9789151117164

Page 1


BokGym

ENTREPRENÖRSKAP 1

FRISÖR OCH STYLIST

Rickard Andersson och Emeli Börjesson

InnehÄll

Entreprenörskap, nivĂ„ 1 – Frisör och stylist

Centralt innehÄll

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

Undervisningen i Àmnet entreprenörskap pÄ nivÄ 1 ska behandla följande centrala innehÄll:

‱ Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhĂ€llen inom omrĂ„den som Ă€r relevanta för elevernas utbildning.

‱ Hur projekt kan genomföras och hur företag kan drivas, med hĂ€nsyn till ekonomisk, social och miljömĂ€ssig hĂ„llbarhet. Att starta, driva och avsluta ett projekt eller fiktivt företag. Betydelsen av etiskt ansvarstagande och empati för andra mĂ€nniskor och omvĂ€rlden inom entreprenörskap.

‱ IdĂ©utvecklingsprocesser. Att skapa, vĂ€rdera, förverkliga, vidareutveckla eller överge idĂ©er inom projektets verksamhetsomrĂ„de.

‱ Hur produkter och idĂ©er skyddas genom lagar och andra bestĂ€mmelser, till exempel upphovsrĂ€tt.

‱ Projektmetodik. Att formulera mĂ„l, planera, organisera och fördela ansvar samt att genomföra, presentera, dokumentera och utvĂ€rdera ett projekt. Hur samverkan i nĂ€tverk fungerar samt hur nĂ€tverk kan identifieras och skapas.

‱ Ledarskap och grupprocesser. Problemlösning och konflikthantering samt olika metoder för att lösa problem och fatta beslut.

‱ Hur hĂ„llbar marknadsföring kan utformas i enlighet med lagar och andra bestĂ€mmelser samt med etisk medvetenhet som grund.

‱ Finansieringsformer, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning.

‱ Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att lÀraren vid betygssÀttningen i ett Àmne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper pÄ den aktuella nivÄn i Àmnet i förhÄllande till de betygskriterier som gÀller för Àmnet som helhet och sÀtta det betyg som bÀst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna fÄ ett godkÀnt betyg.

Betyget E

F Eleven upprÀttar en enkel projektplan med utgÄngspunkt i en idé och genomför planen med godtagbart resultat.

F Eleven startar, driver och avslutar ett projekt eller fiktivt företag med godtagbart resultat.

F Eleven beskriver pÄ ett godtagbart sÀtt hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestÀmmelser.

F Eleven upprÀttar ekonomiska planer samt genomför berÀkningar och ekonomiska uppföljningar med godtagbart resultat.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven upprÀttar en genomarbetad projektplan med utgÄngspunkt i en idé och genomför planen med gott resultat.

F Eleven startar, driver och avslutar ett projekt eller fiktivt företag med gott resultat.

F Eleven beskriver pÄ ett utvecklat sÀtt hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestÀmmelser.

F Eleven upprÀttar ekonomiska planer samt genomför berÀkningar och ekonomiska uppföljningar med gott resultat.

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven upprÀttar en vÀl genomarbetad projektplan med utgÄngspunkt i en idé och genomför planen med mycket gott resultat.

F Eleven startar, driver och avslutar ett projekt eller fiktivt företag med mycket gott resultat.

F Eleven beskriver pÄ ett vÀlutvecklat sÀtt hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestÀmmelser.

F Eleven upprÀttar ekonomiska planer samt genomför berÀkningar och ekonomiska uppföljningar med mycket gott resultat.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhĂ€llen inom omrĂ„den som Ă€r relevanta för elevernas utbildning.

■ Hur projekt kan genomföras och hur företag kan drivas, med hĂ€nsyn till ekonomisk, social och miljömĂ€ssig hĂ„llbarhet. Att starta, driva och avsluta ett projekt eller fiktivt företag. Betydelsen av etiskt ansvarstagande och empati för andra mĂ€nniskor och omvĂ€rlden inom entreprenörskap.

En tidig mobiltelefon frĂ„n LM Ericsson, utvecklad i början av 1980-talet. År 1981 lanserades Nordisk mobiltelefoni, i dagligt tal kallat NMTsystemet. Det var den första generationen av mobiltelefoni och det första helautomatiska mobiltelefonsystemet. Idag kan man lĂ€tt skratta Ă„t de gamla otympliga och skrymmande telefonerna, men dessa telefoner och deras NMT-system var början pĂ„ en förĂ€ndring som skapade en fantastisk vidareutveckling.

FAKTA:

Löpandebandprincipen

Löpandebandprincipen Àr ett produktionssÀtt som kÀnnetecknas av ett systematiskt och förutsÀgbart kontrollerat flöde, med hög frekvens. Principen fanns redan pÄ 1800-talet, och arbetssÀttet har fÄtt kritik för att det utsÀtter arbetarna för ett oinspirerat och alldeles för monotont arbete. Inte att förglömma Àr dock att principen effektiviserade arbetstiden och dÀrmed produktionen, och kostnadsbesparingar pÄ upp mot 50 % kunde göras.

Entreprenörskap

Entreprenörskap Àr ett brett begrepp, och mÄnga mÀnniskor har olika uppfattning om vad entreprenörskap Àr. MÄnga anser att det handlar om personliga egenskaper hos en individ, exempelvis förmÄgan till kreativitet och att genomföra idéer och lösa problem. Andra hÀvdar att entreprenörskap Àr nÀra förknippat med att driva företag pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Vanligen anses dock företagsamhet och entreprenörskap stÄ i nÀra relation till varandra.

Historia

Den svenska historien bestÄr inte endast av kungadömen, utan en stor del bestÄr av driftiga entreprenörer och framgÄngsrika företag, som tillsammans med arbetarrörelsen skapat det vÀlstÄnd som som prÀglar Sverige Àn idag. Sedan det marknadsekonomiska systemet vÀrlden över för ett par hundra Är sedan pÄbörjades pÄ allvar har tillvÀxten i antal företag varit mycket stor, och Sverige Àr i det avseendet inget undantag. I det tidiga 1900-talet var det frÀmst inom industrin företagandet expanderade, bland annat genom verkstadstekniken, elektriciteten och motorteknikens tillkomst. Exempel pÄ framgÄngsrika svenska företag som startade sin verksamhet i slutet pÄ 1800-talet och början av 1900-talet Àr LM Ericsson, ABB, Atlas Copco, Alfa Laval, Volvo, SKF och Electrolux.

Historien visar att mÀnniskor oavsett bakgrund verkar ha en inneboende kraft för att utveckla det vi kallar företagsamhet och entreprenörskap. Oavsett kön, klasstillhörighet eller etnicitet, har mÀnniskor vanligen förutsÀttningar att bli duktiga entreprenörer. Det beror givetvis ocksÄ pÄ personliga förutsÀttningar, och kanske frÀmst hur höga risker man Àr beredd att ta. Men om man arbetar mÄlinriktat och ihÀrdigt kan de allra flesta mÀnniskor nÄ en nivÄ av entreprenörskap som man kan livnÀra sig pÄ.

Ford Motor Company, i vardagligt tal kallat Ford, Àr kanske det företag i vÀrlden som förknippas mest med löpande band principen. Företaget grundades Är 1903 av entreprenören och företagaren Henry Ford, bosatt i Dearborn (delstaten Michigan) i USA. Bilden visar tillverkning i en Fordfabrik Är 1929.

Sedan en tid tillbaka har den svenska skolan ett tydligt uppdrag i att stimulera till ett gott entreprenörskap och företagande, och att pĂ„visa betydelsen för samhĂ€llsutvecklingen av ett gott entreprenörskap. Skolan ska stĂ€rka elevernas företagsamhet och dĂ€rmed öka deras möjlighet pĂ„ arbetsmarknaden. Även om lĂ„ngt ifrĂ„n alla elever i den svenska skolan vill och kommer bli företagare, Ă€r det viktigt att eleverna fĂ„r med sig ett förhĂ„llningssĂ€tt till företagandet som Ă€r positivt. Och Ă€ven om man inte vill driva företag Ă€r det Ă€ndĂ„ viktigt att som person utvecklas till en ”företagsam person”, eftersom denna ”företagsamhet” ofta skapar en god personlig utveckling bĂ„de pĂ„ det privata planet och pĂ„ arbetsmarknaden.

Entreprenören

En framgÄngsrik entreprenör Àr en person som Àr benÀgen att ta risker för en vara eller en tjÀnst, och som har förmÄgan att pÄ olika sÀtt anvÀnda resurser pÄ ett effektivt sÀtt. En entreprenör Àr alltsÄ en individ som kan sÀgas driva ett entreprenörskap, ofta men inte alltid genom ett registrerat företag. Ordet entreprenör anvÀnds Àven i andra sammanhang för företag som utför arbeten pÄ entreprenad.

NÀr man försöker karaktÀrisera en typisk entreprenör brukar nÄgra huvudsakliga egenskaper utmÀrka sig. Den grundlÀggande förmÄgan Àr att ha en förmÄga till problemlösning och kunna komma med nya idéer. Helst ska de nya idéer som entreprenören tar fram vara unika och sÀljbara. Med sÀljbara menas att det finns ett behov och en efterfrÄgan pÄ den vara eller tjÀnst som entreprenörer vill tillhandahÄlla för försÀljning. För att kunna förverkliga en god idé krÀvs det stark vilja, beslutsamhet och mÄnga gÄnger en hel del tÄlamod. Utöver detta krÀvs det ofta som entreprenör att man Àr duktig pÄ att organisera de mÀnniskor och den verksamhet som bedrivs, oavsett om det Àr ett tillfÀlligt projekt eller om det Àr ett kontinuerligt företagande som entreprenören Àr engagerad i. En stor del av entreprenörskapets roll Àr alltsÄ att ta fram rÀtt utrustning, tillsÀtta arbetskraft, organisera arbetet och kunna marknadsföra sin vara eller tjÀnst.

FAKTA:

TjÀnst

En tjÀnst Àr ett arbete som tillför ett vÀrde för nÄgon annan, utan att en vara Àr inblandad. Ofta sÀljer företagen bÄde tjÀnster och varor, exempelvis IT-företag, byggföretag och bilföretag.

FAKTA:

Vara

En vara Àr ett fysiskt materiellt objekt, exempelvis en bil eller en penna. Varor kan ibland delas in i kategorier, sÄsom kapitalvaror och rÄvaror. Innan pengar började anvÀndas som betalningsmedel anvÀndes varor som betalningsmedel. Ibland kallas vara Àven för produkt.

FAKTA:

Entreprenad

Vanligen menas med begreppet entreprenad att ett företag Ätar sig ett visst arbete inom en viss tidsgrÀns för en förutbestÀmd kontraktssumma. Tidigare anvÀndes begreppet i Sverige nÀstan uteslutande inom byggbranschen, men idag anvÀnds det inom diverse olika branscher. Andra ord för entreprenad Àr avtal, leveransbeting eller arbetsbeting.

För att bli en framgÄngsrik entreprenör krÀvs ett flertal fÀrdigheter. Entreprenören behöver kunna ta fram och genomföra idéer, organisera verksamheten och kunna presentera och sÀlja in den tjÀnst eller vara som entreprenören sitter pÄ.

