till samhällskunskap 100
Maria Eliasson Gunilla Nolervik
Innehåll
Till eleven 5
ATT STUDERA SAMHÄLLSKUNSKAP 12
Ämnet samhällskunskap handlar om dig! 13
Ämnet samhällskunskap 13
Att arbeta med samhällsfrågor 15
Källor 15
Insamling av information 16
Källkritik och källtillit 18
Några grundläggande källkritiska frågor 19
Källkritik av bilder och statistik 21
Att analysera samhällsfrågor 22
Så kan du använda läromedlet 24
Hur gör man – Lite tips på vägen 26
D e MOKRATI
28
DEMOKRATI OCH DIKTATUR 30
Demokrati 32
Demokratins utveckling under 1900-talet 33
Demokratins kännetecken 35
Hur fattas ett demokratiskt beslut? 36
Utmaningar mot demokratin 37
Bristande politiskt engagemang 37
Näthat och desinformation 40
Globala utmaningar mot demokratin 41
Diktatur 43
Diktaturer idag 43
Demokrati i praktiken 47
Monarki eller republik 47
Parlamentarism eller presidentstyre 48
Valsystem 48
Arbetsuppgifter 50
MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETER 52
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 54
Olika typer av rättigheter 55
De mänskliga rättigheterna är demokratins grund 56
Hur skyddas de mänskliga rättigheterna 57
Om dina rättigheter kränkts 58
Arbetsuppgifter 59
RÄTTSSTAT OCH RÄTTSPRINCIPER 60
Rättsstaten 62
Några av de viktigaste principerna 62
Det svenska rättsväsendet 64
Domstolsväsendet 65
Hot mot rättsstaten 66
Arbetsuppgifter 69
PARTIER OCH IDEOLOGIER 70
De politiska partierna växer fram 72
Block och stödpartier 72
Partierna i riksdagen 74
Ideologiska skiljelinjer 78
Ideologier 79
Socialism 79
Liberalism 80
Konservatism 80
Ytterligare politiska ideologier 81
Icke-demokratiska ideologier 82
Politik utanför partierna 83
Arbetsuppgifter 85
MEDIA 86
Medias uppgifter 88
Granska 88
Informera och kommentera 89
Förmedla åsikter och vara ett forum för debatt 90
Vilka spelregler finns för media? 91
Tryckfrihetsförordningen 91
Yttrandefrihetsgrundlagen 92
Publiceringsregler 92
Nyhetsvärdering och nyhetsurval 93
Vad är en nyhet? 94
Nyhetsurvalet i traditionella medier 95
Nyheter via sociala medier 96
Sociala medier 97
Medierna och pengarna 100
Massmedier i en diktatur 101
Arbetsuppgifter 103
S å STYRS SV e RIG e 104
SVERIGES STATSSKICK 106
Våra fyra grundlagar 108
Statschefen 110
Rösträtt och val 111
Varför ska man rösta? 112
Arbetsuppgifter 113
KOMMUNER OCH REGIONER 114
Kommunernas uppgifter 116
Så styrs kommunen 118
Kommunens ekonomi 119
Regioner 119
Ansvarsutkrävande och påverkansmöjligheter 120
Arbetsuppgifter 122
RIKSDAG OCH REGERING 124
Riksdagen – den lagstiftande makten 126
Riksdagens uppgifter 127
Så arbetar riksdagen 129
Regeringen – den styrande makten 130
Olika sorters regeringar 130
Regeringens uppgifter 131
Så arbetar regeringen 132
Statsförvaltningen 133
Riksrevisionen 134
Arbetsuppgifter 135
EUROPEISKA UNIONEN – EU 136
EU:s utveckling 138
EU:s utvidgningar 139
EU – samarbete på olika sätt 140
Den inre marknaden 140
Säkerhets- och asylpolitik 141
Miljö och klimat 142
EU:s institutioner 144
Utmaningar för EU 147
Arbetsuppgifter 149
e KO n OMI 150
DIN PRIVATA EKONOMI 152
Har Kalle råd med egen bil? 153
Inkomst av arbete 154
Utgifter 155
Skatt 155
Att skaffa bostad 157
Att betala 160
Att inte kunna betala 162
Spara och låna 162
Att spara 163
Att låna pengar 164
Att vara en smart konsument 166
Hållbar konsumtion 168
Att tänka på som privatperson 168
Delningsekonomi 171
Arbetsuppgifter 172
SAMHÄLLETS EKONOMI 174
Ekonomins grunder 176
Det ekonomiska kretsloppet 178
Hushållet 178
Den offentliga sektorn 179
Företagen 179
Kreditinstituten 179
Utlandet 180
Marknaden och priset 180
Utbud och efterfrågan 180
Monopol och oligopol 181
Ekonomi och politik 182
Ekonomisk tillväxt 183
Hög sysselsättning 185
Stabil prisnivå 186
Konjunkturer och ekonomisk politik 188
Näringslivet och jobben 190
Svenskt näringsliv och omvärlden 192
Frihandel eller protektionism? 192
Arbetsuppgifter 195
ARBETSLIV 196
Arbetsmarknaden 198
Att söka jobb 199
Olika anställningsformer 202
Att vara arbetslös 203
Arbetsmarknadens parter 204
Kollektivavtal 205
Rätt lön 207
Att jobba svart 207
Arbetsuppgifter 209
SOCIA l A FR å GOR 210
VÄLFÄRDSSAMHÄLLET 212
Olika välfärdsmodeller 214
Konservativ välfärdsmodell 214
Liberal välfärdsmodell 215
Socialdemokratisk välfärdsmodell 216
Den svenska modellen 217
Inkomst vid sjukdom 217
Socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd 218
Arbetsuppgifter 221
KLASS, GENUS OCH ETNICITET 222
Klass 225
Kön och genus 228
Jämställdhet 229
Sexualitet 232
Etnicitet 233
Det mångkulturella Sverige 234
Etnicitet i dagens Sverige 236
Olika livsvillkor 239
Intersektionalitet 241
Arbetsuppgifter 242
SV e RIG e I VÄR l D en 244
UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK 246
Säkerhetsläget i världen och Europa 248
Den regelbaserade världsordningen 249
Säkerheten i Europa 251
Svensk utrikes- och säkerhetspolitik 252
Utrikespolitiska samarbeten 253
FN 253
Sveriges totalförsvar 256
Militärt försvar 256
Civilt försvar 258
Arbetsuppgifter 259
GLOBALA UTMANINGAR 260
FN:s globala mål 262
Utmaning: Miljö och klimat 263
Hållbar utveckling 263
Sveriges klimatarbete 267
Resurser, resursfördelning och fattigdom 268
Resursfördelning 268
Orsaker till fattigdom 270
Vad kan göras åt världens fattigdom? 271
Arbetsuppgifter 273
Bildförteckning 274
Register 275
DEMOKRATI
I detta block behandlas följande punkter i det centrala innehållet:
• ”Demokrati som samhällsidé, demokratibärande samhällsinstitutioner samt deras skydd i relation till auktoritära och totalitära styrelseskick.”
• ”Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen samt de mänskliga rättigheterna. Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin.”
• ”Politiska partiers historia och ideologiska skiljelinjer i svensk politik.”
• ”Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.”
Samhället måste ha en organisation och styrning för att vi ska kunna leva tillsammans. Världens länder kan placeras på en skala från väl fungerande demokratier till hårda diktaturer. I demokratier har medborgarna rätt att vara med och bestämma genom att rösta i fria val. Grunden till demokratin är de mänskliga rättigheterna som slår fast alla människors lika värde. Mänskliga rättigheter är grundläggande rättigheter som till exempel rätten till liv, frihet, utbildning och att säga vad man tycker. Diktatur är motsatsen till demokrati. Där styr en person, eller en liten grupp, utan att folket får vara med och bestämma.
Demokratier kan fungera på olika sätt, men måste leva upp till vissa kriterier. Rättsstaten är en central del av en demokrati och det innebär bland annat att lagarna gäller lika för alla och att domstolarna är oberoende. I en demokrati måste det också finnas olika politiska partier som väljarna kan rösta på. Fria medier är en förutsättning för demokratin. Medierna informerar människor om vad som händer i samhället, granskar makten och förmedlar olika åsikter
Demokrati och diktatur
Kapitlet handlar om vad som krävs för att ett land ska vara en demokrati och hur diktaturer skiljer sig från demokratier. Det handlar också om hur demokratiska beslut fattas, hur demokrati fungerar i praktiken och vilka hot som finns mot demokratin.
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är grunden för ett demokratiskt samhälle. Kapitlet handlar om hur deklarationen för mänskliga rättigheter växte fram, vad den innehåller och innebär samt hur länder och organisationer arbetar för att leva upp till deklarationen.
Rättsstat och rättsprinciper
En fullvärdig demokrati bygger på folkstyre och respekt för de mänskliga rättigheterna, men utan en fungerande rättsstat kan inte medborgarnas frioch rättigheter garanteras. Kapitlet handlar om de krav som ställs på en rättsstat och vilka de viktigaste rättsprinciperna är.
Partier och ideologier
Kapitlet handlar om våra politiska partier, deras historia och vilka ideologier de kan kopplas ihop med. V i ska också titta på de ideologiska skillnaderna mellan partierna.
Media
Detta kapitel handlar om medias roll och funktion i samhället och varför media är så viktig i en demokrati. Kapitlet handlar också om hur medielandskapet ser ut i dag och pekar på vad som är viktigt att tänka på som mediekonsument.
Runt om i världen köar människor för att använda sin demokratiska rättighet att rösta.
DEMOKRATI OCH DIKTATUR
Detta kapitel handlar om: vad demokrati är, demokratins kännetecken, vad diktatur är, hur demokratier kan styras på olika sätt.
Var går gränsen för yttrandefriheten?
I en demokrati har alla rätt att föra fram sina åsikter – bland annat genom att demonstrera. Det är en del av vår yttrandefrihet. Vi måste även kunna acceptera att andra människor har åsikter som vi inte delar.
