9789151108179

ANDERS INGRIDHENRIKSSON MONTHAN ANDERS HENRIKSSON

ÖKA FÖRSTÅELSEN FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

TITANO BIOLOGI

TITANO är ett komplett läromedel i NO för årskurs 7–9.

Boken innehåller:

.

inledande diskussionssida med samhällsanknuten naturvetenskap till varje kapitel

.

bas- och lär mer-del i varje kapitel för ökad möjlighet till differentiering

.

kontinuerligt återkommande testa dig- och förklara och resonera-frågor

.

återkommande uppslag med temat Hållbar utveckling

TITANO TITANOBIOLOGI FYSIK

ISBN 9789151108179

9 789151 108179

51108179.3.1_Omslag.indd 1-3

2022-04-21 12:52

INNEHÅLL NATURVETENSKAPLIGT ARBETSSÄTT........ 7 ALLT SOM LEVER....................................................................................... 9

Vilka har liv? ........................................................................................................... 10 Den minsta delen som har liv...................................................... 12 Djur, växter och alla andra................................................................ 14 Bakterier – små men många......................................................... 16 Bakterier i naturen........................................................................................ 18 Det är skillnad på bakterier och virus ........................... 19 Det började med bakterier ............................................................ 20 Var på jorden finns det liv? ............................................................ 21 Vad är en art?........................................................................................................ 22 Många arter............................................................................................................. 23 Hållbar utveckling: Övergödning och blågröna bakterier........................ 24 LÄR MER

Djur- och växtceller.................................................................................... 26 Celler upptäcktes på 1600-talet.......................................... 27 Vår syn på bakterier.................................................................................... 28 Resistenta bakterier................................................................................... 29 Linné hade många intressen......................................................... 30 Arternas namn.................................................................................................... 31 Släkte och familj............................................................................................... 32 Livets riken................................................................................................................ 33 Sammanfattning ..................................................................................... 34

VÄXTER, SVAMPAR OCH DJUR ........................... 35 Fotosyntesen........................................................................................................ 36 Olika sorters växter.................................................................................... 38 Alger................................................................................................................................... 39 Mossor............................................................................................................................. 41 Kärlkryptogamer.............................................................................................. 42 Fröväxter...................................................................................................................... 44 Stora och små svampar........................................................................ 48 Lavar.................................................................................................................................... 52 Allmänt om djur................................................................................................ 54 Urdjur................................................................................................................................ 56 Svampdjur................................................................................................................... 57 Nässeldjur................................................................................................................... 58 Plattmaskar.............................................................................................................. 60 Rundmaskar............................................................................................................. 61 Ringmaskar............................................................................................................... 62 Blötdjur........................................................................................................................... 64 Tagghudingar......................................................................................................... 66

4

Leddjur............................................................................................................................. 68 Ryggradsdjur......................................................................................................... 76 Fiskar.................................................................................................................................. 78 Groddjur....................................................................................................................... 80 Kräldjur............................................................................................................................ 82 Fåglar................................................................................................................................. 84 Däggdjur....................................................................................................................... 86 Hållbar utveckling: Värdefulla insekter ............................................................................... 88 LÄR MER

Fotosyntes och cellandning.......................................................... 90 Vad händer med växternas glukos?................................... 91 Annorlunda svampar................................................................................. 92 Mögel som räddar liv................................................................................ 93 Malaria ............................................................................................................................ 94 Det artrika korallrevet............................................................................. 96 Flyttfåglar................................................................................................................... 98 Sammanfattning...................................................................................100

EKOLOGI OCH MILJÖ ..........................................................103 Samband i naturen ..................................................................................104 Ekologiska modeller .............................................................................106 Kretslopp ................................................................................................................108 Bergarter och jordarter ..................................................................111 Skogen som ekosystem ..................................................................113 Sjön som ekosystem ............................................................................120 Havet som ekosystem .......................................................................127 Globala målen ................................................................................................131 Giftiga ämnen i naturen .................................................................132 Växthuseffekten .........................................................................................134 Ekologiskt fotavtryck ..........................................................................138 Ekosystemtjänster ...................................................................................140 Turism och miljö ..........................................................................................141 Hållbar utveckling: Osynligt vatten..........................142

LÄR MER

Ekologisk nisch .............................................................................................144 Födelse och död ........................................................................................145 Minst mat till toppkonsumenterna ...............................146 Skogen och försurningen ............................................................148 Sjön och årstiderna ................................................................................149 Ozon skyddar mot UV-strålning .......................................150 Sammanfattning...................................................................................151

INNEHÅLL

51108179.3.1_01_Allt_som_lever_001-034.indd 4

2022-04-21 13:33

SEXUALITET OCH RELATIONER.......................153 En tid när mycket förändras ....................................................154 Sexualitet ...............................................................................................................156 Könsorganen ....................................................................................................159 Från cell till färdig människa ....................................................162 Relationer, sex och samtycke ................................................168 Skydd mot sjukdomar och oönskad graviditet ......................................................................... 172 Könssjukdomar .............................................................................................. 175 Hållbar utveckling: P-piller påverkar miljön............................................................... 178

LÄR MER

Menstruationscykeln ...........................................................................180 Manlig omskärelse ..................................................................................181 Kvinnlig könsstympning ...................................................................181 Abort ............................................................................................................................182 Hiv- en expert på att gömma sig .....................................183 Sammanfattning...................................................................................184

DROGER..............................................................................................................185 Beroende av belöning .......................................................................186 Sniffning ..................................................................................................................187 Alkohol .......................................................................................................................188 Narkotika ................................................................................................................192 Tobak..............................................................................................................................195 Hållbar utveckling: Tobaksodling och dess miljöpåverkan....................198

LÄR MER

Mer om narkotika.......................................................................................200 Sammanfattning .................................................................................204

MÄNNISKOKROPPEN............................................................205 Cellens behov..................................................................................................206 Liv och död...........................................................................................................210 Ämnena i maten...........................................................................................211 Matspjälkningsorganen.....................................................................214 Mat och hälsa ..................................................................................................216 Övervikt och behov av energi ..............................................218 Luftvägarna och lungorna ..........................................................220 Blodomloppet ................................................................................................224 Blodets innehåll ...........................................................................................228 Kroppens ”blodrenare”......................................................................232 Huden...........................................................................................................................235 Skelettet och lederna..........................................................................239 Musklerna...............................................................................................................242 Hållbar utveckling: Luftföroreningar påverkar hälsan................................244

LÄR MER

Mer om matspjälkningen................................................................246 Andningsrytm...................................................................................................249 Ryggradsdjurens blodomlopp................................................250 Mer om blodgrupper............................................................................252 Skelettbenens innehåll.......................................................................254 Muskler och energi..................................................................................255 Att öka sitt blodvärde..........................................................................256 Anabola steroider......................................................................................257 Sammanfattning...................................................................................258

KOMMUNIKATION I KROPPEN..........................261 Nervsystemet...................................................................................................262 Hjärnan.......................................................................................................................265 Nervsystemet och vår hälsa......................................................268 Våra sinnen...........................................................................................................270 Hormonerna.......................................................................................................276 Hållbar utveckling: Mobilen och hjärnan..........278

LÄR MER

Nervsystemets signalämnen....................................................280 Det autonoma nervsystemet..................................................281 Mer om ögat......................................................................................................282 Så fungerar balansorganet..........................................................283 Sammanfattning...................................................................................284

INNEHÅLL

51108179.3.1_01_Allt_som_lever_001-034.indd 5

5

2022-04-21 13:33

GENETIK OCH GENTEKNIK........................................285

EVOLUTION.................................................................................................307

Det handlar om gener........................................................................286 Dominanta och recessiva anlag...........................................290 Hur könet ärvs.................................................................................................293 Arvsanlag kan förändras..................................................................294 Förädling av växter och djur.....................................................295 Genteknik................................................................................................................296 DNA-analys..........................................................................................................298 Kloner............................................................................................................................299 Hållbar utveckling: Spridning av nya gener i naturen..................................300

Fossilen berättar..........................................................................................308 Livets historia....................................................................................................310 Människans utveckling.......................................................................314 Hur evolutionen fungerar.............................................................316

LÄR MER

Hur DNA kopieras.....................................................................................302 Könsbundet arv..............................................................................................303 Hybrid-DNA.......................................................................................................304 Mer om kloning..............................................................................................305 Sammanfattning...................................................................................306

6

LÄR MER

Galapagosöarna inspirerade Darwin............................318 Det första livet................................................................................................320 Liv utanför jorden.......................................................................................322 Sammanfattning...................................................................................323 Facit till Testa dig.........................................................................................324 Register......................................................................................................................340 Bildförteckning..............................................................................................344

INNEHÅLL

51108179.3.1_01_Allt_som_lever_001-034.indd 6

2022-04-21 13:33

SEXUALITET OCH RELATIONER Vad är kärlek?