FAKTA:

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Àr en process för inköp av varor och tjÀnster inom den offentliga sektorn. Processen regleras av lagar och regler, och syftet med reglerna Àr att sÀkerstÀlla att myndigheter behandlar alla intressenter (företagen) pÄ ett likvÀrdigt sÀtt.

CENTRALT INNEHÅLL:

FAKTA:

TjÀnste- och varuföretag

TjÀnsteföretag kallas de företag vars affÀrsidé huvudsakligen gÄr ut pÄ att sÀlja en tjÀnst. Företaget sÀljer huvudsakligen ett mÀnskligt arbete, inte en vara.

Varuföretag Àr företag som huvudsakligen sÀljer varor. Ibland Àr det tillverkningsföretag som förÀdlar en rÄvara, ibland kan det vara företag som endast sÀljer varan och inte Àr inblandad i tillverkningsprocessen.

Företagen Àr ofta en blandning av tjÀnste- och varuföretag, och mÄnga gÄnger kan grÀnsdragningen mellan tjÀnsteföretag och varuföretag vara oklar.

Ett bolagsavtal bör alltid skrivas för handelsbolag, detta för att minimera risken för eventuella framtida oenigheter.

Enskild nÀringsidkare

Enskild nÀringsidkare, Àven kallad enskild firma, innebÀr att man som privatperson driver och ansvarar för företagets samtliga Ätaganden. Det hÀr betyder att man Àr personligt ansvarig för företagets samtliga avtal och skulder, vilket i sin tur gör att du som privatperson kommer vara tvungen att tillföra egna pengar om företaget kommer pÄ obestÄnd. Det finns inget krav pÄ startkapital för att starta en enskild nÀringsverksamhet, vilket gör att detta Àr en populÀr företagsform för mÄnga smÄföretagare. Man kan som enskild nÀringsidkare ha anstÀlld personal, och det Àr ens personnummer som blir företagets organisationsnummer.

Företaget kan men mÄste inte registreras hos Bolagsverket. Det Àr dock en fördel att registrera företaget om man exempelvis vill vara med i offentliga upphandlingar, eller behöver ett visst tillstÄnd för att bedriva en viss typ av verksamhet.

Fördelen med enskild nÀringsverksamhet Àr enkelheten i att starta företaget och att inget aktiekapital behöver tillföras. Nackdelen Àr att du som privatperson svarar för samtliga ekonomiska risker som du genom företagandet tar.

Handelsbolag

Handelsbolag liknar i företagsform den enskilda nÀringsidkaren, med den skillnaden att handelsbolag alltid innehar minst tvÄ bolagsmÀn (delÀgare). Dessa bolagsmÀn Àr personligt ansvariga för företagets samtliga avtal och skulder. Det betyder att Àgarna Àr personligt och solidariskt ansvariga för att hÄlla företagets avtal, och att företagets skulder betalas. Det hÀr gör att man som delÀgare kan bli tvungen att betala företagets skulder, för att sedan i efterhand krÀva tillbaka detta av andra Àgare i bolaget.

En viktig del i starten av ett handelsbolag Àr det som kallas bolagsavtal. Ett bolagsavtal Àr en skriftlig överenskommelse mellan Àgarna till handelsbolaget, dÀr det exempelvis bör framgÄ hur arbetsfördelningen i företaget ska hanteras. Men ocksÄ hur eventuella vinster och förluster ska regleras, och vad som hÀnder om en bolagsman vill avsluta sitt delÀgarskap.

Handelsbolag ska alltid registreras hos Bolagsverket, och fÄr genom registreringen ett organisationsnummer och ett namnskydd i lÀnet företaget registreras i.

Fördelen med handelsbolag Àr att inget aktiekapital behöver tillföras, och att ansvaret delas med andra bolagsÀgare. Det Àr dock viktigt att tÀnka pÄ att just delÀgarskap kan vara en nackdel om man som kompanjoner har svÄrt att komma överens om hur företaget ska drivas, och vilka beslut som bör tas för företagets bÀsta.

Starta företag

Beroende pÄ vilken typ av företag och vilken verksamhet företaget kommer bedriva, kan processen att starta ett företag se vÀldigt olika ut. Det finns dock nÄgra gemensamma delar i denna process som alla som vill starta företag behöver ta hÀnsyn till. Att starta ett företag kan förenklat delas upp i ett antal olika delar. Nedan har vi specificerat vad som Àr viktigt att hantera i samband med att man ska starta företag, och i vilken ordning detta bör ske.

‱ Formulera en idĂ© och skriv ner en förenklad affĂ€rsplan som innehĂ„ller en kort beskrivning över företagsidĂ©n, kunder, marknaden och företagets produkt eller tjĂ€nst.

‱ Testa din affĂ€rsidĂ© och affĂ€rsplan genom att prata med vĂ€nner, och ta hjĂ€lp av nĂ„gra personliga rĂ„dgivare i ditt sociala nĂ€tverk.

‱ SĂ€tt ihop en budgetkalkyl. Ta med startbudget, resultatbudget och likviditetsbudget.

‱ VĂ€lj företagsform och företagsnamn.

‱ Registrera företaget hos Bolagsverket och Skatteverket.

‱ Ansök om eventuella andra tillstĂ„nd som behövs för verksamheten.

‱ Om nödvĂ€ndigt registreras eventuella varumĂ€rken hos Patent- och registreringsverket.

‱ Ansök om F-skatt och anmĂ€l momspliktig verksamhet hos Skatteverket.

‱ Se över behovet av företagsförsĂ€kring och teckna försĂ€kring om nödvĂ€ndigt.

‱ Lansera din vara eller tjĂ€nst.

Aktiebolag

Enskild nÀringsidkare Handelsbolag Juridisk person Ja.

Nej.

Antal Àgare Minst en person eller ett företag.

Kapitalkrav Ja (för nÀrvarande 25 000 kr).

Ägaransvar Bolaget ansvarar för avtal och skulder.

Ja.

Endast en person. Minst tvÄ personer eller ett företag.

Nej.

Ägaren ansvarar personligen för samtliga avtal och företagets samtliga skulder.

Nej.

Handelsbolaget kan ingÄ avtal, men bolagsmÀnnen Àr ansvariga om företaget inte kan betala sina skulder.

FöretrÀdare Bolagets styrelse. Den enskilda nÀringsidkaren. BolagsmÀnnen.

Ekonomisk redovisning Årsredovisning mĂ„ste lĂ€mnas. Bolag under en viss storlek kan vĂ€lja att inte ha revisor.

Årsbokslut ska upprĂ€ttas, men det finns inget krav pĂ„ revisor.

Bolag med minst en juridisk person som delÀgare ska alltid upprÀtta en Ärsredovisning, och större bolag ska upprÀtta en Ärsredovisning. Bolag med enbart fysiska personer (mÀnniskor) som delÀgare ska upprÀtta ett Ärsbokslut.

FAKTA:

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket Àr en statlig myndighet dÀr man kan skydda sin uppfinning eller sitt varumÀrke.

FAKTA:

AffÀrsplan

En affÀrsplan Àr en beskrivning och en dokumentation av hur en tÀnkt affÀrsidé ska översÀttas till en framtida affÀrsverksamhet. AffÀrsplan anvÀnds ofta i samband med att företag söker kapital, dÀr framförallt banker och riskkapitalister Àr intresserade av att se företagets förmÄga att skapa intÀkter och Äterbetala det eventuellt satsade kapitalet.

FAKTA:

BardskÀrare

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Det kan vara svÄrt att tro att yrket bardskÀrare för lÀnge sedan var nÀra beslÀktat med lÀkarkonsten. DÄtidens barberare, som dÄ kallades bardskÀrare, var inte endast skickliga rakbladsutövare utan Àven kreativa entreprenörer. För att dryga ut dagskassan tog de hand om mÀnnens hÄr, skÀgg, hygien och lÀttare skador. Under krigen tog man tillvara pÄ bardskÀrarnas yrkesskicklighet och de fick tjÀnstgöra som fÀltsjukvÄrdare.

Arkeologer har funnit spÄr av hÄrvÄrdsprodukter och hÄrförlÀngningar pÄ över 3500 Är gamla mumier. UpptÀckterna visar att antikens egyptier tog hand om och stylade sina hÄr likt dagens stylingar och hÄrtrender.

FAKTA:

SkrÄvÀsendet

SkrÄvÀsendet kom till Sverige pÄ 1300-talet. Det var en organisation för fackmÀn och bestod endast av mÀstare. SkrÄets medlemmar beslutade gemensamt om löner, fördelade gesÀll och lÀrlingsplatser mellan mÀstarna, och hjÀlpte Àven sjuka hantverkare och Ànkor med ekonomiskt stöd.

SkrÄvÀsendet upphörde 1846 i Sverige nÀr det blev fullstÀndig nÀringsfrihet i landet. Det innebar att vem som helst utan utbildning kunde öppna egen salong och arbeta som frisör eller barberare.

Frisörbranschen

Inom Sverige finns det idag cirka 25 000 verksamma frisörer fördelade pÄ 8500 salonger runt om i landet. 4000 frisörföretag drivs som aktiebolag, och nÀrmare 13 000 företag drivs som enskild nÀringsverksamhet.

Frisörbranschen har historiskt varit en typisk smÄföretagarbransch, och Àr sÄ Àn idag. DÀremot har branschen utvecklats med en större variation av bÄde smÄ och stora salonger, frisörkedjor med flera salonger landet över, samt mer nischade salonger dÀr man Àr specialiserad inom sitt omrÄde.

Historia

Trenderna genom hÄrets historia har varit mÄnga, och yrket har skiljt sig mellan samhÀllets olika epoker och samhÀllsklasser. Redan 5000 Är f.Kr. fanns det yrkesfrisörer i Egypten som drev verksamhet genom att behandla, frisera och fÀrga bÄde hÄr och skÀgg. Idag rÀknas frisöryrket som ett hantverk och serviceyrke, med kunskaper om hur man klipper, behandlar, stylar och vÄrdar hÄr.

Frisöryrket har genom tiden frÀmst bestÄtt av egenföretagare eller smÄföretag med upp till 50 anstÀllda. Förr bestod verksamheten ofta av en mÀstare som Àgde salongen, en gesÀll som anstÀlld eller en lÀrling under utbildning. Branschen var strikt reglerad, och för att fÄ bedriva verksamhet behövde man vara mÀstare med mÀstarbrev och medlem i hantverkets skrÄ. Det fanns inga skolor som utbildade frisörer eller barberare, utan ville man lÀra sig hantverket fick man ta plats som lÀrling hos en mÀstare som lÀrde ut yrket.

LÀrling, gesÀll och mÀstare. Bilden Àr frÄn Är 1916.

LÀrlingsutbildningen var endast för pojkar och varade oftast fyra till fem Är. Genom att gÄ bredvid, assistera och hjÀlpa sin mÀstare lÀrde sig lÀrlingen yrket och hantverket. I de flesta fall bodde lÀrlingen hos sin mÀstare med husrum och mat som enda lön. Barberarna rakade frÀmst skÀgg och hÄr. Det var ovanligt att man utförde klippningar.

