9789151104492

Iréne Larsson Marie Bäcklinder Setterlund

Funktionsförmåga 2 är skriven för kursen Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 2. Kursen behandlar olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) och förvärvade hjärnskador och vilket stöd och bemötande som kan ge vårdtagare och brukare en fungerande vardag och god livskvalitet.

Larsson Bäcklinder Setterlund

Funktionsförmåga 2

Funktionsförmåga 2 tar upp frågor som:

Funktionsförmåga Iréne Larsson Marie Bäcklinder Setterlund

2

• Hur planeras, genomförs, dokumenteras och utvärderas stöd- och hjälpinsatser enligt LSS?

• Vilka specialpedagogiska arbetssätt, metoder och hjälpmedel kan

• Hur ser samhällets stöd ut när det gäller utbildning, sysselsättning och en aktiv fritid för någon med npf?

• Hur kan utanförskap i samband med funktionsnedsättning förebyggas?

Varje kapitel är uppbyggt kring punkter i kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att vara aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Iréne Larsson är specialpedagog, förskollärare och lärare med erfarenhet från förskola och grundskola samt från Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet.

Iréne är huvudförfattare till detta läromedel och har tidigare skrivit Specialpedagogik 1.

Funktionsförmåga 2

främja individens självbestämmande och möjlighet till utveckling och lärande?

Marie Bäcklinder Setterlund är specialpedagog, vårdlärare och sjuksköterska med yrkesbakgrund från vård och omsorg, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.

Marie har mångårig lärarerfarenhet från Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet.

ISBN 9789151104492

9 789151 104492

51104492.1.1_Omslag.indd 1-3

2022-05-02 09:21

Innehåll 1. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada............................................................ 6 Inriktning i Funktionsförmåga 2.....................................................................................9 Viktiga ord att känna till .................................................................................................10 Diagnos – ett sätt att beskriva ett tillstånd............................................................. 17 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf..................................................... 21 Att leva med npf................................................................................................................42 Förvärvad hjärnskada......................................................................................................49

2. Stöd och insatser enligt LSS.............................................. 60 LSS-insatser – stöd och hjälp i vardagen..................................................................63 Planering, genomförande och uppföljning .............................................................75 Dokumentation av insatser inom vård och omsorg.............................................80 Att arbeta inom LSS.........................................................................................................83 God man och förvaltare................................................................................................. 87

3. Arbetssätt, metoder och hjälpmedel............................... 94 Målet – ett självständigt liv............................................................................................ 97 Lagar som stöttar självständighet............................................................................ 101 Att arbeta på ett specialpedagogiskt sätt............................................................. 104 Förhållningssätt och bemötande ............................................................................ 106 Metoder och arbetssätt ............................................................................................. 111 Hjälpmedel....................................................................................................................... 129 Reflektion och utveckling i arbetslaget................................................................. 135

4

Innehållsförteckning

51104492.1.1_s001-005.indd 4

2022-05-02 09:25

4. Utbildning, arbete och fritid...........................................146 Sysselsättning.................................................................................................................. 149 Rätt till utbildning...........................................................................................................150 Rätt till arbete och daglig verksamhet................................................................... 180 Rätt till en aktiv fritid ................................................................................................... 195

5. Utanförskap och möjligheter till förändring.................206 Vad är utanförskap?....................................................................................................... 209 Orsaker till utanförskap .............................................................................................. 212 Att förebygga utanförskap......................................................................................... 219 Aktivt arbete mot utanförskap.................................................................................. 226 Register............................................................................................................................. 236 Bildförteckning............................................................................................................... 240

Innehållsförteckning

51104492.1.1_s001-005.indd 5

5

2022-05-02 09:25

1

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

I ditt framtida yrke inom vård och omsorg kan du komma att arbeta på exempelvis en vårdcentral, ett LSS-boende, i en daglig verksamhet, som personlig assistent eller inom hemsjukvård.

Där kommer du att möta barn, unga och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller förvärvade hjärnskador.

Då behöver du ha kunskap om orsakerna till sådana funktionsnedsättningar och vilka faktorer som kan påverka dem. Det är också viktigt att du känner till hur olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan påverka vardagen för en person och vad som kan göras för att hitta lösningar som kan vara till stöd och underlätta.

Men vi börjar med att repetera några viktiga ord och begrepp från Funktionsförmåga 1 som du kommer att ha god nytta av även i denna bok, och naturligtvis i ditt framtida yrkesliv.

Punkt 1 och 2 i kursens centrala innehåll Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, däribland autism, adhd och add, dess livsvillkor och konsekvenser i den dagliga livsföringen.

Förvärvad hjärnskada och dess konsekvenser i den dagliga livsföringen.

6

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 6

2022-05-02 09:27

Anders har fått i uppdrag att leda ett stort projekt i ett katastrofdrabbat område i Nigeria. Han har precis landat och ska nu resa i minibuss till den by där han ska utbilda en grupp medarbetare inför sina uppdrag. Vägen är skadad och svårframkomlig efter regnperioden och plötsligt kör bussen av vägen och välter. Anders kastas ut ur bussen och hamnar så illa att han spräcker skallen.

Det tar lång tid innan hjälp kommer till platsen. Anders är medvetslös och blir transporterad till ett sjukhus nära flygplatsen. Där konstaterar man att det är en svår skallskada och att han måste opereras. Sjukhuset har inte någon specialistläkare som kan utföra en sådan operation och det beslutas att Anders omedelbart ska flygas hem till Sverige.

Operationen är komplicerad och den traumatiska hjärnskadan påverkar Anders rörelseförmåga i vänster sida. Efter operationen får han komma till en avdelning för rehabilitering. Där får han vistas under ett år

för att träna olika förmågor som att kunna gå och få tillbaka styrkan i vänster arm. Han får också hjälp med att hitta strategier för att hantera sin hjärntrötthet genom att ta reda på vilka faktorer som kan påverka den.

Efter två år flyttar Anders till ett eget boende där han behöver mycket stöd för att klara sin vardag. En av de svårigheter som han upplever är hjärntrötthet, något som också påverkar hans psykiska hälsa. Han oroar sig mycket över ifall han kommer att kunna arbeta igen och vad han i så fall skulle klara av att göra. Anders förstår att det inte skulle fungera att gå tillbaka till det krävande arbete han hade och som innebar mycket resande och en hel del planering, samordning och kontakter att hålla reda på.

Anders har tidigare provat på att vikariera som engelsk- och fransklärare eftersom språk är hans starka sida. Han funderar därför på att söka in till en lärarutbildning.

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 7

7

2022-05-02 09:27

reflektera

1. Vilket stöd kan Anders behöva för att klara av sin vardag?

2. Vilket stöd kan Anders behöva när han ska börja studera, med tanke på hans hjärntrötthet?

3. Hur skulle en individuell planering kunna se ut för Anders, där hans mål är att bli så självständig som det går och där han känner sig delaktig i besluten om vilket stöd han behöver?

Centrala begrepp De här orden är viktiga för det som du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa.

Diagnos – Bedömning, beskrivning av ett visst tillstånd.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, npf – När hjärnan och nervsystemet bearbetar information på ett annorlunda sätt.

Autismspektrumtillstånd, ast – Ett samlingsnamn där diagnoserna autism och autismliknande tillstånd ingår.

Adhd – Svårigheter med att vara uppmärksam och kontrollera sina impulser.

OCD – Tvångssyndrom.

Tourettes syndrom – Olika former av tics, som upprepade rörelser eller vokala ljud.

Språkstörning – Svårigheter att uttrycka sig och förstå språk.

Dyslexi – Svårigheter att avkoda bokstäver och ord och att skriva och stava rätt.

Dyskalkyli – Svårigheter att klara matematik i vardagen och att hantera siffror.

Förvärvad hjärnskada – En hjärnskada som orsakats av sjukdom, olyckshändelse eller stroke.

8

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 8

2022-05-02 09:27

inriktning i funktionsförmåga 2

Vissa funktionsnedsättningar är helt ”osynliga” utanpå och märks först när man lär känna personen.

I Funktionsförmåga 1 fick du lära dig en hel del om fysiska, intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar. I den här boken kommer det främst att handla om människor med neuro­ psykiatriska funktionsnedsättningar, npf, och hur livsvillkoren och vardagen kan påverkas på olika vis under såväl uppväxten som i vuxenlivet.

