PSYKOLOGI Nivå 1
Tove Phillips
INNEHÅLL
4. Beteenden
6.
Så använder du den här boken
Det här läromedlet innehåller allt du behöver för att klara av ämnet
Psykologi på nivå 1. Den kan användas i klassrummet och vid lektionsundervisning, men den fungerar också för dig som studerar helt på egen hand.
Ämnet psykologi
Ämnet psykologi kan läsas på nivå 1, 2 och 3. Det centrala innehållet följer samma struktur på samtliga nivåer, men det sker en tydlig progression från en grundläggande till en mer avancerad nivå. För att skapa igenkänning och tydlighet har läromedlen för Psykologi nivå 1 och nivå 2 samma struktur och namn på kapitel.
Läromedlets struktur
Läromedlet innehåller sex kapitel som går igenom olika delar av ämnets centrala innehåll. I början av varje kapitel kan du läsa vilka punkter i det centrala innehållet som just det kapitlet täcker. Utöver texterna innehåller läromedlet några olika inslag för att hjälpa dig med dina studier:
Fallbeskrivningarna ger exempel på situationer som kan uppstå i olika pedagogiska och sociala sammanhang, till exempel på en praktikplats.
De ger dig möjlighet att fundera över vad du tycker är rätt och fel och hur du tycker man bör agera i svåra situationer.
diskutera · fundera på
Texterna varvas med reflektionsfrågor som handlar om det du precis läst om. De kan diskuteras i par eller grupp, men de kan också vara underlag för egna funderingar.
Faktarutorna är laddade med intressanta fakta om olika saker som är kopplade till innehållet. Det kan till exempel vara statistik eller resultat från relevant forskning.
CENTRALA BEGREPP
I slutet av kapitlet listas de begrepp som är centrala för innehållet. Det är viktigt att du kan förstå och använda dig av de centrala begreppen, så här har du en möjlighet att testa dig själv.
INSTUDERINGSFRÅGOR
Genom att svara på instuderingsfrågorna kan du repetera det du läst om i kapitlet och kontrollera att du kommer ihåg de viktigaste delarna.
UPPGIFTER
På kapitlets sista sida finns exempel på uppgifter som du kan göra för att fördjupa och förstärka dina kunskaper. Det finns uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad – några som du kan göra själv och några som du kan göra tillsammans med andra.
1
Psykologin som vetenskap
Det här kapitlet beskriver psykologins historiska framväxt och vad dagens psykologi handlar om. Det ger en introduktion till några av de perspektiv, teorier och begrepp som försöker förklara mänskligt beteende och tar också upp psykologins ställning som vetenskap. Kapitlet innehåller följande avsnitt:
o Vad är psykologi?
o Psykologins historia
o Psykologin idag
o Perspektiv och teorier
o Psykologin som vetenskap
o En helhetssyn på människan
Centralt innehåll:
• Psykologin som vetenskap, däribland grundläggande begrepp samt några olika forskningsmetoder.
• Reflektion över psykologiska frågeställningar utifrån en helhetssyn på människan.
• Reflektion över samt kritisk granskning och jämförelse av olika psykologiska principer och processer.
Sofia arbetar som psykolog på ett boende för kriminellt belastade ungdomar. När henns sexårige son Elliot frågar vad hon jobbar med försöker Sofia förklara:
– Jag pratar med unga människor och hjälper dem med olika problem. Det kan vara några som har bråkat och så hjälper jag dem att bli sams. Eller så försöker jag bara få dem att må bättre om de är ledsna.
– Men allt det där är ju pappa mycket bättre på! svarar Elliot.
Hur tror du att man bör vara som person för att kunna hjälpa andra att må bättre?
Är det en arbetsuppgift som skulle passa dig?
aspekt – perspektiv, synvinkel
Vad är psykologi?
Du har säkert en mer eller mindre tydlig bild av vad psykologi är. Kanske tänker du att det handlar om vårt inre, vårt psyke, våra tankar och våra känslor. Kanske tänker du på psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Eller kanske ser du framför dig en terapisituation där en allvarlig psykolog försöker rota i ditt inre genom att ta reda på allt om din barndom. Vad du än tänker så har du säkert inte helt fel – psykologi är nämligen ett stort och brett ämne som innehåller många olika aspekter. En enkel definition är att psykologin är en vetenskap som på ett systematiskt sätt försöker hitta förklaringar till människors tankar, känslor och beteenden.
