9789151109992

LÄRANDE OCH

UTVECKLING

Tredje upplagan

TOVE PHILLIPS

STUDIEGUIDE

I den här studieguiden kan du snabbt och enkelt följa ditt eget lärande och kontrollera att du får med dig de viktigaste kunskaperna från varje kapitel. På så sätt vet du att du får med dig samtliga punkter i kursens centrala innehåll. För varje kapitel finns en kort förklaring av vad du ska lära dig, en lista över centrala begrepp och en checklista där du kan kryssa i det du kan.

Kapitel 1: Utveckling, lärande och socialisation

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet ”Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv”. Det handlar om barnets motoriska, intellektuella och emotionella utveckling och om olika faktorer som påverkar utvecklingen. Du får också läsa om barnets socialisation och hur det fostras och påverkas av sin omgivning. Eftersom det finns olika teorier om barns utveckling får du lära dig mer om dessa. Kapitlet sammanfattar också livets olika faser, från vaggan till graven, och vad dessa olika faser kännetecknas av.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Motorisk utveckling

• Intellektuell utveckling

• Kognitiv utveckling

• Emotionell utveckling

• Psykodynamiska teorier

• Behavioristiska teorier

• Perception

• Konkret tänkande

• Abstrakt tänkande

• Socialisation

• Identitet

• Självförtroende

• Självkänsla

• Försvarsmekanism

TESTA DIG SJÄLV

F Jag kan diskutera arvets och miljöns betydelse för individens utveckling. F Jag känner till grundläggande mönster för barns kroppsliga tillväxt.

F Jag kan beskriva några olika samhällstyper och hur de utvecklats genom tiderna.

F Jag kan beskriva några milstolpar i den motoriska utvecklingen samt när de vanligtvis inträffar.

F Jag vet skillnaden mellan grovmotorik och finmotorik.

F Jag vet vilka olika förmågor som ingår i den intellektuella utvecklingen.

F Jag känner till några av Jean Piagets kognitiva teorier.

F Jag kan beskriva grundtankarna i Lev Vygotskijs kognitiva teorier.

F Jag kan förklara och ge exempel på konkret och abstrakt tänkande.

F Jag kan redogöra för vad som sker i den intellektuella utvecklingen i olika åldrar.

F Jag kan förklara vad emotionell och social utveckling handlar om.

F Jag kan beskriva Abraham Maslows behovstrappa.

F Jag vet vem Sigmund Freud var och kan förklara några av hans teorier.

F Jag kan förklara Erik H Eriksons teori om existentiella kriser.

F Jag kan förklara grundtankarna i de behavioristiska teorierna.

F Jag förstår principen bakom betingning och formande genom positiv och negativ förstärkning.

F Jag vet vad socialisation innebär och kan ge exempel på socialisationsteorier.

F Jag kan redogöra för vad som sker i den emotionella/sociala utvecklingen i olika åldrar.

Kapitel 2: Kunskap förr och nu

INNEHÅLL

Kapitlet täcker det centrala innehållet "Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har förändrats” samt ”Hur kunskap och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor”. Det handlar alltså dels om hur vi ser på kunskap, dels om hur vi förmedlar kunskap. Det ger en insyn i hur synen på kunskap och lärande förändrats genom tiderna och hur detta har påverkat de pedagogiska teorier som ligger till grund för dagens skola.

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

• Kunskap

• Kompetens

• Fostran

• Pedagogik

• Didaktik

• Metodik

• Pedagogisk teori

• Montessoripedagogik

• Waldorfpedagogik

• Reggio Emilia-pedagogik

TESTA DIG SJÄLV

F Jag kan diskutera kunskapsbegreppet och ge exempel på olika sätt att definiera kunskap

F Jag vet vad ”de fyra F:en” står för och kan ge exempel på dessa.

F Jag kan beskriva hur synen på kunskap har förändrats genom tiderna.

F Jag kan beskriva hur synen på lärande har påverkat undervisningen genom tiderna.

F Jag känner till de tre uppfostringsstilarna.

F Jag kan ge exempel på hur synen på kunskap och lärande ser olika ut i olika samhällen.

F Jag kan förklara hur synen på skola och undervisning kan färgas av politisk ideologi.

