9789151105123

Per-Åke Rosvall, Kristina Ledman, Yrkesämnena Mattias Nylund & Maria Rönnlund och skolans demokratiuppdrag

Innehåll 1. Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag – en introduktion

9

Per-Åke Rosvall

2. Historiska perspektiv på yrkesutbildning och demokrati

21

Mattias Nylund, Kristina Ledman & Per-Åke Rosvall

3. Läroplanen i kritisk belysning: Vilken kunskap för vilka elever?

35

Kristina Ledman & Mattias Nylund

4. Reflektion och kritiskt tänkande i yrkesämnesundervisning

53

Maria Rönnlund

5. Yrkesämnen, pedagogiska koder och medborgarfostran

65

Mattias Nylund

6. Yrkesutbildning och könsnormer

79

Kristina Ledman

7. Yrkeslärande, kulturella skillnader och främlingsfientlighet

93

Per-Åke Rosvall

8. Arbetsplatsförlagt lärande och medborgarfostran Maria Rönnlund, Mattias Nylund & Kristina Ledman

111

9. Utbildningen och framtiden

125

Maria Rönnlund, Mattias Nylund & Kristina Ledman

10. Yrkesutbildningens demokratiska uppdrag – möjligheter och hinder

141

Per-Åke Rosvall & Mattias Nylund

Appendix 1 Beskrivning av projektet

157

Appendix 2 Texter som helt eller delvis är baserade på material från projektet ”Kritiskt tänkande i yrkesämnesundervisning?”

160

1 Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag – en introduktion Per-Åke Rosvall

Boken du håller i dina händer handlar om yrkesämnena i gymnasie­ skolan. Titeln Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag ramar in inne­ hållet. Demokrati eller skolans demokratifostran är vida begrepp där till exempel s­ ocialisation till medborgarskap och kritisk förståelse för det rå­ dande samhället ingår. I boken resonerar vi kring vad demokrati­fostran inom yrkesämnen kan vara, hur man socialiseras in i ett yrke och hur undervisning fostrar till kritiskt tänkande i yrket och samhället i övrigt.

Det är inte självklart vad innehållet i undervisningen i ett yrkesämne ska vara. Innehållet förhandlas fram mellan yrkeslärare, yrkesutövare, bransch­ organisationer, skolmyndigheter och politiker, och styrs av läroplanen. Om man frågar dessa förhandlare om vad yrkesutbildningen syftar till brukar ett vanligt svar vara att eleven ska bli anställningsbar (Fejes & Sparrhoff, 2009). Anställningsbar brukar uttryckas som om det vore självklart vad det innebär. Men vad betyder det egentligen att vara anställningsbar? Att man kan utföra sysslor och moment som krävs för yrket? Att man har en yrkesmoral gentemot kollegor, chefer och kunder/patienter/gäster? Att man anpassar sig till rådande yrkesförhållanden eller att man ifrågasätter och försöker utveckla? Även om de flesta är överens om att begreppet an­ ställningsbar innehåller alla dessa nämnda kunskaper och färdigheter visar studier att betoningen i yrkesutbildningen ligger på det första, det vill säga att utföra specifika sysslor och moment (Asghari, Asplund & Kilbrink, 2018; Panican & Paul, 2019). Yrkessocialisation och kritiskt tänkande är självklart integrerat i att lära sig utföra ett moment eller en syssla, men ofta tas denna socialisation och detta kritiska tänkande för givet och är inte alltid något yrkesläraren i undervisningen ger utrymme för elever att reflektera kring.

9

Per-Åke Rosvall Syftet med denna bok är att visa hur lärande av yrkesmoment är integrerat med lärande av demokrati och medborgarskap. Att reflektera över hur detta hänger samman ger möjligheter att arbeta mer aktivt med demokratifrågor, medborgarfostran, yrkessocialisation och kritiskt tänkande samtidigt som man arbetar med att lära sig olika specifika moment.

