9789151110127

FJÄRDE UPPLAGAN

Affärsjuridik

Erik Öman Mikael Pauli Eva Lundberg

Innehåll

Förord

3

Bokens innehåll och juridisk

metod 8

Bokens innehåll 9

Juridisk metod 12

Juristens roll – att tolka lagtexten 12

Att tolka lagtexten med hjälp av andra rättskällor 14

Att tillämpa lagen bortom dess ordalydelse 15

Övningar

Rätt eller fel? 16

Fakta 17

Associationsrätt 18

Allmänt om olika typer av associationer – bolag respektive föreningar 20

Enskild näringsverksamhet (enskild firma) 22

De tre bolagstyperna handelsbolag, enkelt bolag och aktiebolag 25

Handelsbolag 25

Enkelt bolag 27

Aktiebolag 29

Föreningar – ekonomiska och ideella 34

Stiftelser 36

Sammanfattning 38

Övningar

Rätt eller fel? 39

Fakta 40

Lagtext 41

Fall 43

2

Avtalsrätt 46

Avtalsrättsliga och kontraktsrättsliga frågor 48

Några vanliga avtalstyper 49

Vem kan sluta ett avtal? 50

Har ett avtal slutits? 51

Vad är ett anbud? 51

Bindande anbud och accept 52

Sen accept och oren accept – ses som avslag i förening med nytt anbud 54

Måste parterna underteckna ett kontrakt för att avtal

ska anses slutet? 55

Avtalad skriftform – vanligt i affärssammanhang 57

Avtalsslut genom handlande 58

Avtalsslut genom passivitet? 58

Standardavtal 60

Parternas ansvar under förhandlingsstadiet 61

Avtalsslut genom fullmakt 63

Olika typer av fullmakter 66

Mellanmannens behörighet 69

Mellanmannens befogenhet 71

Att undvika problem vid avtalsslut med fullmakt 72

Ogiltighet och jämkning av avtal 73

Avtalstolkning 76

Sammanfattning 79

Övningar

Rätt eller fel? 80

Fakta 81

Lagtext 82

Fall 83

Fordrings- och krediträtt 86

Några allmänna fordringsrättsliga begrepp 88

Ränta 88

Preskription 90

Gäldenärsbyte 91

Borgenärsbyte 92

Skuldebrevsrätt – grunden för fordringsrätten 92

Invändningar mot krav på betalning 93

Kvittning 99

Dödning av ett skuldebrev eller annan handling 101

Pant 102

Borgen 105

Avbetalningsköp 106

Vissa andra finansieringsformer 107

Leasing 107

Factoring 108

Företagshypotek 110

Sammanfattning 111

Övningar

Rätt eller fel? 112

Fakta 113

Lagtext 114

Fall 116

Hyresrätt 118

Allmänt om hyresrätt och hyresavtal 119

Uppsägning av hyresavtal 121

Hyresvärdens skyldigheter 126

Hyresgästens skyldigheter 128

Förverkande av hyresrätten 129

Överlåtelse och andrahandsuthyrning 132

4 5

Processen i hyrestvister 132

Sammanfattning 134

Övningar

Rätt eller fel? 135

Fakta 136

Lagtext 137 Fall 138

Arbetsrätt 140

6

Kort om arbetsrättens utveckling i Sverige 142

Mer om arbetsrättens dubbla rättsförhållanden 143

Allmänt om den individuella arbetsrätten 145

Är anställningen fast eller tidsbegränsad? 147

Hur kan en anställning avslutas? 148

Uppsägning 149

Avsked 153

Omplacering och arbetsgivarens

arbetsledningsrätt 155

Tvister om uppsägning och avskedande 156

Lagstiftning om rätt till ledighet 158

Ledighet och lön vid sjukdom 158

Semester 159

Föräldraledighet 160

Studieledighet 162

Förbud mot diskriminering i arbetslivet 163

Diskrimineringslagens tillämplighet inom

arbetslivet 164

Förbud mot diskriminering 164

Skyldigheter att vidta åtgärder mot diskriminering 166

Rättsföljder vid brott mot diskrimineringslagen 167

Den fackliga arbetsrätten 167

Kollektivavtal 169

Föreningsrätten 170

Förhandlingsrätten 171

Fredsplikt och stridsåtgärder 172

Sammanfattning 174

Övningar

Rätt eller fel? 175

Fakta 176

Lagtext 177

Fall 178

Köprätt 182

7

Köp av varor och tjänster mellan näringsidkare 183

Köp av varor – köplagen 184

Standardavtal 197

Köp av tjänster mellan näringsidkare 199

Att sälja varor och tjänster till konsumenter 200

Konsumentköplagen 202

Konsumenttjänstlagen 206

Lagen om distansavtal och avtal utanför

affärslokaler 208

Internationella köp 211

Produktansvar 213

Offentlig upphandling 214

Sammanfattning 216

Övningar

Rätt eller fel? 217

Fakta 218

Lagtext 219

Fall 220

Marknadsrätt 224

Marknadsföringslagen och övrig marknadsföringsrätt 225

Marknadsföringslagens uppbyggnad 227

Sanktioner och vissa processuella regler enligt

marknadsföringslagen 228

Generalklausulen om god marknadsföringssed 230

Vilseledande påståenden och andra framställningar 233

Vilseledande efterbildningar 236

Övriga bestämmelser i marknadsföringslagen 236

Några lagar med marknadsrättsliga regler 239

Konkurrensrätt 241

Allmänt om konkurrenslagen 241

Närmare om förbuden enligt konkurrenslagen 243

Sammanfattning 247

Övningar

Rätt eller fel? 248

Fakta 249

Lagtext 250

Fall 251

Immaterialrätt 254

8 9

Immaterialrätten – historik och utveckling 256

Upphovsrätt 257

Vilka prestationer är upphovsrättsligt skyddade? 257

Allmänt om upphovsrättsskyddets innebörd 258

Kravet på originalitet (verkshöjd) 261

Skydd för annat än litterära och konstnärliga verk 262

Varaktigheten av skyddet enligt upphovsrättslagen 262

Inskränkningar i upphovsrätten 263

Patenträtt 265

Mönsterrätt 266

Känneteckensrätt 269

Varumärkesrätt 270

Rätten till företagsnamn 276

Immateriella rättigheters övergång 278

Sanktioner och domstolar inom

immaterialrätten 280

Sammanfattning 282

Övningar

Rätt eller fel? 283

Fakta 284

Lagtext 285

Fall 286

Tvistlösning samt brott

och straff i affärslivet 288

Processrätt 290

Domstolsväsendet 290

Tvistemålsprocessen enligt rättegångsbalken (RB) 292

Summarisk process 299

Skiljeförfarande 301

Alternativ tvistlösning mellan konsumenter och näringsidkare 306

Brottmålsprocessen 306

Straffrätt 308

Vad är ett brott? 309

Straff och andra påföljder för brott 310

Några vanligt förekommande brott i affärslivet 312

Sammanfattning 315

Övningar

Rätt eller fel? 316

Fakta 317

Lagtext 319

Fall 320

Utsöknings- och

obeståndsrätt 322

Utsökningsrätt 324

Ansökan om utsökning 325

Utmätning 325

Övrig utsökning 331

Vissa processuella regler 331

Konkurs 332

Ansökan om konkurs och prövningen av denna 333

Konkursbeslutet och dess verkningar 335

Förvaltningen 336

Företagsrekonstruktion 342

Skuldsanering 344

Sammanfattning 347

Övningar

Rätt eller fel? 348

Fakta 349

Lagtext 350

Fall 352

Sakregister 356

Bildförteckning 363

Associationsrätt

Detta kapitel redogör för

– vilken betydelse valet av verksamhetsform har för hur näringsverksamhet kan drivas

– fördelar och nackdelar med de tre vanligaste verksamhetsformerna: aktiebolag, handelsbolag och enskild näringsverksamhet

– vad föreningar och stiftelser är och hur dessa verksamhetsformer drivs samt

– vilka typer av verksamhetsformer som räknas som självständiga.

