9789151102177

Förkortningslista

Mikael Pauli

Eva Lundberg

Erik Öman

Eva Lundberg är f.d. gymnasielektor.

Hon har mångårig erfarenhet av att under­visa i juridik och företagsekonomi.

Vidare var hon Skolverkets ämnes­ expert i juridik vid gymnasie­reformen GY 11.

Mikael Pauli är kansliråd i Regeringskansliet och f.d. hovrättsassessor. Han har under flera år undervisat på juristprogrammet vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademien.

Erik Öman är jurist och civilekonom.

Han har tidigare arbetat som bank­ jurist och lärare på juristprogrammet i Uppsala samt med lagstiftningsut­ redningar. Han är idag konsult och hjälper företag att efterleva framförallt finansiella regelverk.

Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du tänker på det. Att studera juridik är därför allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – det vill säga situationer du kan hamna i som privatperson.

Privatjuridik

LEX Privatjuridik

Denna fjärde upplaga av LEX Privatjuridik innehåller flera nyheter.

Förutom ett väsentligt utökat antal övningsuppgifter behandlas bland annat den nya namnlagen, lagen om framtidsfullmakter, skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och EU:s allmänna dataskyddsförordning.

LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik och ingår i LEX-serien. LEX-serien täcker in gymnasieskolans samtliga tre kurser i juridik, och innefattar också LEX Affärsjuridik och LEX Rätten och samhället. Läromedlen kan läsas av alla som är intresserade av juridik och fungerar även som introduktions­litteratur vid högskolestudier.

FJÄRDE UPPLAGAN

Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman

AD Arbetsdomstolen(s domar) AvtL avtalslagen BrB brottsbalken DaL lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler DiskrL diskrimineringslagen DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen FAL försäkringsavtalslagen FLL föräldraledighetslagen FML förtroendemannalagen FB föräldrabalken FBL fastighetsbildningslagen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JB jordabalken KKL konsumentköplagen KKrL konsumentkreditlagen KO konsumentombudsmannen KTjL konsumenttjänstlagen KöpL köplagen LAS lagen om anställningsskydd MBL lagen om medbestämmande i arbetslivet NJA Nytt juridiskt arkiv p punkt PBL plan- och bygglagen RB rättegångsbalken RF regeringsformen RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SkL skadeståndslagen SOU Statens offentliga utredningar st stycke UB utsökningsbalken ÄB ärvdabalken ÄktB äktenskapsbalken

4

3

INNEHÅLL Internationell rätt Förord

3

Bokens uppbyggnad

42

Vad är internationell rätt? 43

1

8

Bokens innehåll 9 Förhållandet mellan bokens rättsområden 10 Offentlig rätt och civilrätt 10

Viktiga offentligrättsliga områden 11 Viktiga civilrättsliga områden 13

Internationell privat- och processrätt 47 Lagval 48

Domsrätt, erkännande och verkställighet 50

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 51

Allmänt om Europakonventionen 51 Relationen mellan svensk rätt och Europakonven­ tionen 52

EU-medlemskapet och dess rättsliga följder 53

Övningar Offentlig rätt eller civilrätt? 19

Juridik och juridisk metod

Internationell rätt påverkar svensk rätt 46

20

2

Lagarna och deras roll i samhället 21 Hur en lag stiftas 22

Normer och deras inbördes hierarki 24 Andra rättskällor 25

Vissa grundläggande rättsliga begrepp 26

Europasamarbetets framväxt 54

Maktöverlåtelsen till unionen 57 Så fungerar EU – rollfördelningen mellan organen 57 EU och den enskilde 61

Avslutning 64 Sammanfattning 65 Övningar Rätt eller fel? 66 Fakta 67 Fall 68

Rättssubjekt 26

Rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga 27 Dispositiva och tvingande regler 28 Bevisbörda 30

Juridisk metod 30

Juristens roll – att tolka lagtexten 31 Att tolka lagtexten med hjälp av andra rättskällor 32 Att tillämpa lagen bortom dess ordalydelse 34

Avslutning 36 Sammanfattning 37 Övningar Rätt eller fel? 38 Fakta 39

Straff- och processrätt

70

4

Brott och påföljder 72 Vad är ett brott? 73

Några vanliga brott 75 Ursäktande omständigheter 86 Brottspåföljderna 87

Olika domstolstyper 90

Allmänna domstolar 90 Förvaltningsdomstolar 92 Specialdomstolar och särskilda domstolar 92