Vad det innebär att socialiseras in i ett yrke kan diskuteras utifrån flera olika perspektiv. Dels handlar det om hur man som ny i yrket socialiseras in på arbetsplatsen. Dels handlar det om vad ens yrkesval ger för social status bland vänner och i samhället. På många sätt påverkar ens yrkesval ens position i samhället, möjligheter att påverka och hur man uppfattas av andra. Man skulle i detta sammanhang kunna prata om att man är en samhällsmedborgare men samtidigt också yrkesmedborgare, vilket ger särskilda förutsättningar och möjligheter.

Förberedelse för demokratiskt deltagande, en medborgarroll och erövran­ det av de egenskaper som beskrivs i läroplanen ska genomsyra all undervis­ ning, det vill säga att ”… främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. […]

Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Lgy11 s. 6–7). Det är där­ för intressant att diskutera vad yrkesämnesundervisningen bidrar med vad det gäller att ge förutsättningar för aktivt deltagande i och utveckling av yrkes- och samhällsliv. Att fundera över yrkesämnenas bidrag vad det gäller demokrati och medborgarskapande är viktigt då dessa ämnen dominerar yrkesprogrammen och ligger närmast elevernas framtida yrkesutövning.

Demokratiska frågor och medborgarskapskunskap brukar främst associeras med ämnet samhällskunskap, men är viktigt även i yrkesämnen, eftersom förutsättningar för yrkesspecifika inslag som yrkes- respektive ämneslärare har skiljer sig väsentligt åt. Till exempel har samhällskunskapsläraren sällan samma insikt som yrkesläraren i ett yrkes organisering och hur man aktivt deltar och utövar inflytande i det specifika yrket. Man skulle kunna säga att samhällskunskapslärarens medborgarfostran och undervisning i demo­ kratiska frågor är mer generell och samhällsorienterande, medan yrkes­ lärarens medborgarfostran är mer specifik och yrkesorienterande, även om samhällsorienterade och yrkesorienterade demokratiska frågor och former av medborgarfostran är integrerade.

10

1. Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag …

Uppdelning mellan skolinriktningar tillika yrken De flesta är mer eller mindre medvetna om skolinriktningars och yrkens uppdelning. Det vill säga vissa yrken är mer dominerade av kvinnor medan andra är mer dominerade av män, vissa brukar definieras som arbetar­ yrken och andra som tjänstemannayrken. Det är vanligt att ungdomar väljer yrke i likhet med sina föräldrar, det vill säga att snickarsonen väljer att bli snickare eller att undersköterskans dotter väljer ett vårdyrke. Detta avspeg­ las också i elevers val av gymnasieprogram. Det är med andra ord mycket vanligare att barn till föräldrar med traditionella arbetaryrken väljer yrkes­ program och att barn till föräldrar med längre akademisk bakgrund väljer högskoleförberedande program. Det betyder att sociala uppdelningar och samhällsklasser i samhället består. Detta reproduceras också i hur vi talar om yrken eller i hur vi identifierar oss med yrken. Det är till exempel inte ovanligt att höra att någon säger att den ”hellre gör något med händerna” eller att man väljer ett yrke ”eftersom man är praktisk”, det vill säga inte teoretisk eller akademisk. Många uppdelningar i samhället bygger på denna föreställning och uppdelning mellan teoretiskt och praktiskt. Det behövs dock inte mycket tänkande för att förstå att praktik, det man gör med hän­ derna, är integrerat med teori, det vi tänker och planerar.

Kärt barn har många namn och nämnd uppdelning finns i många skep­ nader, teoretisk-praktisk, manuell-mental, yrkesmässig-akademisk, att göra något med sitt huvud eller sina händer och så vidare. De många olika varianterna visar på att denna uppdelning är stark, och man kan kanske fråga sig varför den är det. Det hänger förmodligen samman med hur vi identifierar oss och positionerar oss gentemot andra. Jag kan ta mig själv och min far som exempel på både indelningen teoretiskt-praktiskt och manligtkvinnligt. Han var målare och mattläggare och jag valde i gymnasiet ett hotell- och restaurangprogram och att under några år arbeta som servitör.

