Frida Grimm arbetar som lektor i pedagogik på Centrum för skolledar utveckling vid Umeå universitet. Där undervisar hon på Rektorsprogrammet, är aktiv inom Samverkan för bästa skola, bedriver forskning samt är aktiv inom ett flertal forskarnätverk. Hon har även en mångårig bakgrund som lärare och lärarledare i skolan. Grimms forskningsintressen berör lärarledarskap, professionellt lärande, skolutveckling och skolledarskap. År 2023 disputerade hon med en avhandling om lärarledarskap med särskilt fokus på förstelärares ledarskap.
3.
4. Lärarledarskap för kollegialt lärande
Att utmana rådande perspektiv
Att etablera undersökande förhållningssätt på vetenskaplig grund
Att hantera barriärer som begränsar lärande
Att analysera lärandeprocesser i kollegiala lärgrupper
Frågor att reflektera över individuellt
5. Praktiska verktyg i ledande av kollegialt lärande 65
Frågebatterier för att stödja utmanande och utforskande
Metoder för att främja undersökande förhållningssätt 69
6. Förstelärare som exempel på lärarledare 75
Karriärreformen – en del av förstelärarledarskapets kontext
för en trygg och inspirerande
Bilaga: Tips för utforskande och lösningsfokuserade samtal
Tips för utforskande samtal
Tips för lösningsfokuserade samtal
Inledning
Den här boken handlar om lärarledare, det vill säga lärare1 som leder andra lärare, och vilka möjligheter och utmaningar lärarledarskap kan innebära i en skolverksamhet2. Lärarledare är ett växande fenomen i förskola och skola. Trots det pratas det förvånansvärt lite om vad det innebär att verka och agera som lärarledare samt hur skolprofessionella på olika sätt kan forma och utveckla ett lärarledarskap som främjar barns och elevers lärande och utveckling. Syftet med den här boken är att stödja och inspirera till den typen av samtal.
I boken diskuteras vad det innebär att verka och agera som lärarledare och vad lärarledarskap innebär i praktiken. Jag presenterar även idéer om vad skolprofessionella i förskola och skola kan behöva tänka på i utvecklandet av lärarledarskap. Boken består av sex kapitel. Kapitlen kan med fördel läsas i den ordning de står men kan även användas var för sig för fördjupad läsning. Varje kapitel avslutas med frågor att reflektera över individuellt men framför allt att diskutera tillsammans.
Syftet med frågorna är att ställa det som lästs i relation till den egna skolverksamheten, det vill säga sätta det i ett lokalt sammanhang. Frågorna kan med fördel användas av skolprofessionella (t.ex. lärare, rektorer, lärarledare och representanter för huvudmannanivå) som ett stöd i processen att utveckla ett framgångsrikt lärarledarskap. Till exempel kan frågorna användas som ett led i att förhandla fram gemensamma förståelser av lärarledarskap och dess syften samt för att belysa
1 För enkelhetens skull använder jag begreppet lärare som ett samlingsnamn för undervisande personal i förskola och skola.
2 I begreppet skolverksamhet inkluderar jag samtliga läroplansstyrda skolformer, från förskola till vuxenutbildning (komvux).
vilka utvecklingsområden som är särskilt angelägna att prioritera i den egna verksamheten. Förhoppningen är att frågorna ska bidra till både utforskande och lösningsfokuserade samtal. I bilagan längst bak i boken finns tips om vad du som läsare kan tänka på för att främja båda typerna av samtal.
Bokens innehåll är uppdelat enligt följande: I kapitel 1 reder jag ut begreppen lärarledare och lärarledarskap. Jag exemplifierar även olika former av lärarledaruppdrag. I kapitel 2 för jag fram möjligheter med lärarledarskap men beskriver även utmaningar som kan uppstå när skolverksamheter försöker utveckla lärarledarskap i praktiken.