Processen vid tingsrätt 93

Processen i brottmål 94 Processen i tvistemål 97

Successionsrätt

Processrättsliga principer 103 Utsökning 105

164

6

Arvsrätt 165

Konkurs 107

Släktingars arvsrätt 166

Skuldsanering 109

Makes arvsrätt 169

Avslutning 111

Allmänna arvsfondens arvsrätt 171

Sammanfattning 112 Övningar

Förskott på arv 173

Förutsättningar för arvsrätt 171

Rätt eller fel? 114

Testamente 174

Fakta 116

Förutsättningar för giltighet av testamente 176

Lagtext 117

Rätt att ta testamente 178

Fall 118

Familjerätt

120

5

Olika samlevnadsformer 122 Att gifta sig 123

Äktenskapsskillnad 126 Makars ekonomiska förhållanden 129 Samboende 140

Föräldrar och barn 143

Tolkning av testamente 179 Laglott 180

Boutredning och arvskifte 181 Avslutning 182 Sammanfattning 183 Övningar Rätt eller fel? 184 Fakta 185 Lagtext 186 Fall 187

Fader- och moderskap 144 Barnets namn 146 Vårdnad, boende och umgänge 148 Underhållsskyldighet 153 Adoption 153

Godmansskap, förvaltare och framtidsfullmakt 154 God man 154

Förvaltare 155 Framtidsfullmakt 156

Avslutning 156 Sammanfattning 157 Övningar Rätt eller fel? 158 Fakta 159 Lagtext 160 Fall 161

Avtalsrätt

190

Formerna för hur ett avtal ingås 191

7

Har ett avtal slutits? 193 För sen accept 195 Oren accept 196 Avtalsslut genom handlande 197 Avtalsslut genom passivitet 197

Avtalsslut genom fullmakt 199 Allmänt om fullmakter 199

Mellanmannens behörighet 202 Mellanmannens befogenhet 203 Att undvika problem vid avtalsslut med fullmakt 205

Ogiltiga avtal 206 LEX

5

6 Avslutning 209

Avslutning 247

Sammanfattning 210 Övningar

Sammanfattning 248 Övningar

Rätt eller fel? 211

Rätt eller fel? 249

Fakta 212

Fakta 250

Lagtext 213

Lagtext 251

Fall 214

Konsumenträtt

216

8

Konsumentköplagen 218

Konsumentköplagens tillämpningsområde 219 Varans avlämnande och risken för varan 221 Säljarens dröjsmål 222 Påföljder vid säljarens dröjsmål 222 Fel på varan 223 Påföljder om varan är felaktig 225

Fall 252

Fastighetsrätt

256

9

Fastighetsrättens särdrag 257

Fast och lös egendom 259 Fastighetsbildning och registrering av vissa uppgifter

259

Panträtt 261 Nyttjanderätt, servitut och expropriation 263

Hyresrätt 266

Reklamation, garanti, bytesrätt och öppet köp 226

Hyresrätt – en skyddslagstiftning 266

Köparens avtalsbrott 227

Hyresavtalet och uthyrningens upphörande 268

Övriga regler 228

Hyresvärdens skyldigheter 269

Konsumenttjänstlagen 230

Konsumenttjänstlagens tillämpningsområde 230 Näringsidkarens skyldigheter 230 Dröjsmål och felaktig tjänst 232 Priset för tjänsten 233

Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 234 DaL:s tillämpnings­område 234

Säljarens informationsskyldighet 236 Konsumentens ångerrätt 238

Oskäliga avtalsvillkor 239 Konsumentkreditlagen 240

Konsumentkreditlagens tillämpningsområde 240 Regler som förebygger överskuldsättning 241 Konsumentens rättigheter 242 Kreditgivarens rättigheter 242 Förlust av kontokort 243

Köp mellan privatpersoner 245

Hyresgästens skyldigheter 271 Förverkande av hyresrätt 272 Byte, överlåtelse och andrahandsuthyrning 273

Köp av fast egendom 276

Köpets form och villkor 277 Köpares och säljares skyldigheter 281 Fel i fastighet 282

Bostadsrätt 286

Bostadsrättsföreningen och medlemmarna 287 Upplåtelse och överlåtelse 288 Rättigheter och skyldigheter 289

Avslutning 290 Sammanfattning 291 Övningar Rätt eller fel? 292 Fakta 293 Lagtext 294 Fall 295