Detta var inte helt accepterat, trots att det måste definieras som ett klas­ siskt arbetaryrke. Han ansåg att det inte var tillräckligt manligt, man tog liksom inte i tillräckligt när man gick runt och bar tallrikar. Han sa det aldrig rent ut, men underförstått så var det också lite märkligt att vara så nära de ”fina” människorna där i salongerna. Lite som om jag skulle kunna smittas och förlora min arbetarbakgrund. När jag senare valde att påbörja lärarutbildningen bad han mig att arbeta extra med honom och upprepade ofta att målare och mattläggare var mer ett ”riktigt” yrke i försök att få mig att byta yrkesbana. När min far argumenterade för att jag skulle välja att bli mattläggare var det med yrkesstolthet om att man gjorde något som 11

Per-Åke Rosvall blev bestående (det var många som skulle se och gå på mattan) och att man gjorde hederligt arbete där man tog i med händerna och kroppen. Detta till skillnad från andra som satt på sina kontor och vände papper, eller som lärare ”tvingade barn att lära sig saker de inte behövde”. Det kan med ­andra ord vara svårt att bryta mot sina föräldrars och närmaste omgivnings förväntningar.

Men i argumenten om att inte komma för nära de ”fina” människor­ na i salongerna eller att göra ett hederligt arbete till skillnad från dem som sitter på kontor ligger också en annan berättelse om att inte känna sig förstådd eller att ha inflytande. Ibland kunde han säga: ”De som sitter på kontor bestämmer bara hur det ska vara. Fem centimeters uppvik på en våt­ rumsmatta i det här utrymmet. Hur ska det gå till? De förstår inte hur det är.” Uttalandet ger uttryck för att inte ha inflytande och att bara få rätta sig efter rådande regler. Att beskriva dessa kontorsmänniskor som ohederliga var ett sätt att distansera sig från dem. Han kände sig dessutom i detta ofta maktlös, ”det går inte göra något åt”. Maktlösheten kunde grunda sig i att inte veta hur han kunde påverka och/eller hur han skulle kunna starta pro­ cesser för att påverka; svårigheter i att orientera sig i hur maktstrukturer generellt är uppbyggda i samhället men också inom yrket; svårighet i att finna argument och veta när vissa argument var användbara och när samma argument inte var det och så vidare.

Min far gick en målarutbildning på 1960-talet. När han berättar om den är det lätt att förstå att hans utbildning inte innehöll mycket av demokrati­ fostran eller hur man skulle kunna ta sig ur sådan maktlöshet. Det handlade snarare om en socialisation in i anpassning och underordning, och att lära sig specifika uppgifter relaterade till målaryrket. Mycket har blivit bättre sedan dess, men de generella strukturerna består. Elever på yrkesprogram får även idag mindre undervisning om strukturer och hur man påverkar. Vi som är författare till denna bok menar att detta inte är rimligt eller rättvist.

De elever, det vill säga vanligtvis elever på yrkesprogram som främst socia­ liseras in i en yrkesposition som ofta präglas av anpassning och underord­ ning, borde snarare vara de elever som får mest utbildning i hur strukturer ser ut, är uppbyggda och hur man kan påverka dem. Förstå strukturer såsom klass, kön och etnicitet som påverkar människors möjlighet att agera eller bidrar till anpassning och underordning.

Exemplet ovan är starkt präglat av att jag var en pojke som skulle finna min yrkesbana och det hade förmodligen varit annorlunda om jag varit en flicka.

Istället för att kunna ”ta i” hade det förmodligen funnits krav på att kunna ”visa omsorg”. Inslagen av anpassning och underordning skulle antagligen 12

1. Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag … sett annorlunda ut. Det finns till exempel fler kvinnor än män som vittnar om krav att vara framgångsrik både i att ha omsorg om familjen och i sin yrkesbana (SCB, 2018), vilket ställer särskilda och dubbla krav på anpassning.

Behövs en bok om demokratifostran i yrkesämnen?