Den hjälplösa människan
Människan har alltid haft svårt att klara sig på egen hand. Jämfört med många djur är vi ganska dåliga på att springa snabbt, klättra och flyga. Vår medfödda hjälplöshet har tvingat oss att utveckla vår intelligens, vår sociala kompetens, vår problemlösningsförmåga och andra överlevnadsstrategier. Redan tidigt i människans historia behövde vi hjälp av varandra för att överleva och anpassa oss till de naturgivna förutsättningarna. Detta ställde höga krav på vår förmåga att tänka och kommunicera, vilket bidrog till att den mänskliga hjärnan utvecklades och blev stor i förhållande till kroppen. Eftersom födelsen är en kompromiss mellan barnets skallstorlek och kvinnans bäcken, som hos människan är ganska smalt, är graviditetstiden hos människan förhållandevis kort. Att graviditetstiden är kort innebär att människobarn vid födseln är helt oförmögna att klara sig på egen hand. Under lång tid är de totalt hjälplösa och beroende av sin omgivning. Detta beroende skapar starka band mellan barn och vårdnadshavare. Uppväxtåren och de tidiga relationerna har stor betydelse för hur vi utvecklas som människor samt hur vi tänker, känner och beter oss tillsammans med andra. Vår hjälplöshet har gjort oss till sociala varelser med ett avancerat tanke- och känsloliv.
Människor är olika
En av de mest grundläggande frågorna inom psykologin är varför vi människor är så olika. Ett sätt att tydliggöra våra olikheter är att använda sig av skalor med motsatser. De flesta egenskaper och personlighetsdrag kan illustreras genom motsatser, som till exempel blyg – utåtriktad eller passiv – aktiv. Var skulle du till exempel placera dig själv på skalorna nedan?
blyg neutral utåtriktad passiv neutral aktiv sparsam neutral slösaktig
bekväm neutral driven
Arv och miljö
Det finns många olika teorier om varför vi är som vi är och vilka faktorer som formar oss.
Vissa anser att arvet har stor betydelse för vår personlighet, våra egenskaper och vårt beteende. Då menar man att vi i hög grad redan är färdigformade när vi föds. Våra egenskaper är medfödda och det finns inte alltid så mycket man kan göra för att ändra dem. Att lägga stor vikt vid arvet kallas också att ha ett genetiskt eller biologiskt perspektiv.
Andra menar att det framför allt är den omgivande miljön som formar oss. Om man drar det behavioristiska perspektivet till sin mest extrema nivå går man så långt som att säga att barnet föds som en lerklump som kan formas hur som helst. Här läggs alltså stor vikt vid föräldrarnas fostran, samhället och den omgivande kulturen – man har ett socialt perspektiv.
När psykologin var en ny vetenskap var det vanligt att fokusera fullt ut på den ena eller andra orsaken. Idag är de flesta överens om att vår personlighet formas i ett komplicerat samspel mellan arv och miljö.
– Det är inte mitt fel, för jag är född sån här! Och om jag inte är född sån här så är det ditt fel, för det är du som har uppfostrat mig!
Kropp och själ
Arv och miljö är inte den enda polariserade frågan inom psykologin. Traditionellt sett finns det också en uppdelning i kropp och själ, där den fysiska kroppen och den psykiska själen ses som varandas motpoler. Idag håller man på att röra sig bort från det här tankesättet, eftersom det finns ett tydligt samspel mellan det fysiska och det psykiska. Vi vet till exempel att psykisk ohälsa ofta ger fysiska symptom, men också att fysiska faktorer kan påverka oss psykiskt.
När själen är glad mår kroppen bra. Eller?
Psykologins användningsområden
Eftersom psykologin hanterar kunskaper om mänskligt tänkande och beteende är den ett användbart verktyg i så gott som alla sammanhang där människor är inblandade. Detta gör att psykologin har väldigt många användningsområden. Här är några:
▶ Klinisk psykologi: Inom den kliniska psykologin arbetar psykologer och psykiatriker med diagnostik och behandling av psykiska problem. Detta kan exempelvis göras inom hälsooch sjukvården, på privata psykologiska mottagningar, inom psykiatrin eller på olika typer av institutioner: Detta är kanske det mest uppenbara användningsområdet.
▶ Pedagogisk psykologi: Psykologin har nära koppling till pedagogiken, då den bland annat handlar om tankeprocesser, lärande och motivation. Dessa kunskaper är inte minst användbara när man försöker hitta vägar till lärande för personer med inlärningssvårigheter.
