9789152338032

Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin

Geografi

4

lärarguiden

6131_KollpaGeo4_LG_omslag.indd 3

2017-04-03 15:12

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Maria Renck Grafisk form: Tomas Widlund, AB Typoform Layout och produktion: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Koll på Geografi 4 Lärarguiden ISBN 978-91-523-3803-2 © 2017 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden.

Utan tillstånd av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära ett otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lagen om upphovsrätt.

Undantag från kopieringsförbudet: Idenna lärarguide får sidor märkta med ”Kopiering tillåten” kopieras för användning i den egna klassen.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2017

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 2

2017-04-03 15:10

Innehåll Det här är Koll på Geografi 4

5

Läroplanen och kursplanen i geografi

7

Kapitlens syften

10

Bedömningsunderlag

12

Koll på Geografi och Lgr 11

14

Språkutvecklande arbete i SO

16

Vad är geografi?

26

1 Kartan

29

5 Vatten

129

Arbetsblad

44

Arbetsblad

142

Självbedömning

51

Självbedömning

147

Test

52

Test

148

Facit

54

Facit

150

2 Så formades Sverige

151

68

Arbetsblad

160

Självbedömning

73

Självbedömning

165

Test

74

Test

166

Facit

76

Facit

168

77

7 Sveriges befolkning

169

Arbetsblad

92

Arbetsblad

186

Självbedömning

97

Självbedömning

191

Test

98

Test

192

Facit

100

Facit

194

101

Kartor

195

4 Sveriges naturresurser

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 3

6 Väder och klimat

Arbetsblad

3 Sveriges natur

55

Arbetsblad

120

Självbedömning

125

Test

126

Facit

128

3

2017-04-03 15:10

1 Olika kartor En tematisk karta visar ett speciellt tema, till exempel var det bor många människor eller hur djup snön är på olika platser.

Informationen visas med hjälp av färger, punkter, figurer eller linjer. Det är därför viktigt att studera teckenförklaringen när man använder en tematisk karta.

Sjökort En annan typ av karta är sjökortet. Det är en karta över hav, sjöar och andra vattenvägar. Sjökortet visar vattendjupet och var det finns farliga grund.

Fyrar och andra sjömärken är utsatta på sjökortet.

De som styr båtar och fartyg måste hålla reda på var de befinner sig och vart de är på väg. Det kallas för att navigera. Sjökortet är ett hjälpmedel för att kunna navigera.

Snödjup >75 cm 50 – 75 cm 30 – 50 cm

Den här kartan visar hur djup snön var på olika platser i Sverige i januari.

Har du koll på …?

10 – 30 cm

• Fåglar navigerar sannolikt genom att använda sig av jordens magnetfält, solen och stjärnorna.

Flyttfåglar som flyttat över hundra mil på hösten kan hitta tillbaka till exakt samma plats på våren.

0 – 10 cm barmark

Den här kartan visar vilka länder i världen som har vänstertrafik.

Navigation förr För länge sedan navigerade man med hjälp av solen och stjärnorna.

Med en sextant kunde sjömännen mäta solens och stjärnornas höjd över horisonten och räkna ut var de befann sig.

vänstertrafik högertrafik

16

KARTAN

17

Olika kartor Centralt för uppslaget Eleverna ska förstå vad en tematisk karta är.

Eleverna ska bli bekanta med olika typer av kartor.

Eleverna ska förstå varför det är viktigt att studera teckenförklaringen på tematiska kartor.

Förslag till lärarledda uppgifter • Ta fram exempel på tematiska kartor, till exempel kartor över befolkningsfördelning, språk, religion, jordbävningsområden och transportmönster. Samtala med eleverna om vilka färger och karttecken som används i de olika kartorna.

• Gör en tematisk karta över skolgården. Använd en enkel karta som du kopierar till eleverna.

Låt varje elev kryssa i vilka platser de brukar vara på under rasterna. Sammanställ kartornas kryss på en gemensam karta. Ni har nu fått en tematisk karta (prickkarta) över skolgårdens mest besökta platser.

38

Geografiska begrepp tematisk karta, snödjup, sjökort, grund, sjömärke, navigera

Reflekterande frågor till text och bild Vad betyder grön färg på kartan över snödjup?