I kapitel 3 inleder jag med att resonera kring vad ett framgångsrikt lärarledarskap innebär. Därefter presenterar jag faktorer som tidigare forskning visat främjar och begränsar utvecklandet av ett framgångsrikt lärarledarskap. I kapitel 4 diskuterar jag vad kollegialt lärande av god kvalitet innebär och presenterar några aspekter som kan vara viktiga att beakta vid lärarledarskap för kollegialt lärande. I kapitel 5 ger jag exempel på praktiska verktyg att använda i ledande av kollegialt lärande. I kapitel 6 exemplifierar jag lärarledarskap i praktiken genom att zooma in på förstelärare som ett exempel på en specifik form av lärarledare. Jag sammanfattar tidigare forskning om förstelärare samt beskriver utifrån mitt avhandlingsprojekt möjligheter och utmaningar som kan uppstå när skolverksamheter försöker utveckla förstelärarledarskap. Boken avslutas med några summerande frågor och tips på fortsatt läsning.
2. Möjligheter och utmaningar med
lärarledarskap
Lärarledarskap innebär både möjligheter och utmaningar. Lärarledarskap kan till exempel bidra till undervisningsförbättring, främja gemensamma förståelser i skolverksamheter, öka lärares inflytande vid skolövergripande beslutsfattanden och stärka kompetensförsörjningen av lärare. Samtidigt finns det en rad utmaningar som skolverksamheter kan möta när de försöker utveckla lärarledarskap. Många av utmaningarna är kopplade till frågor om makt och normer. Det kan till exempel handla om kulturkrockar, legitimitetsproblem och bristande handlingskraft. I det här kapitlet beskriver jag lärarledarskapets möjligheter men även utmaningar som kan uppstå i praktiken. Jag berör även kritik som har framförts mot lärarledarskap. Syftet med kapitlet är att du som läsare ska få en nyanserad förståelse för vad lärarledarskap kan innebära för en skolverksamhet och de människor som verkar i den. Utifrån denna förståelse kan du sedan använda frågorna i slutet av kapitlet för att resonera om möjligheter och utmaningar med lärarledarskap i den verksamhet där du verkar.
Möjligheter
I forskningslitteratur om lärarledarskap återkommer ofta fyra möjligheter med lärarledarskap:
som Leder Lärare
• undervisningsförbättring
• främjande av gemensamma förståelser i skolverksamheter
• ökat lärarinflytande vid skolövergripande beslutsfattanden
• stärkt kompetensförsörjning av lärare.
Undervisningsförbättring
I en ofta citerad litteraturöversikt om lärarledarskap konstaterar utbildningsforskarna Julianne A. Wenner och Todd Campbell (2017) att lärarledare kan stödja undervisningsförbättring i de verksamheter där de verkar. Genom att stärka det professionella lärandet i lärarkollegiet kan lärarledare till exempel ha en positiv indirekt påverkan på barns och elevers måluppfyllelse (Harris & Jones 2017; Lipscombe m.fl. 2021). I och med att lärarledare själva fortsätter att undervisa och därmed befinner sig nära sina kollegors undervisningspraktiker har de möjlighet att påverka lärares undervisning på andra sätt än exempelvis rektor som inte arbetar lika nära undervisningen. Till exempel har lärarledare en större insyn än rektor i vilka frågor som lärare och annan pedagogisk personal möter i det dagliga arbetet med barn och elever och hur samtalen i olika lärarforum går. Därmed kan de också närma sig frågor om undervisningsförbättring och professionellt lärande på ett sätt som rektor inte har möjlighet att göra. En viktig del i lärarledarskapet är att stärka lärares tilltro till sin egen förmåga (s.k. self-efficacy) att förbättra undervisningen (se t.ex. Kılınç m.fl. 2021; Nguyen m.fl. 2019; Szczesiul & Huizenga 2015). Ett exempel på hur lärarledare kan göra detta är att leda kollegialt lärande där lärare tillsammans bygger kollektiv kapacitet och handlingskraft att förbättra undervisningen för barnen och eleverna.