7

Arbetsrätt

298

10

Skadeståndsrätt och försäkringsrätt 334

11

Den svenska arbetsmarknadsmodellen 299

Förutsättningar för att skadestånd ska utgå 335

Arbetsrättens två rättsförhållanden 301

Ansvarsgrund 337

Den individuella arbetsrätten 301

Skador orsakade med uppsåt 337

Tvingande lagstiftning 302 Lagarnas tillämpningsområde – arbets­tagar­begreppet 303

Skador orsakade av vårdslöshet 337

Anställningsavtalets varaktighet 304

Barns skadeståndsskyldighet 342

Uppsägning 306 Avsked 309 Omplacering 309 Rättsliga följder om arbetsgivaren brutit mot LAS 310 Semesterlagen 311 Lagen om sjuklön 313 Föräldraledighetslagen 314

Den fackliga arbetsrätten 315 Kollektivavtal 315

Föreningsrätten 317 Förhandlingsrätten 318 Fredsplikt och stridsåtgärder 319

Förbud mot diskriminering i arbetslivet 321

Diskrimineringslagens syfte och omfattning 323 Förbud mot diskriminering 323 Regler om aktiva åtgärder 325 Rättsföljder vid brott mot diskrimineringslagen 326

Avslutning 327 Sammanfattning 328 Övningar Rätt eller fel? 329 Fakta 330 Lagtext 331 Fall 332

Vårdslöshet genom passivitet? 340 Strikt ansvar 342 Arbetsgivares ansvar 344

Ansvarsgräns 345 Kausalitet 345

Adekvat kausalitet 346 Tredjemansskador 347 Ansvarsfrihetsgrunder 347

Ersättningsfrågor 349

Ersättning vid personskada 349 Ersättning vid sakskada 350 Ren förmögenhetsskada 351 Ideella skador 351 Övriga regler om ersättning 353

Speciallagstiftning 354 Försäkringsrätt 355

Socialförsäkringsskyddet 356 Avtalsförsäkringar 357 Privata försäkringar 357 Försäkringsavtalslagens regler 359

Avslutning 362 Sammanfattning 363 Övningar Rätt eller fel? 364 Fakta 365 Lagtext 366 Fall 367

LEX

8

Bokens uppbyggnad

Juridik är läran om rättsregler och hur de tillämpas.

Ofta kan vi till vardags uppleva att lagar och andra regler känns begränsande, krångliga och kanske rent av onödiga.

Vid närmare eftertanke är det dock få människor som skulle vilja – eller våga! – leva i ett samhälle utan lagar. Risken för oordning och kaos skulle vara alltför stor. Våra lagar stiftas på demokratisk väg och kan vara handlingsregler för alla i samhället såsom privatpersoner, företag eller myndigheter.

01

9

1.1

Bokens innehåll Mycket av vad en privatperson gör till vardags styrs av lagar, ofta utan att hon eller han tänker på det. För en privatperson kan lagarna innebära en begränsning, som till exempel ett förbud mot att stjäla eller en skyldighet att betala skatt. Men lagarna kan också innebära rättig­heter, som att en konsument kan ha rätt att kräva en annan telefon om den ny­inköpta inte fungerar. Av titeln ”Privatjuridik” framgår att syftet med denna bok är att ge grundläggande juridiska kunskaper som är nyttiga för dig som privatperson. Nedan redogörs kortfattat för de viktigaste rättsområden som behandlas i boken.

– Boken förklarar kortfattat på vilket sätt EU:s regler påverkar privatpersoners tillvaro. Det handlar framför allt om EUsamarbetets målsättning att skapa den så kallade inre marknaden med sina fyra friheter – fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster. För privatpersoner ger reglerna framför allt bättre möjligheter att resa, bo, arbeta och studera i andra EU-länder.

– Frågor kring brott och straff diskuteras ofta i media. Därför är det intressant att känna till hur det svenska rättssystemets straffrättsliga och processrättsliga regler fungerar. Dessutom är det praktiskt att veta hur en rättegång går till för den som blir utsatt eller misstänkt för ett brott eller som hamnar i en civilrättslig tvist inför domstol.

– Familjerätten blir förr eller senare i livet av betydelse för de flesta privatpersoner genom att vi exempelvis blir sambor, gifter oss eller skaffar barn. Ett annat viktigt rättsområde är successionsrätten (arvs- och testamentsrätt), som reglerar hur en avliden persons egendom ska fördelas.

