9789152308110

S

N

Koll på NO Koll på NO

Koll på NO ger helheten i de naturorienterande ämnena och tar ett grepp om grundläggande biologi, fysik och kemi.

De olika ämnena är tydligt utmärkta i böckerna.

NO

Anncatrin Hjernquist Klara Rudstedt

Biologi Fysik Kemi

5

5 Biologi Fysik Kemi

Till varje år finns grundbok, aktivitetsbok och lärarhandledning.

Serien består av Koll på NO 4 Koll på NO 5 Koll på NO 6

ISBN 978-91-523-0811-0

(523-4292-3)

KP_NO_5_omslag_ORIG.indd 1

2014-04-14 15.42

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Redaktör: Kristina Holm Bildredaktör: Margareta Söderberg Grafisk form: Typoform/Andreas Lilius Layout: Typoform/Jenny Bryant Omslag: Typoform/Andreas Lilius Omslagsfoto: Björn Andrén/Getty Images Illustrationer: Typoform/Tomas Widlund, Cecilia H. Björnekull, Susanne Hjärtström Foton: Se bildförteckning s. 120 Koll på No 5, Biologi Fysik Kemi ISBN 978-91-523-0811-0 © 2012 Anncatrin Hjernquist, Klara Rudstedt, Åke Olsson, Kerstin Otterstål och Sanoma Utbildning AB Andra upplagan Sjunde tryckningen Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2016

BUTB_KollpNO_framvagn_210x240.indd 2

2014-04-14 15.46

Kemi

Fysik

Biologi

Välkommen till Koll på NO! I den här boken kommer du att få läsa och lära dig mycket om biologi, fysik och kemi. Du ser längst ner till vänster på varje uppslag vilket ämne det hör till. Ordet Biologi står på en grön flik, Fysik på blå och Kemi på orange.

Varje kapitel börjar med en stor bild, lite inledande text och några frågor som visar vad kapitlet kommer att handla om.

Under rubriken Mål står vad du ska kunna när du arbetat klart med kapitlet.

Sist i varje kapitel finns en ruta med faktaord och en ruta med frågor där du kan testa om du kan det som kapitlet handlar om.

På några ställen finns rutor med rubriken Förr och nu.

Här jämförs något som beskrivs i texten, till exempel glasögon eller hörapparater, med hur det var förr.

Här och där finns frågor i pratbubblor. Där kan du försöka gissa svaren!

Var är jag?

FÖRR OCH NU Att bryta ljus med hjälp av linser har människan gjort länge.

Glasögon fanns faktiskt redan på medeltiden. Kikaren uppfanns på 1600-talet i samband med att man studerade stjärnhimlen.

BUTB_KollpNO_framvagn_210x240.indd 3

? Här växer lav som en matta och inga träd syns.

Boken innehåller många bilder, både foton och teckningar. Studera dessa noga! De kan göra det lättare att förstå texten. röda blodkroppar vita blodkroppar

? Växterna är ganska höga och fåglarna jagar insekterna. ? Det surrar av mygg och klafsar när man går här. blodplättar

2012-02-10 13.36

Innehåll 1 Europas sista vildmark?

Att leva i fjälltrakterna

6 8

3 Våra sinnen

44

Synen

46

Vid foten av fjället

10

Ljus

48

Högre upp på fjället

12

Hörseln och örat

50

Fjällen förr och nu

14

Ljud

52

Alperna

16

Synfel och synskador

54

Djur i Alperna

18

Hörselskador

55

De fyra storas små

20

Luktsinnet

56

Artlista, Begrepp, Kan du nu?

21

Smaksinnet

57

Känsel och hud

58

Hjärnan och nervsystemet

60

Sömnen

62

Faror för hjärna och nervsystem

63

Frågor och svar om droger

64

Specialister

66

Begrepp, Kan du nu?

67

2 Kroppen

22

Matspjälkningen

24

Kroppen behöver energi

26

Andningen

28

Blod och hjärta

30

Kroppens reningsverk

32

Kroppens eget försvar

33

Våra muskler

34

Skelettet

36

Livets början – och slut

40

Att bli gammal

41

Specialister

42

Begrepp, Kan du nu?

