9789151968087

Design i fokus – varför ser saker ut som de gör?

Upplaga 5:1

ISBN 978-91-519-6808-7

© 2023 Kenneth Österlin

Skissbox.se

http://designinfo.se

Göteborg

Illustrationer där ej annat

framgår: Kenneth Österlin

Omslag: Kenneth Österlin

Tryckuppgifter se inlagans sista sida

Bokens första upplaga gavs ursprungligen ut av Liber AB år 2003 och har sedan uppdaterats, omarbetats och utökats i nya upplagor där upplaga 2 kom år 2007, upplaga 3:1 år 2010, upplaga 3:2 år 2012, upplaga 4 år 2016 och denna upplaga 5 som ges ut på författarens förlag Skissbox.se/ designinfo.se år 2023.

Andra böcker på området av författaren: Idéskydd för kreativa–handbok i immaterialrätt och strategier mot idéstöld, 2:a uppl. 2019 Allt du behöver veta om design management 2:a uppl. 2018

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång kan medföra böter eller fängelse och skadestånd. Både analog och digital kopiering är förbjuden utöver den begränsade rätt som finns reglerad i BONUS-avtalet.

Design i fokus

Varför ser saker ut som de gör?

Kenneth Österlin

5:e upplagan designinfo.se

Bokens uppläggning

Denna bok är uppdelad i tre block. Första blocket beskriver hur designern går tillväga. Hur organiseras designarbetet, vilka metoder använder man och vilken ”marktjänst” krävs för att det överhuvudtaget ska gå att få fram ett resultat?

Det andra blocket beskriver vad det är för olika faktorer som påverkar utformningen. Vad behövermantahänsyntill?Härharviallt ifrån användarenskravtillsynpunkterfrån företagetsmarknadsföringssidaochproduktion.

Boken avslutas med ett kapitel om vem designern är – rollen i samhället och de avvägningar man iblandmåstegöra,som intealltidärsåenkla.

Kontinuerligt genom boken finns övningsuppgifter och frågor inlagda för det som just behandlats. Vissa delar i boken är placerade som faktarutor och tänkta som fördjupning. Längstbakfinnsförslagpåövningsuppgifter för kompletta designprojekt, register, litteraturlista för vidare läsning och webbadresser för att söka sig vidare inom detta dynamiska område – design.

”Design i fokus” har för varje ny upplaga genomgående uppdaterats och utökats.

Bokens 2:a upplaga i avsnitten om servicedesign, användarstudier, presentationen och nya praktikfall.

Bokens3:eupplagaiavsnittenanalys,designkravspec, kreativitet, formanalys och designmanagement.

Bokens 4:e upplaga i avsnitten om kreativa metoder,användarstudier,ekodesign,tillverkningsmetoderochpraktikfall.

Närbokennukommerutisin5:eupplagaoch på eget förlag är den helt genomarbetad och uppdaterad.Denhar vissa foton bortredigerade menärocksåkompletterad på avsnitten designhistoria, kreativitet, utvärderingsmetoder, AR och AI, immaterialrättsliga skydd, ekodesign, formningsmetoder, rollerna och övningsuppgifter.

Signallådavidövergångsstället

Säkert har du varit framme vid den och tryckt på knappen för att få grön gubbe. När signallådan för övergångsställen utvecklades var målsättningen för designarbetet en utformning som skulle ge stora fördelar för synsvaga och samtidigt vara lättanvänd och hållbar. Det unika var att apparaten gav ifrån sig ett tickljud som alstrades elektroniskt, vilket minskar servicebehovet och att ljudnivån anpassade sig efter bakgrundsbullret för att inte störa närboende nattetid. Under de inledande diskussionerna med Prisma Teknik listades en kravlista för designen.

Behov

Apparaten skulle

– haknappför”gröngubbe”ochindikeringslampa

- vara lätt att förstå med en tydlig märkning och ge hjälp för synskadade och äldre som ser dåligt på håll att få överblick över övergångsstället

- tålautemiljön,bådeklimatochvandalisering

- inte ha skarpa hörn som kan skada förbipasserande

- se gedigen och nätt ut för att förmedla känslan av god kvalité

- ha plats för elektronik och ljudkanaler

- passaförmonteringpåstolpeochunderlätta montering och service

- vara ekonomisk att tillverka, inledningsvis i korta serier.