Olika former av funktionsnedsättningar Funktionsnedsättningar brukar delas in i följande grupper:

•

Fysiska funktionsnedsättningar – innebär exempelvis en nedsatt rörelseförmåga, nedsatt känsel, hörsel- eller synnedsättning

•

Intellektuella funktionsnedsättningar – innebär nedsatt förmåga att ta emot och förmedla information, påverkar förmågan att förstå och lära sig saker

•

Psykiska funktionsnedsättningar – handlar om psykisk ohälsa, psykiska sjukdomar och psykiska störningar som kan visa sig bland annat i depression, posttraumatisk stress eller bipolaritet

•

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf – innebär att koncentrationen påverkas och orsakar svårigheter i det sociala samspelet, exempelvis autismspektrumtillstånd och adhd.

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 9

9

2022-05-02 09:28

viktiga ord att känna till För att du ska kunna ta till dig innehållet i den här boken är det viktigt att du känner till de grundläggande begrepp som togs upp i Funktionsförmåga 1. Vi börjar därför med att repetera några av de begrepp som används inom vård och omsorg, specialpedago­ gik, förskola och skola när det handlar om funktionsförmåga och funktionsnedsättning. Eftersom det kan finnas olika tolkningar av ett och samma begrepp kan det ibland vara svårt att veta vad de olika begreppen betyder och hur de bör användas. I den här boken har vi valt att använda samma begrepp som används av Socialstyrelsen och Skolverket.

Funktionsförmåga Funktionsförmågan kan vara både fungerande och nedsatt hos en och samma person, vissa saker klarar personen utmärkt och annat behöver personen stöd för att utföra. Funktioner som syn, hörsel, motorik, läsa och skriva och kunna tolka sin omgivning kan vara viktiga faktorer för att klara av vardagen och känna sig delaktig i ett samhälle.

Funktionsförmågan kan delas in i områden som:

• • • •

fysisk funktionsförmåga psykisk funktionsförmåga kognitiv funktionsförmåga social funktionsförmåga.

Fysisk funktionsförmåga kan handla om att en person har nedsatt rörelseförmåga, vilket kan bli ett hinder för att leva ett själv­ ständigt liv om man inte får hjälp och stöd i sin vardag. Även nedsatt syn eller hörsel påverkar funktionsförmågan om miljön inte är anpassad eller hjälpmedel inte finns tillgängliga.

I krissituationer där en person kan ha utsatts för exempelvis krig, trauman, sexuella övergrepp, misshandel eller någon när­ ståendes död kan den psykiska funktionsförmågan påverkas. För

10

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 10

2022-05-02 09:28

att undvika att det ska leda till psykisk ohälsa är det viktigt att det finns professionell hjälp och stöd inom vård och omsorg.

En person med nedsatt kognitiv funktionsförmåga kan uppleva exempelvis att störande ljud påverkar koncentration, inlärning, minne och förmågan att ta emot information.

Kommunikation och språk är viktiga faktorer när det gäller att samspela med andra och utveckla sin sociala funktions­förmåga.

I förskolan får barn tidigt öva på detta genom lek och aktivite­ ter med sina kamrater. Nedsatt social förmåga kan visa sig i att man kan ha svårigheter i relationer och att ingå i gemenskap med andra människor. Det kan i sin tur skapa hinder för att vara delaktig i samhället, till exempel delta i olika aktiviteter.

Vänner, familj och andra nätverk i omgivningen är viktiga för att den sociala funktionsförmågan hos en individ ska tränas upp och utvecklas .

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 11

11

2022-05-02 09:28

Funktionsnedsättning En funktionsnedsättning innebär att den fysiska, psykiska, kog­ nitiva eller sociala funktionsförmågan är nedsatt. Förmågan kan ha påverkats av en sjukdom eller olyckshändelse eller vara medfödd. Den tidigare benämningen på funktionsnedsättning var ”handikapp” men det ordet är numera borttaget ur texter och forskning. När man arbetar med personer med funktions­ nedsättning i dag fokuserar man inte främst på funktionsned­ sättningen. Man tittar i stället mer på personens olika förmågor och styrkor och försöker skapa förutsättningar för att få varda­ gen att fungera och göra lärmiljön tillgänglig.

Funktionshinder När en person som har en nedsatt funktionsförmåga inte får det stöd och den hjälp som man är berättigad till uppstår ett funk­ tionshinder. Det innebär att man behöver se över och göra den inre och yttre miljön tillgänglig för att undanröja hindret. Om det exempelvis finns störande moment som påverkar koncentrationen för en person med adhd så har det uppstått ett funktionshinder.

Funktionsvariation Funktionsvariation är ett nytt begrepp som kommit till för att betona att vi människor är olika och att det inte finns någon norm som kan visa på vad som är ”normalt”. Alla fungerar vi olika och variationen kan vara stor. Tanken med det nya begrep­ pet är att försöka få bort en ”vi och dom”-känsla.

Brukare och vårdtagare Begreppet brukare används inom socialtjänsten när personer beviljas olika insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Även personer med funktionsnedsätt­ ning som vistas på en daglig verksamhet eller ett gruppboende, eller som har behov av personlig assistans eller får förskrivna hjälpmedel, kallas för brukare.

12

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 12

2022-05-02 09:28

Inom vård och omsorg med inriktning på hälso- och sjukvård används vanligtvis begreppet vårdtagare men det förekommer också fortfarande att man använ­ der ordet patient.

Självbestämmande Inom vård och omsorg och skola är det viktigt att man som vårdtagare, brukare och elev kan påverka och får vara med och bestämma när olika beslut ska fattas. Det kan exempelvis gälla en vårdplan, genomför­ andeplan, handlingsplan eller ett åtgärdsprogram. Att få möjlighet att själv komma med förslag och påverka olika beslut kan bidra till en ökad motivation och stärka självförtroendet och förmågan att bättre klara av olika utmaningar.

För att känna sig delaktig som vårdtagare, brukare och elev är det viktigt att själv få vara med och påverka vad som ska ske, hur och när det ska ske och vem som ska ha ansvaret.

Delaktighet För att känna sig delaktig i ett samhälle behöver man känna att man är en del i ett sammanhang. Det behöver då finnas akti­ viteter som ger människor möjlighet att skapa kontakter och bygga relationer. Delaktighet handlar också om att bli respek­ terad för den man är oavsett exempelvis funktionsförmåga, kön, etnicitet eller religion. Om en person upplever att han eller hon inte känner sig delaktig och inte är en del av någon gemenskap så kan det leda till ett utanförskap.

Likvärdighet

utanförskap – att känna sig och vara utestängd från gemenskap med andra människor

Likvärdighet innebär att alla ska ha rätt till samma höga kva­ litet när det gäller hälso- och sjukvård, omsorg, förskola och skola. Det ska också finnas möjlighet att kunna välja inom dessa områden. Var man än bor i Sverige så ska det inte finnas några skillnader.

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 13

13

2022-05-02 09:28

Tillgänglighet

En skylt som kombinerar text och bild blir tillgänglig för fler.

Tillgänglighet handlar om att skapa en tillgänglig miljö för personer med olika funktionsnedsättningar. Det innebär att anpassa både den inre och yttre miljön så att personer med funk­ tionsnedsättning får en fungerande vardag och kan leva ett självständigt liv. Det handlar också om att informa­ tion och tjänster ska vara tillgängliga och begripliga för människor med funktionsnedsättningar.

Medicinskt perspektiv I ett medicinskt perspektiv pratar man om funktionsnedsätt­ ning i termer av sjukdom eller skada. Enligt detta sätt att tänka är det för att personen har en sjukdom eller skada som det uppstår en funktionsnedsättning. Det medicinska perspektivet var vanligare förr och innebar ofta att vårdpersonal definierade vilka behov en person med funktionsnedsättning hade och vil­ ket stöd som därför behövdes. I dag ser man på medicinska symtom och ställer diagnos och använder sedan det underlaget vid olika bedömningar, men man låter det inte styra vilket stöd varje individ ska få.

Socialt perspektiv Det sociala perspektivet betonar att alla kan fungera på olika sätt och att samhället behöver ta hänsyn till det. Enligt detta perspektiv är det samhället som skapar funktionshinder. Det kan vara genom hinder i miljö, diskriminerande arbetsmarknad eller fördomsfulla attityder. Om man gör miljön tillgänglig och sätter in rätt typ av stöd så uppstår inga funktionshinder. Detta perspektiv är vanligt i dag.