Under de senaste åren har det skett flera uppmärksammade demonstrationer där muslimernas heliga skrift Koranen har bränts. Som en reaktion mot dessa har våldsamma upplopp med skadegörelse och våld mot poliser brutit ut. Koranbränningarna har också medfört ett förhöjt terrorhot mot Sverige, försämrade relationer med vissa länder och attacker mot svenska medborgare. Frågan om koranbränningar sätter fingret på svåra avvägningar som demokratiska samhällen måste göra. Ska det vara förbjudet att bränna en helig skrift eller är det helt enkelt något som måste accepteras i yttrandefrihetens namn?
Några röster i debatten:
Civil Rights Defenders menar att koranbränningar bör ses som en symbolisk avhumanisering av muslimer som minoritetsgrupp i Sverige och att koranbränningar bör ses som hatbrott. (Dagens Nyheter 230721)
Statsminister Ulf Kristersson (M) menar: ”Jag uppfattar att det här är avsiktliga provokationer. Bara för att det är lagligt tycker inte jag att det är lämpligt”. ( Aftonbladet 230628)
UPPGIFT
Protester mot koranbränningar samlar oftast både poliser och motdemonstranter.
Diskussionen har bland annat gällt om bränningar av heliga skrifter kan vara hets mot folkgrupp vilket är förbjudet. Vissa menar att så är fallet, dvs. ”i uttalande eller annat meddelande uttrycker missaktning för folkgrupp… med anspelning på … trosbekännelse”. Andra menar att yttrandefriheten tillåter även denna form av uttalanden utifrån att det handlar om kritik mot en religion. Avgörande är alltså om handlingen riktar sig mot människor eller mot en religion.
Exemplet med koranbränningar visar att demokrati inte alltid är så enkelt. Ibland uppstår svåra situationer. Ska man få uttrycka vilka åsikter som helst oavsett konsekvenser? Det är viktigt att diskutera demokrati och dess utmaningar.
1. Ska man få bränna det som många ser som heliga skrifter? Argumentera för din åsikt. Försök också hitta argument för en motsatt uppfattning i frågan.
2. V issa menar att reaktionerna mot koranbränningarna i form av våldsamma upplopp och skadegörelse är ett större problem för det demokratiska samhället än koranbränningarna i sig. Vad säger du?
3. V ilken betydelse har det var, när och hur en demonstration genomförs?
4. Varför skyddar polisen personer som av många uppfattas som bråkmakare?
Demokratiska län- der är rikare och lever i större ut- sträckning i fred än diktaturer. Varför är det så tror du?
Det är inte självklart hur ett samhälle ska organiseras och styras. Vilka ska bestämma och hur ska makten utövas? Vilka lagar och regler ska gälla? Samhället måste ha en fungerande organisation och styrning för att vi ska kunna leva tillsammans. Samhällen där folkets vilja avgör hur landet ska styras kallas demokratier. Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om människors möjligheter att vara med och påverka samhället.
Sverige är en demokrati och vårt demokratiska statsskick har vuxit fram under lång tid. Demokrati kan fungera på olika sätt i olika länder, men det finns vissa saker som ett land måste leva upp till för att kunna kallas demokratiskt.
Motsatsen till demokrati kallas diktatur. I en diktatur saknar människor många fri- och rättigheter och kan inte välja sina ledare och på så sätt påverka hur landet styrs. Världens länder kan placeras in på en skala från väl fungerande demokratier till hårda diktaturer där människor förtrycks och helt saknar politiska rättigheter.
Demokrati
Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre. I en demokrati finns spelregler för hur samhället ska styras som utgår ifrån att alla människor har lika värde och samma möjligheter att påverka samhället. Demokrati handlar om hur makten ska fördelas och hur gemensamma beslut fattas. Demokratiska beslut påverkar mycket i vår vardag som till exempel hur mycket skatt vi ska betala, hur utbildning och sjukvård ska fungera och vilka lagar vi måste följa.
I en demokrati har varje människa vissa friheter och rättigheter. Vi har rätt att uttrycka våra åsikter, ha möten och demonstrationer, starta partier och föreningar. Rätten att rösta i fria val är en grundläggande rättighet. Vi har inte bara rättigheter, utan också skyldigheter mot det demokratiska samhället. Vi får inte använda våra fri och rättigheter på ett sådant sätt att vi kränker andra människors fri och rättigheter. De beslut som fattas i demokratisk ordning måste vi acceptera och följa.
Demokrati är inte bara ett sätt att styra ett samhälle utan det är också en idé som genomsyrar hela samhället. Det handlar om hur vi människor ser på och behandlar varandra. En fungerande demokrati bygger på att vi kan respektera varandras olikheter och lyssna på andras åsikter. I en demokrati ska det fi nnas utrymme för en mångfald av åsikter, men debatten måste vara saklig och bygga på argument som utgår från fakta och kunskap som grund för beslutsfattandet. För oss som lever i en stabil demokrati är det lätt att ta den för självklar, men demokratin utsätts ständigt för utmaningar och vi behöver stå upp för den och försvara den varje dag.
Demokratins utveckling under 1900talet
Den demokratiska idén är mer än 2000 år gammal, men det är först på 1900talet som demokrati på det sätt vi menar med det idag blev verklighet. I Sverige började moderna politiska partier växa fram för drygt hundra år sedan. Det svenska samhället hade förändrats av industrialiseringen. Ståndssamhället med adel, präster, borgare och bönder hade spelat ut sin roll. Nya grupper som till exempel arbetarna i industrierna krävde rösträtt och inflytande. De framväxande partierna företrädde olika grupper, eller klasser, och deras syn på hur samhället skulle se ut.
År 1921 fick kvinnorna i Sverige rösta för första gången, vilket innebar att alla medborgare över 23 år nu hade rösträtt. Den svenska demokratin är alltså lite drygt hundra år gammal.
Under 1920 och 30talen var demokratin i kris. Den bräckliga demokrati som införts i Tyskland efter första världskriget hade förvandlats till en nazistisk diktatur. I Italien hade fascismen tagit över. I Sovjetunionen styrde det kommunistiska partiet enväldigt. Förföljelse, tortyr och mord på människor som inte tyckte och tänkte på ”rätt” sätt eller tillhörde en viss grupp var vanligt inom dessa diktaturer. Miljontals offer krävdes. Länderna i före detta Sovjetunionen och Östeuropa avskaffade sitt kommunistiska styre efter Berlinmurens fall 1989. Den demokratiska utvecklingen i dessa länder har varit skakig och flera länder i området är idag långt ifrån fungerande demokratier.
Svenska kvinnor fick rösträtt sist i Norden. Bilden visar ett vykort som användes för att påverka politikerna att tillåta kvinnlig rösträtt.
Varför är det så att många länder gärna kallar sig för ävendemokratiska om de inte alls är det?
DISKuTeR A
Ungerns premiärminister sedan 2010, Viktor Orbán, har tillsammans med sitt parti Fidesz systematiskt urholkat den ungerska demokratin bland annat genom att begränsa fria medier, politisera rättssystemet genom att ändra grundlagen och på olika sätt manipulera valsystemet.
Demokratiska länder är i genomsnitt rikare och lever i större utsträckning i fred än de länder som inte är demokratier. Idag är färre än hälften av medlemsstaterna i FN demokratier. De senaste åren har tyvärr utvecklingen gått mot mindre demokrati i världen. Ungern är ett exempel på ett land där demokratin minskat kraftigt genom att man hindrar oppositionen att arbeta fritt och oberoendet hos domstolarna har begränsats. Också världens största demokrati, Indien, har försämrats de senaste åren. Men även i stabila demokratier som Sverige måste vi ständigt försvara och utveckla demokratin.
SEMESTRA
Är det rätt eller fel att resa till en diktatur på semester? Många svenskar väljer att åka på semester till länder som inte är demokratier. Exempel på sådana länder är Turkiet, Thailand, Förenade Arabemiraten och Kina. Är det lämpligt att njuta av semester, sol och bad när befolkningen i landet saknar grundläggande demokratiska rättigheter? Eller är det så att turism kan hjälpa befolkningen i landet? Vilka argument kan du hitta för och emot att resa till diktaturer?
I PARADISET?
Diskutera frågan i klassen! Du kan formulera dina argument så här:
Det är fel att resa till sådana länder därför att...
Det är rätt att åka till diktaturer därför att … /Folket i dessa länder får det bättre om det kommer turister på så sätt att...
Granska och värdera argumenten! Håller de för granskning?
Demokratins kännetecken
Världens stater befinner sig på en skala från väl fungerande demokratier till de hårdaste diktaturer. Sverige tillhör de bäst fungerande demokratierna i världen tillsammans med flertalet länder i EU. Demokrati utgår från att alla människor har lika värde, friheter och rättigheter. Alla människor ska ha möjlighet att påverka politiska beslut. Vad krävs då för att ett land ska vara demokratiskt?
Allmän rösträtt: I en demokrati ska det finnas allmän och lika rösträtt. Det betyder att alla vuxna medborgare har rätt att rösta och att alla har en röst var.
Fria val och flerpartisystem: Det måste finnas olika partier att välja mellan. Ingen ska kunna påverka eller få veta vad andra röstar på. Valen ska ske regelbundet. Vem som helst har rätt att starta ett parti och ställa upp i val.
Yttrande- och tryckfrihet: Det ska finnas frihet för alla att tycka och tänka som man vill, och möjlighet att föra fram sina åsikter på olika sätt genom yttrande och tryckfrihet.
Majoriteten bestämmer: Majoritetsprincipen gäller när beslut ska fattas. Det betyder att det förslag som får flest röster vinner. Men det är viktigt att komma ihåg att majoriteten inte kan besluta vad som helst. Besluten måste ta hänsyn till minoriteter och alla människors fri och rättigheter.
Rättssäkerhet: Alla ska vara lika inför lagen och ingen ska straffas utan en rättvis prövning i domstol. Domstolarna är oberoende och självständiga och varken riksdag, regering eller myndigheter får påverka hur domstolarna dömer i enskilda fall.
Fria medier: Fria och oberoende medier är en viktig del av demokratin. Medierna ska granska makten, informera om vad som händer i samhället och samtidigt vara en arena för människors olika åsikter.
