ARKAD
Språk 1 – utveckla ditt skrivande
Magnus Johansson
Förord
Den bok du håller i nu ingår i en serie läroböcker som kallas Arkad. Just den här delen heter Språk 1 –utveckla ditt skrivande. Nu ska vi förklara varför.
Ordet utveckla kan ha lite olika betydelser. Du utvecklas till exempel hela tiden som person. Det betyder att du växer och blir mer mogen och självständig. Du kan också utveckla något du har sagt. Det innebär att du mer noggrant förklarar hur du tänker så att den du pratar med förstår vad du menar.
Uttrycket ”utveckla ditt skrivande” är släkt med båda de där betydelserna. Så här kan man förklara det:
• Ditt språk växer – du lär dig att använda fler ord och fler sätt att uttrycka dig på.
• Du lär dig skriva mer ”moget”, mer som en vuxen (och det gör att vuxna tar dina texter mer på allvar).
Innehållsförteckning
Skolspråk – vad är det ............. 4
Skriv om en sak i taget 4
Använd styckeindelning 6
Använd ämnesord 1 ..................... 8
Använd uttryck som visar på samband .................................... 11
Sammanfatta det viktigaste 12
Hitta huvudidén + en bra
detalj .......................................... 13
Skriv ”med egna ord” ................. 16
Använd ämnesord 2 .................... 18
Vad kan du ta bort? ................... 20
Lär dig känna igen tre ordklasser ................................ 22
• Du blir mer självständig – du får förstås mycket hjälp i början, men efter ett tag klarar du mer på egen hand.
• Du lär dig använda skrivandet för att sortera dina tankar.
• Du blir bättre på att få den som läser dina texter att förstå vad du menar.
Det där är exakt det vi vill ska hända när du arbetar med den här boken. Och det är alltså därför den heter som den heter.
I serien Arkad finns också en Grundbok. Den är bra att ha i närheten när du arbetar. I början av varje avsnitt står det vilka sidor i Grundboken som du kan ha användning av.
Skriva faktauppsats ............... 24
Faktauppsatsens delar 24
Lär dig mer om pronomen 28
Skriv klart uppsatsen 1 .............. 29
Sammansatta ord ...................... 30
Skriv klart uppsatsen 2 ............. 32
Uttryck som förklarar .............. 34
Skriv klart uppsatsen 3 ............. 36
När och i vilken ordning? ......... 38
Använd ämnesord 3 ................... 40
Skiljetecken 42
Argumenterande text 44
Värdeladdade ord 46
Åsiktsverb ................................... 50
Vad är åsikt och vad är argument?................................ 52
Kom på argument till åsikterna ... 54
Att beskriva miljöer.............. 56
Beskriv miljön med substantiv 56
Välj exakta substantiv 58
Beskriv miljön med adjektiv 1 ... 60
Beskriv miljön med adjektiv 2 .... 61
Beskriv miljön med verb ........... 64
En konsert med Hov1 ................ 66
Att beskriva personer ............ 70
Hitta personbeskrivningarna ... 70
Beskriv personers utseende 1 ... 72
Beskriv personers utseende 2 74
Beskriv egenskaper och känslor
ARKAD GRUNDBOK s. 307–318
Du får i uppgift att lära dig det viktigaste om något.
I skolan skriver du ofta texter som bygger på fakta. Vi lärare kallar en sådan text lite olika saker, till exempel inlämningsarbete, skriftlig redovisning och faktauppsats. Här kallar vi den faktauppsats. Syftet är nästan alltid att du ska lära dig något nytt. Så här går det till:
Du letar upp fakta om ämnet.
Du sammanfattar och återberättar fakta som du hittat.
Faktauppsatsens delar
En faktauppsats består av tre delar:
Nu kan mer om ämnet än du kunde innan. Att återberätta med egna ord är nämligen ett bra sätt att lära sig något.
➔ Inledning. Här berättar du vad texten ska handla om. Du formulerar också några frågor som texten ska besvara.
➔ Huvuddel. Kallas också avhandling. Det är den längsta delen. Här återberättar du med egna ord den fakta du har hämtat in.
