9789151101880

A DR AN

Miljö- och energikunskap är en kursbok för gymnasiekursen med samma namn inom ämnet Hållbart samhälle (Gy 2011). Kursen är obligatorisk för teknikprogrammets inriktning mot Hållbart samhällsbyggande, men kan valfritt läsas av alla gymnasieprogram. Boken ger en god inblick i de utmaningar vi står inför när det gäller såväl miljö-, energi- som resurshot och kopplar dessa mot ett brett spektrum av konstruktiva lösningar. Läsaren utrustas även med redskap för att kunna analysera olika handlingsalternativ ur vetenskapliga och andra synvinklar.

Håkan Pleijel är professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Håkan är från början biolog och bedriver miljöforskning sedan 1987. Sedan år 1997 undervisar Håkan i miljövetenskap för allt från nyblivna studenter till forskarstuderande inom olika utbildningar, inklusive blivande lärare.

ISBN 9789151101880

9

789151 101880

Karin Pleijel och Håkan Pleijel

Karin Pleijel är gymnasielärare vid Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (GTG).

Karin är från början civilingenjör inom teknisk fysik och har under 13 år arbetat som miljöforskare. Sedan år 2000 undervisar Karin i naturvetenskapliga ämnen inklusive miljö- och energirelaterade kurser både på gymnasiet och yrkeshögskola.

Hon har på uppdrag av Skolverket, tillsammans med andra lärare, tagit fram innehållet i kursen Miljö- och energikunskap och ämnet Hållbart samhälle.

AN AG PL UP

Karin Pleijel och Håkan Pleijel

MILJÖ- OCH ENERGIKUNSKAP

MILJÖ- OCH ENERGIKUNSKAP

MILJÖ- OCH ENERGIKUNSKAP Karin Pleijel och Håkan Pleijel

INNEHÅLL 1 Behovet av hållbar utveckling 6 1.1 Exploatering och överexploatering 10 1.2 Belastningen på miljön ökar 11 1.3 Ekosystemtjänster – nyttigheter från naturen 14 16 1.4 Resurser från berg och jord 1.5 Hållbar utveckling – att tänka över generationsgränser 18 1.6 Hållbarhetens tre dimensioner 19 Sammanfattning 22 Uppgifter 23

2 Naturen – basen för vår tillvaro 24 2.1 Under samma lagar 2.2 Konsekvenser av massbalansprincipen

2.3 Näringskedjan – energins flöde och materians kretslopp

2.4 Resiliens – förmågan att klara störningar

Sammanfattning Uppgifter

3 Varför bry sig om miljön?

3.1 Människors hälsa och välbefinnande

3.2 Biologisk mångfald 3.3 Ekosystemens produktionsförmåga

3.4 Klimatet som skyddsobjekt 3.5 Miljöpåverkan på material 3.6 Skyddsobjekt handlar om värderingar

3.7 Analys och reflektioner Sammanfattning Uppgifter

4 Tillståndet i miljön 4.1 Med omtanke om

nästa generation

4.2 De 16 miljökvalitetsmålen 4.3 Klimatförändring 4.4 Ozonhål i stratosfären

23 27 28 37 40 41 42 43 44 48 49 50 50 51 54 55 56 57 57 59 69

4.5 Luften vi andas 4.6 Försurning 4.7 Vattenblomning och övergödd miljö

4.8 Gifter i vår omgivning 4.9 Säker strålmiljö 4.10 Fysisk exploatering Sammanfattning Uppgifter

70 74 76 78 79 80 81 83

5 Människans avtryck på miljön 84 5.1 Ekologiska fotavtryck 5.2 Koldioxidekvivalenter och

konsumtionsperspektivet

5.3 Vattenavtryck Sammanfattning Uppgifter

6 Energi för människans aktiviteter 6.1 Energi för mat 6.2 Värme och el i hemmet 6.3 Energi för transporter 6.4 Energi för industri och konsumtion

Sammanfattning Uppgifter

85 90 92 94 95 96 101 102 103 104 106 107

7 Energikällor och energibärare i vår tjänst 108 7.1 Energikällornas utveckling

under 1900-talet 109 7.2 Flödes-, fond- och lagerresurser 113 114 7.3 Energi i Sverige och världen 116 7.4 Energikvalitet 117 7.5 Energianläggningar 7.6 Energibärare tar med sig energin 118 7.7 Energikällor och deras miljövänlighet 124 7.8 Vilka energikällor har potential för framtiden?