Vad är det för skillnad på ”att vara ihop” och ”att vara kompis”?

Hur vet vi när en person absolut vill (visar samtycke) till sex eller liknande?

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 153

2022-04-21 13:25

EN TID NÄR MYCKET FÖRÄNDRAS

Du är just nu i en period av livet då mycket förändras. Du är på väg att bli vuxen och du får nya krav på dig. Att bli vuxen innebär även att kroppen börjar se annorlunda ut.

Detta händer under den period som kallas puberteten.

De flesta är i puberteten någon gång mellan 10 och 16 års ålder. Det är inget onormalt om puberteten kommer tidigare eller senare eftersom tiden varierar från person till person.

Att söka sina egna vägar Puberteten är också en tid då man blir mer självständig.

Många vill ha något eget och annorlunda och vill absolut inte likna vuxna i sin närhet, speciellt inte sina föräldrar.

Vissa söker en ny identitet inom politiken, miljörörelsen, musiken eller idrotten. Andra fastnar framför datorer.

De får nya kontakter genom att chatta eller lever sig in i dator­spelens olika rollfigurer. Några blir bara trötta. De kan dra sig undan och orkar inte mycket mer än att tänka på förändringarna i livet.

Puberteten upplevs olika Det varierar naturligtvis hur starkt puberteten upplevs. För somliga märks den knappast alls. Deras kroppar förändras och de går in i vuxenvärlden utan någon större dramatik. För andra är puberteten en jobbig tid med många funderingar och känslor av osäkerhet. Det är helt naturligt att tänka: Vad tycker andra om mig? Vad ska jag göra efter nian? Duger jag? Varför förstår inte vuxna hur jag känner?

Puberteten är en tid då man börjar söka egna vägar. Att ändra sin klädstil och sin frisyr kan vara ett sätt att ”sticka ut” och/ eller ett sätt att visa tillhörighet till viss grupp eller identitet.

154

Intresse för sex Under puberteten väcks även de sexuella känslorna till liv.

Att bli upphetsad, kåt, av sexuella situationer är helt normalt och kallas sexualdrift.

Sex är ett hett ämne som ofta förekommer i media.

Mycket av informationen är inte riktig och kan därför leda till felaktiga uppfattningar om sex. Speciellt porno­grafin (t.ex. porrfilmer) kan ge en bild av sex som inte stämmer med det verkliga livet.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 154

2022-04-21 13:25

Kroppen förändras

I din kropp finns olika signalämnen som kallas hormoner. Vissa av dessa talar om för din kropp att det är dags att bli vuxen. Det är alltså hormonerna som gör att din kropp och dina känslor förändras under puberteten.

Kroppen förändras bl.a. så att du kan få barn. Du blir med andra ord könsmogen under puberteten. Flickor och pojkar påverkas av olika hormoner när de blir könsmogna och därför förändras de på olika sätt.

Utveckling under puberteten Under puberteten växer kroppen snabbt. Kroppen ökar alltså både i längd och vikt, men ändrar även form. Huden blir fetare och det bildas lätt finnar (akne). Hela kroppen blir hårigare, t.ex. under armarna och runt könsorganen. Du svettas även mer under puberteten.

Några förändringar i tjejkroppen: • Brösten växer.

Under puberteten förändras kroppen på olika sätt. Puberteten upplevs också väldigt olika från person till person.

TESTA DIG

• Bredare höfter.

4.1 Vad innebär puberteten?

• Äggstockar, livmoder och slida växer.

4.2 Hur förändras kroppen under puberteten?

• Börjar få mens.

4.3 Vad kallas de signalsubstanser som bland annat

Några förändringar i killkroppen: • Struphuvudet växer och rösten

mörknar (målbrottet).

• Börjar få skägg.

• Bredare axlar.

• Penis, pung och testiklar växer.

styr dina känslor?

4.4 Vad innebär det att bli könsmogen?

FÖRKLARA & RESONERA 4.5 Ge exempel på konstiga eller felaktiga uppfatt-

ningar om sex som förekommer i media.

4.6 Ta reda på vilka olika typer könshormoner som

finns och hur de påverkar kroppen.

• Första utlösningen.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 155

155

2022-04-21 13:25

SEXUALITET

Det kanske finns någon som väcker speciella känslor hos dig?

Någon som får din mage att pirra eller får dina känslor att svalla på andra sätt. Då är du kanske förälskad.

Ofta blir personer kära i eller attraherade av någon av ett annat kön än det egna. Då talar man om heterosexualitet. Många kan bli kära i eller attraherade av någon av samma kön. Detta kallas homosexualitet. Det kan även hända att man blir kär i eller attraherad av någon oavsett kön. Då är man bisexuell.

Vad betyder sexualitet?

Sexualitet är en term som vi kanske direkt förknippar med sex, men ordet är mycket mer än så. Det finns inte någon specifik typ av sexualitet, utan denna bestäms utifrån varje individs personlighet, kunskap och erfarenhet.

Alla har rätt till kärlek, ömhet och sin sexualitet oavsett vem man är. Ålder, kön, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning spelar ingen roll.

156

Världshälsoorganisationen (WHO) har följande definition: ”Sexualitet är en central del av att vara människa genom hela livet och omfattar sex, könsidentitet och roller, sexuell läggning, erotik, njutning, intimitet och reproduktion.

Sexualitet är upplevd och uttryckt i tankar, fantasier, önskningar, föreställningar, attityder, värderingar, beteende, praktiker, roller och relationer. Medan sexualitet kan omfatta alla dessa dimensioner, är det inte alltid alla som upplevs eller uttrycks.

Sexualitet påverkas av samspelet mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etniska, juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorer”.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 156

2022-04-21 13:25

Fördomar Det är självklart och helt naturligt att kärleken kan vara på olika sätt hos olika människor. Trots detta förväntar sig fortfarande många i vårt samhälle att kärleken ska vara, dvs. heterosexualitet är den rådande normen. Det förekommer fortfarande homofobi i samhället. Det finns med andra ord fortfarande människor som har en mycket negativ uppfattning om homosexualitet och om homo- och bisexuella personer. Detta trots att det är självklart och helt naturligt att kärleken kan vara på olika sätt hos olika människor. Sedan år 2003 finns det en lag i Sverige som förbjuder diskriminering (att man behandlar människor olika) på grund av sexuell läggning.

En annan svårighet med att vara homo- eller bi­sexuell är att man kan sakna naturliga förebilder.

I media speglas nämligen ofta omvärldens fördomar.

Det är inte ovanligt att homosexuella män framställs som fjolliga eller homosexuella kvinnor som manliga.

För ungdomar kommer det ofta ett andra uppvaknande några år efter puberteten, då de inser att man är precis som alla andra oberoende av sin sexuella läggning. Den enda skillnaden är vilken person man blir kär i.

På 1700-talet var det en dödssynd i Sverige att ha homo­sexuella förbindelser. Det dröjde faktiskt ända fram till 1944 innan homosexualitet inte längre var straffbart i vårt land. Inte förrän år 2009 blev det tillåtet med könsneutrala äktenskap i Sverige.

Vad är hbtqi?

Hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.

Transpersoner identifierar sig inte alls eller delvis inte med det kön som bestämdes vid födseln. Trans har inget med personens sexuella läggning att göra utan snarare om könsuttryck och identitet. En transperson kan identifiera sig som t.ex. transsexuell eller transvestit.

Som transsexuell upplever personen att ha blivit tilldelad ett annat kön än sitt biologiska. Det är möjligt att få könsbekräftande vård och behandling för att kroppen ska kunna stämma bättre överens med personens identitet. Man ändrar då sin kropp med hjälp av hormon­behandling och/eller operation.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 157

157

2022-04-21 13:25

Priderörelsen verkar för hbtqipersoners erkännande och lika rättigheter oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Pride­rörelsens främsta symbol är regnbågsflaggan.

TESTA DIG 4.7 Förklara ordet

a) homosexuell

b) heterosexuell

c) bisexuell 4.8 Vad betyder hbtqi?

4.9 Förklara skillnaden mellan

transsexuell och transvestit.

4.10 Vad är homofobi och

transfobi?

158

Som transvestit vill man ibland eller alltid ha kläder, frisyr osv. som bryter det egna könets traditionella stil. Till skillnad från transsexuella upplever inte transvestiter sig ha ett annat kön än det biologiska. För en transvestit handlar det om att ge uttryck för en ny könsroll och inte om att byta kön. Liksom homofobi förekommer även transfobi i samhället. Transfobi innebär en negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck bryter mot normen.