NÀr lÀrlingen var fÀrdigutbildad fick denne ett pappersbevis pÄ sin yrkeskunskap och yrkestiteln gesÀll. GesÀllen gav sig ut i Sverige eller Europa pÄ gesÀllvandring för att fÄ nya erfarenheter och kunskaper inom yrket innan han sökte anstÀllning. Först efter gesÀllvandringen kunde man avlÀgga ett mÀstarprov för att fÄ öppna egen verksamhet och ta emot lÀrlingar.

SamhĂ€llet och dess förĂ€ndringar har alltid varit en del av och speglats i tidens mode och trender. Första vĂ€rldskriget varade mellan Ă„r 1914–1918 och pĂ„verkade vĂ€rlden pĂ„ en rad olika sĂ€tt. Tidigare var det mĂ€nnen som gick till barberaren för att fĂ„ hĂ„r och skĂ€gg friserade, men under kriget valde mĂ„nga kvinnor att klippa av sig hĂ„ret av hygieniska skĂ€l. Under samma period började rakapparater utvecklas för hemmabruk, vilket minskade efterfrĂ„gan pĂ„ barberarnas tjĂ€nster och kunskaper.

FAKTA:

Utbildning

Gymnasieutbildningen till frisör och barberare Àr tre till fyra Är. De tre första Ären Àr skolförlagda, dÀrefter skiljer sig fÀrdigutbildningen mellan de olika inriktningarna.

Barberare kan avlÀgga gesÀllprov efter utbildningen.

Som frisör kan man avlÀgga sitt delprov direkt efter utbildningen. DÀrefter krÀvs det i nulÀget 2000 avlönade timmar som trainee för att avlÀgga gesÀllprov och bli behörig frisör med rÀtt till högre lön och provision.

LĂ€rlingsutbildningen finns som ett alternativ pĂ„ vissa gymnasier. PĂ„ en gymnasial lĂ€rlingsutbildning Ă€r minst hĂ€lften av utbildningen pĂ„ en eller flera arbetsplatser. Även om det inte Ă€r lika vanligt i dagens samhĂ€lle finns det fortfarande företagare som tar emot och utbildar lĂ€rlingar pĂ„ egen hand likt dĂ„tidens mĂ€stare.

Vuxenutbildning pÄ privat skola eller Komvux liknar utbildningen för gymnasiet. Skillnaden Àr att man endast lÀser hantverkskurser. DÀrefter gÀller samma regler för fÀrdigutbildning.

Damfrisörkurs, bild frÄn Är 1957.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Verktyg för frisörer och barberare.

Branschregler

Som företagare i frisörbranschen Àr det bra att ha goda kunskaper om aktuella branschregler. Beroende pÄ om du som företagare driver din egen salong eller hyr stol omfattas verksamheten av olika regler och tillstÄnd. Det stÀlls bland annat krav pÄ lokalen, arbetsmiljön och hygienen.

Personalliggare Àr en förteckning över vilka som Àr verksamma pÄ arbetsplatsen, och den ska uppdateras dagligen och vara lÀttillgÀnglig om Skatteverket gör ett besök.

Det finns tillstÄnd man ansöker om hos kommunen dÀr verksamheten utövas, och en del andra tillstÄnd ansöker man om hos polisen. Vissa av kraven Àr lagstadgade, medan andra krav ligger pÄ kommunnivÄ och dÀrför skiljer sig mellan de olika kommunerna.

Skatteförfarandelagen

Den som bedriver egen verksamhet inom skönhetsvĂ„rd mĂ„ste föra personalliggare. Det innebĂ€r att man varje dag behöver anteckna i personalliggaren vilka som Ă€r verksamma pĂ„ arbetsplatsen, och vilken tid de Ă€r verksamma. Det finns analoga personalliggare i bokformat och digitala versioner som Ă€r kopplade till kassasystemet. Är man ensam i sitt företag och bedriver en enskild nĂ€ringsverksamhet Ă€r man undantagen regeln om personalliggare. Skatteverket kontrollerar att kravet om kassaregister och personalliggare följs.

FAKTA:

Öppna salong

För att fÄ öppna en frisersalong behöver man ett godkÀnnande av kommunens miljö- och hÀlsovÄrdsnÀmnd. SÄledes behöver man kontakta sin kommun för att fÄ tillgÄng till aktuella regler och tillstÄnd som krÀvs för att öppna salong.

Hygienlokaler

Frisörföretag Àr hygienverksamheter, och det Àr miljöförvaltningen som har tillsynsansvaret för alla hygienverksamheter. DÀremot Àr frisörer inte anmÀlningspliktiga, men det finns regler och information som man behöver kÀnna till nÀr man driver en hygienversamhet som frisör.

Miljöregler

Frisörverksamheter omfattas av egenkontroll enligt miljöbalken. Det innebÀr att alla som bedriver verksamhet ska planera och kontrollera den i ett förebyggande syfte för bÄde mÀnniskors hÀlsa och miljön.

Frisörprodukter innehÄller mÄnga olika kemiska Àmnen, och vissa av Àmnena Àr skadliga för hÀlsa och miljö. Samlingsnamnet för avfall som kan skada mÀnniskor, djur eller ekosystem kallas för farligt avfall, och behöver enligt avfallsförordningen omhÀndertas pÄ rÀtt sÀtt.

Frisörer omfattas ocksÄ av lagen om anteckningsskyldighet av farligt avfall. Det innebÀr att alla verksamheter som producerar, transporterar, samlar in, behandlar samt mÀklar eller handlar med farligt avfall, ska rapportera in uppgifter om avfallet till det digitala avfallsregistret hos NaturvÄrdsverket. Det finns flera företag som hjÀlper företagare med bÄde registrering och transportering av salongens farliga avfall.

Lokal och fastigheter

Ska man bygga nytt, bygga till, riva eller Àndra anvÀndningen av sin lokal, kan man behöva söka bygglov eller göra en anmÀlan till kommunen. Man behöver ocksÄ utföra kontinuerliga kontroller av ventilationssystemet. Det Àr lokalens fastighetsÀgare som har det yttersta ansvaret för att en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet Àr utfört.

FAKTA:

AnvÀnda offentlig plats

FAKTA:

Skatteförfarandelagen (SFL)

Skatteförfarandelagen innefattar kravet pÄ bÄde kassaregister och personalliggare. Kravet pÄ certifierat kassaregister Àr utformad för att skydda seriösa företag mot illegal konkurrens. Det innebÀr att man som företagare mÄste anvÀnda sig av ett certifierat kassaregister som visar samtliga kassaregistreringar och uppfyller kraven enligt bokföringslagen, samt att alltid erbjuda kunden ett kvitto pÄ sitt köp.

Frisörprodukter innehÄller mÄnga olika kemiska Àmnen, och vissa av Àmnena Àr skadliga för hÀlsa och miljö.

Den som vill anvÀnda offentlig plats för reklam genom skyltar eller varuskyltning behöver ansöka om tillstÄnd hos polisen. Gatupratare eller överdagenskylt kallas de skyltar man kan anvÀnda för reklam pÄ gatan eller pÄ trottoaren. Varuskyltning kallas det om man vill visa upp varor utanför sin butik.

Kunskapskontroll

FrÄgor

1 Vad Àr löpandebandprincipen för nÄgot? BerÀtta.

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Varför Ă€r det viktigt att ha förmĂ„gan att vara en ”företagsam person”?

3 Beskriv begreppet entreprenörskap pÄ ett sÄ utförligt och nyanserat sÀtt du kan.

4 NÀr man försöker karaktÀrisera en typisk entreprenör brukar nÄgra huvudsakliga egenskaper utmÀrka sig. NÀmn nÄgra sÄdana egenskaper.

5 Vad menas med begreppet entreprenad? BerÀtta.

6 Vad menas med marknadsföring?

7 Sveriges företagande brukar delas in i tre delar. Vilka?

8 Vad menas med intraprenörskap?

2

Ledarskap och grupprocesser

CENTRALT INNEHÅLL:

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Ledarskap och grupprocesser. Problemlösning och konflikthantering samt olika metoder för att lösa problem och fatta beslut.

För att lyckas med sitt entreprenörskap och företagande behöver vi ha en god kunskap kring begrepp som ledarskap, grupprocesser och problemlösning. En stor del i att förstÄ dessa begrepp och kunna bemÀstra och utöva ett gott ledarskap samt förstÄ grupprocesser, Àr att ha verklig förstÄelse för hur olika enskilda individer fungerar ihop med sina medmÀnniskor.

Även om alla mĂ€nniskor har vissa gemensamma och fundamentala förutsĂ€ttningar och beteenden, som att vi kan bli uppgivna, arga och ledsna, sĂ„ finns det ocksĂ„ vardagliga situationer vi hamnar i som alla individer hanterar pĂ„ sitt eget individuella sĂ€tt. Det hĂ€r gör att det i en projektgrupp eller i ett företag krĂ€vs att vi lyckas placera rĂ€tt person pĂ„ rĂ€tt plats. Det gör ocksĂ„ att vi alltid i en verksamhet behöver arbeta med och förbĂ€ttra organisationens olika delar, eftersom det sĂ€llan fungerar smĂ€rtfritt nĂ€r olika individer ska arbeta i grupp eller i ett projektarbete.

I ett företag har olika individer olika roller, detsamma gÀller för ett tillfÀlligt upprÀttat projekt. För att fÄ företaget eller projektgruppen att arbeta pÄ ett effektivt och framgÄngsrikt sÀtt behöver vi dÀrför organisera verksamheten pÄ att sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Behovet av att organisera mÀnniskor uppstÄr sÄ fort verksamheten bestÄr av fler Àn en person, och anledningen till att vi behöver organisering Àr att vi ska fÄ en optimal arbetsfördelning och ett gott samarbete mellan organisationens individer.

Grupprocesser

Vad som menas med begreppet grupprocess Àr hur olika individer agerar i en grupp som Àr satt att lösa ett eller flera problem. I detta ligger de processer som uppstÄr pÄ ett mÀnskligt plan mellan individer nÀr det gÀller att fatta beslut som pÄverkar mÀnniskor, och dÀrmed ocksÄ gruppens dynamik.

De som pÄverkar gruppens dynamik, och dÀrmed ocksÄ olika processer inom gruppen, Àr dess olika medlemmar. Dessa medlemmar, vilka kan vara allt frÄn arbetare eller tjÀnstemÀn i ett företag till medlemmar av ett fotbollslag, har alla individuella Äsikter om rÀtt och fel, kÀnslor, kunskaper, normer och personlighetsdrag. Om man som företagsledare eller projektledare har detta i Ätanke kan man nÄ framgÄng i att fÄ sin organisation att arbeta mot ett gemensamt upprÀttat mÄl.

Kommunikation Àr en helt central funktion i grupprocesser, vilket gör en god och effektiv kommunikation nödvÀndig för att gruppen skall kunna fungera pÄ ett optimalt sÀtt. Kommunikation handlar i grunden om att medlemmarna av gruppen ska kunna förstÄ varandra, bÄde verbalt och socialt.