Du delar upp den i flera stycken.
➔ Avslutning. Här svarar du på dina frågor genom att sammanfatta innehållet i huvuddelen.
1. Delarna i den här uppsatsen har hamnat i fel ordning. Hjälp skribenten att fixa detta. Visa vilken ordning de bör stå i genom att numrera dem från 1 till 5. Tips: börja med att hitta inledningen där skribenten berättar vilka frågor som hen ska besvara.
En del djur lever ensamma. Andra lever tillsammans i en grupp, eller en flock som det också kallas. Lejonen är flockdjur. En flock innehåller några honor, deras ungar och en eller flera hanar. Hanarnas uppgift är att försvara flocken. Lejonen äter många slags djur, från små möss till elefanter. Det är honorna som jagar men hanarna får äta före honorna och ungarna.
Lejonen är släkt med våra vanliga katter och det syns till exempel på de vassa klorna och svansen. De har gul päls. En lejonunge föds med mörka fläckar men de försvinner sedan. De flesta hanarna har en stor man, det vill säga extra långt hår runt huvudet. Hanarna är större än honorna. De största är 250 cm långa och väger 260 kg.
Lejonen påminner alltså lite om katter och har gul päls. De största väger 260 kg. En gång fanns lejon över hela världen, men nu finns de nästan bara i Afrika. Lejonet är utrotningshotat och det finns bara ungefär 20 000 kvar. Lejonen lever i flockar som innehåller fler honor än hanar. De äter andra djur. Hanar och honor har olika uppgifter i flocken och hanarna verkar ha högre status.
De flesta svenskar har nog sett lejon på tv, till exempel i den animerade filmen Lejonkungen. Men jag tror att vi egentligen inte vet så mycket om det som brukar kallas ”djurens konung”. Det ska jag ändra på nu, genom att skriva den här faktauppsatsen. Jag ska besvara tre frågor: Hur ser lejonen ut? Var finns lejonen? Hur lever lejonen?
För länge sedan fanns lejonen i nästan hela världen, till och med i Europa. Nu finns de bara i Afrika, söder om öknen Sahara, och i en enda skog i nordvästra Indien. De lever helst på savanner och på stäpper, som är platta områden med mycket gräs. Lejonet är utrotningshotat, det vill säga antalet minskar. Nu finns bara cirka 20 000 vilda lejon kvar. Därför har man skapat områden där lejonen skyddas från jägare. Områdena kallas reservat.
2. Amra har skrivit en uppsats om ordklassen pronomen. Läs igenom den. Arbeta sedan med uppgifterna som kommer på höger sida.
Pronomen
När man pratar om språk stöter man ibland på ordet pronomen. Jag vet att det är en ordklass, precis som substantiv och verb. Nu vill jag ta reda på mer. I den här uppsatsen ska jag svara på de här frågorna: Vad är pronomen för slags ord? Vilka olika typer av pronomen finns det? Och varför är de bra att använda?
Pronomen är ord som kan användas istället för substantiv. Vi kan till exempel byta ut ett namn mot ett pronomen. Istället för att säga ”Ruben läser en bok” kan vi säga ”Han läser en bok”. Han är alltså ett pronomen. Här är fler exempel: jag, du, hon, hen, den, det, vi, ni och de.
Pronomen kan delas in i många olika grupper. De pronomen jag räknade upp i förra stycket kallas personliga pronomen. En annan grupp kallas possessiva pronomen. De talar om att någon äger något, till exempel så här: ”Det är hennes penna”. Min, din, hans, hens, vår, er och deras är också possessiva pronomen. En tredje grupp är reflexiva pronomen. De pekar tillbaka på den som gör något i meningen: ”Ruben har tappat sin nyckel”.
Vi använder pronomen för att slippa upprepa oss, både när vi pratar och skriver. En mening med många upprepningar blir nämligen tjatig. Här är ett exempel: ”När Lisa kom hem gick Lisa direkt in i Lisas rum”. Med hjälp av pronomen kan vi istället skriva eller säga så här: ”När Lisa kom hem gick hon direkt in i sitt rum”.