43

BUTB_KollpNO_framvagn_210x240.indd 4

2012-02-10 13.36

4 Energi

68

6 Kust och hav

102

Vad är energi?

70

Livet i havet

104

Vad behöver vi energi till?

72

Några djur i havet

106

Elektricitet

74

Växter i havet

108

Magnetism

76

Växter på stranden

109

Energikällor

78

Fåglar på stranden

110

Människans påverkan

80

Östersjön

112

Framtidens energi

81

Medelhavet

113

Batterier

82

Vad händer under ytan?

114

Begrepp, Kan du nu?

83

Framtiden

115

Däggdjur i havet

116

Artlista, Begrepp, Kan du nu?

117

Register

118

5 Kemi och miljö

84

Vad är kemi?

86

Atomer och molekyler

88

Kemiska reaktioner

91

Lösningar

92

Blandningar

93

Surt och basiskt

94

Vårt avfall

96

Människan påverkar

98

Kemi kan lösa problem

99

Metaller

100

Begrepp, Kan du nu?

101

BUTB_KollpNO_framvagn_210x240.indd 5

2012-02-10 13.36

4 Energi Kan energi ta slut?

Hur kan man få mer energi?

Varför krävs det mycket energi för att få maten på tallriken?

Hur kan vattnet som forsar i Norrland bli elektricitet i Skåne?

Varför kan det bli strömavbrott?

Hur fungerar en elvisp?

Vilken är den största magneten?

VÄCKARKLOCKANS LJUD VÄCKER dig.

Du kliver upp och tar en dusch. Ute blåser det kallt, men inne i huset är det varmt. Du lyssnar på musik medan du äter en rostad smörgås till frukost.

Allt du just har varit med om har med energi att göra. Från ljudet av väckarklockan, vinden och värmen, duschen och musiken till den rostade smörgåsen i magen. Men var kommer all denna energi ifrån?

68

BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 68

2012-02-10 14.08

Mål

När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna: A> ge exempel på vad vi behöver energi till.

A> förstå vad energiprincipen innebär.

A> ge exempel på energikällor.

A> veta skillnad på förnybar och icke förnybar energi.

A> veta hur en elektrisk apparat fungerar, till exempel en elvisp.

A> ge exempel på vad magneter används till.

69

BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 69

2012-02-10 14.08

Vad är energi?

Allt som händer och sker runt omkring dig och inuti dig kräver ­energi. En bil åker, ett barn springer, en vind blåser och en blomma växer.

Vi människor har i alla tider försökt hitta sätt att inte göra av med så mycket av kroppens egen energi. För att slippa göra tunga eller enformiga arbeten har människan uppfunnit maskiner av olika slag.

För att slippa gå så långt har vi uppfunnit tåg och bilar. Alla maski­ ner, liksom bilar, tåg och båtar, behöver energi av något slag för att fungera.

Numera får vi mycket av energin i form av elektricitet från stora kraftverk. Den energin använder vi hemma till tvättmaskiner, el­vispar, datorer och belysning. Du kan säkert komma på fler exempel.

Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras. Men energi kan omvandlas till olika energiformer. Detta kallas energiprincipen. Det betyder att mängden energi i universum hela tiden är densamma.

När energi omvandlas så händer det något. Energiomvandlingar sätter fart på maskiner av alla de slag, men också på det som sker inuti din kropp.

Fysik

Vilka energiformer kan du hitta på bilden?

70

energi

BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 70

2012-02-10 14.08

Energiformer: strålningsenergi kemisk energi elektrisk energi ljudenergi lägesenergi rörelseenergi värmeenergi

Olika sorters energi Nästan all energi som finns på vår jord kommer från solen. Solen ger två olika former av energi: värmeenergi och strålningsenergi.

Det är energi från atomerna i solens inre som får solen att lysa.