14

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 14

2022-05-02 09:28

Rättighetsperspektiv Enligt rättighetsperspektivet bör arbete, insatser och stöd inom funktionsområdet fokusera på personens rättigheter. Varje indi­ vids mänskliga rättigheter, medborgerliga rättigheter och rättig­ heter enligt lagar som exempelvis LSS ska respekteras. Rättig­ hetsperspektivet skiljer sig från socialt perspektiv eftersom det fokuserar på ett mål i stället för på vilka problem och hinder som man ska ta bort. Även detta perspektiv är vanligt i dag.

Specialpedagogik Specialpedagogik innebär att man utgår från de behov och för­ mågor som varje individ har och ser till att skapa förutsättningar som underlättar i vardagen och i lärandet. Det är även ett verktyg för att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka behov hos barn och elever med olika funktionsnedsättningar. Specialpedagogik är också ett förhållningssätt där man utgår från människors lika värde, att alla ska kunna ingå i en gemenskap och känna full delaktighet i samhället.

Inslag från flera olika ämnen Specialpedagogik brukar beskrivas som ett tvärvetenskapligt ämne eftersom det bygger på teorier från flera olika ämnen:

• •

Pedagogik. Vetenskapen om uppfostran och undervisning.

•

Medicinsk vetenskap. Forskning om hur man kan främja hälsa och behandla och förebygga ohälsa och sjukdomar.

•

Sociologi. Ett vetenskapligt ämne som studerar samhällen och sociala handlingar, det vill säga samspelet mellan människor på olika nivåer.

•

Filosofi. Den vetenskap där man studerar och analyserar grundläggande frågor, som vad verkligheten är och vad som är meningen med livet.

Psykologi. Hur människor tänker, känner och beter sig i samspel med andra människor.

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 15

15

2022-05-02 09:28

Salutogent perspektiv Ett salutogent perspektiv handlar om att man ska fokusera på det friska hos en person, så kallade friskfaktorer, i stället för det som inte fungerar och som därför kan bli en riskfaktor. Då gäl­ ler det att man uppmärksammar en persons starka förmågor och skapar en helhetssyn där man lyfter fram det som fungerar.

Relationellt perspektiv Inom specialpedagogiken ska man ha ett relationellt perspektiv där man utgår från de behov och förutsättningar som personen har och prioriterar kommunikation och samspel, att bygga posi­ tiva relationer och att skapa pedagogiska lärmiljöer med hänsyn till varje individs behov.

Kategoriskt perspektiv Ett kategoriskt perspektiv innebär att man tittar enbart på bris­ terna hos en person och sätter in åtgärder bara när det uppstår ett problem. Detta synsätt behöver personal som arbetar med olika funktionsnedsättningar vara mycket uppmärksam på att undvika, och i stället tänka på att se varje person som unik och lyfta fram individens förmågor. Begreppet har sitt ursprung inom medicin och psykologi och var mer vanligt tidigare. reflektera

1. Vilka av dessa begrepp kommer att kännas viktiga för dig i ditt framtida yrke?

2. Vad kan vara viktigt att tänka på i ett arbetslag inom vård och omsorg när det gäller tolkningar av olika begrepp?

16

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 16

2022-05-02 09:28

diagnos – ett sätt att beskriva ett tillstånd Ibland behöver man ställa en diagnos för att kunna ge rätt stöd till personer med olika funktionsnedsättningar. En diagnos beskriver en individs sjukdom, störning eller funktionsnedsätt­ ning, bland annat i form av olika symtom eller beteendemönster.

För att kunna ställa rätt diagnos behöver man samla in fakta för att skapa en helhetsbild av individens förmågor. Därför krävs en medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social utredning.

Två individer med samma diagnos kan ha olika behov av stöd.

diagnos – bedömning, beskrivning av ett visst tillstånd symtom – tecken på sjuk­ dom, obehag, besvär

Individen och diagnosen Alla som arbetar med människor som har någon form av funk­ tionsnedsättning behöver känna till vad olika diagnoser innebär och vilka symtom som är vanliga för varje diagnos. Men en diag­ nos beskriver aldrig exakt hur en persons funktionsförmåga ser ut. Symtomen kan se mycket olika ut från individ till individ även om diagnosen är densamma.

När man lär sig om diagnoser börjar man med att utgå från vad som är vanligt i diagnosen och vad som är gemensamt för många som har diagnosen. Under ditt arbetsliv kommer du att upptäcka att det är ganska många med en viss diagnos som inte

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 17

17

2022-05-02 09:28

Förstod du?

1. Vilka funktioner beskriver en diag­ nos?

2. Vad krävs för att kunna ställa rätt diagnos?

riktigt passar in på den generella beskrivningen. Det är helt enkelt en stor variation mellan olika personer som har samma diagnos.

Det är därför viktigt att tänka på att ingen är sin diagnos och att i stället se varje individs styrkor och förmågor. När man arbe­ tar med och lärt känna en person med funktionsnedsättning så blir det mindre viktigt att fundera på vilken diagnos personen har och hur han eller hon passar in på generella beskrivningar av diagnosen. I stället blir det avgörande att vara uppmärksam på vad just den individ man jobbar med behöver och vill ha för stöd och uppbackning i specifika situationer.

Diagnosmanualer Det finns olika sorters manualer som läkare använder sig av för att ställa en diagnos, så kallade diagnosmanualer.

WHO, Världshälsoorganisationen, har utarbetat en manual som kallas ICD-10, International Classification of Diseases and Related Health Problems.

Där finns det kriterier för både fysiska och psykiska sjukdomar, bland annat

• • • • •

infektionssjukdomar fysiska skador medfödda missbildningar kromosomavvikelser psykiska sjukdomar.

Den andra manualen är DSM-5, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, som är utarbetad av det amerikanska psykiatriska läkarsällskapet men används över hela världen. Där ingår intellektuella, neuropsykiatriska och psykiska sjukdomar, störningar och funktionsnedsättningar som exempelvis visar på

• • • • •

18

inlärningsproblematik bristande motorik kommunikationssvårigheter bristande minnesförmåga depressiva syndrom.

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 18

2022-05-02 09:28

Tillstånd och diagnoser kan förändras Det är också viktigt att förstå att en diagnos beskriver ett tillstånd som inte behöver vara livslångt utan kan förändras med tiden eller försvinna helt. Därför kan man behöva göra nya utredningar för att ta reda på om tillståndet fortfarande är detsamma eller om något har förändrats så att man bör göra anpassningar i stöd och miljö. Även hur man definierar, värderar och tolkar olika symtom kan förändras med tiden och då kan även själva diagnosen ändras.

En elev som har fått en diagnos kan till en början behöva stöd av en elevassistent, men med tiden kan behovet av stöd förändras.

Diagnos som nyckeln till stöd För barn, unga och vuxna som fått en diagnos kan det kännas skönt att veta att diagnosen kan vara en god hjälp till att få bra stöd. Utan diagnos ökar risken att man inte får rätt stöd och att funktionshinder därmed kan uppstå.

Det kan också vara viktigt för en förälder som har ett barn eller en tonåring att kunna få en förklaring och kunskap om diagnosen och vilka rättigheter man har. Det kan till exempel leda till att man vågar ställa krav på att förskolan och skolan

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 19

19

2022-05-02 09:28

har en tillgänglig lärmiljö. En diagnos kan också innebära att man bemöts med mer respekt och ett ödmjukare förhållnings­ sätt av omgivningen.

Inom universitet, arbetsförmedling och försäkringskassa behövs underlag i form av en diagnos för att bland annat kunna få rätt stöd och ekonomisk hjälp.

Diagnos som begränsning

Förstod du?

1. Hur kan en diagnos vara till hjälp för barn, unga och föräldrar?

2. Vilka risker kan kopplas till att ha en diagnos?

För många är diagnosen ett sätt att få stöd och börja förstå sig själv, andra kan uppfatta diagnosen som en begränsning. En del upplever det som att få en stämpel på sig som alla ser och som inte går att tvätta bort. Diagnosen kan påverka hur andra ser på och behandlar personen och kanske känns det plötsligt som att allting handlar om diagnosen och inte alls om själva personen.

En del diagnoser kan föra med sig att utomstående har upp­ fattningar om vad personen borde göra med sitt liv, vad perso­ nen borde klara av eller vad han eller hon absolut inte borde göra. I ditt framtida jobb är det din uppgift att se människan bakom diagnosen och se till att varje person kan bli den bästa versionen av sig själv utan begränsningar.

