9789152331163

Psykiatri 1 ANN-MARIE GÖRANSSON

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Tove Helander/Polyfakt Grafisk formgivning: Anna Björnström form AB Omslagsbild och illustrationer: Anna Björnström Bildredaktör: Tove Helander/Polyfakt Psykiatri 1 ISBN 978-91-523-3116-3 © 2019 Ann-Marie Göransson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2019

Förord Nästan dagligen kan vi i olika medier läsa om att alltfler människor mår psykiskt dåligt och att den psykiatriska vården inte alltid räcker till. Kanske har du undrat: Vad är psykisk ohälsa och vad sysslar psykiatrin med? Det är frågor som du kan få svar på i Psykiatri 1.

Boken är i första hand skriven för dig som läser kursen Psykiatri 1 på vård- och omsorgsprogrammet, men den kan även användas vid andra utbildningar där du som studerande behöver kunskap om psykisk ohälsa. I kapitel 1 kan du läsa om hur boken är upplagd och kursens centrala innehåll.

Enligt kursplanen ska Psykiatri 1 handla om vanliga former av psykisk ohälsa. För att täcka in alla vanliga psykiska problem och sjukdomar beskrivs flera olika diagnoser i boken. Beskrivningarna av symtom, vård och behandling är detaljerade och utgår från vetenskaplig kunskap. Ett viktigt led i att säkerställa kvaliteten i dessa beskrivningar har varit faktagranskningen. Som författare vill jag rikta ett särskilt tack till Arne Stenstedt, överläkare vid Psykiatri Nordväst vid Danderyds sjukhus, som bidragit med värdefulla synpunkter.

Kursen Psykiatri 1 ska ge förståelse för och kompetens att möta människor med psykisk ohälsa. I boken kommer därför också de verkliga experterna till tals, det vill säga personer som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Genom olika berättelser delar de med sig av sina upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa.

Anhöriga har lyfts fram för att de många gånger är mycket viktiga för den som inte mår psykiskt bra. Även olika yrkesgrupper inom psykiatrin delar med sig av sina kunskaper.

En lärobok i psykiatri kan aldrig fullt ut beskriva psykisk ohälsa, psykiatrisk omvårdnad eller psykiatrisk behandling. Som författare har jag med denna bok försökt att skapa en karta över vanliga områden i den psykiatriska världen. En karta är alltid en förenkling, men den gör det lite lättare att orientera sig. Min förhoppning är att Psykiatri 1 ska göra det enklare för dig att förstå och ”hitta rätt” när du möter människor med psykisk ohälsa.

Ann-Marie Göransson

3

Innehåll KAPITEL 1 Att läsa psykiatri 8 1:1 Vad är psykiatri? 10 1:2 Vad är psykisk ohälsa? 11 1:3 Psykiatri 1 – kursen och boken 13

KAPITEL 2 Psykiatrins historia 20 2:1 Perioden fram till 1800-talet 22 2:2 Perioden 1800–1950 24 2:3 Perioden 1950–1990 26 2:4 Perioden 1990–2010 32 2:5 Perioden 2010– 34

KAPITEL 3 Orsaker till psykisk ohälsa 42 3:1 Förklaringsmodeller – perspektiv 44 3:2 Psykisk ohälsa i Sverige 57

KAPITEL 4 Psykisk ohälsa – risker och förebyggande åtgärder 66 4:1 Psykisk hälsa – psykisk ohälsa 68 4:2 Psykiska hälsorisker 70 4:3 Att förebygga psykisk ohälsa 74 4:4 Fördomar mot psykisk ohälsa 76

KAPITEL 5 Psykiatrisk yrkeskompetens 84 5:1 Psykiatrisk omvårdnad och omsorg 86 5:2 Psykiatrisk rehabilitering och social träning 90 5:3 Professionell hållning 92 5:4 Samtal och hinder i kommunikationen 96 5:5 Självkännedom – handledning 100

4

KAPITEL 6 Psykiatrisk behandling 106 6:1 Psykiatriska diagnoser 108 6:2 Medicinsk behandling 111 6:3 Psykologisk behandling 116 6:4 Psykiatriska verksamheter 122

KAPITEL 7 Psykisk ohälsa hos barn och unga 130 7:1 Ångest, tvångsproblem och depressioner hos barn och unga 132 7:2 Självskadebeteende 139 7:3 Att möta personer med självskadebeteende 142 7:4 Ätstörningar 144 7:5 Att möta personer med ätstörningar 149 7:6 Att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga 151

KAPITEL 8 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och unga 158 8:1 Olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 160 8:2 Orsaker till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 166 8:3 Stöd och behandling vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 167 8:4 Att leva med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 170

KAPITEL 9 Ångestsyndrom 176 9:1 Rädsla – ångest 178 9:2 Olika ångestsyndrom 179 9:3 Orsaker till ångestsyndrom 184 9:4 Behandling vid ångestsyndrom 185 9:5 Att möta vårdtagare med ångestsyndrom 187 9:6 Att förebygga och leva med ångest 189

INNEHÅLL

5

KAPITEL 10 Posttraumatisk stress och utmattningssyndrom 196 10:1 Posttraumatiskt stressyndrom – PTSD 198 10:2 Att möta vårdtagare med PTSD 201 10:3 Utmattningssyndrom 203 10:4 Att förebygga och leva med PTSD och utmattningssyndrom 208

KAPITEL 11 Depressioner och bipolär sjukdom 214 11:1 Olika depressioner 216 11:2 Bipolär sjukdom 222 11:3 Orsaker till depressioner och bipolär sjukdom 224 11:4 Behandling vid depressioner och bipolär sjukdom 225 11:5 Att möta vårdtagare med depressioner och bipolär sjukdom 228 11:6 Att förebygga och leva med depression och bipolär sjukdom 231

KAPITEL 12 Självmord och självmordsförsök 238 12:1 Självmordshandlingar 240 12:2 Risker och orsaker 242 12:3 Att möta självmordsnära personer 245 12:4 Att förebygga självmord 249

KAPITEL 13 Tvångs- och samlarsyndrom 256 13:1 Tvångssyndrom 258 13:2 Samlarsyndrom 261 13:3 Att möta vårdtagare med tvångs- eller samlarsyndrom 264 13:4 Att förebygga och leva med tvångs- eller samlarsyndrom 267