▶ Konsumentpsykologi: I all produktion av varor och tjänster vill tillverkaren veta vad det är som påverkar vårt tänkande och beteende när vi väljer vad vi köper och inte köper.
Psykologin är också en viktig ingrediens i reklam och marknadsföring.
▶ Arbets- och organisationspsykologi: I arbetslivet används psykologin bland annat för att ta fram effektiva arbetssätt samt för att höja lagkänsla och arbetsmoral. Idag är man medveten om hur viktigt det är att medarbetare trivs på sin arbetsplats, så psykologiska kunskaper används ofta när man utformar och utvecklar den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Idag är det dessutom vanligt att man använder sig av psykologiska tester vid rekrytering av personal.
▶ Politisk psykologi: Inom politiken använder man psykologi för allt ifrån att påverka befolkningens värderingar och ideologier till att angripa sin opposition. Psykologin används även inom försvar och krigsföring.
▶ Rättspsykologi: Inom polisen har man bland annat nytta av psykologi vid förhör av misstänkta. Den används också vid andra viktiga delar av brottsutredningar, som till exempel att bedöma vittnens trovärdighet samt vid profilering, dvs när man använder sig av ledtrådar för att skapa en gärningsmannaprofil.
▶ Rättspsykiatrin: Inom rättspsykiatrin arbetar man med utredning och behandling av personer med psykiskt sjuka personer som begått brott. Här avgör man om brottslingen haft en allvarlig psykisk störning när brottet begicks och därför ska dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse.
▶ Idrottspsykologi: Inom elitidrotten finns det ett stort intresse för hur mentala processer som självkänsla och motivation kan påverka resultaten.
Kunskap om vad som driver och motiverar människor behövs i många olika yrken.
Vem arbetar med psykologi?
Det finns flera yrkesgrupper som arbetar med psykologi inom många olika områden. Psykolog, psykiatriker och psykoterapeut är skyddade yrkestitlar som kräver yrkeslegitimation, vilket också innebär att man är ansvarig under Socialstyrelsen.
PSYKOLOG
En psykolog kan arbeta med stöd och terapi för personer med psykisk ohälsa, men de kan även arbeta med helt andra frågor som rör mänskligt beteende inom olika områden. För att bli psykolog i Sverige utbildar man sig på högskolans femåriga psykologprogram och tjänstgör därefter i ett år för att få sin legitimation. Psykologer kan arbeta i regionernas hälso- och sjukvård eller på privata vårdinrättningar. De kan ha egen privat mottagning eller arbeta inom skolan, kriminalvården eller på andra arbetsplatser där deras kunskaper kommer till användning.
PSYKIATRIKER
En psykiatriker (eller psykiater) är en läkare med specialistutbildning inom psykiatri. För att bli psykiatriker måste man först gå den femårika läkarutbildningen kompletterad med cirka två års tjänstgöring för läkarlegitimation och därefter bygga på med fem års specialistutbildning inom psykiatri.
Till skillnad från psykologen arbetar psykiatrikern enbart med individer med psykisk ohälsa. Psykiatrikern kan också skriva ut mediciner, vilket psykologen inte kan. En psykolog kan arbeta inom många olika områden, medan en psykiatriker alltid arbetar inom vården.
PSYKOTERAPEUT
En psykoterapeut arbetar med psykoterapi som behandling för olika typer av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Man ska ha en grundbutbildning i ett människovårdande yrke (t ex psykolog, socionom eller sjuksköterska) och därefter en treårig psykoterapeututbildning.
KURATOR
En kurator arbetar ofta med rådgivning och samtalsstöd, exempelvis i skolan, på vårdcentral eller inom socialtjänsten. Kuratorer har ofta en socionomutbildning, men kan också ha andra utbildningar inom beteendevetenskap.
TERAPEUT
Begreppet ”terapeut” är ingen yrkesgrupp, utan en beskrivning av vad man arbetar med, alltså behandling. Det finns terapeuter som arbetar med psykoterapi, men det finns också terapeuter som ägnar sig åt fotvård eller alternativ medicin.