Ideell = icke vinstdrivande, icke kommersiell

begreppet association betyder sammanslutning. Med associationsrätt menas därför läran om hur olika sammanslutningar bildas och hur de får drivas för ekonomiska eller ideella syften. Associationsrätten behandlar hur verksamheten i olika typer av bolag och föreningar ska bedrivas.

Till associationsrätten brukar man även räkna stiftelser och enskild näringsverksamhet (enskild firma), trots att dessa inte är sammanslutningar i egentlig mening eftersom de inte har medlemmar. Det kan dessutom noteras att aktiebolag kan bedrivas av en enda person i likhet med enskild näringsverksamhet. Namnet associationsrätt är med andra ord inte helt rättvisande, eftersom det inte enbart brukar omfatta sammanslutningar utan snarare tar sikte på att beskriva olika verksamhetsformer.

För den som vill ägna sig åt företagande är det en viktig fråga i vilken form verksamheten ska drivas. Valet av verksamhetsform avgörs bland annat av:

– vad delägarna/medlemmarna måste bidra med, till exempel i form av startkapital eller aktivitet i verksamheten

– hur beslut som rör verksamheten fattas

– vem som med bindande verkan kan sluta avtal för verksamhetens räkning

hur omfattande verksamheten kan antas bli

vem som ansvarar för verksamhetens skulder och andra förpliktelser samt

– om och hur verksamhetsformen påverkar hur mycket skatt som måste betalas.

Något förenklat kan valet av verksamhetsform ses som ett val mellan smidighet och ekonomisk trygghet. De enklare verksamhetsformerna, som handelsbolag och enskild näringsverksamhet, är lätta att starta och driva. Samtidigt kan ägarnas personliga tillgångar tas i anspråk för att täcka verksamhetens skulder. Aktiebolag styrs däremot av ett mer omfattande regelverk. Att driva ett aktiebolag innebär ett mindre risktagande än att driva ett handelsbolag eller en enskild näringsverksamhet, eftersom ägarna inte är personligt ansvariga för bolagets förpliktelser.

Ägarna riskerar enbart att förlora det kapital de har satt in i bolaget. Ju riskablare verksamhet man vill bedriva, desto större är anledningen att använda aktiebolagsformen.

Skattemässigt finns det vissa skillnader mellan de olika verksamhetsformerna, även om utgångspunkten är att neutralitet ska råda mellan dessa. I vissa delar är skattereglerna komplicerade. Oavsett företagsform gäller dock att en näringsidkare får göra avdrag från sina intäkter med belopp som motsvarar de kostnader som företaget haft för att möjliggöra intäkten. (Se vidare exempelrutan i avsnitt 2.2.) Sådana avdragsgilla kostnader kan avse exempelvis hyreskostnad eller inköp av dator.

Fakta Moms (mervärdeskatt)

På i princip alla varor och tjänster som säljs ska det läggas på en skatt, som oftast är 25 procent av priset före skatten. Skatten heter mervärdesskatt men kallas i vardagligt tal för moms, vilket egentligen är en förkortning av dess tidigare namn (mervärdesomsättningsskatt). Momsen ingår i det pris som köparen betalar till säljaren. Företag slipper dock att i slutändan betala moms för varor och tjänster som köps in i verksamheten. Visserligen betalar även företag moms vid inköpstillfället, men momsen ”lyfts” bort i deklarationen vilket i praktiken innebär att staten betalar tillbaka denna till företagaren.

2 .1 Allmänt om olika typer av associationer

– bolag respektive föreningar

Även om de olika associationsformerna skiljer sig åt har de vissa gemens amma kriterier. För att en sammanslutning ska ses som en association i rättslig mening krävs för det första att det finns ett avtal om samverkan av något slag. För det andra krävs att det finns ett angivet ändamål med sammanslutningen. Dessa två kriterier är gemensamma för så skilda verksamheter som till exempel en fågelskådarförening och ett aktiebolag, som ska ägna sig exempelvis åt finansiella transaktioner.

Att det alltid finns ett avtal om samverkan hänger ihop med en ytterligare likhet mellan bolag och föreningar, nämligen att både bolagsmäns och föreningsmedlemmars skyldigheter gentemot varandra baseras

på överenskommelser som ligger till grund för associationen. Dessa överenskommelser kan liknas vid spelregler för associationen. För bolag är sådana spelregler fastlagda i bolagsordningen. Föreningar styrs av föreningsstadgar.

En skillnad mellan bolag och föreningar är dock att bolag kan sägas vara slutna associationer medan föreningar oftast är öppna. Med sluten association avses här att bolag har ett visst antal medlemmar eller ett visst antal medlemsinsatser (andelar, till exempel antal aktier) och att det antalet inte kan förändras utan att deltagarna gemensamt ändrar i bolagsordningen. Föreningar kan däremot öka eller minska i medlemsantal utan att det strider mot själva tanken med verksamheten. Denna skillnad mellan bolag och föreningar beror framför allt på att syftet bakom ett bolag skiljer sig mot syftet bakom en förening. Ett bolag bildas normalt sett i vinstsyfte. Delägarna deltar med avsikten att i proportion till sin insats dels få del av vinsten, dels få vara med och bestämma över verksamheten. En förening bildas däremot oftast av andra anledningar än att skapa ekonomisk vinst för sina medlemmar (med undantag för ekonomiska föreningar, se avsnitt 2.4). Föreningar kan exempelvis ha till syfte att driva en viss politisk fråga eller att medlemmarna ska träffas och ägna sig åt en viss hobby. Då spelar det exakta medlemsantalet sällan roll på samma sätt som i ett bolag.

Exempel Nya medlemmar i bolag och föreningar

Tänk dig att Carla, Anton och Laura alla bidragit med 40 000 kronor vardera och startat ett aktiebolag som ska ägna sig åt att sälja kontorsmateriel. Om ytterligare en medlem skulle tas in i bolaget och bidra med samma summa skulle förutsättningarna för ägandet och ansvaret mellan deltagarna förändras, eftersom de tre ursprungliga deltagarna inte längre skulle äga en tredjedel var av bolaget utan i stället en fjärdedel.

Om Carla, Anton och Laura i stället hade startat en förening för frimärkssamlande hade det knappast funnits något hinder mot att låta fler personer ansluta sig till föreningen. Avsikten med verksamheten vore i så fall ideell och inte att vara med och dela på en ekonomisk vinst. Snarare hade de tre deltagarna nog tyckt att det vore positivt om fler ville vara med och dela deras hobby, eftersom finansieringen av omkostnader skulle underlättas.