Vad kan grön färg betyda på andra kartor?

Varför har inte alla länder högertrafik?

Vilka svårigheter kan det innebära när länder som har gräns mot varandra kör på olika sidor av vägen?

Några av länderna med vänstertrafik är öar, vilka? Kan det finnas ett samband mellan vänstertrafik och att ett land är en ö?

Vad menas med vattenvägar?

KARTAN

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 38

2017-04-03 15:10

Fakta

Tematiska kartor Dessa kartor behandlar ett visst tema som har samband med jordytan. Temat ska dock inte vara topografiskt det vill säga återge terrängen utan handla om geografiska lägen, utbredning, riktning eller medelvärden av observationer. Tematiska kartor används ofta i undervisning som hjälpmedel för att illustrera någon företeelse.

Namnet på kartan talar om vilket tema som är aktuellt. Exempel på tematiska kartor är politiska kartor, ekonomiska kartor, fastighetskartor, väderkartor, befolkningskartor och geologiska kartor. Utgivningen av den Ekonomiska kartan (skala 1: 10 000), som visar ägogränser och fastighetsbeteckningar, startade 1937 och fullbordades 1978 då det sista kartbladet var färdigt.

Totalt bestod kartan av 12 800 kartblad över Sverige. Den Gula kartan kom senare att ersätta den Ekonomiska kartan.

När det gäller tematiska kartor är det vanligt att själva kartbilden är starkt förenklad och i stället är det temat som ska illustrera det väsentliga.

Redan under slutet av 1600-talet kartlades Sveriges fastigheter och gårdar i beskattningssyfte. Ett stort antal skifteskartor ritades på 1700- och 1800-talen som även de visade ekonomiska förhållanden.

Att navigera Mycket tidigt lärde sig våra förfäder att använda solen och stjärnorna för navigering. En viktig stjärna vid navigering var Polstjärnan (Stella Polaris eller Nordstjärnan) som finns i stjärnbilden Lilla björnen. Polstjärnan visar riktningen mot norr då dess läge bara är 1 grad från norra himmelspolen. Vid klart väder, när sjöfararna såg Polstjärnan, var det möjligt att göra sjöresor över flera dygn. Även andra naturliga observationer gjorde att man före navigationsinstrumentens och kartornas tid kunde navigera till sjöss. Men givetvis navigerade man fel ganska ofta, särskilt vid långa perioder med dåligt väder när varken solen eller stjärnorna kunde vara till hjälp. Redan på 1100-talet användes ”magnetiska nålar” på italienska fartyg, för att bestämma åt vilket håll norr låg. Hos kineserna fanns motsvarande instrument ännu tidigare.

Sjökort Sjökort togs fram i Sverige redan på 1600-talet.

Ett sjökort innehåller information om hydrografin, det vill säga djupuppgifter där djupsiffror, djupkurvor och bottenbeskaffenhet visas. Sjökortet visar också nautiska uppgifter som talar om var farleder och fyrar finns. Det finns även geodetisk information som består av gradnät och andra koordinatnät. (Geodesi är ett sammanfattande ord för olika mätningar som utförs på jordytan).

Ett sjökort betraktas som färskvara eftersom förhållanden som utmärkts på sjökortet kan förändras bland annat genom att allt finare mätmetoder används. Sjökort finns även i elektronisk lagrad form och används då tillsammans med GPS-satellitnavigationssystem.

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 39

KARTAN

39

2017-04-03 15:10

2 Människan och landskapet

Slutet av 1800-talet I slutet av 1800-talet fanns det flera stora städer i Sverige. I städerna fanns många fabriker och det blev smutsigt och bullrigt. Mängder av skog höggs ner och användes i fabrikerna. På många ställen bröts järnmalm och gruvindustrin blev viktig. Vid den här tiden byggdes järnvägar över hela Sverige.

De första människorna i Sverige kom hit under stenåldern. Det var för ungefär 12 000 år sedan. Då var landskapet helt orört av människan. Ett sådant landskap brukar kallas för naturlandskap.

När människorna kom till Sverige började de förändra landskapet. I dag är nästan all natur mer eller mindre påverkad av oss människor. När människorna förändrat naturlandskapet kallas det kulturlandskap.

