9789151111933

Lodén

Mats

2 Lagar

3 Diagnoser och

4 Arbetssätt

5

Kommunikation

5.1 Kommunikation

och samspel

5.3 Kommunikationsstöd

Lagar och insatser

I det här kapitlet får du läsa om hur socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, fungerar. Du får även läsa om Selina som ansöker om stödinsatser och hur de planeras, dokumenteras och utvärderas. I detta kapitel får du möjlighet att utveckla följande från ämnet syfte:

förmåga att genomföra olika insatser för att skapa goda livsvillkor för den enskilde

förmåga att arbeta med lagar och andra bestämmelser som styr verksamhetsområdet.

Centralt innehåll

Relevanta delar av socialtjänstlagen kopplat till verksamhetsområdet och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde utifrån biståndsbedömning.

Centrala begrepp inom området.

Detta kommer du att få läsa om i Funktionsförmåga nivå 2

> Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt de intentioner som finns bakom lagarna.

> Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd­ och hjälpinsatser till den enskilde enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), individuell plan och god man.

Handläggaren Ann-Marie förbereder sig för ett möte. Hon ska träffa Selina och hennes föräldrar som har ansökt om stödinsatser. Selina är 21 år och myndig men har uttryckt att hon vill ha med sina föräldrar på mötet. Mötet handlar om att bedöma behov och

samla information och inga beslut ska fattas än. Bägge föräldrar har svårt att uttrycka sig på svenska och har bett om en tolk. Ann-Marie har informerat tolken om vad mötet kommer att handla om så att han också kan förbereda sig.

reflektera

1. Hur tror du att Ann-Maries förberedelser inför mötet ser ut?

2. Har du någonsin varit med på ett möte med någon från en myndighet? Om du har det, fundera på hur det kändes. Om du inte har det, försök föreställa dig hur du skulle känna – kanske nervös, glad, orolig eller nyfiken.

centrala begrepp

De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa.

SoL – socialtjänstlagen.

bistånd – ekonomiskt stöd till familjer och individer att uppnå skäliga levnadsförhållanden om de inte kan göra det på annat sätt.

insats – icke-ekonomiskt stöd för personliga behov, till exempel hjälp med vardagssysslor.

LSS – lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

personkrets – kategorier av funktionsnedsättningar som ger rätt till stödinsatser enligt LSS.

handläggare – person som arbetar med att utreda och fatta beslut i ärenden på en myndighet

utredning – att undersöka och samla information för att kunna göra en bedömning och fatta beslut om något.

handläggningsprocess – allt som händer från att ett ärende öppnas tills att något beslutas och ärendet avslutas.

genomförandeplan – ett dokument som beskriver hur en insats ska genomföras i praktiken.

utförare – verksamhet som genomför en beslutad insats.

utvärdering – granskning av resultat, bedöma hur något har gått.

Förstod du?

Vad är en ramlag?

2.1 Lagar i praktiken

Allt arbete inom vård, omsorg och funktionsstöd styrs av lagar. I olika verksamheter är vissa lagar viktigare för det vardagliga arbetet än andra, men alla ska följas och fungera tillsammans. I det här kapitlet kommer du först få läsa om några av de viktigaste lagarna som styr arbetet inom funktionsstöd. Därefter får du läsa om hur dessa lagar och bestämmelser fungerar tillsammans när de används för att utforma olika insatser till individer. De mest grundläggande lagarna i ditt framtida arbete kommer att vara hälso- och sjukvårdslagen, HSL, socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

2.2 HSL

Hälso- och sjukvårdslagen är en målinriktad ramlag, alltså en lag som innehåller övergripande mål och bestämmelser men som inte styr i detalj. HSL samspelar också med andra lagar, till exempel SoL och smittskyddslagen. Den beskriver regler och riktlinjer för hur all vård ska bedrivas i Sverige. Den styr vårdgivarnas skyldigheter och ansvar kring patienter och patientarbete.

I hälso­ och sjukvårdslagen står det bland annat att regionen ska erbjuda tolktjänst för personer med hörselnedsättning.

2.3 SoL

Kommunens ansvar för omsorg och sociala insatser styrs av socialtjänstlagen, SoL. Människor i alla åldrar har rätt att få stöd och hjälp via SoL när deras behov inte kan tillgodoses på annat sätt. En person som saknar möjlighet att ta hand om sina behov kan ha rätt till ekonomiskt bistånd, vård, omsorg och andra stödinsatser för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Ett beviljat ekonomiskt bistånd ska ge skäliga levnadsförhållanden och täcka normala levnadskostnader.

2.3.1 En ny socialtjänstlag

En ny socialtjänstlag gäller från den 1 juli 2025. Den har omarbetats för att anpassas till det samhälle vi har idag och så att socialtjänsten ska fungera mer tillgängligt och arbeta på ett mer förebyggande sätt. Barnkonventionen som nu är lag i Sverige får ett större inflytande och barns rättigheter ska stärkas i den nya socialtjänstlagen. Dessutom ska vissa stödinsatser kunna erbjudas snabbare och enklare utan individuell behovsprövning. Individuell behovsprövning är när socialtjänsten utreder om den enskilde som söker en insats har behov av den. Syftet med att ta bort detta steg för vissa insatser är att människor ska slippa vänta på svar från en utredning innan de får stöd.

2.3.2

Hur används socialtjänstlagen?