Queer är ett begrepp som används på lite olika sätt. Man kan t.ex. kalla sig queer om man inte vill eller inte enkelt kan sorteras in i en speciell grupp när det gäller sexuell eller könsmässig identitet.

Intersex innebär att ens medfödda kropp inte entydigt kan kategoriseras som man eller kvinna. En intersexperson kan till exempel ha kroppsvävnad för både äggstockar och testiklar. Intersex säger inte någonting om en persons sexuella läggning.

Ibland vidgas begreppet hbtqi till hbtqia, där a står för asexuell.

Det innebär att inte känna sig attraherad av andra eller inte känner sig intresserad av att ha sex.

FÖRKLARA & RESONERA 4.11 Homofobi är ett uttryck för en mycket negativ uppfattning om

homosexualitet. Varför har en del människor homofobi?

4.12 a) Du går in i en affär där man säljer enbart ”damkläder”. Där hittar

du en snygg klänning. Vågar du som kille be att få prova den?

Hur reagerar omgivningen om du vill prova klänningen?

b) Du går in i en affär där man säljer enbart ”herrkläder”. Där hittar

du en snygg kostym. Vågar du som tjej be att få prova den?

Hur reagerar omgivningen om du vill prova kostymen?

4.13 Diskutera svaren i 4.12. Försök t.ex. förklara eventuella reaktioner

från omgivningen. Skiljer sig svaren mellan killar och tjejer? Vad kan i så fall detta bero på?

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 158

2022-04-21 13:25

KÖNSORGANEN

Könsorganet avgör inte alltid en persons kön även om de flesta män har en penis och de flesta kvinnor har en slida (vagina). När vi skriver ordet man använder vi ordet för att beskriva någon som har det som brukar anses som en manskropp. Ordet kvinna använder vi för att beskriva någon som har det som brukar anses som en kvinnokropp.

Mannens könsorgan En könsmogen man bildar manliga könsceller som kallas spermier. Dessa bildas i de båda testiklarna och får sedan mogna i bitestiklarna. Testiklarna och bitestiklarna finns i pungen som hänger på kroppens utsida. Där är det lite svalare än inne i kroppen, vilket är bra för spermierna.

Testiklarna är effektiva spermiefabriker. De kan faktiskt bilda 50 000 nya spermier varje minut.

tarm urinblåsa sädesledare svällkroppar urinrör pung ollon förhud

sädesblåsa prostata

bitestikel testikel

Mannens könsorgan. Spermierna kommer ut via sädesledarna som mynnar i urinröret. I sperma ingår dessutom vätska från sädesblåsorna och prostatan. Vätskan gör spermierna pigga och är faktiskt det mesta av innehållet i sperman.

Penis Den främre delen av penis heter ollonet. Om mannen inte är omskuren brukar ollonet täckas av ett hudveck som kallas förhud.

Den kan man dra tillbaka så att ollonet blir fritt. Att en man blir omskuren innebär att förhuden tas bort.

Inne i penis finns svällkroppar som fylls med blod när mannen blir sexuellt upphetsad. Då blir penis större, hårdare och reser sig.

Detta kallas erektion eller stånd. Penis blir hård för att lättare kunna tränga in vid ett samlag.

När man inte har stånd är penis mer hopdragen hos vissa män än hos andra. Det betyder inte att den behöver vara mindre när den har rest sig.

penis förhud

pung ollon

Mannens yttre könsorgan.

Utlösning Att en man får utlösning (sädesuttömning) innebär att sperma (sädesvätska) töms ut ur penis. Det är en trögflytande och nästan vit vätska som innehåller spermier. Utlösningen brukar ske i samband med sex. Tidigt under puberteten händer det även att män får utlösning medan de sover.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 159

159

2022-04-21 13:25

Mannens hygien Under förhuden bildas en vit, krämig massa. Den samlar lätt på sig både smuts och bakterier. Bakterierna kan göra att det luktar surt och i värsta fall ge infektion i huden. Därför ska penis tvättas varje dag. Man ska dock vara försiktig med tvål som lätt torkar ut huden på ollonet och under förhuden. Ljummet vatten räcker bra.

Kvinnans könsorgan

Kvinnans könsceller kallas äggceller. Från och med puberteten kommer en äggcell att lossna från någon av kvinnans äggstockar ungefär en gång i månaden. Äggcellen fångas upp av en äggledare och transporteras till livmodern. Om ägget befruktas av en spermie blir det kvar i livmodern och utvecklas till ett foster.

livmoder urinblåsa urinrör klitoris

äggstock äggledare

yttre blygdläpp

tarm

inre blygdläpp

slida Kvinnans könsorgan från sidan.

livmoder

äggledare

slida

äggstock med anlag till ägg

livmoderns slemhinna

Äggstockar, äggledare och livmoder sedda framifrån.

160

Slidan Slidan (vaginan) är ungefär 8–10 cm lång och har en muskelvägg som kan tänjas ut.

Detta gör att slidans storlek anpassas efter penis. Insidan av slidan har en glatt och fuktig slemhinna. När en kvinna blir upphetsad ökar fuktigheten i slidan för att en penis lättare ska kunna tränga in.

Cirka en centimeter in från slidmynningen finns slidkransen, som tidigare kallades mödomshinnan. Det är inte en hinna, utan en krans av tänjbara veck i slemhinnan.

Dess storlek, färg och form varierar från person till person. Det är ovanligt att slidkransen orsakar blödning när slidöppningen tänjs ut första gången, t.ex. i samband med det första samlaget. Sveda och eventuell blödning kan däremot bero på nervositet och brist på sexuell upphetsning som gör att slidan är för torr. Detta gäller vid alla vaginala samlag, alltså inte bara första gången. Slidkransen finns kvar hela livet, även efter samlag och förlossning. Till skillnad från vad många tror, går det inte att se om en kvinna är oskuld eller inte.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 160

2022-04-21 13:25

De yttre könsorganen Slidans och urinrörets mynning omges av yttre och inre blygdläppar. Det är naturligt att blygdläpparnas storlek och utseende kan variera från person till person.

Framför urinrörets mynning sitter klitoris. Den största delen av klitoris finns faktiskt inne i kroppen.

Detta organ innehåller svällkroppar som kan fyllas med blod på samma sätt som mannens penis. Därför kan även klitoris svälla och bli hård av sexuell upphetsning. Klitoris är känslig för varsam beröring och är viktig för kvinnans sexuella njutning.

Mens Innan varje ägglossning bildar livmodern en tjock och blodfylld slemhinna där ett befruktat ägg ska kunna utvecklas. Om ägget inte befruktas behövs inte blodet. Då stöts slemhinnan bort och det upp­står en blödning som kallas mens. Den brukar pågå i 3–6 dagar då det sammanlagt kommer ut ungefär ca 50 ml blod.

Mensen återkommer regelbundet ungefär en gång i månaden. Det är inte ovanligt med oregelbunden mens i början av puberteten eller vid hård träning.

Före och under mensen känner många kvinnor en del obehag som t.ex. svängningar i humöret, mensvärk och illamående.

Kvinnans hygien Under mensen behöver kvinnan mensskydd, dvs. tampong, binda eller menskopp. Dessa måste bytas eller tömmas ofta eftersom bakterier lätt förökar sig i mensblodet som samlas i skydden.

Könsorganens öppningar mot omgivningen är extra känsliga för infektioner. Därför är daglig rengöring runt blygdläppar och slida extra viktigt. Man ska dock vara försiktig med tvål som lätt torkar ut slemhinnor och känslig hud. Istället kan man använda en oparfymerad olja eller enbart vatten.

yttre blygdläpp klitoris inre blygdläpp urinrörets öppning slidans öppning ändtarmens öppning

Kvinnans yttre könsorgan.

TESTA DIG 4.14 Var bildas spermierna?

4.15 Vad är det för skillnad på spermie

och sperma?

4.16 Var förvaras äggcellerna?

4.17 Varför får en kvinna mens?

FÖRKLARA & RESONERA 4.18 Varför upphör mensen om

en kvinna blir med barn?

4.19 Varför bildar mannen fler

könsceller än kvinnan?

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 161

161

2022-04-21 13:25

FRÅN CELL TILL FÄRDIG MÄNNISKA

Från början var du en encellig organism. Du började nämligen ditt liv som en enda cell, en befruktad äggcell. Denna delade sig dock efter några timmar och blev två celler. Sedan fortsatte celldelningarna och idag består du av många miljarder celler.

Vi ska nu följa den spännande utvecklingen från befruktning till förlossning.

Befruktning

äggcellens cellkärna

äggcell

spermiens huvud spermie

En äggcell omgiven av spermier som simmar med sina svansar. Vid befruktningen är det bara spermiens huvud som kommer in i äggcellen. Svansen lämnas utanför.