Gruppteorier

I slutet pĂ„ 1800-talet började de första gruppteorierna presenteras, och det som framförallt diskuterades var huruvida mĂ€nniskans gruppbeteende bör ses ur ett individuellt perspektiv eller som en del i ett större system. En del teoretiker, bland annat Sigmund Freud, förde en diskussion om att man i gruppsituationer kan tala om en grupp utifrĂ„n ett medvetande, det vill sĂ€ga nĂ„gon form av ”gruppkĂ€nsla”. Med gruppkĂ€nsla menas dĂ„ att mĂ€nniskor skulle agera annorlunda i en grupp Ă€n utanför gruppen (individuellt). Idag finns det ett antal olika gruppteorier, varav FIRO-teorin Ă€r bland den vanligaste.

FAKTA:

Grupptillhörighet

FAKTA:

Ledarskap

Ledarskapets kÀrna Àr att pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt lyckas med att pÄverka sina medarbetares tankar och uppförande i sitt dagliga arbete.

Sigmund Freud föddes i Österrike, och var en inflytelserik psykiatriker som delvis arbetade med olika teorier för grupper och deras dynamik. En del av hans teorier övergavs i senare skedet av 1900-talet, men hans tĂ€nkande har Ă€ndĂ„ haft ett stort inflytande pĂ„ den vĂ€sterlĂ€ndska kulturen.

MÀnniskor gÄr ofta med i olika typer av grupper för att kÀnna sig trygga, för att fÄ makt, för att uppnÄ vissa bestÀmda mÄl, eller för att fÄ uppskattning av andra mÀnniskor. Oavsett vad anledningen Àr att individen vill tillhöra en viss grupp, bör man alltid ha i Ätanke att det finns ett individuellt syfte för alla mÀnniskor att ansluta sig till en grupp.

FAKTA:

Grupptryck

Med grupptryck menas vanligen olika sociala tryck som kan uppstÄ inom grupper. Grupptryck har en negativ klang, och mÄnga exemplifierar det med nÀr ungdomar kÀnner gruppens tryck för att utföra klandervÀrda handlingar. Det kan till exempel vara att prova farliga droger, eller att man som individ inte sÀger ifrÄn nÀr en grupp individer mobbar en enskild individ.

FAKTA:

Platt organisation

1

En "platt organisation" Àr ett uttryck som avser en horisontellt uppbyggd organisation. En platt organisation kÀnnetecknas av att makten och inflytandet Àr jÀmnt fördelad.

CENTRALT INNEHÅLL:

Organisationsmodeller

En organisationsmodell Àr ett förtydligande pÄ hur det Àr tÀnkt att företagets olika delar (enheter) ska fungera och samarbeta. Det finns ett flertal olika modeller att anvÀnda sig av, och det som ofta avgör hur ett företags organisation ser ut Àr vilken typ av verksamhet som bedrivs.

Det finns för- och nackdelar med alla typer av organisationsmodeller, dÀrför Àr det kritiska att hitta och anvÀnda den modell som passar bÀst för aktuellt företag.

I en sÄ kallad funktionsmodell delas företaget upp i de funktioner verksamheten har, exempelvis tillverkning, personal, ekonomi och inköp.

En funktionsorganisation Àr indelad efter de anstÀlldas arbetsuppgifter, det vill sÀga efter vilken funktion de har i företaget.

I en produktorganisation delas företagets verksamhet upp i deras olika produkter. Det kan exempelvis vara en verksamhet som sÀljer mat, dÀr produkter som kött, godis, potatis och grönsaker tilldelas en egen enhet i företaget.

En produktorganisation Àr indelad efter företagets olika produkter, exempelvis maskiner och verktyg.

Marknadsföring

I en kundorganisation delas verksamheten upp i företagets olika kundgrupper. Det kan exempelvis vara enheter som privatpersoner, företag, kommuner, stat och landsting. Men det kan ocksÄ vara mer specifika kundgrupper, sÄsom kön och Älder.

I en geografiorganisation delas företaget upp i olika geografiska delar. Det kan exempelvis vara geografi utifrÄn lÀnder, distrikt, lÀn eller kommuner.

En vanlig organisationsmodell för tjÀnsteföretag och varuföretag Àr funktionsmodellen. För tillverkande företag Àr produktionsmodellen vanlig, medan en kundorganisation ofta anvÀnds för sÀljföretag.

Utöver ovan kontinuerliga organisationsmodeller anvÀnds i vissa företag sÄ kallad projektorganisation. En projektorganisation Àr en tillfÀllig organisationsmodell som anvÀnds vid ett tillfÀlligt projekt, dÀr arbetet och projektet har en tydlig start och ett tydligt slut.

Projektmodellen anvÀnds ofta i samband med att olika företag och deras personal samarbetar gemensamt med att slutföra ett projekt. Vanligt Àr att företaget har en intern rullande organisationsmodell, som kompletteras med projektmodellen nÀr ett specifikt projekt ska genomföras. Byggföretag och installationsföretag Àr exempel pÄ företag som ofta anvÀnder sig av projektmodellen.

FAKTA:

Organisationsschema

Ett organisationsschema Àr ett uppritat schema som beskriver och tydliggör en organisation och dess olika delar, samt delarnas inbördes förhÄllanden. Vanligen redovisar ett organisationsschema olika enheter eller ledningsnivÄer, och Àven lydnadsförhÄllanden redovisas ofta med hjÀlp av linjer.

En projektorganisation finns ofta inom ramen för företagets funktionsorganisation.

Marknadsföring

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Frisörbranschen

Att vara företagare och entreprenör inom frisörbranschen krÀver kunskaper inom ett flertal omrÄden. Oavsett om man Àr soloföretagare eller driver ett stort företag med mÄnga anstÀllda, Àr det nödvÀndigt att kunna hantera flera olika omrÄden inom branschen. Tre av de mest centrala delarna en entreprenör och frisörföretagare behöver klara av för att driva ett framgÄngsrikt företag Àr följande:

‱ ledarskap

‱ problemlösning

‱ organisation.

Ledarskap

FAKTA:

Ledare och chef

Ledare kan beskrivas som en person som andra vÀljer att följa, medan en chef Àr en titel pÄ arbetsgivaren eller pÄ den person som fÄtt i uppdrag av arbetsgivaren att vara chef. En chef och en ledare kan vara samma person, men behöver inte vara det. En bra ledare lyckas med att motivera en grupp mÀnniskor till samarbete utan tvÄng för att utföra en gemensam uppgift.

Att vara ledare för ett frisörföretag skiljer sig inte nÀmnvÀrt frÄn att leda andra typer av företag, undantaget de specifika problem som rör frisörbranschens omrÄden. Som ledare behöver man klara av att hantera diverse olika utmaningar och situationer som man stÀlls inför i vardagen, och lösa dem pÄ bÀsta sÀtt utifrÄn de förutsÀttningar man har för stunden.

För att lyckas med ledarskapet i salongen behöver man en mÀngd olika kunskaper och kompetenser. HÀr Àr de kunskapsomrÄden man i första hand behöver ha kompetens inom:

‱ ledarskap och personalansvar

‱ planering, inköp och förbrukning

‱ arbetsmiljö och kvalitetsarbete

‱ ekonomi och kassasystem

‱ juridik

‱ marknadsföring.

FAKTA:

Vision

Vision Àr nÄgot som företaget och rörelsen försöker uppnÄ. Vision kan uttryckas som ett framtida tillstÄnd, exempelvis att företaget ska ha uppnÄtt vissa försÀljningssiffror inom en viss tid eller vid ett visst datum i framtiden.

Som chef och ledare för ett frisörföretag behöver man kunskaper om bokningar och inköp. Det Àr en stor fördel om man Àr utbildad i produkterna salongen anvÀnder och att man Àr bra pÄ service och bemötande.

Att vara en demokratisk ledare innebÀr att man fattar beslut tillsammans med sina medarbetare. Det kan exempelvis vara att man sÀtter upp och strÀvar efter gemensamma mÄl eller visioner i företaget, detta för att skapa en kÀnsla av delaktighet och samhörighet som i sin tur stÀrker teamet.

De flesta salongerna drivs av smÄföretag och oftast arbetar arbetsledaren sjÀlv som frisör tillsammans med de anstÀllda eller salongens hyrstolar. Arbetet som frisör klassas som ett hantverk och serviceyrke, och som chef eller ledare Àr det dÀrför viktigt att man har goda kunskaper i allt som gÀller branschen och yrket i sin helhet. FrÄn kundbemötande, sÀljtekniker, kemiska behandlingar och preparat, till produkter, ekonomi och arbetsmiljö.

En utmaning man som salongschef eller ledare ofta möter Àr fördelningen av kunder. Det Àr viktigt att försöka hjÀlpa de frisörer som arbetar pÄ salongen att fördela kunderna jÀmnt mellan varandra, sÄ samtliga har arbete och möjlighet att utöka sin kundkrets.

Att utveckla och stÀndigt förbÀttra arbetsmiljön pÄ företaget Äligger i första hand företagsledaren. Detta kan innebÀra att ta fram och kontinuerligt förbÀttra kvalitet-, miljö- och arbetsmiljöplaner samt att utföra eller följa upp egenkontroller.

Som verksamhetsledare behöver man goda kunskaper i ekonomi och kunna förstÄ ekonomiska begrepp. Det kan exempelvis innebÀra att man behöver klara av att godkÀnna fakturor, göra avstÀmningar, och förstÄ resultat- och balansrapporter. Inventera produkter och lager Àr ocksÄ en viktig del i arbetet för att berÀkna företagets inköp.

Att vara insatt i salongens kassasystem Àr en förutsÀttning för att salongen ska fungera. MÄnga system har integrerade onlinesystem med lager, administration och bokföringssystem.

Som företagsledare har man ett juridiskt arbetsgivaransvar, och behöver dÀrför kÀnna till arbetsrÀttsliga regelverk.

För att hitta nya kunder Àr det viktigt att som entreprenör och ledare kunna marknadsföra företaget och sÀlja in sina produkter och tjÀnster. Marknadsföring kan vara stort och smÄtt, allt frÄn att nÄ rÀtt kundgrupp till att arbeta med sociala medier.

NÀtverk och relationer Àr minst lika viktigt i marknadsföringssyfte som det Àr nÀr man har kontakt med kunder, medarbetare och produktleverantörer.

FAKTA:

Personalliggare

Salongschefen har ansvar för att samtliga verksamma pÄ salongen skriver i salongens personalliggare pÄ ett korrekt sÀtt.

FAKTA: Faktura

En faktura eller rÀkning Àr ett bokföringsverifikat och ett skriftligt krav pÄ betalning genom vilket fordringsÀgaren (vanligen företaget) krÀver betalt frÄn den betalningsskyldige (kunden).

Kunskapskontroll

FrÄgor

1 För att lyckas med sitt entreprenörskap och företagande behöver man ha god kunskap kring vissa begrepp.

1

NÀmn nÄgra sÄdana begrepp.

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad menas med grupptryck? BerÀtta.