Enskild näringsverksamhet (enskild firma)

Innan de olika associationsformerna presenteras närmare ska här understrykas att företagsverksamhet inte måste bedrivas genom en sammanslutning. Den enklaste formen av företagande sker nämligen genom enskild näringsverksamhet , ofta kallat enskild firma. Det innebär att en privat person driver näringsverksamhet utan att företaget utgör en egen juridisk person. Detta är mycket vanligt och den som driver en sådan verksamhet kallas enskild näringsidkare. Sådan verksamhet är tänkt att vara lätt att både starta och driva. Eftersom verksamheten inte är en juridisk person som kan äga tillgångar eller ha skulder är det den enskilde näringsidkaren som har fullt personligt ansvar för alla verksamhetens skulder och andra skyldigheter. Det är därför viktigt för honom eller henne att ha noggrann kontroll på företagets skulder, eftersom det personliga ansvaret innebär att skulder i företaget måste täckas med privata tillgångar om företagets tillgångar inte räcker till. Enskild näringsverksamhet är därför inte alltid den klokaste företagsformen för den som tänker driva en verksamhet som innebär att man drar på sig stora kostnader på förhand, till exempel vid inköp av varor eller material som ska hållas i lager. Då kan aktiebolagsformen vara ett säkrare val. (Se närmare avsnitt 2.3.3 nedan.)

För den som inte är beredd att starta aktiebolag men vill begränsa sina risker kan ett alternativ vara att agera som handelsagent. En handelsagent förmedlar affärer i huvudmannens namn. Agentens ersättning kallas provision och betalas av huvudmannen. En handelsagent som har ensamrätt på marknaden kallas generalagent.

En av fördelarna med enskild näringsverksamhet är att den är lätt att starta. Det behövs bara att man registrerar sig hos Skatteverket och får ett registreringsbevis för F-skatt (tidigare kallat F-skattsedel). Som organisationsnummer används det egna personnumret. Verksamheten kan drivas under den fysiska personens egna namn eller så kan ett särskilt företagsnamn registreras. Registrering av företagsnamn görs mot en avgift hos Bolagsverket. Att registrera sitt företagsnamn ger namnskydd. Namnskyddet gäller enligt lagen om företagsnamn 1:2 inom det område som registreringen avser. Registrering görs ofta länsvis men kan också göras för hela landet (se avsnitt 9.5.2).

Det är vanligt att frisörer "hyr en stol" på en salong och sedan driver sin verksamhet som enskild näringsverksamhet. Fakta

Det är möjligt att inom ramen för en enskild näringsverksamhet anställa personal och betala ut löner. Däremot kan en enskild näringsverksamhet aldrig få andra ägare än den ursprunglige enskilde näringsidkaren. Om en eller flera andra personer vill ta över verksamheten måste man alltså byta verksamhetsform.

F-skatt är förkortning av företagsskatt. Den som bedriver enskild näringsverksamhet är ofta godkänd för F-skatt (framgår av registerutdrag från Skatteverket). Det betyder att företagaren själv ansvarar för inbetalning av skatter och egenavgifter på utfört arbete till Skatteverket. F-skatteregistrering medför bland annat att moms ska läggas till på priset för de varor eller tjänster som säljs.

Bolagsverket

Bolagsverket är en statlig myndighet, med säte i Sundsvall, som registrerar nya bolag och förändringar hos redan registrerade bolag, såsom ny styrelse eller förändrad verksamhetsinriktning.

Skatteavdrag = belopp som räknas bort innan skatteberäkningen och som alltså får behållas i sin helhet av näringsidkaren

Egenavgifter = sociala avgifter som egenföretagare måste betala. Motsvarar de arbetsgivaravgifter som en arbetsgivare betalar för sina anställda

Eftersom en enskild näringsverksamhet inte är en juridisk person beskattas verksamheten inom ramen för näringsidkarens personliga skattedeklaration. I deklarationen redovisas näringsverksamhetens resultat på särskilda blanketter för enskild näringsverksamhet, som ska bifogas den personliga skattedeklarationen. Någon särskild bolagsskatt betalas inte. På verksamhetens nettointäkt (intäkter minus kostnader) betalar den enskilde näringsidkaren egenavgifter om 28,97 procent (2023). Den summa som blir kvar efter avdrag för kostnader och egenavgifter beskattas som inkomst av tjänst på samma sätt och med samma skattesats som lön från en anställning.

Exempel Beskattning av enskild näringsverksamhet

Brytpunkt = Beskattningen av fysiska personer består av kommunal skatt och statlig skatt. Statlig skatt betalas dock bara av de som har en inkomst vilken överstiger den så kallade brytpunkten. De som var yngre än 65 år vid 2023 års ingång kunde ha en total årsinkomst på 554 900 kronor (före grundavdraget) innan den statliga inkomstskatten började tas ut

Charlie är heltidsanställd som högstadielärare i engelska. På lediga stunder åtar Charlie sig olika uppdrag som avser översättning av engelska texter till svenska. Under det senaste året hade Charlie en inkomst på 360 000 kr före skatt från sin lärartjänst. Näringsverksamheten gav intäkter på 50 000 kr. Efter de avdrag som Charlie har rätt till (bland annat kost naden för en språkkurs i Cambridge och några engelska ordböcker) står det klart att 19 300 kr av verksamhetsi ntäkterna ska beskattas, tillsammans med de 360 000 kr från tjänsten som lärare. Kommunalskattesatsen i Charlies kommun är 30 procent, så av de 379 300 kronorna ska 113 790 kr betalas i skatt (379 300 kr × 0,30 = 113 790 kr). Statlig skatt behöver inte betalas eftersom beloppet understiger den så kallade brytpunkten. (Om Charlies inkomster eller intäkter skulle komma att öka så att statlig skatt aktualiseras, kan det dock bli mer lönsamt att starta ett aktiebolag. Se vidare exempelruta i avsnitt 2.3.3.)

2.3 De tre bolagstyperna handelsbolag, enkelt bolag och aktiebolag

Av de olika verksamhetsformer som behandlas i detta kapitel är det bara tre som utgör bolag: handelsbolag, enkelt bolag och aktiebolag. En ytterligare bolagsform som man emellanåt hör talas om är kommanditbolag, som är en variant av handelsbolag och behandlas i avsnittet nedan.

Med undantag för enkelt bolag är det ett krav att bolag ska registreras hos Bolagsverket. (Även ett enkelt bolag kan dock registreras under vissa förutsättningar. Det är då bara bolagsmännen som registreras, under sina namn. Något företagsnamn eller organisationsnummer registreras inte.) Sådan registrering innebär att namnet blir skyddat (normalt i det egna länet) så att ingen annan kan använda sig av samma företagsnamn, eller av ett namn som är så likt att det finns risk för förväxling.

2 .3.1 Handelsbolag

Handelsbolag är en bolagsform som är tänkt att vara relativt enkel att starta och driva. Det är förvisso inte fullt lika enkelt som i fråga om enskild näringsverksamhet, men i gengäld ger handelsbolagsformen möjlighet att ha delägare i bolaget. Vidare finns inget formellt krav på startkapital och bolaget behöver inte ha en revisor.

Enligt inledningsparagrafen i lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL) finns två förutsättningar för att ett handelsbolag ska få bildas. För det första ska två eller flera personer ha avtalat att tillsammans utöva näringsverksamhet. För det andra ska bolaget ha förts in i handelsregistret. I och med registreringen blir handelsbolaget en juridisk person och tilldelas ett tiosiffrigt organisationsnummer.