6

KAPITEL 14 Personlighetssyndrom 274 14:1 Personlighet och personlighetssyndrom 276 14:2 Emotionellt instabilt personlighetssyndrom – EIPS 278 14:3 Att möta vårdtagare med EIPS 283 14:4 Att förebygga och leva med EIPS 285 14:5 Narcissistiskt personlighetssyndrom 287 14:6 Antisocialt personlighetssyndrom 289

KAPITEL 15 Psykoser 296 15:1 Vad är en psykos? 298 15:2 Schizofreni 301 15:3 Orsaker till schizofreni 306 15:4 Behandling vid schizofreni 307 15:5 Att möta vårdtagare med schizofreni 309 15:6 Att leva med schizofreni 313

KAPITEL 16 Psykiska funktionsnedsättningar 322 16:1 Vad är psykiska funktionsnedsättningar? 324 16:2 Att återhämta sig från psykisk ohälsa 327 16:3 Att möta brukare med psykiska funktionsnedsättningar 331 16:4 Att leva med en psykisk funktionsnedsättning 333

Läs- och länktips 340 Register 343 Ord och begrepp 248 Bildförteckning 352

INNEHÅLL

7

1

Att läsa psykiatri Psykiatri – vad handlar det om? Vad är psykisk ohälsa och vad är skillnaden mellan psykiatri och psykologi?

Detta är funderingar som du kan ha nu när du ska börja läsa psykiatri. Första kapitlet ger svar på dessa frågor och förklaringar till några vanliga termer inom psykiatrin.

Dessutom presenteras bokens upplägg och kursens centrala innehåll.

AVSNITT 1:1 Vad är psykiatri?

1:2 Vad är psykisk ohälsa?

1:3 Psykiatri 1 – kursen och boken

MÄNNISKOR BERÄTTAR Julia berättar om panikångest Julia berättar om hur vård- och omsorgspersonal bör bemöta henne

ORD

& BEGREPP

Evidensbaserad Empatiskt förhållningssätt Avidentifierad Socialstyrelsen SBU Brukare Klient Skötare Psykiater

ATT LÄSA PSYKIATRI

9

1:1 Vad är psykiatri? Även om psykiatri är ett nytt skolämne för dig har du säker hört en hel del om psykiatri och psykisk ohälsa. I olika medier beskrivs hur alltfler människor i Sverige mår psykiskt dåligt. Vi möter larm­ rapporter om hur psykiskt sjuka blir utan vård. Kända personer berättar om sina upplevelser av psykisk ohälsa och många av oss känner någon som inte mår psykiskt bra. evidensbaserad

Det som skrivs i medierna stämmer inte alltid överens med hur det faktiskt är. Enligt Skolverket ska kursen Psykiatri 1 vara evidensbaserad, vilket betyder att det du lär dig ska vara i överensstämmelse med det som är vetenskapligt bevisat. Kanske måste du därför under kursens gång tänka om och bortse från en del som du tror dig veta om psykiatri och psykisk ohälsa.

Psykiatri och psykologi Psykiatri är den vetenskap som studerar psykisk ohälsa. Målet är att diagnostisera, förebygga och behandla olika former av psykisk ohälsa. Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det betyder att ämnet utgår från och påverkas av flera olika vetenskaper, framförallt den medicinska vetenskapen, men även psykologi, vårdvetenskap och pedagogik.

Psykiatri och psykologi blandas ofta samman. Lite förenklat kan man säga att psykiatrin fokuserar på psykisk ohälsa. Psykologin studerar människors handlingar, känslor och tankar oavsett om de är förknippade med psykisk hälsa eller psykisk ohälsa.

KAN DU NU? 1. Vad studeras inom vetenskapen psykiatri?

10

KAPITEL 1

1:2 Vad är psykisk ohälsa?

Det används olika begrepp för att beskriva psykisk ohälsa, till exempel psykiska besvär, psykisk sjukdom och psykisk funktions­ nedsättning. De här begreppen betyder följande:

• Psykiska besvär är symtom som oro och nedstämdhet.

Symtomen behöver inte vara så allvarliga och de är ofta normala reaktioner på en svår situation.

• Psykiska sjukdomar är allvarliga former av psykisk ohälsa.

Symtomen är så omfattande att en diagnos kan ställas.

• Psykiska funktionsnedsättningar innebär att en person på grund av psykisk ohälsa har nedsatt funktionsförmåga.

Det kan vara svårigheter att utföra viktiga vardagsuppgifter, som att sköta sin hygien, laga mat och ta hand om sin ekonomi.

ATT LÄSA PSYKIATRI

11

Psykisk ohälsa klassificeras i diagnoser, precis som kroppsliga sjuk­ domar. Det finns en mängd olika diagnoser, men kursen Psykiatri 1 ska enligt Skolverket handla om vanliga former av psykisk ohälsa.

Det kan diskuteras vad som är vanligt när det gäller psykisk ohälsa.

Många personer i Sverige drabbas av ångest och depression.

Alltfler barn och unga mår psykisk dåligt. Fem gånger så många människor dör i självmord som i trafikolyckor. Knappt en procent av befolkningen i Sverige har schizofreni. Men denna psykiska sjukdom är oftast både långvarig och allvarlig och därför är det alltid ganska många som får vård och omsorg.

Målet är att boken ska täcka in vanliga psykiska besvär, psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar. Därför beskrivs följande former av psykisk ohälsa:

• psykisk ohälsa hos barn och unga • neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och unga • ångestsyndrom • posttraumatiskt stressyndrom och utmattningssyndrom • depressioner och bipolär sjukdom • självmord • tvångs- och samlarsyndrom • personlighetssyndrom • psykoser • psykiska funktionsnedsättningar.

KAN DU NU? 1. Förklara skillnaden mellan psykiska besvär och psykiska sjukdomar.

12

KAPITEL 1

1:3 Psykiatri 1 – kursen och boken På Skolverkets webbplats kan du läsa den fullständiga ämnesplanen i psykiatri. Vi ska här titta närmare på vad ämnesplanen anger när det gäller centralt innehåll i kursen Psykiatri 1 och hur boken är upplagd.

Bokens upplägg kopplat till centralt innehåll och kunskapskrav Bokens kapitel anknyter direkt till det centrala innehållet i kursen.

De olika punkterna i det centrala innehållet återkommer i flera kapitel. Punkten ”Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar” beskrivs exempelvis på ett allmänt sätt i kapitel 5 och 6 och direkt relaterat till olika former av psykisk ohälsa i kapitel 7–16.