3 Vad Àr ledarskapets kÀrna?

4 Vad brukar man mena med begreppet ”grupprocess”? BerĂ€tta.

5 Hur mÄnga faser bestÄr FIRO-teorin av?

6 Enligt FIRO-modellen finns det nÄgra grundlÀggande behov som mÀnniskan har. Vilka?

3

Idéutveckling och projektmetodik

Att fÄ och skapa idéer, och dÀrefter med hjÀlp av projektmetodik utveckla och fÀrdigstÀlla dessa idéer, Àr nÄgot som entreprenörer och företagare inte endast Àgnar sig Ät utan som Àven Àr sjÀlva kÀrnan i att vara entreprenör och företagare.

CENTRALT INNEHÅLL:

CENTRALT INNEHÅLL:

■ IdĂ©utvecklingsprocesser. Att skapa, vĂ€rdera, förverkliga, vidareutveckla eller överge idĂ©er inom projektets verksamhetsomrĂ„de.

■ Hur produkter och idĂ©er skyddas genom lagar och andra bestĂ€mmelser, till exempel upphovsrĂ€tt.

■ Projektmetodik. Att formulera mĂ„l, planera, organisera och fördela ansvar samt att genomföra, presentera, dokumentera och utvĂ€rdera ett projekt. Hur samverkan i nĂ€tverk fungerar samt hur nĂ€tverk kan identifieras och skapas.

Hur idĂ©er utvecklas och förĂ€dlas Ă€r naturligtvis olika frĂ„n fall till fall. Alla idĂ©er Ă€r ocksĂ„ till sin natur oerhört olika. En del Ă€r sĂ„ smĂ„ i betydelsen att de pĂ„verkar mĂ€nniskan och samhĂ€llet i liten skala, men ibland har de en enorm pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan och vĂ„rt samhĂ€lle. Ibland Ă€r idĂ©n helt ny och öppnar nya marknader, ibland inryms idĂ©n inom ett visst sammanhang. Faktum Ă€r att det sĂ€llan uppstĂ„r helt ”nya” idĂ©er, utan idĂ©n kommer nĂ€stan alltid sprungen av en historia. Vad vi menar med det Ă€r att nya idĂ©er bygger pĂ„ gamla och redan etablerade produkter och tjĂ€nster. Ofta, men inte alltid, bör vi alltsĂ„ se idĂ©er som en förĂ€dling av de idĂ©er och produkter som redan existerar.

FAKTA:

Projektmetodik

Projektmetodik kan definieras som ett system av metoder, tekniker, procedurer och regler som anvÀnds av de som arbetar inom ett visst kunskapsomrÄde.

Hur man skapar, vÀrderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer Àr nÄgot man behöver ha god kunskap kring för att lyckas med sitt entreprenörskap. Utöver detta behöver man veta hur produkter och idéer skyddas genom lagar.

För att i dagens samhÀlle förÀdla, utveckla och fÀrdigstÀlla produkter och tjÀnster, anvÀnds ofta nÄgot som kallas projektmetodik. Projektmetodiken anvÀnds som ett redskap för att idéerna ska nÄ ett gott resultat, eftersom bra idéer inte nödvÀndigtvis behöver vara nÄgon garanti för framgÄng. En projektmodell kan och bör anvÀndas för att pÄ ett effektivt sÀtt omsÀtta idéerna i praktisk handling. Projektmetodiken Àr sÄledes en uppsÀttning av olika metoder, modeller och verktyg med syftet att stödja projektverksamheten.

Idéutveckling

För att en idĂ©utveckling ska kunna ske behöver det naturligtvis uppstĂ„tt en idĂ© som nĂ„gon Ă€r beredd att utveckla och fĂ€rdigstĂ€lla. Beroende pĂ„ vad det Ă€r för idĂ© och i vilket sammanhang den tas fram, kommer utvecklandet av idĂ©n se olika ut. Ibland Ă€r det helt ”fristĂ„ende” och ”nya” idĂ©er. Det kan exempelvis vara att man som privatperson kommer pĂ„ att det bör finnas ett behov av en helt ny produkt inom ett helt nytt omrĂ„de. I andra fall kan en idĂ©utveckling ske inom ett visst branschomrĂ„de, ofta dĂ„ som en ”spinoff” pĂ„ tidigare produkter.

För att kunna utveckla en idé och en produkt krÀver det att vi har god kunskap i ett flertal olika omrÄden. Vi behöver ha en förmÄga att i text och tal kunna formulera en affÀrsidé, och till denna affÀrsidé kunna upprÀtta en affÀrsmodell och affÀrsplan.

Vidare krÀvs det kunskap kring lagar och bestÀmmelser nÀr det gÀller olika typer av skydd för produkter, vilket innebÀr att vi mÄste ha kÀnnedom kring bland annat upphovsrÀtt, patent och varumÀrkesskydd.

Begrepp Förklaring

FAKTA:

VarumÀrke

VarumÀrke Àr ett namn, symbol eller ett tecken. VarumÀrket anvÀnds frÀmst för att identifiera företagets varor och tjÀnster. VarumÀrken Àr en immateriell tillgÄng i företaget, och de Àr mÄnga gÄnger skyddade genom varumÀrkesskydd.

FAKTA:

Patent

Patent Àr en ensamrÀtt till att utnyttja en uppfinning, och ingen annan fÄr tillverka, sÀlja eller importera den utan att patentÀgaren har givit sitt tillstÄnd.

Patent Àr avsedda för att skydda uppfinningar som innebÀr en tidigare okÀnd lösning av ett tekniskt problem. För att patent ska kunna beviljas mÄste uppfinningen vara ny, inneha sÄ kallad uppfinningshöjd, och vara industriellt tillÀmpbar.

AffÀrsidé AffÀrsidén förklarar och tydliggör pÄ ett kortfattat sÀtt vad företaget och deras produkter erbjuder. AffÀrsmodell I affÀrsmodellen ska det framgÄ hur företaget skapar vÀrde för kunderna. AffÀrsplan AffÀrsplanen Àr en dokumentation pÄ hur företaget ska uppnÄ sina uppstÀllda mÄl utifrÄn den grundlÀggande affÀrsidén.

Att utveckla idéer och anvÀnda en bra projektmetod för att fÀrdigstÀlla dessa idéer, Àr kÀrnan i entreprenörskap.

CENTRALT INNEHÅLL:

Att ta fram en fungerande prototyp Àr ett viktigt moment i samband med produktutveckling, framförallt nÀr produkten hÄller en hög teknisk komplexitet. Detta medför att vissa produkter krÀver vÀldigt dyra prototyper och tester. Exempel pÄ det Àr produkter för bildindustrin och lÀkemedelsindustrin.

Produktutveckling

För att kunna utveckla en tidig idé till en produkt som blir sÀljbar behöver man vara noggrann i sitt tillvÀgagÄngsÀtt. Det finns mÄnga fallgropar att ramla i om man inte ser upp, och man behöver genomgÄ momenten i rÀtt ordning. NÀr vi pratar om produktutveckling Àr det processen att utveckla en idé till att antingen utveckla en befintlig produkt, eller att ta fram en helt ny produkt. För att ta fram produkter behöver man gÄ igenom vissa centrala delar, vilka kan delas upp i följande faser:

‱ IdĂ©; den första fasen bestĂ„r i att i detalj specificera sin idĂ© och vad den Ă€r Ă€mnad att uppnĂ„.

‱ Bedömning; i andra fasen behöver idĂ©n prövas av nĂ„gon annan sakkunnig, det vill sĂ€ga nĂ„gon eller nĂ„gra personer som fĂ„r ge sitt omdöme nĂ€r det gĂ€ller idĂ©ns och produktens möjligheter.

‱ Testning; om det i bedömningen framgĂ„r att det finns potential i produkten tas en prototyp fram som testkörs.

‱ Skydd; i denna fas söks de eventuella skydd som kan behövas. Det kan exempelvis vara patentskydd, varumĂ€rkesskydd och designskydd.

FAKTA:

Prototyp

Prototyp Àr en förlaga och testprodukt som brukar anvÀndas i samband med utvecklingen av produkten. Tanken Àr att prototypen ska underlÀtta och förtydliga hur den fÀrdiga produkten kommer se ut och fungera.

‱ Undersökning; denna fas bestĂ„r i en omvĂ€rldsbevakning dĂ€r man kontrollerar vad marknaden har att sĂ€ga kring efterfrĂ„gan pĂ„ produkten. Den kan bestĂ„ i en större marknadsundersökning eller en mindre dĂ€r man endast frĂ„gor vĂ€nner och bekanta om vad de tror om produktens framtid.

‱ FramstĂ€llning; i denna fas tillverkas produkten. Vid denna tidpunkt behöver alltsĂ„ företaget redan ha finansierat tillverkningskostnaden.

‱ FörsĂ€ljning; produkten slĂ€pps pĂ„ marknaden. Nu vidtar en viss marknadsföring för att nĂ„ ut till de kundgrupper som skulle kunna vara intresserade av produkten.

VarumÀrke

Design Patent

Produktskydd

En viktig del i framtagandet av produkten Àr att skydda den. Det finns ett flertal olika typer av skydd som kan behövas, och dÀrför Àr det viktigt att ha kunskap om hur man pÄ bÀsta sÀtt kan skydda sin produkt. De skydd som brukar komma ifrÄga nÀr det gÀller företaget och dess produkter Àr följande:

‱ patentskydd

‱ varumĂ€rkesskydd

‱ designskydd.

Patentskydd

Ett skydd för patent Àr en ensamrÀtt att utnyttja en uppfinning. Detta medför att ingen annan, företag eller privatperson, fÄr tillverka och sÀlja produkten om inte patentÀgaren har gett tillstÄnd för detta. För att fÄ ett patentskydd för sin produkt krÀvs det att uppfinningen Àr ny, att den har sÄ kallad uppfinningshöjd och att den Àr industriellt tillÀmpar. Uppfinningen fÄr alltsÄ inte vara kÀnd sedan tidigare, och den mÄste sÀrskilja sig vÀsentligt frÄn allt som Àr kÀnt sedan tidigare. Att produkten mÄste vara industriellt tillÀmpar innebÀr att den ska lösa ett problem med hjÀlp av teknik.

VarumÀrkesskydd

Att skydda ett varumÀrke innebÀr att skydda tydliga kÀnnetecken för en produkt eller tjÀnst. Vad som menas med ett varumÀrke Àr exempelvis ord, figurer, siffror, bokstÀver, namn, slogans eller ljud. Det kan ocksÄ vara en speciell och specifik utformning av produkten eller produktens förpackning.

Det finns flera skÀl till att skydda sitt varumÀrke. Det frÀmsta skÀlet Àr att sÀkerstÀlla att ingen inkrÀktar och utnyttjar ditt eget varumÀrke för de produkter du sjÀlv registrerat. Andra skÀl Àr att sÀkerstÀlla att du inte inkrÀktar pÄ nÄgon annans varumÀrke, och att ocksÄ undersöka vilka varumÀrken som redan finns registrerade. Efter godkÀnd varumÀrkesregistrering gÀller skyddet i tio Är, efter dessa tio Är behöver man förnya sin registrering.

FAKTA:

VarumÀrkesskydd i andra lÀnder

Om man vill skydda sitt varumÀrke inom Europeiska unionen mÄste man skicka ansökan till EU:s immaterialrÀttsmyndighet, EUIPO.