Pronomen är alltså ord som ersätter substantiv. Det finns många olika slags pronomen, till exempel personliga, possessiva och reflexiva. Genom att använda pronomen slipper vi tjatiga upprepningar.
Uppgifter
1. Var finns de tre delarna inledning, huvuddel och avslutning? Ringa in dem och skriv namnet på varje del bredvid.
2. I inledningen har Amra formulerat tre frågor till sig själv. Vilka är frågorna?
3. Hur hänger frågorna ihop med texten i huvuddelen? Dra streck från varje fråga till det ställe där Amra samlat fakta om den frågan.
4. Huvuddelen är indelad i tre stycken. Hur tror du att Amra har tänkt där – varför har hon börjat på nytt stycke på just de där ställena?
5. Svara på de tre frågorna med hjälp av texten i huvuddelen. Du får använda max 30 ord!
6. I avslutningen har Amra själv svarat på frågorna. Jämför dina svar med hennes. Vilka skillnader hittar du?
I uppgiften b skulle man kunna ersätta ”kartorna” och ”jordytan” på fler ställen. Men då hade texten blivit otydligare. Grundregel: om det finns risk för att läsaren blir osäker på vilket substantiv som pronomenet står för, då är det bäst att inte använda det.
Lär dig mer om pronomen
Om du arbetat med den förra övningen vet du att pronomen är ord som kan användas istället för substantiv. Här är ett exempel:
På s. 375 i ARKAD GRUNDBOK hittar du fler exempel på pronomen.
Då upptäckte Hanna att nyckeln var borta. Hon sin
Hannah stod utanför ytterdörren. Hanna letade i fickan efter Hannas nyckel.
hon den
1. Gör som ovan: ersätt de markerade orden i texterna med pronomen. Välj bland de här: du, dig, han, den, vi och de.
a. År 1922 gjorde Howard Carter ett fynd som Howard Carter blev världsberömd
för: en 3 000 år gammal grav. I graven låg en farao, det vill säga en kung i det forntida Egypten.
b. Kartor är ett viktigt hjälpmedel. Kartor visar hur jordytan ser ut, men eftersom jordytan är väldigt stor måste kartorna förstås vara förminskade.
Kartorna kan därför inte innehålla allt som finns på jordytan.
2. I de här texterna finns två pronomen som behöver bytas ut mot substantiv för att texterna ska bli tydligare. Kan du lösa det? Leta efter den, de och dem.
a. När Harald och Jasmina kom till busshållplatsen var deras kompisar redan där. De sa att bussarna var inställda. Därför gick de till fots in till stan istället, men kompisarna tröttnade halvvägs och gick hem.
b. Vincent behöver nya kläder. Han hittar en jacka. Den har en fin röd färg. Han tycker om den. Den har kostat 1 200 kr men nu är det 30 % rabatt. Vad får
Vincent betala?
c. Alla människor har behov av att vara tillsammans med andra. Därför lever de tillsammans i grupper. De kan vara stora eller små, det viktiga är att de känner gemenskap.
Skriv klart uppsatsen 1
1. Här är en kort uppsats om Nordpolen. Det är ingen dålig uppsats, men skribenten har glömt en sak: i inledningen borde läsaren få veta vilka frågor som uppsatsen ska besvara. Hjälp skribenten – formulera tre frågor som stämmer överens med innehållet.
2. Dra sedan ett streck från varje fråga ner till det stycke där skribenten samlat fakta som handlar om just den frågan.
Nordpolen
Nordpolen har nog alla hört talas om. Vi vet att det är kallt där och i vissa sagor är det tomtens hem. Vi förstår också att Nordpolen ligger norrut, eftersom namnet börjar med ”nord”. Men vad är det för plats egentligen?
Det ska den här uppsatsen handla om. Jag ska försöka besvara de här frågorna:
Nordpolen är den punkt som ligger allra längst norrut på jorden. Om man tittar på en kompass är det ditåt den röda delen av nålen pekar. Fast bara ungefär. Kompassen pekar nämligen mot något som kallas ”den magnetiska nordpolen”, och den rör faktiskt på sig. Nordpolen ligger mitt i ett hav som heter Arktiska havet, ungefär 70 mil norr om Grönland.
