Att få ström genom kroppen är väldigt obehagligt och farligt även vid små strömmar. Hur allvarlig skadan blir beror på era saker:
• Hur stor ytan är som har kontakt och om huden är torr eller fuktig. Torr hud gör mer motstånd och kan minska strömmens påverkan medan fuktig hud leder ström bättre och kan öka risken för skador.
• Hur stark strömmen är. En starkare ström kan orsaka allvarligare skador.
• Vilken väg genom kroppen strömmen tar. Om strömmen passerar vitala delar organ som hjärtat eller hjärnan kan skadorna bli allvarligare.
• Hur länge strömmen yter genom kroppen. Ju längre tid som ström går genom kroppen, desto större risk för skador.
• Strömmens frekvens (Hz) påverkar kroppen på olika sätt. Vid 50–60 Hz har strömmen en stark inverkan på både muskler och hjärta.
En frisk person tål normalt 30 mA under några tiotals sekunder. Barn anses vara dubbelt så känsliga som vuxna. Skulle strömmen vara längre eller starkare är den direkt livsfarlig.
0,5-1 mA
Obehag
10 mA Risk för kramp
15 mA
Grepp kan vara svårt att lossa
Från 30 mA
Ökning av blodtryck hjärtat slår oregelbundet
30 mA
Jordfelsbrytaren löser ut
Över 30 mA
Under 0,5-1 sek kan vara dödande
Hur stor strömgenomgång en enskild människa tål varierar kraftigt. Ovanstående värden är endast en grov uppskattning.
En normalstor kropp har en resistans på cirka 1 500 Ω mellan händerna. Detta är ett ungefärligt värde som kan variera kraftigt, bl.a. beroende på hur fuktig man är på händerna.
2 A Brännskador i kroppsvävnader
Med en multimeter kan man mäta kroppsresistansen mellan händerna.
Om vi utgår från kroppsresistansen 1 500 Ω och att händerna får kontakt mellan två punkter, mellan vilka spänningen är 230 volt, kan vi med ohms lag räkna ut hur stor ström som skulle gå genom kroppen.
Ohms lag: I = U R
Strömmen genom kroppen = 230 V 1 500 Ω = 0, 153A
Om 153 mA går genom kroppen är det direkt livsfarligt.
En ljusbåge är en kraftig elektrisk urladdning som uppstår när en hög elektrisk spänning bryter igenom luften mellan två ledare eller mellan en ledare och ett annat ledande föremål.
Denna typ av olycka är ovanlig vid klen- och lågspänning men vid högspänning ökar risken på grund av att spänningen är 1 000 V till 400 000 V.
Alla som jobbar med högspänning ska arbeta i amsäkra kläder. Vid en eventuell ljusbåge ska kläderna då inte börja brinna.
Ljusbågar genererar extremt hög temperatur, ofta era tusen grader Celsius. De höga temperaturerna kan också smälta metall. Förutom brännskador kan ljusbågar orsaka skador på ögonen genom det kraftiga ljuset.
Vid tillräckligt hög spänning mellan två ledande föremål kan luft leda ström, luften joniseras. Detta är samma fenomen som när blixtar uppstår vid åska.
Olyckor kan inträ a snabbt och oväntat och kunskapen att bedöma vad man ska göra är av yttersta vikt. Att kunna ge första hjälpen i form av HLR (hjärtlungräddning) och att följa L-ABC (Livsfarligt läge, Andning, Blödning och Cirkulationssvikt) kan vara avgörande för att rädda liv. Dessa grundläggande livräddande färdigheter ger en omedelbar handlingsplan som kan stabilisera den drabbade tills professionell hjälp anländer.
OBS! Genomgången av L-ABC och HLR här i boken ersätter inte en utbildning av en aktuell utbildare inom HLR.
L-ABC är en minnesregel för i vilken ordning livräddningen utförs när man kommer fram till en olycka utan att sätta dig själv i fara.
Bedöm situationen noggrant innan du börjar hjälpa till vid en olycksplats. Titta runt och se till att platsen är säker så att du inte utsätter dig själv för fara. Närma dig olycksplatsen endast om det kan göras utan risk. Om platsen inte är säker och du inte kan hjälpa till utan att riskera din egen säkerhet så ring 112. Vänta sedan på räddningspersonal på ett säkert avstånd från olycksplatsen.