Analys

Dessa riktlinjer (och facit vid den framtida utvärderingen), låg som grund när designarbetet sedan gick in på utformningen. Hur gör man apparaten så att den fungerar för användaren, har det eftersträvade utseendet,

där de tekniska komponenterna får plats och så att det går att tillverka den till ett vettigt pris? Kontakter med människor hos Synskadades Riksförbund, Syncentralen på Sahlgrenska Sjukhuset och Gatukontoret i Göteborg gav många viktiga synpunkter.

Utveckling

Först togs enkla och generella idéskisser och modeller fram. Sedan noggrannare med designen mera i detalj. Diskussionsoch utvärderingsmöten. Tänkbara former matchades med tillverkningsmetoder för små seriestorlekar. Någon existerande standard för hur en översiktskarta på övergångsställen skulle se ut fanns inte så detta fick utarbetas från grunden i diskussioner med organisationer för synskadade.

Skissförslag och tester på symbolerna för fotgängarens startpunkt, korsande cykelbanor, bilfordon, och spårvagnar, refug och målet på andra sidan av gatan sattes ihop som ett pussel. För att fungera för blinda fick de utföras i relief. De lösa plattorna med symboler skjuts ner i spår på höljet, som är gjort av en aluminiumprofil. Spår används också för att man ska kunna skjuta in den delmonterade elektroniken, kretskort, skyltar och t o m myggnät. För att spara verktygskostnader gjordes topplock och botten identiska. Lådans blå färg gör att folk känner igen att den hör till övergångsstället. Det gula bandet ger en kontrast så att den syns på håll. Tickljudet leder den synskadade rätt.

Resultat

Signallådan tog form. En utseendemodell redovisar designen. Skissritningar som visarhuvudmåttenviktigaförformgivningen lämnas som underlag till konstruktörerna. Original för symboler tas fram. Produkten möter marknaden. I detta fall är det professionella köpare och brukaren är en annan. Idag hittar du signallådan över hela Europa.

Hur kan signallådans kåpa utformas ekonomiskt för en liten serie och ändå uppfylla de olika kraven som ställs?

Hur utforma symbolerna så man förstår hur övergångsstället är utformat? Hur få önskad yttre formgivning att samverka med signallådans uppbyggnad? Det är många frågor som designen ska ge svar på.

Signallåda för övergångsställen Design: Kenneth Österlin För Prisma Teknik AB, 1990

Väntan i ovisshet

Diagnos av bröstcancer genomförs på Oslo universitetssjukhus med åtminstone åtta personalkategorier inkopplade. Flera gånger hade man försökt samordna. Alla rutiner var uppbyggda kring personalens uppgifter på olika avdelningar och isolerade från varandra. Rutinerna gav inte patienten någotstöd,utanförvärradesnararesituationen. Patienter kontaktade sjukhuset, fulla av oro, för att försöka snabba upp processen, vilket naturligtvis även ökade personalens stress. Bröstcancer är den näst vanligaste dödsorsaken hos kvinnor i Norge. Att få diagnos tidigt är avgörande för framgångsrik behandling.

Behov

Designgruppen startade arbetet med att kartlägga processen; i en workshop med ett fyrtiotal av sjukhuspersonalen listades de olika stegen i patientresan. Därpå diskuterades i mindre grupper vilka problem det fanns, sett ur patientperspektiv. Dessa blandade grupper gav också en helhetsbild. Designgruppen åskådliggjorde sedan stegen i en typisk patientresa – det gav en överraskande insikt i hur komplex patientresan verkligen var.

Bröstcancerpatienter bjöds in till djupintervjuer och med hjälp av skissade scenarier gick man igenom deras resa, deras kontakter med sjukhuset och vad som hade känts jobbigt. Specialisterna, både på sjukhuset och externt, intervjuades och studerades: deras roll i patientresan, utmaningar de mötte och vad de önskade förändra. Ett rollspel, där en designer spelade patient, gav en bild av startpunkten för patientresan.

Analys

Insikterna från brukarstudierna sammanfattades i sex slutsatser. Tillsammans med beskrivningen av existerande process och

patientkommentarer presenterades dessa för sjukhuset för att inspirera idéskapandet om åtgärder.

Utveckling

I en co-design-workshop med personalen skissades sedan hur man skulle lösa dessa utmaningar. Designgruppen vidareutvecklade idéerna till ett antal koncept med stegen patienten skulle få gå igenom. Att handskisserna var enkla gjorde att personal och patienter kände att de fritt kunde justera dem.Eftertestvaldesettkoncept,vilketslutjusterades i samarbete med arbetsgruppen på sjukhuset.