Miljön på Nordpolen är extremt kall och svår att leva i. Det finns inget land där, utan bara is som flyter på havet. Från oktober till mars är det mörkt dygnet runt. Resten av året är det dag hela tiden. Det finns inga växter runt Nordpolen, och därför är det också ont om djur. Men man kan se till exempel isbjörnar, fjällrävar, fåglar och vattendjur.
Den första människan som nådde Nordpolen var den amerikanska forskaren Robert Peary. Det hände år 1909. Tolv år tidigare hade en svensk försökt flyga dit med en luftballong, men han och hans två medhjälpare var tvungna att landa innan de var framme och sedan frös de ihjäl. Nordpolen är alltså den punkt som ligger allra längst norrut på jorden. Där finns inget land, inga människor och inga växter, bara is och vissa djur. År 1909 kom den första människan till Nordpolen. Han hette Robert Peary.
Sammansatta ord
Nordpolen, som texten i förra övningen handlar om, har funnits i flera miljarder år. Men ordet nordpol skapades för bara cirka 500 år sedan, när människorna insåg att den fanns.
Det där händer hela tiden. Nya ord skapas eftersom vi plötsligt behöver dem. Det kan till exempel bero på att det kommer nya uppfinningar, som tåg, kylskåp och hoppmatta. En annan orsak är att vi börjar tänka och göra på nya sätt. År 2017 kom till exempel ordet killgissa. Det betyder ungefär ”att påstå något och låtsas som man är säker, fast man egentligen bara gissar”. Och tre år senare kom coronahälsning, som innebär att man nuddar en persons armbåge med sin egen istället för att skaka hand. Så hälsade man alltså på varandra under coronapandemin för att undvika smitta.
Det finns flera sätt att bilda nya ord. Det vanligaste är sammansättning. Det innebär att man sätter ihop två eller flera ord, så här: nord + pol = nordpol. (Pol betyder ungefär ”längst ut i ena änden av något”.)
Ibland behöver orden i en sammansättning ändras lite. Det vanligaste är då att man lägger till ett ”s”. Så här: bröllop + s + tårta = bröllopstårta.
1. Här har du 15 sammansatta ord. Kan du förklara vad de betyder genom att visa vilka ord som satts ihop? Några av dem består av tre ord.
diskbänk diska + bänk En bänk som man diskar vid.
vattendjur
handväska
sjukanmälan
luftballong
hundhalsband
veckobrev
soffkudde
höghöjdsflygning
järnvägsstation
husbilsförare
isbjörn befolkningsökning
nätbokhandel
barnbidrag studielån brandsläckare grundskola högertrafik
2. I nästa uppgift kommer du att arbeta med en text som innehåller flera sammansatta ord som är vanliga i SO och NOämnena. Förbered läsningen genom att försöka lista ut vad de betyder.
a. extremväder:
b. havsnivå:
c. klimatförändring:
d. köttproduktion:
e. transportmedel: f. växtbaserad:
g. växthus:
h. återvinna:
Skriv klart uppsatsen 2
Den som skrivit den här uppsatsen har glömt att göra en avslutning – din uppgift är att skriva den. Det är ganska enkelt. I inledningen berättar skribenten vilka frågor hen ska arbeta med, och i avslutningen ska du svara på dem.
1. Börja med att hitta frågorna i inledningen. Vilka är de?
2. Läs nu resten av uppsatsen. Sammanfatta sedan innehållet kort i din avslutning – det innebär att du också svarar på frågorna. Ungefär en mening per fråga är lagom.
Klimatförändringarna
Klimatförändringarna som pågår just nu betyder att det blir varmare på jorden. Det kan ju låta bra för oss som bor i kalla länder, men ändå säger alla att vi måste försöka stoppa dem. Nu vill jag ta reda varför. I den här texten ska jag försöka svara på de här frågorna: Vilka problem leder klimatförändringarna till? Vad beror de på? Vad kan vi göra för att stoppa dem?