Elever på yrkesprogram får vanligtvis i sin undervisning färre tillfällen att ta del av innehåll som problematiserar (samhälls-)strukturer i jämförelse med elever vid högskoleförberedande program, kunskap som skulle kunna vara användbar för kritiskt tänkande. Men frågan kvarstår: Behövs dessa medborgarkunskaper för att bli anställningsbar? Ja, fler och fler branscher uttrycker allt oftare att de behöver arbeta med demokratifrågor. Till exem­ pel har problem med att rekrytera personal inom mansdominerade bran­ scher lett till att man arbetat med att försöka minska inslag av kränkande behandling och ofta ställer man hoppet till yrkesutbildningarna att lägga grunden till detta arbete. Här är till exempel ett utdrag från en text pro­ ducerad av Byggnads: Styrningen och stödet från politiker och myndigheter behöver bli tydligare.

Det behövs mer kunskap och bättre förutsättningar för lärarna. Varje skola behöver också genomlysa sin verksamhet och struktur runt eleverna, med genusglasögon. Skolan har en skyldighet enligt lag att riskbedöma, analysera och åtgärda diskriminering och detta måste säkerställas. (Byggnads, 2019)

I citatet ligger fokus på kön och genus, men det finns också exempel på arbete mot främlingsfientlighet. Klassfrågan är däremot inte lika tydlig idag som den var under de första två tredjedelarna av 1900-talet i och med till exempel arbetarrörelsernas studiecirklar, men vi, författarna till boken, vill mena att frågan om över- och underordning är en viktig demokrati­ fråga även idag. Att känna sig delaktig i samhället hänger delvis samman med att kunna se att politik och hur olika yrken värderas hör ihop. Det går till exempel att politiskt påverka hur en undersköterskas arbetsmiljö och lön ska se ut. Att vara undersköterska behöver inte vara ett låglöneyrke om vi i samhället bestämmer oss för att det inte ska vara så. Då krävs det förmåga att kunna orientera sig i konsekvenserna av politikers beslut för det egna och andras yrken. Men det krävs mer än så, då till exempel en av Kommunals och Vårdförbundets utredare skriver i en rapport att rekry­ teringsbehovet inom välfärdssektorerna är alarmerande (Mörtvik, 2018).

Han skriver bland annat att det beror på låga löner, hög arbetsbelastning och hur man är bemannad. När situationen är akut menar han att många 13

Per-Åke Rosvall väljer att byta yrke snarare än att engagera sig för förändringar inom yrket och för yrkets status, det vill säga de röstar med fötterna när de politiska ambitionerna för yrket inte håller måttet. Det blir i slutänden ett samhälls­ problem menar utredaren: Det är ofrånkomligt att börja diskutera hur lönerna ska kunna öka snab­ bare i denna sektor, hur detta ska accepteras i den svenska partsmodellen och att det krävs skattehöjningar för att klara av de initiala kostnaderna. Klarar samhället inte av att radikalt förbättra arbets- och lönevillkor i välfärds­ sektorerna står vi inför en bemanningskris som i sig leder till en negativ kostnadskris och som är oförenlig med våra politiska ambitioner om en bra vård och omsorg i Sverige. (Mörtvik, 2018)

Frågor om jämställdhet, jämlikhet och rättvisa på arbetsplatsen och mel­ lan yrken blir till slut politiska frågor. För att kunna förändra arbetsmiljö eller yrkens status behövs i slutänden ett visst mått av politiskt engage­ mang. I tidigare studier har man också kunnat koppla mängden undervis­ ning i samhällskunskap till politiskt engagemang (Andersson, 2012). De yrkesutbildningar som har minst samhällsorienterande undervisning är de manligt dominerade yrkesutbildningarna och det är också män med arbetar­bakgrund som brukar säga sig stå längst ifrån samhället och som mest sällan röstar i de allmänna valen. Det är också i dessa grupper, det vill säga de som har minst samhällsorienterande undervisning, som främlings­ fientlighet och problem med jämställdhet brukar vara vanligast (Löwander & Lange, 2010; SOU, 2012). Mönstret är dock inte entydigt, det vill säga även om främlingsfientlighet är vanligast på yrkesprogram så är det också viktigt att påpeka ”att de ungdomar som sympatiserar med traditionella ’arbetarpartier’, vilket till viss del visat sig sammanhänga med den egna sociala bakgrunden, också tenderar att ge uttryck för de mest toleranta at­ tityderna” (SOU, 2012, p. 74; se också Ring & Morgentau, 2004).