– Svensk rätt innehåller ett omfattande konsumentskydd bestående av bland annat köprättsliga regler. Detta värnar dig som privatperson när du köper varor eller tjänster av en näringsidkare.

– Boende och arbete är viktiga delar av en privatpersons tillvaro och trygghet. Därför är det betydelsefullt att känna till regler på de fastighetsrättsliga, hyresrättsliga och arbetsrättsliga om­ rådena.

LEX

10 – Tyvärr råkar många någon gång i livet ut för att de själva eller deras egendom kommer till skada genom olyckshändelse, slarv eller skadegörelse. Skadeståndsrättens och försäkringsrättens bestämmelser anger de juridiska reglerna för hur den drabbade kan kompenseras.

1. 2

Förhållandet mellan bokens rättsområden För att kunna förstå och tillämpa reglerna inom skilda rättsområden är det viktigt att ha en bild av hur de förhåller sig till varandra. På en advokatbyrå är det en grundläggande del av arbetet för juristerna att kunna urskilja exakt vad i klientens berättelse som är av juridisk betydelse.

Att förstå vilket rättsområde frågan gäller är ett första och helt nöd­ vändigt steg. Först därefter gäller det att ha mer detaljerade kunskaper om enskilda rättsregler och hur de kan tolkas.

1. 2 .1

Rättssubjekt = samlingsbegrepp för alla – till exempel människor, företag och föreningar – som kan ha rättigheter och skyldigheter, såsom att äga tillgångar och ha skulder

Offentlig rätt och civilrätt Ämnet juridik brukar delas in i offentlig rätt och civilrätt. Offentlig rätt handlar om hur den offentliga makten är fördelad och hur den utövas, det vill säga vad stats­makten får göra gentemot enskilda rättssubjekt. Lite förenklat kan det alltså sägas handla om regler som skyddar enskilda mot staten, antingen i form av rättig­heter för enskilda eller begränsningar av vad statsmakten får göra.

Mari Heidenborg är Justitiekansler (JK) sedan 2018. JK har regeringens uppdrag att bland annat övervaka att myndigheter och domstolar och deras tjänstemän fullgör sina uppgifter i enlighet med gällande rättsregler.

JK är som åklagare den ende som har rätt att väcka åtal för yttrande- och tryckfrihetsbrott.

Bokens uppbyggnad

11 Det kan röra sig om regler som begränsar vad en polisman får göra vid ett ingripande eller regler för vad som gäller vid utredning och rättegång beträffande en brottsmisstänkt person. Den offentliga rätten handlar också om hur den offentliga makten är fördelad mellan riksdag, regering och myndigheter.

Offentlig rätt = den rättsliga relationen mellan den offentliga makten och enskilda

Civilrätt handlar om relationer mellan enskilda. När du köper­ett paket mjölk i mataffären sker köpet mellan två enskilda rättssubjekt: dig själv som privatperson och butiken som är ett företag. Ett annat exempel är avtal mellan två privatpersoner, som när två grannar kommer överens om köp av en begagnad cykel. Det kan också handla om en relation mellan två företag, som när en mataffär beställer en leverans bröd från ett bageri. Staten kan också vara den ena parten i en civilrättslig relation.

Ur ett arbetsrättsligt perspektiv, det vill säga när staten är arbetsgivare, ses staten i princip som vilket enskilt rättssubjekt som helst. Även skadeståndsrätten är en del av civilrätten. Skadeståndsfrågor kan aktualiseras när en person förstör en sak som tillhör någon annan.

Civilrätt = rättsliga relationer mellan enskilda

1. 2 . 2

Viktiga offentligrättsliga områden Tyngdpunkten i boken ”Privatjuridik” ligger på civilrätt, men den behandlar även några offentligrättsliga rättsområden som är särskilt viktiga för privatpersoner.

LEX

12

1. 2 . 2 .1

Konstitutionell rätt

Med konstitutionell rätt menas läran om grundlagarna. Dessa reglerar framför allt vilken makt och vilka uppgifter de statliga organen har, till exempel riksdag, regering eller olika myndigheter. Grundlagarna ger också ett skydd för mänskliga fri- och rättigheter. De bygger på tanken att Sverige är en demokratisk rättsstat, där den offentliga makten utgår (härstammar) från folket och utövas av folkets valda representanter i riksdagen.