En internationell registrering av varumÀrke gör man hos WIPO, World Intellectual Property Organisation. Man mÄste dock först göra en ansökan till antingen PRV eller EUIPO, eftersom det Àr den som din ansökan till WIPO baseras pÄ.

FAKTA:

PatentomrÄde

Patent skyddar produkten i de lÀnder dÀr man ansökt om skydd, vilket betyder att om produkten ska sÀljas i andra lÀnder kan ett skydd Àven behövas dÀr.

FAKTA:

ImmaterialrÀttsliga tillgÄngar

ImmaterialrĂ€ttsliga tillgĂ„ngar Ă€r ensamrĂ€tter som i de flesta fall har nĂ„gon form av marknadsvĂ€rde. Om man skyddar den immaterialrĂ€ttsliga tillgĂ„ngen blir det straffbart att nyttja dennes ensamrĂ€tt utan tillstĂ„nd. ImmaterialrĂ€tten brukar delas upp i tvĂ„ huvudomrĂ„den. Den ena Ă€r det industriella rĂ€ttsskyddsomrĂ„det, med varumĂ€rkesrĂ€tt, patentrĂ€tt och designrĂ€tt. Det andra omrĂ„det handlar om upphovsrĂ€ttsligt skydd för olika verk med ”verkshöjd”.

1

Att bestÀmma sig för vilka och hur mÄnga olika typer av behandlingar ens verksamhet ska erbjuda Àr ett svÄrt och viktigt val att göra. Man mÄste alltid avvÀga för- och nackdelar. Viktigt att komma ihÄg Àr att mer inte alltid Àr bÀttre.

För den som vÀljer att starta eget företag inom frisörbranschen kan frÄgestÀllningarna till en idéutveckling vara följande:

‱ Vill jag arbeta sjĂ€lv eller med andra?

‱ Vill jag hyra stol eller öppna en salong?

‱ Om jag öppnar salong, vill jag dĂ„ anstĂ€lla eller hyra ut stolar? Eller bĂ„da delar?

‱ Hur stor lokal behöver jag om jag öppnar salong? Finns det befintliga salonger att köpa?

‱ Vad ska företaget heta och vilka tjĂ€nster ska verksamheten erbjuda?

‱ Vilken prissĂ€ttning ska behandlingarna ha, och vill jag rikta mig mot en specifik eller bredare kundgrupp?

‱ Vilka produkter ska vi anvĂ€nda och sĂ€lja? Om jag hyr stol, behöver jag rĂ€tta mig efter salongens produkter?

‱ Hur vill jag marknadsföra verksamheten?

‱ Vilka ekonomiska förutsĂ€ttningar finns? Finns behov av finansiering, och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt? Kanske Ă€r banklĂ„n nödvĂ€ndigt som startkapital?

En stor del av idéutvecklingen för företag i frisörbranschen bestÄr i att stÀndigt (inom ramen för den dagliga verksamheten) göra smÄ förbÀttringar i företagsverksamheten. SÀllan Àr det alltsÄ nÄgon form av ren produktutveckling som sker, utan snarare en utveckling och förbÀttring av de arbeten som företaget genomför.

För att lyckas med sin företagsverksamhet och sitt entreprenörskap gÀller det att alltid försöka utveckla och lösa de problem som uppstÄr i verksamhetens olika delar. För att stÀndigt kunna förbÀttra sin företagsverksamhet och sitt entreprenörskap, bör man med jÀmna mellanrum fundera över och kanske till och med ifrÄgasÀtta sin verksamhet. Det kan exempelvis vara genom följande frÄgestÀllningar:

‱ Är affĂ€rsplanen och affĂ€rsidĂ©n fortfarande ett vinnande koncept? Är de övergripande arbetsformerna som företaget har samma som ska gĂ€lla i framtiden ocksĂ„? Ska företaget exempelvis satsa pĂ„ att nĂ„ en bredare kundgrupp för att tilltala fler, eller bör verksamheten satsa pĂ„ att erbjuda kunderna nĂ„got mer unikt?

‱ Hur ska lokaler, verktyg och utrustning planeras för framtiden? Är de aktuella lokalerna Ă€ndamĂ„lsenliga? Behöver man uppdatera eller byta ut aktuella verktyg och produkter?

‱ Vad Ă€r företagets lĂ„ngsiktiga mĂ„l? Företagets lĂ„ngsiktiga mĂ„l bestĂ€mmer ofta pĂ„ vilket sĂ€tt företaget ska utvecklas. Ska företaget försöka expandera och öka bĂ„de personalantalet och omsĂ€ttningen, eller ska företaget försöka renodla sin verksamhet och kostnadsminimera för att snabbast möjligt nĂ„ vinstresultat? Kan det vara bra att anstĂ€lla fler frisörer som arbetar i verksamheten för att öka omsĂ€ttningen eller ska företaget satsa pĂ„ att hyra ut stolar sĂ„ lokalkostnaden betalar sig sjĂ€lv?

‱ Hur ser dagens marknad ut, och var finns de betalande kunderna? HĂ€r behöver man tĂ€nka till kring var de framtida betalande kunderna finns, och vad kunderna i framtiden kommer förvĂ€nta sig nĂ€r det gĂ€ller företagets produkter och tjĂ€nster.

‱ Är företaget organiserat pĂ„ ett effektivt och resultatinriktat sĂ€tt? Är exempelvis ”rĂ€tt person pĂ„ rĂ€tt plats”, anvĂ€nds personalresurserna och de materiella resurserna pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt, och Ă€r de arbetsroller som personalen har bra eller behöver de uppdateras och kanske förĂ€ndras?

Kunskapskontroll

FrÄgor

1 Hur brukar man kunna definiera projektmetodik?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Varför bör man anvÀnda sig av en projektmodell?

3 En affÀrsidé brukar delas upp i fyra centrala delar. Vilka?

4 Vad Àr en mÄlgrupp? BerÀtta pÄ ett sÄ utförligt och nyanserat sÀtt du kan.

5 Beskriv pÄ ett sÄ utförligt och nyanserat sÀtt du kan begreppet affÀrsidé.

6 Vad Àr franchising? BerÀtta.

7 Vad Àr en konkurrent?

8 Under avsnittet om affÀrsmodell beskrivs de sju delar som affÀrsmodellen bör bestÄ av: vÀrdeerbjudande, kundsegment, distribution, partners, resurser, kostnader och intÀkter. Beskriv vad som menas med dessa sju begrepp.

4

Ekonomi och finansiering

CENTRALT INNEHÅLL:

CENTRALT INNEHÅLL:

xyz

■ Finansieringsformer, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning.

Utöver bidrag finns det i huvudsak fyra olika sÀtt att finansiera företagsstarter; eget kapital, lÄn, riskkapital och crowdfunding.

En central del av att driva ett företag och att genomföra projekt, Àr att ekonomin Àr hÄllbar. Vad vi menar med detta Àr att ett företag som i lÀngden inte skapar vÀrde och lönsamhet förr eller senare gÄr under, det vill sÀga gÄr i konkurs. Det hÀr innebÀr att företaget över tid mÄste skapa vinst.

I det hÀr kapitlet kommer vi gÄ igenom de centrala delarna i företagsekonomi och projektekonomi. Vi kommer stifta bekantskap med olika typer av finansieringsformer för företag, projekt och produktutveckling. Vi kommer ocksÄ titta pÄ ekonomisk planering och budgetering, samt hur dokumentation och uppföljningen av företagets ekonomi gÄr till.

Den mest centrala delen av att starta och driva företag Àr företagets ekonomi. Utan en frisk ekonomi i företaget, och utan lönsamhet och vinst kan inte företaget överleva pÄ sikt.

Finansieringsformer

Oavsett om vi ska finansiera ett nytt mindre projekt, en ny vara (produkt), eller ett företags start, behövs kapital och resurser. Med kapital och resurser menar vi hÀr kapital i form av pengar, och resurser i form av material, verktyg, hjÀlpmedel och personal.

NÀr en verksamhet startar behöver man noggrant kontrollera och berÀkna hur mycket kapital och resurser som behövs. Kapitalanskaffningen behöver matchas med företagets verksamhet och omfattning, och det kan skilja sig en hel del frÄn företag till företag. Det finns nÄgra olika sÀtt att finansiera ett projekt eller ett nytt företag pÄ, vanligen följande:

‱ eget kapital

‱ lĂ„n

‱ riskkapital

‱ crowdfunding

‱ bidrag.

Eget kapital Àr helt enkelt de sparade pengar man kan ha sedan tidigare. Det hÀr finansieringssÀttet Àr oftast det bÀsta eftersom företaget slipper betala rÀnta pÄ kapitalet. Det Àr dock ganska fÄ förunnat att kunna starta en ny rörelse helt finansierat av eget kapital.

Ett vanligt sÀtt att finansiera företagets start Àr med lÄn frÄn en affÀrsbank. Det Àr inte alltid bankerna Àr positivt instÀllda till dessa lÄn, eftersom lÄnen innebÀr en relativt stor risk för den lÄngivande banken. För att minimera risken brukar dÀrför banken vilja ha en viss sÀkerhet, exempelvis i form av ett hus, verktyg eller maskiner. För att övertyga en bank om lÄn Àr det dÀrför ofta viktigt med en effektfull och gedigen upprÀttad affÀrsplan, som gör att man kan övertyga banken om den framtida företagsverksamheten.

Riskkapital tillförs till företaget genom personer som sjÀlva ofta vill Àga en del av företaget. Det riskkapitalisterna gör Àr att finansiera starten för att senare fÄ tillbaka det investerade kapitalet, plus lite till. Det hÀr betyder att riskkapitalisten ofta blir delÀgare i företaget, nÄgot som en del företagare inte Àr bekvÀma med. Fördelen med detta förfaringssÀtt Àr att man kan dra nytta av riskkapitalistens nÀtverk och kunnande.

Crowdfunding Àr ett finansieringssÀtt som pÄ senare Är blivit populÀrt för verksamheter som film, författarskap, artister och politiska aktivister. Idén Àr att verksamheterna ska finansieras av smÄ donationer frÄn en stor andel mÀnniskor.

Det finns till viss del olika typer av bidrag för hjÀlp med att starta nÀringsverksamhet. Arbetssökande kan i vissa fall fÄ stöd och hjÀlp under inledningen av verksamheten. Den som har nedsatt arbetsförmÄga pÄ grund av funktionsnedsÀttning kan ocksÄ fÄ ett bidrag för kostnader i samband med starten. Viktigt att tÀnka pÄ Àr att oavsett om du fÄr ett bidrag i starten av verksamheten, mÄste din affÀrsidé vara bÀrkraftig pÄ lÄng sikt, annars kommer företaget inte överleva.

Ett vanligt sÀtt att finansiera poddverksamhet Àr genom crowdfunding, dÀr lyssnarna kontinuerligt ger smÄ donationer.

FAKTA:

Almi

Almi Àr en statligt Àgd organisation som har i uppdrag att skapa tillvÀxt och förnyelse i det svenska nÀringslivet. Almi uppmuntrar och hjÀlper till med lÄnefinansiering för nystartade företag, och mÄlet med deras verksamhet Àr att fler livskraftiga företag startas och utvecklas.

