9789151109718

Svenska TILLSAMMANS

4 Å r skurs

Svante Skoglund

4 År skurs

Svenska TILLSAMMANS

Svante Skoglund

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Svenska tillsammans åk 4

© 2023 Svante Skoglund och Gleerups Utbildning AB

Gleerups grundat 1826

Redaktör: Marina Walker

Bildredaktör: Katarina Weström

Illustratör: Sanny Thor

Formgivning: Helena Alvesalo

Layout: Karin Österlund

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978 - 91- 511- 0971 - 8

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Prepress: Exakta Print AB, Malmö, 2024

Tryck Bording PurePrint AB, Borås 2024. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001

Välkommen till Svenska tillsammans bok 2 åk 4!

Svenska tillsammans är ett läromedel i svenska för dig som går i årskurs 4.

Läromedlet består av två böcker:

Svenska tillsammans bok 1 – Läsa, Skriva, Samtala

Svenska tillsammans bok 2 – Språklära & Texttyper

Det nns också en elevwebb. I elevwebben kan du repetera och träna extra på de olika delarna som du har arbetat med i böckerna.

I Svenska tillsammans trä ar du oss. Vi är sex karaktärer som illustratören Sanny or har illustrerat utifrån författaren Svante

Skoglunds idéer. Vi heter Neo, Amal, Ella, Maya, Jing och Charlie, och vi går precis som du i årskurs 4.

Vi är här för att guida dig genom boken. Var och en av oss ansvarar lite extra i var sitt kapitel.

Neo, Amal, Ella, Maya, Jing och Charlie.

Innehåll

1 Komma igång s. 7

Hej! Jag heter Neo. Du kanske vill lära känna mig? (Jo, det vill du!) Det får du göra i det här startkapitlet. Dessutom skriver du ett brev – och får träffa mina vänner Ella, Charlie, Maya, Amal och Jing. Och så blir det språkquiz! Det var genom ett språkquiz som jag fick lära mig det roliga ordet bamba. Jag kan inte låta bli att säga bamba nästan hela tiden. Kan du låta bli? Nu kör vi! Bamba!

3 Beskriva s. 47

2 Återberätta s. 25

Hej! Ella heter jag. Det här kapitlet handlar om något som de allra flesta gör varje dag. Nej, jag menar inte att äta eller sova eller kolla på mobilen. Jag pratar om att återberätta. Alltså när du berättar för någon annan om en händelse (eller flera händelser) som du har varit med om. Du kanske berättar för en kompis om en utflykt som du har varit på. Har du redan återberättat något idag?

Hej! Det är jag som heter Maya. Jag har ett träd utanför mitt hus som ibland ser ut som ett stort troll. Har du också ett träd utanför ditt hus? Hur skulle du beskriva det för någon annan? Och vad skulle du säga om ditt hår? Är det kolsvart, kanske? Eller rågblont? Vågigt, krusigt, lockigt, tunt, tjockt, platt, glänsande? Som du säkert förstår så handlar det här kapitlet om att beskriva – föremål, platser och människor. Om jag får beskriva mig själv skulle jag noga säga att jag heter Maya och har lite rufsigt, halvlångt hår. Och så är jag väldigt snäll.

4

Instruera s. 71

Hallå! Det är jag som är Jing. N + S + T + R … fyra konsonanter i rad! Verbet instruera låter liksom lite hårt och fyrkantigt. Samma sak med ordet instruktion. Ingen kan påstå att instruera och instruktion är svenskans vackraste ord. (Jo, det finns det säkert någon som tycker. Men inte jag!) En instruktion berättar hur något ska göras. Och i vilken ordning. Till exempel om man vill göra chokladbollar när man kommer hem från skolan. Eller spela ett spel. Den som skriver en instruktion får absolut inte slarva. Det gör väl inte du?

något ska göras. Och i vilken ordning. Till exempel om man vill göra chokladbollar

5 Argumentera s. 89

Hej! Jag heter Charlie och jag kommer att guida dig genom det här kapitlet. Alla människor har åsikter. En del åsikter rör privata saker. De kan vara väldigt viktiga för en själv och ens närmaste, men kanske inget man diskuterar med andra. Andra åsikter handlar om sådant som krig och fred, om miljön eller om ekonomi. Det är viktigt

att få säga vad man tycker, så länge man inte kränker någon annan. Det är en del av demokratin. När man skriver (eller pratar) för sin åsikt argumenterar man. Och det får du öva på här. argumenterar

6

Berätta s. 113

Hallå! Jag heter Amal och det är jag som följer dig genom det här kapitlet. Många människor älskar att berätta. Många människor älskar också att lyssna på andras berättelser.

Att berätta muntligt är en sak – att skriva en berättelse en annan. I det här kapitlet får du några finfina berättartips. Vem vet – snart är kanske Nobelpriset i litteratur ditt!

7 Språklära s. 143

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du letar efter substantiv, lär dig om sammansatta ord och ordklasser –och blir ett sjukt skickligt geni på sj-ljudet!

Den här boken handlar mycket om att skriva. Du skriver brev, du återberättar vad du har gjort, du instruerar saker, du beskriver platser, du berättar historier – och du tränar på att argumentera.

Både när du pratar och när du skriver använder du ord. Men det nns en del saker att tänka på när du skriver som du inte behöver tänka på när du pratar. Här kommer några exempel:

• Du behöver veta hur ord stavas. Skriver man skjuta eller sjuta?

• Du behöver veta när du ska använda stor bokstav. Skriver man Januari eller januari?

Det är också bra att kunna en del grammatik när man skriver, till exempel ha koll på vad som är adjektiv och vad som är verb.

I den här bokens sista kapitel – Språklära – lär du dig om stavning, språkriktighet och grammatik.

I Svenska tillsammans nns symboler som förklarar vad du tränar på när du gör uppgifterna:

Pennan visar att det är en skrivuppgi .

Boken står för läsuppgi er.

I loggboken kryssar du för vad du lärt dig i kapitlet och skriver fritt om arbetet.

Munnen med pratbubblan markerar att du ska samtala och diskutera.

Verktygslådan hittar du vid tipsrutorna som hjälper dig med uppgi en.

BAS

Komma igång

Brev

Hej! Jag heter Neo.

Du kanske vill lära känna mig? (Jo, det vill du!)

Det får du göra i det här startkapitlet. Dessutom skriver du ett brev – och får träffa mina vänner Ella, Charlie, Maya, Amal och Jing. Och så blir det språkquiz! Det var genom ett språkquiz som jag fick lära mig det roliga ordet bamba. Jag kan inte låta bli att säga bamba nästan hela tiden. Kan du låta bli? Nu kör vi! Bamba!

Idag på svensklektionen arbetade Neo och hans klasskamrater med brev. Först gick de igenom vad ett brev är. Ungefär så här:

Vad är ett brev?

Ett brev är ett slags meddelande som en person skriver till en annan. Brev kan se väldigt olika ut, men ofta börjar de med en hälsning. De brukar också ha en avslutning. Den som får ett brev kallas mottagare.

Hej!

Jag heter Neo.

Du kanske vill lära känna mig? (Jo, det vill du!) Det får du göra ...

Idag fick vi skriva brev om oss själva. Vi skulle skriva brevet till vår nya lärare, som heter Ellen.

Så här skrev jag:

Hej, Ellen!

Jag heter Neo. Jag tror att mitt namn betyder ”ny”, men det stämmer inte på mig.

För jag är tio år gammal och det är ju inte så nytt. Jag gillar kläder, och jag cyklar mycket.

Andra saker som jag gillar är att fotografera och lma med mobilen, hänga med kompisar och springa i skogen. Svart och vitt är mina favoritfärger, om du undrar.

Om jag får välja mat hemma blir det pasta. Jag har inget husdjur. Jag är faktiskt inte så intresserad av djur. Fast jag tycker att älgar är rätt coola. Men dem kan man ju inte ha som husdjur. Jag gillar historia. Och att läsa om övernaturliga saker, om spöken och häxor och sånt. Jag är lite av en språkfantast. Ordkunskap är kul. Vem är du?

Hälsningar, Neo

Hälsningen står först, på en egen rad.

Här börjar Neo sitt brev.

Neo avslutar sitt brev med ”Hälsningar” och sitt namn.

BREVET OM MIG SJÄLV

Du ska skriva ett brev till Neo eller till någon av hans kompisar (läs om kompisarna på sidorna 12–13). I brevet ska du berätta lite om dig själv. Du kan också skriva något om mottagaren (den som ska få brevet).

Gör så här:

Del 1. Arbeta tillsammans

Samtala i klassen:

• Läs Neos brev till Ellen.

• Hur börjar han brevet?

• Vad berättar han om sig själv?

• Hur avslutar han brevet?

Del 2. Arbeta tillsammans

• Har du skrivit brev någon gång? Berätta!

• Vad är en brevvän för något?

• Hur börjar man ett brev? Finns det olika sätt?

• Hur avslutar man ett brev? Finns det olika sätt?

Skriv ett kort brev tillsammans i klassen, till exempel på en whiteboard. Förslag: Skriv till Neo och berätta om klassen. Ta hjälp av frågorna:

• Vad heter klassen?

• Hur många elever går i klassen?

• Vad heter er lärare?

• Hur inleder och avslutar ni brevet?

• Om man ska berätta lite om sig själv – vad ska man ta med?

Del 3. Arbeta på egen hand

1 Välj om du ska skriva till Neo eller till någon av hans kompisar (läs om kompisarna på sidorna 12–13).

Tips! Skriva brev om sig själv.

• Tänk på hur du börjar. Exempel:

Hej, Neo! Hur mår du? Själv mår jag bra.

• Här är några saker som du kan ta med.

• Ditt namn, din ålder, var du bor …

• Din klass och din skola …

• Vad du gör på fritiden …

• Dina kompisar och din familj …

• Saker som du inte gillar …

• Sådant som du gillar (som till exempel favoritfilm, favoritbok, favoritlåt) …

• Vad du tänker om framtiden …

• Tänk på hur det slutar. Exempel:

Vi hörs! Emma.

2 Skriv brevet om dig själv. Ta hjälp av tipsrutan på sidan 10.

3

Läs ett brev som en kompis har skrivit. Låt kompisen läsa ditt brev.

Skriv en sak som du gillar med din kompis brev:

Skriv en sak som min kompis gillar med mitt brev:

Neos vänner

Det är jag som är Charlie. Min mamma säger att jag är en drömmare. Och att jag är slarvig. Hon har nog rätt. Jag tycker inte att det är så lätt att beskriva mig själv. Men jag kan berätta vad jag gillar. Jag tycker om att spela trummor.

Jag gillar att rita och läsa, men lyckas ofta slarva bort mina pennor och böcker. Min favoritfärg? Lila så klart … . Min älsklingsrätt är tacos. I min familj har vi en labrador som heter Laban och som är världens snällaste. Laban gillar också tacos.

Min superkraft är nog att vara påhittig. Min ”osuperkraft” är att hålla ordning. Jag tycker om att läsa och skriva.

Här får du lära känna mina kompisar Charlie, Ella, Jing, Maya och Amal.

Men jag gillar inte så mycket att arbeta med stavning och grammatik och sådant. För det är så tråååååkigt (och svårt).

Ella heter jag och jag gillar rosa. Jag gillar att laga och sätta ihop grejer. Jag tycker också om att bygga sandslott, det gör jag alltid när jag är på stranden. Att dansa är något av det bästa jag vet – och att lyssna på musik. Om jag skulle välja en enda sak att äta jämt skulle det bli glass. Gärna med kolasås, strössel och skivad banan. Mm, det är så gott. Jag har förresten en egen biodling i trädgården.

Min mamma gör egen honung. Jag gillar också grammatik!

Det är en av de roligaste sakerna att arbeta med i skolan.

Hej på dig! Jing här. Jag tycker om att vara med kompisar, spela fotboll och att ska med min pappa och min storebror. Min älsklingsfärg är röd. Jag gillar mest sk och skaldjur. Många av mina kompisar gillar att äta kyckling, men det tycker jag inte alls om. Jag tycker att det är kul med fåglar. Både vilda och tama. Jag gillar också att skriva, så jag brukar alltid ha med mig en liten svart anteckningsbok som jag skriver ner olika idéer och tankar i. Min superkraft … är att vara snäll.

Hej! Mitt namn är Maya . Jag är en glad tjej som gillar att vara ute i naturen. Jag vill lära mig allt om människokroppen och om snäckor, stenar, lavar och maskar. Jag gillar också friidrott, särskilt längdhopp. Och så har jag precis börjat spela gitarr. Min favoritfärg är nog blå. Blå som himlen. Jag är väldigt förtjust i mackor, gärna med ost på. Jag är tyvärr allergisk mot katter … men jag har ett akvarium som jag och min storasyster Minna sköter om. Jag läser helst faktaböcker, men också spännande kapitel böcker. Jag har fått höra att jag har väldigt bra minne.

Hej, jag heter Amal! Jag gillar verkligen att röra på mig –och när det händer saker. Jag går på dans på tisdagarna, och jag spelar gärna fotboll. Jag tycker också om att baka kakor och tårtor med min pappa. Jag gillar djur, bland annat kaniner och ormar. Jag har en kanin som heter Malte. Han tycker väldigt mycket om att leka med mig. I alla fall för det mesta. Ibland surar han. Jag gillar att snacka och diskutera, men jag har också fått höra att jag lyssnar bra.

Mayas syster Minna.

ETT QUIZ OM SPRÅK

Vad vet du om språk, egentligen? Kan du allt om ordklasser, stavning och förkortningar – eller ser du ut som ett frågetecken när någon säger verb?

Gör så här:

Arbeta i par. Läs och svara på frågorna tillsammans. Sätt kryss för de svar som ni tror är rätt. En del frågor är väldigt svåra. Då får ni gissa. Gå igenom svaren med din lärare.

1 Ungefär hur gammalt är det svenska språket?

Hundra år.

Tusen år.

Femtio år.

2 Om du kommer till den na staden Göteborg och någon tar dig till en bamba, vad kommer det kanske att lukta där?

Gödsel.

Fyrverkerier.

Mat.

3 Punkt, frågetecken och kolon är exempel på …

Skillnadstecken.

Skilsmässotecken.

Skiljetecken.

4 Vad är det man gärna ska tänka på när man stavar m-ljudet?

I slutet av många ord har man bara ett m, som kam och lim.

Om man hör m-ljudet blir man hungrig. Testa själv!

Det nns inte ett enda ord som har två mm i slutet.

5 Ett av de här alternativen är inte någon ordklass. Vilket?

Adjektiv.

Adverb.

Aggressiv.

6 Vad tror du att släktskapsregeln handlar om?

Att ord som är släkt med varandra ofta stavas på samma sätt.

Att ord som är släkt med varandra inte får skrivas på samma rad.

Att ord som är släkt med varandra helt enkelt är lite nare än andra ord.

7 Vilket av följande påståenden är sant?

I svenskan nns inga ord som börjar på bokstaven q.

Först år 2006 började bokstaven w räknas som en av det svenska alfabetets tjugonio bokstäver.

Det är bara i svenskan som man använder bokstaven ö.

Kam och lim är ord med m-ljudet.

8 Vad betydde ordet apelsin från början?

Äpple från Kina.

Min frukt – inte din.

Marmeladbulle.

9 Vad är det som är typiskt för hårda vokaler?

Man kan få ont i halsen av att uttala dem.

Ljudet före en sådan vokal uttalas hårt.

De skrivs med prickar.

10 Sj-ljudet är inte alltid så lätt att stava. I vilket av följande ord slipper du tänka på det?

Geni. Kirurg. Schimpans.

11 Si ra, socker och so a – från vilket språk har vi lånat de orden?

Engelska. Franska. Arabiska.

Betydde ordet apelsin kanske

marmeladbulle från början?

Vad tyckte ni om språkfrågorna? Var de lätta eller svåra?

Fick ni åtta eller fler rätt? Grattis i så fall, ni skulle kunna börja jobba som lingvister (språkexperter) redan imorgon!

Om ni vill kan ni göra ett eget språkquiz. Kolla under utmaningarna!

GÖR ETT VYKORT

Har du fått ett vykort någon gång? Ett vykort är en tryckt bild som man skickar med posten (eller digitalt, fast det är inte riktigt samma sak).

Gör så här:

Först ritar du bilden. Sedan skriver du texten genom att fylla i luckorna på sidan 18.

1 Rita av en plats i rutan. Det kan vara din skola, ditt hus, något där du bor, en plats som du har besökt eller något annat. Försök få med några detaljer.

Jag älskar att skriva brev och vykort. Det är så himla mysigt gammaldags. När

skrev du ett brev för hand senast?

Eller skickade ett vykort till en kompis eller släkting?

2

Bestäm vem som ska få vykortet (på låtsas). Skriv texten.

Hej, !

Hoppas du har det bra! Själv är jag i .

Här och .

Jag mår .

Imorgon ska jag .

Vi ses!

Det här vykortet skickades till ”Käraste Stina” år 1903. På den tiden skrev man texten på samma sida som bilden. Just det året skickades nästan 40 miljoner vykort i Sverige. Var tror du att personen har varit som har skickat det här vykortet?

BEUNDRARBREVET

Du ska skriva ett brev till någon som du beundrar. Det kan vara en kompis, en förälder, en lärare, en artist, en idrottare, en författare, ett barn, en skådespelare, en in uencer, ett djur …

Gör så här:

1 Bestäm vem som är mottagare (den som du skriver till).

2 Skriv brevet. Tänk på inledningen och avslutningen. Vad vill du säga till den här personen?

3

Låt en kompis läsa ditt brev, samtidigt som du läser kompisens brev.