Resultat

Designgruppen drog upp riktlinjerna för den nya patientresan och nya ”backstage”rutiner för personalen: Ett diagram som visar hur patienten tar sig igenom processen steg för steg. En broschyr som läkaren ger patienten vid upptäckten av en knöl i bröstet, med information om de olika stegen och vem man kan kontakta med frågor. Allt för att minska patientens oro ochosäkerhet.Patientenskahållasinformerad ochgesstödhelavägen.Basenförprocessen är diagnosteamet som arbetar enligt nya, dagliga rutiner, men med existerande diagnosmetoder. Utifrån riktlinjerna tog sjukhuset fram konceptet i detalj. Tidigare kunde det efter remiss för upptäckt knöl i bröstet ta tolv veckor innan patienten kallades – nu max två dagar. Totala tiden från remiss till slutlig diagnos och behandlingsplan är nu sju dagar, en förkortning på nittio procent. För patienten innebär den minskade väntetiden i ovisshet en ofantlig lättnad, ett ökat förtroende för sjukhuset och kortare tid för cancern att hinna utvecklas. För sjukhuset innebär det ökad effektivitet och minskad arbetsbelastning.Internationelltprisbelöntservicedesign!

Redesign av processen för

bröstcancerdiagnos

Design: Designit, Oslo

För Oslo universitetssjukhus, 2013

Hur

Hur lägger man upp ett designarbete?

Hur kan man använda olika kreativa metoder och verktyg för att få till helheten? Hur gör man så att en design svarar mot alla krav som ställs på den? Och hur har design vuxit fram som arbetsområde?

Helt enkelt: Hur jobbar en designer?

Designern

Att kunna tillverka till ett lågt pris var industrins första konkurrensmedel. Längre fram blev kvalitén det som avgjorde köparens val. Idag konkurrerar man med design. Designerns arbetsuppgifter spänner över ett brett fält och är fortfarande under förändring.

Vad är design?

Design kan betyda flera saker. Ibland menar man processen, hur man designarbetet går till, men man kan också tala om resultatet av aktiviteten, hur något är designat. Med design kan man också mena huvudlinjerna i formen, uttrycket hos något.

Ordet ”design” kommer av det latinska ordet ”designo”, vilket betyder att framställa och gestalta. Ofta används ordet formgivning, men det avser en mera estetiskt inriktad design där formen har varit det viktigaste. I engelsktalande länder betyder ordet ”design” istället ”konstruktion”.

Ordet design används om mycket. Allt från utformning av bilar, kläder och byggnader till webbsidor men även utformningen av en sevice/tjänst exempelvis vårdprocesser. Design kan alltså handla om utformning både av rent fysiska produkter, miljöer,budskap, tjänster och processer. När både myndigheter och näringsliv kring millennieskiftet började få upp ögonen för design som värdeskapare, ledde det till en intensiv tillväxt både inom forskning och på tillämpningar av design. Design som yrke har därmed breddats men också blivit mera diffust.

Men man kan urskilja två huvudområden för designarbetet i relationen till människan:

- att anpassa utformningen ergonomiskt, i vid bemärkelse, och

- att skapa en utformning som tilltalar målgruppen.

Designarbetet inom en organisation ska utformas enligt den strategi man har och de olika förutsättningarna som finns för planering, produktion, marknad, användning och återvinning. Eftersom det är viktigt att få in synpunkter från kunder och andra intressenter, både inom och utanför organisationen, är samarbetet betydelsefullt för resultatet.

Olika branscher

Även om designern arbetar inom nästan alla områden har några speciella inriktningar vuxit fram. Det kan bero på hur yrket har utvecklat sig historiskt, av marknadsskäl eller p g a speciella tillverkningsmetoder. Exempel på detta är modedesign, möbelformgivning, bildesign och industridesign (utformning av industritillverkade produkter, engelska product design), miljödesign (som

Design har fokus på människa, media, produkt och miljö

Analys av problemstruktur

Genom att få en struktur på problemet som visar delarna och sambanden får man en bra överblick av helheten. Ofta säger en grafisk bild mer än en beskrivning med ord.

Listor och diagram

Att få ner en lista med de viktiga punkterna gör att man inte missar något. Det kan t ex vara en checklista på arbetsmoment som ska genomföras, designaspekter som ska bearbetas eller kanske viktiga delar som måste beaktas.

Kurvor, axeldiagram, tårtor, poldiagram och staplar kan visa storleksrelationer och händelseförlopp.