ÖVRIGA YRKESGRUPPER
Andra yrkesgrupper som ofta har kunskaper i psykologi och arbetar med att ge människor stöd är behandlingsassistenter, behandlingspedagoger, specialpedagoger, socialpedagoger, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, handledare inom psykiatri, poliser och präster.
diskutera · fundera på
1. Vilka av dina personlighetsdrag tror du att du har ärvt?
2. Vilka av dina personlighetsdrag tror du är resultat av miljön?
3. Ge exempel på hur ditt psykiska mående kan ge dig kroppsliga symptom
4. Ge exempel på hur ditt fysiska mående kan påverka dig psykiskt.
5. Vilka psykologiska områden tycker du verkar mest intressanta? Varför?
6. Skulle du kunna tänka dig att arbeta i ett psykologirelaterat yrke och i så fall vilket?
Det humanistiska perspektivet
Ett annat sätt att se på människan och hennes beteende är att hon är en självständig och fri individ med möjlighet att göra sina egna val. Detta kallas det humanistiska perspektivet och det började spridas i USA under 1960talet. Grundarna till den humanistiska psykologin anses vara de amerikanska psykologerna Abraham Maslow (1908‒1970) och Carl Rogers (1902‒1987).
Humanismen är ingen renodlad riktning inom psykologin. Den har olika fokusområden och hämtar sina kunskaper från såväl psykologin som filosofi och religion. Humanisterna kritiserade det behavioristiska perspektivet för att det inte tog någon hänsyn alls till de tankeprocesser som pågår inom individen. De kritiserade även psykoanalysen, som de tyckte fokuserade för mycket på psykisk ohälsa och psykiska problem. Själva var de mer intresserade av vad det var som gjorde människan frisk och kreativ.
Den subjektiva individen
Humanisterna hävdade aldrig att de hade ett vetenskapligt perspektiv på människans beteende. Tvärtom menade de att individens egen, subjektiva upplevelse av sin situation var nödvändig för att man skulle kunna skapa en förståelse för de processer som styr vårt beteende. De har också mött en del kritik just på grund av att det inte går att skapa vetenskapliga undersökningar på teorier som utgår ifrån individens subjektiva upplevelse.
Den fria viljan
Humanismen har en optimistisk syn på människan. Man ser henne som en livskraftig och kreativ varelse med stora möjligheter att skapa sig själv ett meningsfullt liv. Centralt inom det humanistiska perspektivet är antagandet att individen har en fri vilja, vilket gör den ansvarig för sina handlingar. Den fria viljan ger oss möjligheten att forma våra egna liv utifrån våra drömmar och förmågor.
Abraham Maslow
Abraham Maslow var som frontfigur inom den humanistiska psykologin en viktig person i psykologins historia. Maslow ville att man skulle fokusera på det som var positivt och gott hos människan, istället för att leta efter problem och negativa symptom.
Han är mest känd för sina teorier om mänsklig motivation, som han presenterade år 1943. Utöver vår fria vilja föds vi även med specifika behov. Det som enligt Maslow motiverar oss att bete oss på ett visst sätt och att göra de val vi gör, är vår strävan att uppfylla dessa behov. Vårt beteende styrs alltså inte av biologiska drifter, undermedvetna konflikter, inlärning eller miljö. Det styrs av hur vi själva, med vår fria vilja, försöker tillgodose våra behov.
Den goda människan
När Abraham Maslow började sin psykologiska bana var han först anhängare av behaviorismen. Ganska snart tyckte han dock att den inte räckte till för att förklara mänskligt beteende. Han fascinerades bland annat av hur vissa personer var genuint godhjärtade och kärleksfulla medan andra kunde bete sig fruktansvärt illa mot sina medmänniskor. Maslow hade själv haft en svår uppväxt med en frånvarande far och en mor som han upplevde hatade honom. Trots sina egna erfarenheter av att bli dåligt bemött, ansåg Maslow att alla människor i grunden är goda och sociala. Att några beter sig illa beror på att de i strävan efter att uppnå sina egna behov trampar på sina medmänniskor eller kompenserar för otillfredsställda mål genom ett destruktivt beteende. En person som lever i extrem svält kan sålunda skada eller döda en annan person för att tillgodose sitt eget behov av mat. En man som inte känner sig uppskattad av sin fru kan söka bekräftelse hos andra kvinnor. Ett barn som utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet saknar trygghet och kan utveckla ett aggressivt beteende som kompensation. Handlingar som omgivningen ser som ”onda” är alltså ofta våldsamma reaktioner på frustrationen över att inte kunna tillgodose de egna behoven.