Skriv sedan två saker som du gillar med din kompis brev – och en sak som du tycker kan utvecklas (göras bättre).

PRATBUBBLORNA

Gör så här:

Arbeta i par. Diskutera en bild i taget (på sidorna 21-23).

Pratbubbla

Vad säger (eller tänker) personerna på bilderna? Tankebubbla

Nu blir jag skrivsugen. Jag älskar ju pratbubblor!

GÖR ETT EGET SPRÅKQUIZ!

Använd ett digitalt uppslagsverk som Wikipedia – eller en bok – för att ta reda på intressanta fakta om språk. Du kan också ta hjälp av tidskriften Språktidningen som nns på biblioteket eller radioprogrammet

Språket i Sveriges Radio P1. Skriv minst tre quizfrågor med tre svarsalternativ var. Utmana sedan en kompis.

Tips på intressanta ämnen

• Svåra ord

• Ovanliga språk

• Döda språk

• Olika alfabeten/skrivsystem

• Hur språk är släkt

• Dialektord

Återberätta 2

Hej! Jag heter Ella!

Det här kapitlet handlar det om något som de allra flesta gör varje dag. Nej, jag menar inte att äta eller sova eller kolla på mobilen. Jag pratar om att återberätta. Alltså när du berättar för någon annan om en händelse (eller flera händelser) som du har varit med om. Du kanske berättar för en kompis om en utflykt som du har varit på. Har du redan återberättat något idag?

BAS

I det här kapitlet ...

• Tränar du på att återberätta med hjälp av tidsord och verb i preteritum.

• Lär du dig vad kronologisk ordning är.

• Lär du dig skilja mellan återberättande text och andra texttyper.

Utflykten till Snokviken

I tisdags åkte jag med min klass på ut ykt till ett ställe vid havet som heter Snokviken. Vi tog buss 30 dit. Bussen gick vid tiotiden. Det tog cirka en timme att åka till havet. När vi kom fram gick vi direkt ner till stranden. Det var soligt, men det blåste mycket, så vi badade inte. Först tittade vi på alger och på krabbor. Sedan spelade vi fotboll i sanden. Det var inte så lätt. Det sprätte mycket sand runt om oss.

Därefter åt vi pannkakor med sylt. Klockan två tog vi bussen hem. Det var en väldigt rolig skoldag!

Idag på svensklektionen arbetade vi med att återberätta. Vi skrev om utflykten till havet som hela klassen gjorde förra veckan. Jag skrev så här: Nu är det snart din tur att återberätta!

Tips! De viktiga tidsorden.

När man återberättar använder man något som kallas tidsord. Det gör man för att den som läser ska förstå när och i vilken ordning händelserna inträffade. Här kommer några exempel på tidsord:

• i går

• i morse

• i dag

• senare

• därefter

• först

• sedan

• till sist

• klockan två

• på kvällen

• på eftermiddagen

• i fredags

• förra veckan

• efter en timme/en kvart/en stund

• i förrgår

Tips! Tänk på det här när du återberättar.

• Berätta om händelserna i den ordning som de inträffade. Det kallas för kronologisk ordning.

• Använd tidsord för att läsaren ska förstå när och i vilken ordning händelserna inträffade. Se exempel på olika tidsord i rutan ovanför.

• Det är viktigt att det som du berättar hänger ihop. Ibland kallas det där för denröda tråden.

• Det är inte bara sådant som du själv har varit med om som du kan återberätta. Du kan återberätta en bok som du har läst eller en film som du har sett.

HITTA TIDSORDEN!

Tidsorden är viktiga när man återberättar. Utan tidsord blir det lätt väldigt rörigt.

Gör så här:

Arbeta i par. Läs först Ellas återberättande text om ut ykten till havet.

Ringa sedan in alla tidsuttryck som du hittar.

I tisdags åkte jag med min klass på ut ykt till ett ställe vid havet som heter Snokviken. Vi tog buss 30 dit. Bussen gick vid tiotiden. Det tog cirka en timme att åka till havet. När vi kom fram gick vi direkt ner till stranden. Det var soligt, men det blåste mycket, så vi badade inte. Först tittade vi på alger och på krabbor. Sedan spelade vi fotboll i sanden. Det var inte så lätt. Det sprätte mycket sand runt om oss.

I tisdags åkte klassen på utflykt till havet.

Därefter åt vi pannkakor med sylt. Klockan två tog vi bussen hem. Det var en väldigt rolig skoldag!

STOPPA IN TIDSORD!

Läs meningarna och fyll i de tidsord som saknas.

Välj bland orden i rutan.

1 I kom min moster på besök.

2 Direkt dansen gick de och kade.

3 Vi gick hem till Koresh vi åkte till träningen.

därefter efter fredags förra veckan för tre år sedan innan klockan elva kvällen på flera veckor så fort

4 åt jag och min kompis pannkakor.

5 Vi har inte setts .

6 min pappa kom hem började han att laga middag.

7 bakade han en kaka.

8 Min storasyster sov till .

9 bodde jag i Hammarkullen.

10 På grillade vi korv.

HITTA VERBEN

När man återberättar är det inte bara tidsorden som är viktiga. Man behöver också verb som beskriver vad som har hänt. Det vanligaste är att man använder den verbform som kallas preteritum. Några exempel på verb i preteritum är spelade, sprang, köpte, badade och gick. Har du glömt vad det för ord som ingår ordklassen verb? Läs i rutan på nästa sida.

Gör så här:

Arbeta i par. Läs först Ellas återberättande text Ut ykten till Snokviken en gång till.

Ringa sedan in alla verb i preteritum som du hittar.

Maya spelade gitarr igår.

I tisdags åkte jag med min klass på ut ykt till ett ställe vid

havet som heter Snokviken. Vi tog buss 30 dit. Bussen gick vid tiotiden. Det tog cirka en timme att åka till havet. När vi kom fram gick vi direkt ner till stranden. Det var soligt, men det blåste mycket, så vi badade inte. Först tittade vi på alger och på krabbor. Sedan spelade vi fotboll i sanden.

Det var inte så lätt. Det sprätte mycket sand runt om oss.

Därefter åt vi pannkakor med sylt. Klockan två tog vi bussen hem. Det var en väldigt rolig skoldag!

I tisdags åkte klassen på utflykt till havet.

Tips! Verb.

• Verb är ord som beskriver handlingar:

äta, cyklade, spelar, springer, blev, var

Maya åt spagetti igår.

• Alla verb finns i olika tidsformer: jag spelar nu, jag spelade igår, jag har spelat, jag ska spela

• Tidsformen preteritum kallas också dåtidsformen: spelade, sprang, åt, cyklade

Neo cyklade i morse..

Maya spelade gitarr i lördags.Jing sprang i måndags.

Läs mer om verb på sidan 193 i kapitlet Språklära del 3.

Hur skriver du de här verben i preteritum? Du hittar dem i Ellas text om ut ykten till havet.

åka _____________________________ bada ____________________________

sprätta __________________________ komma

ELLAS KVÄLL

Om man hoppar över verben, kan man skriva så här

för att sammanfatta Ellas kväll efter skolan igår.

• Hemma klockan 16.

• Mellanmål: två smörgåsar och en clementin.

• Sms med Charlie. Ses imorgon.

• Skrivläxa.

• Pappa hemma klockan sex.

• Middag med pappa. Pasta.

• Mobil med mamma.

• Tandborstning.

• Zzzzz klockan 22.

Gör så här:

Nu ska du återberätta Ellas kväll med tidsord och verb i preteritum.

1 Skriv först en hel mening efter varje punkt. Se exemplet:

Hemma klockan 16.

Ella kom hem klockan 16.

Mellanmål: två smörgåsar och en clementin.

Sms med Charlie. Ses imorgon.

Skrivläxa.

Pappa hemma klockan sex.

Middag med pappa. Pasta.

Mobil med mamma.

Tandborstning.

Zzzzz klockan 22.

2 Återberätta Ellas kväll. Bind ihop meningarna med tidsord som passar.

Ellas kväll

Ella kom hem kl. 16. först sedan därefter klockan 18 efter när

GÖR EN TANKEKARTA!

Arbeta i par. Diskutera tillsammans: Vad kan man göra efter skolan?

Gör så här:

1 Skriv ”Efter skolan” i cirkeln.

2 Skriv saker som man kan göra efter skolan i molnen.

spela basket

äta middag

EFTER SKOLAN IGÅR

Nu ska du få träna på att återberätta. Tänk dig att du berättar för Ella vad du gjorde efter skolan igår. Det som du berättar måste inte vara spännande eller roligt eller annorlunda. Du ska berätta om en alldeles vanlig eftermiddag/kväll.

Gör så här:

1 Repetera och diskutera:

• Vad ska man tänka på när man återberättar?

• Vilka tidsord kan du? Hur används de när man återberättar?

• Vad är verb i preteritum för något? Kan du ge exempel?

2 Skriv en enkel återberättande text tillsammans med din lärare och dina klasskompisar. Kanske din lärare vill berätta om sin kväll?

3 Fortsätt på egen hand. Skriv din text här:

Igår efter skolan

Det här är ett förslag till rubrik. Om du vill kan du välja en annan.

HUNDEN OCH BENET

När man återberättar händelser i kronologisk ordning beskriver man dem i den ordning som de inträ ade. Arbeta i par och följ instruktionerna.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Titta noga på bilderna och diskutera: Vad är det som händer?

2 I vilken ordning ska bilderna komma? Skriv si rorna 1–8 i rutorna.

Tycker ni samma?

Återberätta händelsen med hunden i rätt ordning, med tidsord och med verb i preteritum (du skriver på nästa sida).

Hunden och benet

TRE TYPER AV TEXTER

Läs texterna på nästa sida. Vad är det för typer av texter, tror du? Vilken av texterna är en återberättande text?

Välj bland texttyperna i rutan.

Beskrivande text (som beskriver någon eller något)

Återberättande text (som berättar om saker som hänt)

Argumenterande text (som försöker påverka läsarens åsikt)

Text 1

Mårdhunden har ett litet huvud med små öron och spetsig nos. Kroppen är långsmal och kan bli närmare 70 cm lång. Svansen är kort. Pälsen – som går i gult, rött eller grått – har svarta strimmor. Bröst, ben och fötter är svarta. Små valpar är ofta helt svarta. Under vintern har mårdhunden tjock päls och stora fettreserver. Den ger då intrycket av av att vara ett knubbigt djur med korta, tunna ben. En mårdhund med sommarpäls och mindre fettreserver ger ett slankare intryck.

Det här är en text.

Text 2

Mårdhunden är ett skadligt djur som inte hör hemma i vårt land, säger jägare och andra. Därför försöker man nu utrota mårdhunden, som nns framför allt i norra Sverige. Jag tycker att det är fel att göra så. Låt mårdhunden stanna i vårt land! Om det är något djur som är skadligt för naturen – och för alla andra arter – så är det väl människan! Låt naturen sköta sitt, så blir det bäst.

Det här är en _____________________________________________ text.

Text 3

Vi kom till gården sent på tisdagskvällen. Min mamma och min moster hade med sig mat som vi värmde i mikron. Både jag och min bror Alvin hade svårt att sova. Därför smög vi ut fast klockan var elva. Det var inte särskilt mörkt ute. Efter fem minuter ck vi se ett brunaktigt pälsdjur som försvann in i buskarna. På morgonen berättade vi för vår moster Lotten om vad vi hade sett. Hon sa då att det säkert var en mårdhund. På eftermiddagen läste Alvin och jag om mårdhundar på nätet.

Det här är en text.

EN DAG I MITT LIV

En dagbok är en bok där man återberättar saker som har hänt i ens liv. De esta dagböcker är privata eller till och med hemliga. Men det nns också berättelser som är skrivna som dagböcker. En del kända personers dagböcker har tryckts så att alla kan läsa dem.

Så här skriver Ella i sin dagbok:

Den 18 november

Kära dagbok! Idag var pappa och jag och beställde en tårta till mammas födelsedagsfest. Mamma älskar choklad, så pappa frågade vilka tårtor som var mest ”chokladiga”. Vi bestämde oss sedan för en chokladmoussetårta med hallon. Vi ska hämta den på morgonen nu på lördag, alltså på födelsedagen. Efter att vi hade beställt tårtan gick vi och köpte presenter till mamma. Först köpte pappa en jättefin sjal. Därefter köpte jag ett ljus som doftar choklad!

Gör så här:

1 Läs igenom dagbokssidan här ovanför en gång till. Ringa in alla tidsuttryck.

2 Välj en dag – kanske igår eller varför inte förra tisdagen eller för en månad sedan – och återberätta sedan vad du har varit med om. Välj hur personlig du ska vara. Låt bara din lärare läsa. Börja med datum och Kära dagbok!

Datum:

Kära dagbok!

VAD HÄNDE HÄR?

Ibland händer det underliga saker …

Gör så här:

1 Arbeta i par. Välj tillsammans en av bilderna.

2 Samtala: Vad är det som har hänt?

3 Återberätta – tillsammans – vad som har hänt. Skriv i jagform.

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Börja med att sätta kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att läsa och skriva återberättande text.

Jag har lärt mig vad tidsord och verb i preteritum är.

Sedan skriver du fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast? Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med, tycker du?

VEMS DAGBOK?

Arbeta i grupper om fyra. Din lärare väljer vilka som du ska arbeta med.

Gör så här:

1 Välj – utan att berätta för de andra i gruppen – en känd person. Det kan vara en politiker, en skådespelare, en idrottare, en musiker, en in uencer, en konstnär …

2 Skriv en påhittad (förstås) sida ur den valda personens dagbok.

3 Läs varandras texter. Kan ni lista ut vems dagbok det är?

DEN PERFEKTA DAGEN

Tänk dig att du har haft en perfekt dag. Berätta om den.

Gör så här:

1 Börja först med att skriva en lista: Vad innehåller en perfekt dag?

2 Återberätta sedan den perfekta dagen med hjälp av listan. Du ska inte förklara varför dagen är perfekt utan bara återberätta vad du gjorde eller var med om, i kronologisk ordning. Skriv på nästa sida.

Listan:

En perfekt dag för mig skulle innehålla massor av glass!

Beskriva 3

Hej! Det är jag som heter Maya.

Jag har ett träd utanför mitt hus som ibland ser ut som ett stort troll. Har du också ett träd utanför

där du bor? Hur skulle du beskriva det för någon annan?

Och vad skulle du säga om ditt hår? Är det kolsvart, kanske? Eller rågblont? Vågigt, krusigt, lockigt, tunt, tjockt, platt, glänsande? Som du säkert förstår så handlar det här kapitlet om att beskriva – föremål, platser och människor.

Om jag får beskriva mig själv skulle jag noga säga att jag har lite rufsigt, halvlångt hår. Och så är jag väldigt snäll.

I det här kapitlet ...

• Tränar du på att skriva beskrivande texter.

• Lär du dig vad lägesord och faktatexter är.

• Lär du dig skilja mellan beskrivande texter och andra texttyper.

Vår skolgård

Idag på svensklektionen arbetade vi med beskrivande texter. Vi beskrev skolgården.

Jag skrev så här:

Skolgården på vår skola är mest en stor asfaltplan. När man går ut på skolgården ser man några slitna bänkar av trä till vänster. Bakom bänkarna nns en liten plantering med låga buskar. Rakt fram nns en stor lekplats med era gungor och en röd klätterställning. Mellan ingången till skolan och lekplatsen nns en liten studsmatta. Till höger på skolgården ligger en dunge med tio höga träd. Bakom dungen skymtar man fotbollsplanen.

Nu är det snart din tur att beskriva!

Tips! De viktiga lägesorden.

När man beskriver en plats använder man ofta lägesord.

Här kommer några exempel:

• framför

• vid sidan av

• en bit bort

• bredvid

på

i

bakom

närmast

• till höger

• till vänster

• i mitten

• mellan

Tips! Tänk på det här när du beskriver.

• En beskrivande text innehåller fakta om till exempel en plats, ett föremål, en person eller ett djur. En beskrivande text kan därför också kallas för en faktatext.

• I en faktatext ska det som står vara sant. Men om en beskrivning ingår i en berättelse kan den förstås vara påhittad.

• Det är viktigt att en beskrivande text är lätt att förstå. Den som skriver måste tänka på i vilken i ordning saker ska komma.

• Ibland kan det vara bra att samla fakta i listor.

HITTA LÄGESORDEN!

Lägesord är viktiga när man beskriver en plats. Utan lägesord blir en sådan beskrivning lätt väldigt rörig.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Läs Mayas beskrivande text Vår skolgård en gång till.

2 Ringa in alla lägesord som du hittar.

Vår skolgård

Skolgården på vår skola är mest en stor asfaltplan. När man går ut på skolgården ser man några slitna bänkar av trä till vänster. Bakom bänkarna nns en liten plantering med låga buskar. Rakt fram nns en stor lekplats med era gungor och en röd

klätterställning. Mellan ingången till skolan och lekplatsen nns en liten studsmatta. Till höger på skolgården ligger en dunge med tio höga träd. Bakom dungen skymtar man fotbollsplanen.

3 Hur många tidsord hittar du?

4 Skriv lägesorden.

STOPPA IN LÄGESORD!

Arbeta i par. Läs och skriv in rätt ord i meningarna.