Klimatförändringarna leder till många farliga saker. Vi får till exempel mer extremväder. Det innebär att det kommer värmeböljor, kraftiga regn, torka och hårda stormar. Glaciärer smälter, och därför stiger havsnivån och hotar städer nära kusterna. Djur och växter har svårt att anpassa sig till de snabba förändringarna och det är en orsak till att de riskerar att dö ut. För oss människor kan det bli svårare att odla mat och hitta rent vatten.
Men varför händer det här? Jo, klimatförändringarna beror på att vi människor släpper ut för mycket koldioxid i luften. Koldioxid är en gas. När vi bränner fossila bränslen som olja och kol för att få energi, då släpps den gasen ut. Den lägger sig som ett ”täcke” runt jorden och det
gör att värmen från solen stannar kvar istället för att stråla ut i rymden. Det kallas för växthuseffekten, på grund av att koldioxiden fungerar på samma sätt som glaset i ett växthus.
Det finns mycket vi kan göra tillsammans för att stoppa klimatförändringarna. Vi kan använda mer förnybar energi, det vill säga exempelvis sol- och vindkraft, istället för fossila bränslen. Vi kan gå, cykla eller använda kollektiva transportmedel istället för att åka bil. Att äta mindre kött och mer växtbaserad mat hjälper också, eftersom köttproduktion släpper ut mycket växthusgaser. Dessutom kan vi minska på avfallet genom att återvinna och köpa färre nytillverkade saker.
Avslutning:
Uttryck som förklarar
I faktauppsatser ska du ofta visa hur något påverkas av något annat. Du kan också behöva lägga till förklaringar, exempelvis till ett begrepp som kan vara okänt för läsaren. Då kan du använda de här uttrycken:
Exempel på uttryck som förklarar leder till betyder innebär orsak till
gör att därför på grund av genom att
beror på en anledning till det är eftersom det vill säga
1. I texten till den förra övningen (s. 32–33) finns elva uttryck från rutan ovan. Leta rätt på dem, ringa in dem och skriv dem sedan här.
2. Här är sex utdrag från texten i den förra övningen, men nu utan uttryck som förklarar. Fyll i. Välj bland uttrycken som du själv skrev ovan. Det måste inte bli likadant som i texten – så titta inte på den nu.
a. Klimatförändringarna som pågår just nu att det blir varmare på jorden.
b. Klimatförändringarna många farliga saker.
c. Vi får till exempel mer extremväder. Det att det blir värmeböljor, kraftiga regn, torka och hårda stormar.
d. Jo, klimatförändringarna att vi människor släpper ut för mycket växthusgaser, som koldioxid och metan, i luften.
e. De lägger sig som ett ”täcke” runt jorden och det värmen från solen stannar kvar istället för att stråla ut i rymden.
f. Glaciärer smälter, och stiger havsnivån och hotar städer nära kusten.
3. Nu har du använt sex av uttrycken som du hittade. Fem är alltså kvar. Skriv egna meningar där de fem finns med. De kan handla om vad som helst.
Skriv klart uppsatsen 3
Skriv klart den här faktauppsatsen genom att lägga till:
• fyra frågor som skribenten vill hitta fakta om*
• en avslutning på högst 80 ord som svarar på frågorna.
*Ledtråd: Huvuddelen (avhandlingen) består av fyra stycken – ett för varje fråga.
Urfolk
Urfolk är ett ord som man ibland hör och läser i medier. Då brukar man få veta att urfolk runt om i världen har problem. Men varför? Och vad betyder det där ordet egentligen? Det ska jag ta reda på mer om nu. Jag ska försöka svara på de här fyra frågorna:
Urfolk är de människor som bodde i ett område långt innan andra grupper av människor kom dit och tog makten över landet. Några kända exempel är urfolken i Nordamerika, inuiterna i Grönland och aboriginerna i Australien. Ungefär fem procent av jordens befolkning räknas som urfolk. Ett annat ord för samma sak är ursprungsbefolkning.