125

Sammanfattning Uppgifter

8 Förnybara energikällor 8.1 Direkt solenergi 8.2 Artificiell fotosyntes 8.3 Vindkraft 8.4 Vattenkraft 8.5 Havskraft 8.6 Bioenergi 8.7 Geotermisk energi Sammanfattning Uppgifter

9 Lagrade energikällor 9.1 Olja 9.2 Kol 9.3 Naturgas är fossil gas 9.4 Torv – fossil eller förnybar?

9.5 Kärnkraft 9.6 Fusionsenergi Sammanfattning Uppgifter

10 Samhällets ansvar för hållbar utveckling 10.1 Individens ansvar 10.2 Innovatörerna och

företagens ansvar

10.3 Samhällets ansvar 10.4 Kretsloppsamhället 10.5 Samhällets styrmedel Sammanfattning Uppgifter

126 127 128 130 132 134 136 138 140 146 148 149

11 Verktyg för hållbar utveckling 11.1 Miljöcertifiering 11.2 Märkningssystem 11.3 Gröna elcertifikat 11.4 Livscykelanalys LCA Sammanfattning Uppgifter

12 Åtgärder med stöd av teknik 206 12.1 BENTRA för en

hållbar utveckling

12.2 Biomimetik – teknik som lär av naturen

150 152 156 158 160 162 168 170 171

12.3 Se upp för retureffekten 12.4 Transporter 12.5 Boende och lokaler 12.6 Livsmedel 12.7 Konsumtion 12.8 Reningsteknik 12.9 Anpassningsteknik 12.10 Geo-engineering 12.11 Indirekta åtgärder 12.12 Kostnader för

172 173

12.13 Går det att leva ett

tekniska åtgärder hållbart liv?

Sammanfattning

174 174 176 183 190 191

192 193 195 198 198 204 205

Uppgifter

208 209 210 210 215 218 220 222 223 225 226 226 227 230 231

Ordlista

232

Register

236

Bildförteckning

240

Vi slänger varje år ungefär 15 kg elskrot per person i Sverige.

Konsumtionen stiger, resurserna påfrestas, befolkningen i världen ökar. Utsläppen av koldioxid är större än någonsin, men världens länder kan inte komma överens om åtgärder.

Allt detta låter ohållbart.

Vem har ansvaret för att vi går mot en hållbar utveckling?

KAPITEL 10

Samhällets ansvar för hållbar utveckling Ur centralt innehåll: ”Naturliga och av människan skapade kretslopp samt kretsloppssamhällets organisation.” ”Samhällets styrmedel och mål på lokal, regional, nationell och internationell nivå med koppling till miljö- och energifrågor.”

10.1

Individens ansvar Varje individ kan uppleva sig som en mikroskopisk luftpartikel i en storm. Vad man gör som enskild person kan kännas betydelselöst. Samhällets strukturer och företagens utbud och priser begränsar oss. Men mänsklighetens resursanvändning är ju summan av alla individers handlingar. Utan alla luftpartiklar i rörelse blev det ingen storm, inte ens en liten vindpust: individens val har stor betydelse! Individerna avgör dessutom tillsammans, åtminstone i en demokrati, hur man vill att det övriga samhället skall fungera.

Våra val, vår livsstil spelar stor roll för att få en hållbar utveckling.