Så, om man som yrkesämneslärare vill stärka skolans demokratiska upp­ drag i sin undervisning, hur ska man då gå till väga? Det finns inte mycket från tidigare studier om yrkesämnen eller i läroböcker för yrkeslärare som ger oss ledtrådar. Det försöker vi förändra genom att skriva denna bok. Våra exempel i denna bok är inget facit, men förhoppningsvis en utgångspunkt som erbjuder möjlighet till eftertanke och begrepp användbara i detta sammanhang. Tanken med boken är alltså inte att visa på ett ”rätt” sätt att undervisa, utan är snarare tänkt som ett underlag som gör det möjligt att reflektera över undervisning i yrkesämnen i relation till skolans demo­ kratiska uppdrag.

14

1. Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag …

Bokens innehåll Den här boken handlar om demokratifostran och skolans demokratiska uppdrag. Demokrati eller demokratisk är begrepp som i västvärlden har en positiv klang och mer eller mindre ses som värdeneutrala. Men olika sätt att se på vad demokrati är kan lätt komma i konflikt med varandra. Till exempel kan det vara svårt att förena demokratisk frihet till att yttra vad man vill – yttrandefrihet – med alla människors rätt att inte bli kränkta.

Om man i innebörden av demokrati sätter yttrandefrihet eller människors rätt att inte kränkas främst får betydelse för hur vi tolkar omvärlden. Det är därför viktigt att lyfta hur vi i denna bok förstår demokratifostran, eller kanske snarare skolans demokratiska uppdrag och hur det realiseras i yrkes­ ämnen. För att en demokrati ska upprätthållas behöver varje individ som ingår i demokratin ges möjlighet att uppnå en viss nivå av kunskaper för att kunna förstå hur en demokrati fungerar. I en idealdemokrati kan de­ mokratifostran i utbildning ses som ett socialt kontrakt mellan samhället och medborgaren där samhället ska ge möjligheter att erhålla demokratiska kunskaper och medborgare har rätt att ställa krav på att så blir fallet. Om­ satt till det svenska samhället så uppmuntras unga att gå i gymnasieskolan, och detta kontrakt kan då förstås som att skolan ska sträva efter att alla elever oavsett bakgrund ska få kunskap om grundläggande demokratiska skyldigheter och rättigheter som förmedlas genom utbildning. I denna bok utgår vi från grundförståelsen att varje elev ska få tillgång till dessa grund­ läggande kunskaper och i vår insamling av data har vi ställts för samma dilemman som en lärare ställs inför när till exempel kunskaper i vardags­ demokrati ska omsättas till en praktik. Om vi strukturerat börjar observera vem som kommer till tals och när och funderar över elevers rättigheter så kan vi komma djupare i vår förståelse av vad vi observerar. Men vi måste sedan ställa oss frågan vad som är demokratiskt när det gäller att komma till tals: Är det att den som kan mest ska få tala mest? Eller är det att alla ska ha lika mycket talutrymme? Vilket begrepp ska användas: demokrati, demokratifostran, medborgare eller medborgarfostran?

Vad det gäller val av begrepp (demokrati, medborgarfostran, demokra­ tifostran osv.) så används dessa begrepp i denna bok som relativt syno­ nyma och utbytbara. Detta är ett medvetet val då fostran i demokratiska frågor är invävt i att bli medborgare och en demokrati är beroende av att fostra demokratiska medborgare för att kunna fortleva. Vad en de­ mokrati är, är med andra ord under ständig förhandling mellan de som fostrar och de som fostras, och kan vara olika saker för olika medborgare.