Socialtjänsten i varje kommun har många uppgifter. De ansvarar bland annat för äldreomsorg och familjestöd, barnavårdsutredningar, familjehem, institutionsvård och stöd till personer med funktionsnedsättningar. De ansvarar bland annat för utredningar och insatser inom följande områden:

• stöd till människor med funktionsnedsättningar

• hemtjänst

• barnomsorg

• äldreomsorg

• behandling och stöd vid beroendeproblematik

• omsorgsboenden.

tillgodose – möta behov, tillfredsställa bevilja – säga ”ja” till, godkänna

skälig – rimlig och rättvis

Förstod du?

Vilka ändringar har man gjort i den nya socialtjänstlagen?

Enligt socialtjänstlagen kan man bland annat få bistånd för att köpa glasögon.

Personer och familjer kan få ekonomiskt stöd för bland annat:

• boendekostnader

• saker till hemmet

• förbrukningsvaror

• glasögon

• tandvård

• läkarvård

• sjukresor

Ekonomiskt bistånd kräver alltid en individuell behovsprövning.

2.3.3 Bistånd eller insats?

Begrepp kan ibland vara förvirrande. Med den nya socialtjänstlagen sker en förändring i hur begreppen bistånd och insats ska användas. Tidigare har det varit vanligt att säga bistånd för stöd som utgår från socialtjänstlagen, SoL, och insats för stöd som utgår från LSS.

En del verksamheter har både deltagare som får stöd enligt SoL och deltagare som får stöd enligt LSS. Eftersom LSS ger individen starkare rättigheter än vad SoL gör kan personalen behöva göra skillnad på dem. Det har varit vanligt att säga att säga att någon ”går på insatser” om den får stöd enligt LSS och att någon ”är på bistånd” om den får stöd enligt SoL.

Från och med juli 2025 gäller en ny socialtjänstlag. I den används begreppet bistånd bara för ekonomiskt stöd, medan allt annat stöd kallas för insats. Det innebär alltså att det inte längre är korrekt att skilja på stöd enligt SoL och LSS genom att säga ”bistånd” och ”insats”.

När du är på APL eller i arbetslivet kan den äldre användningen av begreppen leva kvar, därför är det bra att känna till. Andra viktiga begrepp som är bra att använda är stödinsats och funktionsstöd.

Den viktigaste lagen för personer med funktionsnedsättningar är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Den ska ge ett mer riktat stöd till personer med funktionsnedsättningar än vad SoL gör. En skillnad på SoL och LSS är att insatser enligt SoL

bara erbjuds om personens behov inte kan tillgodoses på något annat sätt. När det kommer till LSS tittar man bara på om individen har behov av insatsen, inte om personen teoretiskt skulle kunna uppfylla det på något annat sätt. En annan skillnad är att SoL ska garantera individen skäliga levnadsförhållanden, medan LSS ska garantera goda levnadsvillkor.

Detta görs med tio olika stödinsatser som ska ge goda levnadsvillkor och främja och stötta ett självständigt och värdigt liv.

Lagen är en pluslag och en rättighetslag. En rättighetslag skyddar vissa rättigheter för individen, på samma vis som att vi exempelvis har rätt till sjukvård. Att det är en pluslag betyder att man kan få stödinsatser via socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samtidigt som man kan få stödinsatser via LSS. De tre lagarna ska tillsammans ge ett heltäckande stöd.

2.4.1 Personkretsar

För att få stöd enligt LSS måste man tillhöra en personkrets. Personkretsarna gör det möjligt för handläggaren att avgöra vem som har rätt till stöd och sedan anpassa insatserna till varje enskild persons behov. Det finns tre personkretsar:

• Personkrets 1 – personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd som uppkommit före 16 års ålder.

• Personkrets 2 – personer som fått allvarliga och bestående hjärnskador som innebär en kognitiv nedsättning i vuxen ålder.

• Personkrets 3 – personer som har bestående fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, exempelvis syn- och hörselnedsättningar samt allvarliga och bestående psykiska och kroppsliga nedsättningar.

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis inte får stödinsatser via LSS eftersom det oftast inte leder till de funktionsnedsättningar som beskrivs i personkretsarna. Personer med adhd kan i stället söka insatser via SoL.

Förstod du?

Hur skiljer sig SoL och LSS från varandra?

bestående – långvarig, som fortsätter att finnas länge

kognitiv – tankemässig, som har med förståelse att göra

Förstod du?

Vilka personer har rätt till stöd enligt LSS?

fritidshem –

verksamhet med personal där barn upp till 13 år kan vara före och efter skolan

förvärvsarbeta –att vara anställd och få lön

LSS tio stödinsatser

1. Rådgivning och annat personligt stöd – stöd från personal med särskilda expertkunskaper om funktionsnedsättningar

2. Personlig assistans – personal som hjälper till med grundläggande behov, exempelvis andning, hygien och kommunikation

3. Ledsagarservice – personal som hjälper en individ att ta sig ut i samhället

4. Kontaktperson – sällskap med frivillig, icke-professionell person för att bryta isolering

5. Avlösarservice i hemmet – ”vikarie” till personer som tar hand om en närstående med funktionsnedsättning så att de kan få en paus

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet – möjlighet för personen med funktionsnedsättning att åka hemifrån en kort tid för avkoppling och underhållning

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år – fritidshem för barn som behöver det efter de fyllt 13

8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar – boende för barn som behöver särskilda stödinsatser och inte kan bo hos sina föräldrar

9. Bostad med särskild service för vuxna – boende för vuxna som behöver särskilda stödinsatser i hemmet

10. Daglig verksamhet – sysselsättning för vuxna som inte förvärvsarbetar eller utbildar sig

Daglig verksamhet är den tionde och största av insatserna enligt LSS.