Urfolk lever ofta nära naturen och det gör att de har mycket kunskap om hur man beter sig så att naturen inte tar skada. Men alla som tillhör urfolken lever inte så, utan många bor också i städer. De håller ändå ihop tack vare sina egna språk, berättelser och traditioner.
Många urfolk har utsatts för orättvisor, både nu och framför allt förr i tiden. De har förlorat sina landområden och blivit utsatta för diskriminering och våld. I Kalifornien i USA dödades över 150 000 urinnevånare på 1800-talet. Det berodde på att de vita ville komma åt guld som hittats där. Och orättvisorna fortsätter alltså, bland annat i Sydamerika. Där ockuperades urfolkens land först av spanska soldater, sedan av jordbrukare och i vår tid av oljebolagen.
Ett av Europas urfolk är samerna. De flesta bor i ett område som kallas Sápmi och som ligger i norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Där har de levt väldigt länge, kanske i 10 000 år. På 1600-talet flyttade människor från södra Norden upp till Sápmi och började fiska, jaga och öppna silvergruvor. Det ledde till många konflikter och det finns konflikter även idag. Ordet same kommer från samernas eget språk, samiska. Nu är samiskan ett av Sveriges fem minoritetsspråk. Det betyder bland annat att samiska barn har rätt att få undervisning i det.
Avslutning:
När och i vilken ordning?
I en faktauppsats behöver du vara tydlig med när och i vilken ordning saker händer. Då är de här uttrycken användbara:
Uttryck för tid och ordningsföljd först
innan genast sedan efter det därefter senare ständigt under tiden samtidigt/ samtidigt som medan så småningom efteråt slutligen till sist
1. I de här texterna saknas några uttryck för tid och ordningsföljd. Det finns flera ord som kan passa i vissa luckor – du väljer själv. Men försök låta bli att använda samma uttryck två gånger i samma text.
Så gör du armhävningar
Börja med att lägga dig raklång på mage. Böj armbågarna och sätt handflatorna i golvet. Sträck armarna så att du lyfter från golvet, du spänner hela kroppen så att den är rak. böjer du armarna och lägger dig på golvet igen. Gör om alltihop fyrtio gånger.
Spaghetti med tomatsås
Det här är en enkel och snabbt tillagad lunch. Du kokar upp några liter vatten i en stor kastrull. lägger du i spaghetti. den kokar öppnar du en burk krossade tomater. Värm tomaterna i en annan kastrull. Hacka lök och fräs den i en stekpanna tillsammans med oregano, peppar och pressad vitlök. blandar du i löken i tomatsåsen. Häll av spaghettin genom ett durkslag och lägg den på tallriken. häller du tomatsås över. Smaklig måltid!
Stockholms blodbad
Under hösten 1520 bjöd den danske kungen Kristian II in Sveriges adel till
en stor fest i Stockholm. pågick en konflikt om vem som skulle styra Sverige. Festen verkade trevlig, men plötsligt vände
allt. Över 80 gäster anklagades för förräderi och avrättades de på Stortorget i Gamla stan. Många svenskar blev arga. Det
ledde till att Gustav Vasa startade ett uppror
och befriade Sverige från dansk kontroll.
2. I de här texterna är det glasklart i vilken ordning saker händer. Det beror på att ordet ”sedan” finns med, Men det blir också tjatigt när det kommer fyra gånger, eller hur? Fixa det – stryk tre ”sedan” och skriv dit tre andra uttryck från rutan på vänster sida.
Grejen med skatt
Vi betalar mycket skatt. Vad används de pengarna till egentligen? Jo, när man föds
behöver man mycket hjälp, först av sina för-
äldrar och sedan i skolan, som är gratis tack
vare skatten. Sedan börjar man jobba och kan
klara sig själv. Men man kan ju bli sjuk och då
är det pengar från skatten som betalar för den
vård man får. Sedan skaffar vissa barn och då
betalar skatten deras barnomsorg och skola.
Sedan, när man blir gammal, får man hjälp från skattepengarna igen för att klara sig.