15

Per-Åke Rosvall Vi har därför, för att få något mer handfast att utgå ifrån i vår läsning av läroplaner, i våra analyser av klassrumsobservationer och läsning av intervjuer utgått från vad utbildningssociologen Basil Bernstein (2000) beskriver som grundläggande pedagogiska rättigheter, vilket innebär: (i) rätten till kritisk förståelse och att kunna se nya möjligheter, vilket ger självförtroende; (ii) rätten till att vara inkluderad socialt, intellektuellt och kulturellt, det vill säga förmåga att känna tillhörighet; (iii) rätten att delta i byggandet, upprätthållandet och förändrandet av samhället och dess sociala relationer, det vill säga förmåga att delta och agera i medborgar­ frågor (begreppet pedagogiska rättigheter förklaras ytterligare i bokens sista kapitel). Det är också viktigt att poängtera att läroplanen förordar inte bara kunskaper om demokrati utan också en levd demokrati, ibland benämnt som aktivt medborgarskap. Fokus ligger på de klassiska utbildningssocio­ logiska kategorierna klass, kön och etnicitet. I några kapitel introduceras ytterligare begrepp för att få en djupare förståelse, eller för att använda samma resonemang som ovan: för att rikta vårt strukturerade observerande mot någon eller några av kategorierna klass, kön eller etnicitet.

Frågor om klass, kön och etnicitet har alltid varit viktiga, men är kanske särskilt viktiga i yrkeslivet just nu när vårt samhälle beskrivs stå inför sär­ skilda demokratiska utmaningar. Demokrati är som sagt ingen självklarhet, utan förståelsen för demokratin måste hela tiden praktiseras och arbetas för. Demokratier har i Europa under 1800-talet och 1900-­talet främst utvecklats inom nationer. Men demokratin som en nationell ange­lägenhet utmanas i yrkeslivet inte minst av globalisering och teknisk utveckling. Om vi återknyter till de pedagogiska rättigheterna kritisk förståelse, social in­ kludering och byggandet av samhället så relaterar globalisering och teknisk utveckling till demokrati och yrkesutövning på flera sätt: Globalisering som människors rörelser över gränser: Hur bygger man ett samhälle när en stor del av byggarbetsplatsens eller hemtjänstens arbetare kommer från ett annat land?

Teknisk utveckling: Hur bygger vi ett samhälle där flera tjänster kommer att ersättas av teknik?

Dessa utmanande demokratiska frågor inom teknisk utveckling och globalisering kommer kanske att sätta frågor om klass, kön och etnici­ tet i bakgrunden, eller så kan vi klara att behandla dessa frågor integrerat.

Innehållet som presenteras i denna bok är en förhoppning om att frågor om klass, kön och etnicitet inte ska glömmas bort eller bli undanskymda i ar­ gument om att anpassa oss för globalisering och teknisk utveckling, utan att frågorna ska ses som integrerade.

16

1. Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag …

Bokens upplägg Denna bok är tänkt att ge blivande och verksamma yrkeslärare och andra personer som är intresserade av yrkesutbildning möjligheter att reflektera över yrkes­ämnesundervisning i ljuset av skolans demokratiska uppdrag.

I boken analyseras och diskuteras läroplaner och undervisning relativt klass, kön och etnicitet och skolans demokratiska uppdrag i vid mening. Med sitt utbildningssociologiska och didaktiska perspektiv på yrkesutbildning och med fokus på skolans demokratiska uppdrag tas ämnen upp som är ovanliga för yrkeslärare, det vill säga utbildningssociologiska perspektiv har sällan tidigare inkluderats i didaktiska dilemman. Bokens underlag för diskussion bygger främst på författarnas erfarenheter från projektet Kritiskt tänk­ande i yrkesämnesundervisning? Medborgarskapande i yrkesprogrammens styr­dokument och klassrumspraktik (finansierat av Vetenskapsrådet). Inom projektet analyserades gymnasieskolans läroplan och forskarna tillika för­ fattarna följde delar av yrkesämnesundervisningen, det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) och gymnasiearbetet i sex klasser vid fem skolor. Klasser­ na som följdes var två från vardera Vård- och omsorgsprogrammet, For­ dons- och transportprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogram­ met. Klasserna följdes i tre år, det vill säga eleverna följdes under hela sin gymnasie­tid. För en mer utförlig beskrivning av bakgrunden till projektet, datainsamling och publikationer, se bokens appendix.