FAKTA:

Kostnader

Kostnader brukar delas in i tvÄ olika delar; fasta och rörliga kostnader. Den fasta kostnaden Àndras inte med verksamhetsvolymen, alltsÄ med antal tillverkade och sÄlda produkter. Exempel pÄ fasta kostnader Àr lokalhyra, maskiner och inventarier. Till skillnad mot fasta kostnader varierar den rörliga kostnaden med verksamhetsvolymen. Den rörliga kostnaden förÀndras nÀr produktionsvolymen ökar eller minskar, exempelvis materialkostnader.

FAKTA:

Crowdfunding

Crowdfunding, pÄ svenska grÀsrotsfinansiering eller massfinansiering, Àr en ny metod för att finansiera idéer, projekt och företag. Ofta sker finansieringen genom internetbaserade lösningar. Det kan vara förskottsbetalningar för projekt och idéer som Ànnu inte startat, men ocksÄ kontinuerlig finansiering av verksamheter som redan bedrivs. Crowdfunding har framförallt blivit ett populÀrt sÀtt att finansiera mindre kulturprojekt, vÀlgörenhetsprojekt, journalistiska projekt, artister och författare.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Att kalkylera och ta fram en budget och ha en god ekonomisk planering inför en företagsstart Àr centralt för att företaget ska överleva bÄde pÄ lÄng och kort sikt.

Ett sÀtt att finansiera salongens fasta kostnader och fÄ pengarna att rÀcka till Àr att hyra ut stolar eller rum till andra egenföretagare i branschen.

Frisörbranschen

Principerna för ekonomi och finansiering av ett företag i frisörbranschen Àr samma som för andra branscher. Hur kapitalkrÀvande uppstarten Àr och hur planering, dokumentation och uppföljning sker, skiljer sig mellan olika typer av företag i branschen. Att starta eget företag genom att öppna ny salong krÀver inte bara mer arbete utan Àven större investering och större kapital Àn vad det gör att starta företag genom att hyra stol pÄ en befintlig salong.

Finansieringsformer

Det krÀvs en hel del ekonomisk planering för att finansiera en uppstart av sin verksamhet, detta oavsett om man vÀljer att öppna salong eller hyra en stol. Som entreprenör Àr det viktigt att förstÄ hur företagets ekonomi pÄ olika sÀtt kan pÄverkas av finansieringen.

De vanligaste finansieringsformerna nÀr man startar företag inom frisörbranschen Àr eget kapital och banklÄn.

Vid uppstarten Àr det viktigt att man har en vÀl utarbetad affÀrsplan som beskriver företagets nulÀge och framtidsplaner. Först dÀrefter kan man söka finansiering, vanligtvis av banken. FinansiÀrerna utgÄr i regel frÄn affÀrsplanen för att bedöma företagets förutsÀttningar att överleva, gÄ med vinst och betala tillbaka sin skuld.

Att gÄ till banken och ansöka om banklÄn krÀver att man pÄ ett bra sÀtt kan övertyga banken om att ens verksamhet kommer ha möjlighet att betala tillbaka lÄnet pÄ sikt. DÀrför Àr det viktigt att förbereda sig vÀl inför mötet med banken.

FAKTA: Borgensman

Borgensman betyder att man gÄr i borgen för att betala tillbaka ett lÄn om lÄntagaren (i det hÀr fallet företagaren) inte fullföljer betalningen. En borgensman Àr en sÀkerhet för lÄngivaren, genom att garantera att hela lÄnesumman Äterbetalas.

BanklÄn Àr den vanligaste lösningen för den som behöver lÄna pengar till uppstarten av sin verksamhet. Beroende pÄ det egna kapitalet och budgeten, samt hur vÀl man kan presentera sin företagsidé och hur sÀker den framstÄr för banken har de olika lösningar med bottenlÄn, topplÄn och amorteringstakt. Av den anledningen Àr det alltid bra ha att ha en genomarbetad plan för hur företaget ska kunna gÄ med vinst och betala tillbaka lÄnen.

Frisörbranschen Àr en relativt stabil bransch, men bankerna kan trots det vara restriktiva med krediter till nystartade verksamheter och i vissa fall krÀva att det finns en borgensman.

Det finns ofta möjlighet att fÄ leverantörskrediter i uppstarten av sin verksamhet. I de flesta fall kan leverantörerna erbjuda en lÀngre betalningstid för fakturorna, exempelvis 60 dagar i stÀllet för det vanligare 30 dagarna.

FAKTA: Finansiering

Finansiering Àr ett ekonomiskt begrepp som anvÀnds i en mÀngd olika sammanhang. I grunden handlar det om hur kapital införskaffas för att genomföra projekt eller för att driva och starta upp en verksamhet.

Ekonomisk planering

Den allmÀnna ekonomiska planeringen för ett företag i frisörbranschen sÀrskiljer sig inte i förhÄllande till andra typer av företag. Precis som alla svenska företag behöver Àven frisörverksamheter följa de svenska lagarna med bokföringsskyldighet. NÀr den ekonomiska planeringen görs för hela företagets verksamhet Àr det i första hand den kontinuerliga bokföringen som man behöver förstÄ och inneha kunskap om, det vill sÀga:

‱ resultatrapport

‱ balansrapport.

Resultatrapporten Àr en ekonomisk redovisning av företagets intÀkter, kostnader och resultat. Balansrapporten redovisar företagets ekonomiska tillgÄngar och skulder vid ett visst tillfÀlle. Balansrapporten Àr alltsÄ en ögonblicksbild av företagets ekonomiska stÀllning vid en viss tidpunkt.

NÀr man vÀl har kunskaper om resultat- och balansrapporter Àr det viktigt att man gör en noggrann ekonomisk planering. För att fÄ en tydlig övergripande bild över verksamhetens ekonomi Àr det viktigt att planera per dag, vecka, mÄnad, kvartal, halvÄr och Är. Frisörföretag pÄverkas snabbt av kundflödet, eftersom de fasta kostnaderna ofta Àr relativt höga. Reglerar man inte den dagliga kostnaden utifrÄn intÀkterna riskerar man att snabbt fÄ ekonomiska problem.

Dokumentation och uppföljning

Man bör alltid dokumentera och följa upp verksamhetens ekonomiska resultat och pÄverkan pÄ det egna företaget. I startskedet av en frisörverksamhet kan det vara en bra idé att ha tidiga och tÀta uppföljningar av likviditetsbudgeten för att se om det Àr nÄgot som inte verkar följa den ekonomiska planeringen och prognosen. I dokumentationen och den ekonomiska utvÀrderingen behöver det framgÄ om den ekonomiska planen och ramarna som sattes upp följde prognosen. Höll exempelvis de ekonomiska kalkylerna gÀllande likviditet och personalkostnader? Genererade Ärets försÀljning och kundtillströmning den volym som man rÀknat med?

FAKTA:

Likviditetsbudget

En likviditetsbudget visar om dina likvida medel, det vill sÀga dina pengar, kommer att rÀcka för att tÀcka exempelvis mÄnadens eller Ärets utgifter. För att ha bÀttre möjlighet att planera företagets intÀkter och kostnader Àr det nödvÀndigt att göra en likviditetsbudget parallellt med resultatbudgeten.

Som frisörföretag finns det avancerade och utvecklade kassasystem som underlÀttar arbetet med rapporter, statistik och bokföring. Utöver kassasystemen Àr Excel eller likvÀrdiga program utmÀrkta att anvÀnda för att kunna göra kalkyler och prognoser för försÀljningsintÀkter och kostnader, och ocksÄ för att följa upp utfallet.

FAKTA:

Bokföringsskyldighet

Bokföringsskyldighet innebÀr att man som företagare Àr skyldig att upprÀtta en korrekt bokföring, betala skatter och avgifter och lÀmna in Ärsredovisningar.

I en frisörverksamhet varierar vanligen kundtillströmningen över Äret, vilket Àr nÄgot att ta hÀnsyn till nÀr man gör sin ekonomiska planering och arbetsplanering. Vanligen Àr intÀkterna störst under juni och december.

Kunskapskontroll

FrÄgor

1 Det finns nÄgra olika sÀtt att finansiera ett projekt eller ett nytt företag, vilka?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad menas med kassaflöde? BerÀtta.

3 Vad Àr det som styr likviditetsbudgeten?

4 Hur rÀknas vinsten ut?

5 Vad Àr en resultatrapport?

6 Vad Àr en balansrapport?

Marknadsföring och presentationsteknik

CENTRALT INNEHÅLL:

CENTRALT INNEHÅLL:

xyz

■ Hur hĂ„llbar marknadsföring kan utformas i enlighet med lagar och andra bestĂ€mmelser samt med etisk medvetenhet som grund.

■ Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation.

Detta kapitel tar frÀmst upp begreppen marknadsföring och presentationsteknik. I delen marknadsföring tar vi bland annat upp begrepp som kundgrupper och mÄlgrupper, marknadsplan, marknadsföringsmodeller, och vilka lagar och bestÀmmelser vi mÄste ta hÀnsyn till. I delen presentationsteknik gÄr vi igenom hur en presentations olika steg ser ut frÄn start till mÄl. Vi redovisar ocksÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ vid en presentation av ett projekt, och i upprÀttandet av en projektrapport.

Marknadsföring

Att marknadsföra Àr de aktiviteter företag gör för att nÄ ut till sina kund- och mÄlgrupper. Det handlar inte endast om att nÄ ut och informera om de produkter och tjÀnster företaget tillhandahÄller, utan marknadsföring Àr ocksÄ ett sÀtt att avgrÀnsa och ta fram erbjudanden som svarar mot kundernas behov, för att dÀrigenom skapa kundvÀrde.

Genom marknadsföringen kan företaget arbeta med att positionera sina produkter och tjÀnster pÄ marknaden, kommunicera olika erbjudanden, och sÀkerstÀlla att kundernas förvÀntningar kan infrias.

Mobiltelefoner Àr kanske den produkt som idag har störst pÄverkan pÄ oss mÀnniskor nÀr det gÀller olika typer av marknadsföring, inte minst genom sociala medier.

Marknadsföringsmodeller

Det finns ett flertal olika typer av marknadsföringsmodeller man kan anvÀnda sig av i ett företag eller i ett projekt. En marknadsföringsmodell Àr en metod som kan anvÀndas för att höja efterfrÄgan pÄ företagets produkt eller tjÀnst.

4P-modellen

En av de marknadsföringsmodeller som Àr vanlig att anvÀnda sig av för projekt Àr modellen som kallas för 4P. 4P stÄr för produkt, pris, plats och pÄverkan.

Produkt

All marknadsföring börjar med den produkt som försöker sĂ€ljas. HĂ€r behöver man fundera över vad som gör produkten unik, och vilka egenskaper produkten innehar. Är den av hög kvalitet, och Ă€r den anpassad för tilltĂ€nkta kund- och mĂ„lgrupper? För att lyckas med marknadsföringen mĂ„ste man kunna övertyga sin mĂ„lgrupp att man har en bra produkt, en produkt som de potentiella kunderna faktiskt vill köpa.