Respekt för mänskliga rättigheter och minoriteter: De mänskliga rättigheterna skyddar individens fri och rättigheter som till exempel yttrandefrihet, religionsfrihet och rösträtt. Demokratiska beslut utgår från att majoriteten bestämmer, men i en demokrati skyddas också minoriteters rättigheter.
Det är få länder i världen som lever upp till all dessa punkter fullt ut. Men alla dessa delar behövs för en fullvärdig demokrati och när alla delar fungerar förstärker de varandra och därmed demokratin.
Nästa ordinarie val till riksdag, region- och kommunfullmäktige är den 13 september 2026. Förutom de åtta riksdagspartierna kan det finnas många små partier som vill komma in i riksdagen och lokala partier i regioner och kommuner att välja mellan.<
A. ORD OCH BEGREPP
Förklara genom att ge exempel eller sätt in begreppet i ett sammanhang.
1. demokrati
2. diktatur
3. allmän rösträtt
4. majoritetsprincipen
5. rättssäkerhet
6. direkt demokrati
7. förtroendevalda
8. indirekt-/representativ demokrati
9. folkomröstning
10. civilsamhälle
11. auk toritär
12. kleptokrati
13. statsskick
14. statschef
B. FRåGOR TIll TeX Ten
1. G e exempel på att demokratin var i kris under mellankrigstiden.
2. Vad krävs för att ett land ska vara en demokrati?
3. V ilka uppgifter har media i en demokrati?
4. Hur kan demokratiska beslut fattas?
5. Förklara skillnaden mellan direkt och representativ demokrati genom att sätta in orden i ett sammanhang och ge exempel.
6. G e exempel på utmaningar mot demokratin både i Sverige och utomlands.
7. Hur många folkomröstningar har vi haft i Sverige och vilka frågor handlade de om?
8. Varför har civilsamhället en viktig roll i en demokrati?
9. Vad kännetecknar en diktatur?
15. monarki
16. republik
17. president
18. presidentstyre
19. majoritetsval
20. parlamentarism
21. proportionella val
22. mandat
10. G e exempel på hur diktaturer samarbetar med varandra.
11. Förklara ordet kleptokrati.
12. Studera kartan på sid 46. Var i världen finns de flesta diktaturerna?
13. G e exempel på att demokratier kan ha olika statsskick.
14. Vad är skillnaden mellan monarki och republik?
15. Förklara varför begreppen monarki och republik inte säger något om ett land är en demokrati eller diktatur.
16. Hur fungerar parlamentarismen?
17. a) Hur fungerar det proportionella valsystemet?
b) majoritetsval i enmansvalkretsar?
c) Vilka för och nackdelar finns med majoritetsval jämfört med proportionella val?
C. AnAlYSeRA
1. Jämför ett demokratiskt land och en diktatur genom att ta fram en lista på vad som kännetecknar en demokrati och sedan en lista på vad som kännetecknar en diktatur. Förklara hur det konkret ser ut i de två länder du har valt. Titta på valsystemet, partiväsendet, medias frihet, rättssäkerhet etc.
Du kan börja ditt svar så här: Skillnaden mellan demokrati och diktatur är först och främst…
Det finns många skillnader. En är… en annan är…
När man jämför ser man att…
2. V ilka hot finns mot den svenska demokratin? Diskutera och rangordna de
D. TA ReDA på
1. G ör en lista på 10 rikaste och de 10 fattigaste länderna i världen och undersök om de är demokratier eller diktaturer. Använd dig av måttet BNP per capita. Jämför de 10 rikaste länderna med de 10 länder som toppar
Land
Sverige USA
Tyskland
Storbritannien
Ryssland Kina
Monarki eller republik
Parlamentarism eller presidentstyre
hot som nämns i texten. Vilka tycker du/ni är allvarligast? Kan ni komma på saker som inte nämns i texten? Vilka orsaker och konsekvenser kan ni se av dessa hot mot demokratin och vad kan vi göra för att skydda demokratin?
Skulle Sverige kunna utvecklas till en diktatur?
3. S kulle fler folkomröstningar göra Sverige mer demokratiskt? Vilka föroch nackdelar finns med att avgöra politiska frågor med folkomröstning?
4. Hur fungerar elevdemokratin på din skola? Vilka frågor vill du vara med och påverka? Vilka frågor borde eleverna få vara med och bestämma om?
listan som utgår från HDI (Human Development Index) och fundera på varför de skiljer sig åt.
2. Jämför några länders statsskick enligt tabellen nedan:
Statschefens namn
Premiärministerns namn Demokrati eller diktatur Största parti
Fru Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi, blundar eller har en ögonbindel för att visa att alla är lika inför lagen. Vågskålen står för rättvisan och svärdet är en symbol för makten att döma och bestraffa enligt lagen.
RÄTTSSTAT OCH RÄTTSPRINCIPER
Detta kapitel handlar om: rättsstatens roll i demokratin, rättsstatens principer, det svenska rättssystemet, hot mot rättssamhället.
Rätt eller fel om rättsstaten?
I en rättsstat utövas all offentlig makt i enlighet med lagen och individens fri- och rättigheter skyddas av oberoende domstolar. Nedan följer ett antal exempel och påståenden som har med rättsstaten att göra.
A. En polis låter grannens pojke komma undan från en olovlig körning eftersom han tycker att det är en snäll kille som inte kommer att göra det igen.
B. En folkvald politiker försöker ändra en dom från tingsrätten eftersom hon ”vet” att det är i enlighet med vad en majoritet av folket tycker.
C. En nyvald regering väljer att byta ut domarna i Högsta domstolen med motiveringen att det är en ny majoritet i riksdagen.
D. I en kommun som har dåligt med pengar betalar ett stort byggföretag en konferens med mat och dryck för tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret.
e. En domare i en tingsrätt vars domar upprepade gånger ändrats i hovrätten kan avsättas av regeringen.
F. Myndigheter får inte hindra en tidning från att publicera en artikel.
G. Riksdagen kan ändra beslut från en statlig myndighet som till exempel Migrationsverket.
h. Regeringen kan avskeda en journalist på SVT som kritiserar regeringens politik.
I. Om regeringen anser att en domstol dömt fel kan regeringen ändra domen.
J. Det är bara riksdagen som kan fatta beslut om en ny lag.
K. En kommunpolitiker informerar sin kompis som är företagare inom entreprenadbranschen om en kommande upphandling av vägunderhållet. Denna förhandsinformation bidrar till att entreprenören får uppdraget.
l. Om regeringen tycker att för många utländska medborgare får stanna i landet kan den ge Migrationsverket order om att minska antalet beviljade uppehållstillstånd.
M. En domare som kritiserar ett lagförslag i media kan inte bestraffas.
n. I en statlig myndighet anställs en person som känner avdelningschefen trots att det finns mer kompetenta och meriterade sökande till tjänsten.
UPPGIFT
Vilka av följande exempel är tillåtna i en rättsstat?
Vilka exempel strider mot spelreglerna i en rättsstat?
I Sverige är alla domar offentliga handlingar, men vissa uppgifter kan omfattas av sekretess för att till exempel skydda minderåriga. Om du vill läsa en dom kan du kontakta den domstol som har hand om målet.
Demokrati och rättsstat hör ihop eftersom det inte finns någon verklig demokrati utan en fungerande rättsstat. Rättsstatens principer innebär bland annat att alla människor ska behandlas lika inför lagen och att myndigheters beslut ska kunna överklagas. I en rättsstat skyddas medborgarnas fri- och rättigheter, även när den politiska makten växlar.
Rättsstaten
Vad är då en rättsstat? En rättsstat är en demokratisk stat med regelbundna och rättvisa val som respekterar de mänskliga rättigheterna. Men detta räcker inte. Staten måste också ha ett system av regler, institutioner och rättsprinciper som förhindrar maktmissbruk och klargör vad staten har rätt att göra i sin maktutövning. Dessa spelregler ska skyddas av grundlagen och inte kunna ändras av en enstaka regering.
Några av de viktigaste
principerna
Vi ska här fördjupa oss i några av de viktigaste principerna i en rättsstat.
I en rättsstat måste det finnas rättssäkerhet för medborgarna. Rättssäkerhet innebär bland annat att alla ska vara lika inför lagen och ingen ska åtalas eller dömas utan tydligt stöd i lagen eller utan tillräcklig bevisning. Domstolarna ska vara oberoende och självständiga, vilket innebär att varken riksdag, regering eller någon myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. Domare kan inte heller avsättas av våra politiker.
Legalitetsprincipen: Regeringsformen (RF) 1 kap 1 § säger ”Den offentliga makten utövas under lagarna”. Det betyder att ingen kan bestraffas utan att det står i lagboken att handlingen är förbjuden. Alla beslut av myndigheterna måste vara förenliga med lagen. Retroa ktiv lagstiftning är förbjuden vilket betyder att nya lagar inte kan gälla bakåt i tiden, det vill säga ingen kan straffas för något som inte var olagligt när handlingen begicks.
Objektivitetsprincipen: RF 1 kap 9 §: Domstolar och myndigheter ska ” beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.” Det betyder att alla individer ska behandlas lika inför lagen. Ingen ska gynnas eller missgynnas på grund av kön, etniskt ursprung, religion, om man är rik eller fattig eller annat. Domstolar och myndigheter får enbart fatta beslut utifrån lagar och regler.
Rätt till en rättvis rättegång: Individer måste vara säkra på att deras rättigheter kommer att respekteras om de hamnar i en rättslig process. Detta inkluderar rätten till försvar, en rättvis och offentlig rättegång samt möjlighet att överklaga domen om man anser sig felaktigt dömd.
Rättsstatens principer gäller alla offentliga institutioner, inte bara de rättsvårdande myndigheterna som polis och domstolar. De gäller också vid alla beslut som tas i kommunala förvaltningar t.ex. av en socialarbetare på socialförvaltningen eller av en byggnadsinspektör på stadsbyggnadskontoret. De gäller vid statliga beslut som när någon ansöker om studiebidrag eller när en lantbrukare söker statliga bidrag.
Kontrollfunktioner
Betyg är ett av få myndighetsbeslut som inte går att överklaga. Varför är det så tror du?