Fallbeskrivning

När Ann-Marie hade kontakt med familjen för att boka möte hade föräldrarna många frågor. Hon gör sig redo för att ge dem information om vilka rättigheter de har, vilka slags bistånd som finns och hur en utredning går till. Ann-Marie tar med sig informationsblad om socialtjänstens arbete samt lagarna SoL och LSS på familjens hemspråk. Hon ska visa och berätta vilka insatser som kan vara aktuella under mötet. Ann-Marie dokumenterar sina förberedelser.

2.5 Lex Sarah och lex Maria

År 1997 gick undersköterskan Sarah Wägnert och hennes kollegor på ett privat äldreboende i Stockholm till sitt fackförbund, kommunen och arbetsgivaren. De berättade att de äldre på boendet utsattes för vanvård, men ingenting hände. När ett nyhetsteam gjorde ett oanmält besök på boendet ställde Sarah upp på att bli intervjuad. Hennes berättelse om vanvården fick tittarna att reagera. Allmänhetens upprördhet över missförhållandena gjorde att socialtjänstlagen fick ett tillägg 1999. Tillägget kallas för lex Sarah. Lex Sarah är olika bestämmelser om att personalen på verksamheter som styrs av SoL eller LSS har en skyldighet att anmäla om någon utsätts för övergrepp, vanvård eller brottsliga handlingar. Även missförhållanden, som kränkningar och felaktigt bemötande ska anmälas. Detta gäller för all personal inom äldreomsorg, socialpsykiatri, LSS-verksamheter och hemtjänst. En anmälan kan göras även om det bara finns misstankar om brister.

Sarah var en visselblåsare. Att ”blåsa i visselpipan” är ett uttryck för att göra andra uppmärksamma på ett allvarligt problem.

Sedan 2017 finns också en visselblåsarlag. Den ger arbetstagare rätt att slå larm om missförhållanden på en arbetsplats utan att straffas efteråt, exempelvis genom att bli avskedad.

Lex Maria är namnet på riktlinjer som liknar lex Sarah, men för hälso- och sjukvården. Enligt lex Maria måste personalen anmäla alla vårdskador eller om det finns risk för att vårdskador ska uppstå.

När Sarah Wägnert blåste i visselpipan ledde det till att svensk lag ändrades.

arbetstagare – person som utför ett jobb i utbyte mot lön

Förstod du?

Vilken myndighet hanterar lex Sarahärenden?

2.5.1 Vem ska anmäla?

Lex Sarah gäller för all personal inom kommunens omsorg. Den som uppmärksammar händelser eller missförhållanden som faller under lex Sarah måste rapportera det till närmaste chef eller verksamhetsansvarig. Även tillfällig personal och praktikanter är skyldiga att rapportera. Chef och verksamhetsansvariga måste utreda, åtgärda och utvärdera. På kommunen finns en samordnare som också är skyldig att utreda lex Sarah-anmälningar.

I många fall går ett lex Sarah-ärende vidare till IVO, inspektionen för vård och omsorg. IVO ska följa upp ärendet och åtgärderna som gjorts för att missförhållanden inte ska upprepas. Vid lex Maria är det vårdgivaren som anmäler till IVO.

2.6 Samverkan och dokumentation

Förstod du?

Vad innebär samverkan?

SoL, LSS och HSL ska fungera tillsammans. I praktiken betyder det att olika verksamheter samverkar. En person kan behöva sjukvård, boende, sysselsättning och ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för samordningen av insatserna. Det innebär att socialtjänsten samarbetar med sjukvården och myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlningen.

En och samma person kan behöva insatser från flera olika verksamheter samtidigt.

Fallbeskrivning

Azim föddes med funktionsnedsättningar som påverkar hans muskler och motorik. Fysioterapeuten Kerstin hjälper Azim att träna upp musklerna och visar hur han kan träna själv. Hon är anställd av sjukvården och regionen.

Azim har också en intellektuell funktionsnedsättning.

Socialtjänsten hjälper till med att hitta en lämplig sysselsättning på en daglig verksamhet via LSS. Dessutom har han en boendestödjare som hjälper honom med de dagliga rutinerna. Detta får han med stöd av socialtjänstlagen.

Ekonomiskt stöd får Azim bland annat via sjukersättning och bostadstillägg, som hanteras av Försäkringskassan. Det är alltså flera olika myndigheter och lagar som måste samverka kring stödinsatserna för Azim.

reflektera

Vad kan det få för positiva och negativa konsekvenser när många olika myndigheter ska samverka?

kommunicera

Arbeta i smågrupper.

Del 1: Lyssna på en sång/låt tillsammans, vilken som helst. Tyck till om sången/låten, exempelvis melodi, texten, rytmen. Vad tyckte ni om låten? Dokumentera gruppens olika omdömen. Diskutera 5 minuter och försök hitta ett gemensamt omdöme.