Bolagsmännens rättigheter och skyldigheter bestäms genom avtal (HBL 2:1). Men i de delar bolagsmännen inte avtalat om vad som ska gälla mellan dem, finns utfyllande regler i HBL 2 kap. Ett exempel på en sådan regel är att ingen ny bolagsman får tas in utan samtycke från alla övriga bolagsmän (HBL 2:2). En viktig huvudregel är att resultatet av verksamheten delas lika mellan bolagsmännen, i fråga om både vinst och förlust (HBL 2:8). Om en bolagsman uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget är han eller hon skyldig att ersätta skadan (HBL 2:14).

Var och en av bolagsmännen har behörighet att företräda bolaget, om inget annat har avtalats (HBL 2:17). Det innebär att varje bolagsman har rätt att med bindande verkan ingå avtal för bolagets räkning. Undantag gäller då bolagsmannen agerat utanför en befogenhet som varit överenskommen mellan bolagsmännen, och motparten insett eller bort inse att så var fallet (HBL 2:18). (Begreppen behörighet och befogenhet utvecklas närmare i kapitel 3 Avtalsrätt.)

Bolagsmännen ansvarar solidariskt för bolagets förpliktelser (HBL 2:20). Det innebär att den som har en fordran mot bolaget kan vända sig till vem som helst av dem och kräva betalning för hela skulden. Den bolagsma n som betalat skulden har sedan rätt att kräva de övriga bolagsmännen på deras andel av skulden, så kallad regressrätt. (Se närmare om solidariskt ansvar i kapitel 4 om krediträtt.)

Exempel Regressrätt mellan bolagsmän

Sam och Indira äger 50 procent vardera av ett handelsbolag som importerar och säljer barnkläder. Den senaste tiden har affärerna gått halvknackigt och bolaget är försenat med att betala en faktura på 100 000 kronor till en leverantör. Efter tre påminnelser tröttnar leverantören och vänder sig direkt till Sam och hotar med att gå till kronofogden om Sam inte omedelbart betalar. Bolaget har bara 20 000 kronor i kassan, så Sam tvingas ta 80 000 kronor från sitt privata bankkonto för att uppfylla leverantörens krav. Därefter kan dock Sam vända sig till Indira och kräva henne på hälften av den summa han betalat till leverantören för handelsbolagets räkning (40 000 kronor).

En variant av handelsbolag som regleras i HBL 3 kap är kommanditbolag. I ett kommanditbolag kan en eller flera delägare vara begränsat betalningsansvariga. Dessa kallas kommanditdelägare. Det finns ingen nedre gräns för hur litet betalningsansvaret kan vara, utan det kan vara så lågt som en krona. Men det måste alltid finnas minst en delägare som är obegränsat ansvarig. En sådan person kallas komplementär. En ny komplementär svarar för bolagets tidigare skulder. Däremot saknar en komplementär som avgått ansvar för skulder som uppkommit efter hans eller hennes avgång. En komplementärs avgång ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Fakta Post- och Inrikes Tidningar

Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) är ett officiellt organ för juridiska kungörelser. PoIT grundades redan 1645 av drottning Kristina i samråd med rikskanslern Axel Oxenstierna. Sedan 2007 publiceras PoIT elektroniskt på Bolagsverkets hemsida.

Kommanditbolagsformen kan vara särskilt intressant när vissa delägare inte deltar aktivt i verksamheten. Avsikten är att en kommanditdelägare ska kunna begränsa sin risk till den kontantinsats han eller hon gjort i bolaget (se HBL 3:8). En borgenär som har en fordran mot bolaget kan inte vända sig direkt till en kommanditdelägare, utan måste rikta sitt krav mot bolaget eller komplementären.

Exempel Komplementärs betalningsansvar

Anta att Indira i exemplet ovan varit kommanditdelägare med en begränsning av sitt betalningsansvar om 10 000 kronor, medan Sam varit komplementär. Om Sam hade betalat 80 000 kronor för bolagets räkning hade han bara haft regressrätt om 10 000 kronor gentemot Indira.

Ett handelsbolag avvecklas genom att det likvideras enligt reglerna i HBL 2:24-45 och avregistreras. Likvidation innebär att bolagets samtliga tillgångar omvandlas till pengar. Pengarna fördelas sedan på bolagsmännen genom bolagsskifte (se HBL 2:34 st 2). Avregistrering kan göras kostnadsfritt hos Bolagsverket.

2 .3.2 Enkelt bolag

Liksom ett handelsbolag innebär ett enkelt bolag att två eller flera personer har avtalat om att utöva verksamhet i bolag (HBL 1:3). Ett enkelt bolag förutsätter bara en överenskommelse mellan bolagsmännen. Den överenskommelsen kan vara muntlig eller skriftlig. Avsaknaden av formella krav leder till att avtalet inte kan ha någon egentlig rättslig verkan gentemot någon utomstående. En grundläggande skillnad mellan

Ordinari Post Tijdender från 1645

ett enkelt bolag och ett handelsbolag är därför att ett enkelt bolag inte utgör en egen juridisk person och alltså inte kan ha rättigheter och skyldigheter (HBL 1:4), som exempelvis att äga saker, bli stämd in till domstol eller sätta sig i skuld. Ett avtal som sluts för bolagets eller bolagsmä nnens räkning blir därför bindande gentemot tredje man bara för den eller de bolagsmän som deltagit när avtalet slutits (HBL 4:5). Bolaget kan alltså inte i sig ingå avtal. När ett avtal sluts gör bolagsmä nnen det med andra ord för sin egen personliga räkning.

Exempel Stryktips på eget bevåg

Ruben, Glenn, Peter och Stig gillar att tippa fotboll och har kommit överens om att de varje lördag kl 11 ska träffas på spelkiosken på hörnet och satsa en hundralapp var på en gemensam stryktipsrad och några utvalda matchresultat på Oddset. Överenskommelsen är att även om en av dem inte kan komma till kiosken en viss lördag, så ska de andra lägga ut pengar för honom och låta honom vara med på tipsraden.

Ruben hänger på spelkiosken en onsdagskväll och ser ett kanonodds för en av kvällens Champions League-matcher i fotboll. Han vill inte missa chansen till ett klipp så eftersom han inte har pengar för ögonblicket övertalar han spelkioskens ägare, Sven-Göran, att få spela på kredit. Sven-Göran säger okej eftersom han litar på Ruben. Ruben satsar 400 kronor och säger till Sven-Göran att det är för tipsklubbens räkning.

En tveksamt dömd straffspark förstör Rubens satsning. På lördagen när de andra tre tipsklubbmedlemmarna dyker upp i spelkiosken ber Sven-Göran att de ska betala varsin hundralapp. De vägrar och hänvisar honom till Ruben, vilket de enligt reglerna om enkla bolag har rätt att göra – det är Ruben som ska stå för hela summan, eftersom bolagsmännen enbart blir bundna av rättshandlingar som företagits på det sätt som överenskommits mellan deltagarna i det enkla bolaget.