Främjande av gemensamma förståelser
Lärarledares position i styrkedjan beskrivs ofta som en mellanledarposition mellan lärare och rektor (se t.ex. Nehez m.fl. 2021; Rönnerman 2021). En vanlig metafor är lärarledare som lagkaptener som leder genom handling mitt i verksamheten (se t.ex. Larsson & Löwstedt 2023;
2. Möjligheter och utManingar Med lärarledarskap
Rönnerman m.fl. 2018). I liknelsen tillskrivs lärarledare en sammanhållande funktion mitt i verksamheten (se t.ex. Jensen 2022). Andra metaforer som förekommer är lärarledare som översättare, tolkare och mäklare (se t.ex. Adolfsson & Alvunger 2017; Nehez m.fl. 2021). Lärarledare beskrivs utifrån sådana metaforer som en av flera sammanhållande länkar där de fungerar som bro mellan exempelvis beslutsfattare och lärare. Funktionen innebär att översätta förbättringsstrategier och verktyg från nivåer högre upp i styrkedjan till förbättringsstrategier i de egna skolverksamheterna men också att kommunicera lärares förståelser uppåt i styrkedjan (se t.ex. Nehez m.fl. 2021; Skerritt m.fl. 2021). Genom att ingå i flera olika sammanhang, såsom lärarlag och ledningsgrupp, kan lärarledare genom tolkning, översättning och medling bidra till att utveckla kollektiva förståelser och samverkan i skolverksamheten (se t.ex. Grootenboer 2018; Harris & Muijs 2004).
Lärarledare blir utifrån det perspektivet del av ett distribuerat ledarskap där ledarskapet inte avgränsas till rektor utan breddas över flera ledare som leder tillsammans (Spillane 2006; Spillane m.fl. 2004). I en skola eller förskola med distribuerat ledarskap vidgas fokus från vad ledare och medarbetare gör till hur de interagerar med varandra inom den gemensamma kontexten (Liljenberg 2021; Spillane m.fl. 2004).
Perspektivet fokuserar därmed mindre på styrning och mer på hur skolprofessionella i skolor och förskolor kan ses som samverkande delar som strävar mot samma mål, vanligtvis att främja alla barns och elevers lärande och utveckling.
Ökat lärarinflytande
Lärare i framgångsrika skolor upplever mer inflytande över både sin egen arbetssituation och skolgemensamma organisationsfrågor än lärare som arbetar i mindre framgångsrika skolor (Larsson & Löwstedt 2023). Att utöka lärares inflytande till mer än den egna undervisningen kan således bidra till att främja kvaliteten i verksamheten. Som representant för lärarkollegiet kan lärarledare bidra till att lärare som grupp får mer inflytande över skolövergripande frågor. Det kan till exempel handla om omorganiseringar men också frågor av mer pedagogisk
5. Praktiska verktyg i ledande av kollegialt lärande
I det föregående kapitlet berördes några områden att fokusera vid lärarledarskap i kollegiala lärgrupper. Bland annat berördes vikten av att utmana rådande perspektiv och att etablera undersökande förhållningssätt på vetenskaplig grund. Frågan är hur detta görs mer konkret i praktiken. I det här kapitlet ger jag exempel på några verktyg som lärarledare kan använda sig av vid ledande i kollegiala lärgrupper. Syftet med kapitlet är att du som läsare ska inspireras att prova på, och kanske själv utveckla, olika arbetssätt för att stödja kollegialt lärande. I valet och användandet av praktiska verktyg är det viktigt att beakta skolverksamhetens kontext. Verktyg som fungerar väl i en skolverksamhet kan fungera sämre i en annan. Därför behöver du göra en bedömning av vilka verktyg som passar för den verksamhet som du verkar inom och vilka eventuella modifieringar som kan vara aktuella. I slutet av kapitlet följer sedan några frågor att reflektera över och diskutera med andra gällande användandet av praktiska verktyg i ledande av kollegialt lärande.
Frågebatterier för att stödja utmanande och utforskande samtal
Genom att engagera kollegor i kollegiala samtal där de utmanar rådande föreställningar och utforskar sina egna förståelser och praktiker kan
Lärare som Leder Lärare
lärarledare indirekt främja undervisningsförbättring (Insulander m.fl. 2019). För att styra samtalen i olika riktningar och brygga över barriärer för lärande kan lärarledare använda sig av olika typer av frågor.
Olika frågetyper har olika syften. Frågor kan till exempel syfta till att vara klargörande, konkretiserande, undersökande, utforskande, utvärderande eller perspektivvidgande. Här följer några exempel på olika typer av frågor.
Exempel på olika typer av frågor
Klargörande frågor
• Vad betyder …?