Bryt om möjligt spänningen. Om det inte går och den skadade sitter fast så försök få loss personen. Rör inte vid bar hud. Dra i kläder eller använd ickeledande föremål för att få loss personen.
Skapa en öppen luftväg och kontrollera om den skadade andas. Lägg en hand på personens panna, böj huvudet bakåt och lyft upp hakan med två ngrar under hakspetsen. Lyssna och känn efter andetag genom att placera örat nära personens näsa och mun, samtidigt som du tittar på bröstkorgen för att se om den höjer sig. Om personen är medvetslös men andas normalt så placera denne i stabilt sidoläge. Ring 112.
Såhär lägger du en person i stabilt sidoläge:
1. Lägg armen närmast dig rakt ut med hand atan uppåt.
2. Lägg den bortre armen tvärs över bröstet med handryggen mot kinden.
3. Vinkla upp personens bortre knä med din andra hand.
4. Vänd personen försiktigt mot dig själv.
5. Dra ut övre benet och vinkla både höften och knäet för att kroppen ska ligga stabilt.
6. Justera personens hand under kinden så att luftvägarna hålls öppna. Se till att huvudet inte kan falla framåt.
Såhär skapar du fria luftvägar.
Applicera omedelbart tryck direkt på såret med en ren trasa eller ett förband för att stoppa en yttre blödning. Håll ett stadigt tryck för att minska blod ödet. Om möjligt, lyft den skadade kroppsdelen över hjärtnivå för att ytterligare minska blödningen. Fortsätt att hålla trycket tills blödningen avtar eller hjälp anländer.
Låt om möjligt personen ligga ner, med benen något upphöjda, för att förebygga cirkulationssvikt, dvs. när blodet inte cirkulerar tillräckligt p.g.a. att personen förlorat mycket blod eller vätska.
Detta kan hjälpa till att förbättra blodcirkulationen. För att förhindra avkylning kan du täcka personen med en lt eller jacka. Håll hen varm. Om det är kallt ute så ytta personen till en varmare plats. Flytta aldrig en skadad person om det nns risk att skadorna förvärras av ytten. Det är viktigt att personen hålls så bekväm och lugn som möjligt tills hjälp anländer.
Akutsjukvården agerar efter ett annat stöd, en annan algoritm, som kallas L/stora C-ABCDE:
• L – Livsfarligt läge.
• Stora C – Catastrophic hemorrhage /Livshotande massiva blödningar.
Ring 112 så snart som möjligt. Om du är ensam vid olyckan så använd högtalarfunktionen på din telefon så att du kan prata med operatören medan du ger hjälp. Om det nns era personer på platsen så be någon annan ringa 112 medan du fortsätter att hjälpa den skadade. 112 är ett nödnummer och samtalen besvaras av en SOS-operatör som skickar den hjälp som är nödvändig. SOS-operatören ställer följande frågor:
• Vad har hänt?
• Var har det hänt?
Försök att hålla dig så lugn som möjligt och beskriv tydligt vad som har hänt, var det har hänt, vem som behöver hjälp och varför. SOS-operatören kommer att guida dig och kan behöva ytterligare information medan hjälpen är på väg, så stanna kvar i samtalet tills operatören säger att du kan lägga på. Ring endast 112 vid en nödsituation som kräver omedelbar hjälp, t.ex. vid fara för liv, egendom eller miljö.
SOS -Alarm har en app som kan användas för att larma vid olyckshändelser. Om du gett tillstånd i appen kan larmoperatören direkt se din position. Men operatören kommer vilja få positionen bekräftad av dig ändå. Var även beredd att uppge telefonnummer.
• A – Airway and cervical spine control /Fri luftväg och stabil halsrygg.
• B – Breathing/Andning.
• C – Circulation/Cirkulation.
• D – Disability/ Medvetandegrad.
• E – Exposure and environment/ Exponering av kroppen och skydda mot omgivningen.
De esta elverktyg idag drivs med batterier. Det är fördelaktigt att hålla sig till ett märke eftersom batterierna då passar i alla maskiner från samma tillverkare. Även om verktygen inte kräver någon speci k utbildning bör de alltid hanteras med stor försiktighet. Innan man använder en elmaskin bör man få instruktioner från en erfaren yrkesman för att säkerställa korrekt och säker hantering. Här är några av de elverktyg som hantverkare använder idag. Det nns ett ertal olika utförande av elverktygen men vi tittar på de vanligaste.