Forntiden Med tiden blev människorna mer bofasta. De högg ner skog för att ge utrymme åt boplatser och små åkerplättar. Virket från skogen användes till att bygga hus och att elda med. Människorna jagade djur för att få mat och pälsar. En del djur tämjdes till husdjur, till exempel vildsvin och vargar.

Nutid Under de senaste 100 åren har städerna blivit större och större.

I en stad har allting formats av oss människor.

Till och med marken under staden är förändrad. Där finns avloppsrör, ledningar och biltunnlar.

Utanför städerna finns stora motorvägar och jordbruken har blivit allt färre. En person från medeltiden skulle inte känna igen sig i dagens Sverige.

Medeltiden Under medeltiden blev jordbruket vanligare och människorna blev allt fler.

Boplatser och byar växte till mindre städer.

Människorna började också handla mer med varandra och vägarna blev fler. Vid vattendragen byggdes vattenhjul och längs kusterna byggdes hamnar. I bergen började man bryta malm.

30

SÅ FORMADES SVERIGE

31

Människan och landskapet Centralt för uppslaget Eleverna ska förstå att människan har haft stor betydelse för hur landskapet i Sverige ser ut i dag.

Eleverna ska kunna ge olika exempel på hur människan har påverkat landskapet i Sverige.

Eleverna ska förstå innebörden av och skillnaden mellan begreppen naturlandskap och kulturlandskap.

Eleverna ska kunna jämföra hur människan påverkat landskapet under olika historiska perioder.

Förslag till lärarledda uppgifter • Gör en jämförelse mellan äldre kartor eller flygbilder och nutida (t.ex. en storstad, skolgården, en flygplats, ett köpcentrum, en motorväg, ett hamnområde). Samtala om förändringarna som skett. Det går att hitta bra material hos kommunen eller på Lantmäteriets hemsida.

• Genomför fältstudien Landskapet förändras (s. 71). Arbeta först med uppslaget i boken. När fältstudien är genomförd kan eleverna diskutera sina iakttagelser gemensamt eller i mindre grupper.

64

Geografiska begrepp naturlandskap, kulturlandskap, förändring, forntid, medeltid, nutid, bofast, boplats, vattenhjul, vattendrag, malm, gruvindustri, avloppsrör, biltunnel

Reflekterande frågor till text och bild Vilka stora förändringar har skett från forntid till medeltid?

Finns det något i detta område som inte har förändrats från forntid till medeltid?

Hur tror ni att området skulle ha förändrats från forntid till nutid om människan aldrig kommit hit?

Hur tror ni att området ser ut om 50 år?

Hur kan förändringarna påverka djur, natur och människor?

SÅ FORMADES SVERIGE

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 64

2017-04-03 15:10

Grundboken s. 30-31 Fakta

Naturlandskap och kulturlandskap Ett naturlandskap är ett landskap som är helt opåverkat av mänsklig aktivitet. Naturlandskap är i dag mycket ovanliga – globala luftföroreningar och klimatförändringar orsakade av människan gör att man till och med kan diskutera om det i dag finns några områden som är helt opåverkade av människan. Men oftast räknas urskogsområden som naturlandskap.

När människan anpassar naturlandskapet efter sina behov uppstår ett kulturlandskap. Jordbruksmark och skogsmark (som oftast är odlad skog) är kulturlandskap, liksom stadslandskap och det industriella landskapet. Nästan hela Sverige utgörs i dag av ett kulturlandskap. Ett orört naturlandskap finns endast i naturskyddade områden samt i fjällkedjan och angränsande skogsområden.

När geografer studerar kulturlandskapet är det flera faktorer som uppmärksammas. Bland annat undersöker de förändringar i landskapet, utbredning av olika verksamheter, ägandeförhållanden, synliga gränser i kulturlandskapet och olika byggnader. I dag riktas även stor uppmärksamhet mot miljöförstöring.

Avgörande för dessa förändringar är folkmängdens storlek, eftersom det är vi människor som förändrar naturlandskapet mest. Många gånger innebär förändringarna i landskapet ett stort hot mot miljön. Den biologiska mångfalden hotas. När naturområden påverkas av människans aktiviteter försvinner djurs och växters naturliga livsmiljö, vilket i sin tur kan leda till att de utrotas.