Efter detta inledande kapitel kommer två kapitel som ger en bakgrund till dagens yrkesämnesundervisning. Det första av dem, kapitel 2, ger en historisk tillbakablick över politik kring yrkesutbildning och hur läroplaner har utvecklats över tid. Dels tas några exempel upp, såsom medborgar­ frågan och differentieringsfrågan och hur dessa frågor behandlats politiskt och förverkligats genom utbildningsstrukturer, dels ges en kronologisk beskrivning över hur skolformer, det vill säga yrkesorienterade och mer akademiska skolformer utvecklats under 1900-talet och 2000-talet. Dessa delar kretsar främst kring en klassproblematik och följs av ett avsnitt om hur kön och etnicitet har behandlats inom skolans medborgerliga uppdrag.

Kapitlet avslutas med att behandla hur politiska ambitioner om att förändra skolan tagits emot av yrkes- respektive ämneslärare.

Det tredje kapitlet analyserar dagens läroplan, dels ur ett klassperspek­ tiv, dels ur ett könsperspektiv. Då läroplanen förespråkar att skolan bör sträva mot att utjämna skillnader skulle man kunna tänka sig att hur olika program beskrivs skulle vara neutralt. Vi visar dock i detta kapitel att hur programinnehåll och ämnesinnehåll beskrivs i läroplanen snarare förstär­ 17

Per-Åke Rosvall ker klasskillnader mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande program respektive hur skillnader i hur innehåll i flick- respektive pojk­ dominerade yrkesprogram värderas.

Därefter följer fyra kapitel, kapitel 4–8, som tar sin utgångspunkt i yrkes­ ämnesundervisning i skolan. Kapitel 4 tar upp hur undervisningen skapar utrymme för kritiskt tänkande. Genom att analytiskt separera hur under­ visningens innehåll ger möjlighet till att stärka eleven som yrkesindivid, se yrkesutövning i förhållande till sociala relationer och yrkesutövning i ett bredare samhällsperspektiv problematiseras vad undervisningen ger för möjligheter till kritiskt tänkande. Begreppet ”diskursiva gap” introduceras, vilket kan användas till att fundera över hur undervisningsinnehåll kan öppna upp eller stänga möjligheter för att se nya perspektiv.

Kapitel 5 behandlar vilka möjligheter undervisning ger och hur den socialiserar eleverna in i att utöva medborgarskap. Detta kapitel syftar till att synliggöra och hjälpa yrkeslärare att reflektera över hur undervisning alltid innehåller en socialiserande dimension; att det är viktigt att ställa frågan ”vem lär jag eleven att bli” samtidigt som man ställer frågan ”vad lär jag eleven att kunna/göra”. Detta görs via begreppen ”klassifikation” och ”inramning”, som används för att visa hur lärare kan reflektera över de klassiska didaktiska frågorna om hur undervisningen ska genomföras och vad undervisningen ska innehålla. Kapitlet visar hur olika typer av undervisning genomsyras av olika typer av underliggande fostrande, eller socialiserande, budskap.

Det sjätte och sjunde kapitlet hämtar också exempel från undervis­ ningspraktik, men handlar mer om hur undervisningen tar sig an struktu­ rer i samhället, där det sjätte behandlar kön och det sjunde kulturella skill­ nader. I kapitel 6 visas med praktiska exempel på att elevens könstillhörighet kan ha stor betydelse för hur eleven blir bemött och vilka förväntningar lärare och andra elever har på hen. Strukturella mönster som kan återfin­ nas i det övriga samhället och yrket som eleven socialiseras in i. Det beskrivs också hur elever orienterar sig inom förväntningar att vara ung kvinna respektive man i de yrken som utbildningen förbereder för.

Kapitel 7 problematiserar hur kulturella skillnader tas upp i undervis­ ningen, spontant av elever och planerat av lärare. I Sverige finns allmänt ett historiskt starkt patos och förståelse om att vara tillåtande och välkom­ nande i jämförelse med andra länder. Å ena sidan kan Sverige beskrivas som välkomnande (åtminstone innan 2016) men å andra sidan har röster som inte välkomnar individer med utländsk bakgrund blivit starkare. Kapitlet tar upp hur man kan tänka kring kulturella skillnader som undervisnings­ 18

1. Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag … innehåll för att undvika främlingsfientlighet eller späda på polarisering mellan grupper.

