9789151105383

Helen Carlander

Social omsorg 1 Helen Carlander

Social omsorg Helen Carlander

1

Social omsorg 1 är skriven för kursen med samma namn. Det är en grundläggande kurs som ger en introduktion till utveckling av ett professionellt förhållningssätt med fokus på mänskliga möten, samspel, kommunikation och bemötande. Den tar upp viktiga begrepp och värdegrunden som arbete inom social omsorg vilar på.

Social omsorg 1 tar upp frågor som:

• Vilka kunskaper är viktiga för att utveckla yrkesmässig

kompetens i konsten att stödja och hjälpa andra människor? omsorg?

• Vilka praktiska förmågor behövs för att kunna utföra professionellt socialt omsorgsarbete?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera punkter av kursens centrala inne­håll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Social omsorg 1

• Vilka begrepp och värden beskriver grunden för social

Helen Carlander är socialpedagog med inriktning äldre- och funktionshinderomsorg. Hon arbetar som lärare på Vård och omsorgsprogrammet samt på gymnasiesärskolans nationella program Hälsa, vård och omsorg.

ISBN 9789151105383

9 789151 105383

51105383.1.1_omslag.indd Alla sidor

2020-12-09 10:33

Innehåll 1. Begrepp inom social omsorg........................................................................... 6 Social omsorg .............................................................................................................................. 9 Gemenskap..................................................................................................................................19 Mål och professionalism ....................................................................................................... 22

2. Lagar och värdegrund........................................................................................ 30

Värdegrund och intentioner ............................................................................................... 32 Socialtjänstlagen...................................................................................................................... 33 LSS ................................................................................................................................................ 45 Sekretesslagstiftning.............................................................................................................. 48 Anmälningsplikt..........................................................................................................................49 Civilsamhället – den tredje sektorn .................................................................................. 50 Nationell värdegrund för äldreomsorgen........................................................................51 Framtiden.................................................................................................................................... 52

3. Historisk utveckling och organisation................................................. 56 Historisk utveckling................................................................................................................. 59 Socialtjänstens organisation................................................................................................ 68 Socialtjänstens verksamhetsområden..............................................................................71

4. Lycka, livskvalitet och det goda livet................................................... 88

Lycka..............................................................................................................................................91 KASAM........................................................................................................................................ 95 Värdigt liv och välbefinnande.............................................................................................. 99 Handlingsfrihet.......................................................................................................................100 Det goda livet..........................................................................................................................102 Välfärd........................................................................................................................................ 107 Livskvalitet................................................................................................................................109

5. Mellanmänsklig kommunikation............................................................116

Kommunikation och samspel.............................................................................................119 Professionell kommunikation.............................................................................................121 Kommunikationsprocessen................................................................................................123 Verbal kommunikation..........................................................................................................129 Brus vid verbal kommunikation.........................................................................................130 Kroppsspråk.............................................................................................................................132 Brus i kroppsspråk.................................................................................................................. 137 Dubbla budskap......................................................................................................................139 Zoner och avstånd................................................................................................................. 141 Symbolkommunikation.........................................................................................................144 Tystnad.......................................................................................................................................145

4

Innehållsförteckning

51105383.1.1_kap_01.indd 4

2020-12-10 08:07

6. Bemötande, förhållningssätt och relationer............................. 150

Möte, bemötande och förhållningssätt.........................................................................152 Relationer................................................................................................................................ 154 Empati........................................................................................................................................ 157 Etik............................................................................................................................................... 167 Professionellt bemötande..................................................................................................170

7. Sociala uppgifter och aktiviteter ......................................................... 174

Sociala uppgifter.................................................................................................................... 176 Rehabilitering och habilitering.......................................................................................... 177 Sociala aktiviteter..................................................................................................................179 Exempel på sociala aktiviteter...........................................................................................182

8. Personnära omsorg...........................................................................................194

Personnära omsorg............................................................................................................... 197 Måltidssituationen..................................................................................................................198 Mun- och tandvård................................................................................................................206 På- och avklädning................................................................................................................ 207 Handvård...................................................................................................................................210 Fotvård.......................................................................................................................................211

9. Serviceuppgifter..................................................................................................216

Serviceuppgifter....................................................................................................................218 Städ och rengöring...............................................................................................................221 Sophantering...........................................................................................................................225 Köksansvar................................................................................................................................226 Tvätt och klädvård..................................................................................................................229 Inköp...........................................................................................................................................232

10. Administrativa uppgifter...........................................................................236 Administrativa uppgifter.....................................................................................................238 Social dokumentation...........................................................................................................240 Teknik och it-baserat arbete...............................................................................................249 11. Arbetsmiljö............................................................................................................. 254 Arbetsmiljö...............................................................................................................................256 Arbetsskada och tillbud.......................................................................................................268 Skyddsombud och arbetsmiljöombud............................................................................270 Systematiskt arbetsmiljöarbete........................................................................................270 Brandskydd...............................................................................................................................272

Innehållsförteckning

51105383.1.1_kap_01.indd 5

5

2020-12-10 08:07

1

Begrepp inom social omsorg

Detta kapitel handlar om begrepp och perspektiv som förklarar och ramar in social omsorg. Det professionella sociala omsorgsarbetet innebär att utveckla brukarens sociala kompetens som gör det möjligt att delta i samhällets gemenskap. Det viktigaste ”verktyget” i arbetet är relationen med brukaren.