1 Jag kan skymta honom bilen.

2 Till står en klätterställning.

3 Porten ligger sushirestaurangen och pizzerian.

vänster framför mellan bakom längre

4 Jag ser inget! Måste du stå rakt mig?

5 bort sitter en skata i en tall.

Var befinner sig katten Asse – framför, bredvid eller mellan stolarna? Eller är han uppe i trädet? I beskrivande texter är det viktigt att det blir rätt med lägesorden.

HITTA ADJEKTIVEN

När man beskriver något använder man ofta ord ur ordklassen adjektiv . Några exempel på adjektiv är gul , gammal och liten . Har du glömt vad det för ord som ingår ordklassen adjektiv? Läs i rutan nedan.

Gör så här:

1 Läs Mays beskrivande text Vår skolgård igen.

2 Ringa in alla adjektiv som du hittar.

Vår skolgård

Skolgården på vår skola är mest en stor asfaltplan. När man går ut på skolgården ser man några slitna bänkar av trä till vänster.

Bakom bänkarna nns en liten plantering med låga buskar.

Rakt fram nns en stor lekplats med era gungor och en röd klätterställning. Mellan ingången till skolan och lekplatsen nns en liten studsmatta. Till höger på skolgården ligger en dunge med tio höga träd. Bakom dungen skymtar man fotbollsplanen.

• Adjektiv är ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut: röd, rolig, öde, ovanlig

• Man kan ofta kompareraadjektiv med ändelserna -are och -ast eller med mer och mest: rödare, roligast, mer öde, mest ovanlig

Läs mer om adjektiv i kapitlet Språklära på sidan 195.

MAYAS RUM

Vad nns i Mayas rum? Hur kan du beskriva det?

Gör så här:

1 Arbeta tillsammans med att titta på bilden och beskriv vad som nns där.

2 Gör tillsammans en tankekarta (på sidan 54) med saker som ska vara med i beskrivningen.

Hej!

Här bor jag!

Välkommen in!

3 Skriv – på nästa sida – en beskrivande text om rummet tillsammans. Tänk på lägesorden!

Mayas rum

SKOLGÅRDEN

Nu ska du få träna på att skriva en beskrivande text. Tänk dig att du ska berätta för Maya hur skolgården på din skola ser ut.

Gör så här:

1 Arbeta först i par och diskutera följande frågor:

• Vad ska du tänka på när du beskriver en plats?

• Vilka lägesord kan du? Hur använder du dem när du beskriver?

• Vad är adjektiv för något? Ge exempel!

2 Ta sedan tillsammans en titt på skolgården! Vad nns där?

Gör tillsammans en tankekarta!

Skolgården

3 Skriv därefter din egen text här:

4 Arbeta till sist igen i par. Läs varandras texter. Välj ut en sak som du gillar i din kompis text och en sak som kan utvecklas (bli bättre).

TIO SAKER

1 Se dig omkring. Vad nns det där du sitter just nu?

2 Skriv en lista med tio saker som du ser omkring dig. Efter varje sak skriver du ett adjektiv som beskriver föremålet. Se exemplet.

Ibland kan det vara smart att skriva en lista i stället för en lång beskrivning.

1. Ett par gummistövlar – röda

Jag skulle vilja skriva en lista över mina favoritglassar. Fast de är ju fler än tio …

EN BESKRIVANDE TEXT OM ETT DJUR – DEL 1

Du ska nu fortsätta träna på att skriva beskrivande. Du börjar med att läsa en beskrivning av lodjuret. Svara sedan på frågorna tillsammans med din lärare och klasskompisar.

Lodjuret

Lodjur (ofta kallat lo) heter Lynx lynx på latin och hör till familjen kattdjur. Det är Europas största kattdjur. Ett annat ord för lodjur är göpa.

Utseende

Lodjuret är mellan 80 och 130 centimeter långt. Det är cirka 65 centimeter högt. Pälsen är tät och gulbrun eller rödbrun. På vintern blir pälsen gråaktig. Svansen är kort och har en svart spets. Typiskt för lodjuret är de svarta tofsarna på öronen.

Rubrik

Mellanrubrik Klassifikation

Sifferuppgifter är vanliga i faktatexter

Utbredning

Lon nns i alla svenska landskap utom på Öland och Gotland.

Den är vanligast i de mellersta och norra delarna av landet.

Speciella egenskaper

Bakbenen är längre än frambenen, så kroppen ser ut att luta framåt. Lodjuret har otroligt bra hörsel.

Precis som andra kattdjur kan en lo spinna, jama, yla och fräsa.

Bo och föda

Lon är aktiv på kvällarna. På dagarna ligger den ofta på en klippa eller stor sten. Något riktigt bo har den inte. Den är ett rovdjur och jagar hjortdjur, harar och fåglar. Lon gräver ofta ner sitt byte. Den använder ofta samma stigar när den jagar.

Ungar

Lodjuren parar sig på våren. På försommaren föder honan en till fyra ungar. Honan tar ensam hand om ungarna under en gran eller under en klippa. Hon lär ungarna att jaga byten.

Frågor efter läsningen:

1 Var i texten får du veta att lodjuret är ett kattdjur? En sådan faktauppgift kallas ibland klassi kation . Den är viktig, för den berättar vilken klass (som till exempel sort, familj) som djuret tillhör.

2 Vilka sex delar består texten av? Vad får du veta i varje del?

Coolt att vi har en sådan där stor och vild katt i Sverige. Jag skulle vilja se ett lodjur någon gång.

EN BESKRIVANDE TEXT OM ETT DJUR – DEL 2

Du har läst en faktatext om lodjuret. Nu ska du skriva en liknande text om ett annat kattdjur.

Gör så här:

1 Välj djur.

2

3

Ta reda på fakta om djuret på nätet eller i böcker.

Gör en tankekarta med de fakta som du tycker är intressanta.

Tiger

Leopard

Lejon

Gepard

Katt

Panter

4 Skriv din faktatext. Ta hjälp av tipsrutan nedan.

Tips! Skriva en faktatext om ett djur.

1. Leta fakta i flera olika källor.

2. Dela in dina fakta i olika avsnitt eller delar, till exempel de här:

• Börja med klassifikationen – vad är det för slags djur?

• Utseende

• Utbredning – var lever djuret?

• Speciella egenskaper – finns det något som skiljer djuret från andra djur?

• Bon och föda

• Parning och ungar

3. Skriv texten på dator eller på papper. Använd gärna bilder.

4. Gör en kattutställning med alla djuren i klassrummet!

DJUR MED DEFINITIONER

När man de nierar ett ord så förklarar man vad det betyder.

Förklaringen kallas de nition. Så här de nieras ordet ”hamster” i ordboken Svensk ordbok (som nns på webbplatsen svenska.se):

”typ av gnagare som har stora framtänder och stora kindpåsar och som kan samla ansenliga vinterförråd i sina underjordiska kammare”.

Vilka tror du att de här djuren är?

Skriv rätt si ra vid bilderna på sidan 63.

1 ett litet, skadegörande råttdjur med oftast stora öron och ögon och lång svans

2 en livlig, trädklättrande och hamstrande gnagare med örontofsar

3 en stor och glupsk rov sk med spolformig kropp, spetsig nos och asymmetrisk stjärtfena

4 ett brun äckigt afrikanskt stäppdjur med mycket lång hals, långa ben och bakåtsluttande kropp

5 en människoapa som har utdraget nosparti, långa armar och lång, gråröd päls

Fast vem är mest skadegörande – musen eller människan?”

TRE TYPER AV TEXTER

Vad är det här för typer av texter?

Vilken av texterna är en återberättande text?

Välj bland texttyperna i rutan.

Beskrivande text (som beskriver någon eller något)

Instruerade text (som berättar hur man ska göra något)

Återberättande text (som berättar om saker som hänt)

Text 1

Igår var mamma, Lisen och jag och köpte en julgran. Jag ville ha en som luktade juligt, så mamma frågade vilka granar som hade ”bäst lukt”. Gubben som sålde granarna tyckte att vi skulle köpa en KRAV-märkt rödgran som hade odlats i Sverige. Vi hittade till sist en som var lagom stor, men toppen såg lite konstig ut. Lisen sa då att vi kunde skulle hugga av en bit av toppen. När vi kom hem ställde v i granen i en hink med vatten i cykelrummet. Dan före julafton ska vi ta in den och klä den. Det ska bli kul!

Det här är en text.

Text 2

De två yngsta byggnaderna, från 1970-talet, innehöll matsal och två klassrum. Mellan byggnaderna låg en stor asfalterad plan. På planen fanns två olika hopphagar målade i vitt: både den vanliga med tre enkla hopprutor (en dubbel, en enkel och en dubbel) och en med nio hopprutor i en kvadrat. Det fanns en häck med nedklippta tallar och ädelgran. I ena hörnet av skolgården låg ett stort sandfyllt område med gungor. Där fanns även stänger på tre olika höjder där man kunde hänga i knävecken. I ett annat hörn av skolgården fanns en gräsplätt med fruktträd.

Det här är en text.

Text 3

1. Utse en kullare för den första omgången. Alla andra ställer sig i varsitt bo (till exempel ett träd).

2. När kullaren ropar ”alla måste ut” byter alla bon. Kullaren försöker kulla någon genom att trä a hen med bollen. Den som är i ett bo kan inte kullas. Om kullaren inte lyckas trä a någon får hen ropa ”alla måste ut” igen.

3. Den som blivit kullad blir också kullare och hjälper till med att försöka trä a de andra med bollen. Kullarna får passa bollen.

4. Den som är sist kvar kallas bollsista. Hen får börja kulla nästa gång.

Det här är en text.

FAKTA ELLER INTE OM ARKADIEN

Du har fått i uppdrag att skriva en kort presentation av det ktiva landet Arkadien. Texten ska inte vara ”reklamig” utan bara innehålla fakta. Vilka fakta tar du med? Ringa in dina svar och skriv sedan en kort text utifrån det som du har tagit med.

• Antal invånare

• Var landet ligger, till exempel världsdel

• Att den naste delen av landet ligger i norr

• Att din kusin heter Urban, precis som presidenten

• Landets historia

• Att du själv har bott i landet och älskar maten

• Att aggan är snyggare än den svenska

EN SELFIE

Du tar en bild på dig själv och skriver en kort text om den.

Gör så här:

1 Ta en sel e – på en plats som du gillar.

2 Skriv fem meningar om din sel e.

Berätta var du be nner dig och hur du känner dig.

3 Ge din sel e ett namn (som en rubrik).

Plats för selfie.

Namn: _____________________________________________________________

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Börja med att sätta kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att läsa och skriva beskrivande texter.

Jag har lärt mig vad lägesord är.

Jag har arbetat med ordklassen adjektiv.

Sedan skriver du fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast? Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med, tycker du?

BESKRIVA EN PERSON

Hur gör man när man beskriver en annan människa?

Här får du träna på det.

Gör så här:

1 Leta på nätet eller i en tidning efter en bild på en person som du tycker är spännande.

2 Beskriv personens utseende.

3 Fantisera:

Vad heter hen? _____________________________________________________

Var bor hen? ______________________________________________________

Vad gör hen på dagarna? ____________________________________________

Vad tänker hen på just nu? __________________________________________

Vad ska hen äta till middag idag? _____________________________________

4 Tänk dig att den här personen spelar med i en lm. Vad är det första som hen säger?

Personen säger det här:

Klistra in din bild här:

BESKRIVA KONSTBILDER

Du letar reda på en konstbild (en oljemålning, till exempel) som föreställer en plats och beskriver den.

Gör så här:

1 Leta på nätet eller på biblioteket efter en bild som du tycker är spännande. Bilden ska vara gjord av en konstnär. Det ska inte vara ett foto. Bilden ska skildra (visa) en plats.

2 Beskriv platsen så väl du kan.

3 Tänk dig att en lm börjar på den här platsen. Vad är det första som händer?

Filmen börjar så här:

Instruera 4

N + S + T + R … fyra konsonanter i rad!

Verbet instruera låter liksom lite hårt och fyrkantigt.

Samma sak med ordet instruktion. Ingen kan påstå att instruera och instruktion är svenskans vackraste ord. (Jo, det finns det säkert någon som tycker. Men inte jag!)

En instruktion berättar hur något ska göras. Och i vilken ordning. Till exempel om man vill göra chokladbollar när man kommer hem från skolan. Eller spela ett spel. Den som skriver en instruktion får absolut inte slarva. Det gör väl inte du?

BAS

I det här kapitlet ...

• Tränar du på att skriva instruerande texter.

• Lär du dig vad verb i imperativ är.

• Lär du dig skilja mellan instruerande texter och andra texttyper.

Idag fick jag verkligen tänka till när vi hade svenska. Och det är ju kul! Vi fick i uppgift att skriva ett recept – med ingredienser och allt. Det kunde vara kakor eller mat eller bröd. Då kom jag att tänka på de där chokladbollarna som jag gillade så mycket att göra för några år sedan. Så jag skrev så här:

Recept på chokladbollar

Ingredienser till cirka 15 chokladbollar:

150 g rumsvarmt smör

1½ dl strösocker

3 msk kakaopulver

1 tsk vaniljsocker

2 msk vatten

4 dl havregryn

Så här gör du:

1. Rör ihop smör och socker.

2. Blanda ned kakao, vaniljsocker, vatten och havregryn.

3. Forma bollar av smeten.

4. Rulla bollarna i kokos.

5. Förvara bollarna i frysen (om du inte äter upp dem).

Nu är det snart din tur att instruera!

Tips!

De viktiga verben.

När man skriver en instruktion använder man verb. Oftast använder man den form som kallas imperativ eller uppmaningsform. Här kommer några exempel:

stek skölj borra vrid ställ

Tips! Tänk på det här när du skriver en instruerande text.

• En instruerande text beskriver hur något ska göras. Det kan handla om att laga en maträtt, sticka en vante, plantera en ros, byta cykeldäck eller spela ett spel.

• Det ska gå att följa instruktionen och få det önskade resultatet.

• En instruerande text ska vara lätt att förstå. Det är särskilt viktigt att de olika delarna kommer i rätt ordning.

• Ibland kan det vara bra att ta med teckningar eller foton när man gör instruktioner.

När Jing lagar mat följer han ett recept. Ett recept är en instruerande text.

HITTA VERBEN!

Verben är viktiga när man skriver en instruerande text.

Det är verben som säger vad läsaren ska göra.

Gör så här:

1 Läs Jings recept på chokladbollar en gång till.

2 Ringa in verben.

1. Rör ihop smör och socker.

2. Blanda ned kakao, vaniljsocker, vatten och havregryn.

3. Forma bollar av smeten.

4. Rulla bollarna i kokos.

5. Förvara bollarna i frysen.

STOPPA IN VERB!

Välj verb i rutan. Skriv dem i luckorna.

1 den skivade löken i en gryta.

2 burken i kylen.

3 på potatisen.

4 grädden i kastrullen.

5 salt över sken.

Häll

Strö

Sätt

Lägg

Ställ

FRUKTSALLADEN

Gör så här:

1 Arbeta i par och diskutera tillsammans följande frågor:

• Vad ska man tänka på när man skriver en instruerande text?

• Varför brukar man lista ingredienserna i ett recept?

• Vad är verb i imperativ för något? Ge exempel! Hur används de när man skriver recept?

2 Gör en tankekarta över vad som kan ingå i en fruktsallad.

Fruktsallad

3 Vilka verb i imperativ kan användas när man beskriver hur man gör en fruktsallad? Gör en lista!

4 Skriv din text här:

Min fruktsallad

Ingredienser:

Så här gör du:

5 Läs varandras texter. Välj ut en sak som ni gillar i varandras texter och en sak som kan utvecklas (bli bättre).

FÖLJ INSTRUKTIONEN

Arbeta i par. Läs instruktionen om hur man lagar en cykel och skriv rätt si ra vid rätt bild.

1. Ta loss hjulet.

2. Ta bort hatten på ventilen.

3. Ta försiktigt bort slangen från däcket.

4. Dra slangen genom en hink med vatten för att ta reda på var luften pyser ut.

5. Sandpappra runt hålet.

6. Sprid ut solution runt hålet.

7. Sätt lagningslappen över hålet och vänta fem minuter.

8. Lägg tillbaka slangen i däcket och pumpa den sedan.

9. Sätt fast hjulet på cykeln.

SKRIV EN INSTRUKTION

Gör så här:

1 Du ska skriva en tydlig instruktion som förklarar hur man gör någon av de saker som står i rutorna på sidan 79. Ta hjälp av exempeltexten på sidan 81 om hur man lagar en punktering.

2 Välj vad din instruktion ska handla om.

3 Skriv instruktionen (välj bland ämnena på sidan 79). Använd verb i imperativform (uppmaningsform) och numrera punkterna i instruktionen.

4 Låt en kompis läsa instruktionen. Är den tydlig? Saknas det information? Skriv ner kompisens återkoppling (vad hen tycker).

Du kan välja att skriva en instruktion om hur du ...

• Sätter en straff i fotboll.

• Får en förälder att swisha pengar.

• Leker kurragömma.

• Ritar en cirkel.

• Hittar kantareller i skogen.

Eller ...

Förklara hur man …

• Byter ut en glödlampa.

• Stänger av mobilen.

• Köper lösgodis.

• Diskar en kastrull.

• Överlever ett zombieanfall.

INTE SPILLA!