Befattningshavare = beslutsfattare, funktionär, anställd; i detta sammanhang till exempel verkställande direktör och styrelse Eget kapital = en post i ett företags balansräkning. Den del av företagets tillgångar (pengar, inventarier etc) som finansieras av företagets (ägarnas) egna kapital till skillnad mot den del som finansieras genom lån och kallas för skulder

Till skillnad från handelsbolag finns inget krav på att ett enkelt bolag ska registreras i handelsregistret. Registrering kan dock göras om bolagsmännen driver eller avser att driva näringsverksamhet i bolaget (handelsregisterlagen 2 §). Men registreringen avser inte bolaget i sig, eftersom ett enkelt bolag som sagt inte är en egen juridisk person. I stället är det bolagsmännens namn som förs in i handelsregistret.

Om ett enkelt bolag registrerats hos Bolagsverket avvecklas det, på samma sätt som en enskild näringsverksamhet, genom avregistrering.

2 .3.3 Aktiebolag

Jämfört med andra bolagsformer innebär aktiebolagsformen att det är enkelt att köpa, äga och sälja andelar i ett bolaget. Aktiebolagsformen uppstod på 1700-talet och har varit en viktig förutsättning för att företag ska kunna få in kapital och växa sig framgångsrika. Regler om aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL).

Ett aktiebolag är ett eget rättssubjekt som är tydligt avgränsat från ägaren eller ägarna, både i rättsligt och skattemässigt avseende. Aktieägarna har inget personligt ansvar för bolagets ekonomi eller skötsel i övrigt , vilket framgår av aktiebolagslagens portalparagraf

ABL 1:3. Att äga aktier innebär därför inga personliga risker för aktieägarna, förutom naturligtvis den ekonomiska risken att aktierna kan förlora i värde. En annan fördel är att aktieägarna årligen kan få ta del av bolagets vinst genom aktieutdelning.

Ett aktiebolag bildas av en eller flera personer. Vid registreringen tilldelas bolaget ett organisationsnummer, som blir dess identitet. Det namn som bolaget har är skyddat över hela landet. Ett aktiebolag kan vara privat eller publikt . Med publikt menas att bolaget är noterat på en börs och därmed får sälja sina aktier till allmänheten. För publika aktiebolag gäller krav på högre aktiekapital (se nedan) samt striktare krav vad gäller tillsättningen av bolagets befattningshavare.

En viktig skillnad mot andra bolagsformer är kravet på att den eller de som startar ett aktiebolag skjuter in minst 25 000 kronor för privata bolag och 500 000 kronor för publika bolag. Dessa pengar kallas aktiekapital och utgör startkapital för verksamheten. Detta belopp får alltså användas för att köpa sådant som behövs för verksamheten, såsom dator och skrivare. Men bolagets så kallade eget kapital får

Likvidation = avveckling av ett bolag. Likvidationen kan vara frivillig eller följa av lag (tvångslikvidation)

aldrig bli lägre än hälften av 25 000 kr respektive hälften av 500 000 kr. Om så sker aktualiseras regler om tvångslikvidation. Det innebär att bolaget, om kapitalbristen inte åtgärdas, tvingas att upphöra (se ABL 25:13–20).

Fakta Fakta

Apportegendom

I stället för pengar kan stiftarna bidra med apportegendom, det vill säga egendom som kommer att vara till nytta i bolagets verksamhet. En auktoriserad eller godkänd revisor måste intyga att egendomen är eller kommer att vara till nytta för verksamheten och att den är upptagen till ett verkligt värde. Apportegendomen ska också vara överförd till bolaget vid registrering hos Bolagsverket.

Ägarna har inget personligt ansvar för bolagets skulder eller andra förpliktelser. Den som startar ett aktiebolag riskerar alltså enbart att det kapital han eller hon skjutit in i verksamheten går förlorat. En ägares personliga tillgångar kan inte dras in i bolagets ekonomi som i fråga om enskild näringsverksamhet eller handelsbolag. Eftersom den ekonomiska risken alltså är begränsad kan aktiebolagsformen passa bra för den som vill driva en verksamhet där man måste investera i exempelvis varor, materiel, lokaler eller liknande.

Personligt betalningsansvar i aktiebolag

En grundläggande tanke bakom aktiebolagsformen är att ägarna saknar personligt ansvar för bolagets skulder. I ABL finns dock regler om personligt betalningsansvar för bland andra styrelse och aktieägare. Det gäller framförallt fall då bolaget drivits vidare trots att det borde ha likviderats (se ABL 25:18–20 a) eller då så kallade olovliga värdeöverföringar har skett (se ABL 17: 6– 7).

I praxis har domstolarna dessutom skapat en viss undantagsmöjlighet, i form av principen om ansvarsgenombrott , i syfte att skydda ett bolags borgenärer. Principen kan användas i undantagsfall för att ålägga aktieägare ett personligt betalningsansvar, där ägare har agerat på ett illojalt sätt som förvisso inte strider mot någon regel i ABL men som varit till skada för bolagets borgenärer. (Se vidare rättsfallsruta i avsnitt 10.1.2.3.)

Ansvarsfrihet = att aktieägarna godkänner styrelsens förvaltning av bolaget och avstår från möjligheten att rikta skadeståndskrav mot styrelsen

Ett företag som inte kan betala sina skulder kan försättas i konkurs. Kortfattat innebär en konkurs att alla återstående tillgångar delas upp så långt de räcker mellan de som har fordringar (borgenärer) mot företaget. Det brukar innebära att de fordringsägare som inte har panträtt eller annan säkerhet för sina krav får nöja sig med att bara få tillbaka en del av sina fordringar, eller i värsta fall inget alls. (Se vidare kapitel 11.)

Aktieägarna har inflytande över hur bolaget styrs. Varje aktie ger rösträtt vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Den ordinarie bolagsstämman, som är obligatorisk, måste hållas inom sex månader efter räkenskapsårets slut. Bolag kan dessutom ha behov av extra bolagsstämmor för att rösta i särskilt viktiga frågor. Vid den ordinarie bolagsstämman lägger styrelsen fram förslag till hur bolaget ska disponera den vinst företaget gjort eller hur man ska finansiera eventuell förlust. Vidare tas ställning till om man ska bevilja styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för det gångna året. Stämman utser även ny styrelse. Bland andra viktiga beslut som kan tas i större aktiebolag kan nämnas bonussystem och så kallat incitamentsprogram för företagsledningen.

Under verksamhetsåret ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen är tillsatt av bolagsstämman och sammanträder i regel en eller ett par gånger per kvartal. Styrelsen ska ha minst tre ledamöter. I privata aktiebolag räcker det med en eller två ledamöter under förutsättning att det finns en suppleant. I publika bolag måste styrelsen tillsätta en verkställande direktör (VD) som har till uppgift att leda den ”löpande förvaltningen” (den dagliga driften) i bolaget. I ett mindre aktiebolag, där aktiekapitalet understiger en miljon kronor finns inga formella krav på att utse en VD. I dessa bolag är det tillåtet för samma person att vara både styrelseordförande och VD.

Teckna firma = med bindande verkan ingå avtal eller andra rättshandlingar för bolagets räkning

Styrelsen företräder bolaget och tecknar dess firma (ABL 8:35). Vidare har bolagets VD behörighet som firmatecknare när det gäller frågor inom hans eller hennes ansvarsområde (ABL 8:36). Dessutom kan en särskild firmatecknare ges rätt av styrelsen att företräda bolaget (ABL 8:37).