• Uppfattar jag det rätt att du menar att …?
Konkretiserande frågor
• Hur ser det ut just nu med …?
• Kan du ge exempel på …?
Undersökande frågor
• Vad menar du med ….?
• Hur vet vi att det är så?
Utvärderande frågor
• Vad fungerar bra respektive mindre bra?
• Hur påverkades eleverna av …?
Perspektivvidgande frågor
• Vad händer om vi …?
• Om vi skulle se på detta ur … perspektiv, hur skulle vi tänka då?
• Hur skulle eleverna beskriva …?
Lärarledare kan genom olika typer av frågor till exempel bidra till att fördjupa kollegornas resonemang, främja självreflektioner, öppna upp för nya perspektiv och bidra till lärande och undervisningsförbättring. Två återkommande beståndsdelar som brukar komma upp när jag
pratar med lärarledare om vilka frågor som de upplever främjar lärande och undervisningsförbättring är att frågorna ska bidra till 1) fördjupande förståelser och 2) nya perspektiv. Samtidigt beskriver många lärarledare att de svåraste frågorna att ställa är frågor som utmanar rådande perspektiv. Vad som anses vara utmanande frågor varierar mellan, och ofta även inom, skolverksamheter. Det är därför svårt att presentera universella listor över utmanande frågor som främjar undervisningsförbättring. Vad som anses vara utmanande frågor varierar dessutom mellan individer. Så här beskrev en processledare det när jag frågade henne vad en utmanande fråga är:
Processledare: Ja, men ”hur tänkte du där?”, ”hur skulle du kunna vidareutveckla det?” och ”hur ska du gå vidare?”, ”hur tänkte du kring de eleverna som inte hänger med?” och så.
Frida: Nån sorts fördjupning och lite nyansering?
Processledare: Ja, och jag tänker att [namn på en erfaren lärare som också är specialpedagog] då som har jobbat jättelänge har säkert det batteriet. Sen kanske man inte har det när man som [namn på en nyexaminerad lärare] inte har jobbat lika länge, så det är också en avvägning.
Som processledaren nämnde kan lärares erfarenheter av att ställa och ställas inför utmanande frågor också variera.
Här följer ett axplock av frågor som lärarledare som jag träffat de senaste åren beskrivit som exempel på utmanande frågor.
Utmanande frågor
• Hur tänkte du där?
• Varför gjorde du så?
• Hur skulle du kunna vidareutveckla det?
• Hur kan du/vi gå vidare?
• Hur tänkte du kring de elever som inte hängde med?
• Kan du formulera om problemet?
• Vad beror det på att vi fastnar?
• Kunde du/vi ha gjort på något annat sätt?
• Vad var utmaningen i det här?
Lärare som leder lärare
Möjligheter och utmaningar
Frida Grimm
Lärare som leder andra lärare är ett växande fenomen i förskola och skola. Trots det pratas det förvånansvärt lite om vad det innebär att verka och agera som lärarledare. Hur kan skolprofessionella forma och utveckla ett lärarledarskap som främjar barns och elevers lärande och utveckling? Den här boken är tänkt att stödja och inspirera ett sådant arbete.
Författaren berör frågor som vad det innebär att verka som lärarledare, vad det innebär att leda lärarkollegor i undervisningsförbättrande syfte, hur lärarledare kan stödjas i sina uppdrag samt hur skolprofessionella kan samverka för att utveckla ett framgångsrikt lärarledarskap i den egna skolverksamheten. För att konkretisera vad lärarledarskap kan innebära i praktiken innehåller boken även ett kapitel som särskilt fokuserar förstelärares ledarskap. Kapitlen avslutas med frågor att reflektera över individuellt men framför allt att diskutera tillsammans som ett led i att utveckla ett framgångsrikt lärarledarskap.
Boken kan med fördel användas som ett stöd i att utveckla lärarledarskap i den egna praktiken men kan även användas inom lärarutbildning samt i fortbildningar och professionsprogram för lärare och rektorer.
Frida Grimm arbetar som lektor i pedagogik på Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet och undervisar på Rektorsprogrammet. Hennes forskning berör lärarledarskap, framgångsrikt skolledarskap och professionellt lärande.