Att spara på energi och resurser sker bland annat genom att individen tar ansvar för källsortering och återvinning. Då kan teknosfärens kretslopp slutas. Avsnittet om fotavtrycken visade att våra viktigaste val gäller transporter, boende, mat och prylar. Att göra nya val i vardagen är dock inte alltid lätt. ”Allt rullar på” och det enklaste är att följa med i den riktning som samhället med dess trender pekar ut. Privatekonomin sätter också en gräns. Även om viljan att ändra sin livsstil finns, är det oftast lättare att göra det man gjort tidigare. Om individens ekonomi är svag begränsas möjligheten att välja. För de fattigaste i världen ligger allt fokus på att överleva en dag till. Varje individ som har pengar att handla för gör dock val. Med djupare reflektion kan det bästa, billigaste och smartaste valet visa sig vara ett annat än det som verkade mest attraktivt vid första anblicken. Bakom ytan finns en kedja av händelser som löses ut av varje val. Valet avgör inte bara vad vi får i handen, utan även vilka produkter, vilka tjänster och vilken teknikutveckling som gynnas. På det viset påverkar våra val i vardagen utvecklingens, eller vindens, riktning, mot en hållbar framtid – eller en ohållbar.

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 173

10.2

Innovatörerna och företagens ansvar Framtida innovatörer har en viktig uppgift att fylla. Den som vill ”bli miljonär” under de kommande decennierna, är knappast någon som uppfinner en ny energikrävande och onödig pryl. I takt med en ökande brist kommer de mest åtråvärda innovationerna vara de som utnyttjar resurser och energi mycket effektivt. Detta tänkande kräver nya kreativa innovatörer och företagare. Viktiga områden kan bli de som kopplar ihop kunskap inom olika områden, som i biomimetiken, där tekniken inspireras av naturens lösningar. Den utvecklingen har vi bara sett början av!

Företag bidrar till en hållbar utveckling genom att genomföra åtgärder inom sin egen verksamhet, precis som alla andra i samhället. Företagen har dessutom en viktig roll genom att tillhandahålla och utveckla de hållbara alternativen, bl.a. de tekniska lösningarna för konsumenterna och samhället.

Många företagare ser kretsloppssamhället och cirkulär ekonomi som en arena för nya möjligheter. Att t.ex. ta tillvara och använda material som anses vara spill för ett företag kan vara en god affär för ett annat. Det är också en viktig del i att sluta teknosfärens kretslopp.

Vinst och framgång på kort och lång sikt är högprioriterat för alla företag. Energieffektiviseringar är ett exempel på en miljövinst som också ger en ekonomisk fördel. Många förbereder sig också för att på ett bättre sätt kunna hantera risken med kommande brist eller fördyringar inom både resurser och energi.

GREENWASHING

De flesta företag vill sannolikt vara med och bidra till en hållbar utveckling. Företag kan också ha nytta av att visa upp en god miljöimage – det lockar kunder. För vissa företag blir den miljövänliga ytan viktigare än innehållet. Det kan handla om förvrängd marknadsföring eller att man låter små miljöbra satsningar täcka över smutsiga delar av verksamheten. Detta fenomen kallas för greenwashing och är förstås viktigt att genomskåda. Det behövs alltid vakna konsumenter och media som kritiskt granskar och vågar säga ifrån, för att avslöja greenwashing.

10.3

Samhällets ansvar Även om individen och företagen vill göra val som leder mot hållbar utveckling kan det finnas hinder. Finns inte etanol eller el att tanka på macken, blir det problem om man vill köpa en etanol- eller elbil. Om det saknas tågförbindelse till mormor kan man inte ta tåget för att hälsa på henne. Samhället måste skapa en infrastruktur som möjliggör hållbar utveckling på olika områden. Först då politikerna ställt krav på mackarna eller satsat på väl fungerande tågtrafik blir ovan nämnda val möjliga.

174 Samhällets ansvar för hållbar utveckling

Målet för samhället är bland annat att uppnå en god miljö, och vad det innebär har preciserats i de nationella miljökvalitetsmålen (kapitel 4).

Ett viktigt led för att nå dit är att förverkliga kretsloppssamhället – en angelägen uppgift för politiker och beslutsfattare. Beslutsfattarna har huvudrollen när det gäller att möjligöra återvinning och göra de stora samhällsinvesteringarna i energi- och transportsektorn som krävs. Omställningen till förnybara, fossilfria källor är en avgörande länk.

Samhället har ansvar för att använda styrmedel som möjliggör, underlättar och påskyndar en hållbar utveckling. Det innefattar också att förbjuda, försvåra och fördyra det som inte är önskvärt. Ibland kallas dessa åtgärder för politiska styrmedel. Här kallar vi dem för samhällets styrmedel.