1. 2 . 2 . 2

Internationell rätt

Staters agerande mot varandra och hur de ingår överenskommelser med varandra regleras av den del av den internationella rätten som kallas för folkrätt. Folkrätten styr arbetet i internationella samarbeten, som i FN. EU-samarbetet kan sorteras in under folkrätten, men eftersom EU-rätten har en lite speciell karaktär har den kommit att betraktas som ett eget rättsområde.

Afrikanska asylsökande kommer till Italien med båt.

Det första landet där asyl­ ansökan lämnas in ansvarar för asylprocessen enligt EU:s Dublinförordning.

Som ett resultat av EUsamarbetet går det alltså inte att söka asyl i flera medlemsstater samtidigt.

Dublinförordningen har kritiserats bland annat för att snedvrida asylmottagandet till Medelhavsländernas nackdel. Det pågår förhandlingar mellan EU:s medlemsstater om att reformera förordningen, men frågan är politiskt kontroversiell eftersom flera stater inte vill ta emot fler flyktingar.

Bokens uppbyggnad

13 Folkrätten utgår från suveränitetsprincipen, som innebär att varje stat ensam har makten över sitt territorium och sina inre angelägenheter.

Internationellt samarbete kräver därför enhällighet mellan de stater som deltar. EU-samarbetet är ett undantag eftersom det i vissa delar innebär att medlemsstaterna har överlåtit makt till det samarbetsorgan – den Europeiska Unionen – som staterna tillsammans har skapat.

Denna maktöverlåtelse ger EU-rätten sin annorlunda karaktär jämfört med den övriga folkrätten.

1. 2 . 2 .3

Straffrätt, processrätt och förvaltningsrätt

Gemensamt för straffrätten, processrätten och förvaltningsrätten är att det där ställs upp regler för hur den offentliga makten får utövas gentemot enskilda. Straffrätten är läran om vilka handlingar som är straff­ bara och vilka följderna kan bli för den som begår brott. Processrätten anger­ spelreglerna för hur en straffrättslig och civilrättslig rättegång i domstol ska gå till.

Förvaltningsrätten består egentligen av flera rättsområden och innehåller regler bland annat om hur myndigheter ska sköta sin verksamhet, offentlighet och sekretess, hälsoskydd, utlänningars rätt att komma till Sverige samt vilka sociala stödåtgärder som enskilda kan ha rätt till. Förvaltningsrätt kommer inte att behandlas närmare i denna bok. Förvaltningsprocessrätten anger vilka möjligheter privatpersoner har att få myndighetsbeslut granskade och omprövade i domstol.

1. 2 .3

Viktiga civilrättsliga områden Civilrätten kan delas in i många olika rättsområden och uppdelningen görs ibland på lite olika sätt. Avtalsrätten kan ses som en utgångspunkt för civilrätten, eftersom de flesta rättsliga förhållanden mellan två parter på ett eller annat sätt kretsar kring ett avtal.

LEX

14

1. 2 .3 .1

Rättsverkan = juridisk följd, konsekvens

1. 2 .3 . 2

Familjerätt

Familjerätten är ett område inom civilrätten som berör alla människor på ett konkret sätt, ofta flera gånger under en livstid. Till familjerättens huvudfrågor hör äktenskapets och samboförhållandets rättsverkningar, föräldrars ansvar för sina barn samt regler om förmyndarskap.

Eftersom de familjerättsliga relationerna inte grundas på avtal (även om det ibland sägs att äktenskapet är ett slags avtal) är det naturligt att familjerätten skiljer sig en hel del från andra civilrättsliga områden.

Successionsrätt

Successionsrätten behandlar frågor om hur egendom ska fördelas efter en avliden person och omfattar både regler för arv och för testamente.

Lagen – ärvdabalken – reglerar hur den avlidnes egendom ska fördelas.

Om ett giltigt testamente har upprättats kan egendomen fördelas på ett annat sätt, i enlighet med den avlidnes vilja. Successionsrätten kan antingen sorteras in under familjerätten eller, som i denna bok, behandlas som ett eget rättsområde.

Bokens uppbyggnad

15

1. 2 .3 .3

Allmän avtalsrätt

Den allmänna avtalsrättens regler beskriver hur två parter ingår ett giltigt avtal och hur avtalets innehåll ska tolkas. Dessutom anger den vad som krävs för att ett avtal ska kunna ogiltigförklaras. Den allmänna avtalsrätten brukar kort och gott kallas avtalsrätt. För enkel­hetens skull kommer den beteckningen att användas i denna bok.