Kvinnan får ägglossning ungefär var fjärde vecka. Då lossnar ett ägg från någon av de båda äggstockarna och fångas upp av en äggledare. På insidan av äggledarens vägg finns små flimmerhår som viftar och transporterar ägget mot livmodern. Den resan tar 3–5 dygn.

Under ett samlag kan mannen få utlösning och tömma sperman (sädesvätskan) överst i slidan. Sperman som töms kan innehålla en halv miljard spermier. Dessa ska leta sig in i livmodern och vidare upp i äggledarna. Ägget kan bara befruktas inom ett dygn efter ägglossningen. Det betyder att spermierna måste möta ägget långt upp i en äggledare för att det ska bli någon befruktning. Det brukar bara vara något hundratal spermier som lyckas hitta ägget.

Så fort en spermie har trängt in i äggcellen, ändrar denna sin yta. Det gör att inga fler spermier kan komma in i den befruktade äggcellen.

Spermierna kan leva flera dygn i livmodern. De kan alltså vänta på en ägglossning och därför är det svårt att exakt veta när ett samlag kan leda till graviditet.

Inplantering i livmodern Den befruktade äggcellen delar sig efter några timmar. Efter upprepade celldelningar har det bildats en liten cellklump som fäster sig i livmoderns vägg. Denna består av en slemhinna med mycket blodkärl. Cellklumpen bildar genast utskott som växer in i slemhinnan ungefär som rötter och får kontakt med mammans blodkärl. Detta är början till en moderkaka. Så kallas ”kontakt­ stället” mellan mamman och fostret. Genom moderkakan får fostret näring och syre från mammans blod samtidigt som fostrets blod befrias från koldioxid och andra avfallsämnen.

162

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 162

2022-04-21 13:25

äggledare

4 dygn 2 dygn

5 dygn spermie 10 dygn

befruktning äggcell

anlag till moderkaka äggstock Människans utveckling under de 10 första dygnen efter befruktningen.

slida

Tecken på graviditet Moderkakan bildar tidigt ett hormon (signalämne) vars namn förkortas HCG. Detta stoppar nya ägglossningar så att det inte kan bli fler befruktningar medan det finns ett foster i livmodern. Hormonet hindrar också att livmoderns blodrika slemhinna stöts bort, dvs. att kvinnan får mens (se sidan 180). Detta gör att fostret kan stanna kvar i livmodern och utvecklas.

Att det inte blir någon mens kan alltså vara ett tecken på att en kvinna är gravid, dvs. att hon är med barn.

Tiden för graviditeten räknas från den senaste mensens första dag. Att tiden inte räknas från befruktningen beror på att det kan vara svårt att veta exakt när befruktningen har skett.

Eftersom HCG sprids i kroppen hamnar det även i urinen. Därför kan ett urinprov visa om en kvinna är med barn eller inte. Ett sådant test utförs på en vårdcentral. Det kan också utföras hemma med ett enkelt graviditetstest som går att köpa på apoteket.

Testsats som visar om urin innehåller HCG, dvs. om en kvinna är med barn. Resultatet är säkrast om provet utförs minst en vecka efter tiden för den uteblivna mensen.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 163

163

2022-04-21 13:25

En människa tar form Ur den befruktade äggcellen utvecklas både fostret, moderkakan och de fosterhinnor som omger fostret. Innanför fosterhinnorna svävar fostret i en vätska som kallas fostervatten. Fostret har hela tiden förbindelse med moderkakan genom navelsträngen.

Befruktningen. Ett ägg kan befruktas inom ett dygn efter ägglossningen som sker ca 2 veckor efter mensen.

Fostret är 20 cm långt. Mamman kan känna att fostret rör sig.

De flesta aborter utförs senast under den 12:e graviditetsveckan.

Senaste mensens första dag.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

Veckor

Den 6:e graviditetsveckan är fostret 4 veckor gammalt och endast 0,5 cm långt. De övre stora blåsorna är anlag till hjärnan. Man kan även se anlag till ett öga och en arm. Fostret har även en liten svans.

Den 14:e graviditetsveckan är fostret 12 veckor gammalt. Då är det 8 cm långt och väger ca 25 g.

De flesta organen är utvecklade.

Människans utveckling under graviditeten. Det brukar skilja två veckor mellan den senaste mensens första dag och befruktningen. Därför skiljer det ungefär två veckor mellan graviditetens längd och fostrets ålder.

164

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 164

2022-04-21 13:25

21

moderkaka navelsträng

Efter vecka 28:e graviditetsveckan har fostret stora chanser att överleva om det skulle födas. Under de sista veckorna av graviditeten brukar fostret lägga sig med huvudet nedåt.

fostervatten

fosterhinna

livmoder

slida

20

21

22

23

24

25

26

27 28

29 30

31

32

33 34

35

36

37

38

39 40

Barnet brukar födas när graviditeten har varat 9 månader (40 veckor). Då är barnet ca 50 cm långt och väger i genomsnitt 3,5 kg.

Det lämnar den varma och mörka miljön i fostervattnet för att plötsligt mötas av luft och ljus. Detta är kanske den mest dramatiska upplevelsen under en människas liv.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 165

165

2022-04-21 13:25

Undersökning med ultraljud Det går att se fostret inne i mamman med hjälp av ultraljud. Det är ljud som har så höga toner att vi människor inte kan höra dem. Ultraljudet studsar mot vävnader i kroppen och fångas upp av en mottagare.

Denna skickar signalerna till en dator som översätter dem till bilder. Dessa visar hur stort fostret är och om det har någon skada.

Tvillingar

Det är både bekvämt och smärtfritt att undersöka fostret med ultraljud.

En ultraljudsundersökning kan även avslöja om det ska födas två eller kanske ännu flera barn. Om det blir tvillingar är dessa antingen enäggstvillingar eller tvåäggstvillingar.

Enäggstvillingar bildas av samma ägg och spermie. När den befruktade äggcellen delar sig skiljs de båda dottercellerna från varandra. Dessa utvecklas sedan till var sin individ. Enäggstvillingar är mycket lika varandra och har alltid samma kön.

Om äggstockarna släpper ut två ägg samtidigt kan det bli tvåäggstvillingar.

Dessa härstammar alltså från olika ägg som har befruktats med olika spermier.

Därmed är tvåäggstvillingar inte mer lika varandra än ”vanliga” syskon.

Förlossningen

Enäggstvillingar.

166

Tvåäggstvillingar.

Innan ett barn ska födas börjar musklerna i livmoderns vägg dra ihop sig så att barnet pressas mot livmoderns öppning. Dessa sammandragningar kan göra ont och kallas värkar. Till att börja med kommer värkarna oregelbundet. När de kommer regelbundet var femte eller var tionde minut är förlossningen nära.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 166

2022-04-21 13:26

När förlossningen börjar brister fosterhinnorna så att fostervattnet rinner ut. Det brukar kallas att ”vattnet går”. Det händer ibland att ”vattnet går” innan förlossningen har börjat. Mot slutet av förlossningen kan mamman hjälpa till med att få ut barnet genom att krysta.

När barnet har kommit ut och när lungorna har fyllts med luft kan det börja andas på egen hand.

Då klipps navelsträngen av.

Förlossningen avslutas med att den så kallade efterbörden kommer ut. Den består av moderkakan, fosterhinnorna och resterna av navelsträngen.

Ibland finns det anledningar som gör att ett barn inte kan födas på vanligt sätt. Då kan en läkare göra ett kejsarsnitt. Det innebär att bukväggen och livmodern öppnas så att barnet kan lyftas ut den vägen.

Amningen Under graviditeten växer kvinnans bröst och förbereds för att tillverka mjölk. Denna börjar bildas efter förlossningen. I mjölken finns all den näring spädbarnet behöver. Dessutom innehåller mjölken ämnen som skyddar barnet mot infektioner.

Modersmjölk innehåller all näring ett spädbarn behöver.

TESTA DIG

FÖRKLARA & RESONERA

4.20 Var i kvinnans könsorgan brukar befruktningen ske?

4.27 Det är bara några få av alla

4.21 Vad är en moderkaka?

4.22 Varför kan ett urinprov avslöja om en kvinna är med barn?

4.23 Hur kommer det sig att fostret bara är ca 12 veckor

gammalt under den 14:e graviditetsveckan?

tusentals spermier som lyckas komma fram till ett ägg i en äggledare. Finns det någon fördel med att det är så svårt för spermierna att komma fram?

4.24 Vad är ultraljud?

4.25 Hur blir det

a) enäggstvillingar b) tvåäggstvillingar 4.26 Hur uppstår värkarna som mamman känner

redan innan förlossningen?