Green Highway mellan Sundsvall via Östersund till Trondheim är en transportkorridor som skapats av kommunerna längs vägen för att göra det möjligt att tanka med el, biogas och etanol längs hela sträckan.

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 175

10.4

Kretsloppsamhället 10.4.1 Vad är ett kretsloppssamhälle?

Varje svensk genererar ca 500 kg avfall per år. I ett kretsloppssamhälle kan en stor del av detta tas om hand igen. En del av avfallet kommer inte in i kretsloppet, utan deponeras. Totalt deponeras 15 % av avfallet i Sverige (gruvindustrin undantagen).

Avfall från hushållen kg per person Hushållsavfall och liknande avfall 321 Rötslam från reningsverk

21

Pappers- och pappavfall

36

Animaliskt och vegetabiliskt avfall

39

Glasavfall

22

Metallavfall

2

Plast

7

Uttjänta fordon (farligt avfall)

21

Kasserad utrustning ”elskrot” (farligt avfall)

14

Källa: Naturvårdverket 2017.

Bilderna på nästa sida illustrerar hur ett samhälle utan respektive med ett kretsloppstänkande är organiserat i stora drag. All verksamhet som på något sätt utnyttjar energi och/eller fysiska resurser i ett samhälle sammanfattas här med orden samhällets produktion och konsumtion. I Samhälle Utan används t.ex. metaller för produkter och olja för energiförsörjning, båda är exempel på lagerresurser. Utsläpp sker orenade till vatten och luft. Fast avfall läggs på en deponi (soptipp). På detta sätt har människan kunnat leva fram till ungefär mitten av 1900-talet. Det har fungerat när befolkningen varit relativt liten, tillgången på resurser riklig och förstörda miljöer har accepterats. Det har funnits nya, rena områden att använda.

Samhälle Med är ett kretsloppssamhälle som är anpassat för att fungera med ett större befolkningstryck. Då blir bristen på ändliga resurser mer uppenbar och det krävs ett återflöde från det som tidigare kallades avfall. I Samhälle Med kommer energin från förnybara resurser. Även material kommer från råvaror som är förnybara i stor utsträckning. Lagerresurser som metaller och fosfor används också, men återanvänds i mycket hög grad. Utsläppen till vatten och luft är små eller renas för att nå så låga nivåer att naturen klarar av att ta hand om dem. Därför påverkas ekosystemens produktion inte negativt av aktiviteterna i teknosfären.

En stor skillnad jämfört med Samhälle Utan är att det fasta avfallet fördelas i fyra delar: återanvändning av produkter, återvinning av mate176 Samhällets ansvar för hållbar utveckling

SAMHÄLLE – UTAN KRETSLOPPSTÄNKANDE Föroreningar till mark, vatten och luft.

Energi, material Ändliga råvaror minskar snabbt.

Samhällets konsumtion och produktion

Avfall till deponi (soptipp). Ökar snabbt.

SAMHÄLLE – MED KRETSLOPPSTÄNKANDE Föroreningar till mark, vatten och luft som naturen klarar att ta hand om.

Energi, material Från förnybara källor.

Energi, material Ändliga råvaror återvinns i mycket hög grad.

Samhällets konsumtion och produktion

Farligt avfall och ickeåtervinningsbart avfall destrueras eller går till deponi.

Avfall som tas om hand: 1 Återanvändning av produkter.

2 Återvinning av material.

3 Återvinning av energi (förbränning).

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 177

rial, återvinning av energi, deponering av främst farligt avfall. Ibland kallas detta för avfallstrappan, där det första alternativet är det bästa. Återanvändning eller delad användning är det mest energi- och resurssnåla alternativet. Exempel är second-hand-handel, delningstjänster som bibliotek, eller att laga saker, t.ex. regummering av begagnade bildäck. Regummeringen kräver mindre energi- och materialinsats för att få en användbar produkt, än om ett helt nytt däck skall tillverkas. Ett undantag från regeln om återanvändning gäller begagnade produkter som inte är energieffektiva, t.ex. ett gammalt kylskåp som drar mycket el.