F Jag vet vem John Dewey var och kan förklara hans ”Learning by doing”.

F Jag vet vem Vygotskij var och kan redogöra för hans pedagogiska grundtankar.

F Jag kan beskriva grundtankar och metoder i Montessoripedagogiken.

F Jag kan beskriva grundtankar och metoder i Waldorfpedagogiken.

F Jag kan redogöra för grundtankarna i Reggio Emilia-pedagogiken.

Thea och Tilda är 17 år, enäggstvillingar och väldigt olika. Till utseendet är de lika som bär, men deras personligheter, skolprestationer och sociala status skiljer sig mycket åt.

Thea, som föddes först, är en utåtriktad och social tjej med många vänner. Hon gör bra ifrån sig i skolan och får alltid goda omdömen när hon praktiserar eller sommarjobbar. På fritiden spelar hon basket och är en av de duktigaste i laget.

Tilda är ganska blyg och tillbakadragen. Hon gillar inte att stå i centrum och har alltid hållit sig lite i bakgrunden. Hennes resultat i skolan är ganska bra, men hon får aldrig lika bra resultat som Thea. Tilda började spela basket samtidigt som sin syster, men slutade efter en termin, eftersom hon inte trivdes.

Trots sina olikheter står Thea och Tilda väldigt nära varandra. De tycker om att tillbringa tid tillsammans och kan prata med varandra om allt.

Tvillingarnas föräldrar upphör aldrig att förvånas över att flickorna blivit så olika varandra. Enäggstvillingar har ju samma arvsanlag och borde väl därför vara ganska lika i personligheter? Deras pappa tror att Tilda alltid blivit mer ompysslad och beskyddad, eftersom hon var nära att dö under förlossningen. Han menar att det har gjort henne mer osäker och osjälvständig. Mamman hävdar bestämt att hon alltid behandlat flickorna lika och att deras olikheter beror på små skillnader i arvsmassan och genetiska förändringar som sker under uppväxten.

1 Utveckling, lärande och socialisation

Individens utveckling och lärande är stora kunskapsområden med många olika aspekter. De kan förklara människors beteende och gör att man lättare förstår deras behov. När man arbetar med människor i olika åldrar är det därför viktigt att ha dessa grundläggande kunskaper. I detta kapitel får du lära dig om:

− Utvecklingens grunder och utvecklingsteorier

− Fysisk och motorisk utveckling

− Intellektuell utveckling

− Emotionell och social utveckling

− Utveckling från vaggan till graven.

diskutera · fundera på

1. Thea och Tilda har samma arvsanlag och samma föräldrar –varför tror du att de har blivit så olika?

1. Tror du att Thea är intelligentare än Tilda eller finns det andra orsaker till varför hon gör bättre ifrån sig i skolan?

2. Har du själv syskon och i så fall, är ni lika eller olika?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll:

”Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv”

CENTRALT BEGREPP

Motorisk utveckling är detsamma som rörelseförmågan, alltså vår förmåga att utföra och samordna rörelser. Den motoriska utvecklingen handlar om hur barnet steg för steg utvecklar och lär sig att kontrollera sin rörelseförmåga

Den intellektuella utvecklingen innefattar lärande, minne, tänkande och språk.

Den handlar om kognitiva förmågor och hur man använder dem. Intellektuell utveckling används ofta synonymt med kognitiv utveckling.

Den kognitiva utvecklingen handlar om kognitiva förmågor, alltså hur vi tar till oss och bearbetar information. Det handlar om uppmärksamhet och perception, men också om minne och hur man använder kunskap i sitt tänkande.

Emotionell betyder känslomässig och den emotionella utvecklingen handlar om vårt psyke och vårt känslolov. Identitetsutveckling, självkänsla och vår syn på oss själva och andra är alla delar av den emotionella utvecklingen.

1.1 Introduktion till individens utveckling

Utvecklingens grunder

Individens utveckling är ett väldigt stort område att studera. Det handlar om hur vår kropp växer och hur vi lär oss att hantera den. Det handlar om hur vi lär oss språket och tillägnar oss kunskap genom kommunikation och tänkande. Det handlar också om våra känslor, vår personlighet och hur vi växer in i samhället runtomkring oss.