Centralt innehåll i kursen Psykiatri 1, Gy 2011: •

•

• •

•

Psykiatrins historiska utveckling vad gäller organisation, människosyn, kunskap, utveckling och användning av olika behandlingsformer samt behov av evidensbaserad kunskap.

Förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt köns­ tillhörighet påverkar psykisk hälsa och ohälsa.

Identifikation av psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa.

Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar.

Professionell hållning, balanspunkter, överföring–motöverföring, närhet–distans, empati–sympati samt hållpunkter för ett bra samtal.

ATT LÄSA PSYKIATRI

13

Människor berättar

empatiskt förhållningssätt

Skolverkets skriver att kurser i psykiatri ska ge kunskap som bidrar till att utveckla förmågan att möta personer med psykisk ohälsa på ett lyhört, respektfullt och empatiskt förhållningssätt. För att uppnå denna förmåga krävs förståelse för människors upplevelser av psykisk ohälsa.

Har du någonsin känt känslan av oro, spänning, skräck och panik? Har du någonsin känt att du inte har möjlighet att kontrollera den känslan? I en värld som du inte heller kan kontrollera, en värld som skrämmer slag på dig. Men i så fall, välkommen till min värld!

Julia, 18 år

Julia skulle troligtvis få diagnosen paniksyndrom, men en redogörelse för de symtom som kännetecknar paniksyndrom skapar knappast förståelse för Julias värld. I boken berättar därför människor om sina egna upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa. Berättelserna i ”Människor berättar” har skrivits av olika personer. Som författare har jag frågat dem: ”Skulle du vilja berätta skriftligt om dina erfarenheter av psykisk ohälsa i psykiatri­­­boken som jag skriver?”. Även anhöriga till personer med psykisk ohälsa och vårdpersonal delar med sig av sina upplevelser. avidentifierad

14

Berättelserna är avidentifierade, utom i något fall där berättaren sagt att hen vill skriva i eget namn. Fler kvinnor jämfört med män har delat med sig av sina erfarenheter. Det kan bero på att psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor. Det kan också förklaras av att jag som kvinna lättare får andra kvinnor att berätta om sina upplevelser.

KAPITEL 1

Evidensbaserad utbildning Socialstyrelsen är en statlig myndighet för frågor kring socialtjänst och hälso- och sjukvård. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, är en annan statlig myndighet. Den ska utvärdera olika metoder som används inom vård och omsorg.

Socialstyrelsen SBU

De redogörelser för vård och behandling som du kan läsa här i boken är evidensbaserade och utgår från Socialstyrelsens och SBU:s rekommendationer. Boken ger också konkreta råd om hur vård- och omsorgspersonal bör möta vårdtagare med olika former av psykisk ohälsa. För att ytterligare utveckla förståelse för hur vården bör utformas berättar personer som mår psykiskt dåligt och deras anhöriga om hur de ser på mötet med olika yrkesgrupper inom psykiatrin.

När jag mår dåligt och söker hjälp vill jag att personalen har respekt och förståelse för det jag känner och tänker och för situationen jag befinner mig i.

En sak som jag förklarar för andra är att de inte får tycka synd om mig. Jag vill inte ha deras tårar och sympati, även om det har hänt hemska saker tidigare i mitt liv.

Julia

ATT LÄSA PSYKIATRI

15

Möjlighet att få bra betyg Vissa beskrivningar av symtom, behandling, omvårdad och omsorg är detaljerade. Syftet är att skapa förståelse och att presentera ett innehåll som täcker in kunskapskraven även för det högsta betyget i kursen Psykiatri 1.

Vanliga ord och begrepp inom psykiatrin Inom psykiatri används olika ord och begrepp som kan verka svåra.

För att boken ska bli lättare att förstå förklaras vissa termer redan i detta kapitel. Efterhand presenteras och definieras fler psykiatriska begrepp. Det finns en sammanställning av alla begrepp i ordlistan i slutet av boken.

Ofta råder det förvirring om vad personen som får vård, behandling eller stöd ska kallas.

• Vårdtagare är en person som får psykiatrisk omvårdnad. brukare

klient

• Brukare är en person som får stöd eller annan service av kommunens socialtjänst.

• Klient är en person som får psykologisk behandling.

Den som får stöd av kommunens socialtjänst kallas brukare.

16

KAPITEL 1

Personal som arbetar med människor med psykisk ohälsa har olika yrkesbeteckningar.

• Vårdpersonal och vård- och omsorgspersonal avser personal oavsett utbildning.

• Skötare avser en undersköterska med fördjupade kunskaper i psykiatri.

skötare

• Psykiater är en läkare med specialistutbildning i psykiatri.

psykiater

Ett kapitel – från början till slut Varje kapitel inleds med ett startuppslag. Här presenteras vilka avsnitt som ingår i kapitlet, de viktiga begrepp som du kommer att möta och vilka delar i det centrala innehållet enligt Gy 2011 som berörs i kapitlet.

Parallellt med läsningen kommer du att hitta de viktiga begreppen som marginalord. I slutet av varje avsnitt får du chans att kontrollera att du lärt dig basfakta genom att svara på frågorna som är märkta ”Kan du nu?”

Alla kapitel avslutas med en kort sammanfattning i punktform.

Därefter följer olika typer av övningsuppgifter, till exempel studieuppgifter, reflektera och diskutera samt öva. Genom att arbeta med dessa uppgifter tränar du de olika förmågor som du ska visa för att uppfylla kunskapskraven.

KAN DU NU? 1. Vad krävs för att uppnå ett empatiskt förhållningssätt?

2. Vad är en skötare?

ATT LÄSA PSYKIATRI

17

SAMMANFATTNING 1:1 Vad är psykiatri?

• Psykiatri är den vetenskap som studerar olika former av psykisk ohälsa. Målet är att diagnostisera, förebygga och behandla psykisk ohälsa.

• Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt, det vill säga påverkas av flera olika vetenskaper, framförallt den medicinska vetenskapen.

• Enligt Skolverket ska kursen Psykiatri 1 vara evidensbaserad, det vill säga vara i överensstämmelse med det som är vetenskapligt bevisat.

1:2 Vad är psykisk ohälsa?

• Det används en mängd olika begrepp för att beskriva psykisk ohälsa, till exempel psykiska besvär, psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

• Psykisk ohälsa klassificeras i diagnoser, precis som kroppsliga sjukdomar.