I detta fall är ofta bättre för miljön att köpa ett nytt och lämna det gamla till mate-rialåtervinning, jämfört med att laga och fortsätta använda det gamla. Eftersom el kostar pengar lönar sig detta ofta för konsumenten redan på relativt kort sikt. Återvinning av material är näst bäst ur miljösynpunkt. Källsorteringen möjliggör att material i uttjänta produkter och förpackningar kan bli användbart i nya produkter. Glas, papper, plast och metaller är exempel på material som återvinns. Det krävs transporter, energi och kanske även tillsatser av kemikalier för materialåtervinning. Om man jämför med produktion av nya material är det ändå oftast en stor miljö- och energivinst. Genom kompostering av organiskt avfall, inte minst matavfall, kan vissa näringsämnen som finns i matavfall återanvändas. Det gäller inte minst den värdefulla fosforn.

Energiåtgång %

100

75

50

25

0 Aluminium

Stål

Papper

Glas

Diagrammet visar energiåtgången för framställning av några olika material. Vänster stapel visar energiåtgången vid tillverkning från jungfrulig råvara (malm, mineral, skogsråvara etc.) och höger stapel från återvunnet material. Den mindre energiåtgången är ett starkt skäl för materialåtervinning. Återvinningen innebär också vinster genom mindre utsläpp från tillverkningen och att materialet kommer till nytta inne i kretsloppet igen. Eftersom ny plast tillverkas av olja sparar man ca en liter olja för varje kg plast som återvinns.

Källa: Återvinningsindustrierna (2012).

178 Samhällets ansvar för hållbar utveckling

Återvinning av energi är en sista nytta man kan få ut ur avfallet. I en avfallsförbränningsanläggning kan både värme- och elenergi produceras ur det brännbara avfallet. I Sverige är det förbjudet att deponera avfall som går att bränna.

Om man får in oönskade material i förbränningen minskar effektiviteten i energiutbytet. Gipsplattor utvecklar frätande syror vid höga temperaturer. Metaller smälter och fastnar längs väggarna inne i pannan och måste till slut knackas loss manuellt.

I storleksordningen ca 20 % av vikten på avfallet som går till förbränning finns kvar i den slutprodukt som kallas slagg. Delar av slaggen är en blandning av orena metaller, som förlorat mycket av sitt värde, men går att återvinna. En del av slaggen är en sorts grus, som ibland kan användas till konstruktionsmaterial, då kraven på rena material är små.

Eftersom olika material, även giftiga, finns i avfallet eller uppstår vid förbränningen krävs mycket god rökgasrening. Ofta kombineras ett flertal olika metoder. De gifter som samlats in via reningen bäddas in i speciella stabila kakor (Bambergkakor). För varje ton avfall som förbränns produceras i storleksordningen 50 kg av dessa kakor som kräver deponering. De kan innehålla vissa värdefulla eller sällsynta ämnen, men i dag är det för kostsamt att ta tillvara dem.

Deponering och destruktion av farligt avfall är också en viktig del i ett kretsloppssamhälle. Deponering kräver säker förvaring sannolikt för all framtid. Både i produkter som kommer från naturen och i sådana som skapats av människan kan det finnas gifter som vi inte vill ha in i samhället igen. Det kan gälla tungmetaller som kvicksilver, som finns naturligt i ved och i vissa batterier, eller klorerade ämnen som använts i industrin. Genom reningen avskiljs det mesta av de oönskade ämnena, men reningsfiltren måste deponeras. Deponering ställer höga krav på säkra inneslutningar.

I vissa fall destrueras farligt avfall. Destruktion innebär att man under mycket hög temperatur ”förstör” eller snarare omvandlar de farligaste ämnena till mindre farliga. Denna process är energikrävande men görs bl.a. för smittat material och ozonnedbrytande ämnen i kylskåp.

30 % av fjärrvärmen och 5 % av elen i Göteborgsområdet produceras från avfall i Sävenäs avfallsförbränningsanläggning som ligger i östra Göteborg.