Helhet och delar

Individen är en helhet och det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när man tittar på dess utveckling. Samtidigt är det naturligt och praktiskt att dela upp ett så stort område i följande delar.

> Fysisk och motorisk utveckling: Kroppens tillväxt och förmågan att kontrollera rörelserna.

> Intellektuell och kognitiv utveckling: Utvecklingen av tänkandet, minnet och språket.

> Emotionell och social utveckling: Personligheten, känslorna och samspelet med andra.

Alla utvecklas olika

När man följer barns utveckling är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och se till alla delar i barnets utveckling. Ett barn kanske lär sig gå sent, men är tidigt i den språkliga utvecklingen. För ett annat barn dröjer det två år innan orden kommer, eftersom det varit upptaget med att utveckla sina fysiska förmågor. Ett tredje barn kan oroa sin omgivning genom att vara sen med det mesta, men det kan bero på att barnet i det tysta observerar och strukturerar sina intryck. Det finns också barn som är sena i utvecklingen på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Det finns milstolpar för vad barn brukar klara av vid en viss ålder. Dessa milstolpar är till god hjälp när man vill se att barnet utvecklas normalt, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen sker i olika takt.

Arv och miljö

Det finns olika uppfattningar om hur mycket i vår personlighet som är genetiskt betingat och hur mycket som har att göra med miljöpåverkan. Debatten om arv och miljö pågår ständigt – den är kontroversiell och har ibland politiska syften.

När studier om människans utveckling satte igång under 1800talet var det vanligt att de olika teorierna lade stor vikt vid antingen arv eller miljö. Idag är de flesta som forskar kring utveckling överens om att den sker i en kombination av arv och miljö.

milstolpe – vägmärke, en punkt där en viktig förändring sker

genetisk – medfödd, ärftlig, finns i generna betingat – som beror på kontroversiell –omtvistad, som det finns olika åsikter om

maskrosbarn – person som trots svåra uppväxtförhållanden klarar sig bra i livet

Det sociala arvet

Det är inte bara medfödda, genetiska egenskaper som går i arv från föräldrarna. Beteenden som går i arv genom socialisation brukar kallas ”det sociala arvet”. Detta begrepp används ofta när man exempelvis diskuterar varför en del människor som själva blivit slagna som barn också slår sina egna barn eller varför barn till skådespelare har en större tendens att själva börja arbeta i filmeller teaterbranschen.

Det kan finnas en risk att man i alltför hög grad använder sin sociala bakgrund som ursäkt för sitt beteende. Eller att det sociala arvet blir som en självuppfyllelse – man tar nästan för givet att man ska bli som sina föräldrar och blir det just därför.

Maskrosbarn

Maskrosbarn är ett begrepp som används för personer som trots en svår uppväxt och ett tungt socialt arv klarat sig bra i livet. Maskrosen är ju en blomma som klarar av att växa i asfalt.

Maskrosbarn kan växa upp i familjer med allvarliga problem som missbruk, psykisk sjukdom, misshandel och övergrepp, men ändå gå vidare i livet med en stark identitet, optimism och självkänsla och klara av att skapa hållbara relationer och anpassa sig till samhället. Dessa barn har ofta fått stöd, hopp och meningsfullhet genom någon annan person i omgivningen, som en lärare eller granne.

diskutera · fundera på

1. Vilken del av individens utveckling tycker du verkar mest intressant – den fysiska, den intellektuella eller den emotionella och sociala? Varför?

2. Vilka av dina egenskaper tror du är medfödda?

3. Hur tror du att debatten om arv och miljö kan ha politiska syften?

4. Har en människa som begår brott rätt att säga att det beror på uppväxten/ bakgrunden eller ska alla ta ansvar för sina egna handlingar?

5. En del barn vanvårdas och utsätts för våld och övergrepp av sina egna föräldrar. Har alla människor rätt att skaffa barn?

merkunskap – det sociala arvet

Det sociala arvet har inte bara intresserat forskare, utan också författare och filmare. Det har gjorts ett antal dokumentärserier, i Sverige och i andra länder, där man följt människor från barndomen upp i vuxenlivet för att se hur de påverkas av sin bakgrund.