1:3 Psykiatri 1 – kursen och boken • Skolverkets skriver att kurser i psykiatri ska ge kunskap som bidrar till att utveckla förmågan att möta personer med psykisk ohälsa på ett lyhört, respektfullt och empatiskt förhållningssätt. För att uppnå denna förmåga krävs förståelse för personer med psykisk ohälsa.

• De redogörelser för vård och behandling som du kan läsa i boken utgår från Socialstyrelsens och SBU:s rekommendationer. Boken ger också konkreta råd om hur vård- och omsorgspersonal bör möta vårdtagare med olika former av psykisk ohälsa.

• Några begrepp inom psykiatrin: –– Vårdtagare är en person som får psykiatrisk omvårdnad.

–– Brukare är en person som får stöd eller annan service av kommunens socialtjänst.

–– Klient är en person som får psykologisk behandling.

–– Skötare avser en undersköterska med fördjupade kunskaper i psykiatri.

–– Psykiater är en läkare med specialistutbildning i psykiatri.

18

KAPITEL 1

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 1:1 Vad är psykiatri?

1. Vad är skillnaden mellan psykiatri och psykologi?

2. Vad innebär det att ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt?

1:2 Vad är psykisk ohälsa?

1. Vad innebär psykisk funktionsnedsättning?

2. Ge exempel på fyra olika psykiatriska diagnoser som du kommer att läsa om i kursen.

1:3 Psykiatri 1 – kursen och boken 1. Vad innebär det att vård och behandling inom psykiatri ska vara evidensbaserad?

2. Vad är SBU?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Reflektera över och gör en sammanställning av vad du redan vet om psykiatri och psykisk ohälsa.

2. Jämför din sammanställning med det centrala innehållet i kursen Psykiatri 1 och fundera på vilken kunskap du behöver utveckla under kursens gång.

ATT LÄSA PSYKIATRI

19

7

Psykisk ohälsa hos barn och unga Många barn och unga drabbas av psykisk ohälsa.

Ungefär 10 procent av alla tjejer och killar under 18 år har någon form av psykisk ohälsa som kräver behandling.

Motsvarande siffra för unga kvinnor (18–24 år) är 15 procent och för unga män 10 procent. De vanligaste diagnoserna är ångestsyndrom och depressioner.

Psykisk ohälsa hos unga kan också ta sig uttryck i tvångssyndrom, självskadebeteende och ätstörningar.

130

KAPITEL 7

AVSNITT 7:1 Ångest, tvångsproblem och depressioner hos barn och unga 7:2 Självskadebeteende 7:3 Att möta personer med självskadebeteende 7:4 Ätstörningar 7:5 Att möta personer med ätstörningar 7:6 Att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga

MÄNNISKOR BERÄTTAR Hanna berättar om sin kompis med tvång Amira, 17 år berättar om depression En tjej med anorexi som uppfattar sig överviktig En förälder berättar om familjeterapi En tjej med anorexi som börjar inse problemet En förälder till en tonåring med anorexi

ORD

& BEGREPP

Separationsångest Psykopedagogisk behandling (PB) BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) Självskadebeteende Riskhanteringsplan Anorexi Hetsätning Bulimi Ortorexi Interpersonell psykoterapi (IPT)

CENTRALT INNEHÅLL, Gy 2011 • Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar.

PSYKISK OHÄLSA HOS BARN OCH UNGA

131

7:1 Ångest, tvångsproblem och depressioner hos barn och unga Diagnoserna ångestsyndrom, tvångssyndrom och depression drabbar både barn, ungdomar och vuxna. Symtomen och behandlingen av unga och vuxna har flera likheter, men det finns också en del skillnader. Därför beskrivs ångest, tvångsproblem och depressioner med fokus på barn och unga i detta kapitel. Senare i boken kommer du att få utförligare beskrivningar av diagnoserna och då med fokus på vuxna.

Ångest och tvångsproblem hos barn och unga Rädsla är en naturlig reaktion vid hot och fara. Barn och ungdomar kan till exempel känna rädsla för mörker, spindlar, hundar, kata­ strofer, att göra bort sig eller att hamna utanför kamratgruppen.

För det mesta går rädslan över av sig själv, men lite mer än fem procent av alla barn och ungdomar utvecklar någon form av sjuklig ångest, så kallade ångestsyndrom. (I kapitel 9 kommer du att kunna läsa mer om ångestsyndrom.)

Separationsångest är vanligt hos barn i förskoleåldern.

132

KAPITEL 7

Vid sjuklig ångest upplevs stark oro eller panik, trots att det inte finns någon egentlig fara. Men ett barn med ångest kan ofta inte avgöra om det finns en verklig anledning till oron. Ångest brukar kännas i kroppen. Yngre får ofta ont i magen och huvudet, men precis­som vuxna kan de få hjärtklappning, börja kallsvettas och få andnöd. Ångest kan även ta sig uttryck i gnällighet och vredesutbrott.

Separationsångest är typiskt för barn. Vid separationsångest finns en överdriven oro för att skiljas från sina föräldrar. Ofta vägrar barnet att vara på dagis, gå i skolan, sova borta eller på annat sätt lämna föräldrarna. Separationsångest tar sig uttryck i oro, gråt och magont. Ångesten kan bli så stark att barnet får panik. Tillståndet börjar vanligtvis i förskoleåldern.

separationsångest

Vid social fobi finns en intensiv oro för att bli iakttagen, granskad och bortgjord. Barn och unga med social fobi kan få svårt att umgås med klasskamrater, äta tillsammans med andra, prata i klassrummet eller delta i idrottsaktiviteter. Social fobi börjar ofta i högstadieåldern.

Perioder av milt tvång och ritualer, till exempel att man inte får trampa på strecken vid övergångsställen, är naturligt i barndomen och i skolåldern. Det finns också tvångsproblematik som innebär psykisk ohälsa. En person med tvångssyndrom har tvångstankar och tvångshandlingar som påverkar hens hela situation.

(I kapitel 13 kommer du att kunna läsa mer om tvångssyndrom.)