Regler om hur ett aktiebolag bildas finns i ABL 2 kap och är mer detaljerade än regler för bildande av andra typer av associationer. Av ABL 2:1–4 framgår vem som får stifta ett aktiebolag och vilka åtgärder som måste vidtas. Aktiebolaget anses bildat när en stiftelseurkund upprättats och under tecknats av stiftarna (ABL 2:4). Stiftelseurkunden ska ange vem som äger aktier i bolaget och till vilket pris stiftarna

tecknat sina aktier. Enligt ABL 2:22 måste styrelsen inom sex månader anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret. Det är först när det har gjorts som bolaget får rättshandlingsförmåga (ABL 2:4 st 2, med hänvisning till 2:22–27).

Exempel Beskattning av aktiebolag

Det går bra nu för Charlie (känd från exempelrutan i avsnitt 2.2). Dels ökar intäkterna stadigt från sidoverksamheten som översättare, dels har Charlie blivit befordrad till ämnesansvarig på sin skola. Lönen uppgår nu till 600 000 kr om året, och översättningsverksamheten inbringar runt 150 000 kr exklusive moms om året. (Vi bortser i det följande från eventuella avdrag för inköp av ordböcker med mera.)

Om Charlie fortsätter driva översättningsverksamheten som enskild firma kommer intäkterna därifrån att beskattas med 50 procent. Skatten blir alltså 75 000 kr. Detta eftersom intäkterna beskattas på samma sätt som lön och Charlie kommit över brytpunkten (se förklaring vid faktarutan i avsnitt 2.2) för att betala statlig skatt på 20 procent utöver kommunalskatten på 30 procent.

Om verksamheten i stället bedrivs i ett aktiebolag kan vinst tas ut som aktieutdelning till bara 20 procents beskattning för Charlie. Detta sker enligt reglerna för så kallade fåmansbolag där det finns högst fyra delägare. (Denna förmånliga beskattning gäller bara utdelningar upp till ungefär 190 000 kr.) Aktiebolaget måste dock före aktieutdelningen betala bolagsskatt på 20,6 procent på vinsten. Den totala skatten blir då 54 720 kr, eftersom aktiebolagets skatt landar på 30 900 kr (150 000 x 0,206) och Charlies kapitalskatt på det som blir över till aktieutdelning blir 23 820 kr (119 100 kr x 0,2). (Notera att exemplet ovan alltså avser aktieutdelning. Att ta ut lön från aktiebolag är inte alls lika förmånligt.)

Styrelsen och VD ansvarar inför aktieägarna. Om VD eller en styrelseledamot orsakar bolaget skada (och därmed i förlängningen aktieägarna) kan det bli fråga om ersättningsskyldighet (ABL 29:1). Så kan bli fallet exempelvis om företaget inte betalat in skatter och avgifter i tid. Styrelsens ansvar inför ägarna är kollektivt. Det innebär att var och en av styrelseledamöterna kan hållas ansvarig exempelvis för att inte

ha ingripit om något otillåtet skett i styrelsearbetet. En styrelseledamot har därför en långtgående skyldighet för att hålla sig underrättad om frågor i styrelsearbetet som handläggs av andra ledamöter. Förutom ersättningsansvar gentemot aktieägarna kan det bli fråga om straffrättsligt ansvar. Exempel på brottrubriceringar som kan bli aktuella är förskingring, bedrägeri och trolöshet mot huvudman (se avsnitt 10.2.3).

Aktiebolagslagen är mycket omfattande och reglerna om hur ett aktiebolag ska drivas är utförligare och striktare än för övriga bolagsformer. Ett viktigt krav är revisorsplikten, vilken innebär att aktiebolag oftast måste ha en godkänd eller auktoriserad revisor som ansvarar för att räkenskaperna i bolaget är korrekta. Det är bolagsstämman som utser revisorn. För små aktiebolag finns dock i princip ingen revisorsplikt. Bara de bolag som uppfyller två av följande tre kriterier är tvungna att ha en revisor (ABL 9:1):

– fler än tre anställda

– mer än 1,5 miljoner i balansomslutning eller

– mer än 3 miljoner i nettoomsättning.

Oavsett storlek måste alla aktiebolag lämna in årsredovisning till Bolagsverket.

Fakta Europabolag

Europabolag, även kallade SE-bolag (Societas Europaea), är en europeisk företagsform som infördes i Sverige 2004 genom lagen om europabolag . Europabolagsformen är till för gränsöver skridande verksamhet i aktiebolagsform.

Ett europabolag ska ha sitt säte och huvudkontor i samma land samt minst ett dotterbolag eller filial i ett annat EU-land. Aktiekapitalet i ett europabolag ska vara minst 120 000 euro.

Föreningar – ekonomiska och ideella

Rätten att delta i en förening har ansetts så viktig att den skyddas i grundlag (se regeringsformen 2:1 st 1 p 5). Enligt svensk associationsrätt finns två typer av föreningar: ekonomiska och ideella.

En ekonomisk förening har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Att delta i en sådan förening kan ge vissa fördelar jämfört med vad en medlem skulle kunna uppnå på egen hand. Det handlar framför allt om att dra nytta av stordriftsfördelar, exempelvis genom att köpa in gemensamma maskiner, varor eller liknande. Genom sådana gemensamma inköp kan kostnaden per person hållas nere. Vissa ekonomiska föreningar bildas för att främja konsumenters ekonomiska intressen, medan andra föreningar bildas för att främja näringsidkare.

Enligt lagen om ekonomiska föreningar (EFL) måste en ekonomisk förening ha minst tre medlemmar och en styrelse (EFL 2:1). Styrelse och revisor väljs på föreningsstämman, som motsvarar ett aktiebolags bolagsstämma. Enligt EFL 2:4 kan föreningen inte förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter förrän den har registrerats hos Bolagsverket, då den blir en juridisk person. För en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar (EFL 1:9). En medlems personliga ekonomi kan alltså inte tas i anspråk för föreningens skulder. En ekonomisk förening är en öppen association, vilket innebär att den som huvudregel inte får vägra någon inträde i föreningen. I EFL 4:2 anges under vilka omständigheter föreningen får vägra medlemskap, som exempelvis om sökanden inte kan förväntas delta i föreningens

Fakta Ekonomisk förening

Ekonomiska föreningar utgör företag. I Sverige har ekonomiska föreningar visat sig framgångsrika bland annat inom skogsbruk och inom livsmedelsindustrin. Som exempel kan nämnas mejeribranschen, där både Arla, Skånemejerier och Milko är ekonomiska föreningar som vuxit till stora företag. På konsumentsidan kan nämnas att KF (Kooperativa Förbundet) utgör ett förbund för Sveriges över 40 konsumentföreningar med sammanlagt över 3 miljoner medlemmar. En annan mycket vanlig typ av ekonomisk förening är bostadsrättsföreningar.

verksamhet på det sätt som föreskrivs. Paragrafen tillåter även vägran om det finns ”särskilda skäl”. Som exempel på sådana skäl anger lagens förarbeten exempelvis om ett ökat antal medlemmar skulle vara skadligt för föreningen eller om den sökande på goda grunder kan antas komma att motarbeta föreningens verksamhet.