Modstrilogin är en serie av Stefan Jarl som består av tre dokumentärfilmer: Dom kallar oss mods (1968), Ett anständigt liv (1979) och Det sociala arvet (1993). I den första filmen möter man ungdomarna Kenta och Stoffe, som lever i Stockholms undre värld med missbruk och kriminalitet. I de andra två filmerna får man följa deras liv och vad som händer med deras egna barn.

Barnen från Jordbro är en dokumentärserie av Reiner Hartleb som följer en skolklass i det lilla samhället Jordbro från 1972 till 1994. Serien bestod först av 15 avsnitt, men har gjorts om till fem filmer: Barnen från Jordbro (1972–1975), Leva i Jordbro (1975–1981), Tillbaka till Jordbro (1988), Det var en gång en liten flicka (1991) och En pizza i Jordbro (1994). I serien följer man Jordbrobarnen från första klass, genom skoltiden och upp i vuxenåldern.

Up-serien (The Up-series) är en brittisk dokumentärserie som följer 14 barn från olika delar av Storbritannien under 36 år. Barnen presenteras första gången när de är 7 år och får då berätta om sina liv och sina drömmar. Därefter träffar man barnen vart sjunde år fram till 1999. Serien består av sex filmer.

förvärvad – tillägnad, anskaffad, ej medfödd

Faktorer som påverkar

Det finns ett antal olika faktorer som påverkar barnets utveckling. Några av dem är medfödda – de har genetiska orsaker (arv). Andra är förvärvade – de beror på barnets omgivning och erfarenheter (miljö). Spindeldiagrammet visar exempel på faktorer som påverkar barnets utveckling. Arv

Arvsanlagen spelar stor roll i barnets utveckling. Barnet kan ärva fysiska egenskaper som utseende och längd, men också talanger som musikalitet och personlighetsdrag som temperament. Om man är tidig eller sen i vissa delar av utvecklingen kan också ha ärftliga orsaker.

Miljö

Miljön kring barnet påverkar dess utveckling på många sätt. Social och ekonomisk status kan avgöra vilka möjligheter barnet har att utvecklas. Familjen och andra människor i barnets omgivning har mycket stor inverkan på barnets utveckling. Samhälle, politik och gällande värderingar spelar också stor roll.

Arv

Sömn

Tillväxt

Hälsa Stimulans

Miljö

Kost

Barnet

Tillväxt

Tillväxt är en självklar del av utvecklingen. Cellerna delar sig och kroppen växer. Tillväxten gör det möjligt för barnet att använda kroppens funktioner. Det finns sjukdomar som bromsar tillväxten och därför också gör att utvecklingen försenas.

Hälsa

Ett friskt barn kan lägga all sin energi på att utvecklas, medan ett sjukt barn inte alltid har den möjligheten. Hälsan kan vara ärftligt betingad, som exempelvis vid medfödda sjukdomar, eller påverkad av förvärvade sjukdomar eller andra faktorer i uppväxtmiljön.

Stimulans

Stimulans är en viktig del i barnets utveckling. Exempel från verkligheten visar att barn som växt upp utan stimulans från omvärlden kan få allvarliga störningar i hela sin utveckling. Alla delar av utvecklingen – motorik, språk, känslor och social förmåga – är beroende av stimulans för att utvecklas. Hit räknas också fysisk kontakt.

Sömn

Sömnen är nödvändig för barnets utveckling. Barn sover mycket mer än vuxna och en stor del av tillväxt och utveckling sker under sömnen. Barn som inte får tillräckligt med sömn kan därför hämmas i sin utveckling.

Kost

Kosten är naturligtvis livsviktig för utvecklingen. I Sverige tar vi för givet att det finns mat på bordet varje dag, men så är det inte överallt i världen. Svenska barn lider inte av matbrist. Här har vi istället problem med ökad fetma hos barn. Vi behöver inte oroa oss för tillgången på mat, utan snarare för vad barnen äter för mat och hur näringsrik den är.

stimulans – något som uppmuntrar och ökar aktiviteten

hämma – hindra eller försena

vetenskap – verifierbar kunskap, beprövade metoder för att beskriva eller förklara verkligheten respons – reaktion, svar, återkoppling

Teorier om utveckling, lärande och socialisation

Fakta och teori

Något av det allra viktigaste när man studerar ett vetenskapligt ämne som psykologi eller sociologi, är att man kan skilja på fakta och teorier. Fakta är sanningar, medan teorier är modeller för att förklara fakta.