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 167

167

2022-04-21 13:26

RELATIONER, SEX OCH SAMTYCKE

Att umgås med andra är en del av att vara människa. Bra relationer kan se väldigt olika ut, men det viktigaste är att den får dig själv att må bra. En relation är ett givande och tagande. I en bra relation känner du dig trygg, uppskattad och glad. Detta betyder dock inte att man aldrig kan bli osams, men det betyder att det är viktigt att jobba med relationen.

Om man är lite extra intresserad av någon vill man troligtvis ta reda på om känslan är ömsesidig. Hur man gör detta kan vara olika från person till person men att på något vis söka kontakt, t.ex. genom ögonkontakt eller att börja prata med personen, kan utveckla ett djupare intresse från båda sidor. Att kunna skratta tillsammans är ett positivt tecken.

Exakt när man är ihop kan uppfattas olika. Vissa dejtar i flera månader innan de anser sig vara i ett förhållande, andra blir ihop vid första pussen. Det enklaste är att fråga den andra personen om detta så blir det inga missförstånd.

Sex är mycket mer än samlag Många djur och även vi människor har inre befruktning.

Det betyder att spermier och äggceller förenas inne i kroppen.

Detta kan naturligtvis bara hända på naturlig väg om man parar sig. Lusten till sex (sexualdriften) är alltså viktig för att det ska bli avkommor. Den styrs av samma delar i hjärnan som hunger och törst.

Men sex handlar inte bara om samlag och fortplantning. Med andra ord behöver sex inte betyda att en penis förs in i en slida.

Sex handlar lika mycket om kyssar, smekningar och alla möjliga intima lekar. Sex mellan personer blir oftast bäst när de har kunnat prova sig fram till ett samspel som känns rätt för dem. Det gäller speciellt nybörjare. Att ha sex för första gången är oftast spännande men samtidigt mycket nervöst för de allra flesta.

Tjejer och killar kan ha sex med varandra, men det kan lika gärna vara killar med killar och tjejer med tjejer. Oavsett vem vi har sex med har vi det oftast för att uppleva närhet eller bara för att njuta.

Vad som upplevs som skönt när vi har sex skiljer sig mycket från person till person. Det som är viktigast är att vi endast har det när vi själva vill och att man upplever sex som något positivt.

168

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 168

2022-04-21 13:26

Onani Sex behöver inte vara med en partner. Man kan ha sex med sig själv. Det kallas för att man onanerar.

Att onanera är en naturlig del av vår sexualitet. Det är något som nästan alla gör eller har gjort. Att smeka sig själv är dessutom ett bra sätt att undersöka hur kroppen fungerar sexuellt och hur man kan få orgasm.

Förändringarna under puberteten brukar medföra att man blir intresserad av att hitta någon att vara tillsammans med på ett djupare plan. Man påverkas av hormoner som gör att man kan bli förälskad.

Orgasm Den starkaste upplevelsen av vällust i samband med sex kallas orgasm. Den varar några sekunder och är svår att beskriva.

Hos kvinnan kan bl.a. musklerna i slidan dra ihop sig rytmiskt några gånger, samtidigt som en skön känsla sprider sig som vågor genom kroppen. Mannen kan få utlösning i samband med orgasmen. Sperma stöts ut i små portioner. Efter mannens orgasm slaknar penis och han måste vänta innan den kan bli styv igen.

Det är normalt med sex utan att det leder till orgasm. Det händer ofta och det går att njuta mycket av sex ändå.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 169

169

2022-04-21 13:26

Njutning under ansvar Det varierar i ålder när man känner sig mogen för sex. Några börjar tidigt och andra senare. Enligt en undersökning har ungefär hälften av 17-åringar i Sverige ännu inte haft samlag. För en del sker debuten först efter tonårsperioden.

Du ska aldrig ha sex med någon annan om du inte själv känner för det. Lika självklart är att du aldrig får tvinga eller hota någon till sex. Ingen ska finna sig i att ”ställa upp” på sex.

Innan man har sex med någon är det viktigt att man pratar om skydd. En enda sexuell kontakt kan ge en smittsam sjukdom eller en oönskad graviditet. Det kan påverka resten av livet.

Den som är berusad har sämre omdöme och är sämre på att ta ansvar. Därför kan det vara olämpligt att ha sex i berusat tillstånd.

Samtycke Signaler som är samtyckande:

• • •

Säger "Ja", "Fortsätt" Trycker sig emot dig Kysser tillbaka

Signaler som inte är samtyckande:

• • •

Säger ”Nej”, ”Jag vill inte” Drar sig undan Vänder sig bort

Gränsen för att ge samtycke till samlag eller jämförbar sexuell handling är i Sverige 15 år, men det är du själv som bestämmer om och när du vill ha sex. Det finns olika anledningar till att vilja vänta. Man ska känna sig redo, träffat den rätta eller kanske vilja ha gift sig innan. Du ska inte behöva känna dig stressad eller tvingad till att ha sex om du inte vill, på samma sätt som att ingen kan tvinga dig att vänta. Det är enbart du själv som bestämmer när, hur och med vem och det har ingen annan med att göra.

Samtyckeslagen säger att det är straffbart att ha sex med någon som inte deltar frivilligt. Det är alltså ett brott om du genomför sexuella handlingar mot någons vilja. Den som tar initiativ till sex måste försäkra sig om att den andra vill. Det kan uttryckas med antingen med ord eller kroppsspråk.

Sexualbrott Ett sexualbrott är när någon utsatts för en sexuell handling mot sin vilja eller när personen som utsatts är under 15 år. Det är olagligt och kan leda till böter eller fängelse.

Det är vanligt att den som begår ett sexualbrott känner offret. Det kan förekomma t.ex. mellan människor i ett förhållande, på arbetsplatser, i skolor och på internet. Den som blir utsatt för sexualbrott har aldrig någon skuld till detta.

170

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 170

2022-04-21 13:26

Exempel på sexualbrott: • Att tafsa på någon på ett sätt som den drabbade tycker är obehagligt eller skrämmande.

• Att ofreda någon med ett sexuellt språk.

• Att fotografera eller filma någon i sexuellt syfte om det är mot personens vilja eller om personen är yngre än 18 år.

• Att tvinga någon att se på när man utför sexuella handlingar, t.ex. visar sitt kön eller onanerar.

• Våldtäkt, dvs. göra sexuella handlingar mot någon annan som inte deltar frivilligt. För att räknas som våldtäkt ska den sexuella handlingen innebära samlag eller en annan jämförbar sexuell handling.

MeToo-rörelsen (från engelskans ”me too” för ”jag också”) vill synliggöra hur vanligt det är med sexuella trakasserier. Målet är att få ett slut på sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp.

Rörelsen fick ett genombrott när Alyssa Milano uppmanade kvinnor att använda hashtaggen #metoo för att uppmärksamma omfattningen av sexuella trakasserier mot kvinnor.

• Att sexuellt utnyttja en person som inte kan säga nej eller skydda sig. Det kan t.ex. vara en person som är sjuk, berusad, drogpåverkad eller har en funktionsnedsättning.

• Att försöka köpa eller byta till sig sex med t.ex. pengar, alkohol eller narkotika.

• Pedofili, dvs. sexuellt utnyttjande av barn. För att skydda barn mot övergrepp är det olagligt att ha sex med barn under 15 år.

Detta klassas som våldtäkt även om det inte förekommer våld eller hot.

• Incest, dvs. sexuella kontakter mellan personer som är biologiskt nära släkt. Det gäller t.ex. sex med egna barn eller barnbarn samt sex mellan syskon.

Viktigt med hjälp Den som utsätts för våldtäkt, incest eller pedofili mår givetvis inte bra, och kan tycka det är svårt att prata om sina obehagliga upplevelser. Det är dock viktigt att de som drabbas av sexuella övergrepp får hjälp av personer de kan lita på. Det kan vara t.ex. en skolsköterska eller kurator. Barn kan också få hjälp av BRIS (Barnens rätt i samhället).

TESTA DIG 4.28 Varför har människor sex?

4.29 Vad är orgasm?

4.30 Varför är det olämpligt att ha

sex om man är berusad?

4.31 Vad är

a) våldtäkt

b) pedofili

c) incest

FÖRKLARA & RESONERA 4.32 De som skryter mest om

sina sexuella upplevelser är inte alltid de som har mest erfaren­heter. Varför vill en del skryta om sex?

4.33 a) Vad är porr?

b) Vad tycker du om porr?

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 171

171

2022-04-21 13:26

SKYDD MOT SJUKDOMAR OCH OÖNSKAD GRAVIDITET För att hindra att det blir barn används preventivmedel eller preventivmetoder. Ordet preventiv betyder förebyggande eller förhindrande.

Det är naturligtvis mycket bättre att använda preventivmedel än att bli förälder mot sin vilja. Att bli förälder i femtonårsåldern är något som de flesta inte önskar. Även om det går att göra abort kan det bli en smärtsam upplevelse som är svår att komma över.