Kapitlet ger kunskaper om:

• Social omsorg • Brukare • Gemenskap • Delaktighet • Tillgänglighet • Mål och professionalism Punkt 2 och 9 i kursens centrala innehåll Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.

Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg.

6

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 6

2020-12-10 08:07

Inger är 83 år och har nyligen flyttat till ett vård- och omsorgsboende. Hon har tidigare bott i villa med sin man. För två år sedan dog mannen och Inger sörjde honom mycket.

De hade levt ihop i nästan 60 år. Barnen har sedan länge flyttat ut och bildat egna familjer, men Inger har bra kontakt med både dem och barnbarnen.

Under sitt yrkesverksamma liv arbetade Inger som språklärare på gymnasiet. Hon har tidigare varit intresserad av språk, att läsa och lösa korsord. Inger och hennes man har rest mycket, spelat golf och varit aktiva i golf­ klubbens styrelse. Hon har även varit med i olika föreningar och klubbar som bland annat arbetat med välgörenhet. Gymnastik och fysisk hälsa har varit en viktig del av hennes liv och hon har alltid varit aktiv och rört på sig.

Efter att hon ramlade och bröt lårbenet för tre år sedan har hennes fysiska hälsa försämrats och hon har svårt att gå och röra sig. När hennes man levde fick hon mycket

hjälp av honom. Därefter var det hemtjänsten som hjälpte henne. Inger glömmer en del viktiga saker och har ibland svårt med tidsuppfattning. Då vet hon inte vilken tid på dygnet det är.

I och med flytten till vård- och omsorgsboendet har hon tappat kontakten och gemenskapen med flera vänner. Hon känner sig ensam även om hon kan ringa dem. Men det är inte som förr då de enkelt umgicks. Inger var både social och sällskaplig och umgicks ofta med sina vänner. De hade bjudningar och familjemiddagar och Inger var klippan som alltid ställde upp och hjälpte till. Trots att hon får omsorg och stöd i sitt dagliga liv tycker ändå Inger att det är svårt att vara med i gemenskaper och utöva sina intressen.

När hon sitter ensam på sitt rum knackar det på dörren och en från personalen kommer in och frågar Inger om hon vill vara med på frågesporten som snart börjar i dagrummet.

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 7

7

2020-12-10 08:07

reflektera

1. Vilka gemenskaper och sociala sammanhang uppfattar du att Inger haft tidigare i sitt liv? Hur tycker du att Ingers liv har förändrats genom åren?

2. Hur tror du att du hade känt om du hade mist flera av dina gemenskaper och sociala sammanhang (som Inger har gjort)?

3. Varför vill du arbeta med människor?

4. Vad vet du om social omsorg?

Centrala begrepp Social omsorg – Samhällets stöd och hjälp för att försöka bevara, utveckla och skapa möjligheter och livsstrategier för att människor ska kunna vara en del av sociala sammanhang och gemenskaper.

Social – Människor i samspel, t.ex. kamrat, sällskaplig, samhällsmedborgare.

Social kompetens – När olika förmågor sätts ihop till en helhet bildas kompetens.

Social kompetens innebär förmåga att samspela med andra, att umgås och att delta i samhället.

Omsorg – Bry sig om och ta ansvar för att andra ska må bra.

Delaktig – Att vara en del av och aktivt medverka.

Tillgänglig – Samhällets anpassning för att så många som möjligt ska kunna ta del av det.

Brukare – Människor som använder sig av stöd och hjälp inom social omsorg.

Gemenskap – Sociala sammanhang och grupper, sammanhållning.

Relation – Samspel mellan brukare och personal, det viktigaste verktyget inom social omsorg.

Målinriktat – Medvetet, genomtänkt och planerat.

Professionell – Yrkesmässig, motsats till amatör.

8

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 8

2020-12-10 08:07

social omsorg Arbete inom social omsorg innebär att arbeta med människor och att göra gott mot andra. Många som arbetar med människor känner att arbetet ger något mer tillbaka än bara lön. Arbetet kan vara roligt, spännande och utmanande. Man behöver ofta vara kreativ och kunna hitta nya lösningar i olika situationer. I arbetet ges möjlighet att utveckla sina egna förmågor t.ex. samspel, kommunikation, kreativitet och initiativförmåga.

Målet för arbetet med människor som är i behov av stöd och hjälp från samhället är att skapa förutsättningar för att de ska kunna delta i olika gemenskaper. Ibland behöver brukare utveckla strategier eller tillvägagångssätt som underlättar att vara aktiv och delaktig.

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 9

9

2020-12-10 08:07

Precis som arbetet inom social omsorg kan vara roligt kan det även vara svårt. Att ta hand om och stödja människor i olika livssituationer innebär ett stort ansvar. Det är ett viktigt arbete där du kan göra skillnad för människor i utsatta situationer. Arbetet är också brett och omväxlande eftersom du stöttar och ger hjälp till olika individer inom olika verksamheter. Det ställer höga krav på dig då du behöver kunna förstå vilka behov personerna har samt vilket stöd och hjälp som du ska ge. Det finns varierande verksamheter för att tillgodose människors olika behov och du kommer förmodligen arbeta i någon av dessa. Ibland kan arbetet vara svårt. Människor fungerar och beter sig på olika sätt t.ex. några vill samarbeta och är glada, andra är tillbakadragna och har kanske svårt att prata och några behöver hjälp med förflyttningar. Arbete med människor ställer stora krav på kunskap och reflektion. Teoretiska kunskaper behövs för att förstå och praktisk förmåga behövs för att kunna utföra arbetet.