De industrier som ger samhället energi kallar vi för kraftverk. ­ Det är egentligen mer rätt att säga energiverk. Där omvandlas olika ­sorters energi till elektrisk energi. Kraftverken drivs ofta av kemisk energi från olja, kol eller annat bränsle.

Den elektriska energin kan du till exempel använda till din stereo.

Då blir den till rörelseenergi i högtalarna. Det skapas vibrationer ­ i luften, som du hör som ljud. Det kallar vi ljudenergi.

När ett föremål befinner sig högt upp så har det energi lagrad för att kunna sättas i rörelse. Det kallas för lägesenergi. Du har läges­ energi när du står med din cykel högst upp i en backe. När du ­ börjar rulla neråt omvandlas din lägesenergi till rörelseenergi.

Allt blir till sist värme

Värme är ett slags energi.

Energiprincipen säger att energi inte kan skapas eller förstöras, ­ men den kan omvandlas. Men vart tar den vägen till slut?

Efter en hård innebandymatch är du helt genomsvettig. All din rörelseenergi på plan har omvandlats till värmeenergi. När bil­ motorn är avstängd och bilen står still är motorhuven väldigt varm.

All energi blir värmeenergi till slut. Ibland vill vi ha värme, till exempel i våra hus eller när vi lagar mat.

Men många gånger är det omöjligt att få någon riktig nytta av värmen. Den är nämligen väldigt svår att omvandla till andra energiformer.

Lägesenergi omvandlas till rörelse­energi. energi

BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 71

71

2012-02-10 14.08

Vad behöver vi energi till?

Allt levande behöver energi. Växter behöver energi för att växa. De får energin från solen. Det kallas fotosyntes, när växter gör om solens energi och lagrar den. Djur kan inte lagra solens energi, utan de måste äta och få i sig energi genom maten. Precis som alla djur behöver vi människor energi för att kunna röra oss, bli varma, växa och tänka.

Energi till hemmen

Fysik

Till våra hem behöver vi mycket energi. Vi ­värmer upp husen, ­tänder lampor, använder disk­ maskin, datorer och andra apparater. Vi lagar mat, tvättar kläder, duschar och använder kylskåp och ­frysar. För att komma till skolan eller jobbet kan man åka buss, bil, tåg eller gå. Hur man än väljer att ta sig fram behövs energi.

Vad använder vi energi till i hemmet?

72

energi

BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 72

2012-02-10 14.08

Matens väg till köket

Spannmål Spannmål är odlade växter där man använder växternas frön för att äta eller göra mjöl av, som majs, ris, vete, havre, råg och korn.

Att få mat på bordet kräver energi. För att få fram spannmål och rotfrukter måste man odla upp mark. Man behöver gödsla, så, ­skörda och sedan förflytta skörden vidare till den plats där den ska sorteras eller malas och förpackas. Det går åt mycket energi till traktorer och lastbilar för detta arbete.

För att få fram kött som vi äter, måste man föda upp köttdjur.

Djuren ska få värme och mat och vatten. Djuren äter bland annat hö, odlat spannmål eller nermald fisk. Efter slakt ska köttet för­ packas, tillagas och köras ut till affärer. Det krävs energi både till transporterna och för att ge djuren vad de behöver.

Industrier och transporter På norra halvklotet ligger många av världens stora industriområden.

Sverige räknas som ett industriland, även om mycket av tillverk­ ningsindustrin har försvunnit från Sverige på senare år. Industrier behöver energi för att driva maskinerna som tillverkar olika varor, men också för att värma eller kyla fabrikslokaler.

Det behövs också energi för att transportera råvaror och material till industrierna, liksom för att frakta de färdiga varorna från indu­ strierna ut till kunderna. För de flesta transporter med lastbil, båt och flyg används bensin, som kommer från olja, som bränsle. Olja innehåller mycket energi. energi

BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 73

73

2012-02-10 14.08

Elektricitet Värme är en ganska dålig energiform för att den är svår att om­vandla till andra energiformer. Elektrisk energi är däremot en mycket bra energiform. Med hjälp av elektricitet kan vi få det mesta att hända. Den lyser upp våra hem, värmer vår mat och gör att vi kan se på tv eller använda datorer. Idag är det svårt att tänka sig ett liv utan elektricitet. Vi människor är mycket beroende av att ha elström.