Det är ett faktum att fler kvinnor än män arbetar inom barnomsorgen – detta finns det statistiska bevis för. Varför det är så finns det många olika teorier om. Vissa anser att kvinnor har en medfödd ”känsla” för barn, medan andra anser att kvinnliga och manliga könsroller enbart är inlärda. Båda dessa antaganden är teorier, inget av dem är fakta.

En överblick

Den vetenskap som studerar individens utveckling inom dessa områden kallas utvecklingspsykologi. Det finns många olika teorier om individens utveckling, i synnerhet den sociala, emotionella och intellektuella utvecklingen. Här är en överblick över några av de mest inflytelserika teorierna.

Pappa och barn – lika ”naturligt” som mamma och barn?

Psykodynamiska teorier Kombination arv/miljö

Emotionell och social utveckling

Sigmund Freud, Erik H. Erikson Psyket består av en medveten och en omedveten del. Emotionella störningar grundläggs främst under barndomen.

Behavioristiska teorier Främst miljö Emotionell och social utveckling

John B. Watson, Ivan Pavlov, Burrhus F. Skinner

Vår personlighet och vårt beteende formas helt av den omgivande miljön. Vi anpassar vårt beteende beroende på vad det ger för respons.

Kognitiva teorier Kombination arv/miljö Intellektuell utveckling

Jean Piaget, Lev Vygotskij

Sociokulturella teorier Kombination arv/miljö

Emotionell och social utveckling

Mognadsteorier Främst arv (mognad) Motorisk och intellektuell utveckling

Humanistiska teorier Kombination arv/miljö

Socialisationsteorier Kombination arv/miljö

Emotionell och intellektuell utveckling

Lev Vygotskij, Alexej Leontjev

Vid vissa stadier i livet är vi mer eller mindre mottagliga för intellektuell utveckling.

Kulturell och social omgivning har stor betydelse.

Arnold Gesell Individen utvecklas i egen takt allt eftersom den mognar.

Abraham Maslow Människan är förnuftig och kan göra sina egna val.

Emotionell och social utveckling Urie Bronfenbrenner

Sociala system i vår omgivning påverkar vår utveckling.

SAMMANFATTNING

> Alla människor har olika formella och informella roller. Formella roller är sådana som tilldelats efter beslut. Informella roller är sådana som man tar eller får utan att någon faktiskt beslutat om det.

> Grupprocesser beskriver samspel och utveckling inom en grupp. En ny grupp brukar följa vissa utvecklingssteg: Tillhörighet, Kontroll och Samhörighet.

> En grupps arbete och lärande kan påverkas av positivt och negativt grupptryck.

> Arbete i grupp ger mer samlad kunskap, fler idéer och ökad motivation och sammanhållning. Några av nackdelarna kan vara att vissa medlemmar åker ”snålskjuts”, att det tar längre tid och att alla inte kommer till tals.

> Man brukar säga att det finns tre olika ledartyper: auktoritär, demokratisk och låt-gå. Ledarens typ har inverkan på gruppens arbete och lärande.

> Exempel på bra ledaregenskaper är ansvarstagande, pedagogisk kompetens, beslutsamhet och handlingskraft, lyhördhet och empati, god människokännedom och problemlösningsförmåga.

> En av ledarens uppgifter är att upptäcka och lösa konflikter som uppstår i gruppen. En typ av konflikt är mobbning och varje skola ska ha en handlingsplan mot mobbning.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Förklara och ge exempel på formella och informella roller.