Begreppet social omsorg Flera begrepp hänger samman för att beskriva och förstå social omsorg. Det finns även ett filosofiskt inslag som syftar till eftertänksamhet, reflektion och begrundande av det praktiska arbete som utförs. Personalen bör ha ett reflekterande förhållningssätt som gör att de utvecklas och inte stagnerar (avstannar) i arbetet.

Det är viktigt att inte ta något för givet utan vara öppen, nyfiken och ställa frågor.

Social omsorg består i att hjälpa och stötta människor med olika funktionsnedsättningar och behov av särskilda stöd med att hantera sin vardagsverklighet. Detta innebär att personal inom social omsorg tillsammans med brukaren ska försöka bevara, utveckla, skapa livsstrategier för och i olika livssituationer.

Social omsorg – Några perspektiv och illustrationer, Blomdahl Frej (1993) s. 8 (Några benämningar är delvis ändrade till ett aktuellt språkbruk)

10

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 10

2020-12-10 08:07

livsstrategier

Att bevara, utveckla och skapa livsstrategier är centralt inom social omsorg och hänger nära samman med social kompetens. Livsstrategier är förmågor och strategier för att hantera olika situationer i livet. Strategier är viktiga för att kunna fungera och vara en del i en gemenskap eller i ett socialt sammanhang.

Strategier kan innebära förmågor hos brukare men även anpassningar i omgivningen. Du ska försöka förstå och se brukaren i hela sitt sociala sammanhang. Det är i brukarens miljö och omgivning som hinder och begränsningar finns men där finns också möjligheter till utveckling och växt. Hinder kan begränsa brukaren från att delta och vara aktiv. Det gäller att hitta dessa hinder och vända dem för att skapa tillgänglighet och delaktighet för brukaren. Oftast behövs det individuella lösningar kring varje brukare t.ex. anpassningar, hjälpmedel, tydliggörande och specialutformat stöd. Det är viktigt att vara kreativ och skapa möjligheter för brukaren att utveckla livsstrategier. Exempel på att hitta lösningar och utveckla livsstrategier hos brukare kan vara:

• En äldre brukare på ett vård- och omsorgsboende som har

svårt att röra sig och begränsade möjligheter att besöka vänner eller delta i samhällslivet. Du kan möjliggöra för brukaren att vara med på olika sociala aktiviteter genom att bjuda in anhöriga, skaffa internet, erbjuda att delta i aktiviteter och på så vis främja sociala behov.

• En brukare med intellektuell funktionsnedsättning som nyli-

gen har flyttat till ett stödboende. Brukaren vill bli mer självständig och klara sig själv. Du kan träna med personen på olika moment som finns i ett hem t.ex. matlagning, tvätt, inköp och städning. Det kan även behövas hjälpmedel och tydliggörande stöd som underlättar.

Förstod du?

Vad innebär livsstrategier?

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 11

11

2020-12-10 08:07

perspektiv på social omsorg

Det finns tre olika perspektiv för att beskriva och förstå social omsorg. Tillsammans ger perspektiven en bild av vad social omsorg handlar om: 1. Handlingsperspektiv: Inom social omsorg finns det många

och varierande verksamheter för brukare med olika behov och livssituationer. Sociala omsorgshandlingar utförs i praktiskt arbete med brukare i form av stöd och hjälp. Målet med handlingarna är att främja och utveckla förmågor för att brukaren ska bli självständig och kunna delta i sociala sammanhang.

2. Relationsperspektiv: Relationen mellan personal och brukare

är det viktigaste verktyget inom socialt omsorgsarbete. Personal använder relationen som verktyg för att stötta, motivera och utveckla brukarens förmågor. Personalens ansvar och bemötande i relationen ska präglas av engagemang, tillit och förtroende.

3. Kvalitetsperspektiv: Socialt omsorgsarbete ska utföras nogFörstod du?

Vilka tre per­spektiv finns inom social omsorg?

grant, omsorgsfullt och med bra kvalitet. Arbetet innebär ofta att jobba nära brukaren i hens vardag och då är det viktigt att brukaren upplever kvalitet och omsorg i stödet och hjälpen som ges.

Informell social omsorg Formell och informell social omsorg skiljer sig från varandra.

Informell social omsorg är privata situationer och sammanhang.

Både ordet social (gemenskap) och ordet omsorg (att bry sig) ingår i det privata livet och uttrycks på olika sätt då människor visar omtanke och umgås med andra. Detta kallas för informell social omsorg och innefattar gemenskaper och grupper där människor är sociala, umgås och ”hänger med” varandra. Det är frivilligt och många gånger spontant att delta. Var och en deltar i gemenskapen på sina villkor. På olika sätt ingår människor alltid i sammanhang och är sociala.

Att bry sig om och visa omsorg om varandra sker i samspel mellan människor. Det kan visa sig i olika handlingar och bemötande som att t.ex. vara en god vän, hjälpa någon och ställa

12

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 12

2020-12-10 08:07

upp. Omsorg sker i en växelverkan där man kan ge och ta emot omsorg från varandra. Omsorg kan också innebära solidaritet t.ex. sammanhållning och ansvar för andra människor men också att visa tillit och vara förtroendeingivande.