”Rättsstat utan folkvälde är redan halv demokrati. Folkvälde utan rättsstat är ingen demokrati alls” Alexis de Tocqueville (1805-1859) fransk filosof och politiker. Vad menade han?
Det är viktigt att det finns kontrollfunktioner som granskar den statliga och kommunala förvaltningen. Justitieombudsmannen (JO) och Riksrevisionen är två organ som ska granska och se till att den svenska förvaltningen fungerar effektivt och rättssäkert. Justitiekanslern (JK) utreder anmälningar om någon anser sig ha blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman. Vem som helst kan alltså göra en anmälan om man anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman och få saken prövad av JK.
Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiet
Partierna i riksdagen
Vänsterpartiet
ideologisk grund: socialism, feminism
Vänsterpartiet grundades 1917 i samband med den ryska revolutionen och var då ett kommunistiskt parti som ville förändra samhället genom revolution. Partiet bildades av medlemmar som uteslutits från det socialdemokratiska partiet. Partiet har splittrats vid flera tillfällen. Den stora frågan har varit vilken slags socialism partiet skulle företräda och hur samarbetet med andra kommunistiska partier skulle se ut. I samband med Sovjetunionens fall i början av 1990 talet tog partiet avstånd från kommunismen.
Idag beskriver sig Vänsterpartiet som ett socialistiskt och feministiskt parti med ekologisk grund. Vänsterpartiet vill genom skattesystemet jämna ut inkomstskillnaderna genom en stor offentlig sektor och satsningar på välfärden. Partiet var länge motståndare till EU och Nato, men driver inte aktivt frågan att Sverige ska lämna dessa organisationer.
Socialdemokratierna
ideologisk grund: socialism, feminism
Magdalena Andersson, Socialdemokraterna
Socialdemokraterna är det äldsta politiska partiet i Sverige och grundades redan 1889. Partiet växte fram ur arbetarrörelsen och företrädde framför allt den växande arbetarklassen som vid den här tiden saknade politiska rättigheter. Socialdemokraterna ville förbättra arbetarnas villkor och skapa ett mer jämlikt samhälle genom förhandlingar och politiska reformer, inte genom revolution. Målet är ett solidariskt samhälle där människor betalat skatt utifrån sin förmåga och får ta del av samhällets tjänster så som sjukvård och utbildning, efter behov.
Socialdemokraterna är det parti som suttit längst i regeringsställning av alla partier och utvecklingen i Sverige efter andra världskriget har präglats av partiets syn på fördelningspolitik och välfärd. Partiet vill jämna ut sociala och ekonomiska skillnader genom skattesystemet och ha en stark offentlig sektor, vilket kräver ett högt skatteuttag. Allmän sjuk och föräldraförsäkring, ett pensionssystem som omfattar alla och väl utbyggd barn och äldreomsorg kännetecknar partiets välfärdspolitik.
Miljöpartiet
ideologisk grund: ekologism, feminism
Miljöpartiet bildades 1981 i samband med folkomröstningen om kärnkraft. Miljöfrågorna hade hamnat alltmer i fokus under 1970 t alet. Motståndet mot kärnkraften var den samlande frågan när partiet bildades, men också en kritik mot att den ekonomiska tillväxten hotade miljön. Miljöpartiet kom in i Sveriges riksdag för första gången 1988 och har i stället för en partiledare två språkrör. Partiet grundar sin ideologi på hållbar utveckling (ekologism) och har miljö och klimatpolitik som sina viktigaste frågor. Grundtanken är att vi måste ta hänsyn till miljön i första hand i alla politiska beslut.
Miljöpartiet beskriver sig själva som en del av en global grön rörelse där politiken utgår från solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet och med kommande generationer. Miljöpartiet profilerar sig också i jämställdhetsfrågor och vill se en generös invandringspolitik.
Centerpartiet
ideologisk grund: liberalism, ekohumanism
Centerpartiet kom in i riksdagen 1918 under namnet Bondeförbundet. Partiet var till en början ett intresseparti för bönder och människor på landsbygden, men partiet breddade efter hand sin politik och bytte namn till Centerpartiet 1957. Landsbygdsfrågorna är dock fortfarande viktiga för partiet och uttrycket ”Hela Sverige ska leva!” syftar på att partiet vill se decentralisering och satsningar på landsbygdsutveckling. Partiets ideologiska grund är vad partiet kal llar ekohumanism där miljöhänsyn och tilltron till människors förmåga att utveckla samhället går hand i hand. Viktiga frågor för partiet är att stimulera företagande genom förenklade regler särskilt för mindre företag och småskalig produktion.
Centerpartiet tillhörde länge det borgerliga samarbetet, Alliansen, men samarbetet sprack efter valet 2018 då de övriga tidigare allianspartierna öppnade för ett samarbete med Sverigedemokraterna, vilket Centerpartiet inte kunde ställa sig bakom.
Anna-Karin Hatt, Centerpartiet
Daniel Helldén, Amanda Lind, Miljöpartiet
Liberalerna
ideologisk grund: liberalism
Liberalernas föregångare Frisinnade landsföreningen bildades 1902, med rötter i nykterhets och frikyrkorörelsen. Partiet hade också rötter i kampen för lika rösträtt för både kvinnor och män. Liberalerna gick under partibeteckningen Folkpartiet från 1934 fram till 2015 då namnet ändrades till Liberalerna. Partiet utgår från den liberala ideologi som sätter individens frihet i centrum och avvisar kollektivets rätt att bestämma över individen. Partiet beskriver sig som socialliberalt och menar att frihet för individen går hand i hand med ett ansvar för sina medmänniskor.
Friheten ska vara för alla och därför ska också välfärden finansieras gemensamt. Utbildningsfrågorna har en framträdande plats i Liberalernas politik och valfrihet inom skolan, liksom inom övrig offentlig sektor, är centralt. Liberalerna är riksdagens mest EUpositiva parti och har även länge förespråkat ett Natomedlemskap. Partiet har varit splittrat i frågan om ett samarbete med Sverigedemokraterna, men ingår nu i regeringen med SD som stödparti.
Kristdemokraterna
ideologisk grund: konservatism
Partiet bildades 1964 och tog namnet Kristen Demokratisk Samling, KDS. Partiet ville företräda kristna värderingar i politiken och stoppa ett förslag om att skära ner kristendomsämnet i skolan. 1985 kom dåvarande partiledaren Alf Svensson in i riksdagen genom ett valtekniskt samarbete med Centern. 1991 kom partiet in i riksdagen och direkt in i en borgerlig regering. Partiet har sedan dess suttit med i alla borgerliga regeringar.
Små, naturliga gemenskaper, främst kärnfamiljen, anser partiet ha stor betydelse för att minska kriminalitet och andra sociala problem. Kristdemokraterna betonar människans okränkbara värde och en av partiets profilfrågor har varit abortfrågan. På senare tid har motståndet mot aborter nyanserats och partiet framhåller idag kvinnans rätt att själv fatta beslut om en eventuell abort. Viktiga frågor för partiet idag är äldreomsorg, sjukvård, trygghet för medborgarna genom fler poliser och skärpta straff. Kristdemokraterna blev 2019 det första partiet som öppnade för samarbete med Sverigedemokraterna.
Johan Pehrson, Liberalerna
Ebba Busch, Kristdemokraterna
Moderaterna
ideologisk grund: konservatism, liberalism
Moderaterna grundades 1904 under namnet Allmänna valmansförbundet , ett konservativt parti som företrädde de mer välbeställda i samhället och som till en början var emot allmän rösträtt. Partiet fick sitt nuvarande namn 1969 efter att också ha hetat Högern och Högerpartiet. Moderaterna hör idag hemma i både den konservativa och den liberala ideologin. Partiet betonar individens frihet gentemot kollektivet i frågor som rör medborgarnas fri och rättigheter och valfrihet inom vård, utbildning och omsorg. Genom att sänka skatterna vill Moderaterna ge människor större frihet att själva bestämma hur de vill använda sina pengar. Privat ägande och fri företagsamhet är en central del i Moderaternas politik. Det konservativa draget märks främst i att partiet vill satsa på fler poliser och ett starkt försvar. Statens roll ska vara så liten som möjligt, men vara stark där den behövs som till exempel inom försvaret, energiförsörjningen och för att upprätthålla lag och ordning.
En viktig fråga för Moderaterna är att det ska löna sig att arbeta, därmed vill de se sänkta skatter på arbete och lägre ersättningsnivåer i bidragssystemen. Partiet förespråkar privatiseringar och avregleringar inom offentlig sektor och betonar individens frihet och ansvar. Moderaterna var starkt pådrivande för svenska EUoch Natomedlemskap
Sverigedemokraterna ideologisk grund: nationalism, socialkonservatism
Behöver vi så många olika partier när de ändå samarbetar i block?
Sverigedemokraterna är ett invandringskritiskt parti med nationalistisk och socialkonservativ inriktning som bildades 1988. Partiets grundare hade tidigare varit verksamma i nationalistiska och rasistiska partier och organisationer såsom Sverigepartiet, vit makt rörelsen och Bevara Sverige Svenskt (BSS). Partiet betecknas som populistiskt av såväl politiska motståndare som av samhällsvetenskaplig forskning.
Den viktigaste politiska frågan för Sverigedemokraterna är motståndet mot det som partiet kallar massinvandring men de har också profi lerat sig i frågor om äldreomsorg, lägre drivmedelspriser och hårdare straff. Invandring och misslyckad integration anges ofta av partiet som orsaker till olika problem i samhället.
SD är kritiska mot EU och var fram till våren 2022 mot ett svenskt Natomedlemskap.
Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna
Ulf Kristersson, Moderaterna
Ideologiska skiljelinjer
En politisk ideologi är en samling idéer som förklarar varför samhället ser ut som det gör, hur det borde se ut och på vilket sätt det ska förändras för att bli bättre. Dagens politiska partier har ideologiska rötter, men få partier är tydligt kopplade till en enskild ideologi. De ideologiska rötterna blir ofta synliga om man tittar närmare på hur partiet ser på de stora ideologiska frågorna.