”Osynlig” diagnos Flera av de diagnoser som rör neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar är ”osynliga”. De syns inte utanpå perso­ nen och märks kanske bara i vissa situationer. Det kan innebära både fördelar och nackdelar för personen. En del upplever en befrielse i att bli behandlad som vem som helst, medan andra upplever att de behöver lägga mycket tid och ork på att hela tiden förklara sin diagnos och sina behov. reflektera

1. Det diskuteras en hel del om diagnosens betydelse för en person med funktionsnedsättning. Vad tänker du kring detta?

2. Är en diagnos viktig eller ska vi sluta diagnostisera människor?

20

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 20

2022-05-02 09:28

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, handlar om hur hjärnan arbetar och fungerar och innebär att nervsystemet bearbetar information på ett annorlunda sätt. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är autismspekt­ rumstillstånd (ast), adhd, Tourettes syndrom och språkstörning.

Diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma per­ son har flera olika diagnoser.

Det finns olika förklaringar till vad som orsakar neuropsy­ kiatriska funktionsnedsättningar, till exempel ärftlighet, för tidig födsel, påfrestningar under graviditeten eller komplika­ tioner under förlossningen. Faktorer som hjärninflammation eller näringsbrist i moderkakan kan också innebära en ökad risk för att utveckla npf.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar sig genom att personen kan ha svårigheter med

•

kommunikation, till exempel en begränsad kommunika­ tionsförmåga bland annat när det gäller lek, sociala kontak­ ter, samarbete eller att uttrycka sig i tal och skrift

•

socialt samspel med andra människor, det vill säga ha svårt att förstå sociala regler, att ta hänsyn och att uppfatta andras behov och känslor

• •

motorik, till exempel rörelseförmåga och rörelsemönster

• •

neuro – som har med nervsystemets funktion att göra

koncentration, till exempel svårt att vara uppmärksam och ta in information hjärntrötthet, en betydligt kraftigare trötthet än vanlig trött­ het som gör att man bland annat kan vara överkänslig för bullriga miljöer, starkt ljus och ljud, värme eller cigarettrök impulskontroll, vilket kan göra det mycket svårt för perso­ nen att hålla fokus

hjärntrötthet – en mental trötthet som gör perso­ nen svag och utmattad impulskontroll – förmåga att hantera sina känslor och impulser och därmed kunna kontrollera sitt beteende

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 21

21

2022-05-02 09:28

perception – hur sinnes­intryck tolkas, till exempel när det gäller känsel, syn och hörsel

• • •

att läsa och skriva, till exempel dyslexi siffror och matematiskt tänkande, till exempel dyskalkyli perception, som har att göra med hur hjärnan tolkar sin­ nesintryck, till exempel via syn och hörsel

•

inlärningsförmåga, till exempel nedsatt förmåga att lära in nya saker, exempelvis att ändra på dagliga rutiner

•

minnesförmåga, till exempel svårt att lagra information.

Du kommer nu att få läsa om hur olika diagnoser inom neuro­ psykiatriska funktionsnedsättningar definieras rent medicinskt.

Beskrivningarna är generella, du får alltså veta vad personer med en viss diagnos i stora drag har gemensamt. För dig som kommer att möta människor med npf i ditt arbete är det viktigt att du känner till de olika diagnoserna så att du har en grund att utgå från och vet något om personens diagnos och tillstånd.

Det är viktigt att tänka på när du läser om de olika diagno­ serna att personer med en viss neuropsykiatrisk funktionsned­ sättning inte alltid visar samma symtom utan att det kan variera en hel del från individ till individ. Därför finns det inga exakta svar på hur symtomen kan visa sig eller lösningar på hur man ska bemöta en person med npf.

22

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 22

2022-05-02 09:28

Vilka metoder och arbetssätt du kommer att använda beror till stor del på vilken din yrkesroll blir och i vilken verksamhet du kommer att jobba. Det kan alltså skilja sig en hel del åt bero­ ende på om du till exempel arbetar på en vårdcentral, ett LSSboende, en daglig verksamhet, som personlig assistent i skolan, inom hemsjukvård eller annat. Något som däremot alltid gäller är att du bemöter med respekt och ser till att vårdtagaren/bruka­ ren får inflytande och känner sig delaktig i de beslut som fattas för att skapa förutsättningar för ett självständigt liv för personen.

reflektera

1. Vad känner du till om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

2. Har du haft en klasskamrat med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Hur blev han eller hon bemött av lärare och kamrater?

3. Vad kan du behöva tänka på om någon i din närhet har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?

Autismspektrumtillstånd, ast Begreppet tillstånd innebär ett sätt att vara och ska inte tolkas som en sjukdom som man kan bli frisk ifrån. Autismspektrum­ tillstånd, ast, är ett samlingsnamn där diagnoserna autism och autismliknande tillstånd ingår. Diagnoserna kan se mycket olika ut men kan också ha vissa likheter. Autismspektrumtillstånd kan visa sig innan tre års ålder. Ingen vet exakt vad ast beror på men det är till stor del genetiskt, alltså något man ärver av sina biologiska föräldrar.

Gemensamt för alla diagnoserna inom ast är att man kan ha vissa begränsningar inom det sociala samspelet och i förmågan att kommunicera. Dessa symtom kan visa sig på olika sätt bero­ ende på personens utvecklingsnivå. Personen kan till exempel ha ett specialintresse inom ett visst område som musik eller data­ spel, eller kan uppleva det som frustrerande att behöva avbyta

tillstånd – ett sätt att vara och att bete sig på

1 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvärvad hjärnskada

51104492.1.1_s006-059.indd 23

23

2022-05-02 09:28

Samhall – yrkesutbildning och arbete anpassat efter varje individ För personer med funktionsnedsättning som behöver mycket stöd finns möjlighet att arbeta på Samhall. Det är en statlig verksamhet som har funnits i över 40 år och som i dag har ungefär 25 000 anställda.

Samhall har som uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Det kan vara arbeten inom logistik, lokalvård och omsorg.

Verksamheten samarbetar med olika företag och tanken är att skapa ett betydelsefullt arbete för människor som stått utanför samhället och bryta isolering och utanförskap.

Det är Arbetsförmedlingen som avgör vilka som kan få arbeta på Samhall. För de personer som blir antagna till att börja arbeta på Samhall finns det olika anpassade yrkesutbildningar och stödinsatser som sätts in för att förbereda varje person för de arbetsuppgifter som ska utföras. Samhalls metod är att lyfta fram personens styrkor och förmågor för att hitta rätt arbetsuppgift för varje individ.

Samhall är ett alternativ för personer med nedsatt

Samhall – statlig verksamhet med uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning

arbetsförmåga och ska se till att varje person får anpassade arbetsuppgifter.

Förstod du?

reflektera

Vem avgör vilka som får arbeta på Samhall?

1. Vad känner du till om hur din kommun arbetar för att ge personer med funktionsnedsättningar stöd till ett arbete?

2. Finns det något som du själv skulle behöva hjälp med om du skulle söka ett arbete?

186

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 186

2022-05-02 09:36

Daglig verksamhet Ett alternativ till att vara anställd med eller utan diverse stöd och anpassningar är att delta i daglig verksamhet. Daglig verksamhet anordnar aktiviteter som ger meningsfull sysselsättning och riktar sig till vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd eller bestående hjärnskada.

Daglig verksamhet utgör den största delen av alla LSS-insatser. År 2020 togs det 39 000 beslut om att en person har rätt att delta i daglig verksamhet. Det är ungefär 33 % av alla insatser enligt LSS. De allra flesta som går i daglig verksamhet tillhör grupp 1. Av de 39 000 som deltog i daglig verksamhet 2020 kom 37 900 från grupp 1 och cirka 1 100 från grupp 2.

daglig verksamhet – insatser i form av sysselsättning för personer med intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd eller bestående hjärnskada

Personer som kan delta i daglig verksamhet Personer som får delta i daglig verksamhet enligt LSS delas in i två grupper enligt 1 § 1–2 i LSS: Grupp 1: Personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd.

Grupp 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

organisation och verksamhetstyper

Daglig verksamhet är till för personer i grupp 1 och 2 som saknar arbete. Om en person har rätt till LSS-insatser så har personen också rätt att ansöka om daglig verksamhet. Den dagliga verksamheten kan arrangeras av kommunen eller av ett privat företag men det är alltid kommunen som beslutar om personen får vara med i daglig verksamhet och som finansierar platsen.