Min kompis Sofia har massor av tvång. Hon står inte ut om det ligger en ensam trädkvist på gångvägen till skolan. Hon får panik om hon inte rättar till ”detta fel” och jag känner att jag måste hjälpa henne. Hon är ju min bästa vän. Så, vi plockar bort alla kvistar på asfalten. Det är väldigt pinsamt och tar tid. Vi får ju sluta om någon skulle komma i närheten. För att hinna till skolan får vi gå hemifrån tidigt. Min mamma undrar, men jag vågar inte berätta om Sofia. Då skulle säkert Sofias mamma få veta.

Hanna

Många barn och ungdomar har tvångstankar och utför tvångs­ handlingar utan att få diagnosen tvångssyndrom. Det kan till exempel handla om att de måste räkna bänkar i klassrummet, räkna baklänges eller rabbla ramsor. Dessa inre ”måsten” gör att de blir känsligare, tröttare och mer okoncentrerade.

PSYKISK OHÄLSA HOS BARN OCH UNGA

133

Ångest och tvångsproblem kan få en rad negativa konsekvenser, till exempel skolvägran, svårigheter att umgås med kamrater och att delta i undervisning eller att göra saker utan föräldrarna.

Många barn och ungdomar skäms för sina svårigheter och berättar inte för omgivningen om sina problem med ångest eller tvång.

Symtomen märks inte heller alltid utåt. Deras beteende kan därför missuppfattas som skoltrötthet, inlärningssvårigheter, bristande social förmåga och tonårsgnäll.

Depressioner hos barn och unga Upplevelsen att vara deppig är vanlig bland både barn och vuxna.

Dessa känslor är en naturlig del av livet och de går oftast över av sig själv. En depression är mer än att vara deppig. Det är ett allvarligt tillstånd som varar under längre tid.

Depressioner tar sig olika uttryck beroende på ålder. Hos vuxna känne­tecknas depressioner av kraftig nedstämdhet. Deprimerade barn och ungdomar blir inte alltid märkbart nedstämda. De kan i stället vara irriterade, ha ångest eller olika kroppsliga besvär.

Depressioner hos yngre barn är ovanligt. I tonåren blir det vanligare.

Ungefär tio procent av alla tonåringar insjuknar i depressioner.

Betydligt fler flickor än pojkar drabbas.

Symtom vid depressioner hos barn och unga:

• irritation eller nedstämdhet • känslan av att vara värdelös • trötthet och att inte ha lust med något • gråtattacker, aggressionsutbrott och ångest • svårigheter med koncentration och inlärning • ont i magen och huvudet • svårigheter att sova och äta.

Små barn som har en depression äter och sover ofta dåligt. De kan gråta, skrika, bli rastlösa och oroliga. En del deprimerade barn går tillbaka i utvecklingen, till exempel börjar de kissa på sig på nytt.

Vid svårare depressioner kan barnet bli apatiskt, det vill säga helt likgiltigt.

134

KAPITEL 7

Depressioner hos lite större barn leder ofta till problem i skolan och svårigheter att orka med fritidsaktiviteter. Dessutom är det lätt att hamna i konflikt med lärare och kamrater när man mår dåligt.

Ständiga bråk förstärker i sin tur känslan av att livet inte är det minsta roligt.

Tonåringar har ungefär samma depressionssymtom som vuxna, men de uppfattas ofta som irriterade och aggressiva när de egentligen är nedstämda. Hos framförallt pojkar kan depressioner framkalla våldshandlingar och missbruk. Precis som yngre barn, får deprimerade tonåringarna ofta kroppsliga symtom, till exempel ont i magen och huvudet.

Lätta och svåra depressioner Vid lätt depression kan ett barn eller en tonåring fungera socialt och praktiskt trots att hen mår dåligt. Vid svår depression blir det omöjligt att klara skola och kamratkontakter. Tankar på döden och självmord är vanligt. Ett annat tecken på svår depression är att ett barn eller en tonåring utsätter sig för farliga saker, på ett sätt som visar att livet inte upplevs som meningsfullt och viktigt.

(I kapitel 11 kommer du att kunna läsa mer om depressioner.)

PSYKISK OHÄLSA HOS BARN OCH UNGA

135

Orsaker till ångest, tvångsproblem och depressioner hos barn och unga Psykiska problem hos barn och unga är många gånger en reaktion på att deras livsförhållanden inte är bra.

Tjejen bor tillsammans med mamma och lillebror. Pappa lämnade och flyttade ihop med sin nya familj för ett år sedan.

För att få ihop pengar måste tjejen jobba extra på ICA. Dessutom spelar hon fotboll med träning tre gånger i veckan och spelar match nästan varje söndag. Skolarbetena blir fler och fler.

Hon får ont i kroppen, har hjärtklappning, men känner inget och vill ingen­ting. När tjejen söker hjälp kallar läkaren tillståndet för depression.

Tjejen är jag, Amira, 17 år

Stress, familjekonflikter, mobbning, misshandel och sexuellt utnyttjande kan orsaka olika former av psykisk ohälsa hos barn och unga.

Likaså en funktionsnedsättning som leder till känslan av att vara annorlunda och inte kunna det som andra kan. Genetisk ärftlighet och störningar i transmittorsubstanserna kan öka risken för att drabbas av ångestsyndrom, tvångssyndrom och depressioner hos både barn, unga och vuxna.

Behandling vid ångest, tvångsproblem och depressioner hos barn och unga Vid sjuklig ångest, allvarlig tvångsproblematik och depressioner är det viktigt att inse att det handlar om psykisk ohälsa. Alltför många barn och tonåringar blir utan behandling för att deras beteende och upplevelser misstolkas som trötthet, bråkighet eller tonårsproblem.

Olika behandlingsalternativ – barn och unga Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): • bör PB prövas vid ångestsyndrom, tvångssyndrom och depressioner hos barn och unga innan annan behandling ordineras • har KBT god effekt vid ångestsyndrom, tvångssyndrom och depres­sioner hos barn och unga.

136

KAPITEL 7

En behandling kan inriktas både på att minska symtomen och att påverka de förhållanden som utlöser ångest, tvångsproblem och depression. Psykopedagogisk behandling (PB), som också kallas psykopedagogiska insatser, rekommenderas som ett första steg.

Denna behandling innebär att den som drabbas av psykisk ohälsa och hens anhöriga får information om sjukdomen, behandlingen och lämpliga förändringar i den ungas livsstil. Det kan handla om åtgärder för att få ett fungerande vardagsliv med goda sömn­vanor, fysisk aktivitet och avgränsad skärmtid. I de fall då psyko­ pedagogiska insatser inte leder till påtaglig förbättring ordineras även annan behandling.

psykopedagogisk behandling (PB)

KBT (kognitiv beteendeterapi) är en framgångsrik behandling vid både sjuklig ångest, allvarlig tvångsproblematik och depressioner.