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 65

Människans tidsålder – antropocen Ibland hör vi att vi lever i människans tidsålder, antropocen. Det är en term som introducerades under 1980-talet av en amerikansk biolog (Eugene Stormer). Stormer menade att vi inträdde i en ny geologisk epok efter cirka år 1800, det vill säga i princip samma period som den industriella revolutionen inleddes. Efter denna tid har människan varit en mycket viktig faktor när det gäller förändringen av jordens geologi, klimat och ekosystem. Främst handlar det om nya insikter om den globala uppvärmningen; något som man redan på 1950-talet kunde se via mätningar av gashalter i iskärnor. Men det är inte bara växthusgaser som koldioxid och metan som lämnar spår. Sprängningar av kärnvapen har också lämnat tydliga spår. Andra exempel är ökad erosion och intensifierat jordbruk.

SÅ FORMADES SVERIGE

65

2017-04-03 15:10

3 Kusten

Norrlandskusten Norrlandskusten sträcker sig från Gävle i söder till Haparanda i norr. En del av Norrlandskusten är mycket bergig. På många ställen stupar berget rakt ner i havet. Den brantaste delen ligger i södra Ångermanland och kallas Höga kusten. Vid Höga kusten har landhöjningen varit mycket stor, ungefär 300 meter.

Det bor fler människor längs Norrlandskusten än i Norrlands inland. Där de stora älvarna rinner ut i Östersjön ligger flera städer, till exempel Luleå, Umeå och Sundsvall.

Mer än halva Sverige omges av hav. Det gör att Sverige har en lång kust. Kusten kan se ut på olika sätt. Den kan vara klippig, stenig eller bestå av långa sandstränder. Ibland är havet öppet så att horisonten syns. På andra platser skyms horisonten av små och stora öar. Längs Sveriges kust ligger flera hamnstäder dit fartyg kommer med sina varor. Den långa kustremsan är därför något som Sverige har stor nytta av.

Västkusten Västkusten sträcker sig från södra Halland till norra Bohuslän. Det som är typiskt för Västkusten är de släta klipporna i norr och de långa sandstränderna i söder. De fina klipporna och stränderna lockar många turister till västkusten. Två kända badorter är Marstrand och Varberg.

Det växer inte så mycket skog på västkusten.

Det beror bland annat på att den huggits ner för att ge plats för betesmark. Havet har stor betydelse för människorna på västkusten.

Fisket har sedan länge varit mycket viktigt och många samhällen har vuxit upp vid gamla fiskelägen.

vik

udde

bukt

skär

halvö

sund

Öland och Gotland är Sveriges största öar.

De ligger i Östersjön. Färjor går dagligen mellan Gotland och fastlandet. Till Öland går det att ta sig utan färja. Den 6 km långa Ölandsbron förbinder Öland med fastlandet. Öland och Gotland har ofta soliga och varma somrar. Det soliga vädret, de långa badstränderna och den speciella naturen gör att många turister gärna åker hit på somrarna.

ö

42

Har du koll på …?

• Visby på Gotland är en av Sveriges äldsta handelsstäder.

• Om hela världens befolkning trängde ihop sig, skulle alla kunna få plats på en yta lika stor som Gotland.

SVERIGES NATUR

43

Kusten Centralt för uppslaget Eleverna ska förstå begreppet kust.

Eleverna ska känna igen olika landskapsformer (udde, bukt, skär osv.) som kan finnas längs kusten.

Eleverna ska känna till hur kusten ser ut i några olika delar av Sverige.

Förslag till lärarledda uppgifter • Utgå från illustrationen på sidan 42. Låt eleverna fundera över vad det är för skillnad mellan: en bukt och en vik? En ö och en halvö? Ett skär och en ö? En udde och en halvö? Ö: Ett landområde som helt omges av vatten.

Halvö: Ett landområde som omges av vatten på tre av fyra sidor.

Udde: Som en halvö fast mindre i storlek.

Skär: En mindre ö/klippa.

Bukt: En bred och mjukt rundad inskärning i kust.