Hur många dagliga verksamheter som finns och vad de erbjuder skiljer sig mellan olika kommuner. I ungefär hälften av landets kommuner följer man lagen om valfrihetssystem, LOV, och då får brukaren själv välja vilken daglig verksamhet han eller

Förstod du?

Vilka riktar sig daglig verksamhet till?

LOV – lagen om valfrihetssystem, innebär att brukaren efter myndighetsbeslut kan välja mellan minst två utförare av en tjänst

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 187

187

2022-05-02 09:36

En daglig verksamhet kan vara utformad på olika sätt och ska se till att det finns menings­ fulla aktiviteter som är anpassade efter varje individs förmåga och intressen.

hon vill gå till. I övriga kommuner kan kommunen bestämma var brukaren ska gå, men inte vilka aktiviteter som personen ska ägna sig åt.

Det kan se olika ut hur en daglig verksamhet är utformad.

Insatsen ska utgå från varje individs behov så att den upplevs som meningsfull och är utvecklande och stimulerande. Verksamheten ska också ge deltagaren en struktur i vardagen och en social gemenskap samt en ökad delaktighet i samhällslivet.

Daglig verksamhet har också som övergripande mål att stötta brukarna i att få en anställning på arbetsmarknaden.

Det är vanligast att en grupp personer sysselsätts tillsammans antingen i en speciell lokal eller på ett företag, men även individuell placering förekommer.

Tre olika dagliga verksamhetstyper

188

•

Traditionell gruppverksamhet. En grupp personer håller till i en egen lokal som är speciellt anpassad för den dagliga verksamheten.

•

Utflyttad gruppverksamhet. En grupp personer arbetar på eller för ett företag med vissa uppgifter och med stöd av en handledare.

•

Individuell placering. En person arbetar på ett företag, ofta med anpassade uppgifter och så självständigt som möjligt, och har oftast en handledare som stöd på arbetsplatsen.

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 188

2022-05-02 09:36

aktiviteter inom daglig verksamhet

På en daglig verksamhet ska brukarna välja inriktningar som antingen ger aktivitet och upplevelser eller som ger ett arbete med meningsfull sysselsättning. Aktiviteterna ska utgå från varje individs behov, önskemål och förmågor.

När en brukare har fått sin ansökan godkänd och ska börja på daglig verksamhet får personen berätta vilken daglig verksamhet han eller hon vill gå på. När personen sedan påbörjar sin dagliga verksamhet får han eller hon träffa en arbetskonsulent som tar reda på brukarens önskemål, vilka aktiviteter brukaren vill göra och vilket behov av stöd som kan finnas.

Inom daglig verksamhet ingår även stöd för att brukaren ska få öva på att ta hand om dagliga behov som att sköta sin hygien, tvätta kläder och städa.

Det kan även finnas vissa grupper som har ett speciellt tema, till exempel särskilt fokus på praktik och arbete, att bryta isolering hos ”hemmasittare” eller psykisk hälsa.

Traditionell gruppverksamhet I traditionell gruppverksamhet utför en grupp brukare aktiviteter i en anpassad lokal där det ofta finns många olika aktiviteter att vara med på. En del aktiviteter gör brukarna för att utveckla sig själva eller för sinnesupplevelsen, andra gör de för att utföra ett specifikt arbete. Många dagliga verksamheter utför olika arbeten till företag, så kallade lego­arbeten. Då levereras material till den dagliga verksamheten och brukarna kan till exempel arbeta med att slipa, måla och paketera.

legoarbete – när man utför en viss arbetsuppgift på uppdrag av ett företag, t.ex. slipar eller monterar vissa detaljer

I en daglig verksamhet kan brukaren välja aktivi­ teter efter egna önskemål.

189

51104492.1.1_s146-205.indd 189

2022-05-02 09:36

Exempel på traditionell gruppverksamhet Estetiskt och skapande:

• • • •

skapande – måla, rita, arbeta med lera eller gips handarbete – sy, sticka, virka och väva träslöjd – snickra, slöjda musik – sjunga, spela instrument, lyssna på musik

Friskvård:

• •

massage – taktil massage fysisk träning – gym, promenader, gymnastik

IT:

• • • •

data – hantera olika program, använda internet och programmera kommunikation – bilder, teckenkommunikation, lässtunder animering – animera film spela in film Kök:

• •

baka laga mat

Produktion, lego­ arbeten åt företag:

Att baka och laga mat ger bra övning i att följa recept, planera inköp och samarbeta.

190

• • • • • • •

slipa lacka måla bygga vika montera paketera

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 190

2022-05-02 09:36

En dag på daglig verksamhet En dag på en daglig verksamhet kan se olika ut beroende på verksamhetens inriktning. Oftast kommer brukarna med taxi eller färdtjänst och en del tar sig dit själva genom att resa kommunalt.

De brukare som har sin dagliga verksamhet på en arbetsplats ute i samhället tar sig själva dit eller med hjälp av en stödperson.

För de personer som har sina aktiviteter i den dagliga verksamhetens egna lokaler börjar man i regel med en samling för att gå igenom schemat för dagen. Varje brukare har sitt eget individuella schema att utgå ifrån.

En aktivitet kan vara att öva på att kommunicera i en mindre grupp. Samtalen kan handla om olika ämnesområden som brukarna är intresserade av. Vid kommunikation kan brukaren individuellt eller i grupp öva på att använda bilder och tecken som stöd.

Några kan utföra olika legoarbeten som att packa och sortera varor, exempelvis skruvar som ska sorteras i kartonger och etiketter som ska sättas på förpackningar. Annat legoarbete kan vara att de har fått ett uppdrag från en fabrik att putsa och måla föremål i trä.

En del brukare vill ägna sig åt skapande verksamhet, som att hålla på med lera eller gips, måla och rita. Andra önskar handarbeta, till exempel sy, sticka, virka eller arbeta i trä.

Lunch äter man tillsammans, men en del kan ha egna matlådor med sig. Några vill kanske gå ut och äta. Det är brukarna själva som bestämmer hur de vill ha det. Några brukare kan vara med i en matlagningsgrupp som ska laga lunch eller baka.

Då behöver de tillsammans planera till exempel inköp av varor och gå igenom recept. Recepten kan ha bildstöd så att brukarna kan få möjlighet att själva planera ingredienser och ta fram de redskap som de behöver för de olika momenten.

Under eftermiddagen kan det finnas olika former av fysiska aktiviteter att välja på som att besöka badhus och vattengympa eller gym, eller ta en promenad. En del kanske väljer att vara med i en teatergrupp eller musikgrupp under eftermiddagen.

Det kan se olika ut hur man avslutar dagen men det är viktigt att samlas för att säga hej och lyssna in hur brukarna har haft det under dagen.

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 191

191

2022-05-02 09:36

Förstod du?

Hur fungerar en utflyttad gruppverksamhet?

Utflyttad gruppverksamhet I en utflyttad gruppverksamhet är en liten grupp av brukare och en handledare på plats på någon arbetsplats. Ofta är man på samma arbetsplats under en längre tid men en del grupper byter under veckan.

Exempel på utflyttad gruppverksamhet Serviceyrken:

• • • • • •

café restaurang matvarubutik kläd- eller second hand-butik hunddagis förskola

Förvaltning i en kommun:

• •

sköta om parker sköta trädgårdar

Att arbeta tillsamman med andra i en second handbutik där man tar emot och sorterar olika föremål som lämnats in kan vara en lärorik sysselsättning.

Återvinning och transport:

• •

sortera reservdelar från till exempel tvättmaskiner som ska återvinnas hämta möbler från privatpersoner och ta dem till second hand-butik

Individuell placering Det är även möjligt att bli individuellt placerad på ett företag.

Då är brukaren ensam, utan någon grupp eller handledare från den dagliga verksamheten. I stället ska brukaren göra arbetsuppgifterna så självständigt som möjligt men får hjälp och stöd av en handledare som jobbar på arbetsplatsen.

Arbetsplatsen kan vara en butik, verkstad, skola eller annat.

Brukaren får stöd av en arbetskonsult som kommer på besök ibland och ser om det behövs mer eller annat stöd.