Det är lika viktigt att skydda sig mot könssjukdomar. Vissa köns­ sjukdomar som inte behandlas i tid kan påverka kroppen så att man inte kan få barn i framtiden. Hivvirus sprids också vid sexuella kontakter. Hivvirus orsakar den mycket allvarliga sjukdomen aids som inte kan botas.

Kondom

1. Öppna förpackningen enligt bilden.

2. Kläm överst på kondomen för att få bort luft.

3. Rulla på kondomen försiktigt utan att rispa med naglarna. Använd kondomen endast en gång.

En kondom är en hylsa av tunt gummi som rullas ut över den styva penisen före sex. När mannen får utlösning samlas sperman i kondomen.

Kondomen skyddar både mot oönskad graviditet och mot alla kända könssjukdomar. På så sätt är den det överlägset bästa preventivmedlet. Eftersom kondomen skyddar mot sjukdomar är den bra att ha även när andra preventivmedel, som t.ex. p-piller, används.

För kvinnor finns det en sorts kondom som kallas femidom.

Istället för att den rullas på mannens penis förs den in i slidan.

Den är inte lika vanlig som den traditionella kondomen men den ger samma skydd.

Gummit i en kondom är bara 0,05 mm tjockt. Det räcker för att inte släppa igenom spermier, bakterier och virus.

Samtidigt är det tillräckligt tunt för att inte ta bort känslan.

172

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 172

2022-04-21 13:26

P-piller P-piller är förkortning för preventiv-piller. De innehåller hormoner som får kvinnans kropp att tro att den är gravid. Det gör att ägglossningar upphör och en slempropp som finns i ingången från slidan till livmodern förstärks. Därmed kan inte spermier simma in i livmodern och befrukta ett eventuellt ägg. P-piller skyddar alltså mot graviditet på två olika sätt.

Alla kan inte äta p-piller och därför måste läkare eller barnmorska skriva ut recept till den som behöver dem.

Mini-piller Vanliga p-piller innehåller en kombination av hormoner. Mini-piller innehåller däremot bara ett sorts hormon. Det är ett hormon som förstärker slemproppen i ingången till livmodern.

Man kan alltså få ägglossning om man tar minipiller. Man äter en tablett varje dag, även under mensperioden.

P-piller sitter på kartor med markerade veckodagar.

En karta brukar innehålla 21 tabletter, alltså en tablett för varje dag under tre veckor. När en sådan karta är slut gör man ett uppehåll och får då en liten blödning som liknar mens.

Andra hormonpreparat

P-piller kan ersättas av hormonsprutor som kvinnor får var tredje månad. Det finns även så kallade p-stavar för kvinnor som sätts in under huden strax ovanför armvecket. De verkar i fem år. En motsvarighet till p-stavar är p-plåster.

När man använder dem tas hormonerna upp genom huden.

Pessar Ett pessar är en gummihätta som hålls utspänd av en fjädrande ring. Före samlaget placeras det tillsammans med spermiedödande medel längst upp i slidan. Där täcker det ingången till livmodern (se bilden till höger). Pessaret provas ut av en läkare eller barnmorska.

Ett pessar (blått på denna bild) framför ingången till livmodern.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 173

173

2022-04-21 13:26

Spiral

spiral Spiralens placering i livmodern.

En spiral är ett föremål av plast som sätts in i livmodern av en läkare eller barnmorska och som sedan kan sitta kvar och fungera under flera år. Spiralen kan innehålla ett hormon eller vara delvis lindad med koppartråd. Hormonet motsvarar hormonet i ett mini-piller och kopparn stör miljön i livmodern så att spermier inte fungerar. Dessutom hindrar spiraler att befruktade ägg fäster i livmodern.

Avbrutet samlag Avbrutet samlag innebär att mannen drar ut penis ur slidan innan han får utlösning. Det är en mycket osäker metod. Mannen kan kanske inte kontrollera sig och avbryta i tid. Det kan dessutom komma ut en del sperma före själva utlösningen.

Säker period TESTA DIG 4.34 Varför är kondomen ”världens

bästa” preventivmedel?

4.35 Hur fungerar p-piller?

4.36 Varför är avbrutet samlag mer

osäkert än preventivmedel som t.ex. kondom?

4.37 Vad är akut-p-piller?

FÖRKLARA & RESONERA 4.38 Det finns många olika sorters

preventivmedel för tjejer men bara kondom för killar. Varför är det så?

174

Dagarna strax innan mens och dagarna strax efter mens har kvinnan troligen inget ägg som kan befruktas. Då är risken för oönskad graviditet liten och därför kallas dessa dagar för en ”säker period”.

Att ha oskyddat sex under dessa dagar är dock en ganska osäker preventivmetod.

Akut-p-piller Det går numera att skydda sig mot oönskad graviditet i efterhand. Kvinnan kan ta ett akut-p-piller som även kallas dagen-efter-piller. Det måste tas inom tre dagar efter samlaget, men helst så fort som möjligt. Pillret innehåller hormoner som tillfälligt hindrar ägglossning och på så sätt blir det ingen befruktning.

Akut-p-piller ska inte användas ofta. Säkerheten kan minska om pillren används flera gånger i tät följd.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 174

2022-04-21 13:26

KÖNSSJUKDOMAR

Sjukdomar som främst smittar vid sexuella kontakter kallas könssjukdomar eller sexuellt överförbara infektioner (STI). Sjukdomar som beror på bakterier kan botas med antibiotika. Sjukdomar som orsakas av virus förhindras och behandlas på annat sätt, t.ex. med vaccin.

Klamydia (bakterie) Klamydia är en av våra vanligaste könssjukdomar och den ökar tyvärr bland ungdomar som inte använder kondom. Ibland märker inte den smittade av klamydian men sjukdomen kan ge besvär. Det kan svida när man kissar och kvinnor kan dessutom få flytningar och klåda i slidan.

Klamydia kan i värsta fall leda till att den smittade blir steril (att man inte kan få barn).

Gonorré (bakterie) Gonorré påminner på många sätt om klamydia. Det är inte säkert att man känner av sin gonorré alls, men man kan ändå smitta andra. Även gonorré kan göra att man blir steril om sjukdomen inte behandlas.

För några år sedan var det vanligast att man fick gonorré under resor till andra länder. Nu har risken att smittas i Sverige tyvärr ökat.

Det finns flera olika preventivmetoder som skyddar mot oönskad graviditet. De enda som skyddar mot könssjukdomar är kondom, femidom och slicklapp.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 175

175

2022-04-21 13:26

Syfilis (bakterie) Syfilis är en ganska ovanlig, men allvarlig könssjukdom. Sjukdomen ger inte alltid några symtom, men det första symtomet brukar vara ett eller flera sår, t.ex. på könsorganet, runt ändtarmsöppningen och vid munnen.

Utan behandling kan syfilis sprida sig till blodet och infektera andra organ i kroppen. Vanliga symtom är då utslag, feber, trötthet och huvudvärk. Om syfilis inte botas kan den efter flera år ge allvarliga skador på både hjärtat och hjärnan.

Könsherpes (virus) Könsherpes börjar som en kliande rodnad på eller nära köns­ organen. Sedan kommer det vätskefyllda blåsor som spricker och ger sår. Inom tre veckor har infektionen läkt av sig själv.

Det är när man har kontakt med någons blåsor eller sår som man kan bli smittad. Många får nästan inga besvär av viruset och vet därför inte om att de är smittade.

Den som smittats av herpes har kvar viruset i kroppen resten av livet. Det betyder att besvären kan komma tillbaka.

Ofta händer detta när man är stressad, trött eller förkyld.

Det är en annan sort av herpesvirus som ger munherpes.

Kondylom (virus) Kondylom är ofarliga könsvårtor som man får av ett virus (HPV). Vårtor­na brukar sitta på könsorganen eller vid tarmens mynning. Alla får inte vårtor av viruset. Man kan alltså vara smittad utan att veta om det. Det är troligt att man bara smittar andra medan man har vårtor. Ibland kan det dock vara svårt att upptäcka vårtorna och därför kan man smitta sin partner utan att själv veta om det.

Vårtorna kan försvinna av sig själv. I annat fall kan en läkare behandla dem med läkemedel eller ta bort dem med t.ex. laser.

Aids och hiv (virus) Kondylom är den enda könssjukdomen som man kan bli vaccinerad mot.

Vaccinet skyddar även mot ett sorts virus som kan ge cancer i livmodern.

176

Hiv är ett sorts virus som finns i blodet hos smittade personer.