Vik: En förhållandevis lång och smal inskärning av öppet vatten in i land.

• Jämför bilderna på sidan 43. Gör en lista över likheter och skillnader.

• Använd en kartbok och studera kusten på olika platser i Sverige. Var finns det många småöar (skärgård)? Var är det inga öar alls vid kusten?

Var rinner det ut älvar? Vid vilka delar av kusten finns det många städer och hamnar?

• Studera Öland och Gotland på en karta. Vilken av öarna är störst? Vilken ö ligger längst från fastlandet? Var går Ölandsbron? Vilka större orter finns på öarna?

• Leta efter andra större öar längs Sveriges kust (Orust, Hisingen, Värmdön, Tjörn).

Geografiska begrepp kust, horisont, hamnstad, kustremsa, bukt, vik, udde, halvö, skär, sund, ö, Norrlandskusten, Västkusten, stupa, brant, landhöjning, klippa, fiskeläge

Reflekterande frågor till text och bild Vad menas med horisonten?

Varför tror ni att Höga kusten kallas just för Höga kusten?

86

SVERIGES NATUR

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 86

2017-04-03 15:10

Grundboken s. 42-43 Fakta

Ölandsbron Ölandsbron, mellan Kalmar och Öland (över Kalmarsund) började byggas i januari 1968 och invigdes den 30 september 1972. Ölandsbron var under en tid Europas längsta bro. Bron har en längd av 6 072 meter och är 13 meter bred. Brons högsta höjd är 41,69 meter. Bron har en segelfri höjd på 36 meter. Öresundsbron Öresundsbron som förbinder Danmark och Sverige över Öresund invigdes år 2000. Öresundsbron är både en bilbro och en järnvägsbro. Brons totala längd är 7 845 meter. I förbindelsen ingår också en tunnel (3 510 m), en konstgjord halvö (430 m) och den konstgjorda ön Pepparholm (4 055 m). Den totala längden på förbindelsen är därmed 15 840 meter. Att bron byggdes i den bredare delen av sundet beror på att man ville förbinda städerna Malmö och Köpenhamn.

Den konstgjorda ön Pepparholm har en naturlig grannö, Saltholm (därav namnet Pepparholm). Byggnadsmaterial till Pepparholm har tagits från havsbottnen. Ön betraktas som ett vildmarksområde. Här finns omkring 300 växtarter som trivs i den kalkrika och torra jorden. Pepparholm är dessutom häckningsplats för några sällsynta fågelarter, till exempel småtärnor och skärfläckor. Bortsett från trafiken är den en ostörd plats och detta kan förklara varför fåglarna valt att häcka just här.

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 87

Gröna alger Under sommaren blommar alger på många ställen i Östersjön. Algblomningen uppstår när växtplankton (mikroskopiskt små alger) ökar till så stor mängd att vattnet grumlas. Blomningen är en naturlig process och växtplankton är en del av näringskedjan i sjöar och hav. En del algblomningar utgörs av arter som är giftproducerande. Ett exempel är blomningen av cyanobakterier (blågrönalger) som kan vara skadliga för människor och djur. Att bada i vatten med blågrönalger kan leda till hudirritation och illamående. Att dricka vatten med blågrönalger är direkt farligt. Giftet förstörs inte av att man kokar vattnet. Algblomning kan ske när som helst under året men blågrönalgerna blommar främst under hög- och sensommaren.

Eftersom växtplankton behöver ljus och näring (kväve och fosfor) för att växa, ökar algblomningen när näringshalten i vattnet är stor. Östersjön är ett övergött hav och därför har algblomningarna blivit allt större de senaste åren.

Algblomningen är på så sätt ett tecken på Östersjöns miljöproblem.

SVERIGES NATUR

87

2017-04-03 15:10

3

Arbetsblad 2

Namn:

Kartövning Skidorter i Norden Titta på kartan över skidorter i Norden och svara på frågorna. Du kan behöva en kartbok.