Det är fråga om en ideell förening om syftet med föreningens verksamhet inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Ideella föreningar regleras inte i någon egen lagstiftning. I stället har en praxis vuxit fram utifrån reglerna om ekonomiska föreningar, som innebär att en ideell förening inte behöver registreras hos någon myndighet. Eftersom lagen om ekonomiska föreningar alltså har betydelse även för ideella föreningar kallas den ibland föreningslagen.

En ideell förening anses enligt rättspraxis utgöra ett självständigt rättssubjekt under förutsättning att följande kriterier är uppfyllda:

– Föreningen har bildats av i regel minst tre personer.

– Föreningen har antagit stadgar som slår fast föreningens namn, syfte och beslutsregler.

– Föreningen har tillsatt en styrelse eller annan företrädare.

En ideell förening kan främja medlemmarnas ekonomiska intresse men får inte göra detta genom att bedriva ekonomisk verksamhet. Exempel på sådana föreningar är Skattebetalarnas förening och fackförbunden. En ideell förening beskattas enligt samma principer som andra juridiska personer. Vissa intäkter anses dock vara skattefria, bland annat medlemsavgifter samt gåvor och bidrag som är avsedda för den ideella verksamheten.

Friskis och svettis är en ideell organisation där över 5 % av Sveriges befolkning är medlemmar.

Vite = en bestämd summa pengar som ska betalas om en skyldighet inte uppfylls

Stiftelser

En stiftelse har varken medlemmar eller ägare och är alltså ingen association i vanlig bemärkelse. En stiftelse förvaltar en förmögenhet som har avsatts för ett visst ända må l som framgår av exempelvis ett testamente, ett gåvobrev eller genom ett beslutsprotokoll. Stiftelser regleras i stiftelselagen.

Stiftelsen blir en juridisk person så snart den uppfyllt alla formella krav på registrering. Ordet stiftelse ska ingå i namnet. En stiftelse ska skötas av en styrelse eller förvaltare och står under tillsyn av länsstyrelsen. Om verksamheten missköts kan förvaltarna få betala ett vite eller entledigas (avsättas). Förvaltningen ska ske på det sätt som grundaren angivit i stiftelseförordnandet (stiftelselagen 2:1).

Knut och Alice Wallenberg startade sin stiftelse år 1917. Varje år delar stiftelsen ut cirka 2 miljarder till svensk forskning och utbildning. Stiftelsen donerade under Coronapandemin cirka 130 miljoner kr till olika forskningsprojekt för att bekämpa covid ­19.

Stiftelseförordnandet ska som huvudregel vara skriftligt och undertecknat av stiftaren/stiftarna, men om det rör sig om ett testamentariskt förordnande kan även ett muntligt förordnande godtas så länge det uppfyller kraven för giltigt testamente, till exempel muntligen inför två ojäviga vittnen (stiftelselagen 1:3). Ett stiftelseförordnande anger hur egendomen ska användas och vem eller vilka som är eller kan komma i fråga som förmånstagare.

Det vanligaste ändamålet med en stiftelse är att stödja en viss verksamhet som legat stiftaren varmt om hjärtat. I många fall sker det genom att stiftelsen använder avkastningen från sin förmögenhet till att dela ut stipendier. Det finns dock många andra typer av stiftelser, såsom insamlingsstiftelser (som främjar välgörande ändamål) och pensionsstiftelser (som skapats av en arbetsgivare för arbetstagarnas skull). Det är viktigt att förmögenheten hålls avskild från annan egendom. De flesta stiftelser registreras hos Länsstyrelsen men exempelvis familjestiftelser registreras hos Skatteverket. Alla stiftelser står under tillsyn av någon av länsstyrelserna.

Exempel Stiftelse grundad genom testamente

Den förmögne affärsmannen Joakim Knöös avlider i hög ålder och lämnar efter sig ett skriftligt testamente där han angett att hans testamenterbara kvarlåtenskap ska fördelas mellan hans tre brorsdöttrar, med undantag för 500 000 kronor. Eftersom Knöös hela sitt liv var en hängiven scout, vill han med de pengarna grunda en stiftelse som ska dela ut årliga stipendier till ledare inom scoutrörelsen som gjort sig särskilt förtjänta av det. I en bilaga till sitt testamente har han utvecklat de närmare instruktionerna för hur stiftelsen ska förvaltas och kraven på den som ska kunna tilldelas stipendium.

• De tre viktigaste verksamhetsformerna för företagande är enskild näringsverksamhet (enskild fi rma), handelsbolag och aktiebolag.

• Enskild näringsverksamhet är lätt att starta, det förutsätter bara att den fysiska personen ifråga beviljats F-skatt av Skatteverket.

• Övriga företagsformer (utom de flesta enkla bolag) måste registreras hos Bolagsverket under ett eget företagsnamn.

• Enskild näringsverksamhet och enkla bolag är inte egna juridiska personer och är inte heller egna skattesubjekt.

• I ett handelsbolag ansvarar bolagsmännen obegränsat och solidariskt för bolagets skulder.

• Kommanditbolag är en särskild variant av handelsbolag, där kommanditdelägarna kan begränsa sitt ansvar till insatt belopp.

• Att starta ett privat aktiebolag förutsätter bland annat ett startkapital på minst 25 000 kronor.

• I ett aktiebolag kan enbart ägarnas insatser gå förlorade. Ägarna ansvarar inte med privata tillgångar för bolagets förluster.

• Ett aktiebolag styrs ytterst av aktieägarna, som vid bolagsstämma tillsätter en styrelse. Styrelsen tillsätter i sin tur en VD som sköter den dagliga driften.

• Föreningar fi nns av två slag: ekonomiska och ideella.

• En ekonomisk förening syftar till att tillvarata medlemmarnas ekonomiska intressen genom bland annat att dra nytta av stordriftsfördelar, till exempel genom stora gemensamma inköp.

• En stiftelse förfogar över en förmögenhet som avsatts för ett visst ändamål och som ska förvaltas enligt särskilda instruktioner från stiftaren.

Rätt eller fel?

1. Bolagsverket registrerar nya företag och förändringar hos redan registrerade bolag.

2. En stiftelse är ett exempel på en sammanslutning.

3. En bolagsordning och en föreningsstadga fyller i princip samma funktion.

4. En öppen association har inget i förväg begränsat medlemsantal.

5. I en enskild firma är innehavaren personligt ansvarig för verksamhetens skulder och åtaganden.

6. En enskild firma kan anställa personal.

7. I ett handelsbolag har var och en av bolagsmännen rätt att företräda bolaget.

8 I ett kommanditbolag har en kommanditdelägare alltid samma ansvar som en komplementär.

9. En komplementär ansvarar för de skulder som uppkommit efter hans eller hennes avgång.

10. Ett avtal som träffats i ett enkelt bolag blir bindande gentemot tredje man bara för den eller de bolagsmän som deltagit när avtalet träffades.

11. Det högsta beslutande organet i ett aktiebolag är bolagsstämman.

12. A lla aktiebolag måste tillsätta en VD.

13. Styrelsen i ett aktiebolag tillsätter den verkställande direktören.

14. Ett europabolag ska ha sitt säte och huvudkontor i ett och samma medlemsland samt minst ett dotterbolag eller filial i ett annat EU-land.