2. Varför uppstår rollkonflikter?

3. Ge exempel på vanliga roller i en grupp eller skolklass.

4. Vad är en grupprocess?

5. Ge exempel på positivt och negativt grupptryck.

6. Hur bör en bra arbetsgrupp vara sammansatt?

7. Vad kan det finnas för för- och nackdelar med grupparbete?

8. Beskriv de tre olika ledartyperna.

9. Vad betyder auktoritär?

10. Vad betyder auktoritet?

11. Varför måste en ledare ha god pedagogisk förmåga?

12. Varför måste en ledare ha god social förmåga?

13. Varför uppstår konflikter mellan människor?

14. Hur kan man arbeta förebyggande mot konflikter i en grupp?

15. Vad är ”team building”?

16. Vad är skolans skyldighet när det gäller mobbning?

UPPGIFTER

1. Gör en grupptrycksövning. Utse några i klassen som ska utsättas för påtryckning. Kom på några övertalningsämnen, exempelvis att medverka i mobbning, följa med på något bus, testa droger, snatta i en affär eller skolka från lektionen. Utöva grupptryck på den utvalde, i grupp eller helklass. Turas om att ”stå emot” grupptrycket.

2. Gör en undersökning om grupparbeten i grundskolan. Dela upp er i olika grupper och gå ut i olika årskurser. Lämna ut enkäter med frågor och/eller gör intervjuer med eleverna om deras inställning till grupparbeten.

3. Gör det perfekta grupparbetet! Dela in klassen i grupper av bra storlek och med en bra sammansättning. Välj ett ämne, vilket som helst, och genomför ett effektivt arbete. Samtliga grupper redovisar genom att berätta om arbetsgång och resultat.

4. Gör ett rollspel om konflikthantering. Utse några att vara ledare och dela sedan in er i lika många grupper som ledare. Varje grupp kommer på en konflikt som de sedan tar upp i ett möte med den oförberedda ledaren. Det är ledarens uppgift att försöka lösa konflikten. Turas gärna om med ledar-rollen.

5. Gör ett enskilt fördjupningsarbete om en känd ledare – det kan exempelvis vara en politisk ledare, en fotbollstränare eller en VD för ett stort företag. Ta reda på så mycket du kan om personens ledarstil och ledaregenskaper.

6. Tillbaka till Ville: Du är Örjan, Villes lärare och mentor. Rektorn har beslutat att Ville ska stanna kvar i klassen och ålagt dig att skriva ett åtgärdsprogram för Ville. I åtgärdsprogrammet ska det framgå hur man ska lösa problemet – vilket ansvar har Ville, föräldrarna, Örjan och rektorn och hur och när ska åtgärderna genomföras och utvärderas?

Källkritik

De här sidorna behandlar följande punkt i kursens centrala innehåll: ”Kritisk bearbetning av information från olika källor”. Detta ingår som centralt innehåll i många av gymnasieskolans kurser.

Det är viktigt att källkritiskt tänkande genomsyrar allt arbete i skolan. Vi lever i ett informationssamhälle och möter dagligen stora mängder information att förhålla oss till. En del når oss genom traditionell nyhetsmedia, medan en stor del kommer från olika typer av sociala medier. Traditionella nyhetsmedier har vissa krav på saklighet, vilket sociala medier inte har.

Lärande och utveckling

Kursen Lärande och utveckling handlar om hur individen utvecklas fysiskt, motoriskt, intellektuellt och emotionellt genom livet. Vissa delar av utvecklingen, som till exempel den fysiska, är ganska förutsägbara. Våra kroppar växer på ungefär samma sätt som de har gjort i tiotusentals år. Men när det gäller saker som tankar, känslor och beteenden är vi inte riktigt lika förutsägbara. Det går sällan att säga helt säkert att något är på den ena eller det andra sättet. Det är därför vi ofta läser om teorier om individens utveckling.

Teorier

En teori är en idé eller ett antagande om varför något är på ett visst sätt. Många teorier bygger på vetenskaplig forskning och kan därför ha hög trovärdighet. Men att något har hög trovärdighet betyder inte att det är sant. I takt med att samhället förändras, förändras också våra normer och värderingar. Och i takt med att våra normer och värderingar förändras, förändras forskningen och vad vi vill bevisa med vår forskning.

Ta till exempel frågan om arv och miljö. Vi kan fortfarande inte säga om vissa typiskt manliga och kvinnliga egenskaper är genetiskt eller miljömässigt betingade. Det finns forskning och teorier som säger olika saker. Det man väljer att tro på kan styras av de egna politiska åsikterna eller värderingarna.