192

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 192

2022-05-02 09:36

En individuell placering blir ungefär som en praktikplats och många hoppas få jobb på arbetsplatsen. Av de olika dagliga verksamhetstyperna är det vanligast att man får arbete genom individuell placering. Trots det är det vanligare att brukare går på traditionell gruppverksamhet eller utflyttad gruppverksamhet.

En individuell placering på en arbetsplats kan leda till anställning.

ersättning till brukaren

Brukarens ersättning för daglig verksamhet kan se olika ut beroende på om de får habiliteringsersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan.

• Habiliteringsersättning. Betalas ut till personer där det finns

ett beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Ersättning ges inte på helger och andra lediga dagar och är skattefri.

• Aktivitetsersättning. Betalas ut när en person inte kan arbeta

på grund av nedsatt arbetsförmåga under minst ett år på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Gäller enbart för personen i åldern 19–29 år och ansökan görs hos Försäkrings­kassan.

• Sjukersättning. En person som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att personen inte kan arbeta varken

Förstod du?

Vad menas med individuell placering inom daglig verksamhet?

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 193

193

2022-05-02 09:36

i dagsläget eller i framtiden har rätt till sjukersättning. Ersättningen gäller för personer i åldern 19–64 år.

•

Om det finns särskilda skäl har brukaren rätt till assistanser­ sättning i den dagliga verksamheten, exempelvis vid nedsatt förmåga att kommunicera med andra förutom sin personliga assistent. Den personliga assistenten får inte ersätta den personal som arbetar i den dagliga verksamheten.

Dagverksamhet för personer med demens Enligt socialtjänstlagen är dagverksamhet för personer med demenssjukdom en av de insatser som man kan söka bistånd för. Därför bör socialtjänsten i kommuner kunna erbjuda dagverksamhet för personer med mild till måttlig demenssjukdom och även till yngre personer med demens. Syftet är att personen ska få möjlighet till någon form av aktivitet och gemenskap med andra. Dagverksamheten ska bidra till att förbättra livskvaliteten och sti­ mulera fysisk aktivitet för att öka funktionsförmågan så att individen klarar av sin vardagssituation och kan bo kvar hemma.

Precis som i daglig verksamhet behöver det finnas en struktur på inne­ hållet i dagverksamheten. De som arbetar i en dagverksamhet bör ha en vård- och omsorgsutbildning då brukarna ska kunna erbjudas hälso- och sjukvård och även hjälpmedel och viss form av rehabilitering. Här gäller det som personal att använda sig av ett personcentrerat förhållningssätt och utgå från varje individs intressen och önskemål.

För att dagverksamheten ska kunna fylla sin funktion behöver den sam­ verka med exempelvis hemtjänst, hemsjukvård, anhöriga, biståndshandläg­ gare och primärvård.

reflektera

1. Vad känner du till om daglig verksamhet i din kom­ mun?

2. Om du skulle få anställning på en daglig verksamhet, vad skulle du då kunna bidra med?

194

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 194

2022-05-02 09:36

Kommuner har ett ansvar att se till att personer med funktionsnedsättningar har möjlighet till en aktiv fritid. De kan till exempel ordna olika former av lägerverksamhet.

rätt till en aktiv fritid Fritid är den tid när vi inte arbetar eller studerar utan själva kan bestämma vad vi ska göra. Hur man vill lägga upp sin fritid skiljer sig från person till person. En del vill vila, koppla av, se på film eller läsa en bok. Andra vill träna, segla, vara i naturen, gå en kurs, vara volontär, resa utomlands, gå på konsert eller sjunga i kör.

I Sverige är det vanligt att vara delvis aktiv på fritiden. Cirka 600 000 personer sjunger i kör och ungefär 70 % av befolkningen motionerar minst en gång i veckan. Hur fungerar det för personer med funktionsnedsättning? På vilket sätt är fritiden tillgänglig och vilka arbetar med att se till att den blir det?

Kommuner har det största ansvaret för att en person med en funktionsnedsättning får det stöd som han eller hon behöver för att underlätta i vardagen, men det handlar mest om praktiska saker och sysselsättning under dagtid. För att få en aktiv fritid, bryta isolering och kunna ingå i en social gemenskap krävs det ofta initiativ från familj, vänner, civilsamhället eller privata företag.

aktiv fritid – möjlighet att ägna sig åt något man tycker om när man är ledig

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 195

195

2022-05-02 09:36

civilsamhälle – frivilliga sammanslutningar mellan individer med gemensamma intressen och med en vilja att engagera sig, en länk mellan det privata och det offentliga (t.ex. kommunen)

Förstod du?

Vad menas med civilsamhället?

Civilsamhället är ett annat ord för föreningar, organisationer, intressegrupper och stiftelser som oftast arbetar med att driva frågor och skapa debatt, men som även ordnar aktiviteter och olika evenemang utan att målet är att gå med vinst.

Föreningar och organisationer för personer med funktionsnedsättningar I dag finns föreningar och organisationer som är ett komplement till kommunala verksamheter och som personer med olika funktionsnedsättningar kan ha nytta av. Det kan exempelvis vara bra att tillhöra en förening där man kan träffa andra med funktionsnedsättningar som man kan dela erfarenheter med, men även att hitta någon aktivitet som man är intresserad av.

Det finns också organisationer som är inriktade på personer med neuropsykiatriska, fysiska, intellektuella eller psykiska funktionsnedsättningar och där även anhöriga kan träffa andra i liknande situation för att utbyta erfarenheter och få stöd. föreningar

förening – sammanslutning som har till syfte att främja sina medlemmars intressen riksförbund – sammanslutning som omfattar hela landet

196

Riksförbundet Attention är en sammanslutning som har medlemmar med npf. De anordnar träffar inriktade på olika teman. Det finns både slutna och öppna träffar för barn och unga mellan 10 och 30 år. Syftet med träffarna är bland annat att deltagarna ska lära sig mer om npf, träffa andra i liknande situation, ha roligt och känna gemenskap. Träffarna kan också vara inriktade på att testa nya aktiviteter, till exempel bowling. De anordnar också caféträffar där man tar en fika, samtalar eller spelar ett spel. På deras hemsida finns en kalender med olika aktiviteter beroende på var man bor i landet.

Riksföreningen Grunden Sverige är en förening som riktar sig till personer med intellektuella funktionsnedsättningar och arbetar med frågor som handlar om att ha en bra bostad, utbildning och arbete, men också en meningsfull fritid. De har bland annat öppet hus med olika aktiviteter och resor. De driver också daglig verksamhet där man kan arbeta med till exempel matlagning, film och spel. Föreningen finns på olika platser i Sverige och

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 196

2022-05-02 09:36

Elhockey är en sport för personer med funktionsnedsättning. Man sitter i en nersänkt permobil som har tre hjul och kan svänga fort.

har en hemsida som man kan utforska och som ger information anpassad till var man bor i landet.

Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kom­ mitté anordnar idrottsaktiviteter för personer med npf, nedsatt rörelseförmåga, synnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning. Förbundets olika idrotter är inriktade på bland annat fotboll, friidrott, innebandy, elhockey, rullstolsdans, boccia och skytte. ParaMe är en annan del av förbundet där man kan hitta tips på olika träningsformer, bland annat om lagidrott, att träna själv eller att träna lugnt. organisationer

Inbjudan till påsklovsaktivitet från FUB och Viggofoundation.

Alla organisationer arbetar mot sitt speciella mål, till exempel att förmedla kunskap och informera om olika funktionsnedsättningar. På nästa sida finns exempel på organisationer som arbetar med inriktning på neuropsykiatriska, intellektuella, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.

organisation – samverkan mellan individer och grupper med gemensamma intressen och mål

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 197

197

2022-05-02 09:36

Exempel på organisationer som arbetar för personer med funktionsnedsättningar

•

Riksförbundet Attention – Arbetar med att sprida kunskap om neuro­psykiatriska funktionsnedsättningar, påverkar beslutsfattare och erbjuder gemenskap.

•

Autism- och Aspergerförbundet – Skapar mötesplatser och sprider kunskap om autism för att påverka beslutsfattare.

•

Svenska Downföreningen – Arbetar för delaktighet, jämlikhet och självbestämmande för att skapa ett likvärdigt samhälle för personer med Downs syndrom.

•

Svenska Dyslexiförbundet – Sprider information om nedsatt läs- och skrivförmåga/ dyslexi.

•

Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, DHR – Arbetar för att förmedla kunskap och hitta lösningar för ett tillgängligt samhälle. DHR står för delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet.