Sladdlösa borrmaskiner har en dubbel funktion. De är både borrmaskin och skruvdragare. Dessa maskiner har med åren blivit ett oumbärligt verktyg för alla yrkesgrupper inom byggsektorn. En av de största förändringarna är den ökade batterikapaciteten, tack vare introduktionen av litiumjonbatterierna. Dessa batterier har gjort att maskinerna har längre drifttid, är snabbare att ladda samt att batterierna är mindre och lättare.
Rotationsriktning
Start/stopp
1. Chuck – Håller fast bits och borr.
2. Inställning av vridmoment – ”Slirkopplingen” gör att chucken slutar rotera vid ett inställt vridmoment. När man skruvar i material där man riskerar att dra skruven för djupt ställs vridmomentet på ett lågt tal. Detta är också användbart när man fäster apparater som kan gå sönder om skruven spänns för hårt. De esta skruvdragare har ett läge för borrning. I detta läge låses i princip slirkopplingen, vilket är nödvändigt för att kunna borra.
3. Varvtal – Varvtalet justeras steglöst med start/stoppknappen, men de esta skruvdragare har en växel för låga och höga varvtal.
4. Fram/back – Knappen ändrar rotationsriktningen.
5. Start/stopp – Reglerar varvtalet steglöst.
6. Batteri – Batterier är märkta med volttal och amperetimmar. Högre voltantal gör att man kan ta ut ett högre vridmoment. Högre amperetal visar att maskinen ”orkar” längre tid.
• 3,6 V–7,2 V: Små lätta skruvdragare som är till enkla arbeten med mindre skruvar.
• 9,6 V–12 V: Erbjuder bra balans mellan kraft och smidighet.
• 14,4 V–19 V: Kraftfull maskin som är vanlig bland hantverkare då den klarar de esta uppgifterna.
• 20 V och högre: Kraftfulla maskiner som används till tyngre arbeten.
7. Bältesklipp – Enkelt att hänga skruvdragaren i verktygsbältet eller i en cka på byxorna.
8. Bitshållare – Eftersom det är opraktiskt att sätta bits direkt i chucken används bitshållare.
Det nns även rena skruvdragare med slagfunktion som används för grova långa skruvar. För arbeten i trånga utrymmen och för uppgifter som inte kräver stora vridmoment nns mindre och lättare skruvdragare. Skruvdragare med vridbart huvud.
Cirkelsågen är ett utmärkt verktyg för att enkelt kapa brädor och skivor. Ett användbart komplement är en snabbvinkel, som inte bara underlättar kapning av reglar i rät vinkel (90 grader) utan även möjliggör kapning i andra vinklar.
Cirkelsåg och snabbvinkel.
Sticksågen är ett mångsidigt verktyg som är idealiskt för att göra detaljerade och kurviga snitt samt fyrkantiga hål. Den är särskilt användbar i situationer där såglinjerna inte är raka och den kan hantera komplexa former och mönster med hög precision. Det nns olika blad som gör det möjligt att arbeta i olika material och tjocklekar.
Sticksåg.
Kap- och geringssågen används för att kapa trä, plast eller metall. Det nns olika sågklingor beroende på materialet. Sågen har en roterande klinga för att skära materialet och ett justerbart arbetsbord för att göra vinklade snitt. Vissa modeller har en skjutmekanism som gör det möjligt att såga bredare material.
Batteridriven geringssåg.
Multiverktyget är ett mångsidigt verktyg som kan användas för att såga, skära, slipa och polera. Dess exibilitet ligger i möjligheten att enkelt byta blad eller tillbehör beroende på arbetsuppgiften. Bladet rör sig fram och tillbaka mycket snabbt, vilket gör det möjligt att utföra precisa och kontrollerade snitt och slipningar.
Multiverktyg och några exempel på blad och slipplatta.
Hålsågar används tillsammans med borrmaskiner för att ta upp hål för dosor, rör med mera. På fästet som sätts i borrmaskinen monteras själva hålsågen. Fästets borr tränger in i materialet först och styr hålsågen rätt. På samma fäste kan man montera hålsågar med olika diametrar. Fästen nns för vanliga chuckar och för SDS-fästen. Det är viktigt att hålla stadigt i borrmaskinen eftersom, speciellt sågar med större diameter, kan ”hugga” så att borrmaskinen plötsligt vrids åt sidan.