Del 2: Fundera på om det var det lätt eller svårt att komma överens. Diskutera sedan hur det kan vara när flera olika personer ska göra en bedömning av en persons funktionsförmåga och behov. Vad kan hända om olika personer i en utredning har olika åsikter?

fysioterapeut –sjukgymnast, vårdgivare som arbetar med träning och rörelse

kontinuitet – utan ändringar eller avbrott under en sammanhängande period

underlag – här: fakta som ligger till grund för planering

2.6.1 Social dokumentation

Inom alla nivåer av vård, funktionsstöd och omsorg är personal skyldig att dokumentera. Dokumentation är ett verktyg som ger kontinuitet och samlar viktig information kring varje enskild person. En social dokumentation kan bland annat innehålla information från läkare, psykologer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och övriga yrkesgrupper inom sjukvård och rehabilitering. Informationen kan handla om möten, överenskommelser, samtal, önskemål och annat som viktigt för att genomföra insatser. Det kan även komplettera underlaget vid framtida beslut om insatser.

opartisk – neutral och rättvis

Olika lagar styr kraven på dokumentation, bland annat socialtjänstlagen, LSS, offentlighets­ och sekretesslagen och förvaltningslagen. Informationen måste behandlas på ett säkert sätt och ska formuleras så att personen som berörs inte känner sig kränkt eller respektlöst beskriven. En myndighet måste också vara opartisk. Några bra regler att hålla sig till är:

• Skriv som du själv skulle vilja läsa i din egen journal.

• Skriv icke-värderande, neutralt, enkelt och sakligt.

• Dokumentera fakta, observationer och viktiga händelser.

• Var respektfull och använd ett lämpligt språkbruk.

Den enskilde har rätt att ta del av dokumentation om sig själv. Därför är det viktigt att skriva respektfullt och neutralt.

Om du följer dessa regler när du dokumenterar visar du respekt för individen samtidigt som du förenklar arbetet för dig själv och dina kollegor i framtiden.

2.6.2 Olika ordval

Personer som får stöd, service eller omsorg av socialtjänsten och enligt LSS kallas ibland för brukare. Ibland används även omsorgstagare. Brukare är en benämning som inte ska användas i det personliga mötet. Benämningen används av personal, till exempel vid planering, dokumentation, teammöten eller när en persons integritet behöver skyddas. Benämningarna vårdtagare och patient används mer allmänt inom hälso-och sjukvården.

reflektera

Fundera över skillnaderna mellan begreppen ”brukare”, ”omsorgstagare”, ”vårdtagare” och ”patient”. Vilka tankar och känslor får du av dem? Varför använder man olika begrepp i olika sammanhang?

2.7 Ansökan om insats

Personer med funktionsnedsättningar har rätt att ansöka om stödinsatser. En ansökan skickas till kommunen, där en handläggare ska utreda om personen har rätt till insatsen hen ansökt om. En person kan ha stöd från LSS men även ha behov av andra stödinsatser. Det är inte ovanligt att ansökningar enligt både LSS och socialtjänstlagen utreds samtidigt och av samma handläggare. En ansökan om LSS-stöd görs av personen som söker. Har man inte möjlighet att skriva en ansökan själv kan en god man göra det myndiga personer hjälpa till. För barn under 18 år är det oftast vårdnadshavarna som skriver en ansökan.

Fallbeskrivning

Förstod du?

Vilken information kan finnas i social dokumentation?

Förstod du?

Vem ska göra en ansökan om stöd enligt LSS?

vårdnadshavare –person som har rätt och ansvar att ta hand om ett barn

Selina och hennes föräldrar fick hjälp av en släkting när de skrev ansökan. De ansträngde sig för att få med all viktig information i ansökan, men tyckte det var lite svårt. I ansökan står det bland annat om Selinas epilepsi, synnedsättning och svårigheter med kommunikation och planering. De har inte skickat med några dokument från läkare.

När ett barn behöver en insats brukar det vara vårdnadshavarna som skriver och skickar ansökan.

2.7.1

Hur ansöker man om stöd?

När man ansöker om stöd ska man berätta om sin livssituation, vilket stöd som behövs och hur ofta insatsen ska göras och skicka in det till kommunen man bor i. Det brukar finnas blanketter för att ansöka om bistånd och insatser på kommunens hemsida. Ett annat sätt att ansöka om stöd är att ha ett möte med en handläggare och berätta om sina behov.

Det är viktigt att en ansökan är så utförligt skriven som möjligt, även om man kan komplettera senare. Ju tydligare, desto bättre. En LSS-ansökan måste kompletteras med ett läkarintyg med information om personens funktionsnedsättning.

reflektera

Tror du att Selinas ansökan kommer behöva kompletteras?

Med vad, i så fall?

2.8 Utredning och bedömning

I och med en ansökan startas en utredning eller en handläggningsprocess. All information om personen som sökt stödet dokumenteras och sparas i en så kallad personakt. Handlar det om stöd via LSS behöver man utreda om personen ingår i någon av personkretsarna och i så fall vilken av dem. En sådan utredning tar oftast längre tid än en ansökan om stöd utifrån SoL.

Handläggaren behöver göra en helhetsbedömning av personen som sökt stöd och hens livssituation. Utredningen ska bland annat visa vilka resurser, funktionsnedsättningar, behov och önskemål som den sökande har. Den sociala situationen kartläggs vid till exempel ett hembesök eller ett möte på handläggarens kontor.

2.8.1 Kommunikation och samarbete

Inför ett beslut kan handläggaren behöva samverka med andra personer som har information om den sökandes liv och förutsättningar.

Yrkesgrupper som kan bidra med viktig information är exempelvis skolpersonal, elevhälsan, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, stödpedagoger, psykologer, kuratorer och läkare.

