9789151102252

Christer Ekholm

Epikanalys EN KORT INTRODUKTION

Innehåll

1 Inledning

5

2 Vad är epik?

9

3 Genrer och intrigtyper

13 Roman 16 Kortprosa 17

4 Författare, berättare, läsare

23

5 Analys och tolkning

27

6 Narratologi: Tempus, modus och röst

31 Tempus 34 – Ordning 34 – Hastighet 35 – Frekvens 36 Modus 37 – Distans 37 – Perspektiv 40 Röst 42 – Berättandets tempus 43 – Berättandets nivåer 44 – Den berättande personen 45

7 Personer och rum

47 Karaktärisering 51 Rum 53

8 Motiv och tema

55 Motiv 55 Tema 57

9 Intertextualitet

59 Parafras, parodi, pastisch 63 Transtextualitet 64

10 Exempelanalys

69

11 Slutord

75

Referenser

77

Sakregister

81

K API TE L 1

Inledning Att berätta och ta del av berättelser är lika viktigt för människan som att äta och dricka. Så har det alltid varit. Att alla kulturer är uppbyggda på myter bekräftar, lika mycket som det lilla barnets obetvingliga intresse för fabler och sagor, att människan i grunden är och förblir en narrativ varelse som via berättelsen söker mening och sammanhang i tillvaron. I denna bok anläggs ett analytiskt perspektiv på denna grundläggande mänskliga praktik. Ambitionen är att introducera begreppsliga perspektiv och verktyg för att beskriva hur berättande texter är gjorda, det vill säga hur de säger vad de säger.

I den vardagliga lässituationen, i en fåtölj eller hängmatta, där man tar del av litteratur för lustens, upplevelsens, inlevelsens och känslans skull, är det analytiska förhållningssättet inte alls självklart. Ja, många skulle till och med säga att analys kräver en distans till texten som hindrar den från att verka på 5

Christer Ekholm det där förförande viset. Men för dem som arbetar med litteratur och litteraturläsning i ett professionellt sammanhang är det annorlunda.

Inom det akademiska litteraturstudiet, där det analytiska förhållningssättet har sina rötter, är den detaljerade beskrivningen av det litterära utförandet sedan länge en självklar del av det forskare gör och studenter undervisas i. I den litteraturvetenskapliga hanteringen av studieobjektet ingår helt enkelt ett analytiskt moment, ett faktum som ofta är baserat i en litteratursyn lik ­Terry Eagletons: ”En del av det vi menar med ett ’litterärt verk’ är att vad som sägs i ett sådant måste förstås i termer av hur det sägs.”1 Även för grundskole- och gymnasielärare har analysen en självklar plats. För det första ingår litteraturanalytiska perspektiv och begrepp sedan länge i det centrala innehåll som beskrivs i svenskämnets centrala styrdokument för såväl årskurs 7–9 som gymnasiet. För det andra finns en konsensus om att dessa perspektiv och begrepp är oundgängliga verktyg för att i undervisningen på ett metodiskt och strukturerat vis kunna tala gemensamt om litterära texter på en nivå som går 1 Terry Eagleton, How to Read Literature, New Haven & London: Yale University Press, 2013, s. 3, min översättning.

6

1. Inledning utöver och kan etablera dialogisk kontakt emellan elevernas individuella läsupplevelser. I ett lärar­perspektiv är därmed en litteraturanalytisk kompetens en given förutsättning för praktiserandet av den ”didaktiska läsart” som styr lärarens inläsning och förberedelser inför ett undervisningspass om litteratur.2 Att som lärare ha ett initierat fokus på hur ett stycke litteratur är gjort och skapar betydelse är helt enkelt grundläggande för att kunna få till stånd och hantera en produktiv diskussion kring de ofta starkt varierande betydelser som elever tillskriver texten i en klassrumssituation.

Det är inte ovanligt att man i litteraturstudiet talar om en texts ”form” respektive dess ”innehåll”. Enligt den terminologin behandlar denna bok berättelsens ”form”. Ett sådant ordval kan dock få oss att hamna i en stelbent och missvisande syn på hur litteratur finns till och fungerar. En litterär text är ju en gjord figuration, en språklig akt och händelse, och dess utformning (i alla av2 Om didaktisk läsart, se Staffan Thorson, Den dubbla receptionen: Om litteratursamtal mellan elever och deras lärare, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, nr 46, Göteborg: Göteborgs universitet, 2005, s. 27f. och Michael Tengberg, Samtalets möjligheter: Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2011, s. 86–88.

7

Christer Ekholm seenden, vad gäller såväl ”innehåll” som ”form”) är handlingar eller val – som författaren har utfört och vi som läsare har att beakta. Att uppmärksamt försöka fånga in att ett verk är gjort på detta sätt, och inte något annat, är då i någon mening att verkligen ta det här med litteratur på allvar.

8

Epikanalys En kort introduktion Christer Ekholm Vad är egentligen berättelser? Hur är de konstruerade? Hur skapar de effekt och betydelse?

Fiktionsberättelser har alltid varit en viktig del i människans tillvaro. Genom dem söker vi mening och sammanhang i livet. I denna bok ges en översiktlig presentation av perspektiv och begrepp som lägger grunden för fördjupade samtal och utredande skrivande om epikens formvärld.

Boken riktar sig i första hand till studenter på lärarutbildning och i litteraturvetenskap. Den fungerar samtidigt som en ingång till nya sätt att se och diskutera för alla som har ett intresse för frågan om hur fiktionsberättelsen säger vad den säger.

Christer Ekholm är lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av undervisning inom litteraturvetenskap och på svensklärarutbildningen.

ISBN 9789151102252

9 789151 102252