1. 2 .3 . 4

Speciell avtalsrätt

Parterna kan vara helt överens om att ett avtal har ingåtts, men vara oense om vilka skyldigheter och rättigheter som följer av avtalet, som till exempel vilka konsekvenser det kan bli om någon bryter mot det som avtalats. Parterna kan alltså vara överens om att den ena av dem ska sälja en bil till den andra. Men vad händer om köparen är missnöjd med bilen? Är det fråga om ett avtalsbrott? Och i så fall – vilka påföljder ska köparen kunna kräva? Reparation, en ny bil, eller ska köparen kunna häva köpet och få pengarna tillbaka? Ska köparen dessutom ha rätt till skadestånd? Under den gemensamma rubriken speciell avtals­ rätt, ofta kallad kontraktsrätt, behandlas frågor om vad ett avtalsbrott innebär och vilka påföljder som kan användas.

LEX

16 Många av de rättsområden som behandlas i denna bok är kontraktsrättsliga. Exempelvis behandlar både köprätt, konsumenträtt och fastig­hetsrätt till stor del samma slags frågor, det vill säga avtalsbrott och påföljder. Däremot finns vissa skillnader när det gäller hur olika situationer ska lösas. Dessa skillnader mellan rättsområdena brukar framför allt bero på vad som köps och vilka parterna är. Ett bilköp är exempelvis en typisk köprättslig fråga. Men om bilköparen är en privat­person och säljaren en näringsidkare blir konsumenträttsliga regler tillämpliga på köpet i stället för köplagen. Och för ett köp som gäller fast egendom blir särskilda fastighetsrättsliga regler tillämpliga. Även hyresrätten är ett kontraktsrättsligt område, eftersom den bygger på ett avtal. Själva föremålet för avtalet är en hyresbostad eller en hyreslokal i stället för en bil som i exemplet ovan. Avtalsformen är hyra i stället för köp. Men i grund och botten besvarar regleringen samma rättsliga frågor, det vill säga vad som räknas som ett avtalsbrott från hyresvärdens eller hyresgästens sida och vilka påföljder som i så fall kan göras gällande. En sådan frågeställning kan vara hur allvarlig misskötsel det krävs från en hyresgäst för att hyresvärden ska ha rätt att säga upp avtalet. Är din lokala lunchrestaurang så billig att du faktiskt borde fråga dig varför? Ja, då kan det bero på svartjobb. Skatteverket frågar varje höst allmänheten och företag om deras inställning och kännedom om svartarbete.

Bokens sista kontraktsrättsliga rättsområde är arbetsrätten. Där är det ett anställningsavtal som står i centrum i stället­för ett avtal om exempelvis köp eller hyra, men de grundläggande rättsliga frågorna påminner om varandra. Är det ett brott mot anställningsavtalet om arbetsgivaren omplacerar en anställd till mer okvalificerade uppgifter?

Begår arbetstagaren i så fall ett avtalsbrott genom att vägra att utföra de anvisade uppgifterna? Vad gäller om en arbetstagare kommer för sent eller berusad till arbetsplatsen? Räknas det som ett avtalsbrott och har arbetsgivaren rätt att som påföljd säga upp eller avskeda arbetstagaren?

Om arbetstagaren är medlem i en fackförening, innehåller arbets­rätten dessutom ytterligare en avtalsrelation, förutom den mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetstagarnas anställningsvillkor styrs nämligen ofta av kollektivavtal. Ett sådant kan tecknas mellan arbetsgivaren eller en arbetsgivareorganisation och en arbetstagar­organisation, som före­ träder de arbetstagare som är medlemmar i organisationen. Även ett kollektivavtal ger upphov till frågor om avtalsbrott och påföljder.

Bokens uppbyggnad

17

1. 2 .3 .5

Skadeståndsrätt

Kontraktsrätten bygger på att det finns ett avtal mellan parterna. När det saknas en avtalsrelation används i stället skadeståndsrätten för att den som lidit skada ska kunna kompenseras av den som orsakat skadan.

Till skillnad från de kontraktsrättsliga områdena har alltså den rättsliga relationen mellan parterna uppstått genom den handling som orsakade skadan. Det kan vara fråga om två bilar som kört ihop i en gatukorsning, någon som har halkat på en trottoar där fastighetsägaren borde ha sandat eller att en fotboll har krossat en fönsterruta.