Formell social omsorg Omsorg om andra människor är inte bara en privat utan även en samhällelig angelägenhet. Med formell social omsorg menas professionell omsorg som samhället ansvarar för. Inom professionell omsorg styr lagar och det finns organisationer och verksamheter med anställd personal som ska tillgodose människors behov och utföra sociala omsorgshandlingar.

Det sociala omsorgsarbetet är professionellt och det finns regler och ramar för hur det ska utföras. Ytterst är det regerings­formen (grundlagen) som styr förutsättningarna för social omsorg. Värde­ grunden som finns i regeringsformen finns i förlängningen även inom social omsorg.

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 13

13

2020-12-10 08:08

Regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder (delar) 2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. /.../ välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksam­heten.

Särskilt ska det allmänna /…/ verka för social omsorg och trygghet.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhälle.

Den här boken tar sin utgångspunkt inom den formella och professionella sociala omsorgen, hos den personal som arbetar i nära relationer. Detta kapitel innehåller centrala begrepp som är viktiga vid beskrivningen av social omsorg. Eftersom ämnet är brett behövs flera begrepp som tillsammans kan rama in och beskriva det. Några av de mest grundläggande begreppen inom social omsorg är social, omsorg, gemenskap, delaktighet och tillgänglighet. Be­greppen relation och mellanmänskliga möten är också viktiga och finns beskrivna i kapitel 6.

Brukare Människor som tar emot stöd och hjälp genom sociala omsorgshandlingar benämns på olika sätt t.ex. vårdtagare, omsorgstagare, boende, kund, konsument och brukare. Inom sjukvården kal�las de som får behandling för patienter. Det är en enhetlig och välkänd benämning som har använts länge. I den här boken kommer brukare genomgående att användas.

Benämningen brukare började användas 1994 i och med införande av LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Brukare syftar på personer som använder sig av, nyttjar och är konsumenter av stöd och hjälp inom social omsorg.

En av anledningarna till att benämningen brukare kom att användas var för att komma bort från ett vårdfokus. Flera brukare och brukarorganisationer ansåg att de som var mottagare av stöd och hjälp ofta blev vårdade och därmed befann sig i ett underläge. Det var personalen som gav, var aktiv och ofta styrde hjälpen. Personalens villkor och rutiner gällde och brukarna fick anpassa sig efter detta. Brukarna ansåg att personalen bestämde

14

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 14

2020-12-10 08:08

för mycket över deras liv. När människor är mottagare av stöd och hjälp finns det risk att de blir passiva. Med benämningen brukare blir det en förskjutning i maktförhållandet. Istället blir det brukarna som använder sig av och i högre grad bestämmer över hjälpen och är aktiva. För att brukaren ska kunna vara aktiv i samhällslivet och leva sitt liv som andra måste hen själv få bestämma över stödet och hjälpen.

Hur människor och målgrupper som får stöd och hjälp be­­ nämns handlar i grunden om värderingar och människosyn.

Genom åren har dessa benämningar ändrats för att tydliggöra vilken människosyn som är viktig. Ibland kritiseras också benämningen brukare. Många anser att det borde heta något annat. I och med att samhället utvecklas kommer kanske benämningen brukare att bytas ut mot något annat i framtiden.

Förstod du?

Vem är brukare (inom social omsorg)?

reflektera

1. Varför ska personal reflektera över vilka benämningar som används om dem som får hjälp och stöd?

2. Vad signalerar olika benämningar t.ex. invalid, vård­ tagare, patient och handikappad?

3. Vilka fördelar och nackdelar finns med benämningen brukare?

Social Begreppet social handlar om människor i samspel. Ordet kommer från det latinska ordet ”socialis” som betyder sällskap­lig och mellan­mänsklig. Ordet ”socius” betyder kamrat och bundsförvant. Social betyder även samhällelig, medborgerlig och gemenskap. Begreppet social kan användas på olika nivåer t.ex. individ-, grupp- och samhällsnivå:

• Social på individnivå kan handla om personliga egenskaper som används i relationer och samspel mellan människor.

• Social på gruppnivå syftar på människor som ingår i olika grupper, nätverk och gemenskaper.

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 15

15

2020-12-10 08:08

• Social på samhällsnivå rör angelägenheter som människor

delar inom ett samhälle. Det är gemensamma frågeställningar och ansvar som angår många t.ex. arbetsmarknad, utbildning, socialtjänst och kriminalitet.

Inom socialt omsorgsarbete används begreppet social på två olika sätt. Dels är begreppet social ett mål i arbetet, dels är det också ett ”verktyg” som personalen arbetar med.

1. Begreppet social som MÅL inom social omsorg:

Målet för arbetet styr hur personalen ska arbeta. Målet för social omsorg är att brukare ska kunna delta och ingå i olika sociala sammanhang och gemenskaper. Hur personalen gör det beror på brukarens livssituation och förmågor.

Behålla sociala sammanhang: Många brukare har nedsatta förmågor som försvårar för dem att vara aktiva. De kan hamna utanför vissa gemenskaper och sociala sammanhang då de känner att de inte orkar eller hänger med. Personalen ska då underlätta för att de ska ha kvar eller hitta nya sociala sammanhang.

Utveckla förmågor: I arbete med t.ex. barn och unga med olika funktionsnedsättningar kan personalen istället arbeta för att utveckla förmågor hos brukare som underlättar för att de ska kunna delta i sociala sammanhang. Det kan t.ex. vara att gå i skolan, umgås med vänner, delta i fritidsaktiviteter och senare i livet ha arbete och eget boende.