Samband

Matriser

En matris ger en bra överblick över kombinationsmöjligheter. Olika faktorer läggs längs respektive axel i matrisen och kombineras med varandra för att visa möjliga varianter. Kan också användas för att visa beroendeförhållanden mellan olika detaljer genom att markera rutan där deras

kolumner och rader korsas. För motsatsförhållanden redovisar man ibland med poler ut från mitten. Kan enkelt ritas med både två-och tredimensionella axlar.

Process

Med ett pildiagram kan man beskriva vilka funktioner ett system behöver, hur en process ska läggas upp, eller en tjänst utformas. Användbart för att analysera ett flöde.

Interaktionsnät

Vilka delar är beroende av varandra?

Vilka behöver vara placerade nära varandra?

Vilka transportvägar är viktigast? Vad används mest frekvent? Det är svaren på den här typen av frågor som klarnar när man ritar upp processen som ett blockschema, eller rentav en mindmap/tankekarta, och provar sig fram till en ren layout. Se övningsuppgift på s 57.

Mindmap/ tankekarta

En mindmap, eller tankekarta som det heter på svenska, kan man använda för att få överblick eller strukturera tankarna med. Det kan t ex vara om hur olika saker hänger

Mötet mellan formerna

ihop, aspekter på en viss frågeställning eller viktiga delar i ett projekt. Spåna idéer om ditt ämne genom att rita på ett papper eller använd något av de dataprogram som finns:

1. Börja med att placera rubriken i mitten.

2. Rita sedan, ut från rubriken, grenar för de olika aspekterna. Lägg till korta förklarande meningar, enskilda ord eller bilder till varje.

3. Utveckla ämnet med ytterligare sidogrenar i sin tur ut från dessa.

Berättelser

Storyboard

Med bilder i en följd, eventuellt med text, kan man liksom en sida i en serietidning överskådligtbeskrivaettkomplext händelseförlopp i exempelvis tjänstedesign.

Använder man postitlappar kan man flytta om bland punkterna i berättelsen.

Kundresa

Kundens möten med de olika aktörerna och deras verksamhet backstage (dvs ”bakom scen”,detsomkundeninteser)kanåskådliggöras med ett schema över kundresan.Se meraunder rubriken ”Service” sidan 132.

System

Systemanalys

Beskrivning av ett system med nulägesbeskrivning, målbeskrivning, problemformulering, analys av systemets olika komponenter och funktion, handlingsprogram som föreslås för genomförande och kontroll.

Vad

Vad är det för problematik designern arbetar med?

Ja, vad är det för olika faktorer som designern behöver ta hänsyn till?

Vad innebär det till exempel att arbeta användarinriktat? Och vad krävs för att få en heltäckande bild av kraven som ställs på en design på dess väg från beslutet i företagets ledning, planeringen av marknadsföringen, utveckling och tillverkning ända fram tills den återvinns – dess livscykel? Så vad jobbar en designer med?

probe (engelska) = sond, undersökning

Interjuer och användarmedverkan

Som man frågar får man svar. Vem man väljer att intervjua är avgörande. – Intervjuar man en ”normal” användare kan man visserligen få en bra översikt över hur det fungerar i vanliga fall, i vardagen, men inte mer. Det är först när man tar del av extrema användarförhållanden som man får insikt i hur gränserna töjs. Vid t ex en bankomat kan det handla om personer med dålig syn, regniga dagar, ovana utländska turister eller användaren med en stressande lång kö bakom sig. Det är dessa extremer som visar på ytterligheterna i de användarkrav som ställs.

Men man måste vara medveten om att människor långt ifrån alltid säger som det är. Det kan bero på att det känns pinsamt eller att det bara blir så. Därför får man de mest tillförlitliga svaren genom att observera de autentiska förhållandena. Där kan man upptäcka varningsklockor, exempelvis om användaren har hittat på särskilda rutiner för att komma runt ett problem, ”workarounds”, eller om denne har byggt om eller satt upp en egen instruk-

D e s i g n p r o b e Med en design probe kan man få, visserligen subjektiva, men inspirerande inblickar i målgruppens tankevärld och liv. Dessutom kan det ge bra underlag till att forma olika personas och när man tidigt i designprocessen vill få information om vad som upplevs som viktigt exempelvis i kontaktpunkterna vid användande av en tjänst. Metodiken baserar sig på att man delar ut aktivitetspaket med frågor och material som stimulerar deltagarna att själva utforma sina svar. Visserligen kan materialet bestå bara av en dagbok och kanske en enkel kamera, som deltagarna använder för att dokumentera sina upplevelser, men genom att ge materialet en fantasifull anknytning till frågorna, genom öppna, ovanliga och fantasieggande frågor,

tionsskylt.Kanskekanmanrentavsjälvdelta, tillsammans med användaren, resonera och få direkt feedback?