Återfödelse inom hinduismen
Inom hinduismen tror man på återfödelse och karma. Återfödelse innebär att man lever, dör
och sedan föds igen i en ny kropp. Karma betyder att allt du gör i livet liksom sparas och sedan kommer tillbaka till dig. En person som gör gott dör förstås, men återföds sedan till ett nytt lyckligt liv. En person som gjort dåliga saker får ett liv med mer lidande. Enligt hinduismen är målet att hela tiden återfödas till ett bättre liv än det förra och sedan helt slippa att återfödas. Det kallas moksha.
Använd ämnesord 3
Den fakta du presenterar i din faktauppsats kommer från andra sakprosatexter. De innehåller nästan alltid ämnesord, det vill säga ord som är typiska för just det ämnet. De är ofta bra att ta med även i din uppsats. Men du behöver också förstå vad de betyder. Här ska du få du arbeta med elva vanliga ämnesord som är hämtade från flera ämnesområden. Du har redan mött dem i övningarna i det här kapitlet.
1. avfall
2. bränsle
3. förnybar
4. glaciär
5. kollektiv
6. kompass
7. kontinent
8. ockupera
9. odla
10. pronomen
11. värmebölja
1. Para ihop orden med förklaringarna – skriv rätt siffror i rutorna.
Ord som kan användas istället för substantiv.
Ett instrument som har en visare som alltid pekar mot norr. Används när man orienterar.
En period med mycket varmt väder.
Ett stort område där det är is året runt – den smälter alltså inte på sommaren.
Ordna så att något växer, till exempel olika slags växter som människor gör mat av.
Material som man får energi ifrån, ofta genom att elda med det – till exempel bensin och ved.
Ett adjektiv som betyder ungefär ”har att göra med en stor grupp människor”.
Det som man slänger när man använt det man hade nytta av.
Som kan användas om och om igen, det tar aldrig slut.
Ta över något, oftast ett landområde, utan att man har rätt till det.
Ett mycket stort landområde med hav runt om.
2. Prova nu att använda ämnesorden. Sätt in dem i meningarna nedan. Du kan behöva böja dem för att de ska passa in.
a. Fy vad det luktar här! Hoppas att sopbilen kommer snart.
b. Typiskt … Vi hade en bil, en vespa och till och med ett litet flygplan, men vi hade inget . Skulle vi någonsin komma härifrån?
c. Oljan kommer att ta slut en dag. Det är alltså INTE en energikälla
d. Inga träd, inget gräs – det enda vi såg runt om oss var is, trots att det var i mitten av juli. Vi insåg att vi hade hamnat på en .
e. Det är billigt att åka , det vill säga tillsammans med andra på exempelvis en buss eller ett tåg.
f. Stan låg söderut, det visste jag. Men åt vilket håll var det? Jag önskade att jag hade haft en
g. Man brukar säga att det finns sex : Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Australien, Antarktis och Euroasien.
h. Den tyska krigsmakten aldrig Sverige, trots att de hade tagit över både Danmark och Norge.
i. Jag gillar tomater väldigt mycket, så jag har börjat egna i krukor på balkongen.
j. Första meningen i Jacks novell lät så här: ”Sonja vaknade. Sonja tänkte på Jack. Sonja gick till telefonen. Sonja ringde till Jack.” Jag föreslog att han skulle använda istället för namnen på några ställen
k. Under i augusti var stan nästan helt tom på folk – alla utom jag verkade ha åkt till någon sjö.
Skiljetecken
Att använda styckeindelning är viktigt, det har du märkt när du arbetat med faktauppsatser. Och skiljetecken fungerar likadant: de gör texten tydligare genom att visa läsaren vilka delar av texten som hänger ihop. Här ska du öva på tre av dem: punkt, frågetecken och utropstecken. Alla tre visar att en mening är slut och att en ny mening ska börja. Den nya meningen börjar alltid med med versal, det vill säga stor bokstav.