Källa: Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet V H
Så här placerade väljarna partierna på en höger-vänsterskala år 2022. Håller du med om placeringen?
Traditionalistisk Auktoritär Traditionalistisk V MPS C L KDMSD
De politiska partierna kan placeras på en höger-vänsterskala. Begreppen höger och vänster i politiken har sitt ursprung i den franska revolutionen där de som ville förändra samhället satt till vänster i nationalförsamlingen och de som var mer konservativa satt till höger. Placeringen på skalan utgår från synen på ekonomisk jämlikhet och hur höga skatterna ska vara. Viktiga perspektiv utifrån högervänsterskalan är partiernas syn på fördelningspolitik, välfärd, arbetsmarknad, skatter, bidrag och socialförsäkringar. Partier till höger på skalan vill ha lägre skatter och att det offentliga ägandet ska vara begränsat. Partier till vänster vill se en större offentlig sektor vilket kräver högre skatter.
Den så kallade GALTANskalan beskriver värderingar och kompletterar högervänsterskalan som en del menar inte räcker till för att förklara varför människor röstar som de gör. GALTAN fokuserar mer på sociala och kulturella värderingar i frågor som till exempel invandring, HBTQrättigheter, abort, jämställdhet, miljö och klimat.
Grön Alternativ Libertär
GAL står för gröna, alternativa och libertära värderingar. Viktiga frågor är individens frihet, klimatet, globalisering och en generös invandringspolitik. TAN står för traditionella, auktoritära och nationalistiska värderingar. TANsidan betonar nationell gemenskap, tro på traditionella auktoriteter och normer och är kritiska till mångkultur.
Här har forskare gjort ett försök att placera de svenska partierna utifrån både den traditionella höger-vänsterskalan och utifrån värderingar enligt GAL-TAN-skalan. Stämmer det med din uppfattning om partierna? Varför har Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna en prickad linje i diagrammet tror du?
Höger
Vänster
Ideologier
Ordet ideologi hör ihop med ordet idé. En ideologi är en samling idéer och värderingar om hur samhället ska styras och hur samhällets resurser ska ägas och fördelas. Men ideologier handlar också om hur man ser på människor och människans natur. En ideologi har en vision om hur samhället borde se ut och vilka förändringar som krävs för att skapa ett sådant samhälle.
Politiska ideologier och partier växer fram utifrån förändringar i samhället som skapar förändrade förutsättningar och behov hos olika grupper. De tre klassiska ideologierna socialism, liberalism och konservatism växte fram när samhället förändrades av franska revolutionen och upplysningstänkandet under 1700 talet och av industrialiseringen under framför allt 1800 talet. På samma sätt växte feminismen fram på grund av ojämlikheten mellan kvinnor och män och ekologismen utifrån att miljöproblemen blev allt större.
Socialism
Socialismen växte fram som en reaktion på arbetarnas hårda villkor i det tidiga industrisamhället. Arbetarna krävde politiska rättigheter och sin del av företagens vinster. Socialism utgår från en tilltro till kollektivets eller statens förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem samt fördela resurserna i samhället. Målet är ett jämlikt samhälle med en rättvis fördelning av makt, resurser och sociala förmåner och ett gemensamt (kollektivt eller statligt) ägande av samhällets tillgångar.
Det finns två dominerande grenar inom socialismen när det gäller hur målet ska uppnås. Antingen att genom revolution störta klassamhället, vilket innebär att arbetarna tar makten med våld, eller att förändra samhället på demokratisk väg genom förhandlingar och politiska reformer. Socialdemokraterna har sina rötter bland dessa demokratiska socialister.
Vänsterpartiet har sina rötter i den revolutionära grenen av socialismen men är idag ett demokratiskt socialistiskt parti.
Håller du med om tanken att man ska bidra till samhället efter förmåga och få tillbaka efter behov?
En kinesisk kvinna sneglar på ett porträtt av Karl Marx. Kina är ett av få länder i världen som kallar sig kommunistiskt. Många kineser har fått del av landets växande ekonomiska resurser, men saknar fortfarande demokratiska fri- och rättigheter.
Sveriges parlament - riksdagen – ligger på Helgeandsholmen i Stockholm. I den västra byggnaden, till höger i bild, ligger kammaren där de 349 riksdagsledamöterna debatterar och fattar beslut.
RIKSDAG OCH REGERING
Detta kapitel handlar om: riksdagens uppgifter, hur riksdagen arbetar, regeringens uppgifter, hur regeringen arbetar, statsförvaltningen.
Vem bestämmer vad?
Livet består av en massa beslut. Många saker bestämmer du själv eller din familj över. Andra beslut har någon annan tagit och du påverkas på ett eller annat sätt. Vissa av besluten har tagits på politisk nivå: lokalt i kommuner och regioner, genom beslut i riksdag och regering eller i EU. Andra beslut fattas av myndigheter, företag och organisationer.
Här kommer några exempel att fundera på och diskutera. Vem eller vilka bestämmer över det här?
A. Hur mycket tomaterna kostar i butiken?
B. Vilket straffet är för att stjäla en bil?
C. Vilka kurser eleverna ska läsa på fordonsprogrammet?
D. Vilka som ska göra lumpen (värnplikten)?
e. Att man ska stå i kö och vänta på sin tur?
F. Vilka program som visas på SVT?
G. Om gymnasielever ska få åka gratis i kollektivtrafiken?
h. Vem som ska vara VD för på Atlas Copco?
I. Om Sverige ska avskaffa monarkin?
J. Vad som får publiceras på TikTok?
K. Om en vårdcentral ska läggas ned?
l. Vilka läroböcker som används på din skola?
M. Att Sverige ska vara med Nato?
n. Hur hög lön en gymnasielärare har?
O. Hur hög räntan är på ett bostadslån?
p. Vem som ska vara rikspolischef?
Q. Hur mycket bensinen kostar?
R. Att en person ska få ekonomiskt bistånd (socialbidrag)?
S. Hur hög kommunalskatten är i din kommun?
Arbetet i kammaren leds av talmannen som sitter mitt på podiet. Riksdagens ledamöter har fasta platser som är ordnade efter vilken valkrets de representerar och inte utifrån parti. I en halvcirkel framför podiet står 50 stolar som används vid debatter för att man ska komma närmare varandra.
Sverige styrs genom demokratiska beslut på olika nivåer i samhället. Mycket i ditt liv påverkas på ett eller annat sätt av politiska beslut, men vi tänker kanske inte på vilka det är som fattat besluten eller hur det har gått till.
Den högsta politiska makten i Sverige finns hos riksdag och regering. Här fattas beslut som påverkar hela landet och alla människor som bor här. Riksdagen har den yttersta makten genom att de beslutar om våra lagar och kan avsätta regeringen om den inte har riksdagens förtroende.
Regeringen föreslår nya lagar till riksdagen och styr landet genom att se till att riksdagens beslut genomförs. Till sin hjälp har regeringen mer än 300 statliga myndigheter som har till uppgift att se till att riksdagens beslut blir verklighet.
Riksdagen – den lagstiftande makten
Riksdagen är namnet på Sveriges parlament, eller folkförsamling. Riksdagen har 349 ledamöter som väljs i allmänna val. Arbetet i riksdagen leds av en ordförande som kallas för talman.
Riksdagen fattar beslut som rör hela landet och alla medborgare. Därför kommer riksdagens ledamöter från olika valkretsar i hela landet. Sverige är indelat i 29 valkretsar så att riksdagsledamöterna ska Riksdagens kammare.
Längst upp till vänster i bilden syns delar av åhörarläktaren som är öppen för alla.
representera alla delar av Sverige. De flesta riksdagspartier strävar efter att det ska vara lika många kvinnor som män i riksdagen och att olika åldrar och befolkningsgrupper ska vara representerade. Riksdagens sammansättning ska med andra ord spegla hela det svenska samhället.
Riksdagens uppgifter
Riksdagens har tre viktiga uppgifter: stifta lagar, fördela statens pengar och kontrollera regeringens arbete.
Många riksdagsledamöter har suttit länge i riksdagen. Vilka föroch nackdelar finns med det? Borde det finnas en tidsgräns för hur länge en ledamot kan sitta i riksdagen?
Riksdagen stiftar Sveriges lagar. Alla lagar är beslutade av riksdagen och det är bara riksdagen som kan ändra dem. Som medborgare är vi skyldiga att följa lagarna. Det fi nns tusentals lagar som handlar om allt ifrån trafi k till skatter. Riksdagen har till exempel bestämt hur gammal man måste vara för att få köra bil och hur gymnasieutbildningen ska se ut.
Riksdagen beslutar också om statens fi nanser, det vill säga hur mycket skatt vi ska betala till staten och hur dessa pengar ska användas. Varje år lämnar regeringen ett budgetförslag till riksdagen. Förslaget kalllas budgetpropositionen och där anges hur mycket statens olika verksamheter ska få kosta det kommande året. Riksdagen bestämmer till exempel hur mycket som ska gå till vägar, utbildning och försvar. Hur mycket ska gå till polisen och rättsväsendet? Hur mycket får studiestöd och kultur kosta? Riksdagens beslut om statsbudgeten är viktigt och påverkar oss alla.
Bestämmer över statens finanser
Stiftar lagar Kontrollerar regeringen
Riksdagen har också till uppgift att kontrollera regeringens arbete och att de beslut som fattas genomförs. Regeringen består av statsråd, eller ministrar som de ofta kallas. Ett statsråd kan ställas till svars och också avsättas av riksdagen genom en misstroendeförklaring. Det innebär att riksdagen röstar om statsrådet har riksdagens förtroende.
Om en majoritet av ledamöterna röstar mot statsrådet måste hen avgå. Om statsministern ställs inför en misstroendeförklaring och förlorar tvingas hela regeringen avgå.
Riksdagens ledamöter kan också anmäla regeringens ministrar till konstitutionsutskottet (KU) som granskar om de följt de regler som gäller för regeringsarbetet. Anmälningar kan
Även media granskar den politiska makten. Varför är det så viktigt i en demokrati?