•

Dövblind Ungdom, DBU – Arbetar för att synliggöra barn och ungdomar med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet i samhället och för att skapa möjligheter för dem att få träffas.

•

Sveriges Dövas Riksförbund, SDR – Arbetar bland annat för rätten att använda svenskt teckenspråk.

•

För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB – Arbetar bland annat för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska ha inflytande över sina egna liv, vara delaktiga i samhället på lika villkor och inte bli diskriminerade.

•

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH – Arbetar för att bryta isolering genom till exempel kamratstöd, kurser och utflykter.

•

Hjärnfonden – Arbetar med att samla in pengar till svensk hjärnforskning för att hitta nya effektiva behandlingar och sprida kunskap.

•

Myndigheten för delaktighet – Arbetar för tillgänglighet i samhället samt för att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättningar.

Förstod du?

reflektera

Vilken funktion kan föreningar och organisationer ha för personer med funktionsnedsättningar?

1. Hur ser det ut i din kommun med aktiviteter för perso­ ner med funktionsnedsättningar?

2. Kan du se att det saknas aktiviteter? Vilka i så fall?

198

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 198

2022-05-02 09:36

ord att öva på Sysselsättning – Någonting att göra.

Färdighet – En förmåga att kunna utföra något.

Kunskap – Fakta, förståelse och färdigheter, som man skaffat genom studier eller erfaren­ het.

Inkludera – Låta någon vara en del av en gemenskap eller grupp, motsatsen till exklu­ dering.

Skollag – Där finns regler om vilka rät­ tigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har som gäller skolan, vissa särskilda utbildningsformer och annan peda­ gogisk verksamhet.

Skolform – Barn och ungdomar byter mellan olika skolformer under sin skoltid, exempel­ vis förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola.

Läroplan – Riktlinjer som de olika skolform­ erna ska följa.

Kursplan – Ett pedagogiskt verktyg för lärare och studerande som beskriver kursens innehåll, mål, undervisnings- och examina­ tionsformer.

Elevassistent – Arbetar i skolan och ska stötta elever som är i behov av särskilt stöd för att kunna följa med i undervisningen.

Anpassad studiegång – När eleven koncen­ trerar sig på ett begränsat antal ämnen för att klara av att bli godkänd i dessa.

Barnhälsoteam – Team som samarbetar för att stötta föräldrar och barn.

Elevhälsoteam – Team som arbetar med häl­ sofrämjande och förebyggande insatser för att stödja elever att nå sina kunskapsmål.

Handlingsplan – En detaljerad plan som beskriver vad som behöver göras för att nå uppsatta mål.

Individuell studieplan – Ett verktyg för att planera en enskild elevs utbildning och följa upp elevens kunskapsutveckling. Åtgärdsprogram – Ett underlag som beskri­ ver vilka åtgärder som behövs för en elev i behov av särskilt stöd.

Rättssäkerhet – Juridisk rättvisa, rättigheter och skyldigheter.

USS, utredning om särskilt stöd – En peda­ gogisk bedömning av elevens eventuella be­ hov av särskilt stöd, baserat på en kartlägg­ ning av elevens svårigheter och skolsituation.

Pedagogisk bedömning – Görs utifrån en kartläggning av specialpedagog med stöd av observationer och intervjuer med barnet/ eleven, förskolläraren, läraren och vårdnads­ havaren.

Psykologisk bedömning – Bedömning av bland annat en persons kognitiva och språk­ liga förmåga, baserat på tester utförda av psykolog.

Medicinsk bedömning – Bedömning av vilka medicinska faktorer som kan påverka en per­ sons nedsatta funktionsförmåga, baserat på en medicinsk undersökning utförd av läkare.

Social bedömning – Görs av en kurator för att se vilka faktorer som kan påverka en indi­ vids lärandesituation, exempelvis om det kan finnas psykosociala problem. Överklagan – När vårdnadshavare inte är nöjda med beslutad skolform för en elev kan de göra en skriftlig överklagan, exempelvis om de inte önskar att deras barn ska gå i särskola.

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 199

199

2022-05-02 09:36

ord att öva på Intellektuell funktionsnedsättning – Nedsatt kognitiv funktionsförmåga.

Folkhögskola – En annorlunda utbildnings­ form som vänder sig till vuxna.

Generella inlärningssvårigheter – När det tar längre tid att lära sig nya saker.

Yrkeshögskola – En eftergymnasial utbild­ ningsform som knyter an till arbetslivet och där man kombinerar studier med praktik.

Särskola – En skolform för elever som inte kan nå upp till kunskapsmålen i den ordinarie grundskolan och gymnasiet på grund av en intellektuell funktionsnedsättning eller en hjärnskada som visar på generella inlärnings­ svårigheter.

Grundsärskola – En skolform för elever som inte kan nå upp till kunskapsmålen i den ordinarie grundskolan och har en intellektu­ ell funktionsnedsättning eller en bestående hjärnskada som visar på generella inlärnings­ svårigheter.

Gymnasiesärskola – En skolform för elever som inte kan nå upp till kunskapsmålen i den ordinarie gymnasieskolan och har en intellek­ tuell funktionsnedsättning eller en bestående hjärnskada som visar på generella inlärnings­ svårigheter.

Träningsskola – En skolform för elever som inte kan nå upp till kunskapsmålen i särskolan.

Specialskola – En skolform för elever med grav språkstörning, syn- eller hörselnedsätt­ ning eller dövhet.

Resursskola – Ger stöd och anpassad indivi­ duell undervisning till elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsätt­ ning, sociala eller emotionella svårigheter.

Komvux som särskild utbildning – En person som har fyllt 20 år och har en intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärn­ skada kan studera på särskild grundläggande nivå och gymnasienivå.

200

Interaktiv skrivtavla – Active Board, en rörelsekänslig skärm som är kopplad till dator, nätverk eller en projektor.

Piktogram – Bild med svart bakgrund och med vit bild och text.

Bliss – Grafiska symboler som man kan peka på med handen eller en pannpinne eller lysa på med en lampa, används för personer med stora talsvårigheter.

Pekprat – Att peka på bilder samtidigt som man pratar eller kommunicerar med tecken.

Pekkartor – Kartor med bilder och symboler som man kan peka på för att underlätta kom­ munikationen under ett samtal.

Talapparat – Ett hjälpmedel där man kan ha förinspelade meddelanden som eleven kan spela upp vid behov.

AKK – Alternativ och kompletterande kom­ munikation. En metod där man kommuni­ cerar med hjälp av gester och kroppsspråk, tecken, symboler, bilder, konkreta föremål samt bokstäver.

TAKK – Tecken som alternativ och komplet­ terande kommunikation. En metod där stöd­ tecken och tal används på samma gång.

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 200

2022-05-02 09:36

ord att öva på IKT-pedagog – IKT står för informations- och kommunikationsteknik, en IKT-pedagog har som uppgift att inspirera, handleda och ut­ veckla användningen av digitala möjligheter i undervisningen.

Arbetsliv – När man börjar arbeta kommer man ut i arbetslivet.

Samhall – Statlig verksamhet med uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbe­ ten för personer med funktionsnedsättning.

Daglig verksamhet – Insatser i form av sys­ selsättning för personer med intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtill­ stånd eller bestående hjärnskada.

Arbetsgivare – Den som anställer och betalar någon lön för ett arbete.

LOV – Lagen om valfrihetssystem, inne­ bär att brukaren efter myndighetsbeslut kan välja mellan minst två utförare av en tjänst.

SIUS – Särskild stödperson för introduktionsoch uppföljningsstöd, utses av Arbetsför­ medlingen.

Legoarbete – När man utför en viss arbets­ uppgift på uppdrag av ett företag, till exem­ pel slipar eller monterar vissa detaljer.

Tillgänglighetsåtgärder – När en arbetsgiva­ re gör anpassningar så att det fungerar för en person med funktionsnedsättning att arbeta på arbetsplatsen.

Aktiv fritid – Möjlighet att ägna sig åt något man tycker om när man är ledig.

Sociala företag – Företag med syfte att skapa samhällsnytta.

Lönebidrag – När en arbetsgivare får ekono­ miskt bidrag till en anställd persons lön.