Utgång
Symbol
Utgång
Oavsett om installationen är utvändig eller infälld är den elektriska kopplingen av apparaterna i princip densamma. De elektriska anslutningarna följer samma grundläggande principer. Olika fabrikat kan ha vissa variationer i var man ansluter respektive ledare, men själva funktionen förblir densamma.
Alla scheman för strömbrytare är ritade i deras normalläge, vilket för en strömbrytare innebär att knappen är intryckt nedtill. Om vi vill koppla en lampa till strömbrytaren så att den ska tändas när knappen trycks upp, vilket är standard i Sverige, ska den anslutas via den normalt öppna (NO) kontakten. Detta innebär att kretsen förblir öppen tills knappen trycks upp.
Avsedd för vidarekoppling
Då sluts kretsen och lampan tänds.
Anslutning L = Linje
Anslutning märkt med pil = Utgång
Anslutning märkt med X = Plint där man kopplar vidare t.ex. skyddsledare och neutralledare.
Anslutning linjeledare
Utgång
Symbol
Avsedd för vidarekoppling
Anslutningen av ledare till apparater kan variera beroende på typ av apparat och tillverkare. Vissa apparater har skruvanslutningar, medan andra använder olika typer av snabbanslutningar. Det viktigaste är att ledaren skalas till rätt längd och att isoleringen inte hamnar under skruven eller i snabbkopplingen.
Den får inte skalas för kort då en dålig kontakt kan uppstå.
Exempel på hur inkopplingen är gjord i våra vanligaste brytare.
Utgång
Anslutning linjeledare
Anslutningar i en enpolig strömbrytare.
För att underlätta för elektrikern innehåller vissa ritningar ledningsmarkörer där linjerna representerar en ledare och dess funktion. I vissa fall anges ledningsmarkeringen endast när ledaren avviker från linje, neutralledare och skyddsledare.
Inkoppling av en enpolig brytare som via en kopplingsdosa matar en lampa sker genom att linjeledaren kopplas till brytaren, där den styrs av brytarens funktion. Från brytaren går en styrd linje vidare till kopplingsdosan, där den ansluts till lampans linjeanslutning. Neutralledaren och skyddsjorden dras direkt från kopplingsdosan till lampan.
PE Skyddsledare
N Neutralledare
L Linjeledare, tändtråd
brytare
Inkoppling av enpolig brytare. Ritning med ledningsmarkering och färdigt resultat efter installation från ritning.
Elritning
Skyddsledare
N Neutralledare
L Linjeledare, tändtråd
Inkoppling av två lampor från en kronbrytare. Kronbrytaren har två separata brytare som gör det möjligt att styra varje lampa individuellt.
Att tända en lampa från två olika platser kallas för trapptändning. Detta sker med hjälp av två s.k. trappströmbrytare som är kopplade så att lampan kan tändas och släckas från båda platserna.
Symboler
PE Skyddsledare
N Neutralledare
L Linjeledare, tändtråd
Elritning
Trapptändning. Färdigt resultat efter installation från ritning.
När man gör en installation utanpå en be ntlig vägg eller ett tak kallas det för en utvändig installation. Detta innebär att kablar och ledningar inte döljs inne i väggarna eller taket utan istället monteras på ytan. Utvändig installation används ofta när man vill undvika större ingrepp i byggnaden eller när det behövs enklare åtkomst till kablarna.
Att klamra kabel är en av de mest grundläggande färdigheterna en elektriker behöver behärska och det är en metod som används i många olika typer av installationer. Det nns olika metoder för utvändig installation, t.ex.
• Klamra kablar direkt på väggen eller taket. Detta innebär att man fäster kablarna med hjälp av klamrar eller hållare för att de ska sitta stadigt på plats.
• Att använda kanaler eller rör där kablarna ligger inuti för att skydda dem och hålla dem organiserade.
• Att använda kabelstegar eller trådstegar som är metallkonstruktioner där kablarna kan fästas, oftast i större installationer som industri- eller kontorsmiljöer.
I detta avsnitt kommer vi att fokusera på klamring av kabel där kablarna fästs direkt på ytan med hjälp av klamrar.
Kablar som samlats på en trådstege.