I vissa fall är familjeterapi ett lämpligt behandlingsalternativ.

Läkemedelsbehandling är mindre vanligt, men blir aktuellt när andra behandlingsmetoder inte är ger tillräcklig effekt.

Fobiträning med hjälp av leksaksinsikter.

PSYKISK OHÄLSA HOS BARN OCH UNGA

137

Insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Barnavårdscentraler, vårdcentraler, skolsköterskor, skolkuratorer och ungdomsmottagningar kan ge hjälp och stöd när barn och ton­åringar inte mår psykiskt bra.

BUP (barn- och ungdomspsykiatrin)

När de psykiska problemen är svåra är det BUP (barn- och ungdoms­psykiatrin) som ansvarar för att ge vård och behandling.

BUP erbjuder olika former av psykiatrisk specialistbehandling till dem som är under 18 år. Det kan handla om samtals­behandling, familjesamtal och medicinsk behandling.

Många barn och unga i Sverige känner oro, ångest och nedstämdhet.

Det innebär att belastningen på BUP har ökat och väntetiden för behandling kan vara lång. För att de som mår psykiskt dåligt ska få hjälp snabbare har nya vårdformer utvecklats. Ett exempel är ”Första linjen”, som vänder sig till barn och unga samt deras föräldrar.

I många fall påverkar ångest, tvångsproblem och depressioner skolsituationen. Det är därför viktigt att lärare och personal från elevhälsan informeras. Då kan de stödja eleven på olika sätt.

Det kan handla om att minska kraven, att ge pedagogiskt stöd och att underlätta samarbetet med skolkamraterna.

KAN DU NU? 1. Vad är separationsångest?

2. Vilka symtom kan finnas vid depressioner hos ungdomar?

3. Vad kan vara orsaken till ångest, tvångsproblem och depressioner hos barn och unga?

4. Vilken behandling kan bli aktuell vid en depression hos en tonåring?

5. Vad är BUP?

138

KAPITEL 7

7:2 Självskadebeteende Självskadebeteende kan definieras på olika sätt. I en del litteratur skiljer man inte på självskadebeteende och självdestruktivt beteende.

Men i denna bok avser självskadebeteende att avsiktligt skada sig själv kroppsligt, till exempel genom att skära, bränna eller sticka sig.

(På sidan 280 kommer du att kunna läsa mer om själv­destruktivt beteende.)

självskadebeteende

De flesta som skadar sig själva upplever sitt beteende som skamfyllt. Därför planerar de sitt umgänge och sina aktiviteter så att ingen ska upptäcka vad de håller på med och de försöker dölja sina skador genom klädesplagg och bandage.

Samtidigt finns ofta en önskan om att någon ska upptäcka, se och förstå.

Det är svårt att ange hur många som självskadar sig eftersom problemet i stor utsträckning är dolt.

I undersökningar uppger mer än en tredjedel av alla ungdomar i Sverige att de har skadat sig avsiktligt någon gång under det senaste året.

Studier visar att självskadebeteende är vanligast hos ungdomar och unga vuxna, men det förekommer även hos äldre.

Fler tjejer än killar har självskadebeteende, men studier från senare år visar att beteendet förekommer oftare hos pojkar än vad man tidigare trott. Självskademetoderna skiljer sig åt mellan könen.

Flickor är överrepresenterade när det gäller att skära sig, medan pojkar oftare gör sig illa genom att bränna sig eller slå sig själva.

PSYKISK OHÄLSA HOS BARN OCH UNGA

139

Självskadebeteende är inte en psykiatrisk diagnos. Beteendet kan förekomma vid olika former av psykisk ohälsa, till exempel vid ångest och depressioner. Även personer som inte har några andra tecken på psykisk ohälsa kan ha självskadebeteende. Risken för självmordsförsök och självmord ökar vid självskadebeteende, även om många som skadar sig själva beskriver det som ”ett sätt att orka leva – inte ett sätt att dö”.

Orsaker till självskadebeteende Det finns en mängd olika orsaker till självskadebeteende, men oftast har beteendet en känsloreglerande funktion. Det innebär att självskadande kan kännas lugnande och fungera som ett sätt att uttrycka känslor. Att skada sig själv kan också ge tillfälligt välbehag, eftersom morfinliknande ämnen frisätts i blodet vid kroppsskada.

I vissa fall handlar självskadandet om att straffa sig själv eller att få utlopp för aggression, till exempel om man har blivit utsatt för sexuella övergrepp. En del barn och unga upplever att omgivningen tar dem på allvar först när de reagerar på ett extremt sätt. I dessa fall syftar självskadebeteendet till att andra ska förstå att man inte mår bra och behöver hjälp.

Bakomliggande orsaker till självskadebeteende är inte helt klarlagda, men sårbarhet som beror på genetisk ärftlighet och svåra upplevelser utgör riskfaktorer. Forskning visar att personer som skadar sig själva upplever känslor mer intensivt. De har också svårt att sätta ord på sina känslor och att stå ut med negativa känslor. Det finns också statistik som visar att förekomsten av självskadebeteende är van­ ligare bland personer som har en negativ självbild eller som tillhör en sexuell minoritet.

Självskadebeteende kan ”smitta” på ett psykologiskt och socialt sätt.

Det sker till exempel via internet. På sociala medier finns forum där självskadebeteende uppmuntras och beskrivs som helt normalt.

Samtidigt kan en person som skadar sig själv få socialt stöd och råd om hur hen kan hantera sina känslor genom kontakter på webben.

Behandling vid självskadebeteende En person som avsiktligt skadar sig själv behöver snabbt få hjälp.

Skadorna kan bli allvarliga och personen utvecklar lätt en identitet som ”självskadare”, något som förstärker beteendet.

140

KAPITEL 7

Behandlingen är ofta långvarig och det är väsentligt att ha kontakt med samma läkare och terapeut under hela behandlingstiden.

I många fall engageras anhöriga i vården.

Olika behandlingsalternativ – självskadebeteende Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): • har DBT god effekt vid självskadebeteende.

Målet med DBT (dialektisk beteendeterapi) är att klienten ska hitta inre känslomässig balans och kunna hantera sin vardag och sitt liv.