Pris

Det Àr viktigt att kalibrera vilket pris produkten har i förhÄllande till eventuella konkurrenter, och vilket pris produkten behöver hÄlla för att tilltÀnkta kunder ska köpa den. Om produkten prissÀtts fel kommer mÀnniskor inte förstÄ vÀrdet pÄ produkten, Àn mindre köpa den. FrÄgor som bör besvaras kan vara hur produkten ligger i pris i förhÄllande till konkurrenter och till kundernas köpkraft, och hur försÀljningspriset förhÄller sig till kostnaden för att ta fram produkten.

PÄverkan

PÄverkan Àr det som bestÀmmer vilka marknadsföringskanaler och olika tekniker som ska anvÀndas för att nÄ ut till möjliga kunder och mÄlgrupper. I dag finns det ett flertal olika sÀtt att nÄ sina kunder, allt frÄn gamla marknadsföringskanaler som TV, dagstidningar och skyltar, men ocksÄ genom relativt nya kanaler som sociala medier, e-post och sökannonser pÄ internet. Det Àr viktigt att analysera vilken typ av kanal som ska anvÀndas, och att anvÀnda sig av den som ger störst och bÀst effekt. TÀnk pÄ att det kan vara bÀttre att anvÀnda en effektiv marknadsföringskanal i stÀllet för flertalet ineffektiva kanaler.

Plats

Med plats menas pÄ vilket sÀtt produkten kommer distribueras till kund. Det hÀr Àr en viktig del, eftersom hur kunderna fÄr produkten har stor betydelse för hur man ocksÄ bör marknadsföra den. Om produkten exempelvis ska levereras till hela vÀrlden, mÄste ju marknadsföringen vara anpassad till just detta. FrÄgor som mÄste besvaras Àr var produkten ska sÀljas (internet, butik, lager), och om platsen passar för kundgrupper och mÄlgrupper.

FAKTA:

Modeller för marknadsföring

Det finns flera olika typer av marknadsföringsmodeller, och 4P som vi tar upp i denna bok Àr endast en av flera anvÀnbara modeller man kan anvÀnda sig av.

Marknadsföringsmodeller anvÀnds för att öka de tilltÀnkta kundernas efterfrÄgan pÄ ett företag, vara, tjÀnst eller ett varumÀrke.

FAKTA:

MÄlgrupp

En mÄlgrupp Àr en grupp mÀnniskor som Àr viktiga att nÄ med hjÀlp av marknadsföring, och som har stor pÄverkan pÄ om företagets produkter ska inhandlas eller ej. MÄlgrupp Àr ibland men inte alltid den grupp individer som köper in företagets produkter.

Presentationsteknik

1

För att pÄ ett effektivt och framgÄngsrikt sÀtt presentera sitt projekt, sin affÀrsidé eller produktidé, behöver vi lÀra oss god presentationsteknik. Presentationsteknik kan sÀgas vara olika tekniker vi behöver ta hÀnsyn till för att vi ska kunna visa upp en trovÀrdig och sanningsenlig bild av det projekt eller den affÀrs- eller produktidé vi vill informera och presentera inför mottagaren. En presentation kan se ut pÄ mÄnga olika sÀtt, framförallt nÀr det gÀller vilka tekniska hjÀlpmedel vi anvÀnder oss av. Dock Àr det vissa grundlÀggande saker vi alltid mÄste tÀnka pÄ och ta hÀnsyn till. Presentationsteknik handlar alltsÄ om att hitta rÀtt verktyg för att pÄ bÀsta sÀtt presentera och beskriva nÄgot för en grupp mÀnniskor eller en enskild individ.

Presentation

CENTRALT INNEHÅLL:

xyz

Att presentera nĂ„gonting handlar oftast om att pĂ„ nĂ„got sĂ€tt ”sĂ€lja in”, eller att övertyga vĂ„ra mottagare om att det vi sĂ€ger Ă€r trovĂ€rdigt och nödvĂ€ndigt att lyssna pĂ„. Detta gĂ€ller oavsett om man försöker sĂ€lja en dammsugare, redovisar ett projekt, eller försöker fĂ„ in riskkapital i företaget genom att presentera en affĂ€rsidĂ©. För att lyckas med en presentation finns vissa grundlĂ€ggande delar vi behöver tĂ€nka pĂ„ och ta hĂ€nsyn till:

‱ Planering; oavsett vad som ska presenteras behövs en ordentlig planering och förberedelse av presentationen. Förbered dig i god tid, och skriv ner ett manus i god tid och provprata. Om nĂ„got lĂ„ter dĂ„ligt eller onaturligt, se dĂ„ till att redigera och förbĂ€ttra manuset. Om du Ă€r ordentligt förberedd kommer du kĂ€nna större trygghet nĂ€r du ska presentera ditt Ă€mne och budskap.

‱ Forskning; ta redo pĂ„ vilka mottagarna Ă€r, eftersom du dĂ„ kan forma din presentation sĂ„ den blir attraktiv för dina lyssnare.

‱ Ödmjukhet; visa alltid ödmjukhet inför dina mottagare, och var alltid tillmötesgĂ„ende vid eventuella frĂ„gor. Om ingen ödmjukhet visas inför Ă„hörarna kan ditt förtroende snabbt sjunka.

‱ Disposition; försöka att i text disponera tiden i presentationen. Detaljplanera hur du ska inleda din presentation pĂ„ ett intressevĂ€ckande sĂ€tt, och se till att alltid planera för en avslutning som sammanfattar det som du tidigare redogjort för.

‱ Inledning; i inledningen av presentationen gĂ€ller det att bjuda pĂ„ sig sjĂ€lv. Visa att du Ă€r glad för att fĂ„ vara pĂ„ plats, och se till att inledningen gĂ€rna skapar ett skratt hos dina Ă„hörare.

‱ Röst, ögon och kroppssprĂ„k; se till att rösten arbetar i olika röstlĂ€gen och tempo. Se ocksĂ„ till att kroppssprĂ„ket visar att du verkligen brinner för det du gör, och att det Ă€r roligt att fĂ„ vara pĂ„ plats och genomföra presentationen. Se ocksĂ„ till att verkligen ”titta” pĂ„ dina lyssnare. Det gör att de kĂ€nner sig sedda, och de fĂ„r kĂ€nslan av att du Ă€r dĂ€r för dem.

‱ Pratpauser; se till att emellanĂ„t ha lite lĂ€ngre pauser av tystnad. Det gör att du förstĂ€rker det nyss sagda och att publiken kan ta till sig informationen.

‱ Avslutning; se till att avslutningen blir den du har planerat för. Avsluta gĂ€rna med nĂ„gonting som fĂ„r dina mottagare att komma ihĂ„g vad som framförts och vad ditt budskap var.

Att presentera nÄgot inför mÄnga Ähörare kan vara nervöst. Det bÀsta sÀttet att stilla nervositet Àr att vara vÀl förberedd och pÄlÀst i Àmnet.

Projektrapport

NÀr ett projekt avslutas kan en sammanfattande projektrapport upprÀttas. Projektrapporten Àr vanligen kort och koncis, och det Àr viktigt att den Àr lÀttlÀst sÄ att lÀsaren kan ta till sig av rapporten. Beroende pÄ hur omfattande rapporten Àr kan den disponeras pÄ olika sÀtt, men följande delar bör vara med i en enklare projektrapport:

‱ Titelsida; redogör projektets namn, vilka som genomfört projektet, och datum nĂ€r rapporten upprĂ€ttades.

‱ InnehĂ„llsförteckning; redovisa pĂ„ vilken sida respektive Ă€mne Ă€r upptaget.

‱ Sammanfattning; skriv en kort sammanfattning över vad som gjorts, vad resultatet blev och vilka slutsatser som dragits.

‱ Syfte och mĂ„l; hĂ€r tydliggörs mer i detalj vad som var syftet med projektet, och vilka mĂ„l som stĂ€lldes upp.

‱ Metoder; hĂ€r inryms en objektiv beskrivning av hur projektgruppen gĂ„tt tillvĂ€ga under arbetets gĂ„ng. Dels hur ni fĂ„tt fram era idĂ©er, dels hur ni har realiserat idĂ©erna.

‱ Resultat; resultatdelen ska beskriva de resultat som Ă„stadkommits pĂ„ ett utförligt och detaljerat sĂ€tt.

‱ Diskussion; diskussionen Ă€r en central och ofta stor del av projektrapporten. HĂ€r vĂ€rderas hela arbetet och resultatet, och vilka slutsatser som kan dras. Diskussionsdelen ska ocksĂ„ svara pĂ„ de frĂ„gestĂ€llningar som kan finnas presenterade i projektplanen. HĂ€r bör man redovisa och besvara en del frĂ„gor. Är mĂ„let uppfyllt för projektet? Har tidplan och projektplanen följts som det var tĂ€nkt? Hur fungerade arbetet inom projektgruppen? Höll de ekonomiska ramarna?

Pathos Beröra och vÀcka kÀnslor hos mottagaren

Retorik Àr lÀran om att övertyga. Retorik kan sÀgas betyda talarkonst, eller konsten att övertyga. Ofta pratar man om den retoriska triangeln, vilken innehÄller logos, pathos och ethos.

FAKTA:

Teknik

Ethos Skapa förtroende för talarens person

Logos Visa pÄ fakta och logiska argument

Ta gÀrna hjÀlp av tekniken för att göra presentationen trovÀrdig och tydlig, men överdriv inte. AnvÀnd bilder, diagram, tabeller och andra visuella hjÀlpmedel. Se dock till att tekniken inte tar överhanden, och se ocksÄ till att alltid förbereda tekniken i god tid innan presentationen börjar.

I samband med att projektet avslutas trÀffas projektgruppen för att dokumentera och eventuellt presentera en projektrapport.

Kunskapskontroll

FrÄgor

1 Vad stÄr 4P för?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Förklara modellen 4P. Ta upp produkt, pris, pÄverkan och plats.

3 Vad Àr en mÄlgrupp?

4 Oavsett storleken pÄ en marknadsplan bör man fÄ med vissa centrala delar, vilka?

5 Beskriv de fem delar en marknadsplan bör innehÄlla.

6 Vilken lag styr marknadsföring?

BokGym

ENTREPRENÖRSKAP

FRISÖR OCH STYLIST

1

Entreprenörskap 1, Frisör och stylist, riktar sig till studerande pĂ„ gymnasiet och vuxenutbildningar. LĂ€romedlet tĂ€cker entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer och samhĂ€llen, samt hur projekt kan genomföras och företag drivas med hĂ€nsyn till hĂ„llbarhet. Ämnet behandlar idĂ©utveckling, skydd av idĂ©er genom lagar, projektmetodik och nĂ€tverksskapande. Ledarskap, problemlösning, konflikthantering och hĂ„llbar marknadsföring ingĂ„r, liksom finansieringsformer och ekonomisk planering. LĂ€romedlet inkluderar ocksĂ„ presentationsteknik anpassad till syfte och mottagare. Genom att behandla dessa omrĂ„den ges studerande goda förutsĂ€ttningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken Ă€r strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med. LĂ€romedlet Ă€r utvecklat för Entreprenörskap nivĂ„ 1 enligt Gy25.

Rickard Andersson och Emeli Börjesson

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.