Det följande kapitel 8 tar upp hur arbetsplatsförlagt lärande (APL) kan användas som en möjlighet för kritiskt tänkande. Att ”ta hand om” elevers APL-erfarenheter och integrera dem i yrkesämnesundervisningen är en utmaning för många yrkeslärare. Det kan vara svårt att hålla sig uppdaterad om vad som händer under praktiken, och vissa praktikerfarenheter kan upplevas svåra att hantera och diskutera i klassrummet. Utifrån de studier vi genomfört beskrivs i det här kapitlet hur lärare i skolan presenterar och introducerar APL för eleverna samt hur elevernas praktikerfarenheter tas om hand av lärarna efter genomförd APL. Det nionde kapitlet fokuserar på hur elever, precis innan de avslutade sin utbildning, resonerade kring hur de hade blivit förberedda för arbetslivet med tanke på demokratifostran och inflytande och om det var något de saknade i detta avseende.

I det sista, tionde kapitlet, resonerar vi kring vad det finns för hinder och möjligheter för att utöka demokratifostran i yrkesämnen. Vi fördjupar diskussionen om demokratifostran med avstamp i de tidigare kapitlen. En fördjupad beskrivning av olika begrepp gör det möjligt att diskutera begrep­ pens potential för att problematisera utbildningssociologiska frågor i yrkes­ ämnesundervisning. Bland annat diskuteras begreppet ”pedagogiska rät­ tigheter”, vilket skulle kunna beskrivas som en utgångspunkt för projektet som ligger till grund för exemplen i boken, vilket därmed också blir en utgångspunkt för hela boken. Vad vi vill lyfta fram är att demokrati inte är något givet utan är något som behöver praktiseras och levas. För att kunna praktisera eller agera i en demokrati behövs en viss grundförståelse, vilken kan eftersträvas genom undervisning. För att beskriva och problematisera undervisning utifrån perspektiv om demokrati kan begreppet ”pedagogiska rättigheter” vara användbart.

Referenser Andersson, K. (2012). Deliberativ undervisning – en empirisk studie. Göteborg: Göte­ borgs universitet.

Asghari, H., Asplund, S.-B. & Kilbrink, N. (2018). ”Folk kommer ju alltid behöva å skita” – Identitetsframträdanden i teknisk gymnasial yrkesutbildning. I: A. Löfdahl Hultman, C. Olin-Scheller & M. Tanner (red.), Berättelser – vänbok till Héctor Pérez Prieto (s. 95–104). Karlstad: Karlstad University Studies.

Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers.

19

Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag Per-Åke Rosvall, Kristina Ledman, Mattias Nylund & Maria Rönnlund

Yrkesämnena och yrkeslärarna befinner sig i skärningspunkten mellan utbildning och yrkesliv. Inom yrkesprogram finns en stark tradition av att innehållet är tydligt kopplat till arbetsplatspraktiker och undervisningen sker genom specifika moment och arbetsuppgifter. Demokrati- och medborgarfostran har därmed ofta hamnat i skymundan, trots att det står i läroplanen att förberedelse för demokratiskt deltagande ska genomsyra all undervisning.

Yrkesprogrammen behöver förstärkas på områden där eleverna ges redskap att påverka och utöva inflytande. I den här boken synliggörs hur undervisning i yrkesämnen är och kan vara en väsentlig del av skolans demokratiska uppdrag.

Författarna fördjupar resonemang om läroplaner och undervisningspraktik i förhållande till medborgarfrågor relaterade till klass, kön och etnicitet. Utifrån verkliga exempel diskuteras bland annat vilka kunskaper yrkesämnesundervisningen ger i att problematisera rådande förhållanden på arbetsplatsen och det vidare yrkeslivet. Vilka möjligheter ges för elever att delta i samtal om hur arbetet ska organiseras och vad som skapar yrkets förutsättningar?

Bokens författare Per-Åke Rosvall och Maria Rönnlund är docenter i pedagogiskt arbete, Kristina Ledman är lektor i pedagogik vid Umeå universitet och Mattias Nylund är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

ISBN 9789151105123

9 789151 105123