Tänk dig att du håller på att programmera roboten Ari som ska kunna uppföra sig som en riktig människa. Det betyder att hen måste lära sig de enklaste saker. Till exempel att dricka ett glas vatten.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Diskutera vilka delar – moment – som ingår när man dricker ett glas vatten. Skriv tillsammans en lista över momenten. Kom ihåg att Ari aldrig har druckit ett glas vatten förut!

2 Skriv tillsammans instruktionen till Ari på en linjerat papper.

3 Läs igenom instruktionen noga. Har ni missat något moment?

4 Din lärare kanske kan spela Ari och följa instruktionen …

TRE TYPER AV TEXTER

Läs texterna på nästa sida. Vad är det för typer av texter?

Vilken av texterna är en instruerande text? Välj bland texttyperna i rutan.

Argumenterande text (som försöker påverka läsarens åsikt)

Berättande text (som berättar en historia)

Instruerande text (som förklarar hur man ska göra något)

Text 1

Solen har just gått ned. Evert var på väg hem genom skogen. Han släpade benen efter sig. Dels var han trött, dels vill han inte gå hem. Han visste ju vad som väntade.

Det här är en text.

Text 2

Rengöra köks ltret

1. Ta loss ltret och lägg det på en ugnsplåt med kanter.

2. Pudra över bikarbonat.

3. Spreja med fönsterputs. Vänta några minuter. Skrubba.

4. Häll över kokande vatten och låt stå en stund.

5. Häll av vattnet.

6. Skölj ltret.

Det här är en text.

Text 3

Tyst i klassen!

Till alla som pratar på lektionerna skolan vill jag säga en sak: Sluta med det! Ni förstör ju både för er själva och för andra, för det blir svårare att lära sig saker. I min klass är det så stökigt att många inte längre vill gå till skolan. Ingen lyssnar på läraren! Hur svårt kan det vara att hålla tyst?

Smartisen

Det här är en text.

INSTRUKTION FÖR … KÄRLEK OCH ANNAT

Den här na instruktionen har en elev i årskurs 4 skrivit.

Din uppgift är att skriva en liknande lista med nio punkter. Välj något av följande ämnen:

• Instruktion för att må bra

• Instruktion för att lära sig saker

• Instruktion för att bli bra på … (fortsätt själv)

• Instruktion för glädje

VÄGBESKRIVNING X 2

Bella, Rustan och Candy bor tillsammans på Mårdgatan 15B. De har bestämt sig för att ha en zombiefest. Bland de inbjudna nns några riktigt sköna människor som bor i Storskogen och inte gillar mobiler. Bella, Rustan och Candy skriver varsin vägbeskrivning.

Börja med att ta en titt på kartan:

Del 1

Så här skriver Bella till sin nya skogskompis Fred:

Det är busenkelt att hitta hem till oss! Du går

bara stigen ut ur skogen. Se till att du har bron

på vänster hand, och gå till höger på Illervägen

tills du kommer till Stampes gränd, där du tar av.

Fortsätt till Mårdgatan och gå sedan till vänster.

Du hör säkert var festen är!

Så här skriver Rustan till sin nya skogskompis Freja:

Det är superenkelt att hitta hem till oss! Du går bara stigen ut ur skogen. Se bara till att du har bron på vänster hand, gå till vänster på Illervägen tills du kommer till Stampes gränd, där du tar av.

Fortsätt till Mårdgatan och gå sedan till höger. Du ser säkert var festen är!

Så här skriver Candy till sin nya skogskompis Fridolin:

Det är galet enkelt att hitta hem till oss! Du går bara stigen ut ur skogen. Se till att du har bron på vänster hand, och gå till höger på Illervägen tills du kommer till Stampes gränd, där du tar av.

Fortsätt till Mårdgatan och gå sedan till höger. Du märker nog var festen är!

Vilken av vägbeskrivningarna är bäst? Motivera ditt svar.

Del 2

I huset på Bäverstigen 5 bor Lisa. Hon vill också ha fest med skogsfolket. Hur beskriver hon vägen så att hon kan

vara säker på att Fred, Freja och Fridolin inte går vilse? Skriv hennes vägbeskrivning:

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Börja med att sätta kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att läsa och skriva instruerande texter.

Jag har lärt mig vad verb i imperativ är.

Sedan skriver du fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast? Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

INSTRUKTIONSFILMEN

Idag är det vanligt med instruktions lmer på nätet. Precis som med skriftliga instruktioner är det viktigt att delarna – momenten –kommer i rätt ordning.

Gör så här:

Arbeta i par och spela tillsammans in en instruktions lm. Fundera först på vad ni vill instruera om. Använd ett av förslagen i rutan om ni inte kommer på något själva. Skriv sedan en instruktion och lma därefter.

Turas om att instruera. Det går bra att lma med en mobil eller en iPad.

• Rita en igelkott.

• Vika ett flygplan.

• Vika en loppa.

• Vässa en penna.

• Borsta håret.

FEL, FEL, FEL

I det här receptet har hela fem saker blivit fel. Hittar du felen?

Scones

Ingredienser för 10–12 scones

1 msk salt

8 dl vetemjöl

1,5 dl bakpulver

4 dl mjölk

1. Värm ugnen till 225 grader. Skär smör i tunna skivor.

Blanda samman mjöl, bakpulver, salt och smör.

Tillsätt mjölken och arbeta snabbt ihop till en deg.

2. Ta upp degen på en mjölad arbetsbänk och dela den i två delar. Lägg på smord plåt och forma varje del till en rund kaka. Snitta kakorna i fyra delar med en vass kniv.

3. Grädda dina scones mitt i ugnen i cirka 150 min. Låt sconesen svalna något på galler innan de avnjuts ljumma med smör och ett gott pålägg.

Vilka är felen, tror du? Markera felen med kryss.

För mycket salt

För lite salt

För lite mjöl

För lång tid i ugnen

För lite mjölk

För mycket bakpulver

Scones ska inte ätas ljumma

Det nns inget smör med bland ingredienserna

Antalet scones stämmer inte

Argumentera 5

Alla människor har åsikter.

BAS

I det här kapitlet ...

• Tränar du på att skriva argumenterande texter.

En del åsikter rör privata saker. De kan vara väldigt viktiga för en själv och ens närmaste, men kanske inget man diskuterar med andra. Andra åsikter handlar om sådant som krig och fred, om miljön eller om ekonomi. Det är viktigt att få säga vad man tycker, så länge man inte kränker någon annan. Det är en del av demokratin. När man skriver (eller pratar) för sin åsikt argumenterar man. Och det får du öva på här.

• Lär du dig skilja mellan argumenterande texter och andra texttyper. eller att

• Lär du dig vad tes, argument och motargument är.

Min svensklärare Ellen säger att det är viktigt att barn också får vara med och bestämma. Men för att vi ska kunna göra det måste vi lära oss att argumentera. Vet du vad det betyder? Ungefär detsamma som att säga eller skriva varför man har en viss åsikt. När man argumenterar lägger man fram sina argument. Tänk dig att din åsikt är att ni ska äta middag en timme tidigare. Då kan ditt argument vara att du ska träna klockan 19 och inte mår bra av att äta precis innan.

Idag skrev vi tillsammans i klassen ett brev om skolgården som vi skickade till vår rektor som heter Frida. Vi argumenterade för att skolgården behöver rustas upp. Så här skrev vi:

Hej, Frida!

Vi som går i klass 4C tycker att skolgården behöver rustas upp. Då skulle vi få mer motion på rasterna och det skulle göra att vi mår bättre och arbetar mer i klassrummet.

Det skulle också vara roligare att gå i skolan. Idag är det många som bara står och hänger på skolgården, för det nns inte så mycket att göra utomhus. Vi skulle vilja ha en basket plan. Flera av bänkarna är trasiga, så vi vill också att skolan byter ut dem mot nya. Det vore också bra om vi ck bord vid bänkarna. Och er buskar! Det går era hundra elever på skolan, men ändå nns det inte mer än tre gungor. Vi tycker att skolan ska sätta upp er gungor.

Vad tycker du?

Hälsningar från Klass 4C

Nu är det snart din tur att argumentera!

Tips!

Tes, argument och motargument.

Tre ord är viktiga att känna till när man argumenterar:

• Tes är detsamma som åsikt. Ett exempel: Läxor borde förbjudas!

• Argument är sådant som talar för (stödjer) tesen. Ett exempel:

Barn behöver sin fritid.

• Motargument är sådant som talar mot (ifrågasätter) tesen. Ett exempel:

Man behöver repetera för att lära sig saker.

Tips! Tänk på det här när du skriver argumenterande text.

• En argumenterande text presenterar en tes och argument för tesen. Den som läser ska kunna förstå vilken din tes är och vilka dina argument är.

• Det är viktigt att du tänker igenom ämnet ordentligt innan du skriver. Skriv en lista eller gör en tankekarta!

• En argumenterande text ska ha en rubrik. Skriv gärna ut tesen i rubriken.

HITTA TESEN OCH ARGUMENTEN!

Argumenten är förstås viktiga när man skriver argumenterande text. Det är argumenten som förklarar varför du har den åsikt som du har.

Gör så här:

1 Arbeta tillsammans. Läs brevet från Charlies klass till rektor Frida en gång till.

Hej, Frida!

Vi som går i klass 4C tycker att skolgården behöver rustas upp. Då skulle vi få mer motion på rasterna och det skulle göra att vi mår bättre och arbetar mer i klassrummet. Det skulle också vara roligare att gå i skolan. Idag är det många som bara står och hänger på skolgården, för det nns inte så mycket att göra utomhus. Vi skulle vilja ha en basket plan. Flera av bänkarna är trasiga, så vi vill också att skolan byter ut dem mot nya. Det vore också bra om vi ck bord vid bänkarna. Och er buskar! Det går era hundra elever på skolan, men ändå nns det inte mer än tre gungor. Vi tycker att skolan ska sätta upp er gungor.

Vad tycker du?

Hälsningar från Klass 4C

2 Vilken är elevernas tes (åsikt)?

Tesen är .

3 Vilka tre av följande påståenden används som argument (stöd)

för tesen? Läs och ringa in dem!

Det går för många elever på skolan

Buskarna är taggiga

Eleverna skulle få mer motion

Det skulle vara roligare att gå i skolan

Det är ofta dåligt väder

Ingen vet vad rektor Frida tycker

Barnen står bara och hänger för det nns inte så mycket att göra utomhus

4 Ringa in på bilden var eleverna tycker att det ska göras förändringar – och skriv vad det är som de önskar sig.

REKTOR FRIDA SVARAR!

Tänk dig att du (och dina kompisar) är rektor Frida och ska svara på brevet från klass 4C på två sätt. I det ena svaret får eleverna ett positivt svar, i det andra håller Frida inte med eleverna. Arbeta med en kompis.

Gör så här:

1 Tänk först att Frida håller med eleverna – men också att hon har ett annat förslag (en tes): att det bästa är om eleverna hjälper till att göra gården n. Kan ni komma på vilka argument som rektor Frida har? Skriv upp dem!

2 Skriv tillsammans det första svaret från Frida.

3 Tänk sedan att Frida inte håller med eleverna. Hon vill alltså inte rusta upp skolgården. Vilka motargument kan rektor Frida ha?

4 Skriv tillsammans det andra svaret från Frida.

ARGUMENT OCH MOTARGUMENT

När man argumenterar är det viktigt att ha så bra argument som möjligt.

Eller motargument, om man inte håller med. Här får ni träna på båda delarna.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Skriv tillsammans en tes på en ganska stor papperslapp. Det kan vara något som du själv kommer på, eller så använder du en tes i rutan här nedanför.

2 Rita sex linjer på lappen, under tesen. Se bilden på nästa sida.

3 Skriv ett argument för tesen på den översta raden. Byt lappar med varandra.

4 Den som tar emot lappen skriver ett första motargument.

5 Fortsätt varva med argument och motargument.

Förslag på teser

• Gör lokaltrafiken gratis för alla

• Ät mer frukt

• Sälj godis och läsk bara på lördagar

• Låt skoldagen börja klockan nio

• Ge oss mer idrott i skolan

• Ge alla barn högre månadspeng

• Sluta skräpa ner

• Bli vegetarian/vegan

• Stoppa alla djurförsök

• Förbjud mobiler för alla under 12 år

Tes:

Argument: Motargument:

Mer idrott i skolan? Varför inte? Men vilka är de bästa argumenten? Och finns det motargument?

MITT BÄSTA TIPS

Charlies lärare Ellen har gett klass 4C tio tips på saker som de kan göra om de tycker det är svårt att komma igång med en skrivuppgift.

Gör så här:

1 Läs först igenom tipsen på sidorna 99–100 noga.

2 Välj sedan ut det tips som du tycker är bäst. Skriv tipset i rutan och skriv sedan dina argument.

Jag tycker att det här är det bästa tipset:

Mina argument är:

Ellens bästa komma-igång-tips

Prata med någon annan! Prata med en lärare, någon annan vuxen eller en kompis. De kan hjälpa dig att få idéer och skrivlust.

Gör en lista! Eller en tankekarta! Det nns olika sätt att förbereda en skrivuppgift på, men listor med stödord (eller tankekartor) funkar nt för många. Skriv ned dina idéer. Listan behöver inte vara ”bra” eller ”snygg”. Det viktiga är du får något att hänga upp skrivandet på. Något att börja med.

Ta reda på mer. Ibland kommer man inte igång för att man inte vet tillräckligt om ämnet. Samla fakta! Läs på! Gå till biblioteket!

Flödesskriv! Som ju hörs på namnet handlar ödesskrivande om att skriva på utan att tänka för mycket. Kanske allt inte blir bra, men det spelar ingen roll just nu. Det viktiga är att du kommer

Tips

igång. Du kan gå igenom och ta bort saker senare. Hur man gör?

igång. Du kan gå igenom och ta bort saker senare. Hur man gör? Bara skriv!

Läs! Men vadå, tänker du, jag skulle ju skriva?

Jo, men ofta får man idéer när man läser andras texter. Testa!

Ta en bit i taget! Känns skrivuppgiften alldeles för stor? Dela då upp den i mindre delar. Det gör det lättare att komma igång.

Jo, men ofta får man idéer när man läser andras

Använd lappar! Om du jobbar med en längre text – och inte känner för att använda stödord eller tankekarta – kan klisterlappar vara ett alternativ. Skriv ned dina idéer på lapparna, som du sedan kan ytta runt när du planerar din text. Pussla fram texten!

Ta en promenad! Eller en löptur! Många får bra idéer när de rör på sig. Eller så rör de på sig för att tömma hjärnan och liksom börja om. Sitt inte och häng för länge om det känns hopplöst. Ut i solen/regnet/stormen/snön!

Spela in! Använd mobilen och spela in dina idéer. Spela upp när det är dags att börja skriva.

Gå och lägg dig! En trött hjärna behöver vila. Allt känns lättare för den som är utvilad och pigg.

Vilka tips är dina favoriter? Skriv de fem tips som passar dig bäst.

VAD VILL INSÄNDARSKRIBENTEN?

Den som skriver en insändare i en tidning vill för det mesta ändra på något.

Insändare

Var? Du hittar insändare i de flesta tidningar. Många diskussionsinlägg på nätet liknar insändare.

Syfte? Påverka läsaren att tycka detsamma som författaren. Förändra något i samhället.

Typiska drag? Oftast en kort text som presenterar en åsikt. Har rubrik och avsändare, som kan vara ett namn eller en signatur (”Sven Svensson”, ”Frasse”, ”Arg pensionär”, ”Skövdebo”).

Så här kan en insändare se ut:

Låt oss åka gratis!

En sak som jag inte fattar är varför vi barn måste betala när vi åker buss på helgerna. Skolkortet gäller ju bara på vardagar. Egentligen tycker jag ingen ska behöva betala, inte heller de vuxna. Det är bättre för miljön om er åker buss. Låt därför alla åka gratis! Det har vi råd med. Smartisen

Tesen presenteras i rubriken.

Argument för tesen.

Här kommer tesen på nytt.

Om man inte vill skriva sitt namn kan man använda en signatur.

INSÄNDARE

Gör så här:

1 Arbeta i par. Läs först de två insändarna högt för varandra.

2 Svara sedan på frågorna och ringa in svaret.

Insändare 1

Skolan är för stressig

Jag tycker att det alldeles för högt tempo i skolan. Det är hela tiden massa saker som jag ska göra och jag hinner inte

med. Jag har era kompisar som är typ superstressade, för att de inte orkar mer. Jag tycker inte att det ska behöva vara så i skolan. Jag vill må bra när jag är där. Trötter

a) Vad vill Trötter?

Att orka mer.

Att skolan ska bli mindre stressig.

Att slippa gå i skolan.

b) Vad skulle ett motargument kunna vara?

Det är många som inte känner som Trötter.

Det är normalt att vara superstressad.

Du borde byta kompisar, Trötter!

Insändare 2

Res dig för äldre!

Jag tycker att er unga borde visa respekt för äldre.

På bussen är det unga och friska som inte reser sig och lämnar sin plats när det är trångt och det kliver på äldre. Det är så dåligt. Tänk på att du också blir gammal en dag. Själv lämnar jag alltid plats. Jag tänker på min gamla farmor som har ont i ryggen. Ali

c) Vad vill Ali?

Att unga ska visa större respekt för äldre.

Att andra ska ge honom sin plats på bussen.

Att andra ska tänka på hans farmor.

d) Vad skulle ett motargument kunna vara?

Alla blir faktiskt inte gamla.

Att de äldre på bussen skulle kunna be att få en sittplats.

De äldre ska inte åka buss.