Ett första steg är att lära sig att stå ut med svåra känslor, utan att ta till självskadebeteende. Nästa steg är att utveckla känslomässig balans genom att både kunna acceptera och hantera sina känslor.

Flera olika metoder ingår vid DBT. Det kan vara individuell samtalsterapi, mindfulnessträning, färdighetsträning i grupp och telefonstöd mellan terapitillfällena (se även sidan 117).

Oavsett behandling är det väsentligt att tillsammans med den själv­skadande personen utarbeta en riskhanteringsplan. I den beskrivs riskfaktorer och skyddsfaktorer, det vill säga vad som ökar och vad som minskar riskerna för självskadebeteende. Planen anger hur klienten kan bete sig för att undvika att avsiktligt skada sig själv.

Den innehåller också en krisplan med kontaktuppgifter till någon behandlare som klienten kan nå när det är svårt att klara av att kontrollera impulserna utan att ta till självskadande beteende.

riskhanteringsplan

Vid svårare självskadebeteende kan det bli aktuellt med vård på ett behandlingshem eller på en psykiatrisk vårdavdelning.

KAN DU NU? 1. Vad kan vara orsaken till självskadebeteende?

2. Vid vilka olika former av psykisk ohälsa är det vanligt med självskadebeteende?

3. Vad är DBT?

PSYKISK OHÄLSA HOS BARN OCH UNGA

141

7:3 Att möta personer med självskadebeteende Behandling vid självskadebeteende kräver specialistkunskaper, men som vårdpersonal på sjukhus, vårdcentraler och naturligtvis inom psykiatrin kan du möta personer som har självskadat sig. Även som vän eller anhörig bör du ha beredskap att möta självskadebeteende.

Professionell hållning vid självskadebeteende Personer med självskadebeteende söker sällan hjälp eftersom beteendet upplevs skamfyllt. De är därför beroende av att omgivningen motiverar dem till behandling.

Om du misstänker att en vårdtagare skadar sig själv, fråga! Lyssna och ställ Våga se att en person skadar sig själv. frågor i syfte att visa din vilja att försöka förstå hens upplevelser. Men bli inte påträngande, dömande eller anklagande.

Visa att du vill hjälpa den självskadande personen.

Det gäller att visa medkänsla och att respektera personen som hen är. Det kan få motsatt effekt om du på ett kritiskt sätt försöker Visa medkänsla och få hen att omedelbart sluta med sitt respekt. beteende. Känslor av skam, skuld och värdelöshet kan förstärkas om omgivningen kräver något som är omöjligt.

Det är väsentligt att personen inte bara får förståelse och uppmärksamhet när hen skadar sig själv. Var lyhörd för och bekräfta hens negativa känslor innan de tar sig uttryck i självskadehandlingar.

Uppmärksamma känslor och behov.

Uppmuntra personen att tala om sina känslor och behov. Istället för att låta alla upplevelser ta sig uttryck i självskadebeteende behöver hen lära sig att formulera svåra känslor i ord.

Hjälp personen att Det kallas att verbalisera. Verbalisering hitta alternativa sätt att kan ske genom samtal och genom att uttrycka sina känslor. man skriver dagbok eller bloggar om sina upplevelser.

142

KAPITEL 7

Svårigheter och kompetens Det kan kännas frustrerade att möta personer som avsiktligt skadar sig själva om och om igen.

Som vård- och omsorgspersonal är det viktigt att förstå att en självskadande person gör så gott hen kan för att hantera sina känslor, sin situation och sitt liv.

Bli inte avståndstagande eller dömande.

KAN DU NU? 1. Hur bör vårdpersonal möta en vårdtagare med självskadebeteende?

PSYKISK OHÄLSA HOS BARN OCH UNGA

143

SAMMANFATTNING 7:1 Ångest, tvångsproblem och depressioner hos barn och unga • Vid sjuklig ångest upplevs oro eller panik, trots att det inte finns någon direkt fara.

• Separationsångest är överdriven oro för att skiljas från sina föräldrar.

• Perioder av milt tvång och ritualer är naturligt i barndomen och i skolåldern.

• Barn och unga kan ha tvångstankar och tvångshandlingar som leder till stora problem för dem.

• Depressioner tar sig olika uttryck beroende på ålder.

• Deprimerade barn och ungdomar blir inte alltid märkbart nedstämda.

De kan i stället vara trötta, irriterade och ha kroppsliga besvär.

• Stress, konflikter, genetisk ärftlighet och störningar i transmittor­ substanserna kan öka risken för olika former av psykisk ohälsa hos barn och unga.

• KBT (kognitiv beteendeterapi) är en framgångsrik behandling vid sjuklig ångest, allvarlig tvångsproblematik och depressioner.

• De anhöriga engageras oftast i behandlingen, till exempel genom familjeterapi.

• Barnavårdscentraler, skolsköterskor, skolkuratorer och ungdoms­ mottagningar kan ge hjälp och stöd när ett barn eller en tonåring inte mår psykiskt bra.

• Vid omfattande psykiska problem hos barn och unga är det BUP (barnoch ungdoms­psykiatrin) som ansvarar för att ge vård och behandling.

7:2 Självskadebeteende • Självskadebeteende innebär att avsiktligt skada sig själv, till exempel genom att skära sig, bränna sig eller sticka sig.

• Det finns en mängd olika orsaker till självskadebeteende, men att skada sig kan kännas lugnande och fungera som ett sätt att uttrycka känslor.

• En person som avsiktligt skadar sig själv behöver snabbt få hjälp.

• DBT (dialektisk beteendeterapi) är en framgångsrik behandling vid självskadebeteende.

154

KAPITEL 7

7:3 Att möta personer med självskadebeteende • Professionell hållning vid självskadebeteende innebär att: –– förstå att personen skadar sig själv och motivera hen till behandling –– visa medkänsla och respekt.

7:4 Ätstörningar • Anorexi, hetsätningsstörning och bulimi är olika former av ätstörningar.

• Anorexi kännetecknas av extrem självsvält för att gå ner i vikt.

• Hetsätningsstörning innebär att man äter stora mängder mat på ett okontrollerat sätt.

• En person med bulimi hetsäter och försöker sedan göra sig av med maten, till exempel genom att framkalla kräkningar, ta laxermedel och motionera överdrivet.