Carl Rogers
En annan viktig person inom den humanistiska skolan var Carl Rogers. Rogers intresserade sig för utvecklingen av självet, vilket kan förklaras som en subjektiv bild av den egna personen, ens värderingar och beteenden. Enligt Rogers skapas självet av individen i samspel med omgivningen. Alla människor strävar efter att utvecklas och vill alltid göra det bästa av sina förmågor och förutsättningar. Individers beteenden är deras försök att tillgodose behoven de upplever, och det bästa sättet att förstå en person är därför genom personens egen referensram.
Carl Rogers.
kongruens – överensstämmelse, samstämmighet
Kongruens och inkongruens
I sina teorier om självutveckling talade Rogers om kongruens och inkongruens. Kongruens betyder överensstämmelse, och i Rogers teori handlar det om hur väl bilden av den man är stämmer överens med bilden av den man vill vara.
Kongruens uppstår när individens idealsjälv, alltså den man vill vara, stämmer överens med självbilden, alltså hur man uppfattar sig själv. Man upplever acceptans från sig själv och omgivningen och behöver inte lägga energi på förnekelse eller ångest över självets ofullständighet.
Inkongruens uppstår när individen känner att idealsjälvet är långt ifrån den bild man har av sig själv. Om individen präglas av inkongruens skapas en inre ångest som sätter igång olika försvarsmekanismer. Kraftig inkongruens kan leda till neurotiskt eller psykotiskt beteende.
Det viktigaste för individens utveckling av en tydlig självbild som präglas av kongruens är, enligt Rogers, att få uppleva villkorslös kärlek.
Självbild Idealbild
Konflikträdd
Tidsoptimist
Ambitiös Omtänksam Musikalisk
Sanningssägare Punktlig
Klientcentrerad terapi
Rogers är känd för att ha utvecklat den klientcentrerade terapin.
Enligt honom är det patienten själv som ska få sig själv att må bättre. Terapeuten är bara där för att få patienten att nå egna insikter.
Den klientcentrerade terapin är utformad som samtal mellan patient och terapeut. Terapeutens främsta uppgift är att känna och visa full empati och förståelse för patientens problem. Genom att terapeuten visar empati kan patienten känna att hens känslor accepteras. Under terapins gång stärks patientens självkänsla, vilket gör att patienten vågar släppa på förnekelser och andra försvarsmekanismer. När patienten vågar se sanningar om sig själv blir det också lättare att förändra negativa tankar och beteenden.
existentialism –
filosofisk riktning som fokuserar på människans existens och mening
Existentiell psykologi
Nära besläktad med den humanistiska psykologin är den existentiella psykologin, som även har beröringspunkter med den filosofiska riktningen existentialism. Den existentiella psykologin arbetar med frågor om existensen och vad det är som gör vår existens meningsfull. Inom existentialismen ser man livet som i grunden meningslöst och att det är individen själv som måste fylla det med mening. Vår fria vilja och vår möjlighet att välja kan skapa ångest. Vad ska jag jobba med? Ska jag skaffa familj och barn? Vad händer om man väljer fel? Och varför ska jag ens bry mig om allt ändå är meningslöst?
Existentiell psykoterapi är en behandlingsform som påminner om andra humanistiska terapiformer. Patienten uppmuntras att berätta om sina problem och sin ångest, men istället för att försöka bota honom, hjälper terapeuten honom att acceptera sina känslor. Det är okej att ha ångest över livet, för livet är fullt av ångestladdade val och frågor om livets mening. Var och en måste ta itu med dessa frågor och själv komma på vad de vill ha ut av sin existens. Med terapeutens hjälp kan patienten komma på nya sätt att hantera sin livssituation, exempelvis genom att göra nya val eller ändra riktning i livet.
diskutera · fundera på
1. Har du imiterat av en framgångsrik väns eller kändis beteende för att öka dina chanser att själv nå framgång?
2. Anser du att människan har en fri vilja och därför är ansvarig för sina hhandlingar? Motivera!
3. Tror du liksom Maslow att alla människor i grunden är goda eller är vi i grunden själviska men använder godhet för vår egen vinning?
4. Hur väl stämmer din självbild överens med ditt idealjag? Vad skulle du behöva ändra för att öka kongruensen mellan dessa?
CENTRALA BEGREPP
Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.
Tips!
Skriv en lista med alla begrepp och använd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. Gå sedan igenom ord för ord, täck över förklaringen och förhör dig själv.