SVARA PÅ EN INSÄNDARE

”Sluta med plockgodis” läser du och känner hur pulsen ökar. Det kan inte vara sant! Det få inte vara sant! Du som älskar plockgodis och har gjort det sedan du var fyra år gammal. Du måste sätta ned foten. Alltså säga ifrån (vad det nu har med din fot att göra).

Gör så här:

1 Läs insändaren ”Sluta med plockgodis!”

Sluta med plockgodis!

Min mormor har berättat att inte hon kunde köpa plockgodis när hon var liten. I stället ck hon säga till en vuxen i a ären vilket godis hon ville köpa och så lade den personen som arbetade i a ären ner godiset i en påse. Ni kanske tycker att jag är en bakåtsträvare, men jag tycker att det är mycket bättre att ha det som på mormors tid. Nu blir jag alltid så frestad av allt godis som ligger framme i stora burkar och som är så lätt att köpa. Jag vill sluta äta godis, men det är jättesvårt. Kevin, 11 år

2 Skriv ett svar. Ta hjälp av tipsrutan på nästa sida, där du också fortsätter att skriva.

Tips! Tänk på det här när du skriver en insändare.

• En insändare ska innehålla en tes (en åsikt eller ett förslag). Det kan till exempel vara något i stil med ”Bygg fler cykelbanor” eller ”Det ska vara tyst på biblioteket.”

• Den som skriver en insändare bör förklara varför hen tycker som hen tycker – det vill säga presentera argument. Se följande exempel:

– Åsikt: Det ska vara tyst på biblioteket.

– Argument 1: Annars kan man inte läsa.

– Argument 2: Det finns andra ställen för dem som vill snacka.

• En insändare ska var kort. Krångla inte till det!

• Glöm inte att skriva en bra rubrik. Den får gärna locka till läsning.

• Den som skriver en insändare avslutar ofta med en signatur i stället för sitt eget namn. Det kan till exempel vara ”Trött 12-åring”, ”Bananen” eller ”En suris”.

• Låt en kompis läsa din insändare och komma med kommentarer.

• Kolla stavningen.

SKRIVA EN INSÄNDARE

Vad vill du skriva om?

Gör så här:

1 Välj vad du ska skriva om. Om du vill kan du ta en av teserna i övningen ”Argument och motargument” (se rutan nedan).

2 Skriv insändaren.

Rubrik:

Insändare:

Signatur:

Förslag på teser

• Gör lokaltrafiken gratis för alla

• Ät mer frukt

• Sälj godis och läsk bara på lördagar

• Låt skoldagen börja klockan nio

• Ge oss mer idrott i skolan

• Ge alla barn högre månadspeng

• Sluta skräpa ner

• Bli vegetarian/vegan

• Stoppa alla djurförsök

• Förbjud mobiler för alla under 12 år

FYRA KORTA TYPER AV TEXTER

Vad är det här för typer av texter? Vilken av texterna är en argumenterande text? Välj bland texttyperna i rutan.

Argumenterande text (som försöker påverka läsarens åsikt))

Berättande text (som berättar en historia)

Instruerade text (som förklarar hur man ska göra något)

Beskrivande text (som presenterar fakta)

Text 1

Det var en gråkall marsmorgon. Alisha satt och väntade på bussen. Hon kände sig orolig. Skulle Mia komma till skolan idag?

Det här är en text.

Text 2

Grävlingens bo kallas gryt. Det ligger ofta under ett stenblock eller i en sluttning. Grävlingen täcker ofta insidan av grytet med gräs eller mossa. Grävlingsgryt kan bli era hundra år gamla.

Det här är en text.

Text 3

1. Sätt ugnen på 175 grader.

2. Rör ihop smör och socker. Blanda mjöl och vaniljsocker och rör ner i smeten.

3. Forma till bollar.

4. Lägg bollarna på en plåt med bakplåtspapper.

5. Gör en liten grop i varje kaka och klicka i sylt.

6. Grädda i mitten av ugnen i ungefär 10 min.

Det här är en text.

Text 4

Bygg ingen fotbollsplan i Grulleparken! I parken bor era igelkottar som skulle bli störda av fotbollsspel. Det nns redan massor av idrottsanläggningar och bollplaner i Alstad. Tänk på igelkottarna!

Stoppa byggprojektet NU!

Det här är en text.

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Börja med att sätta kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att läsa och skriva argumenterande text.

Jag har lärt mig vad tes, argument och motargument är.

Jag har arbetat med insändare.

Sedan skriver du fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast? Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

ANNONSER

Hasses burgare – du bygger den själv!

Visst är du trött på alla färdiga hamburgare hos våra konkurrenter! De smakar ju aldrig exakt så som du vill ha dem. Alltid är det en lökring, en klick dressing eller en gurkskiva som du måste ta bort. Så trååååååååkigt. Och onöööööödigt.

Slut med det där kladdet, för nu kommer Hasses burgare till din kommun! Hos oss får du bygga din burgare från grunden. Du trycker bara på skärmen på det som ska vara med – och så lagar vi din burgare så att den blir exakt som du vill ha den!

Hasses burgare – för att du vet bäst!

Logotyp

Rubrik Copy (brödtext)

Logotyp

Annonser och annan reklam är ofta ett slags argumenterande texter.

Ibland innehåller de fakta, ibland försöker de få oss att koppla ihop en vara med sköna känslor, så att vi får lust att köpa den.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Leta upp en annons på nätet eller i en tidning.

2 Beskriv hur annonsen är gjord. Svara på de här frågorna:

• Finns det bild/er? Beskriv!

• Försöker annonsen få läsaren att känna något? Hur då?

• Funkar det? Får du lust att köpa varan?

3

Gör en egen annons för en hamburgare som du hittar på.

Gör annonsen i rutan. Ta med rubrik, text, bild och logotyp.

Berätta 6

Hej! Har du tänkt på hur många berättelser det finns?

I böcker och på nätet, på papper och på skärmar … Om monster, om olycklig kärlek, om resor och om krig – och massor av annat.

Många människor älskar att berätta. Det verkar liksom ligga i deras gener. Många människor älskar också att lyssna på andras berättelser. Att berätta muntligt är en sak – att skriva en berättelse en annan. I det här kapitlet får du några finfina berättartips. Vem vet – snart kanske Nobelpriset är ditt! Men vad ska vi börja med? Med lite rys, kanske? Bu!

I det här kapitlet ...

• Tränar du på att skriva berättande texter.

• Lär du dig vad miljö, personer/karaktärer och handling är.

• Lär du dig skilja mellan berättande texter och andra texttyper.

Idag fick vi göra en rätt kul grej på svensklektionen. Vi ska börja arbeta med berättelser, och därför skrev vi en superkort skräckis – en minirysare – tillsammans. Det började med att vi bestämde en plats och en tid.

Sedan hittade vi på två karaktärer (vem det handlar om). Och en handling. Till sist valde vi rubrik. Så här blev vår minirysare, som fick heta Dunsen på taket.

Dunsen på taket

Det var en sen kväll i februari. Det hade snöat och stormat hela dagen. I den stora gamla trävillan vid skogen skulle det nygifta paret Martin och Molly just gå och lägga sig.

De hade bara bott i huset i en månad. Redan första natten hade de hört konstiga ljud. Brevbäraren hade berättat att huset kallades Ödekåken nere i byn. Tydligen hade det hänt något hemskt här – huset hade stått tomt i många år innan Martin och Molly köpte huset.

Martin stod i badrummet på övervåningen och borstade tänderna när han hörde ett dunsande ljud från taket. Duns, duns, duns. Det lät som om någon gick där uppe. Någon som inte ville dem väl …

– Det låter konstigt från taket, ropade Martin till Molly, som var i sovrummet. Jag går ut och kollar.

Martin kände sig orolig. Han ville egentligen inte kliva ut i snöstormen som rasade utanför. Han ville inte möta det okända. Men han gjorde det ändå.

– Aaaaaaaighhhh! lät det plötsligt.

Molly rusade ned. I snön utanför dörren låg Martin och stönade. Ett enormt klot av snö och is hade rullat ned från taket och trä at hans huvud.

Snart är det din tur att berätta!

Tips! Tänk på det här när du skriver en berättande text.

• En berättande text ska vara spännande eller intressant så att läsaren vill fortsätta läsa.

• Man delar in berättelser i olika sorter som kallas genrer (uttalas ”sjanger”). Några exempel på genrer är sagor, skräck, fantasy och deckare.

• En berättelse utspelar sig på en eller flera platser. Det här kallas för miljön i berättelsen.

• Berättelser handlar ibland om djur och ibland om zombier, men oftast om vanliga (eller ovanliga) människor. De kallas för karaktärerna i berättelsen.

• I berättelsen händer det flera saker efter varandra. Det här kallas för handlingen. Ofta finns det något som liksom driver handlingen framåt. Det kan vara ett problem av något slag.

• En berättande text har en rubrik. Den får gärna vara lite spännande, så att man får lust att läsa texten.

HUR ÄR BERÄTTELSEN GJORD?

Ni arbetar tillsammans med den berättande texten Dunsen på taket.

Gör så här:

Svara på frågorna på nästa sida tillsammans.

1 Vad får man veta om tiden i berättelsen? När utspelar den sig?

2 Vad får man veta om platsen (miljön) i berättelsen? Var utspelar den sig?

3 Vad får man veta om karaktärerna i berättelsen?

Vem handlar berättelsen om?

4 Vad är det för handling i berättelsen? Vad är det som händer?

MINIRYSAREN

Arbeta i par och skriv tillsammans en minirysare i samma stil som Dunsen på taket.

Gör så här:

• Diskutera och bestäm var rysaren ska utspela sig, det vill säga berättelsens miljö. Vad är typiskt för den här platsen? Gör en tankekarta över platsen (på sidan 119).

• Diskutera och bestäm när rysaren ska utspela sig, det vill säga berättelsens tid. Vad är typiskt för den här tiden? Gör en tankekarta över tiden (på sidan 119).

• Diskutera och bestäm vilken karaktär /vilka karaktärer som ska vara med i minirysaren. Gör en tankekarta över den eller dem (på sidan 120).

• Diskutera och bestäm vilken handling som berättelsen ska ha.

Vad händer – och i vilken ordning? Skriv en lista (på sidan 121).

• Skriv minirysaren tillsammans (på sidan 121).

• Välj en rubrik som lockar till läsning.

Illustrera texten!

Du ska också illustrera minirysaren med en bild som du ritar (på sidan 120). Här nedan beskriver du bilden och varför du har valt den.

Tiden Miljö

Karaktären/ karaktärerna

Vad händer – och i vilken ordning? Här skriver du listan.

Här skriver du minirysaren.

Fortsätt att skriva på papper eller på dator om rysaren inte får plats här.

TRE BILDER

Gör så här:

1 Arbeta i par. Titta på bilderna på nästa sida. Prata om dem.

2 Välj ut en bild. Svara på frågorna:

a) Var be nner sig personen/personerna?

b) Vilken tid?

c) Vem är personen/personerna?

d) Vad har hänt?

e) Vad kommer att hända?

3 Skriv en bildtext till varje bild.

EN LAPP, EN MÄNNISKA

Gör så här:

1 Arbeta i par. Klipp ut närbilder på personer i tidningar.

2 Lägg bilderna med baksidan upp och dra varsin bild.

3 Skriv minst tre frågor till personen – och låt en kompis besvara dem.

Skriv i boken eller på papper.

Exempel:

Fråga: Varför har du en grön mössa?

Svar: För att den gula är i tvätten.

Fråga: Varför ser du så glad ut?

Svar: För att jag ska gå till tandläkaren.

Fråga: Vilket är ditt älsklingsdjur – och varför?

Svar: Surikat. För att de hjälper varandra.

ETT HUS I SKOGEN …

En berättelse utspelar sig på en eller era platser. Det här brukar kallas för miljön i berättelsen och har inget med klimat förändringar och ekologisk mat att göra. Miljön är viktig för hur vi ska uppleva berättelsen. Är det ett övergivet gammalt hus en bit utanför samhället – ja, då kanske det handlar om en rysare.

Gör så här:

1 Välj ut en av bilderna.

2 Beskriv miljön. Hur ser det ut? Hur låter det? Hur luktar det? Använd dig av intressanta detaljer. En detalj kan till exempel vara en rostig kran som droppar, skmåsar som skränar eller lukten från nyplöjda åkrar.

FYRA TYPER AV TEXTER

Vad är det här för typer av texter? Vilken av texterna är en berättande text? Välj bland texttyperna i rutan.

Beskrivande text (som presenterar fakta)

Berättande text (som berättar en historia)

Argumenterande text (som försöker påverka läsarens åsikt)

Instruerande text (som förklarar hur något ska göras)

Text 1

Stäng alla djurparker!

Jag fattar inte att folk vill åka och titta på djur som lever i fångenskap, till exempel björnar eller elefanter eller del ner. Låt djuren leva ute i naturen, där de kan må bra och slipper tränga ihop sig innanför stängsel som människan har satt upp. Släpp djuren fria – stäng djurparkerna!

Djurvän

Det här är en text.

Text 2

1. Koka upp vatten.

2. Lägg försiktigt i ägget med hjälp av en sked.

Vattnet ska täcka ägget.

3. Låt ägget koka i exakt 6 minuter så blir det perfekt krämigt.

4. Plocka upp ägget och lägg det i en skål med kallt vatten.

Det här är en text.

Text 3

Plötsligt hörde Frans hur det knakade till bland snåren bakom boden. Vad kunde det vara? Ett rådjur? Grannen Alfred? Så var det nästan alltid när han åkte ensam till landet – att det hände något jobbigt eller konstigt. Förra gången hade det varit ett träd som hade fallit ned. En annan gång hade vildsvinen varit där och bökat. Vad kunde det vara nu? Han kände hjärtat bulta och skyndade sig in i det stora huset.

Det här är en text.

Text 4

Krabbor ingår i gruppen tiofotade kräftdjur tillsammans med kräftor, humrar, eremitkräftor och räkor. De har fem par större ben som används när de går och ibland för att simma med. De esta har klor på det främre benparet. En liten udda sak med de här djuren är att de kissar nära munnen.

Det här är en text.

BÖRJOR

Gör så här:

1 Arbeta i par. Välj först en av följande ”börjor” och diskutera sedan hur man kan fortsätta på berättelsen.

2 Skriv sedan varsin fortsättning. Läs upp för varandra.

• Hjärtat bultade. Munnen var torr som fnöske. Jag vågade knappt andas. Jag hade aldrig varit så här rädd förut. Tänk om …

• Elsa tog ett djupt andetag. Hon fyllde lungorna med skogsluft. Äntligen! Hon såg sig om. Det var lika vackert och rofyllt som hon mindes det. Men vad var det för …

• Bubbel var inte riktigt som de andra skarna, det hade han alltid känt. Inte så att de andra var dumma mot honom. Det var bara det att han …

VAD ÄR PROBLEMET?

Du ska inte skriva en hel berättelse utan ”bara” komma på ett problem, alltså vad som kan göra en berättelse spännande. Du ska beskriva problemet så väl du kan. Arbeta enskilt eller i par.

Gör så här:

1 Välj en av följande situationer:

• Måns och Marek har varit kompisar i många år. Men det känns inte lika bra mellan dem längre. Kanske beror det på att …

• Zoe har börjat rida på Almestads ridskola. Det går bra för henne, och hon riktar in sig på att vara med i vårens tävlingar. Fast det nns ett problem – nämligen att …

• Katla och hennes familj har yttat in i ett nytt hus. Fast särskilt nytt är det förstås inte. Mer tvärtom faktiskt. Det är supergammalt! Den första natten ligger Katla vaken länge.

Efter några dagar börjar Katla förstå vad problemet är.

2 Beskriv problemet.

Katla är också en drake i en bok som heter Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren.

SKRIV FORTSÄTTNINGEN!

Här får du läsa en berättelse och skriva fortsättningen på den.

Gör så här:

1 Läs berättelsen Spöktåget.

2 Skriv en fortsättning på texten.

Spöktåget

Peter hade det riktigt roligt på kontorets julfest, ända tills han insåg att det sista tåget hem skulle gå om bara fem minuter.

Han ropade ett hastigt hej då till arbetskamraterna och rusade bort till tågstationen. Plattformen låg tyst och öde. Tåget måste ha hunnit gå redan, och dessutom hade det börjat regna. Peter svor högt för sig själv. Om han bara inte hade bott så långt utanför stan! Vad skulle han göra nu?

Då skymtade han ett ljus längre bort på spåret och hörde det typiska vinande ljudet från rälsen. Det var tåget som kom. Det var försenat alltså, han hade inte missat det trots allt!

Inledning

Här presenteras huvudpersonen i berättelsen. Vi får också veta problemet: sista tåget går snart. Ska Peter hinna?

Miljö

Peter står på en öde plattform. Dessutom fördjupas problemet: han har missat sista tåget.

Tåget stannade och Peter klev ombord. Det fanns inga andra i den dunkelt upplysta vagnen och han sjönk ner på ett säte med en suck av lättnad. Tjugo minuter, sedan skulle han vara hemma.

Tåget började rulla. Det var mörkt utanför fönstren och allt man kunde se var ljuspunkter som svischade förbi, suddiga av regnet på rutorna. Men Peter åkte den här sträckan två gånger om dagen, så han visste exakt var han befann sig. Det var bara två stopp före hans station. Inte långt alls.

Efter ett tag rynkade han pannan och sneglade på sin klocka. Det hade gått tio minuter sedan han klev ombord. De borde ha nått det första stoppet vid det här laget. Varför gick tåget så långsamt?