Civilsamhälle – Frivilliga sammanslutningar mellan individer med gemensamma intres­ sen och med en vilja att engagera sig, en länk mellan det privata och det offentliga (t.ex. kommunen)

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 201

201

2022-05-02 09:36

sammanfattning • • • • • • • • • • •

202

Förskolan har en viktig roll att arbeta förebyggande och att tidigt upp­ täcka barns behov så att de kan få det stöd som de har rätt till. För att barnet ska få rätt stöd kan förskolan behöva skriva en handlingsplan.

I skolan är det viktigt att skapa förutsättningar så att lärmiljön blir tillgäng­ lig med stöd av struktur och rutiner. Då ställs det krav på den sociala, pedagogiska och fysiska miljön.

Inkludering innebär att i ett skolsystem ska alla elever känna pedagogisk och social gemenskap samt få vara delaktiga och ha inflytande när det gäller planering och undervisning.

En elevassistent har som uppgift att vara ett pedagogiskt stöd så att en elev eller elevgrupp ska kunna följa med i undervisningen.

Extra anpassningar för att göra undervisningen mer tillgänglig kan vara ett schema över skoldagen, tydliga instruktioner, anpassade läromedel och digital teknik.

När en elev är i behov av särskilt stöd kan rektor på skolan besluta att en utredning om särskilt stöd, USS, ska göras. Detta kan i sin tur leda till ett åtgärdsprogram som beskriver vilka åtgärder som behövs för att eleven ska få rätt stöd. Exempel på särskilt stöd kan vara enskild undervisning, specialpedagogiska insatser i ett visst ämne eller anpassad studiegång.

Särskolan är en skolform för elever som inte kan nå upp till målen i den ordinarie grundskolan och gymnasiet. För att en elev ska tas emot i grundsärskola måste en utredning visa på att eleven har en intellektuell funktionsnedsättning eller en bestående hjärnskada.

Grundsärskolan använder sig av en individuell studieplan och eleverna undervisas i mindre grupper. Förutom läraren finns det oftast assistenter som ett extra stöd för eleverna.

Träningsskola är till för elever med stora kognitiva svårigheter och som inte kan nå upp till kunskapsmålen eller tillgodogöra sig grundsärskolans undervisning. Undervisningen sker oftast i form av en-till-en-undervisning och är mer praktiskt upplagd.

Specialskolan är en skolform med inriktning för exempelvis elever med grav språkstörning, synnedsättning, hörselnedsättning eller dövhet.

Gymnasiesärskolan är till för elever som har en intellektuell funktionsned­ sättning eller en bestående hjärnskada som visar på generella inlärnings­ svårigheter.

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 202

2022-05-02 09:36

sammanfattning • •

• •

• •

•

Komvux som särskild utbildning tillhör den kommunala vuxenutbildningen och är till för personer som har en intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. Utbildningen finns på grundläggande nivå och gymnasial nivå.

Efter gymnasiet finns det olika alternativ för personer med funktionsned­ sättningar som vill fortsätta studera: universitet/högskola, folkhögskola eller yrkeshögskola, YH. Varje studieanordnare är skyldig att se till att det finns pedagogiskt stöd. Det är dock inte möjligt att studera vid universitet, högskola eller yrkeshögskola om man har läst gymnasiesärskola.

Arbetsförmedlingen kan ge stöd både när en person med funktionsned­ sättning letar efter, ansöker om och ska börja på ett nytt jobb. Det går även att få stöd och anpassningar på en befintlig arbetsplats samt få speciella anpassade jobb.

Det finns olika lagar som reglerar arbetsgivarens ansvar när det gäller stöd för anställda med funktionsnedsättning: diskrimineringslagen, arbetsmiljö­ lagen och socialförsäkringslagen. Arbetsgivaren kan få stöd och bidrag från Försäkringskassan för att kunna göra anpassningar. Det finns även möjlighet för arbetsgivare att få ekonomiskt bidrag till personens lön, så kallat lönebidrag.

Samhall är en verksamhet som har uppdraget att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga.

Daglig verksamhet är ett alternativ till att vara anställd och riktar sig till vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd eller bestående hjärnskada. Aktiviteterna ska utgå från varje individs behov, önskemål och förmågor. Det finns tre olika dagliga verksamhets­ typer: traditionell gruppverksamhet, utflyttad gruppverksamhet och individuell placering.

Personer med funktionsnedsättning har rätt till en aktiv fritid för att bryta isolering och kunna ingå i en social gemenskap. Då krävs det ofta initiativ från familj, vänner, privata företag eller civilsamhället.

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 203

203

2022-05-02 09:36

instuderingsfrågor 1. Vilka olika former av anpassad undervisning finns det?

2. Beskriv vad en handlingsplan i förskolan har för funktion.

3. Hur kan grundskolan och gymnasiet skapa förutsättningar för att elever ska klara skolarbetet om de är i behov av stöd?

4. Vad kan vara vanligt att vuxna drabbas av om de inte fått stöd för sina behov i skolan?

5. Vad handlar inkludering om när det gäller skolsystemet?

6. Ge exempel på vad social, pedagogisk och fysisk miljö kan vara.

7. Ge exempel på extra anpassningar och särskilt stöd.

8. Vad gör en elevassistent?

9. Vad kan vara en anledning till att en elev får enskild undervisning?

10. Vad handlar anpassad studiegång om?

11. Vad är ett åtgärdsprogram?

12. Vilka kan skolans elevhälsoteam samverka med?

13. Vart kan vårdnadshavare vända sig om de är missnöjda med ett åtgärdsprogram och vill överklaga?

14. Vilka elever är särskolan till för?

15. Vilken skolform är till för elever med mer omfattande kognitiva svårigheter?

16. Nämn några metoder och verktyg som används i särskolan.

17. Vad krävs innan det tas ett beslut om att en elev ska tas emot i grundsärskolan?

18. Vad handlar en individuell studieplan om i grundsärskolan?

19. Vilka arbetssätt är vanliga i träningsskolan?

20. Vilka olika program finns det i gymnasiesärskolan?

204

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 204

2022-05-02 09:36

instuderingsfrågor 21. Vad är tanken med skolformen Komvux som särskild utbildning?

22. Till vilka elever riktar sig specialskolan?

23. Vilka skolor finns det för personer med funktionsnedsättningar som vill studera efter gymnasiet?

24. Vilket stöd kan Arbetsförmedlingen ge en person med funktionsnedsättning?

25. Vilka lagar finns det som ska vara ett stöd för anställda med funktionsnedsättning?

26. Ge exempel på vilka tillgänglighetsåtgärder som kan behövas på en arbetsplats.

27. Vad är Samhall?

28. Vilka personer riktar sig daglig verksamhet till?

29. Vilka tre typer av daglig verksamhet finns det?

30. Nämn några föreningar och organisationer som ordnar aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar.

4 Utbildning, arbete och fritid

51104492.1.1_s146-205.indd 205

205

2022-05-02 09:36

Iréne Larsson Marie Bäcklinder Setterlund

Funktionsförmåga 2 är skriven för kursen Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 2. Kursen behandlar olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) och förvärvade hjärnskador och vilket stöd och bemötande som kan ge vårdtagare och brukare en fungerande vardag och god livskvalitet.

Larsson Bäcklinder Setterlund

Funktionsförmåga 2

Funktionsförmåga 2 tar upp frågor som:

Funktionsförmåga Iréne Larsson Marie Bäcklinder Setterlund

2

• Hur planeras, genomförs, dokumenteras och utvärderas stöd- och hjälpinsatser enligt LSS?

• Vilka specialpedagogiska arbetssätt, metoder och hjälpmedel kan

• Hur ser samhällets stöd ut när det gäller utbildning, sysselsättning och en aktiv fritid för någon med npf?

• Hur kan utanförskap i samband med funktionsnedsättning förebyggas?

Varje kapitel är uppbyggt kring punkter i kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att vara aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Iréne Larsson är specialpedagog, förskollärare och lärare med erfarenhet från förskola och grundskola samt från Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet.

Iréne är huvudförfattare till detta läromedel och har tidigare skrivit Specialpedagogik 1.

Funktionsförmåga 2

främja individens självbestämmande och möjlighet till utveckling och lärande?

Marie Bäcklinder Setterlund är specialpedagog, vårdlärare och sjuksköterska med yrkesbakgrund från vård och omsorg, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.

Marie har mångårig lärarerfarenhet från Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet.

ISBN 9789151104492

9 789151 104492

51104492.1.1_Omslag.indd 1-3

2022-05-02 09:21