Elektrisk energi kan färdas långa sträckor. Genom stora lednings­ nät runt om i landet kommer elektricitet från kraftverken till våra hus och industrier. Genom vägguttaget får vi den elektricitet vi behöver.

Sluten krets Med en strömbrytare slås strömmen på eller stängs av. Man kan säga att elström liknar vattenström. När man sätter på vattenkranen kan vattnet flöda fram. Precis så är det med elektrisk ström. Om man knäpper på lampan kan elströmmen flöda fram i ledningen.

Man säger att strömkretsen är sluten och lampan lyser. Om man stänger av lampan så bryts strömkretsen och ingen ström kan passera.

Strömavbrott Över hela landet går det ledningar med elektricitet. Hela landets elnät fungerar som en strömkrets. Ibland kan det hända något med elnätet. Tung snö eller kanske träd kan falla över ledningarna så att de skadas. Då bryts kretsen och vi får strömavbrott. Strömmen kan inte komma fram.

Fysik

När du tänder en ficklampa kopplar du på strömbrytaren. Då kan strömmen passera. Det blir en sluten strömkrets.

Lampan lyser!

74

energi

BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 74

2012-02-10 14.08

Vad är elektricitet?

Det är svårt att förklara elektricitet. Den är synlig ibland, men oftast osynlig. Det finns elektricitet i naturen och i våra hem. Elektricitet kan få en lampa att lysa. Vi kan se när lampan lyser, men det är svårt att se vad som händer i ledningarna när vi tänder den.

I våra kroppar skickas signaler med hjälp av svaga elektriska strömmar till hjärnan genom nerverna.

En synlig form av elektricitet i naturen är åskblixtar. När det ibland sprakar om våra kläder beror det också på svaga elektriska strömstötar. Det kallas statisk elektricitet.

Strömkällor

Statisk elektricitet.

Ett vägguttag är en strömkälla. När vi kopplar en elektrisk apparat till vägguttaget får apparaten den ström som den behöver för att fungera.

En annan strömkälla är ett batteri. Det finns olika typer av batterier, men de har alla två poler: en pluspol (+) och en minuspol (–). När man kopplar en sladd mellan polerna får man en elek­ trisk ström genom sladden. Om man låter ström­ men gå genom en lampa så lyser den.

Vilka ämnen leder ström?

De flesta elektriska apparater har bara en sladd. Men inuti finns två tunnare trådar som leder elektricitet.

Elektrisk ström kan färdas olika lätt genom olika ämnen. Metaller som till exempel koppar, silver och järn leder elektrisk ström bra.

De kallas för elektriska ledare. I andra ämnen som exempelvis plast, gummi och glas, är det för mycket motstånd för att strömmen ska komma fram. Sådana ämnen kallas för isolatorer och leder varken ström eller värme bra.

Ett elstängsel har metalltrådar som leder ström. Trådarna är inte isolera­ de så när ett djur nuddar stängslet får det en stöt. För att kunna komma in och ut i hagen finns handtag av plast. Plast är en isolator som inte leder ström. energi

BUTB_KollpNO_kap4_210x240.indd 75

75

2012-02-10 14.08

S

N

Koll på NO Koll på NO

Koll på NO ger helheten i de naturorienterande ämnena och tar ett grepp om grundläggande biologi, fysik och kemi.

De olika ämnena är tydligt utmärkta i böckerna.

NO

Anncatrin Hjernquist Klara Rudstedt

Biologi Fysik Kemi

5

5 Biologi Fysik Kemi

Till varje år finns grundbok, aktivitetsbok och lärarhandledning.

Serien består av Koll på NO 4 Koll på NO 5 Koll på NO 6

ISBN 978-91-523-0811-0

(523-4292-3)

KP_NO_5_omslag_ORIG.indd 1

2014-04-14 15.42