16

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 16

2020-12-10 08:08

2. Begreppet social som VERKTYG – RELATION inom social omsorg:

Relationen mellan personal och brukare är central inom social omsorg och bygger på förtroende och närhet. Relationen kan uppfattas som kamratlig, men det är ingen privat relation. Inom social omsorg är relationen alltid professionell. Personalen är en representant från samhället och ska utföra ett arbete som har ett socialt mål. Därmed inte sagt att brukare och personal inte kan uppskatta och ha stor glädje av varandra. Relationen inom social omsorg ställer krav på förståelse och inlevelseförmåga hos personalen. Genom relationen arbetar man mot målet.

Förstod du?

1. Vad är ”det sociala målet” inom social omsorg?

2. Vad menas med ”socialt verktyg” inom social omsorg?

social kompetens

Har du mött någon person som direkt passar in i gruppen, som verkar bekväm med att prata med alla och som de flesta tycker om? Kanske är det en person med hög social kompetens. Ofta förknippas en person som har social kompetens med att passa in i en grupp, prata lagom mycket, vara öppen, samspela och kommunicera med andra. Personen fungerar helt enkelt bra ihop med andra människor. Social kompetens kan förklaras på olika sätt beroende på vilken situation det handlar om och vilka krav som ställs. Social kompetens består av en persons olika förmågor som sätts ihop och samspelar i en situation eller i ett sammanhang. När olika förmågor sätts ihop till en helhet bildas kompetens. Inom social omsorg innebär det att stärka brukarens olika förmågor som behövs för att klara av att vara delaktig i olika gemenskaper och sociala sammanhang. Det ställs varierande krav för att t.ex. klara av arbete, utbildning, bostad, familj, vänner eller fritidsintressen. Brukarens sociala kompetens kan utvecklas på två nivåer:

• Fungera i nära relationer: Sociala förmågor som innebär

att samspela och kunna umgås med andra människor är viktiga att behärska för att fungera i nära relationer t.ex. med vänner och arbetskamrater.

• Fungera som samhällsmedborgare: För att vara delaktig, kunna leva som andra och fungera i samhället behövs förmågor inom flera olika områden. Ett eget boende innebär

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 17

17

2020-12-10 08:08

Förstod du?

Brukares sociala kompetens kan utvecklas inom två områden, vilka är dessa?

t.ex. att arbeta och få inkomst, göra budget, betala räkningar och göra inköp. Man måste också kunna planera meny, läsa recept och tillaga maten samt städa och tvätta.

Omsorg Begreppet omsorg innefattar en rad mänskliga faktorer som handlar om att bry sig om och ta ansvar för att andra människor ska må bra. Ordet omsorg härstammar från olika språk. I tyskan finns ”sorgen” som betyder sörja för och bry sig. Engelskan använder ordet ”care” som kommer från latinets ”caritas” som innebär osjälvisk kärlek till medmänniskor. Inom klassisk grekiska har ordet ”agape” liknande betydelse.

Omsorg är ett allmänmänskligt fenomen. Utan omsorg männ­ iskor emellan kan ingen grupp, gemenskap eller social verksamhet uppstå eller fungera. Begreppet omsorg har två betydelser och innehåller en praktisk del och en del om kvalitet.

1. Skötsel, tillsyn, vård, ta hand om 2. Omtänksamhet, noggrannhet, omtanke, göra något

med omsorg, hänsynstagande, uppmärksamhet

Förstod du?

Begreppet omsorg innehåller två delar, vilka är dessa?

18

Inom formell social omsorg finns båda delarna av omsorg – den praktiska och den kvalitativa. Den praktiska delen av omsorg handlar om att ta hand om brukare genom att erbjuda stöd och hjälp. Den kvalitativa delen innebär att brukaren ska känna att det är god kvalitet i omsorgen.

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 18

2020-12-10 08:08

reflektera

1. Vilka egenskaper förknippar du med en person som är social?

2. Hur är en person som är osocial?

3. Vad är social kompetens? Vilken social kompetens behöver personal som arbetar inom social omsorg ha?

4. Vad innebär det att vara en samhällsmedborgare?

gemenskap Människan samspelar med andra och skulle inte existera utan sociala kontakter med andra människor. Sociala kontakter är ofta organiserade i olika gemenskaper. Begreppet gemenskap är brett och kan innefatta alltifrån samhällsgemenskapen till mindre grupper som familjen, klassen, vännerna, fotbollslaget och arbetskamraterna. Tvåsamhet är också en form av gemenskap.

Människor ingår i olika sociala sammanhang och gemenskaper genom livet. Dessa förändras och vissa är mer betydelsefulla än andra under olika delar av livet.

Motsatsen till gemenskap är ensamhet och utanförskap. Ofri­ villig ensamhet är en riskfaktor för psykisk ohälsa och utanförskap. Det är viktigt för människor att befinna sig i sociala sammanhang, att känna sig betydelsefulla samt att ha en uppgift i samhället. Helt enkelt att vara en del i en gemenskap.