Han tittade ut genom det regniga fönstret igen. Konstigt … Järnvägen löpte längs motorvägen, så han borde kunna se de gula ljusen från vägens gatlyktor.

Men det var bara mörkt ute. Beckmörkt. Kompakt mörker.

Vad var det här?

Peter började känna sig ordentligt illa till mods. Han ög upp från sin plats, sprang bort till vagnens främre del och öppnade dörren till nästa vagn. Den var också tom. Han sprang vidare till nästa. Tom. I änden av den vagnen fanns den låsta dörren till tågförarens hytt.

Peter bankade hårt på dörren och ropade: ”Hallå?”

Inget svar. Kanske kunde föraren inte höra honom.

”Hallå? Var är vi?” ropade han. Fortfarande inget svar.

Tåget rullade vidare.

*

Stycke

Berättelsen är

uppdelad i många mindre stycken, så att den blir lättare att läsa. Nytt stycke markeras med att första raden är indragen en bit från vänster.

Slut på första delen

Den här berättelsen består av två delar.

Ett gift par körde på motorvägen bredvid järnvägen när kvinnan plötsligt ryckte till.

”Åh!” sa hon. ”Vad konstigt! Jag tyckte precis att jag såg ett tåg på rälsen. Men sedan försvann det bara.”

”Det går inga tåg så här sent på kvällen”, sa hennes man. ”Är du säker?” Så skrattade han till. ”Ja, såvida det inte var ett spöktåg, förstås!”

”Äsch, var inte fånig”, sa hon. ”Det är klart att det inte var.”

Men när hon lutade sig tillbaka i sätet igen kunde hon inte låta bli att rysa till ...

Spöktåget, ur ”Spöktåget och andra rysare” av Louise Cooper, översättning Helena Olsson, utgiven på Argasso bokförlag 2021.

Vad tror du hände med Peter?

Början på andra delen

Nya personer och ny

miljö: ett par i en bil på motorvägen. Dialog

Paret i bilen samtalar om tåget som kvinnan tror sig ha sett.

Slut på berättelsen

Var det ett spöktåg eller inte som kvinnan sett? Det får vi inte veta. Berättelsen har ett öppet slut.

BERÄTTELSEMASKINEN

Arbeta i par. Diskutera tillsammans vilka karaktärer och miljöer man kan ha med i en berättelse. I berättelsemaskinen (rutorna nedan) får ni hjälp med karaktärer (personer) och miljö (plats). Men handlingen får ni hitta på själva.

Gör så här:

1 Välj minst två personer i rutan. 2 Välj en miljö i rutan.

Personer

• En glad pensionär

• En tjuv

• En trädgårdsmästare

• Lisa, 10 år

• En polis

• Malek, 10 år

• En mamma med barnvagn

• En arg tant

• En arg farbror

• En snickare

• En lärare

Miljöer

• I ett klassrum

• På ett kafé

• På en skolgård

• I en soffa

• I en klädaffär

• På bussen

• Framför godishyllan

• På ett torg

Hitta på en handling.

EN SMS-BERÄTTELSE

Skriv en berättelse som består av sms-meddelanden som två personer skickar till varandra. Arbeta i par.

Gör så här:

1 Diskutera och bestäm vilka de två personerna är.

Se följande förslag:

• Barn och förälder

• Två kompisar

• Två syskon

2 Diskutera och bestäm vad deras sms ska handla om.

De kanske är arga på varandra?

3 Skriv berättelsen.

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Börja med att sätta kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att läsa och skriva berättande texter.

Jag har lärt mig om personer, miljö och handling.

Jag har skrivit utifrån bilder.

Jag har tränat på att skriva en fortsättning på en berättelse.

Sedan skriver du fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast? Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

FRÅN DÅTID TILL NUTID

I berättelser skildras något som har hänt. Därför skrivs de ofta i dåtid, alltså med verben i preteritum. Här kommer några exempel på verb i preteritum från berättelsen om Martin och Molly:

Det var en sen kväll i februari.

Martin stod i badrummet på övervåningen och borstade tänderna.

Det är ganska vanligt att man skriver berättelser med verb i presens, alltså den form som används om sådant som händer just nu. Så här skulle meningarna här ovanför bli med verben i presens:

Det är en sen kväll i februari.

Martin står i badrummet på övervåningen och borstar tänderna.

Gör så här:

Skriv om följande stycken ur Dunsen på taket så att verben står i presens:

Martin stod i badrummet på övervåningen och borstade tänderna när han hörde ett dunsande ljud från taket. Duns, duns, duns. Det lät som om någon gick där uppe. Någon som inte ville dem väl …

Martin kände sig orolig. Han ville egentligen inte kliva ut i snöstormen som rasade utanför. Han ville inte möta det okända.

Men han gjorde det ändå.

– Aaaaaaaighhhh! lät det plötsligt.

Molly rusade ned. I snön utanför dörren låg Martin och stönade.

Martin står i badrummet på övervåningen och ...

DIALOGEN

De esta berättelser innehåller dialog, det vill säga samtal mellan karaktärer. Det gör att berättelsen känns levande och spännande. Arbeta enskilt eller i par.

Gör så här:

1 Du/ni ska skriva en kort dialog mellan två karaktärer.

2 Välj karaktärer och situation i rutan.

• X är nyinflyttad i huset och träffar grannen Y.

• X och Y bor ihop. X tycker att Y verkar sur.

• X och Y är kompisar. X vill att de hittar på något kul tillsammans. Men vad vill Y?

• X är kär i Y men de känner inte varandra. Plötsligt hamnar de bredvid varandra i matkön. Vad säger X? Vad svarar Y?

Jag vill skriva en deckare. Och skurken ska heta Sam och ha knarrande skor.

SYNVINKELN – VEM BERÄTTAR?

Vem är det som berättar berättelsen? Många berättelser är skrivna i jagform . ”En dag satt jag på bussen till skolan när en farbror knackade mig på axeln.” Då får du följa handlingen ur den personens synvinkel. Det är ju inte säkert att den personen vet allting. Det kan göra berättelsen spännande.

Andra berättelser är skrivna i tredje person: ”En dag satt Amal på bussen till skolan när en farbror knackade henne på axeln.” Varför tredje person?

Jo, för att man skriver om personer som ”han”, ”hon” eller "hen" – och ”han”, ”hon” och "hen" kallas tredje person. ”Jag” är första person, medan ”du” är andra person.

Gör så här:

1 Läs den berättande texten Dunsen på taket på sidorna 114–115 igen.

2 Skriv berättelsen som om det är Molly som berättar.

Det var en sen kväll i februari. Det hade snöat och blåst hela

dagen. I den stora gamla trävillan vid skogen skulle Martin

och jag just gå och lägga oss

Språklära – del 1

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du letar efter substantiv, lär dig om ordklasser, sammansatta ord och blir ett sjukt skickligt geni på sj-ljudet! Kapitlet har tre delar: Stavning, Språkriktighet och Grammatik.

Del I – Stavning

I kapitlets första del läser du om, och jobbar med, alfabetet, stavelser, vokaler och konsonanter – och olika regler för stavning. Här finns gott om övningar. Dessutom finns det fler övningar på webben. Missa inte kluringarna på slutet, där du får tänka till lite extra.

A

Alfabetet

Det svenska alfabetet innehåller 29 bokstäver:

b

e

a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z å ä ö

Varje bokstav nns också som versal, alltså i en stor variant: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

De små bokstäverna kallas gemener, men om du säger att en person är gemen betyder det att du tycker att hen är dum och elak. Det kan vara bra att veta.

De tre sista bokstäverna i det svenska alfabetet – å, ä och ö – är lite speciella och nns inte i många andra språk. I danskan och norskan skriver man inte ö utan ø.

Bokstavsordning

När man sorterar i bokstavsordning börjar man med att kolla på den första bokstaven. Eftersom A i A lbin kommer före B i B ertil, så hamnar

Albin före Bertil. Men hur gör vi med namnet Agnes? Ska det komma före eller efter Albin? Då får man kolla den andra bokstaven. G i A g nes kommer före L i A lbin. Agnes ska alltså sorteras så att det hamnar före

Albin. Hur gör vi då med Albert? Ska det komma före eller efter Albin? Kolla ärde bokstaven!

C j F

d K g

REKTORERNA

Du har fått ett register med skolans rektorer från och med år 1923. Men någonstans har det blivit fel med bokstavsordningen. Två fel, faktiskt.

Använd si ror och skriv i rutorna i vilken ordning namnen ska komma.

Andersson, Greta

Andrén, Gustav

Bergstrand, Björn

Holm, Hervor

Holm, Hektor

Hosseini, Hassan

Johansson, Gunder

Johnsén, Ing-Britt

Johansson, Gudrun

Karlberg, Agneta

Yrsö, Kai

Öst, Örjan

a

Vokaler och konsonanter

När man stavar är det viktigt att kunna skilja mellan vokaler och konsonanter.

Fyra hårda vokaler: a, o, u, å

Fem mjuka vokaler: e, i, y, ä, ö

Det inte svårt att säga vilka ljud (och bokstäver) som är svenskans nio vokaler:

Däremot kan det vara lite svårt att förklara vad en vokal är för något.

Lättast blir det om vi tar ett exempel. Säg först ljudet a och sedan ljudet (inte bokstaven) p. Märker du skillnaden? En vokal uttalas utan att det tar stopp i munnen. Det nns inget hinder i vägen, kan man säga. Du kan säga aaaaaaa hur länge som helst. Så är det inte med p – som alltså inte är en vokal utan en konsonant.

Vad är då skillnaden mellan hårda och mjuka vokaler? Lite förenklat kan man säga att de hårda vokalerna – a, o, u och å – bildas i munnens bakre del. De mjuka vokalerna – e, i, y, ä, ö – bildas längre fram. (Det här stämmer inte till hundra procent. Men ganska bra.)

De hårda vokalerna kallas så för att ljudet framför ofta uttalas ”hårt”, som i till exempel går.

De hårda vokalerna kallas så för att ljudet framför ofta uttalas ”mjukt”, som i till exempel ge.

å o äe u öi

Vokaler kan vara korta eller långa . Titta på tabellen och uttala orden. Hur gör man när man skriver för att visa att en vokal är

lång eller kort? Finns det undantag?

Långa Korta hat hatt bor borr sil sill man man hel hem

Alla språkljud (och bokstäver) som inte är vokaler

är i stället konsonanter:

b c d f g h j k l m n p q r s t v w x z

Med mina ramsor kan det bli lättare att minnas de hårda och de mjuka vokalerna. ”Apan Olle Utan Åsna” till exempel. Eller ”Ellen I Ystad Äter Örter.” Du kanske vill hitta på en egen vokalramsa?

Några av konsonantbokstäverna står för samma ljud eller för era ljud:

• c kan uttalas som k (hårt uttal) eller s (mjukt uttal)

• q uttalas som k

• w uttalas som v

• x uttalas som ks

• z uttalas som s

Sj -ljudet, tj -ljudet och ng -ljudet har inga egna bokstäver.

De kan – som du ju vet – skrivas på lite olika sätt. sj tj ng q z w x c

KORT ELLER LÅNG?

Läs orden högt och skriv dem under rätt rubrik.

Ord med kort vokal Ord med lång vokal

ven hör sann kan den span spann kan kran ram

Dubbelteckning

• När man skriver är det viktigt att kunna skilja mellan långa och korta vokaler. När vokalen är lång låter den som när man räknar upp bokstäverna i alfabetet:

sol, pil, bra, gryn, häl, val, kal, hal

• När vokalen i stället är kort låter den inte som när man räknar upp bokstäverna i alfabetet:

koll, salt, snitt, höst, vall, kall, hall, mall, tall

• Efter lång vokal kommer oftast bara en enda konsonant. Se exemplen. Läs gärna orden högt!

sol, pil, bra, gryn, häl, val, hal, kal, mal, tal

• Efter kort vokal kommer oftast minst två konsonanter. Konsonanterna kan vara lika eller olika. Se exemplen. Läs gärna orden högt!

koll, salt, snitt, höst, vall, hall, kall

• När det kommer två likadana konsonanter direkt efter den korta vokalen kallas det dubbelteckning. Här kommer några er exempel på sådana ord. (Vi pratar hela tiden om den betonade vokalen i ordet.)

sill, kallar, vått, fylla

KORT ELLER LÅNG VOKAL?

Läs meningarna och ringa in det ord som passar in bäst.

1 På farfars gård fanns det hö i en gammal ladda / lada.

2 Kan du hjälpa mig att lada / ladda mobilen?

3 Efter matchen vill jag nog helst villa / vila.

4 De bor i en vila / villa ganska nära sjön.

5 Hampus hamster är väldigt sött / söt.

6 Jag blev otroligt sugen på något söt / sött.

7 Det läckte in genom kojans tack / tak.

8 Glöm inte att säga tak / tack för presenten.

När man tränar stavning kan det vara smart att säga ordet högt. Det kan också hjälpa att skriva ordet som man är osäker på. För hand. Testa!

9 Om det är varmt i vattnet gillar jag att bara ligga och yta / ytta.

10 Ska ni yta / ytta ut på landet?

VILKEN GRUPP?

Läs orden i rutan högt, lyssna hur de låter och skriv dem under rätt rubrik.

Lång vokal + 1 konsonant

Kort vokal – 2 lika konsonanter

Kort vokal + 2 olika konsonanter

Kort vokal + 3 olika konsonanter

Kort betonad vokal + 2 olika konsonanter + en obetonad vokal

Släktskapsregeln

En viktig regel säger att ord som är släkt – som har en gemensam grund eller stam – stavas på liknande sätt. Det spelar då ingen roll hur det låter när man säger ordet. Se följande exempel:

• Vi skriver snabbt (och inte snappt, fast det låter så) för att ordet är släkt med snabb.

• Vi skriver släppt (och inte släpt, fast det låter så) för att ordet är släkt med släppa.

Undantag: m och n är två ljud som ibland ”struntar” i släktskapsregeln.

• Vi skriver himlen och somras, fast orden borde skrivas himmlen (från himmel ) och sommras (från sommar). Här gäller alltså inte släktskapsregeln.

• Vi skriver tunt och sant, fast orden borde skrivas tunnt (från tunn) och sannt (från sann). Här gäller alltså inte släktskapsregeln.

HUR SKA ORDET STAVAS?

Läs meningarna och ringa in det ord som passar in bäst.

Tänk på släktskapsregeln – och undantagen.

1 Stugan är bygd / byggd av min farfar.

2 Hjälp! Allt smöret har smält / smällt.

3 Har du klipt / klippt håret?

4 Vad gjorde du i sommras / somras?

5 Jag hatar slagsmål / slaksmål.

6 Det är sannt / sant att han odlar insekter i köket.

7 Det käns / känns bra att vi pratat om saken.

8 Mitt hår är ganska tunt / tunnt.

9 Sima har inte lakt / lagt boken på bordet.

10 Det var snält / snällt av dig att hälsa på mormor.

Jag tycker det kan vara lite svårt att se vilka ord som är släkt med varandra. Bara inte glassen har smält! Eller menar jag smällt?

I sommar ska jag göra som i somras: käka glass.

FÖRKLARA!

Här kommer några frågor som handlar om stavning.

Läs meningarna och skriv svaret efter frågan.

1 Varför skriver man smällde och inte smälde?

2 Varför skriver man snyggt och inte snygt?

3 Varför skriver man fälld och inte fäld?

4 När använder man ordet släkt och när använder man ordet släckt?

5 När använder man ordet tryggt och när använder man ordet tryckt?

M, n och ng

svenska korrekt. De följer helt enkelt inte reglerna – i alla fall inte alltid samma regler som de andra konsonanterna.

Regler för m

För att kunna stava m rätt måste man ha koll på var någonstans i ordet som det står.

• I slutet av ord skriver man ett m, inte två: kom kam rim lim som rem

Undantag: lamm och damm.

• Mellan två vokaler dubbeltecknas m precis som andra konsonanter:

sommar rimmet kammen summor

M och n är två ljud som ställer till det för alla som vill lära sig stava

Lamm och damm är ord som stavas med två m. dum rum tom töm

Kam och lim är ord som stavas med ett m.

• Före en annan konsonant skriver man ett m, inte två. Det här är ett undantag från släktskapsregeln:

gamla (fast det heter gammal) somrar (fast det heter sommar) himlen (fast det heter himmel)

Regler för n

Precis som m har n sina specialregler:

• Före d och t skriver man ett n, inte två. Det här är ett undantag från släktskapsregeln:

sant (fast det heter sanna) känt/känd (fast det heter känna) tunt (fast det heter tunn)

• I en hel del vanliga småord skrivs ett och inte två n på slutet, fastän vokalen är kort. Det här är ett undantag från regeln om dubbelteckning efter kort vokal: den min sin kan in vän man hon

Är det sant att Kim pluggade på m och n i somras? Medan lammen sam i dammen? han hen din

Regler för ng-ljudet

• Ng-ljudet skrivs oftast med ng : säng, lunga, sjunga, tång, ungdom

• Ng-ljudet skrivs med n framför k: tänka, vinka, synka, sjönk

• Ng-ljudet skrivs med g framför n: ugn, regn, dygn, lugnt

VILKEN REGEL?

Vad är det som följande ord är exempel på? Skriv orden i rätt moln.

Vanliga ord som slutar på ett och inte två n. han min sant lugnt tunt lim tänka rum ugn simmar kommer

Ord med ett n före d eller t.