Och hur är det med personlighet eller intelligens? Under 1900-talen dominerade teorierna som pekade på miljömässiga faktorer, delvis som en reaktion mot 1800-talets biologism och evolutionstänkande. Detta miljöfokus gick hand i hand med rådande värderingar om att alla kan, bara de får möjlighet. Ett resultat av detta var att samhället, och inte minst skolan, strävade efter att kompensera för socioekonomiska skillnader så att alla kunde få samma chans. Men under slutet av 1900-talet började synen på arv och miljö vända igen. Dels effektiviserades forskningen inom tvillingstudier och dels gjordes stora framsteg inom hjärnforskningen. En stor del av den forskning som görs idag säger att de genetiska faktorerna har mycket större betydelse än man tidigare trott. Men samtidigt finns det mycket forskning kring hjärnans plasticitet och att arvsmassan faktiskt kan förändras under livets gång.

Men det är vad man säger idag. Människan och samhället är i ständig utveckling och vi har ingen aning om vad forskningen kommer att säga om 100 år. Så när du läser i nyheter, forskningsrapporter, sociala medier eller i den här läroboken om barns utveckling och lärande ska du komma ihåg följande: Människan förändras, samhället förändras och forskningen förändras. Teorier är teorier. Det är viktigt att vara ödmjuk inför kunskap. Ju mer man förstår, desto mer förstår man hur lite man förstår.

Ställ frågor

Ta för vana att ställa frågor när du möter ny information. Många påståenden innehåller vaga formuleringar som inte backas upp med ordentliga källor. Var uppmärksam på följande typer av uttryck:

• ”många”, ”de flesta”, etc: Exakt HUR många? Hur stor är majoriteten?

• ”nuförtiden”, ”i dessa tider”, etc: Exakt när? I år? Eller detta århundrade? Jämfört med när?

• ”forskning säger”: Vilka forskare? Anlitade av vem? Finns det forskning som säger motsatsen?

Var också uppmärksam på vilka begrepp man använder och hur de definieras. Vad är till exempel ”psykisk ohälsa”? Är det självupplevt eller diagnosticerat?

När du hittat en källa med intressant information är det bra om du först värderar källans trovärdighet. Det kan du göra genom att ställa följande klassiska källkritiska frågor:

• Är källan äkta? Är källan det den utger sig för att vara?

• Vem står bakom källan? Vem är upphovsman? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du känner till och litar på? Vem är ansvarig utgivare om sådan finns? Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsman eller utgivare.

• Vad har källan för innehåll och vilket är syftet med att presentera detta innehåll? Känns informationen trovärdig? Här gäller det att granska själva innehållet och ta reda på om det rör sig om en presentation av fakta, åsikter, försäljning eller underhållning. Om det är en faktaredovisning, går fakta att kontrollera och är materialet faktagranskat? Saknas viktiga uppgifter? Jämför vad andra källor har att säga i samma ämne! Stämmer informationen med vad du redan vet? Kommersiellt material går också att använda, men kom ihåg att främsta syftet med informationen är att sälja en produkt.

• Är innehållet vinklat (tendensiöst)?

Det behöver inte vara fel att använda vinklat material, i synnerhet inte om du vill få en fråga belyst ur flera perspektiv. Om du vill undersöka vad en viss organisation eller ett visst parti har för åsikter är det naturligt att du besöker organisationens eller partiets hemsida. Naturligtvis kompletterar du din granskning med att ta reda på vad motståndare till organisationen eller partiet tycker.

• Hur presenteras informationen?

Är det välskrivet eller är det slarvigt och fullt av fel? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Om det gäller en text så titta gärna efter om det finns referenser/en källförteckning som styrker informationen.

• Vem är målgrupp?

Riktar sig källan/informationen till allmänheten, till en speciell yrkesgrupp, till personer med ett visst intresse, till en viss åldersgrupp? Om du är elev vill du kanske inte läsa en text som riktar sig till forskare eller vice versa. Är det tillräckligt med information för att du skall få svar på dina frågor eller behöver du söka vidare?

• Hur aktuell är informationen?