Punkt efter påståenden
Påstående betyder ungefär ”något man säger och menar är sant”. De flesta meningar vi skriver kallas påståenden. Efter sådana ska det alltid vara punkt:
➔ Dublin är Irlands huvudstad. Jag går hem nu. En cirkel är rund. Jag heter Sonja, inte Sonny.
Frågetecken efter frågor
Meningar som är en fråga avslutas med frågetecken:
➔ Varför snurrar jorden? Är det verkligen du som står där?
Men om du istället berättar att någon ställt en fråga, då är det du skriver ett påstående. Då avslutar du meningen med en punkt.
➔ Jag frågade varför jorden snurrar. Hon undrade om det verkligen var jag som stod där.
Utropstecken efter utrop
När du vill ”ropa till” i texten kan du sätta ett utropstecken efteråt. Det kan handla om att du vill visa känslor, hälsa på någon eller säga åt någon vad hen ska göra:
➔ Fy! Hurra! Hej! God morgon! Akta dig för bilarna! Skärp dig nu!
Men använd bara utropstecken när det verkligen behövs. Annars blir det tjatigt – ungefär som om du alltid skulle skrika när du pratar:
➔ Blanda tre ägg med mjölk! Hacka en lök! Sätt spisen på 225 grader! Stek löken och häll på äggsmeten!
1. Sätt ut punkter i den här faktatexten. Ändra också till stor bokstav efter punkterna.
Avicii hette egentligen Tim Bergling han var en svensk DJ och musikproducent som blev en av världens största stjärnor inom elektronisk dansmusik han föddes i september 1989 i Stockholm redan när han var tonåring började han skapa egna låtar på sin dator och dela dem på nätet
Aviciis stora genombrott kom år 2011 med låten ”Levels” den blev en världshit och spelades på klubbar, festivaler och radiostationer över hela världen han blev känd för att göra musik med glada melodier, starka texter och en energi som fick människor att dansa och känna sig levande
Men bakom framgången kämpade Avicii med stress, press och psykisk ohälsa livet som superstjärna var hårt och år 2016 bestämde han sig för att sluta turnera efter det fokuserade han bara på att försöka må bra igen den 20 april 2018 gick Avicii tragiskt bort, endast 28 år gammal det ledde till att man började prata om psykisk hälsa inom musikindustrin
2. Sätt ut punkter, frågetecken och utropstecken i den här berättelsen. Ändra också till stor bokstav efter skiljetecknen.
Min kompis Alexander köpte en vandrande pinne och då ville jag också ha en mamma var tveksam men hon gick med på att jag lånade hem Alexanders ett par dagar
En morgon vaknade jag av att mamma ropade:
– Var är pinnen
Jag frågade yrvaket vad det var för pinne hon pratade om
– Alexanders pinne förstås
Vi letade i flera timmar men hittade inte den vandrande pinnen nu skrek mamma igen:
– Fy så läskigt
Jag tyckte att det var mer pinsamt än läskigt vad skulle Alexander säga när jag berättade att hans djur var försvunnet
Vi köpte en ny pinne och lämnade den till Alexander han märkte aldrig någon skillnad det var flera år sen nu ibland tycker jag att jag hör konstiga ljud hemma det låter som kvävda rop, ungefär så här:
– Wooaah
Tror ni att det kan vara Alexanders vandrande pinne
I ARKAD SPRÅK 1 – utveckla ditt skrivande, får eleverna möjlighet att på olika sätt förbättra sina språkkunskaper, öva på att skriva för att lära och skriva texter som engagerar och lockar till läsning. Boken innehåller fler grundläggande övningar till vissa kapitel i Arkad Grundbok där just skrivandet är i fokus, till exempel faktauppsats, argumenterande text och berättande text. Här finns övningar som bland annat tränar eleverna i att
• sammanfatta och strukturera texter
• arbeta med ordförståelse, ords olika värdeladdning och ordbildning
• använda grammatik kopplat till skrivandet.
ARKAD SPRÅK 1 – utveckla ditt skrivande, är en arbetsbok och strukturen följer kapitlen i Arkad Grundbok, men boken kan även användas självständigt eftersom alla avsnitt inleds med korta genomgångar.