Detta kan försämra kroppens försvar mot sjukdomar som t.ex. lunginflammation, svampinfektioner och cancer. Om hiv blir vanligt i blodet, och orsakar sjukdomar, kallas tillståndet för aids.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 176

2022-04-21 13:26

Hiv kan spridas mellan människor: • i samband med sex utan kondom.

• vid överföring av smittat blod, t.ex. då

sprut­narkomaner delar sprutor.

• under graviditet och förlossning då barnet

kan få hiv från mamman.

De första fallen av hiv och aids i Sverige upp­ täcktes i början av 1980-talet. Då dog nästan alla som smittades inom ett antal år. Idag är det annorlunda. Nu finns bromsmediciner som håller mängden hiv på så låga nivåer att de inte orsakar aids.

Du kan umgås med personer som lever med hiv utan att vara rädd för att bli smittad.

Ni kan t.ex. bada tillsammans, använda samma toalett, kramas och sova ihop. Om en person med hiv får effektiva bromsmediciner, och om man använder kondom, är dessutom risken för smitta i samband med sex minimal. Tack vare bromsmediciner kan även mammor med hiv föda barn utan att dessa smittas.

Smittskyddslagen En lag som heter smittskyddslagen säger att man måste söka vård om man misstänker att man har blivit smittad med klamydia, gonorré, syfilis eller hiv Man är också skyldig att berätta om sina sexuella kontakter så att även andra som har smittan får hjälp. (Smittskyddslagen omfattar ett 30-tal smittsamma och allmänfarliga sjukdomar och alltså inte bara könssjukdomar.)

Att testa sig är ofta enkelt, t.ex. med ett urinprov. Det kan göras via en ungdomsmottagning eller via sjukvården.

Man måste kontakta en läkare om man misstänker att man har klamydia, gonorré, syfilis eller hiv. Det är lätt att testa sig. Ofta räcker det med ett urinprov eller att läkaren tar ett prov från könsorganen med en mjuk bomullspinne. Vid hivtest lämnar man ett blodprov.

TESTA DIG 4.39 Vad kan hända om man inte behandlar

klamydia?

4.40 Varför kan klamydia men inte kondylom

behandlas med antibiotika?

4.41 Hur smittar hiv?

4.42 Vad är aids?

4.43 Vad säger smittskyddslagen?

FÖRKLARA & RESONERA 4.44 Hur påverkar könssjukdomar människors

inställning till sex?

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 177

177

2022-04-21 13:26

HÅLLBAR UTVECKLING P-piller påverkar miljön Ett av de hormoner som ingår i p-piller heter östrogen. Detta hormon bildas naturligt i kvinnans äggstockar och medverkar till utvecklingen av kvinnans könsorgan och till kroppens andra ”kvinnliga drag”. Östrogen är också ett av de hormoner som styr kvinnans mens. Östrogenet i p-piller är tillverkat på konstgjord väg och skiljer sig därför något från det östrogen som bildas naturligt i kroppen. Både konstgjort och naturligt östrogen lämnar kroppen med urinen och hamnar på så sätt i våra kommunala reningsverk för avloppsvatten.

Där är det svårare att bryta ner det konstgjorda östrogenet än det naturliga. Det innebär att användningen av p-piller ökar utsläppen av östrogen i naturen.

Fiskar påverkas Redan på 1990-talet rapporterade sportfisk­ are att det fanns annorlunda mörtar utanför renings­verk i Storbritannien. Det var hanar med könsorgan som delvis liknade honornas köns­organ. Senare upptäckte forskare att dessa hanar bl.a. hade ägganlag i sina testiklar. Dessa förändringar sattes i samband med de förhöjda halter av östrogen som spreds från reningsverken. Sedan dess har liknande effekter upptäckts utanför reningsverk i flera andra länder, däribland Sverige.

Fiskar som tvingas leva i vatten med östrogen får sämre förmåga att föröka sig och deras beteenden förändras.

178

Inte bara östrogen Nu vet vi att fiskar även drabbas av andra läkemedel än hormonpreparat. Med tanke på hur mycket läkemedel som används är det viktigt att vi lär oss mer om hur dessa påverkar miljön.

Det är också viktigt att vi inte kastar överblivna läkemedel bland hushållsavfall eller spolar ut dem i toaletten. De ska återlämnas till apoteken.

Problemen återstår dock med alla de ämnen som passerar kroppen och som sprids med urinen.

Överblivna mediciner ska återlämnas till apoteken.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 178

2022-04-21 13:26

Varje dag använder över två miljoner kvinnor hormonpreparat enbart i Sverige. En stor del av ämnena i dessa kissas ut och hamnar i naturen där bl.a. fiskar drabbas. Fiskarna på bilden är mörtar.

1 Ska man undvika att använda p-piller för att vara rädd om miljön?

2 Det kostar pengar att ta hand om överblivna läkemedel. Vem ska betala detta?

3 I Sverige är utsläpp från läkemedelsindustrier noggrant kontrollerade. En stor del av våra läkemedel tillverkas dock i andra länder där produktionen är billigare på grund av lägre löner och kanske sämre miljökontroll. Om vi importerar från utländska företag med miljöskadlig verksamhet flyttar vi miljö­ problemen till dessa länder. Hur ska vi undvika detta problem?

MILJÖMÅL Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av natur­främmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 179

179

2022-04-21 13:26

LÄR MER MENSTRUATIONSCYKELN

Menstruationscykeln. Tiden för menstruationen har markerats med rött i cirkeln. Under de dagar som har markerats med grönt leder ett samlag lättast till befruktning. Dagen för ägglossningen har markerats med mörkare grönt.

Från puberteten har kvinnan ägglossning ungefär var fjärde vecka. Det fortsätter tills menstruationerna upphör när kvinnan är i klimakteriet (övergångsåldern). Innan varje ägglossning förbereds livmodern på att ta emot ett befruktat ägg. Det innebär att slemhinnan i livmodern blir tjock och rik på blodkärl. Om ägget inte befruktas får kvinnan mens, dvs. slemhinnans förtjockning stöts bort som en blödning. På denna sida beskrivs fyra stadier i menstruationscykeln. Denna visar hur hormoner kan samspela med varandra.

östrogen (hormon) ägganlag i äggstocken

Äggcellens mognad Medan ett ägganlag mognar avger äggstocken hormonet östrogen som får livmoderns slemhinna att växa.

ägglossning

menstruationscykeln

Ägglossning Ca 14 dagar efter den senaste mensens första dag lossnar ett ägg. Äggledaren fångar ägget och för det mot livmodern. äggcell

mens

Menstruation Om ägget inte befruktas försvinner gulkroppen och därmed gulkroppshormonet. Då spricker livmoderns slemhinna och blöder ut ur livmodern.

180

gulkroppsgulkropp hormon

En gulkropp bildas Där ägget satt i äggstocken har det bildats ett ”ärr” som kallas gulkropp. Denna avger gulkroppshormon (progesteron).

Det får livmoderns slemhinna att växa ytterligare.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 180

2022-04-21 13:26

LÄR MER MANLIG OMSKÄRELSE

Manlig omskärelse innebär att förhuden på penis tas bort. Detta ingår i en del religioner. Man kan även bli omskuren av medicinska skäl, t.ex. om förhuden är för trång. I Sverige görs detta på sjukhus under bedövning och är ett enkelt ingrepp. Den manliga omskärelsen ger ingen funktionsnedsättning eller nedsatt sexuell förmåga. Därför kan man inte jämföra manlig omskärelse med kvinnlig könsstympning.

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

Kvinnlig omskärelse kallas även kvinnlig könsstympning eller bara könsstympning. Den utförs på flickor i olika delar av Afrika och Asien.

Många ser könsstympningen som en ritual som tar flickan till vuxenvärlden. Många tror också att könsstympningen är en förutsättning för att flickan ska kunna bli gift.

Det finns olika former av kvinnlig könsstympning. I vissa fall tar man bort huden som delvis täcker klitoris och man kan även ta bort delar av klitoris. I de flesta fallen tar man bort klitoris och de inre blygdläpparna. Det händer även att man syr ihop de yttre blygd­läpparna över slidans mynning och lämnar bara en liten öppning där urin och mensblod kan komma ut.

Könsstympningen brukar utföras när flickorna är 6–8 år gamla.

Ofta sker den utan bedövning och med hjälp av enkla redskap. Förutom att ingreppet är plågsamt kan det ge farliga infektioner och besvär som inte försvinner. Många får t.ex. problem med att kissa eftersom urinröret lätt skadas. Könsstympningen kan naturligtvis även göra det svårt för kvinnan att känna sexuell njutning.

Det står inte skrivet i någon religiös skrift att kvinnor ska könsstympa sig. FN arbetar för att könsstympning ska upphöra. I Sverige finns det en lag som förbjuder kvinnlig könsstympning.