Ord med två m mellan vokaler.

Ord med ett m i slutet.

Ng-ljudet skrivs med n framför k.

Ng-ljudet skrivs med g framför n.

Läs meningarna och fyll i luckorna. 1 Vad ska du göra i so ar?

Jag tror inte att alla Emirs berättelser är sa a.

Har du sett ho om?

Jag äter inte kyckling eller griskött men gärna la .

Kolla! Hi len är helt orange.

Jag kör min ga la vanliga träning. 7 Jag är inte du are än så.

Har du några to glas?

Varför målar du så tu t?

Jag känner mig inte gammal. Jag känner mig u .

Du måste tä a på att Suri hör lite dålig.

Bara det inte re ar på midsommarafton i år igen.

Är bo nken en så fågel?

Kassarna är väldigt tu a.

Ingen kan tvi a mig att städa trappan.

J-ljudet

J-ljudet stavas oftast med j eller g , men det kan också stavas med dj, gj, hj eller lj. Ibland är stavningen av j-ljudet det som skiljer två ord åt, som jul och hjul.

• J-ljudet stavas med j framför hård vokal (a, o, u, å): jacka, jord, juni

• J-ljudet stavas med g framför mjuk vokal (e, i, y, ä, ö): geogra , gilla, gymnastik, gärna, göra, gitarr

Undantag: framför ä stavas j-ljudet ibland med j: jäst, jätte, jämn

• I en del ord stavas j-ljudet med dj, gj, hj eller lj: djup, djur, djärv, gjort, hjul, hjälp, hjärna, hjälm, hjärta, ljuga, ljus, ljud

• J-ljudet stavas oftast med g efter r eller l: färg, varg, korg, helger, bergen, arga, torg, galge.

• Några vanliga undantag: börja, varje, färja

En djärv järv, en jul utan hjul men gärna med hjärna – det är lätt att leka med j-ljudet.

HÅRD ELLER MJUK?

Läs orden och skriv dem i rätt cirkel.

jaga jäst get jubel gärna gissning jättebra

Stavas med g före mjuk vokal

Stavas med j före hård vokal

HUR STAVAS DET?

Läs meningarna och fyll i luckorna så att det blir rätt.

1 När bör ar matchen ikväll?

2 Det hördes ett väldigt ubel från läktarna.

3 Hur upt är det där bryggan slutar?

4 Kan du älpa mig med matten?

5 Polina har aldrig ätit etost.

6 Sagan handlar om en snäll ätte.

7 Hur lång tid tar det att transplantera ett ärta?

8 Det är många som gått vilse i ungeln. Undantag från regeln

HOMOFONER

Homofoner är ord som låter likadant men stavas och betyder olika.

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Jag kommer gärna / hjärna på besök.

2 Vem har gjort / hjort den där teckningen?

3 Jag hoppas det går en färga / färja sent på kvällen.

4 Kan du köpa gäst / jäst till baket i morgon?

5 Hur mycket väger en mänsklig gärna / hjärna ?

6 Lizzy tänker färga / färja håret ljusblått.

7 Har du köpt några hjulklappar / julklappar ?

8 Vi ck syn på en gjord / hjord antiloper.

9 Amal gjorde elva / älva mål under matchen.

10 Ella åt era egg / ägg till frukost.

11 Det var gott / gått med pannkakor, sa Neo.

12 Jag är rädd / redd för mörker, sa Maya. är

Stavning: tj-ljudet

Tj-ljudet har egentligen ingen egen bokstav, men det är

vanligt att det stavas med k . Andra vanliga stavningar är med tj, kj och ch .

• Tj-ljudet stavas med tj framför hård vokal (a, o, u, å): tjatig, tjocka, tjut, tjur, tjata

Undantag: kjol

• Tj-ljudet stavas med k framför mjuk vokal (e, i, y, ä, ö): kemi, kyrka, kylskåp, kär, kök, köpa, köra, kikare, kyla, kärr, kyckling, körsbär

Undantag: framför e, ä och ö stavas j-ljudet ibland med tj: tjej, Tjeckien, tjära, tjänade, tjöt

• I en del lånord (ord som svenskan lånat från andra språk) stavas tj-ljudet med ch: checka, chips, chili, chilenare

Det där med hårda och mjuka vokaler verkar vara viktigt för hur man stavar.

HÅRD ELLER MJUK?

Läs orden och skriv dem i rätt ballong.

tjafsa keramik

tjäle

kjol

tjeckisk

tjur

kärr

kyss

Stavas med tj före hård vokal

HUR STAVAS DET?

Läs meningarna och fyll i hur orden stavas.

Stavas med k före mjuk vokal

Undantag från regeln

1 Vi kan göra en paj med örsbär i.

2 Ferdinand är en väldigt snäll ur.

3 Var har du öpt dina skor?

4 Såg du? Bussen örde mot rött.

5 På söndag tänkte jag laga en ycklinggryta.

6 Efter nitton kommer ugo.

7 Jag längtar till Spanien. Jag avskyr den här ylan.

8 Kan du göra mig en änst?

Sj-ljudet

Ett av de knepigaste ljuden att stava i svenskan är sj-ljudet (som i början på sju och skjorta och gelé och stjärna och schlager) och tj-ljudet (som i början på tjuv och kär och kjol och chatta).

I andra språk kan sådana ljud ha en egen bokstav. I till exempel bulgariska skriver man sj-ljudet så här: ш . Det är förstås praktiskt. Om vi gjort som bulgarerna hade vi kunnat skriva шu och шorta och шelé och ш ärna och шlager i stället.

Svenskan är ett gammalt språk. Det har funnits i omkring tusen år och har inte alltid sett eller låtit likadant. Det är bland annat det här som gör att en del svenska ord är svåra att stava. En gång i tiden sa man faktiskt S-K-J-ORTA, det vill säga man uttalade alla bokstäverna i början av ordet för sig. Men så ändrades uttalet.

Svenskan har också lånat in många ord från andra språk och låtit dem behålla stavningen. Så är det med gelé (från franskan) och chatta (från engelskan). Alla språk har inte gjort så. I Norge har man i stället förenklat stavningen av många lånord. Kan du räkna ut vad norskans sjack och sjåför betyder?

Sj-ljudet har ingen egen bokstav utan kan stavas på en rad olika sätt. Oftast stavas det med sk eller sj.

• Sj-ljudet stavas med sj framför hård vokal (a, o, u, å): sjal, sju, sjuttio, sjå, sjuk, sjunga

Undantag: människa

• Sj-ljudet stavas med sk framför mjuk vokal (e, i, y, ä, ö): skena, skidor, skynda, skälla, skön, sköterska

• I några få ord stavas sj-ljudet med skj: skjorta, skjuta, skjutsa

Undantag: framför ä och ö stavas j-ljudet ibland med sj: själv, sjätte, sjö

• I några få ord stavas sj-ljudet med stj: Stjärna, stjälpa, stjäla, stjälk

Minnesramsa: Det är lättare att stjäla en stjälk än att stjälpa en stjärna med stjärten.

• I lånord (ord som svenskan lånat från andra språk) nns många stavningar av sj-ljudet: choklad, diskussion, generös, gira , jakaranda, re exion, schack, shorts, station, vision

Minnesramsa: Pojken i skjortan gul, skjuter skjutsen i ett skjul.

Efter att radioprogrammet Språket bett lyssnarna föreslå olika sätt att stava sj-ljudet på, kunde programledaren presentera en lista med hela 65 stavningsvarianter! Några ovanliga stavningar var guDSKelov, duSCHSCHampo och WaRSZava.

HÅRD ELLER MJUK?

Läs orden i rutan och skriv dem under rätt rubrik.

Stavas med sj före hård vokal

Stavas med sk före mjuk vokal

Ett av de ord som stavas med stj

sjutton skinka stjäla skjuta gelé sköt schema

Ett av de ord som stavas med skj

Lånord

HUR STAVAS DET?

1 Var ska man skära av älken?

2 Kan du utsa mig till träningen?

3 De kommer säkert att äla min cykel.

4 Ska vi inte ha en disku on om förslaget?

5 Vad snällt! Du är verkligen enerös.

6 Finken har en orange ärt.

7 Jag har aldrig sett någon ira .

Kluring: Spiller du sjakk?

I norskan har man förenklat stavningen av sj-ljudet i en del lånord.

Översätt följande ord till rättstavad svenska:

stasjon heter på svenska ________________________________________________

sjampo heter på svenska ________________________________________________

sjimpanse heter på svenska _____________________________________________

sjakk heter på svenska _________________________________________________

sjampinjong heter på svenska ___________________________________________

Kluring: Finns y?

Alla ord har minst en vokal i sig. Det nns ord som inte innehåller en enda konsonant. Vilka av följande vokaler är riktiga ord?

Ringa in dem.

Kluring: Den ovanligaste bokstaven

Fem av bokstäverna i alfabetet har inte ett eget uttal: W uttalas som V.

C uttalas som K eller S, Z uttalas som S. X uttalas som KS och … ja vilken

är den femte bokstaven som inte har ett eget uttal? Just det!

Vet du vad q -orden betyder? Läs orden högt och ringa in rätt förklaring.

1 quiche

En bollsport

En sorts paj

En antilop

3 quisling

Bergsklättare

Fröväxt

Förrädare

Kan man spela quiche kanske?

2 quorn

Ett vegetariskt livsmedel

En amerikansk musikstil

En sorts tröja

4 queer

Omusikalisk

Kritisk till normer kring kön

Smårutig

Jag kan inte uttala quorn. Eller kan jag det? Hjälp! (Kan man ha det på sig?)

Kluring: Sant eller falskt om stavning

Läs meningarna och skriv S eller F efter meningarna.

1 När vi skriver tryggt följer vi släktskapsregeln.

2 Stavningen hälften stämmer inte med släktskapsregeln.

3 Stavningen somrar bygger på släktskapsregeln.

4 När vi skriver elfte och tolfte använder vi oss av släktskapsregeln.

5 I stavningen halvt tillämpas släktskapsregeln.

Kluring: Vilken vokal (stavelse) är betonad?

Läs orden och skriv si ran 1, 2 eller 3 efter ordet. (1 = första stavelsen, och så vidare.)

gira

cyklop synonym

tidning

lé artist morot karusell

Språklära – del 2

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du letar efter substantiv, lär dig om ordklasser, sammansatta ord och blir ett sjukt skickligt geni på sj-ljudet! Kapitlet har tre delar: Stavning, Språkriktighet och Grammatik.

Del 2 – Språkriktighet

I kapitlets andra del läser du om, och jobbar med, skiljetecken, stor och liten bokstav, vokaler, konsonanter och sammansatta ord. Här finns gott om övningar.

Dessutom finns det fler övningar på webben. Missa inte kluringarna på slutet, där du får tänka till lite extra.

Punkt, frågetecken och utropstecken

Punkt, frågetecken och utropstecken kallas för stora skiljetecken .

Punkt

• Punkt används efter påståenden: Lykke bor i Skåne.

• Punkt används också i många vanliga förkortningar: m.m. (med mera) osv. (och så vidare) t.ex. (till exempel)

• Man använder inte punkt i rubriker.

Bortsprungen gris hittad

Frågetecken

• Frågetecken används efter frågor:

Var bor Lykke?

• Lägg märke till hur frågetecknet sätts ut i dialoger: – Var bor Lykke? frågade han.

Utropstecken

• Utropstecken används efter utrop och hälsningar:

Hej, Lykke!

Nej!

Grattis på 10-årsdagen!

• Lägg märke till hur utropstecknet sätts ut i dialoger: – Kom ut nu! ropade han.

Har du tänkt på att man kan säga så här: ”Det är dags att sätta punkt”? Eller att man kan säga att någon ser ut som ett frågetecken i ansiktet? Eller att man vill ”räta ut alla frågetecken”?

OLIKA SLAGS MENINGAR

Vilket slags mening? Välj mellan F, P, U och H.

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ!

F = Fråga

P = Påstående

U = Utrop

H= Hälsning

Hallå! F P U H

Vem vill säga hej till tomten?

Det står en ko på isen.

Fem plus fem är inte elva.

P U H

P U H

P U H

Går den här bussen till Eskilstuna? F P U H

Lägg av! F P U H

VILKEN ÄR FRÅGAN?

Läs meningarna och dra streck mellan fråga och svar.

Det är ganska bra.  • •  Ska jag fylla på?

Inte på sistone.  • •  Vad tyckte du om lmen?

Kanske. Vi kan väl hålla det öppet.  ••  Hur mår du?

Helt okej. Men inte mer än så.  • •  Vill du gå på bio i helgen?

Nej, det är bra tack.  • •  Har du trä at Mattias?

FIXA TEXTEN

Ellas kompis Molly har skrivit ett brev till henne. Tyvärr har alla stora skiljetecken och stora bokstäver försvunnit. Skriv om brevet så att allt blir rätt!

hej ella

hoppas att allt är bra med dig är ni kvar i stockholm jag är hos min mormor och morfar i sundsvall mamma och jag kom hit igår vi stannar en vecka tror jag pappa och

annika har åkt till spanien idag ska vi åka till ett ställe som heter furuviken där man kan bada vi kan väl höras

när jag är tillbaka i stan kram molly

Kommatecken

De används (mest) för att avsluta meningar. De skiljetecken som ibland kallas små används (mest) inne i meningar.

Några vanliga små skiljetecken är komma , talstreck , kolon , parentes och citattecken. Här går vi igenom hur komma (som ibland kallas kommatecken) används.

• Komma används i uppräkningar. Lägg märke till att det inte ska vara komma före och eller eller i uppräkningar.

Tåget stannar i Halmstad, Båstad, Helsingborg och Malmö.

Du kan få en ny tid på måndag, onsdag, torsdag eller fredag.

• Komma används för att göra en paus i längre meningar.

På våren det året yttade Marc till Chicago, där hans mamma arbetade som sjukgymnast.

Även du som vuxen kan vaccinera dig, om du inte har gjort det som barn.

I morgon är det tio år sedan skolan byggdes, och i samband med tioårsdagen kommer en fest att ordnas.

• Komma används när man lägger till något i en mening. Det kan vara i mitten eller i slutet.

Det är ganska vanligt med elever som skolkar, tyvärr.

Min bror Ludde, som nyss fyllde tjugotre, bor kvar hemma.

Punkt , frågetecken och utropstecken kallas för stora skiljetecken.

Har du något favoritskiljetecken? (Jag gillar att skriva inom parenteser.

Det känns lite som att viska.)

RÄTT ELLER FEL?

Läs meningarna och sätt kryss framför rätt alternativ.

1 Sveriges fem största öar är Gotland, Öland, Södertörn, Orust, och Hisingen.

Sveriges fem största öar är Gotland, Öland, Södertörn, Orust och Hisingen.

2 Många missade chansen att trä a tomten, tyvärr.

Många missade chansen att trä a, tomten, tyvärr.

3 Dit kom både Frasse och Hasse.

Dit kom både Frasse, och Hasse.

4 – Jag kommer från Flen sa han.

– Jag kommer från Flen, sa han.

5 Charlie Cribb, en ny spelare i laget gjorde första målet.

Charlie Cribb, en ny spelare i laget, gjorde första målet.

Var sätter du kommatecknet för att det ska bli rätt?

Stor eller liten bokstav?

Små bokstäver: abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö

Stora bokstäver: ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

Det nns två superviktiga regler för stor bokstav:

1. Stor bokstav (kallas också versal) används för att visa att en ny mening börjar:

Här kommer en ny mening. Och här kommer en till.

Det här är också en ny mening.

2. Stor bokstav används för att visa att ett ord är ett namn:

Här i Spanien bor Sara och Wang.

Det är den andra regeln som är den svåra. För det är inte alltid

så lätt att veta vad som är ett namn.

• Veckodagar, månader, årstider och högtider är inte namn.

Därför skrivs de med liten bokstav (kallas också gemen):

Jag ska på bio på lördag. Skolan slutar i mitten av juni.

Jag älskar påsken. Det är så skönt att vintern är över.

• Beskrivande ord och språk /dialekter är inte namn.

Sådana ord skrivs med liten bokstav:

Sara känner sig spansk och pratar nästan ytande spanska.

Trots att hans föräldrar är skåningar pratar han stockholmska.

• Om man kan sätta en/ett framför ordet är det troligen inte ett namn. Då ska det skrivas med liten bokstav:

En göteborgare och en norrlänning åkte tåg tillsammans.

Jag heter Maya och föddes en onsdag i mars. Jag bor i Sverige. Jag pratar svenska och lite danska, för min pappa har släkt i Danmark.

VEM ÄR DU?

Berätta vad du heter, vilken veckodag och månad du föddes samt var du bor. Om du inte vet vilken veckodag du är född på får du gissa.

Det är ändå en chans på sju att det blir rätt.

Jag heter

Jag bor i en kommun som heter . .

Jag är född på en i månaden .

NAMN ELLER INTE?

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Alfred och albert / Albert brukar trä as och ka en gång i månaden.

2 Amir har visst pluggat Danska / danska i Århus.

3 Jag tycker det är tråkigt att vi måste hem på Söndag / söndag.

4 Om man bor i Göteborg är man göteborgare / Göteborgare.

5 Min moster fyller år på samma dag som jag: den 10 maj / Maj.

6 Samira var med om en skidolycka i Alperna / alperna.

7 Min favorithelg är nog midsommar / Midsommar.

8 Vad ska du göra på Jullovet / jullovet?

RÄTTA TEXTERNA

Arbeta i par. Gå igenom varje mening och bestäm var det ska vara stor bokstav och var det ska vara punkt eller frågetecken.