Närstående har ofta viktiga erfarenheter och kunskaper som behöver tas tillvara. Dock måste individen som söker insatsen ge sitt samtycke innan man kontaktar andra personer om ärendet. Familjerelationer kan vara komplicerade och det är viktigt att ta hänsyn till individens integritet och självbestämmande.

reflektera

Varför tror du att det ofta tar längre tid att utreda ansökningar om stöd enligt LSS än ansökningar om stöd enligt SoL?

En handläggare kan behöva samverka med annan personal och individens anhöriga under en utredning.

kommunicera

Varför är det viktigt att samarbeta mellan olika yrkesgrupper i dessa utredningar? Diskutera två och två.

samtycke – att frivilligt godkänna/delta

Förstod du?

Vad gör en handläggare?

Förstod du?

1. Vad är ICF?

2. Vad är IBIC?

Fallbeskrivning

Ann-Marie tar med sig ansökan till mötet med Selina och hennes föräldrar. De bor i en liten lägenhet en bit utanför stan. Selinas föräldrar berättar och tolken översätter. De har nyligen kommit till Sverige och har permanent uppehållstillstånd. I hemlandet fick de hjälp då och då, men inte tillräckligt för Selinas behov och skolgången var besvärlig. Föräldrarna skötte henne i hemmet med hjälp av släktingar. Här i Sverige känner de inte lika många som de gjorde i sitt hemland och det är svårt att träffa nya vänner, särskilt för Selina. Ann-Marie dokumenterar det hon får veta om deras bakgrund, historia, sociala liv och vilken information som familjen och Selina fått ta del av.

2.8.2 ICF och IBIC

Manualen ”Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa” eller ICF utvecklades av Världshälsoorganisationen, WHO, för att bedöma funktionsnedsättningar. Statistik från olika länder samlas in som sedan kan användas till bland annat forskning. Ett annat syfte är att skapa ett gemensamt synsätt globalt kring funktionsnedsättningar.

Socialtjänsten har ett arbetssätt som heter ”individens behov i centrum”, eller IBIC. Det fungerar som ett stöd för att använda ICF:s system. IBIC används för att beskriva och dokumentera en persons resurser, behov och mål. Arbetssättet ger också riktlinjer för hur och vad man ska dokumentera genom hela handläggningsprocessen.

2.8.3 Bedömning och beslut

bifalla – att säga ”ja” till något, godkänna formellt

avslå – att säga ”nej” till något, att inte godkänna

överklaga – formellt begära ändring

När utredningen är klar beslutar handläggaren om ansökan om stödinsatser ska bifallas eller avslås. Om ansökan får avslag kan personen välja att överklaga beslutet hos kommunen. Efter ett bifall är det dags att börja planera hur insatsen ska gå till rent praktiskt. Handläggaren som har beslutat om en insats är också ansvarig för att se till att den blir av.

Ett ärende dokumenteras av flera anledningar, bland annat för att handläggningsprocessen ska kunna följas. Då kan man se hur utredningen har gått till, vilka beslut som fattats och varför de har

fattats i efterhand. Detta är ett viktigt underlag när insatser senare ska genomföras och utvärderas, samt om individen vill överklaga något beslut.

Fallbeskrivning

Ansökan behöver kompletteras med läkarintyg. När Selina har gett sitt samtycke kontaktar Ann-Marie Selinas läkare. Läkaren skickar skriftlig information om Selinas diagnos, funktionsnedsättningar och mediciner för hennes epilepsi. Med detta underlag kan Ann-Marie bestämma personkrets och godkänner Selinas ansökan om stödinsatser. Bland annat ska Selina få insatserna personlig assistent och daglig verksamhet. Dessutom ska en arbetsterapeut från habiliteringsenheten göra hembesök och föreslå anpassningar och kommunikationsstöd i hemmet. Ann-Marie dokumenterar alla beslut och skickar det godkända beslutet till Selina.

reflektera

Vilka yrkesgrupper kan behöva samverka när en biståndsbedömning ska göras? kommunicera

Arbeta två och två. Diskutera vilka slags kunskaper och erfarenheter kan en stödassistent, ett vårdbiträde eller en undersköterska bidra med i en biståndsbedömning.

En genomförandeplan

ska utformas enligt individens önskemål och intressen. Att få gå på fotbollsmatcher kan vara ett sätt att öka en persons delaktighet i samhället.

2.9

Genomförande

och utvärdering

När det är beslutat att någon ska få en insats behöver den planeras. Detta gör man genom att utforma en genomförandeplan, ett dokument som beskriver hur en insats ska genomföras i praktiken. Beslutet ska fungera som en ram och riktning, medan genomförandeplanen är mer detaljerad. I ett beslut kanske det står att individen ska få möjlighet att delta i samhället på samma villkor som alla andra. I genomförandeplanen förtydligas detta, till exempel genom att individen ska få ledsagning till att titta på fotboll en gång i veckan under säsong. Den enskildes perspektiv och vilja ska vara grunden för hur genomförandeplanen utformas och skrivs.

2.9.1 Utförare

Efter ett beslut kan personen som får stödinsatser välja vem som ska utföra insatsen. Utförare är kommunala eller privata verksamheter som ska genomföra en insats. Privata assistansföretag och privata dagliga verksamheter arbetar på uppdrag av kommunen. I storstäderna finns det ofta fler valmöjligheter utöver kommunens service. På mindre orter kan det finnas färre alternativ. Om man inte är nöjd med det stöd man får har man rätt att välja en annan utförare.