1 I vilket land ligger skidorterna? Dra streck.

Salla

·

· ·

Hemavan Hemsedal

· · ·

Oppdal

Kungsberget Himos

· · ·

Sverige Saarisellkä

Finland Norge

Ylläs Salla Ruka Hemavan

2 Kryssa för de skidorter som har 50 nedfarter eller fler. Åre

Vemdalen Ruka Oppdal

Ylläs Idrefjäll Trysil

Tahkoa

Vemdalen

Hemsedal Geilo

Idrefjäll Trysil Sälen

Himos Kungsberget

Norefjell

Sirdal

10–24 nedfarter 25–49 nedfarter 50 eller fler nedfarter

3 Rangordna skidorterna efter antal nedfarter. Börja med den som har minst antal nedfarter.

Vemdalen

Kungsberget

Sirdal

4 Vilken skidort ligger närmast Oslo?

5 Vilken skidort ligger längst norrut?

6 Rangordna skidorterna efter läge. Börja med den som ligger nordligast och avsluta med den som ligger sydligast.

Åre

Kungsberget

Ruka

Sirdal

Oppdal

Ylläs

KOPIERING TILLÅTEN

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 93

SVERIGES NATUR

93

2017-04-03 15:10

3

Arbetsblad 3

Namn:

Tabellövning Sjöar och vattendrag Svara på frågorna med hjälp av tabellerna i elevboken på sidorna 102–103.

1 Vad heter Sveriges största sjö 2 Hur stor är den?

3 Hur djup är den?

4 Vilken av Sveriges största sjöar är djupast?

5 Hur djup är den?

6 Vilken av Sveriges största sjöar är grundast?

7 Vilket är största djupet i den?

8 Vilken är Sveriges fjärde största ö?

9 I vilket landskap ligger Sveriges fyra högsta berg?

10 Hur högt är Sveriges högsta berg?

11 Vad heter Sveriges längsta älv?

12 Hur lång är den?

13 Vilken älv är nästan lika lång som Dalälven?

14 Vilka av Sveriges längsta älvar är lika långa?

94

SSVERIGES NATUR

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 94

KOPIERING TILLÅTEN

2017-04-03 15:10

3

Arbetsblad 4

Namn:

Fältstudie Skogen Studera skogen omkring dig och svara på frågorna.

1 Ringa in det alternativ som stämmer bäst.

Skogen är: Skogen verkar vara: Skogen är:

tät

ganska tät

gles

planterad

både planterad och vildvuxen

vildvuxen

en barrskog

en blandskog

en lövskog

2 Vilka träd kan du se i skogen (ta hjälp av en flora): tall

gran

björk

ek

bok

al

alm

fjällbjörk

en

ask

lönn

rönn

3 Beskriv hur marken i skogen ser ut (t.ex. stenig, mossig, torr, fuktig).

4 a) Verkar skogen vara lite eller mycket påverkad av människan? lite

mycket

b) Förklara varför du tycker det.

5 Leta reda på småkryp som bor i skogen. Skriv en lista.

6 Sätt dig någonstans för dig själv en stund, blunda och lyssna. Beskriv vilka ljud du hör.

KOPIERING TILLÅTEN

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 95

SVERIGES NATUR

95

2017-04-03 15:10

3

Arbetsblad 5

Namn:

Fältstudie Ett naturreservat Före fältstudien: 1 Vad heter naturreservatet ni ska besöka?

2 Vad är speciellt med landskapet i det här naturreservatet?

3 Vad ska man tänka på när man vistas i ett naturreservat? Ge två exempel och motivera varför.

Efter fältstudien: 4 Beskriv hur landskapet såg ut i naturreservatet.

5 Beskriv något intressant som du såg eller upplevde i naturreservatet.

6 Såg du några djur? Vilka?

7 Gick det att se att området var ett naturreservat? Hur?

96

SVERIGES NATUR

6131 Geo4_LG_inlaga.indd 96

KOPIERING TILLÅTEN

2017-04-03 15:10

Koll på Geografi 4 lärarguiden I lärarguiden finns metodiska tips, underlag för diskussioner, bakgrundsfakta för läraren och kopieringsunderlag till samtliga kapitel.

Här finns även fältstudier, tester samt bedömningsmatriser.

Koll på Geografi 4 består av en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide.

Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6

ISBN 978-91-523-3803-2

(523-3803-2)

6131_KollpaGeo4_LG_omslag.indd 2

2017-04-03 15:12