Psykiatern Anders Hansen beskriver vikten av gemenskap och faran med ensamhet i sitt sommarprat i ”Sommar i P1” (201906-25). Han förklarar att ensamhet är lika farligt för människan som att röka ett paket cigaretter om dagen. Ensamhet är ett allvarligt tillstånd som riskerar att skada oss; både själsligt och kroppsligt. Historiskt klarade sig människan inte ensam. Flocken innebar säkerhet som gjorde att man överlevde och klarade sig men ensam gick man under. Det var livsfarligt att bli utesluten och inte tillhöra en grupp. Behovet av att tillhöra en grupp är starkt rotat i människan och risken att bli utesluten och vara isolerad väcker obehag. I den värld som har format människan har ensamhet inneburit livsfara och ökad risk för att dö. Vid

Förstod du?

1. Ge exempel på olika gemenskaper, grupper och sociala sammanhang.

2. Vad är motsatsen till gemenskap?

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 19

19

2020-12-10 08:08

ensamhet slår därför stressystemen igång och detta i sin tur påverkar kroppen och ökar risken för sjukdomar, enligt Hansen

Delaktighet och tillgänglighet

Förstod du?

Delaktighet har två innebörder, vilka är dessa?

Begreppen delaktighet och tillgänglighet hänger ihop och förutsätter (behöver) varandra. Begreppet delaktighet innebär ”att vara en del av” en gemenskap eller socialt sammanhang. Människor kan vara delaktiga i en gemenskap på två sätt, dels att fysiskt ingå och dels att uppfatta och känna sig som en del av gemenskapen. Även om människor t.ex. ingår i ett arbetslag eller en skolklass är det inte säkert att de själva känner sig som en del av gemenskapen. Deltagare kan vara utstötta, kränkta och mobbade av andra i gruppen. Myndigheten för delaktighet skriver Delaktighet handlar om att en person aktivt kan medverka i och vara en del av samhället. Det innebär att i så hög utsträckning som möjligt kunna välja självständigt, fatta egna beslut och påverka sitt liv.

Myndigheten för delaktighet – arbetar för att skapa delaktighet och öka tillgängligheten i samhället. De arbetar med att främja genomförandet av funktionshinderpolitiken inom olika områden och på olika nivåer i samhället. Syftet är att utveckla och sprida kunskaper om vad som hindrar delaktighet.

Begreppet tillgänglighet handlar om de förutsättningar och möjligheter som finns för att bland annat människor med funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället. Alla ska kunna vara med och vara aktiva på sina villkor. Myndigheten för delaktighet skriver Tillgänglighet innebär att samhället utformas för att så många som möjligt ska kunna använda och ta del av det.

Tillgänglighet handlar om att kunna ta del av den fysiska miljön och kunna ta sig runt i samhället. Det innebär också att få tillgång till information och kommunikation och att kunna använda produkter, miljöer, program och tjänster. Tillgänglighet kan beskrivas som samhällets alla anpassningar av miljön för att möjliggöra att det blir tillgängligt för alla. Fysisk tillgänglighet kan

20

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 20

2020-12-10 08:08

t.ex. vara lokaler, offentliga toaletter och kollektivtrafik medan digital tillgänglighet innefattar offentlig service och webbplatser. Delaktighet finns uttryckt i lagarna som styr arbetet inom social omsorg. Målen är aktivt deltagande och full delaktighet i samhällslivet. Alla brukare oavsett funktionsförmåga ska ha möjlighet att vara aktiva och utveckla sig genom delaktighet i olika gemenskaper och sociala sammanhang. För att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och möjlighet att leva som andra behöver samhället vara utformat, anpassat och tillgängligt för alla.

Förstod du?

Hur kan begreppet tillgänglighet beskrivas?

reflektera

1. Vilka gemenskaper och sociala sammanhang är det vanligt att människor ingår i?

2. Hur känns det att vara utanför någon gemenskap eller socialt sammanhang?

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 21

21

2020-12-10 08:08

mål och professionalism Det är stor skillnad mellan arbete som utförs amatörmässigt och styrs av sunt förnuft och arbete som är målinriktat och styrs av ett professionellt förhållningssätt.

Sunt förnuft Informell omsorg kan styras av sunt förnuft men inte den formella omsorgen som samhället ansvarar för. Sunt förnuft i sig behöver inte vara fel, däremot finns det risker med att enbart utgå från sunt förnuft i arbetet. Risker med sunt förnuft är: Risk 1: Obeständigt

Sunt förnuft är obeständigt och förändras. Bedömningar skiljer sig från personal till personal och det finns stort ut­rym­me för tyckanden och åsikter. Sunt förnuft är obeständigt och vilar inte på en gemensam kunskapssyn i arbetsgruppen utan omdömet och resonemanget finns hos varje enskild person. När bedömningar är föränderliga finns det ingen enhetlig bedömningsskala som hela personalgruppen kan hålla sig till. Därför kan arbetet med brukaren skilja sig mycket åt beroende på vem som arbetar.

När hjälpen utförs på olika sätt kan det innebära svårigheter för brukaren. Om personalen inte är samspelt utgår arbetet mer från personalens vilja och villkor än brukarens.

Risk 2: Personligt

Sunt förnuft är personligt och följer med personalen som i stunden utför handlingen. Om personalen arbetar utifrån sitt personliga sunda förnuft leder det till att var och en gör som de anser vara det bästa eller vad de har förmåga till. Det kan vara bra handlingar men omdömet finns bara hos just den personen. Det är inte säkert att personal som utför handlingen kan förklara bakgrunden och konsekvenserna av att just denna handling utförs och inte något annat alternativ. Eftersom inte kunskapen är gemensam inom arbetsgruppen kan det bli otryggt för brukaren och det finns ingen möjlighet att utveckla stödet.