2.9.2 Genomförandeplan

Oftast är det utföraren av insatsen som upprättar genomförandeplanen, men ibland är det handläggaren som beslutat om insatsen.

En genomförandeplan ska bland annat innehålla:

• vilka som har deltagit i arbetet med genomförandeplanen

• när genomförandeplanen har upprättats

• mål med insatsen

• när och hur aktiviteterna ska genomföras

• vem som är ansvarig för aktiviteterna

• hur utföraren ska samverka med andra myndigheter och verksamheter

• när och hur insatsen, aktiviteterna och genomförandeplanen ska följas upp och utvärderas.

Genomförandeplanen ska utformas tillsammans med individen och utgå från hens synpunkter och önskemål. Dokumentet och arbetet kring den ska ta hänsyn till individens integritet, delaktighet och självbestämmande.

Detta betyder att man också måste respektera om individen inte vill vara med och skriva en genomförandeplan. I dessa fall ska personalen dokumentera vad de har gjort för att utforma genomförandeplanen efter personens mål, åsikter och intressen. Genomförandeplanen ska vara tydlig med om det är personen själv som har uttryckt något eller om det till exempel kommer från en närstående, personal eller god man.

Förstod du?

Vad kan man göra om man inte är nöjd med utföraren av en insats?

Fallbeskrivning

Vid ett nytt möte ska genomförandeplanen utformas. Selina vill ha med sina föräldrar och en tolk är med och översätter även denna gång. Ibland är det utföraren av insatsen som upprättar genomförandeplanen, men den här gången är det handläggaren Ann-Marie som samordnar med de olika utförarna. Selina tycker om djur och har valt en daglig verksamhet på en bondgård och hon ska få personlig assistent från ett privat assistansföretag. Tillsammans planerar de vilken personal som ska genomföra de olika insatserna samt hur Selina ska ta sig till och från den dagliga verksamheten. Ann-Marie dokumenterar det som sägs och beslutas.

reflektera

Varför är det viktigt att dokumentera om det är individen själv eller någon annan som uttrycker något?

kommunicera

Hur kan man se till att den enskilde är delaktig när man utformar en genomförandeplan? Arbeta tre och tre och tänk ut olika frågor att ställa och arbetsmetoder att använda.

2.9.3 Utvärdering

En genomförandeplan är en process. Stödinsatserna ska regelbundet utvärderas. En utvärdering ska granska hur insatserna fungerar och om de uppfyller målen som de är tänkta att göra. Det är också en möjlighet för personen som stödet berör att framföra sina tankar, synpunkter och ha ett medbestämmande i beslut och förändringar. Viktiga personer, som stödpedagoger, personliga assistenter och anhöriga, bör delta i utvärderingen.

Att utvärdera insatser med jämna mellanrum gör det möjligt att upptäcka problem, utveckla det som är bra och stärka individens delaktighet.

En uppföljning ser också över förändringar i den enskildes levnadsförhållanden. Förändringar i personens hälsa, boendesituation, funktionsnedsättningar och sociala sammanhang kan påverka personens behov och mål. Därför kan man behöva ändra tidigare beslut, så att det passar den nuvarande situationen. Nya åtgärder och förändringar förs in i genomförandeplanen som uppdateras.

Fallbeskrivning

Förstod du?

Vad är syftet med en utvärdering?

Ett halvår senare kallar Ann-Marie till ett uppföljningsmöte. Med på mötet är

Selina och föräldrarna, tolk och personal från assistansföretaget. Selina tycker att det mesta fungerat bra. Kommunikationsstöd och anpassningar har underlättat vardagssituationerna. Selina har funnit en gemenskap på den dagliga verksamheten som hon uppskattar jättemycket. Den personliga assistansen har dock inte alltid fungerat som det var tänkt och Selina vill byta utförare. De pratar om vad som inte har fungerat och Ann-Marie berättar om kommunens alternativ för assistans. Innan mötet är slut bokar de in ett nytt datum för uppföljning. Ann-Marie sammanfattar mötet och uppdaterar genomförandeplanen.

reflektera

Har du behövt ändra i en planering någon gång? Varför behövde du göra det i så fall? kommunicera

Vad kan vara viktigt att tänka på om det kommer fram att en brukare är missnöjd med en insats eller en utförare på ett möte? Fundera och diskutera tillsammans i smågrupper.

Viktigt för ditt arbete inom funktionsstöd

> Det är viktigt att du har kunskap om SoL, LSS och andra lagar och bestämmelser som styr ditt arbete inom funktionsstöd.

> För att kunna bidra till en god samverkan mellan verksamheter behöver du bland annat ha kunskap om social dokumentation

> Att förstå handläggningsprocessen och de olika stegen som ingår i den hjälper dig när du genomför olika insatser i ditt arbete.

> När du arbetar med genomförandeplaner behöver du förstå vad de är och hur de fungerar för att kunna bidra till den enskildes integritet, självbestämmande och delaktighet

> Vid utvärderingar av genomförandeplaner och insatser har du också nytta av dina kunskaper om lagar, handläggning och dokumentation.

Ord att öva på

HSL

HSL – hälso­ och sjukvårdslagen.

en ramlag – en lag som innehåller övergripande mål och bestämmelser men som inte styr i detalj.