15. En ekonomisk förening har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.

16. En stiftelse står under tillsyn av länsstyrelsen.

Fakta

1. Nämn några faktorer som är avgörande vid val av företagsform.

2. Vilken lag reglerar

a) handelsbolag

b) enkla bolag

c) a ktiebolag

d) ekonomiska föreningar

e) ideella föreningar

f) st iftelser.

3. Vad krävs för att en sammanslutning ska anses vara en association i rättslig mening?

4. Förklara skillnaden mellan en öppen och en sluten association.

5. För vilken typ av verksamhet lämpar sig enskild näringsverksamhet?

6. Vilka är rekvisiten för att ett handelsbolag ska bildas?

7. Vad innebär det att bolagsmän i ett handelsbolag ansvarar solidariskt för bolagets förpliktelser?

8. Förklara begreppen

a) kommanditdelägare

b) komplementär samt

c) likvidation av ett handels- eller kommanditbolag.

9. Vad skiljer ett enkelt bolag från ett handelsbolag?

10. Vilka krav ställs på en styrelseledamot i ett aktiebolag?

11. Jämför de olika företagsformerna utifrån ställda frågor. Utgå från tabellen till vänster.

a) Ä r företagsformen en juridisk person?

Enskild näringsidkare

Handelsbolag

Kommanditbolag

Aktiebolag

Ekonomisk förening

b) Hur många ägare måste respektive bolagsform ha?

c) Finns det krav på kapital vid bolagets bildande?

d) Vem företräder bolaget?

e) Vem ansvarar för bolagets förpliktelser (avtal och skulder)?

f) Var ska eller kan bolaget registreras?

g) I vilken omfattning är firman (namnet) på företagsformen skyddad?

h) Hur fördelas bolagets resultat?

Lagtext

1. Hur uppkommer ett enkelt bolag?

2. Var framgår att lagen om handelsbolag och enkla bolag är dispositiv?

3. Var och hur i lagen om handelsbolag och enkla bolag regleras bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter?

4. Vilken paragraf reglerar hur en förlust fördelas i ett handelsbolag?

5. Av vilken paragraf i lagen om handelsbolag och enkla bolag framgår att samtycke måste ges av samtliga bolagsmän om ytterligare en person ska bli delägare i ett handelsbolag och inget avtal träffats?

6. Av vilken paragraf framgår vem som enligt huvudregeln företräder ett handelsbolag?

7. Var regleras vad som gäller avseende ansvaret för ett handelsbolags skulder?

8. Anta att det föreligger ett bolagsavtal för obestämd tid. Var i lagen om handelsbolag och enkla bolag regleras vad som händer om en bolagsman vill säga upp avtalet och inte längre vara bolagsman?

9. Ett handelsbolag ska likvideras på begäran av en bolagsman om någon annan bolagsman väsentligt åsidosätter sina skyldigheter enligt bolagsavtalet eller om det annars fi nns en viktig grund för bolagets upplösning. Var fi nns lagstöd för detta?

10. Vad gäller för en kommanditdelägares

a) förvaltningsrätt?

b) kontrollrätt?

c) företrädesrätt?

11. För privata aktiebolag gäller att om aktiekapitalet är bestämt i kronor, ska det uppgå till minst 25 000 kronor. Var fi nns lagstöd för detta?

12. För publika aktiebolag gäller att om aktiekapitalet är bestämt i kronor, ska det uppgå till minst 500 000 kr. Var fi nns lagstöd för detta?

13. Vilken paragraf i aktiebolagslagen reglerar att endast publika aktiebolag

får vända sig till allmänheten för att skaffa kapital?

14. Var framgår rekvisiten för vem som inte får bli stiftare i ett aktiebolag?

15. a) Var i aktiebolagslagen framgår att apportegendom ska vara till nytta för företaget?

b) Var i aktiebolagslagen stadgas att en revisor måste intyga apportegendomens verkliga värde för verksamheten?

16. Av vilken paragraf i aktiebolagslagen framgår vilka huvudsakliga arbetsuppgifter en styrelse har?

17. Var i aktiebolagslagen framgår en verkställande direktörs arbetsuppgifter?

18. En ekonomisk förening ska ha en styrelse med tre eller flera ledamöter. Var finns lagstöd för detta?

19. Var framgår att en ekonomisk förening i princip är en öppen association?

20. Var regleras att en stiftelse ska förvaltas i enlighet med stiftarens uttryckliga önskemål, det vill säga vad som är angivet i stiftelseförordnandet?

21. Var stadgas att en stiftelse med egen förvaltning står under tillsyn av den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet i det län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas.

1. Anders, Börje och Calle har efter gymnasiet iden bildat ett bolag under benämningen Raka Puckar KB med säte i Gävle. Anders och Börje är registrerade som kommanditdelägare. Calle sluter raskt en mängd avtal utan att tillfråga sina kompanjoner. Han involverar dem inte heller i hur bolaget förvaltas och drivs i övrigt. Calles avtal och åtgärder visar sig vara mindre lyckade och bolaget har snart dragit på sig stora skulder.

A nders och Börje blir arga och menar att de inte ska behöva ha något betalningsa nsvar eftersom Calle bara ”kört sitt eget race” både i fråga om avtalen och de övriga beslut han fattat. De menar även att de avtal som Calle slutit inte borde vara giltiga, eftersom de inte varit med och ingått avtalen. Vad gäller? (Inga särskilda avtal om delägarnas inbördes förhå llanden har slutits.)

2. Syskonen Stella och Javier har bestämt sig för att starta ett aktiebolag inriktat på båtturism. Turistnäringen i skärgården har ökat markant och efterfrågan på segelbåtar är stor.

a) Ett problem är att Stella inte har så mycket kontanta medel och därför vill arbeta av sin del av insatsen. Är detta möjligt?

b) En vän till dem har arbetat som revisor i en båtförening. Stella och Javier tycker att det vore en utmärkt idé att anlita henne för uppdraget. Är detta nödvändigt? Vilka kunskapskrav ställs på en revisor i ett aktiebolag?

c) Syskonen k an inte enas om vem av dem ska bli VD. Måste ett aktiebolag ha en VD?

LEX Affärsjuridik

LEX Affärsjuridik behandlar de rättsregler som är centrala för den som driver eller vill starta ett företag. Flera av de rättigheter och skyldigheter som en näringsidkare har kan dock i många sammanhang vara viktiga även för privatpersoner att känna till. I boken behandlas bland annat rättsområden som associationsrätt, avtalsrätt, arbetsrätt, fordringsrätt, köprätt, marknadsrätt, immaterialrätt och stra rätt.

Denna ärde upplaga av LEX A ärsjuridik behandlar bland annat den nya konsumentköplagen, ändringar i lagen om anställningsskydd och 2022 års lag om företagsrekonstruktion.

LEX Affärsjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs A ärsjuridik och ingår i LEX-serien. Serien, som även innefattar LEX Privatjuridik och LEX Rätten och samhället , täcker in gymnasieskolans samtliga kurser i juridik. Läromedlen kan läsas av var och en som är intresserad av juridik och fungerar även som introduktionslitteratur vid högskolan.

Mikael Pauli är ämnesråd i Regeringskansliet och f.d. hovrättsassessor. Han har under era år undervisat på juristprogrammet vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademin. Eva Lundberg är f.d. gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11. Erik Öman är jurist och civilekonom. Han har arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet och undervisat på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Numera arbetar han som bankjurist.

Mikael Pauli Eva Lundberg Erik Öman