Åsikter och erfarenheter som ligger dolda kan också lockas fram med hjälp av bilder. Enkla intervjukort man associerar till olika känslor: ”Vilken bild motsvarar din upplevelse bäst?” Bilder som visar detaljerna: ”Hur prioriterar du – och varför?” Eller att man ber personen själv beskriva situationen i ett kollage. Komplexa problem, användarfokus och medbestämmande i samhällsutformningen har gradvis lett till nya arbetsmetoder och roller för designern. Användarstudierna kan övergå från att användarna inte enbart ger sina synpunkter till att de aktivt medverkar i själva utvecklingsarbetet i ett designsamarbete, co-design.

De berörda bjuds då in i processen, i egenskap av experter på sin användarsituation, för att medverka i sökandet efter en lösning. Designerns roll blir då snarare att underlätta det kreativa samarbetet och att visualisera deltagarnas förslag än att ensam arbeta fram lösningar. Se även avsnittet, Design charrette i större skala, s 74.

kan man öka engagemanget. Svarsarbetet kan nämligen kräva en hel del tid. Aktivitetspaketet bör därför utformas attraktivt för att motivera och så att deltagarna får behållning av processen. Samtidigt är det viktigt att begränsa svarsutrymmet, dels så att deltagarna inte blir avskräckta av arbetet, dels så att man prioriterar och inte svävar ut – alltså hellre en mindre tavla att skriva på än en oändligt tjock anteckningsbok. Man behöver också avväga finishen på innehållet i paketet, så att det inte ser alltför bearbetat och färdigt ut. Paketet ska utstråla omtanke och visa uppskattning från organisatören, men samtidigt ska mottagaren ha utrymme och frihet för sin fantasi att färdigställa materialet.

mockup

enkel fullskalemodell, utan detaljer, för att utprova bl a kroppsmått, åtkomlighet och proportioner

Fokusgrupp man samlar ungefär fem personer och i en styrd diskussion samtalar man om erfarenheter, känslor och uppfattningar om produkten

Ergonomi

En grästrimmer med för kort handtag, så att man får gå böjd, som är tung att hålla och har en hård strömbrytare att hålla intryckt. En stol som man kasar av framåt på, och som lätt välter. En miniräknare med så tätt mellan tangenterna att man ofta trycker på två samtidigt. En arbetsplats med trångt för knäna, starkt motljus, höga skåp som medför höga, tunga lyft, buller och rök från omgivande maskiner. Alla är exempel på dålig ergonomi

Det hjälper inte att produkten är tilltalande. För en bra design måste den fungera rent praktiskt också.

Ergonomi handlar om människan i arbete –oftastsyftarmanpådetfysiskasomkroppsmått, krafter och rörelser men begreppet omfattarocksåarbetsmiljöochinformationsutbyte med apparater.

Användarstudier

Designern är inte användaren. Eventuellt representerar designern en liten del av målgruppen. Samma sak gäller i regel uppdragsgivaren. Även om denne i egenskap av beställare har sista ordet, så är det bäst att hålla sig till fakta. Det finns bara en person som har rätt att tycka, och det är brukaren. Och ibland är inte köpare/kund och brukare/konsument samma person. För att produkten ska bli framgångsrik behöver man då ta hänsyn till både brukarens och köparens intressen.

Information om brukaren behöver alltså samlas in. Man kan göra intervjuer om kundbehoven, kanske med videodokumention. Man kan söka i databanker med statistik över kroppsmått. Hittar man inte exaktdemåttmanbehöver,kanoftaenegen, enkel undersökning ge ledning.

Användartester av mockup eller prototyp under utvecklingen ger också värdefulla

synpunkter. Kundvärderingar i frågeformulär med enkla frågor till ett stort antal människor eller mera på djupet i fokusgrupper är en annan metod. Utfallet på marknaden är slutligt facit, men en effektiv produktutveckling måste fånga upp och justera felen innan produkten har lanserats.

P r i o r i t e r i n g

Exempel på frågor till användare för att få fram en prioritering av egenskaper:

Vilken poäng (1–5) enligt nedan sätter du på dessa tre egenskaper på en elvisp:

• Vispen kan även blanda deg.