Statsbudgeten 2025 mrd SEK
Rikets styrelse 20,1
Samhällsekonomi och finansförvaltning 21,7
Skatt, tull och exekution 14,8
Rättsväsendet 86,8
Internationell samverkan 2,3
Försvar och samhällets krisberedskap 169,7
Internationellt bistånd 44,5
Migration 11,9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120,3
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 123,1
Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62,9
Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104,5
Integration och jämställdhet 6,3
Arbetsmarknad och arbetsliv 93,5
Studiestöd 33,8
Utbildning och universitetsforskning 103,8
Kultur, medier, trossamfund och fritid 16,9
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3,2
Regional utveckling 4,3
Klimat, miljö och natur 16,4
Energi 6,6
Kommunikationer 94,4
Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21,7
Näringsliv 8,3
Allmänna bidrag till kommuner 173,1
Statsskuldsräntor m.m. 28,8
Avgiften till Europeiska unionen 47,8
Summa utgifter 1 441,6
Partiledarna Magdalena Andersson (S) och Jimmie Åkesson (SD) debatterar under partiledardebatten september 2024.
handla om allt ifrån om en minister gjort felaktiga uttalanden till om regeringen följer klimatlagstiftningen. KU håller offentliga utfrågningar och redovisar i sina granskningar om det funnits brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande.
Riksdagsledamöterna kan också kontrollera regeringens arbete genom att ställa frågor till ansvariga ministrar. En interpellation är en skriftlig fråga från en enskild ledamot till en minister om hur ministern har agerat. Svaret ges i en interpellationsdebatt i riksdagens kammare där även övriga ledamöter får delta. I riksdagen hålls också frågestunder där ministrar svarar på muntliga frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.
uppGIFT
STATENS BUDGET
Statens utgifter är uppdelade i 27 olika utgiftsområden. Dessa kan du se i tabellen ovan. Totalt var budgeten på 1442 miljarder kronor år 2025.
1. V ilka är de tre största utgiftsposterna i budgeten?
2. I vilket utgiftsområde ingår a. polisen b. studiebidrag c. järnvägsbyggande d. barnbidrag e. sjukpenning f. riksdagsledamöternas löner
3. Hur statens pengar, dvs. våra skattepengar, ska användas debatteras intensivt mellan de politiska partierna. Detta är en borgerlig budget. Vilka poster tror du skulle ha varit större eller mindre om det hade varit en budget från a. Socialdemokraterna b. M iljöpartiet?
Regeringen tillsätter en utredning för att se om körkortsåldern ska höjas.
?
Från utredning till lag
Resultatet av utredningen, betänkandet, går ut på remiss.
Trafikutskottet skriver betänkande.
Så arbetar riksdagen
Regeringen väcker proposition.
Riksdagen debatterar och fattar beslut.
Trafikutskottet diskuterar ärendet.
Regeringen ser till så att beslutet genomförs.
Som riksdagsledamot är man med och fattar många olika beslut. Men det är inte möjligt för ledamöterna att sätta sig in i alla frågor. Därför delas riksdagsledamöterna in i arbetsgrupper, utskott, som fokuserar på olika ämnesområden. I till exempel utbildningsutskottet behandlas skolfrågor och i försvarsutskottet arbetar man med frågor som rör krisberedskap och försvar.
Utskotten kan liknas vid “miniriksdagar” där platserna fördelas mellan partierna utifrån valresultatet på samma sätt som i riksdagen.
Ledamöterna företräder sitt partis åsikter i utskottet.
Det är utskottens uppgift att förbereda alla beslut. Där behandlas alla propositioner och motioner. Propositioner är regeringens förslag till riksdagen. Motioner är förslag från en eller flera riksdagsledamöter. Det slutgiltiga beslutet fattas i riksdagens kammare där alla ledamöter röstar.
När det gäller större frågor där det finns olika politiska uppfattningar tillsätter regeringen en utredning. När utredningen är färdig skickas den på remiss. Det betyder att myndigheter och organisationer som berörs av frågan får komma med synpunkter på utredningens förslag. Regeringen tar sedan ställning till utredningen och remissvaren och skriver en proposition. Samtliga riksdagsledamöter får läsa propositionen och kan själva skriva motioner med sin uppfattning om förslagen i propositionen.
Så här kan det gå till när en lag blir till, i det här fallet ett fingerat fall om höjning av körkortsåldern.
DIN PRIVATA EKONOMI
Detta kapitel handlar om: inkomster, utgifter, att spara och låna, hållbar konsumtion.
Har Kalle råd med egen bil?
Har Kalle råd med egen bil? Kalle har tur och får veta att han kan få sin mormors bil som är ganska okej. Frågan är om han ska ta emot gåvan, om han har råd att äga bilen? Han jobbar som bilmekaniker och får ut 21 000 kr varje månad efter att skatten är avdragen. Kalles utgifter passar väl in med budgetexemplet på sidan 161 (Hushållsbudget för 20-åring).
Här nedan finns en bilkalkyl. Bilen är en mindre bensindriven bil. Körsträcka 1 000 mil/år. Bensinpris 19 kr/liter
Kostnadspost
Kostnad per år
Bensin (bilen drar 0,7 liter per mil) 11 200 kr
Skatt 1 800 kr
Besiktning 500 kr
Däck, service, tvätt och reparationer 5 000 kr
Försäkring 4 000 kr
Parkering 3 000 kr
UPPGIFT
1. Hur mycket kostar bilen totalt under ett år?
2. Hur stor blir månadskostnaden?
3. L ägg in månadskostnaden för bil i Kalles hushållsbudget (sid 161) och dra bort kostnaden för resor med lokaltrafiken. Vad blir de totala kostnaderna för Kalle?
4. Har Kalle råd att äga en bil?
5. O m det ser svårt ut ekonomiskt att äga bilen, hur kan Kalle ändra sin budget så att det blir möjligt för honom att äga bilen?
Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Våra resurser är begränsade och därför är det viktigt att ha kunskap om ekonomin. Att vara ekonomisk betyder alltså att man är duktig på att få pengarna att räcka. Dina utgifter får inte vara större än de inkomster du har och det är också viktigt att lägga undan pengar till sparande. I det här kapitlet ska vi titta på de vanligaste inkomsterna och utgifterna och hur man kan vara en smart konsument.
Inkomst av arbete
Än så länge består dina inkomster troligtvis av studiebidrag och lön från extraknäck eller sommarjobb. Dina föräldrar är skyldiga att försörja dig så länge du går i gymnasiet men som längst tills du är 21 år. Efter gymnasiet väljer många att studera vidare, då finns det möjlighet att få studielån förutom det studiebidrag som alla studenter har rätt till.
Förr i tiden var det kontanter eller check som gällde. Arbetstagaren fick hämta sin lön hos arbetsgivaren eller på en bank. Här på bilden från 1959 ser vi hur män köar för att få sin lön medan deras fruar väntar på dem. Varför står det inga kvinnor i kön för att hämta lön tror du?
Ska även miljonärers barn få studiebidrag?
Om du börjar arbeta efter gymnasiet får du lön varje månad. Den lön du får efter att skatten dragits av kallas nettolön. Lönen före skatt kallas bruttolön. Förutom nettolönen har många människor andra inkomster. Det kan vara barnbidrag, bostadstillägg, eller avkastning på aktier. Tillsammans utgör dina inkomster efter skatt din disponibla inkomst, de pengar du kan använda varje månad.
Bruttolön – skatt = nettolön
Nettolön + bidrag + ränta + avkastning på aktier = = disponibel inkomst
Utgifter
Det du har kvar av din lön efter det att skatten är betald (nettoinkomsten) ska räcka till många utgifter. Våra utgifter kan delas upp i fasta och rörliga utgifter. De fasta utgifterna är sådana som vi har varje månad. Hit räknas bland annat kostnad för boende och resor till och från skolan eller arbetet. En stor del av den disponibla inkomsten kommer troligen att gå till boendekostnader. Andra utgifter är rörliga, det vill säga de kan variera från månad till månad. Exempel på sådana är kläder och nöjen. De rörliga kostnaderna har du stor möjlighet att själv påverka.
Skatt
Skatten tar en stor del av din bruttolön. Våra skattepengar används till att finansiera den offentliga sektorns verksamheter. Den offentliga sektorn utgörs av staten, kommunerna och regionerna och i deras verksamhet ingår tjänster som utbildning, sjukvård och äldreomsorg. Läs mer om vad skatten används till på s. 217.
FAKTA
INKOMSTSKATTER
Diagrammet visar hur mycket skatt man får betala för olika inkomster år 2025. För inkomster under 24 900 kr om året betalar man ingen skatt alls. Under brytpunkten 53 600 kr/mån betalar man bara kommunalskatt. Den kan variera mellan
Andel av inkomsten (%)
28,98 % och 35,30 % (2025) beroende på i vilken kommun man bor. Om man tjänar över brytpunkten betalar man även statlig skatt på det belopp som överstiger brytpunkten. En skatt där procentsatsen är högre ju mer man tjänar kallas progressiv skatt .
Inkomst/månad
Källa: Skatteverket
Olika typer av skatt
Direkt skatt eller inkomstskatt dras direkt från din lön av din arbetsgivare som sedan betalar in den till Skatteverket. Kommunalskatten varierar mellan olika kommuner. Den ligger i genomsnitt på ungefär 32 % dvs. 32 kronor för varje intjänad hundralapp. Om man tjänar över en viss nivå betalar man också statlig skatt
Vi betalar också skatt på det vi konsumerar, det vill säga de varor och tjänster som vi köper. Denna skatt kallas för indirekt skatt eller moms och ingår i priset på varor och tjänster.
På vissa varor betalar vi också punktskatt, en extra hög skatt på speciella varor som till exempel alkohol, tobak och fossila bränslen. Syftet med punktskatt är att påverka vårt köpbeteende. Tobak, alkohol och bensin är varor som skadar hälsa och miljö och därför vill man att folk köper mindre av dessa varor.
Ett annat syfte med punktskatterna är att de kan hjälpa till att förbättra nyttigheter som är kopplade till varan. Exempelvis används bensinskatten till vägunderhållet.