SoL

SoL – socialtjänstlagen.

bevilja – godkänna, ge någon det som den har bett om.

skäliga levnadsförhållanden – att kunna uppfylla sina grundläggande behov och ha tillgång till sådant som människor i allmänhet kan kosta på sig. barnkonventionen – FN:s bestämmelser om barns rättigheter som även blev lag i Sverige 2020.

en individuell behovsprövning – när socialtjänsten utreder om den enskilde som söker en insats har behov av den.

ett bistånd – ekonomiskt stöd till familjer och individer att uppnå skäliga levnadsförhållanden om de inte kan göra det på annat sätt.

en insats – icke­ekonomiskt stöd för personliga behov, till exempel hjälp med vardagssysslor.

LSS

LSS – lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

Ord att öva på

goda levnadsvillkor – ett liv som är så självständigt som möjligt där man kan delta i samhället på samma villkor som alla andra. en pluslag – en lag som ger rätt till stödinsatser utöver de man har rätt till enligt andra lagar.

en rättighetslag – lag som skyddar vissa rättigheter för individer. en personkrets – kategorier av funktionsnedsättningar som ger rätt till stödinsatser enligt LSS.

personkrets 1 – personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd som uppkommit före 16 års ålder.

personkrets 2 – personer som fått allvarliga och bestående hjärnskador som innebär en kognitiv nedsättning i vuxen ålder.

personkrets 3 – personer som har bestående fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, exempelvis syn­ och hörselnedsättningar samt allvarliga och bestående psykiska och kroppsliga nedsättningar.

rådgivning och annat personligt stöd – stöd från personal med särskilda expertkunskaper om funktionsnedsättningar.

personlig assistans – personal som hjälper till med grundläggande behov, exempelvis andning, hygien och kommunikation.

ledsagarservice – personal som hjälper en individ att ta sig ut i samhället.

kontaktperson – sällskap med frivillig, icke­professionell person för att bryta isolering.

avlösarservice i hemmet – ”vikarie” till personer som tar hand om en närstående med funktionsnedsättning så att de kan få en paus.

korttidsvistelse utanför det egna hemmet – möjlighet för personen med funktionsnedsättning att åka hemifrån en kort tid för avkoppling och underhållning.

korttidstillsyn för skolungdom över 12 år – fritidshem för barn som behöver det efter de fyllt 13.

bostad med särskild service för barn och ungdomar – boende för barn som behöver särskilda stödinsatser och inte kan bo hos sina föräldrar.

bostad med särskild service för vuxna – boende för vuxna som behöver särskilda stödinsatser i hemmet.

daglig verksamhet – sysselsättning för vuxna som inte förvärvsarbetar eller utbildar sig.

Lex Sarah och Lex Maria

lex Sarah – bestämmelse om att personal på verksamheter som styrs av SoL eller LSS är skyldiga att anmäla om någon utsätts för kränkningar eller vanvård.

en visselblåsare – person som gör andra uppmärksamma på ett allvarligt problem.

en visselblåsarlag – lag som skyddar visselblåsare från att straffas av sin arbetsgivare.

Ord att öva på

lex Maria – bestämmelser om att personal inom hälso­ och sjukvård måste anmäla alla fall av vårdskador och risk för vårdskador.

IVO – inspektionen för vård och omsorg.

Samverkan och dokumentation

samverkan – samarbete mellan olika verksamheter och organisationer.

Försäkringskassan – myndighet som hanterar ekonomiskt stöd till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättningar.

Arbetsförmedlingen – myndighet som har ansvar för arbetsmarknad och sysselsättning.

kontinuitet – att något är sammanhängande under en längre tid utan att ändras eller avbrytas.

en brukare – begrepp för personer som får stöd enligt SoL eller LSS, ska inte användas i det personliga mötet.

en vård- och omsorgstagare – begrepp för brukare och patienter, ska inte användas i det personliga mötet.

en patient – person som får hälso­ och sjukvård.

Ansökan om insats

en handläggare – person som arbetar med att utreda och fatta beslut i ärenden på en myndighet

en god man – person som är utsedd att företräda någon som till exempel behöver hjälp med att söka insatser, skriva under avtal eller betala räkningar.

myndig – här: att räknas som vuxen enligt lag, ha rätt att ingå i avtal och bestämma över sig själv.

en vårdnadshavare – person som har rätt och ansvar att ta hand om ett barn, ofta men inte alltid samma person som barnets förälder.

Utredning och bedömning

en utredning – att undersöka och samla information för att kunna göra en bedömning och fatta beslut om något.

en handläggningsprocess – allt som händer från att ett ärende öppnas tills att något beslutas och ärendet avslutas.

en personakt – dokumentation om en individ som används för att genomföra en utredning eller insats.

ICF – förkortning för ”Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa”, en manual.

WHO – världshälsoorganisationen.

IBIC – förkortning för “individens behov i centrum”, ett arbetsstöd för att använda ICF.

Ord att öva på

bifalla – att säga “ja” till något, godkänna formellt. avslå – att säga “nej” till något, att inte godkänna. överklaga – att formellt begära ändring av ett visst beslut.

Genomförande och utvärdering en genomförandeplan – ett dokument som beskriver hur en insats ska genomföras i praktiken. en utförare – verksamhet som genomför en beslutad insats. en utvärdering – granskning av resultat, bedöma hur något har gått. en uppföljning – här: att se över om en tidigare plan behöver ändras.