Hur gammalt är materialet? När skrevs det? När gjordes uttalandet? När togs fotot? Se efter hur gammal informationen är. Det är extra viktigt när du behöver aktuella uppgifter inom vissa ämnen som till exempel naturvetenskap, medicin och ekonomi. Inom källkritiken tittar man också på samtidighetskriteriet för att se hur nära källan befinner sig i tid till den förmedlade berättelsen. Vilka minnesluckor kan uppstå om du berättar om en händelse allt för långt efter det att händelsen ägt rum?

CENTRALA BEGREPP

Kapitel 1: Utveckling, lärande och socialisation

Motoriken är detsamma som rörelseförmågan, alltså vår förmåga att utföra och samordna rörelser. Den motoriska utvecklingen handlar om hur barnet steg för steg utvecklar och lär sig att kontrollera sin rörelseförmåga.

Den intellektuella utvecklingen innefattar lärande, minne, tänkande och språk. Den handlar om kognitiva förmågor och hur man använder dem. Intellektuell utveckling används ofta synonymt med kognitiv utveckling.

Den kognitiva utvecklingen handlar om kognitiva förmågor, alltså hur vi tar till oss och bearbetar information. Det handlar om uppmärksamhet och perception, men också om minne och hur man använder kunskap i sitt tänkande.

Emotionell betyder känslomässig och den emotionella utvecklingen handlar om vårt psyke och vårt känslolov. Identitetsutveckling, självkänsla och vår syn på oss själva och andra är alla delar av den emotionella utvecklingen.

Psykodynamiska utvecklingsteorier betonar betydelsen av inre konflikter och hur vår önskan att tillgodose våra drifter krockar med omgivningens förväntningar.

Behavioristiska utvecklingsteorier utgår ifrån tanken att alla tankar, känslor och beteenden är inlärda. Enligt teorin är människor helt och hållet formade av omgivningens bemötande.

Perception är förmågan att ta till sig och tolka information genom olika sinnesintryck, alltså syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Ett annat ord för perception är varseblivning.

Konkret tänkande kännetecknas av sådant som finns här och nu, i den fysiska verkligheten. Tankeförmågan är begränsad till beskrivningar av fakta och enkla logiska samband. Det som sägs tolkas bokstavligt och det finns inget utrymme för föreställningar.

Abstrakt tänkande kännetecknas av förmågan att föreställa sig sådant som inte finns i den fysiska verkligheten, att se orsakssamband, dra slutsatser och diskutera idéer och teorier. Man kan göra liknelser och använda sig av symboler.

Identiteten är individens innersta kärna, det som gör den unik. Det är summan av alla de pusselbitar vi använder för att definiera oss själva, som kön, ålder och ursprung, men också vår personlighet och självbild.

Självförtroende handlar om tilltron till den egna förmågan och vad man tror att man klarar av. Självförtroendet byggs ofta upp genom positiva erfarenheter av att lyckas.

Självkänsla är hur man värderar sig själv. Det är vad man tycker och tänker om sig själv och om man tycker att man duger som man är.

En försvarsmekanism är en mental metod vi använder oss av för att skydda oss själva från sanningen, eftersom sanningen skapar obehag och ångest.

Socialisation är en process som innebär att individen tar till sig omgivningens normer och värderingar. Det är en process som påbörjas direkt vid födseln och fortsätter hela livet.

LÄRANDE OCH UTVECKLING

TOVE PHILLIPS

Hur utvecklades du från att ha varit en liten bebis till att bli den tänkande och sociala person du är idag? Varför är vissa människor duktigare i skolan än andra och varför är några bättre på idrott? Vad är egentligen kunskap och hur går lärande till?

Den här boken är för dig som studerar människans utveckling från barndom till ålderdom och vill veta mer om hur vi utvecklar våra kunskaper och färdigheter. Lärande och utveckling tar upp ämnen som motorisk, intellektuell, social och emotionell utveckling, utvecklingsteorier, kunskapssyn, fostran och lärande. Detta är den tredje upplagan av Lärande och utveckling och den innehåller uppdaterad information, omarbetade texter och fokus på centrala begrepp. Det finns även helt nya inslag i form av en studieguide och text om källkritik.

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Lärande och utveckling, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet.

Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

ISBN

9

11

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.