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgifter är skatter och avgifter på lön eller annan ersättning för utfört arbete som arbetsgivaren betalar in till staten för sina anställda. Du som arbetstagare ser aldrig detta skatteuttag i ditt lönebesked. Dessa pengar bidrar sedan till socialförsäkringssystemet dvs. ålderspension, sjukvård och social omsorg. År 2025 utgick arbetsgivaravgiften till drygt 31 procent av en anställds bruttolön.
Kommunens totala lönekostnad för dig Pensionsavsättning
Den här tabellen visar skillnaden mellan hur mycket man får ut i lön och vad arbetsgivaren betalar. Man kan säga att man som anställd får ut ungefär hälften av vad arbetsgivaren betalar. Våra skattepengar får vi sedan tillbaka i form av olika transfereringar och välfärd.
Vilka skatter betalar du?
Källa: Lars Jonung
uppGIFT
HUR MYCKET BETALAR ALI I SKATT?
Ali tjänar 55 000 kronor varje månad.
1. Hur mycket betalar Ali i kommunalskatt om kommunalskatten är 34 % i hans kommun?
Att skaffa bostad
2. Hur mycket betalar Ali i statlig skatt?
3. Hur stor blir den totala skatten?
4. Hur stor blir Alis nettoinkomst?
Efter gymnasiet är det kanske dags att se sig om efter ett eget boende. För många blir ett studentrum ett steg på vägen. Om du börjar arbeta vill du kanske hitta en egen lägenhet. Ett vanligt krav för att kunna hyra en lägenhet är att man har en fast inkomst.
På många platser är det svårt att skaffa en egen bostad. Att ställa sig i bostadskö hos kommunala och privata bostadsföretag är naturligtvis viktigt och det bör man göra så tidigt som möjligt. Men ofta handlar det om att vara påhittig och läsa annonser, annonsera själv och fråga runt bland vänner och bekanta. Att gå ihop tillsammans med några kompisar och hyra en större lägenhet tillsammans kan också vara en lösning.
Skulle du kunna tänka dig att dela boende med andra? Vilka fördelar och nackdelar skulle det vara att dela på boendet?
Bostadsbristen är stor överallt. Att gå ihop tillsammans med några kompisar och hyra en större lägenhet tillsammans kan vara en lösning.
Svenska, polska, amerikanska, finska och danska trupper samlas inför den stora militärövningen Aurora våren 2023.
UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
Detta kapitel handlar om:
säkerhetsläget i världen och Europa, svensk utrikes- och säkerhetspolitik, utrikespolitiska samarbeten inklusive FN, Sveriges försvar.
Göra värnplikt – eller inte?
Säkerhetsläget i vår omvärld har förändrats under de senaste åren. År 2017 återinfördes värnplikten som inte varit i bruk sedan 2010.
För alla 18-åringar kan det bli aktuellt att göra värnplikten och tjänstgöra i Sveriges försvarsmakt under en begränsad tid.
• Självklart gör jag värnplikt, det behövs mer folk i försvaret.
• Jag tycker man har en skyldighet att bidra till att försvara Sverige om vi skulle bli attackerade.
• Det vore intressant och lärorikt, man har möjlighet att utmana sig själv.
• Att ha gjort värnplikten ser bra ut på ett CV.
• Det finns ju möjlighet att göra karriär i försvaret efter värnplikten. Det är lockande.
• Varför ska staten tvinga ungdomar att göra värnplikt? Det borde vara frivilligt.
• Vi behöver inte värnplikt. Världens länder måste samarbeta och lösa konflikter på annat sätt än med vapen.
• För mig är det viktigt med utbildning, jag är rädd att missa mina studier om jag måste göra värnplikt.
• Jag tror inte vi behöver värnplikt och en armé med många soldater. Modern krigsföring handlar mer om högteknologi, som obemannade drönare.
• Om Ryssland skulle attackera oss har vi ändå ingen chans. Det är lika bra att vi ger upp med en gång.
UPPGIFT
• Jag kan tänka mig att göra värnplikt men i så fall vapenfri tjänst. Jag vill bidra till att försvara Sverige, men inte med vapen.
1. V ilka påståenden ovan håller du med om? Motivera ditt svar.
2. V ilka håller du inte med om? Motivera ditt svar.
3. Skulle vapenfri tjänst vara ett alternativ för sig? Motivera ditt svar.
Känner du oro inför krig i närområde?vårt
Ett litet land som Sverige påverkas av andra länder på många sätt. Om det är högkonjunktur och goda tider i USA påverkas Sverige genom att svenska företag får sälja mer varor dit. Om Polen släpper ut föroreningar i luft eller vatten skapar utsläppen miljöproblem även i Sverige. Om det uppstår en politisk konflikt någonstans i världen påverkas vi genom bland annat ökande flyktingströmmar.
Detta innebär att ett land som Sverige måste förbereda sig för olika hot och risker. Men denna situation innebär också att det är nödvändigt att vi samarbetar med andra stater för att lösa de problem som uppstår.
Säkerhetsläget i världen och Europa
Läget i världen är komplext och världen står inför flera utmaningar med ökade politiska spänningar och ekonomisk osäkerhet. Det talas om att den regelbaserade världsordningen är hotad. Vad innebär den regelbaserade världsordningen och på vad sätt är den hotad? Hur kommer världsläget att påverka säkerheten i Europa?
Ryska soldater befinner sig i det av Ryssland ockuperade Krim 2014 och lastar av militärmateriel. Följden blev Krimkrisen som utlöste den mest allvarlig konfrontation mellan öst och väst sedan kalla kriget.
Den regelbaserade världsordningen
Med begreppet ”världsordning” menas hur den internationella maktstrukturen ser ut och hur relationerna mellan världens länder är vid en viss tidpunkt. Historiskt har denna ordning sett olika ut.
Den regelbaserade världsordningen växte fram samtidigt som kalla kriget blev ett faktum efter andra världskriget. Man kan beskriva den som ett system av lagar, överenskommelser, principer och institutioner som världens länder byggde upp tillsammans. Det handlar om:
• att våld och hot om våld för att få igenom sin vilja är förbjudet,
• att ett lands gränser ska respekteras,
• att alla folk ska ha rätt till självbestämmande,
• att folkrätten (s. 255) ska följas,
• att frihandel och marknadsekonomi (ekonomisk liberalism) ska gälla,
• demokrati,
• att rättsstatens principer (s. 62) ska tillämpas.
Syftet med dessa lagar och överenskommelser är att styra relationer mellan länder för att förebygga konflikter och värna de mänskliga rättigheterna. En nyckelspelare i den regelbaserade världsordningen
är FN. FNstadgan lyfter bland annat fram länders likställdhet, samt förbudet mot våld och hot om våld, mellan stater. Länders likställdhet innebär att stora och rika länder inte ska utnyttja sin styrka för att förtrycka mindre och fattigare länder. Folkrättens principer om mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt är viktiga.
Andra viktiga institutioner som liksom FN bildades efter andra världskriget med syfte att öka samarbetet mellan stater, är Världshandelsorganisationen WTO (s. 193) och Internationella valutafonden (IMF). De sistnämnda bildades för att underlätta handel och ekonomiska transaktioner mellan länder.
Utmaningar mot den regelbaserade världsordningen
I dagens läge där Ryssland för krig i Ukraina och med en mer oberäknelig administration i USA, finns tecken på att det håller på att utvecklas en ny världsordning, att den regelbaserade, liberala världsordningen är på väg ut.
Vilken av utmaningarna tror du är mest trolig?
Det finns flera utmaningar:
1. Hur kommer stormakterna att agera? USA önskar förändringar som är mer fördelaktiga för USA än för andra länder. Trumps Make America Great Again är ett tydligt tecken på detta.
2. Förändring av maktbalansen i världen? Sedan kalla krigets tid har vi haft två stormakter, USA och Sovjetunionen/Ryssland, som varit tongivande i världen. I dag har fler länder vuxit sig starka, exempelvis Kina och Indien. Detta kan leda till att fler länder vill vara med och göra sina röster hörda vilket kan leda till att maktbalansen ändras och nya allianser bildas.
3. Konflikter och folkrättsbrott. Enligt den regelbaserade världsordningen har varje land rätt till suveränitet dvs. rätt att bestämma över sig själv utan att andra länder lägger sig i. Inget land får ta delar av ett annat lands territorium genom hot eller våld. Med andra ord ska varje lands territoriella integritet respekteras. Ett exempel på när ett land brutit mot detta är Rysslands invasion av Ukraina 2022.
4. Internationella institutioners begränsningar Internationella organisationer kritiseras ibland för att vara ineffektiva. I FN förhindrar stormakternas vetorätt i säkerhetsrådet viktiga beslut. I Världshandelsorganisationen WTO bryter vissa länder, exempelvis USA och Kina, mot handelsregler de själva varit med och utformat. Istället för att hålla fast vid principerna om frihandel
Medlemmar ur Taiwans marin navigerar specialoperationsbåtar under en militärövning nära Kaohsiung 2024. Taiwan genomför regelbundet sådana övningar för att visa sin beredskap att försvara sig mot militära hot från Folkrepubliken Kina, som gör anspråk på Taiwan.
har de infört handelshinder och högre tullar. Internationella regler och normer upprättshålls på så sätt inte.
5. Auktoritära tendenser: En global ökning av auktoritära regeringar hotar demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, vilket försvagar den regelbaserade ordningen.
Dessa utmaningar kräver internationellt samarbete och engagemang för att stärka och anpassa den regelbaserade världsordningen till dagens komplexa verklighet.
Säkerheten i Europa
Den europeiska säkerhetsordningen har utvecklats över tid genom en rad avtal och samarbeten för att främja fred, stabilitet och säkerhet i Europa. En central tanke är varje stats rätt att självständigt formulera sin säkerhetspolitik. Tre viktiga komponenter i den europeiska säkerhetsordningen är samarbeten inom Nato, EU och OSSE.
Nato
Under kalla kriget grundades militäralliansen Nato 1949 mellan USA, Kanada och flera europeiska länder för att åstadkomma ett kollektivt försvar mot hot från Sovjetunionen. I dag är de flesta EUländer medlemmar i Nato. Alliansen bygger på att medlemsländerna förbinder sig att bistå ett annat Natoland som blir angripet genom att komma till dess hjälp.