• Vispens batteri kan laddas på högst en timme.

• Man kan hänga vispen på väggen.

1 Oönskad egenskap – jag skulle inte vilja ha en produkt med denna egenskap.

2 Inte viktigt – men jag skulle inte ha något emot att ha den.

3 Skulle vara trevligt att ha, men är inte nödvändig.

4 Egenskapen är mycket viktig, men jag kan även tänka mig produkter utan detta.

5 Egenskapen är nödvändig. Produkten utan denna egenskap är otänkbar.

Olika sätt att arbeta med ergonomin i designarbetet: besök på arbetsplats och studier av utrymmen och räckvidder vid vägning och etikettering, analys av måttkrav för barn och vuxna på toa-/duschstol, uppskissning i form av enkel mockup för att undersöka åtkomst för rullbyte på printer.

Vem

Vem bestämmer designen? – Hänger allt på designerns personliga beslut? Eller är det arbetsmetoderna och vilka faktorer designern tar hänsyn till som avgör? Vem är designern i sin roll i projektet? Kanske är det andra saker i omvärlden som fäller det slutliga avgörandet?

Ja vem bestämmer egentligen?

Ramarna

Lagar

En designs utformning är styrd av många regler. Det som är den enklaste lösningen, billigaste konstruktionen, klaraste färgen eller den snabbaste monteringen kanske inte är tillåtet.

Att konstruera en apparat där man kan få fingrarna avklippta i mekaniken. Att välja tryckfärger där färgen är baserad på kadmium. Att rengöra detaljerna med trikloretylen och limma ihop med kontaktlim. Att hela väggsektionen, som ska bäras in på plats av en person vid monteringen, har en vikt på 80 kg. Detta styrs av olika lagar. Det kan vara skillnad på vad man vill göra, kan göra och får göra. Det är inte alltid man kan välja det billigaste alternativet. Det finns mycket som reglerar utformning, tillverkning och marknadsföring av en produkt. Ibland påverkar även de designerns valmöjligheter.

R e g e l v e r k

Fria fältet

Det ”fria fältet” är en av de saker som gör design till vad den är. Att det ska tas fram i ett industriellt sammanhang kan innebära olika begränsningar som: vilka maskiner som ska användas, tidsramar, maximala transportmått på designen, normer för hållfastheten eller lönsamhetsnivån. Dessa villkor styr inriktningen på designarbetet; de är förutsättningarna som uppdragsgivaren kräver ska uppfyllas. Men ibland kan det vara motiverat att ifrågasätta kraven. Är de verkligen relevanta och nödvändiga och tål det kreativa arbetet att styras så pass hårt? Fast det sägs att ”Nöden är uppfinningarnas moder”. Det är en utmaning att söka hitta den perfekta lösningen inom ramarna, men ju senare designern kopplas in, desto mindre blir det fria fältet. – Förutsättningarna låses bit för bit allt eftersom produktutvecklingen går framåt.

Arbetsmiljölagen för riskfria och sunda arbetsplatser (olyckor och sjukdomar orsakade av belastning, kemiska ämnen, buller, vibrationer, smitta eller psykosociala faktorer).

Miljöbalken som trädde kraft i 1999 styr hur olika verksamheter ska förhålla sig till miljön. Reglerar miljövård i stort, bl a skydd av naturområden, miljöfarlig verksamhet, genteknik, avfalls- och kemikaliehantering.

Produktansvarslagen. Ansvar mot konsument för en produkt som har materialfel eller är en säkerhetsrisk. Produktskadelag om ansvar mot konsument för ej förväntade risker hos en produkt.

Marknadsföringslagen reglerar god affärssed, information, produktsäkerhet, otjänliga produkter och vilseledande reklam.

Immaterialrätt avseende patent, design (mönster), varumärke och upphovsrätt.

Konkurrenslag mot konkurrensbegränsande avtal och marknadsdominans.

Certifiering som leverantörens CE-märkning att en maskin överensstämmer med EGs produktdirektiv.

Typgodkännanden från t ex Arbetarskyddsstyrelsen för en byggnadsställning.

Normer som provningsnormer för möbler enl. Möbelfakta.

Standards i form av frivilliga rekommendationer om allt från t ex dörrbredder till miljöledningssystem som ISO 14001.

Lagstiftning med ursprung i EU:s Ekodesigndirektiv och kommande Green Claim Directive.