22

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 22

2020-12-10 08:08

Risk 3: Situationsbundet

Sunt förnuft är situationsbundet och visar sig enbart i situationen där det utförs. Det är inte säkert att liknande hand­lingar utförs i liknande situationer hos andra brukare. Dags­form och andra saker runtom kan påverka hur arbetet utförs. Invanda mönster kan styra t.ex. ”så här har vi alltid gjort”. Det kan vara enklast att göra på ett sätt som man är van vid. Men det behöver inte vara det bästa för brukaren.

Förstod du?

1. Vilka tre risker finns med sunt förnuft?

2. Ge exempel på varför dessa kan vara risker.

Målinriktat och professionellt arbete Socialt omsorgsarbete ska vara målinriktat och professionellt. Du ska veta vad du gör samt kunna förklara varför du gör som du gör. Det underlättar för att kunna utvärdera ditt arbete och bättre anpassa det till brukares behov eller ändra arbetssätt vid behov.

Professionellt arbete ska vara medvetet, genomtänkt och planerat.

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 23

23

2020-12-10 08:08

• Medvetet: Arbetet leds av medvetna handlingar där personal

vet vad de gör. Det finns en avsikt med arbetet, ett mål att arbeta mot. Personal har syftet med arbetet klart för sig och arbetet sker inte av tillfälligheter och omedvetna vanor.

• Genomtänkt: Arbetet är genomtänkt. Personal har tänkt

igenom olika sätt att arbeta på tillsammans med brukaren och i arbetslaget. Man har också funderat på vad arbetssättet kommer att leda till och vilka alternativ som finns. Det finns utrymme för reflektion där man kan förklara varför arbetat utförs som det gör.

• Planerat: Arbetet är strukturerat och planerat. Personal arbetar metodiskt, systematiskt och konsekvent. Arbetet ska vara noggrant planerat, även om det inte utesluter flexibilitet och spontanitet.

Det är mycket personal som arbetar runt brukaren. För att upprätthålla en bra kvalitet behöver arbetet vila på en gemensam grund. Ett gemensamt förhållningssätt innebär att arbetet görs på liknande sätt och är konsekvent. Det skapar trygghet för brukaren och ger en förutsägbar tillvaro. Många brukare med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är beroende av att deras tillvaro är tydligt strukturerad. I annat fall kan de bli oroliga och stressade.

Med ett målinriktat och professionellt förhållningssätt blir arbetet inte sårbart och är inte beroende av vem som för tillfället arbetar. När personalen delar liknande kunskap och reflekterar ihop kan det leda till nya och bättre arbetsmetoder. Detta kan motverka att personal hamnar i gamla invanda mönster och rutiner.

I det professionella arbetet är det målen som styr och när man följer upp arbetet får man veta vad som fungerar och vad som behöver förbättras och arbetas vidare med.

När man arbetat ett tag och skaffat sig erfarenhet från olika situationer upptäcker man vad som fungerar och inte. Detta kallas förtrogenhetskunskap och benämns ibland ”tyst kunskap”.

Den kan uppfattas som privat och personlig men är egentligen viktig att dela med sig av till sina kollegor. Detta hjälper

24

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 24

2020-12-10 08:08

professionaliseringen och utvecklingen inom yrket framåt. I arbete med människor kommer inte all kunskap från forskning utan även från beprövad erfarenhet i det praktiska arbetet.

Förstod du?

Vilka tre delar ingår i ett målinriktat och professionellt arbete?

Att arbeta evidensbaserat Evidensbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har presenterat en modell för evidensbaserat arbete inom socialtjänsten. Enligt den ska personalen inom social omsorg öppet kunna redovisa varför de har valt ett visst arbetssätt samt fattat beslut i arbetet.

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 25

25

2020-12-10 08:08

Evidensbaserat arbete innebär en sammanvägning av olika faktorer som är viktiga i den aktuella situationen. Många gånger behövs lång och bred erfarenhet för att kunna göra bra reflektioner och övervägningar. Brukare befinner sig ofta i utsatta lägen och är i beroendeställning. Deras önskemål är viktiga då de står i centrum för omsorgshandlingar. Det räcker inte med enbart goda avsikter och att man vill väl utan evidensbaserat arbete ska vila på: Förstod du?

Vad menas med evidensbaserat arbete?

26

• bästa tillförlitliga kunskap • beprövad erfarenhet och personlig kompetens i det praktiska arbetet

• brukarens önskemål, situation och förutsättningar.

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 26

2020-12-10 08:08

ord att öva på Social omsorg − Samhällets stöd och hjälp för att försöka bevara, utveckla, skapa möjligheter och livsstrategier för att människor ska kunna vara en del av sociala sammanhang och gemenskaper.

Social – Människor i samspel, t.ex. kamrat, sällskaplig, samhällsmedborgare.

Social kompetens − När olika förmågor sätts ihop till en helhet bildas kompetens. Förmåga att umgås med andra och att delta i samhället.

Omsorg − Bry sig om och ta ansvar för att andra ska må bra.

Livsstrategier − Förmågor och strategier för att hantera olika livssituationer.

Delaktig − Vara en del av och aktivt medverka.

Tillgänglig − Samhällets anpassning för att så många som möjligt ska kunna ta del av det.