• Orsaken till ätstörningar är troligtvis genetisk och psykologisk sårbarhet, i kombination med kulturella faktorer.

• Vid anorexi, hetsätningsstörning och bulimi behövs långsiktig psykologisk behandling, till exempel KBT.

7:5 Att möta personer med ätstörningar • Professionell hållning vid ätstörningar innebär att: –– motivera personen till behandling –– visa respekt och förståelse för personens upplevelser.

7:6 Att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga • Psykisk ohälsa hos barn eller unga är många gånger en reaktion på att deras livsförhållanden inte är bra.

• För att förebygga psykisk ohälsa är det väsentligt att någon upptäcker att den unga mår psykiskt dåligt, så att behandling kan sättas in i ett tidigt skede.

• Det är ofta svårt att vara föräldrar till ett barn som har insjuknat i psykisk ohälsa.

• Socialtjänsten, intresseföreningar och anhörigföreningar kan ge information, råd och stöd till föräldrar som har barn med psykisk ohälsa.

PSYKISK OHÄLSA HOS BARN OCH UNGA

155

ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 7:1 Ångest, tvångsproblem och depressioner hos barn och unga Vilka ångestsymtom är typiska hos ett barn?

Vad är skillnaden mellan normalt tvång och tvångssyndrom?

Hur kan en depression ta sig uttryck hos ett litet barn?

På vilket sätt kan symtomen vid depressioner skilja sig åt mellan barn och vuxna?

5. Hur utformas PB vid psykisk ohälsa hos barn och unga?

6. Vilka svårigheter kan en elev på gymnasiet få om hen har allvarlig tvångsproblematik?

7. Var kan barn och unga med psykisk ohälsa få hjälp, stöd och behandling?

1.

2.

3.

4.

7:2 Självskadebeteende 1. Vad är självskadebeteende?

2. Vilken skillnad finns mellan tjejer och killar när det gäller självskadebeteende?

3. Vilka känslor väcks ofta hos en person som skadar sig själv?

4. Vad är en riskhanteringsplan?

7:3 Att möta personer med självskadebeteende 1. Vad innebär verbalisering?

2. Vilka svårigheter kan vårdpersonal uppleva när de möter en vård­tagare som skadar sig själv?

7:4 Ätstörningar 1.

2.

3.

4.

5.

Vad är skillnaden mellan hetsätningsstörning och bulimi?

Vad kan vara orsaken till ätstörningar?

Vad är IPT? Vad är PDT inriktad på vid anorexi?

Varför kan det dröja länge innan en person med bulimi får vård och behandling?

7:5 Att möta personer med ätstörningar 1. Vad är professionell hållning i mötet med någon som har svår anorexi?

2. Vilka svårigheter kan vårdpersonal uppleva i kontakten med vård-­ tagare som har bulimi?

156

KAPITEL 7

7:6 Att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga 1. Vilka psykiska hälsorisker finns för barn och unga?

2. Vilka former av hjälp och stöd kan föräldrar till barn med psykisk ohälsa få?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Reflektera över och diskutera hur föräldrar, skolpersonal och andra vuxna kan bli bättre på att upptäcka depressioner hos barn och unga.

2. Många som skadar sig själva berättar om psykisk smärta så svår att de inte kan stå ut. En del försöker hantera dessa känslor genom att blogga.

Läs någons blogg. Reflektera över vilka känslor personen upplever och vad som kan ligga bakom självskadebeteendet. Diskutera dina reflek­ tioner med någon studiekamrat.

3. Reflektera över hur du bör agera om du upptäcker att en studiekamrat avsiktligt skadar sig själv.

4. I medier beskrivs ständigt olika dieter för att minska i vikt och många människor följer också någon diet. Reflektera över och diskutera hur detta påverkar unga.

ÖVA 1. Intervjua personal på en ungdomsmottagning (UMO) eller på BUP. Alternativt kan du hitta du information på deras webbplatser, UMO.se eller BUP.se. a) Vilka psykiska problem söker barn och unga hjälp, stöd eller behandling för på UMO eller BUP? b) På vilket sätt kan UMO respektive BUP ge hjälp, stöd och behandling till unga med psykisk ohälsa?

TA REDA PÅ 1. Skolan måste ha en plan för hur elever med särskilda behov ska mötas.

Det innebär att en elev med tvångssyndrom har rätt att få stöd som är anpassat till de egna behoven. Ta reda på vilken beredskap som lärare och elevhälsoteamet har för att möta dessa elever? Intervjua en kurator, skolsköterska, specialpedagog eller rektor.

2. Ta reda på vilken beredskap som en skolsköterska har för att upptäcka och hjälpa en gymnasieelev med ätstörning.

PSYKISK OHÄLSA HOS BARN OCH UNGA

157

”

Jag arbetar i hemtjänsten och har kontakt med Elsa, som är deprimerad sedan många år. Elsa vill inte stiga upp, inte klä sig och hon bryr sig inte om frukost.

Det är min uppgift att få hennes dag att bli någorlunda normal. Vad gör man då?”

Undersköterska i hemtjänsten

Psykiatri 1 ger kunskap om vanliga former av psykisk ohälsa.

Frågor om psykisk ohälsa och vad psykiatrin kan bidra med blir allt viktigare i vårt samhälle. Kursen Psykiatri 1 ska ge förståelse för och kompetens att möta människor med psykisk ohälsa. I boken kommer därför också de verkliga experterna till tals, det vill säga personer som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och deras anhöriga. Även olika yrkesgrupper inom psykiatrin delar med sig av sina erfarenheter.

Boken är överskådlig och lättbegriplig. Inlärningen förstärks genom att varje kapitel: • inleds med en tydlig överblick av innehållet • lyfter fram centrala ord och begrepp • presenterar det centrala innehåll som är knutet till kapitlet • är indelat i avsnitt som avslutas med Kan-du-nu?-frågor • har en sammanfattning i punktform • avslutas med övningsuppgifter som tränar olika förmågor.

Psykiatri 1 vänder sig i första hand till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet, men kan med fördel även användas vid andra utbildningar där grundläggande kunskaper i psykiatri behövs.

Författaren, Ann-Marie Göransson, har lång erfarenhet som lärare i psykiatri och psykologi. Hon har dessutom varit skolledare och själv arbetat inom psykiatrin.

ISBN 978-91-523-3116-3

ISBN 978-91-523-3116-3

9 789152 331163 >