Europeiska unionen
Efter andra världskriget strävade de europeiska länderna efter att förhindra framtida konflikter genom att samarbeta politiskt och ekonomiskt. Dessa samarbeten utvecklades till slut till bildandet av Europeiska unionen (EU) 1993.
Inom EU utvecklades den gemensamma säkerhets och försvarspolitiken (GSFP) inom den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken (GUSP). GUSP möjliggör för EU att genomföra civila och militära insatser med syfte att förebygga kris, konflikter och bevara freden. EU och Nato samarbetar nära för att hantera dessa hot bland annat genom att dela information och ha gemensamma övningar.
EU har tvingats omformulera sin försvarspolitik i en tid av ökade spänningar i världen. Den nya försvarspolitiken innebär till exempel samordnade vapeninköp.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Efter kalla krigets slut uppstod behov av att främja samarbete, förebygga konflikter och minska spänningarna mellan Öst och Västeuropa. Som ett resultat av detta bildades Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) år 1994. Alla europeiska länder, med undantag för Kosovo, är medlemmar – inklusive Ryssland, som dock lämnade organisationen år 2024. Organisationens syfte är att främja ekonomiskt samarbete samt att värna om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Var det rätt av Sverige att gå med i Nato?
På engelska heter organisationen Organization for Security and Cooperation in Europe (OSCE).
FAKTA
FOLKRÄTTEN
Folkrätten har vuxit fram under flera hundra år och innehåller regler som styr hur stater ska agera. Folkrätten består av två delar, fredens och krigets folkrätt.
Fredens folkrätt innehåller bland annat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (s. 54). Krigets folkrätt reglerar vad som ska gälla vid väpnade konflikter och kallas också för krigets lagar. Krigets lagar reglerar hur man får föra krig och att man ska skydda personer som inte deltar i kriget. Här finns två delar:
1. Re gler som ska skydda de som inte deltar i striderna som t.ex.
Svenska amfibiebataljonen rustar upp för att bli en av spjutspetsarna i Natos försvar. Värnpliktige Ida från bataljonen övar landstigning i Göteborgs skärgård.
Militärt försvar
krigsfångar, civila och sårade soldater. Varje attack ska utformas så att civila skador begränsas.
Hjälparbetare får inte skadas eller förföljas för att de hjälper sjuka och skadade. All befolkning ska också ha rätt till vård. Folkrätten ska skydda sjukhus, de får alltså inte attackeras eller hotas.
2. Re gler som ska skydda de som strider. Det är förbjudet att använda vapen som orsakar onödigt lidande eller vapen som kan drabba civilbefolkningen, till exempel kemiska vapen.
Sveriges totalförsvar
Ibland räcker inte samarbete och samtal mellan länder, diplomati, för att lösa uppkomna konflikter, utan väpnad konflikt uppstår. Sveriges samlade försvar, totalförsvaret, ska skydda och försvara vår frihet och vår rätt att leva som vi själva väljer. Totalförsvaret består av militär verksamhet, militärt försvar, och civil verksamhet, civilt försvar. Det civila försvaret handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig.
Det militära försvaret sköts av Försvarsmakten och ska:
• försvara Sveriges landområden och suveränitet,
• vara beredd att möta olika typer av faror – militära hot, kriser i och utanför landet, terroristattacker och naturkatastrofer,
• förebygga kriser,
• verka för fred i vår omvärld,
• värna om de Natoallierade ländernas frihet och säkerhet.
Sverige har allmän värnplikt. Varje år kallas alla tjejer och killar som fyllt 18 år in till mönstring. Mönstringen är en antagningsprövning som Plikt och prövningsverket ansvarar för. Det görs olika tester, både fysiska och psykologiska och om man uppfyller kraven kan man bli antagen till utbildningen. De som gått grundutbildningen kan sedan få möjlighet att fortsätta sin utbildning och bli professionella soldater. Alla som anses lämpliga kommer inte att bli uttagna till att göra värnplikt eftersom stor vikt kommer att läggas på individens motivation och önskemål att gå utbildningen.
Nato
Hur tänker du inför att mönstra, gruvar du eller ser du det som en intressant utmaning?
Sverige har under väldigt många år kunnat hålla sig utanför militära konflikter. Under hela 1900talet var Sverige alliansfritt och neutralt. Med alliansfri menas att landet står utanför organiserat militärt samarbete. Begreppet neutral i detta sammanhang betyder att ett land inte stödjer någon av sidorna i kriget. Sedan 2024 är Sverige inte längre alliansfritt, en situation som ändrades när Sverige gick med i Nato 2024.
Kartan visar Natos europeiska medlemsländer. Till dessa kommer USA och Kanada.
Nato skulle kunna innebära att vi får kärnvapen på svensk mark. Vad tycker du om det?
Försvarsalliansen Nato grundades med syfte att bevara freden i det nordatlantiska området genom att avskräcka från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar. Organisationen är en mellanstatlig organisation som strävar efter att bevara freden för sina 32 medlemsländer genom politiska och militära medel. Grunden för Nato är det Nordatlantiska fördraget som består av 14 artiklar.
Den kanske viktigaste artikeln är artikel 5. Där slås det fast att ett angrepp på någon av medlemsstaterna är att räkna som ett angrepp på hela alliansen. Alla medlemmar har ett gemensamt ansvar att skydda varandra även med militära medel om det behövs. Artikeln är skriven så att medlemmarna själva avgör hur de vill ge sitt stöd. En attack mot ett Natoland innebär med andra ord inte att alla medlemmar måste skicka militära styrkor.
Sveriges medlemskap i Nato innebär att landet deltar i Natos militära planering och övningar. Det medför också en ökning av försvarsbudgeten. Nato kräver att varje medlemsland satsar minst 2 % av sin BNP på försvaret. Sveriges försvarsutgifter beräknas uppgå till 2,4 % av BNP år 2025 och förväntas öka till 2,6 % år 2028.
Vad är viktigast för att undvika krig –medutrikespolitiken samarbete och diskussion eller för- svaret med vapen och krig?
Civilt försvar
Det civila försvaret omfattar hela samhället: statliga myndigheter, kommuner, regioner, privata företag och frivilligorganisationer, och har till syfte att skydda civilbefolkningen och se till så att samhällsviktiga tjänster fortsätter att fungera vid krigssituationer och andra katastrofer. Det civila försvaret är ickemilitär, alltså vapenfri. Det kan handla om att se till att matförsörjningen fungerar, liksom skola, räddningstjänst, sjukvård, transporter. Det civila försvaret ska också kunna stödja Försvarsmakten.
I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig. Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:
1. Värnplikt i Försvarsmakten.
2. Civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om. Till exempel inom räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård.
3. A llmän tjänsteplikt som innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig.
A. ORD OCH BEGREPP
Förklara genom att ge exempel eller sätt in begreppet i ett sammanhang.
1. suveränitet
2. territoriell integritet
3. s äkerhetspolitik
4. resolution
5. medling
6. s anktioner
7. vetorätt
B. FRåGOR TIll TeX Ten
1. Vad är syftet med den regelbaserade världsordningen?
2. Varför bildades Nato?
3. Vad är syftet med EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP)?
4. V ilka två delar består svensk säkerhetspolitik av och vad innebär de?
5. De nordiska länderna samarbetar inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Vad vill länderna åstadkomma med samarbetet?
6. Vad är syftet med FN?
C. AnAlYSeRA
1. Möjliga faror som kan drabba Sverige är terrorism, organiserad brottslighet, cyberhot och konkurrens om naturtillgångar.
a) V ilka av dessa hot mot Sverige tror du är mest troliga?
b) I vilka situationer skulle detta hot vara möjligt? Vilka skulle orsakerna kunna vara?
c) V ilka konsekvenser skulle det kunna få om hotet verkställdes?
D. TA ReDA på
1. Ta reda på mer om Nato. Gå in på MSB:s hemsida (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).
a) Vad innehåller artikel 1 i Nordatlantiska fördraget, Natos grundläggande dokument?
8. folkrätt
9. diplomati
10. totalförsvar
11. allmän värnplikt
12. mönstring
13. alliansfrihet
14. neutralitet
7. Hur arbetar FN särskilt för att verka för fred i världen? Du kan använda följande i ditt svar: diplomati, medla, sanktioner, militära insatser
8. a) Vad har FN:s säkerhetsråd för uppgifter? b) V ilka länder har vetorätt i säkerhetsrådet?
9. Vad är det för skillnad mellan alliansfrihet och neutralitet?
10. Vad säger artikel 5 i det Nordatlantiska fördraget och varför anses den vara så viktig?
11. a) Totalförsvaret består av två delar, vilka? b) V ilka ansvarsområden har de två delarna i totalförsvaret?
2. De permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd kan lägga in sitt veto mot olika förslag. Det finns argument för och emot att de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet ska kunna lägga sitt veto mot olika förslag. Diskutera.
• Vad talar för att vetot borde avskaffas?
• Vad talar emot att vetot borde avskaffas?
b) Hur fattas beslut i Nato?
c) Vad krävs för att artikel 5 i Nordatlantiska fördraget ska aktiveras?Hur fattas beslut i Nato?
till samhällskunskap 100
Kompass till samhällskunskap 100 är skriven för nivå 1b i samhällskunskap för de studieförberedande programmen på gymnasieskolan. Den kan också användas för nivåerna 1a1+1a2. Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Till varje kapitel finns olika sorters uppgifter: frågor till texten, diskussionsfrågor, analyserande uppgifter samt fördjupningsuppgifter. Varje kapitel inleds med ett case som ska inspirera till diskussion. Kompass till samhällskunskap 100 finns även som digitalt läromedel.
I Kompass-serien finns även Kompass till samhällskunskap 50 för nivå 1a1 i samhällskunskap.
Författare till Kompass till samhällskunskap är
Maria Eliasson och Gunilla Nolervik, verksamma inom Jämtlands gymnasium. Båda har mångårig erfarenhet av undervisning på yrkesprogrammen.