Sammanfattning

• SoL styr kommunens arbete med omsorg och sociala insatser, socialtjänsten. De ska ge stöd till personer som inte kan tillgodose sina behov på annat sätt. De kan både ge sociala stödinsatser, som hemtjänst, samt ekonomiskt bistånd.

• En ny socialtjänstlag gäller från och med den 1 juli 2025. Enligt den ska socialtjänsten arbeta mer förebyggande och vara mer lättillgänglig, bland annat genom att individuell behovsprövning tas bort för vissa insatser. Eftersom barnkonventionen numera är lag i Sverige har den nya socialtjänstlagen större fokus på barns rättigheter. I den nya lagen används ordet bistånd bara för ekonomiskt bistånd, medan allt annat stöd kallas för insatser.

• LSS ger personer som tillhör någon av de tre personkretsarna rätt till tio särskilda stödinsatser. Personkrets 1 är personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd som uppstått före 16 års ålder. Personkrets 2 är personer som i vuxen ålder fått allvarliga hjärnskador som innebär en kognitiv nedsättning. Personkrets 3 är personer med bestående fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande.

• De tio stödinsatserna enligt LSS är rådgivning, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn för barn över 12 år, bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna, samt daglig verksamhet.

• Lex Sarah är namnet på regler om att all personal på verksamheter som styrs av SoL och LSS är skyldiga att anmäla om en brukare blir utsatt för vanvård eller övergrepp.

Sammanfattning

• Lex Maria är namnet på regler om att all personal inom hälso- och sjukvård måste anmäla vårdskador och risk för att vårdskador uppstår till IVO.

• Samverkan är när verksamheterna som styrs av dessa lagar och andra myndigheter fungerar tillsammans. Det kan till exempel vara när en person behöver stöd från flera av dem samtidigt. Social dokumentation är ett viktigt verktyg för detta.

• En handläggningsprocess startar när en individ skickat in en ansökan om stödinsatser till kommunen och en handläggare påbörjar en utredning. Under utredningen görs en helhetsbedömning av personens situation, bland annat genom använda manualen ICF och arbetsmetoden IBIC och att ha kontakt med andra yrkesgrupper, personen själv och hens närstående. När utredningen är klar gör handläggaren en bedömning och beslutar om ansökan ska få bifall eller avslag. Efter detta är handläggningsprocessen avslutad. Alla steg ska dokumenteras.

• En genomförandeplan är ett dokument som beskriver hur en insats ska genomföras i praktiken. Den ska utformas utifrån individens vilja och ta hänsyn till hens integritet, delaktighet och självbestämmande. Ofta upprättas den av insatsens utförare, men ibland är det handläggaren. Genomförandeplanen ska innehålla information om när den upprättats och vilka som har varit med och skrivit den, hur och när insatsen ska genomföras och när det ska göras en uppföljning.

• Insatser och genomförandeplaner ska regelbundet utvärderas. Då granskar man hur de har fungerat, om de uppfyller målen och om något behöver ändras för att passa en ny situation. Om det behövs förändringar ska genomförandeplanen uppdateras.

Instuderingsfrågor

1. Vad är en ramlag?

2. Vad menas med att lagar samverkar med varandra?

3. Vilka tre större lagar styr arbetet med stödinsatser?

4. Vad har socialtjänsten för uppgifter?

5. Vad är syftet med ett ekonomiskt bistånd?

6. Varför är funktionsstöd en rättighet?

7. Vilka skillnader kan det finnas på att söka stöd enligt SoL och LSS?

8. Vad menas med en personkrets?

9. Vilka tio stödinsatser beskrivs i LSS?

10. Kan alla som har en funktionsnedsättning få stöd via LSS?

11. Vad menas med att en lag är en pluslag?

12. Vad är skillnaden på lex Sarah och lex Maria?

13. Varför är social dokumentation viktigt?

14. Vad är viktigt att tänka på när man dokumenterar i sitt arbete inom vård, omsorg och funktionsstöd?

15. Vilka syften har ICF?

16. Vilken myndighet har nytta av att använda IBIC?

17. Vad är en utförare?

18. Vad är en utförares uppgift?

19. Vad är skillnaden mellan en utredning och en genomförandeplan?

20. Vad ska finnas med i en genomförandeplan?

21. Varför är det viktigt att utvärdera en genomförandeplan?

Funktionsförmåga Nivå

1

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning är ett ämne som har fokus på att skapa delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Ämnet tar upp olika funktionsnedsättningar och deras konsekvenser i människors liv.

Funktionsförmåga nivå 1 tar upp frågor som:

• Hur har synen på personer med funktionsnedsättningar ändrats genom historien?

• Vilka lagar styr olika verksamheter och insatser inom funktionsområdet?

• Hur kan man skapa goda livsvillkor för den enskilda?

• Vilka konsekvenser kan funktionsnedsättningar ha i människors liv?

• Vad innebär det att bemöta utifrån ett etiskt och inkluderande förhållningssätt och förebygga hot och våld?

Läromedlet Funktionsförmåga nivå 1 har en tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25. Varje kapitel är uppbyggt kring ämnets syfte och en eller flera punkter av det centrala innehållet som finns på nivå 1. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. För att eleven ska öva på att kommunicera med kollegor, brukare och anhöriga finns det kommunikativa övningar i varje kapitel.

Mats Lodén är undersköterska/ skötare i psykiatrisk vård, musiker och författare. Han arbetar som vård- och omsorgslärare på Centrum för livslångt lärande i Tyresö.