Det är viktigt att välja rätt storlek på klammer för att säkerställa att kabeln sitter fast ordentligt. Om klammern är för stor kan kabeln med tiden börja hänga eftersom den inte hålls på plats tillräckligt väl. Valet av klammer beror också på miljön där installationen sker. Metallklamrar är tåliga och klarar bättre av solljus och tu a förhållanden utomhus, men de kan vara mindre estetiskt tilltalande för inomhusbruk. För inomhusmiljöer används oftast TC- eller TKK-klamrar, som ger ett snyggare och mer diskret resultat. Observera att klamrarnas benämning kan variera beroende på tillverkaren. Nedan listas några av de vanligaste klamrarna som en elektriker använder i sitt arbete.
TC-klammer är främst avsedd för att fästa kablar, men nns också i storlekar som gör det möjligt att fästa VP-rör och slangar. Den används ofta för klamring av kablar både inomhus och utomhus. Vid utomhusbruk bör man dock undvika att placera klammern i direkt solljus, eftersom plasten kan bli spröd med tiden och riskera att gå sönder. TC-klamrar är ett praktiskt val för många installationer, men korrekt placering och användning är viktigt för att säkerställa lång hållbarhet.
JR-klammer är en metallklammer som nns i era olika utföranden och storlekar för att passa olika typer av installationer. Den är särskilt lämplig för användning i tu are miljöer som inom industrin eller lantbruk där hållbarhet och styrka är avgörande. Tack vare sin robusta konstruktion klarar JR-klammer av krävande förhållanden och ger pålitlig fastsättning i miljöer där vanliga plastklamrar inte är tillräckliga.
TKK TC med skruvTC med spik JR
TKK-klammer syns lite mindre än TC och ger en snyggare installation. TC -klammer nns i olika storlekar och fästs med skruv eller spik. JR-klamrar fästs gärna med montageskruv.
TKK-klammern kräver ett särskilt verktyg för att slås in i underlaget. Efter att klammern fästs kläms den runt kabeln och ger en stabil installation. Den används främst inomhus där man önskar en diskret och snygg kabeldragning och där klamringen helst ska vara så osynlig som möjligt.
För att skapa en snygg och prydlig utvändig installation krävs noggrann planering. Man bör undvika att låta kablar korsa varandra eftersom det ser rörigt ut. För att säkerställa ett professionellt resultat nns det vissa riktlinjer som bör följas vid klamring:
• Avstånd från apparaten till första klammern – Detta avstånd bör vara 50–80 mm. Om du väljer ett avstånd, exempelvis 60 mm, ska det hållas konsekvent på alla liknande ställen för att uppnå symmetri.
• Klammeravstånd – Avstånden mellan klamrarna ska vara lika över den delen av installationen som är synlig samtidigt om det är möjligt. Det är dock inte alltid exakt mätning som avgör. Ögat kan acceptera små avvikelser utan att det märks. Om det ser bra ut visuellt är det godkänt.
• Mjuka och symmetriska böjar – Kablar som böjs ska ha jämna och mjuka kurvor. Klamrarna närmast böjen ska placeras på samma avstånd från böjens mittpunkt för att bibehålla ett enhetligt och prydligt utseende.
• Kabeln ska alltid vila på spiken/skruven.
A avstånd 50-80 mm
B avstånd cirka 200-250 mm.
TKK-klammer fästs med hjälp av ett klamringsverktyg.
Några riktlinjer hur en klamring ska utföras.
Läromedlet Elteknik, nivå 1 ger en bred introduktion till grundläggande ellära, vårt elsystem och elsäkerhet. Utifrån ett elsäkert arbetssätt ges en beskrivning av enklare elarbeten och installationsteknik som exempelvis belysningskopplingar. Även enklare mekaniskt arbete, ritningsläsning och sammanfogningsteknik beskrivs.
Elteknik, nivå 1 betonar också vikten av att arbeta på ett sätt som främjar säkerhet, arbetsmiljö, ergonomi och hållbarhet. Här nns även värdefull information om hur man ska agera om olyckan är framme och hur man upprätthåller säkerheten på arbetsplatsen.
Läromedlet Elteknik omfattar följande komponenter:
• Faktabok
• Instuderingsuppgifter
• Digitalt läromedel
• Digitalt komplement
Instuderingsuppgifterna är ett övningshäfte med frågor till faktabokens avsnitt.
Det digitala läromedlet innehåller faktatexterna, självrättande övningar baserade på instuderingsuppgifterna, lmer med förklarande animeringar och lärardel med facit m.m.
Det digitala komplementet innehåller instuderingsfrågorna i digital form, lmer och lärardel med facit m.m.