LEX

18

1. 2 .3 .6

Försäkringsrätt

Förhållandet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare grundar sig – precis som när det gäller kontraktsrättsliga förhållanden – på ett avtal mellan två parter. Skillnaden är att de rättsliga frågorna inte handlar om avtalsbrott och påföljder. Försäkringsavtalet innehåller villkoren för när försäkringstagaren har rätt till ersättning.

Försäkringsrättens viktigaste funktion är att ange vissa begränsningar för hur försäkringsavtalets villkor får utformas, så att en rimlig balans kan upprätthållas mellan försäkringsbolagets och försäkringstagarens respektive intressen.

Bokens uppbyggnad

19

Offentlig rätt eller civilrätt?

1. En polisman bötfäller dig för fortkörning.

2. Du går tillbaka till elektronikaffären med en nyinköpt tv som inte fungerar.

3. Du kräver skadestånd av en granne som backat över din cykel med sin bil.

4. En person som gjort inbrott i ditt hus blir åtalad.

5. En mamma vill tillerkännas ensam vårdnad om sitt och sin före detta makes gemensamma barn.

6. En pappa vill överklaga tingsrättens avgörande i ett vårdnadsmål.

7. Din hyresvärd säger upp dig från din lägenhet för att du inte betalat hyran på flera månader.

8. Du avskedas med motiveringen att du stulit ur kaffekassan i lunchrummet. Du erkänner gärningen men hävdar att detta inte kan vara skäl för avskedande.

9. Du är misstänkt för ett brott och begär att få en offentlig försvarare när du ska förhöras av polisen.

10. Du köper en tågbiljett av SJ men ångrar köpet och vill ha pengarna tillbaka.

11. Du har sökt bygglov för en tillbyggnad på ditt hus men fått avslag.

Nu vill du överklaga beslutet.

LEX

Förkortningslista

Mikael Pauli

Eva Lundberg

Erik Öman

Eva Lundberg är f.d. gymnasielektor.

Hon har mångårig erfarenhet av att under­visa i juridik och företagsekonomi.

Vidare var hon Skolverkets ämnes­ expert i juridik vid gymnasie­reformen GY 11.

Mikael Pauli är kansliråd i Regeringskansliet och f.d. hovrättsassessor. Han har under flera år undervisat på juristprogrammet vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademien.

Erik Öman är jurist och civilekonom.

Han har tidigare arbetat som bank­ jurist och lärare på juristprogrammet i Uppsala samt med lagstiftningsut­ redningar. Han är idag konsult och hjälper företag att efterleva framförallt finansiella regelverk.

Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du tänker på det. Att studera juridik är därför allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – det vill säga situationer du kan hamna i som privatperson.

Privatjuridik

LEX Privatjuridik

Denna fjärde upplaga av LEX Privatjuridik innehåller flera nyheter.

Förutom ett väsentligt utökat antal övningsuppgifter behandlas bland annat den nya namnlagen, lagen om framtidsfullmakter, skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och EU:s allmänna dataskyddsförordning.

LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik och ingår i LEX-serien. LEX-serien täcker in gymnasieskolans samtliga tre kurser i juridik, och innefattar också LEX Affärsjuridik och LEX Rätten och samhället. Läromedlen kan läsas av alla som är intresserade av juridik och fungerar även som introduktions­litteratur vid högskolestudier.

FJÄRDE UPPLAGAN

Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman

AD Arbetsdomstolen(s domar) AvtL avtalslagen BrB brottsbalken DaL lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler DiskrL diskrimineringslagen DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen FAL försäkringsavtalslagen FLL föräldraledighetslagen FML förtroendemannalagen FB föräldrabalken FBL fastighetsbildningslagen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JB jordabalken KKL konsumentköplagen KKrL konsumentkreditlagen KO konsumentombudsmannen KTjL konsumenttjänstlagen KöpL köplagen LAS lagen om anställningsskydd MBL lagen om medbestämmande i arbetslivet NJA Nytt juridiskt arkiv p punkt PBL plan- och bygglagen RB rättegångsbalken RF regeringsformen RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SkL skadeståndslagen SOU Statens offentliga utredningar st stycke UB utsökningsbalken ÄB ärvdabalken ÄktB äktenskapsbalken