Skriv den rättade texten på raden under:

1 mina grannar har en grå katt som heter laura jag brukar leka med den på sommaren

2 i torsdags ck vi pannkakor i skolan jag älskar pannkakor vilken är din favoriträtt

3 till jul önskar jag mig en hamster jag tror inte att jag får något husdjur min lillebror ernst är allergisk visst är det lite synd om mig

Språkriktighet: sammansatta ord

I svenskan är det lätt att bilda nya ord med hjälp av något som kallas sammansättningar. Man tar då helt enkelt två ord och sätter ihop dem så att man får ett nytt ord. Ibland får man ändra lite på orden eller kanske stoppa in en bokstav. Här kommer några exempel på sammansättningar:

polis + station = polisstation

mörk + hårig = mörkhårig

sjuk + gymnast = sjukgymnast

Det är ganska många som skriver isär sammansättningar. Då blir det kanske sjuk sköterska i stället för sjuksköterska och skum tomte i stället för skumtomte.

Om man är osäker ska man alltid läsa orden/ordet högt. Om det låter som ett ord, ja då ska det också skrivas som ett ord, utan mellanrum.

Men finns det inte tomtar som är skumma?

DEN HALVA SYSTERN

Läs meningarna och sätt ett kryss framför rätt alternativ.

1 I terrariet låg en stor gift orm.

I terrariet låg en stor giftorm.

2 Välkommen till Linas tioårskalas.

Välkommen till Linas tio års kalas.

3

4

Mormor hade en halv syster som hette Arima.

Mormor hade en halvsyster som hette Arima.

Den nya boken blev verkligen en storsäljare.

Den nya boken blev verkligen en stor säljare.

5 Tror du att de har kul glass?

Tror du att de har kulglass?

6 Kan du köpa ett kilo söt potatis?

Kan du köpa ett kilo sötpotatis?

K luring: Det viktiga kommatecknet

Arbeta i par och diskutera skillnaden mellan följande meningspar?

Skriv en förklaring.

1 Ett mindre, trevligt hus strax utanför Falköping.

2 Ett mindre trevligt hus strax utanför Falköping.

3 Vi ska äta, pappa.

4 Vi ska äta pappa.

K luring: Skumma tomtar?

Skriv en hel mening om vart och ett av följande:

1 en sjuk sköterska

2 en skum tomte

3 barn cyklar

De eller dem?

I många delar av Sverige (men inte alla) uttalas de och dem på samma

sätt: dom. När man skriver måste man däremot skilja mellan de och dem. Hur ska man tänka?

E tt smart knep är att försöka byta ut de och dem mot vi eller oss. Om

det går bra med vi ska du använda de. Om det går bra med oss är i stället dem den rätta formen.

De åker tunnelbana. > Vi åker tunnelbana. FUNKAR. ALLTSÅ RÄTT.

De åker tunnelbana. > Oss åker tunnelbana. FUNKAR INTE. ALLTSÅ FEL.

Han hämtade dem igår. > Han hämtade vi igår. FUNKAR INTE. ALLTSÅ FEL.

Han hämtade dem igår. > Han hämtade oss igår. FUNKAR. ALLTSÅ RÄTT.

K luring: De eller dem?

Arbeta i par. Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Dem / De förstörde Elis cykel.

2 Morfar hämtade de / dem på förskolan varje vecka.

3 De / Dem gillar faktiskt inte Hannas korvgryta.

4 Dem / De små valparna ville bara busa.

5 Kan du ge de / dem en stor kram från mig?

6 Jag hoppas att de / dem inte fastnar i snön.

7 Måste jag ha de / dem på mig nu på morgonen?

Kluring: Det var värst!

Här följer ett antal utrop. I vilket sammanhang kan de ha sagts?

Läs utropen och skriv rätt si ror i rutorna. Skriv sedan fem egna utrop och förklaringar till när de kan sägas.

Glöm det!

Gärna!

Vi ses!

Grattis!

Krya på dig!

Det var värst!

1. Jag har namnsdag idag.

2. Hänger du med på en ka?

3. Nu är det du som säger förlåt.

4. Jag måste sluta nu. Ska xa mat.

5. Mamma har tjugotre kusiner.

6. Har fått feber och ont i halsen, så jag stannar hemma!

Kluring: Dialog och skiljetecken

Läs meningarna och sätt kryss framför rätt alternativ.

1 – Var bor din morfar undrade Sara?

– Var bor din morfar? undrade Sara.

2 Jag undrar vilka som kommer på festen?

Jag undrar vilka som kommer på festen.

3 – Sluta gapa! skrek Molly.

– Sluta gapa! Skrek Molly.

4

Kan du fråga vad kaninen heter.

Kan du fråga vad kaninen heter?

5 Han frågade vad kaninen heter.

Han frågade vad kaninen heter?

6 Kaninen heter Malte. Sa Amal.

Kaninen heter Malte, sa Amal.

Språklära – del 3

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du letar efter substantiv, lär dig om ordklasser, sammansatta ord och blir ett sjukt skickligt geni på sj-ljudet! Kapitlet har tre delar: Stavning, Språkriktighet och Grammatik.

Del 3 – Grammatik

I språklärans tredje del läser du om, och jobbar med, grammatik. Det är ordklasserna substantiv, verb och adjektiv som det gäller den här gången. Här finns många övningar. Dessutom finns det fler övningar på webben. Missa inte kluringarna på slutet, där du får tänka till lite extra.

Tre ordklasser

En ordklass är en grupp ord som har vissa likheter. Ta till exempel orden cykla och fnittra. De betyder förstås inte alls samma sak – men man kan grammatiskt göra samma saker med dem. Man kan till exempel göra om dem till dåtid – då heter det cyklade och fnittrade. Det kan man med alla verb, den ordklass som cykla och fnittra hör till.

Två andra exempel är häst och banan. De betyder såklart inte heller samma sak – men man kan grammatiskt göra samma sak med dem. Man kan inte göra om dem till dåtid. De är inga verb. Men man kan göra om dem till ertal: en häst och era hästar, en banan och era bananer. Det kan man göra med de esta substantiv, den ordklass som häst och banan hör till.

En häst. Flera hästar.

En gul banan.

Flera gula bananer.

Gul och snäll är två ord ur en tredje ordklass: adjektiv. Det betyder inte samma sak, men man kan grammatiskt göra samma saker med dem. Man kan till exempel säga att Nietis boll är gul, men Nours är gulare.

Och att Ylva är snällare än Yrsa. Så kan man göra med de esta adjektiv.

Cykla och fnittra. Häst och banan. Gul och snäll. Substantiv, adjektiv och verb är väldigt vanliga och väldigt användbara ordklasser.

Om vi skulle ta bort alla substantiv, adjektiv och verb ur en tidningsnotis skulle det kunna se ut så här: i i en på. Det i en som. snabbt.

Det blir inte mycket till mening i en sådan text.

Här kommer notisen med substantiv, adjektiv och verb: Räddningstjänstens styrka i Grästorp har i eftermiddag hanterat en mindre eldsvåda på Plommongården. Det var textilier i en torktumlare som fattade eld. Branden kunde snabbt släckas.

Ordklassen verb

• Verb är ord som beskriver handlingar: äta, köpte, sjunga, springer, blev, var

• Alla verb nns i olika tidsformer: jag spelar nu, jag spelade igår, jag har spelat, jag ska spela

Ordklassen substantiv

• Substantiv är ord för personer, djur, saker, ämnen, känslor och liknande. Namn är också substantiv: lärare, katten, äpple, bomull, glädje, Sverker, Indonesien, Amal

• Man kan ofta sätt en, ett, era eller all/allt framför substantiv (funkar inte alltid med namn): ett äpple, era äpplen, all bomull

Ordklassen adjektiv

• Adjektiv är ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut: röd, rolig, öde, ovanlig

• Man kan ofta komparera adjektiv med ändelserna -are och - ast eller med mer och mest : rödare, roligast, mer öde, mest ovanlig

Ett rött äpple.

VILKEN ORDKLASS?

Läs orden och skriv dem i rätt cirkel.

röd tulpanen bestämde större sjunga

Pernilla ka e gladast springa

Adjektiv

Substantiv

Ella är ett substantiv. Men jag är inte det. Jag är ett pronomen. Det är du med. Är du med?

Grammatik: Substantiv

Substantiv är ord för personer, djur, saker, ämnen, känslor och liknande. Namn är också substantiv:

lärare, katten, äpple, bomull, glädje, Sverker, Indonesien, bil

Substantiv är den största ordklassen i svenskan.

Utan substantiv skulle de esta texter inte gå att förstå.

Man kan ofta säga en , ett , era eller all/allt framför substantiv (funkar inte alltid med namn): ett äpple, era äpplen, all bomull

N-ord och t-ord

Ett äpple.Flera äpplen.

Substantiv delas upp i två grupper: n-ord och t-ord . Före n-ord kan

man säga en. Före t-ord kan man säga ett.

N-ord: en bil, tidningen, korvar (för att man kan säga en korv)

T-ord: ett äpple, huset, fönstren (för att man kan säga ett fönster)

Singular och plural

De esta substantiv kan vara singular (ental) och plural ( ertal):

Singular Plural

en skola flera skolor

en mask flera maskar en lögn flera lögner

En katt.

Obestämd och bestämd form

De esta substantiv kan ha obestämd och bestämd form:

Obestämd formBestämd form

Singular (en) bil bilen

Plural (flera) bilarbilarna

Genitiv

Substantiv har en genitivform (ägandeform) som bildas genom att man lägger till -s:

Lisas, sköldpaddans, stadens, smörets

Obs! Det ska inte vara någon apostrof före -s.

Det heter alltså inte Lisa’s!

Jag kallar apostrofer för fluglort.

Om man säger fluglorts har man bildat genitiv.

"Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring", säger mormor.

En del substantiv kan inte bestämma sig.

HITTA SUBSTANTIVET!

Vilka av orden är substantiv?

Läs och ringa in dem. läkare

Sollentuna är tokigare följer naste sksoppa erbjöd rädd ärr Hamid hoppade frågor har vaccination ledsen Bagdad hört tid gul barn

VILKEN FORM?

Singular obestämd form

Singular bestämd form

Skriv substantiven i rutan under rätt rubrik.

Plural obestämd form

Plural bestämd form

leoparderna fritiden fioler glädjen mygga

Grammatik: verb

Verb är ord som beskriver handlingar:

äta, köpte, sjunga, springer, blev, var

Tema

Alla verb har en grundform . Den kallas in nitiv . Det är den som står i ordböcker. Man kan skriva att framför verbets in nitiv: (att) äta, (att) köpa, (att) sjunga, (att) springa, (att) bli, (att) vara

I svenskan och många andra språk är verb en ganska krånglig ordklass med många former och regler.

När man lär sig främmande språk är det ofta bra att kunna något som kallas verbets tema. I temat ingår in nitivformen (att-formen) och två former till. Se exemplet: spela spelade spelat

Spelade är en dåtidsform som kallas preteritum med ett svårt ord.

(Det nns många svåra ord i grammatiken, tyvärr.) Spelat är den form som används efter har och hade : Neo har spelat och Amal hade spelat . Den formen har också ett svårt namn: supinum.

Så de tre formerna i verbets tema är:

InfinitivPreteritumSupinum spelaspeladespelat köpaköpteköpt sittasattsuttit

Supinum låter lite skumt, tycker jag.

HITTA VERBET!

Läs orden och ringa in verben.

barn

läkare

Sollentuna

är

tokigare följer naste

TEMAFORMER

sksoppa

erbjöd

rädd

ärr Hamid hoppade frågor har vaccination ledsen Bagdad hört tid gul

Vilken form är rätt? Läs meningarna och ringa in.

1 Har du sjungt / sjungit i kör nån gång?

2 Kocken skar / skärde sig i tummen så att det började blöda.

3 Hur länge har du hållit / hållt på med yoga?

4 Jag vet inte vem som skrikade / skrek på mig.

5 Han har verkligen inte liggat / legat på latsidan.

6 Var har du varit / vart hela dagen?

7 Du har väl aldrig trivts / trivits i på landet?

Grammatik: adjektiv

röd, rolig, öde, ovanlig

Adjektiv är ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut:

Ofta hänger adjektivet ihop med ett substantiv. Här har vi strukit under substantiven och skrivit adjektiven med versaler (stora bokstäver): den RÖDA jackan

basket är ROLIGARE en GAMMAL barnbok

Komparera

Man kan ofta komparera (jämföra) adjektiv med ändelserna -are och -ast eller med mer och mest :

rödare, roligast, mer öde, mest ovanlig

Mina byxor är blåare än mina ögon.

Jag är nog längst.

Vem av oss

är allra allra coolast?

(Jag, va?)

HITTA ADJEKTIVET!

Läs orden och ringa in adjektiven.

barn

läkare

Sollentuna

är

tokigare

följer naste

KOMPARERA ADJEKTIVEN

sksoppa

erbjöd

rädd

ärr

Hamid hoppade

frågor

Läs frågorna och ringa in rätt form av adjektivet.

1 Hur mår du idag?

Dåligare

Illare

Sämre

har vaccination ledsen

Bagdad hört tid gul

2 Hur känns det i bröstet då?

Trångare

Trängre

Trängare

3 Och vilken av tygerna tycker du är lite …

Grovare

Mest grovast

Grövre

4 Pirret i magen är nu …

Mindre

Mer litet

Lillare

5 Om du jämför med högra sidan så är det …?

Tungre

Tungare

Tyngre

6 Av syskonen är du alltså …

Äldst

Gamlast

Gammlare

Kluring: Ordklass saknas!

Vilken ordklass saknas i den här notisen, tror du?

Jag gillar kluringarna. Gör du?

Blev dyr

När den 42-årige promenerade in på den 13 i hade han enligt en från en – att stjäla en. Men när den hungrige försökte lämna med två till ett av 64 i tog det. Nu har dömts för. blir att betala 30 à 80. Därmed gick back 2 336 på att inte betala för från första.

De ord som saknas hör till ordklassen

Kluring: En skillnad mellan språken

Jämför hur de här orden skrivs på engelska och på svenska. Vilken

är den stora skillnaden mellan språken när det gäller substantiv?

cars bilar

girls flickor

apples äpplen

lines linjer

trees träd

Skillnaden är ...

Kluring: Har du sett en flubber?

Försök av sammanhanget att räkna ut vilken ordklass som det påhittade ordet hör till. Läs meningarna och sätt ett kryss framför ditt svar.

1 Det satt en liten ubber på räcket och kraxade.

adjektiv verb

substantiv

2 Det var första gången som den unge pojken var med och vimslade med de stora grabbarna.

substantiv verb

adjektiv

3 Det var värst vad din hund har blivit supplig på sistone. substantiv

adjektiv verb

Kan du förklara varför det går att säga vilken ordklass ett påhittat ord hör till?

Bildförteckning

Bilderna visas första gången i boken på följande sidor

18-1 Wikimedia Commons PDM

25-2 Robert Pavsic/iStock

32-1 Mostphotos

47-3 Eric Isselée/ iStock

47-5 Eric Isselée/ iStock

47-6 Puttachat Kumkrong/iStock

58-1 Anna Yu/iStock

62 Igor Kovalchuk/iStock

63-3 Andrea Izzotti/iStock

63-5 Jason Saunders/iStock

69 Kais Tolmats/iStock

79-1 Mostphotos

79-2 Stefan Holm/iStock

103 Mostphotos

108 Jaroslav Frank/iStock

113-1 Ghislain & Marie David de Lossy/iStock

113-2 Ingus Kruklitis/ iStock

113-4 Niklas Emmoth/iStock

123-2 Oktay Ortakcioglu/iStock

125-3 Steffen Hoejager/iStock

126 Kristian Sekulic/iStock

149 Mostphotos

150-1 John Morrison/ iStock

161-3 Anatolii Tsekhmister/iStock

168 Dmitr y Andreev/iStock

186-2 Joel St. Marie/iStock

199-1 Miguel Angel Berbegal Vazquez/iStock Övriga bilder iStock

Svenska tillsammans är ett basläromedel i svenska för årskurs 4–6.

I Svenska tillsammans står det aktiva och gemensamma språkarbetet i centrum. Genom att läsa och samtala om engagerande texter – och skriva i olika genrer – utvecklar eleverna såväl sitt språk som sina tankar och känslor. Läromedlet genomsyras av cirkelmodellens grundtankar.

Varje årskurs består av två böcker: Bok 1 Läsa, skriva, samtala och Bok 2 Texttyper och språklära.

I läromedlet ingår också en digital elevträning med självrättande uppgifter och ett digitalt lärarstöd.

I Bok 1 Läsa, skriva, samtala för årskurs 4 tränar eleverna sin förmåga att läsa, förstå och arbeta med texter av olika slag, tillsammans och enskilt. Varje kapitel inleds med gemensam läsning av en text, till exempel en berättelse, en dikt, en fabel eller en tidningsartikel. Den gemensamma läsningen utgör sedan basen för både muntliga och skriftliga uppgifter.

I Bok 2 Texttyper och språklära för årskurs 4 ligger betoningen på att läsa, förstå och skriva texter av de typer som lyfts fram i kursplanen. Här tas återberättande, beskrivande, instruerande, argumenterande och berättande texter upp.

I kapitlet Språklära behandlas grammatik, språkriktighet och stavning.