Formell omsorg − Professionell och orga­ niserad omsorg som samhället ansvarar för.

Brukare − Människor som använder sig av stöd och hjälp inom social omsorg.

Gemenskap − Ingå i sociala sammanhang och grupper, sammanhållning.

Sunt förnuft − Obeständigt, personligt och situationsbundet.

Kvalitet − Noggrant, bra och ordentligt.

Handling − Utförs i praktiskt arbete.

Relation − Samspel mellan brukare och personal, det viktigaste verktyget inom social omsorg.

Målinriktat − Medvetet, genomtänkt och planerat.

Professionell – Yrkesmässig, motsats till amatör.

Evidensbaserat − Bästa kunskap, erfarenhet och brukares önskemål vägs samman.

Informell omsorg − Bry sig om och ställa upp för vänner och familj i privata sammanhang.

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 27

27

2020-12-10 08:08

sammanfattning • Arbete inom social omsorg innebär att arbeta med människor med avsikt att göra gott mot dem.

• Med formell social omsorg menas professionell omsorg som samhället ansvarar för. Inom

professionell omsorg styr lagar och det finns uppbyggda organisationer och olika verksamheter som ska tillgodose människors behov. Personal anställs för att utföra sociala omsorgshandlingar.

• Social har två betydelser. Sällskaplig, kamrat, mellanmänsklig som visar sig i relationer med andra människor. Samhällelig, medborgerlig och gemenskap som samhälleliga angelägen­ heter.

• Begreppet social används på två sätt inom social omsorg: 1. Mål som styr arbetet mot att

brukare ska delta i olika gemenskaper och sociala sammanhang. 2. Verktyg där relationen mellan brukare och personal är central i arbetet. Det är med hjälp av relationen man arbetar för att uppnå målet.

• Personal ska arbeta med att utveckla brukares sociala kompetens och livsstrategier. Syftet är att möjliggöra för brukare att kunna delta i olika gemenskaper och sociala sammanhang.

• Omsorg har två innebörder: 1. Praktiskt med skötsel, ta hand om och vårda. 2. Kvalitet med noggrannhet och omtänksamhet.

• Gemenskap innebär att vara del i en grupp eller socialt sammanhang. Det räcker inte med att bara vara med i en gemenskap. Känslan av tillhörighet är viktig. Motsatsen till gemenskap är ensamhet och utanförskap.

• Delaktighet innebär att ingå i en gemenskap eller socialt sammanhang samt att själv uppleva och känna sig som en del i denna. Delaktighet är förutsättningen för att vara aktiv.

• Tillgänglighet kan beskrivas som samhällets anpassning av miljön för att möjliggöra att alla kan vara delaktiga.

• Det finns risker med sunt förnuft då det är obeständigt, personligt och situationsbundet.

• Målinriktat och professionellt arbete ska vara medvetet, genomtänkt och planerat.

• Evidensbaserat arbete bygger på bästa kunskap, beprövad erfarenhet, lagar och brukares önskemål.

28

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 28

2020-12-10 08:08

instuderingsfrågor 1. Förklara vad gemenskap innebär och varför det är centralt inom social omsorg.

2. Vad är likheterna och skillnaderna mellan formell och informell social omsorg?

3. Vad är motiveringen till att benämningen brukare började användas?

4. Vad betyder begreppet social?

5. Begreppet social kompetens är tudelat, vad innebär det?

6. Social kompetens inom social omsorg har två nivåer, förklara dessa.

7. Vad handlar begreppet omsorg om? Vad är omsorg inom social omsorg?

8. Vad innebär delaktighet? Förklara skillnaderna mellan att vara med i en grupp och att känna sig som en del av en grupp.

9. Förklara begreppet tillgänglighet och ge exempel på vad det kan innebära.

10. Förklara riskerna med sunt förnuft.

11. Socialt omsorgsarbete ska vara målinriktat och professionellt, vad innebär det?

12. Vad är fördelarna med att arbeta evidensbaserat inom social omsorg?

13. Hur vill du beskriva begreppet social omsorg? Vilka delar är viktiga att få med vid en beskrivning?

1 Begrepp inom social omsorg

51105383.1.1_kap_01.indd 29

29

2020-12-10 08:08

Helen Carlander

Social omsorg 1 Helen Carlander

Social omsorg Helen Carlander

1

Social omsorg 1 är skriven för kursen med samma namn. Det är en grundläggande kurs som ger en introduktion till utveckling av ett professionellt förhållningssätt med fokus på mänskliga möten, samspel, kommunikation och bemötande. Den tar upp viktiga begrepp och värdegrunden som arbete inom social omsorg vilar på.

Social omsorg 1 tar upp frågor som:

• Vilka kunskaper är viktiga för att utveckla yrkesmässig

kompetens i konsten att stödja och hjälpa andra människor? omsorg?

• Vilka praktiska förmågor behövs för att kunna utföra professionellt socialt omsorgsarbete?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera punkter av kursens centrala inne­håll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Social omsorg 1

• Vilka begrepp och värden beskriver grunden för social

Helen Carlander är socialpedagog med inriktning äldre- och funktionshinderomsorg. Hon arbetar som lärare på Vård och omsorgsprogrammet samt på gymnasiesärskolans nationella program Hälsa, vård och omsorg.

ISBN 9789151105383

9 789151 105383

51105383.1.1_omslag.indd Alla sidor

2020-12-09 10:33