Människor i Kenya som protesterar mot kvinnlig könsstympning. (mutilation = stympning eller lemlästning)

TESTA DIG 4.45 Ungefär lång är en normal menstrua-

tionscykel?

4.46 Vilken uppgift har gulkroppshormon?

4.47 Vad är manlig omskärelse?

4.48 Hur kan kvinnlig könsstympning gå till?

FÖRKLARA & RESONERA 4.49 För en del kvinnor är kommer mensen

väldigt oregelbundet. Ta reda på vad en oregelbunden menstruationscykel kan bero på.

4.50 Varför pågår fortfarande kvinnlig köns-

stympning i världen?

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 181

181

2022-04-21 13:26

LÄR MER ABORT

I Sverige tillåter lagen fri abort. Under de första 18 veckorna av graviditeten bestämmer kvinnan själv om hon ska föda eller inte.

Det är alltså kvinnan som bestämmer. Pappan och andra kan bara ge råd.

En gravid kvinna kan välja att göra abort av olika skäl. Kanske känner hon sig inte mogen att bli förälder. Dålig ekonomi är ett annat skäl, eller att kvinnan tycker att hon har tillräckligt med barn.

Utförs på sjukhus En abort måste utföras av läkare. Den bör göras någon gång under de 12 första veckorna av graviditeten. Då är fostret så litet att det kan sugas eller skrapas bort från livmodern. Detta görs medan kvinnan är nedsövd eller får lokalbedövning. Vid en annan metod används abortpiller. Det är medicin som får livmodern att dra ihop sig så att fostret pressas ut. Även detta görs på sjukhus där man har tillgång till medicin som lindrar smärta.

För att få abort mellan den 12:e och 18:e graviditetsveckan måste kvinnan först samtala med en kurator. Efter det får hon aborten utförd om hon har bestämt sig för att inte föda barnet.

Fostret är då så stort att ingreppet blir mer omfattande.

Efter den 18:e graviditetsveckan krävs ett speciellt tillstånd från Socialstyrelsen för att en abort ska få genomföras. Normalt ges inget sådant tillstånd om fostret är livsdugligt.

Viktigt med stöd Det är inte ovanligt att kvinnan upplever en känsla av tomhet och kanske skuld efter en abort. Då är det viktigt att hon kan prata med någon och att hon får stöd från omgivningen.

Kritik mot lagen

I Sverige utförs över 30 000 aborter varje år. Det är viktigt att ha någon att prata med före och efter en abort.

182

De flesta svenskar tycker att vi har en bra abortlag i Sverige.

Några anser dock att det befruktade ägget ska skyddas som en levande individ och att abort ska jämställas med dråp eller mord. Det är oftast personer med anknytning till vissa religiösa och politiska grupper som är starka motståndare till abort.

Andra som kritiserar abortlagen tycker att även mannen ska få vara med och bestämma.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 182

2022-04-21 13:26

LÄR MER HIV — EN EXPERT PÅ ATT GÖMMA SIG

Hiv och aids upptäcktes först i USA under slutet av 1970-talet.

Senare kunde man spåra smittan i blodprover som hade sparats på laboratorier. Dessa spår visade att sjukdomen fanns i centrala Afrika redan på 1950-talet.

Aids är en engelsk förkortning (acquired immune deficiency syndrome) som står för förvärvad immunbristsjukdom. Det betyder att kroppens immunförsvar (eget försvar mot sjukdomar) förstörs av ett smittämne. Smittämnet är ett virus vars namn förkortas hiv (humant immunbristvirus).

Hiv angriper och förökar sig inne i så kallade vita blodkroppar.

Det är speciella celler som finns i blodet och som arbetar med att försvara kroppen mot sjukdomar. Viruset kan även gömma sig under lång tid inuti de vita blodkropparnas cellkärnor. Dessutom har det en förmåga att kunna ändra sina egna egenskaper. Detta gör det svårt att framställa medicin som kommer åt viruset.

Om hiv förökar sig och angriper väldigt många vita blodkroppar kan man få aids. Det innebär att man blir sjuk på grund av att kroppen inte längre kan försvara sig mot sjukdomar.

När man hivtestas undersöks ett blodprov för att se om där finns antikroppar mot viruset. Det är ämnen som vita blodkroppar bildar för att bekämpa t.ex. virus som kommer in i kroppen.

TESTA DIG 4.51 Vad säger svensk lag om abort?

4.52 Vad betyder förkortningen hiv?

4.53 Varför är det svårt att tillverka

medicin mot hiv?

FÖRKLARA & RESONERA 4.54 Varför har fler drabbats av hiv

och aids i många afrikanska länder än i t.ex. Sverige?

Världsaidsdagen i västra Kina.

Med kramar vill man demonstrera att hiv inte smittar på detta sätt.

Om en person som lever med hiv får effektiva bromsmediciner och använder kondom, är risken för hivöverföring minimal även vid samlag. Om en gravid kvinna får fungerande bromsmediciner är risken för att hennes barn ska få hiv mindre än 0,5 %.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 183

183

2022-04-21 13:26

SAMMANFATTNING SEXUALITET OCH RELATIONER .

Under puberteten mognar könsorganen och våra kroppar får kvinnliga respektive manliga former.

.

Kvinnan får ägglossning ungefär var fjärde vecka.

Befruktningen sker i äggledaren.

.

Kärleken kan vara på olika sätt hos olika människor.

Vi kan vara hetero-, homo- eller bisexuella.

.

Fostret får syre och näring från moderkakan. Graviditeten varar ungefär 9 månader.

.

Hbtqi står för Homosexuella, Bisexuella, Transpersoner, Queer och Intersexpersoner.

.

Att onanera innebär att man har sex med sig själv. Det är naturligt och något som nästan alla gör eller har gjort.

.

Spermier bildas i testiklarna och mognar i bitestiklarna som finns inuti mannens pung. Sperman som avges då mannen får utlösning innehåller spermier och vätska från sädesblåsorna och prostatan.

.

Samtyckeslagen innebär att att det är straffbart att ha sex med någon som inte deltar frivilligt.

.

Våldtäkt, incest och pedofili är exempel på otillåten sex.

.

Kondom och femidom skyddar mot både oönskad graviditet och könssjukdomar.

I kvinnans könsorgan ingår äggstockarna (som bildar äggceller), äggledarna, livmodern (där fostret utvecklas) och slidan. Slidans mynning omges av de yttre och de inre blygdläpparna. Framför urinrörets mynning finns klitoris.

.

Man måste ha recept från läkare eller barnmorska för att få p-piller.

.

Klamydia, gonorré och syfilis orsakas av bakterier.

Kondylom, könsherpes och aids orsakas av virus. Många av dessa könssjukdomar lyder under Smittskyddslagen.

.

Hållbar utveckling: P-piller innehåller en konstgjord variant av hormonet östrogen som är svår att bryta ner i reningsverken.

Utsläppen av östrogen och andra läkemedel har visat sig ge upphov till missbildningar hos fiskar. Därför är det viktigt att lämna överblivna läkemedel på apotek och inte kasta dessa i soporna eller spola ut dem i avloppet.

.

.

Både klitoris och penis innehåller svällkroppar som kan fyllas med blod.

.

Från och med puberteten får flickor en regelbunden blödning som kallas mens. Den kommer ungefär var fjärde vecka.

SEXUALITET OCH RELATIONER LÄR MER .

Menstruationscykeln styrs av flera olika hormoner.

.

Manlig omskärelse innebär att förhuden på penis tas bort.

.

Könsstympning av unga flickor är ofta smärtsam och kan ge skador under resten av livet.

184

.

I Sverige tillåter lagen fri abort under de 18 första veckorna av graviditeten. Då bestämmer kvinnan själv om hon ska föda eller inte.

.

Hiv är virus som kan angripa och gömma sig inne i människans vita blodkroppar. Viruset kan dessutom ändra sina egna egenskaper. Därför är det svårt att bekämpa hiv.

SEXUALITET OCH RELATIONER

51108179.3.1_04_Sexualitet_och_relationer_153-184.indd 184

2022-04-21 13:26

ANDERS INGRIDHENRIKSSON MONTHAN ANDERS HENRIKSSON

ÖKA FÖRSTÅELSEN FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

TITANO BIOLOGI

TITANO är ett komplett läromedel i NO för årskurs 7–9.

Boken innehåller:

.

inledande diskussionssida med samhällsanknuten naturvetenskap till varje kapitel

.

bas- och lär mer-del i varje kapitel för ökad möjlighet till differentiering

.

kontinuerligt återkommande testa dig- och förklara och resonera-frågor

.

återkommande uppslag med temat Hållbar utveckling

TITANO TITANOBIOLOGI FYSIK

ISBN 9789151108179

9 789151 108179

51108179.3.1_Omslag.indd 1-3

2022-04-21 12:52