> Beteende (s 135)
> Socialisation (s 138)
> Behaviorism (s 145)
> Beteendeperspektivet (s 145)
> Tabula rasa (s 145)
> Klassisk betingning (s 146)
> Stimuli (s 146)
> Respons (s 146)
> Operant betingning (s 151)
> Positiv förstärkning (s 152)
> Negativ förstärkning (s 152)
> Förstärkningsschema (s 154)
> Beteendeterapi (s 155)
> Social inlärning (s 157)
> Self efficacy (s 158)
> Det humanistiska perspektivet (s 159)
> Existentiell psykologi (s 164)
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Ge exempel på yttre och inre beteenden.
2. Ge exempel på medvetna och omedvetna beteenden.
3. Ge exempel på synliga och osynliga beteenden.
4. Ge exempel på frivilliga och ofrivilliga beteenden.
5. Hur kan evolutionsteorin förklara våra beteenden?
6. Hur kan hjärnans kognitiva processer påverka våra beteenden?
7. Vilka biologiska faktorer påverkar vår inlärning?
8. Förklara hur vi lär oss mer ju mer vi lär oss.
9. Vad är grundtanken i behaviorismen?
10. Hur påverkar grundtanken i behaviorismen synen på behandling av psykiska problem?
11. Förklara betingning med hjälp av begreppen stimulus och respons.
12. Vad menas med positiv och negativ förstärkning?
13. Varför är bestraffning ingen bra metod för inlärning, enligt Skinner?
14. Vad är grundtanken i det humanistiska perspektivet?
15. Vilka är de fem mänskliga behoven, enligt Maslow?
16. Vad sa Maslow om godhet och ondska?
17. Vad går existentiell terapi ut på?
UPPGIFTER
1. Filma dig själv i olika situationer, till exempel när du är på lektion, när du är med din familj och när du är med vänner. Analysera ditt beteende och lägg märke till hur det anpassas till olika situationer. Reflektera över det du sett och om det var någonting som förvånade dig.
2. Enskilt eller i par – gå ut och observera människors beteenden i olika miljöer, till exempel på kafé, på bussen eller i olika typer av butiker. Gör det inte uppenbart att du observerar personerna. Titta på sådant som kroppsspråk, interaktion, kommunikation och handlingar. Skriv ner dina observationer och jämför sedan med dina klasskamrater i smågrupper.
3. Har du någon dålig vana som du skulle vilja sluta med? Gör ett experiment för att se om du kan bryta ovanan med hjälp av klassisk betingning, det vill säga genom att bryta eller skapa nya kopplingar mellan beteendet och situationen. Det kan till exempel vara att du tar en sked sriracha i stället för att köpa en energidricka när du är sugen på en. Kortsiktigt får du något annat att tänka på och långsiktigt skapar du en negativ koppling till energidricka. Utvärdera efter en bestämd period och jämför med dina klasskamrater.
4. Arbeta enskilt. Skriv en uppsats om en influencer eller kändis och analysera hur den agerar som modell i social inlärning, alltså hur följare och fans imiterar dennes beteende.
5. Analysera kongruensen mellan ditt idealsjälv och din självbild genom att rita upp cirklar som i Carl Rogers modell. I cirkeln med ditt idealsjälv skriver du ner några ord som beskriver hur du vill vara. I cirkeln med din självbild skriver du ner några ord som beskriver hur du tycker att du är. Fundera över hur väl cirklarna stämmer överens med varandra. Fundera sedan över om du kan ändra något i någon av cirklarna för att få dem att komma närmare varandra.
PSYKOLOGI Nivå 1
Tove Phillips
Hur har psykologin som vetenskap utvecklats? Varför beter vi oss som vi gör? Hur påverkas vi av att tillhöra en grupp? Hur fungerar minnet och uppmärksamheten?
Vad påverkar vår psykiska hälsa?
Psykologi nivå 1 är ett läromedel som är anpassat för psykologi nivå 1 enligt Gy25. Läromedlet ger läsaren god kännedom om psykologi och hur det påverkar oss i olika situationer. Psykologi nivå 1 är uppbyggt kring teman som tänkande och kognitiva processer, känslor och emotioner, den sociala människan samt psykisk hälsa och ohälsa.
Detta läromedel innehåller flera inslag som hjälper läsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: Tillgängligt språk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frågor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrågor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som får läsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.
Psykologi nivå 1 är en del av Gleerups barn och fritid och Gleerups vård och omsorg. Våra läromedel hjälper dig att utvecklas så att du kan stötta andra i deras utveckling.
Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.