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 179

10.4.2 Samhällen med kretsloppstänk från början Det finns många intressanta exempel på att städer både i och utanför landet har ett kretsloppstänk redan när nya områden eller stadsdelar planeras. Här byggs bostäder med så låg energiåtgång som möjligt, både i byggfasen och för de boende. Energin kommer i stor utsträckning från förnybara resurser, fjärrvärme eller med möjlighet till egen energiförsörjning. Källsorteringen är väl genomtänkt och ibland ser man även till att de boende får möjlighet att odla själva.

I planeringen ingår också att transporterna för de boende skall fungera hållbart. Kollektivtrafik och cykel skall vara lätt att välja, ofta finns möjlighet att vara med i en miljöbilpool. Affärer och service placeras så att man inte behöver bil. Den bästa miljötransporten är ofta den som är flexibel, och där man väljer ”rätt transportmedel för varje transportsträcka”.

Bil kan vara bästa alternativ på en delsträcka, tåg nästa och kanske cykel den sista sträckan under samma resa. Pendelparkeringar, möjlighet att ta med sig cykel på tåget och hyrcykelsystem är därför exempel på infrastruktur som underlättar för hållbara transporter.

Hammarby sjöstad, en nybyggd del av Stockholm som tidigt i planeringen arbetat med långtgående miljöanpassning.

180 Samhällets ansvar för hållbar utveckling

HAMMARBY SJÖSTAD

1996 pekades Hammarby sjöstad ut av politikerna för att bli ett spjutspetsprojekt för bättre miljö i storstaden. 2017 var stadsdelen fullt utbyggd. Syftet har varit att göra det enkelt för människor att bo på ett miljövänligt sätt, men också att stimulera teknikutveckling av t.ex. solceller och bränsleceller för el. Man satte tidigt upp lokala miljömål för stadsdelen för att få alla som var inblandade att jobba åt samma håll. Vid en utvärdering av projektet som gjordes vid KTH har man pekat ut vad som fungerat bra och vad som kunde gjorts bättre.

Sådana erfarenheter är guld värda för att kunna lära inför framtida satsningar. En av de viktigaste slutsatserna var att det var utmärkt att besluta om lokala miljömål, och att de måste vara mätbara för att kunna följas upp.

Ur de lokala miljömålen för Hammarby sjöstad Övergripande mål ”halverad miljöbelastning”. Utvärderingen visade att miljöbelastning minskat med mellan 27 och 50 % jämfört med ett ”vanligt” område byggt vid samma tid. De olika procentsatserna beror på vilket miljöhot man studerar.

Återanvändning av gammal industrimark, blandning av bebyggelse och gröna parker. Ca 40 % av markytan utgjordes av grönområden vid en utvärdering.

Snabb kollektivtrafik, bilpool och cykelstråk för att minska behoven av privatbilism. Bl.a. sattes målet att 80 % av arbetsresorna för de boende skulle göras utan bil. Detta mål var uppnått 2007.

Miljöanpassade och energieffektiva byggnader. Ett delmål var att till 50 % vara självförsörjande på energi. Denna skulle komma från fjärrvärme och biogas, samt andra förnybara energikällor.

Mycket har gått åt rätt håll, men målet kunde inte utvärderas för att det var svårt att mäta och få in data.

Ny teknik för att spara vatten och rena avlopp. Ett delmål var att minska vattenförbrukningen med 50 % i jämförelse med andra nyproducerade områden. Ur avloppet utvinns både värme, biogas och gödningsmedel. Delmålet kunde inte utvärderas för att det var svårt att mäta och få in data.

Lätt att sortera för återvinning, avfall till kompostering ska bli biogas. Ett delmål var att minska avfallsmängderna totalt med >20 %. Eftersom avfallsdata saknades avgränsat för stadsdelen, blev målet svårt att utvärdera.

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 181

10.4.3 Fördelarna med kretsloppssamhället Naturen och människan håller långsiktigt. Naturen och människors hälsa skadas inte genom stora utsläpp av föroreningar.

Mer materialeffektivt. Material som använts i produktionen tas om hand och kan återanvändas, delas, materialåtervinnas eller energiåtervinnas. När förnybara material och energikällor används tar lagren av ändliga resurser inte slut.

Mer energieffektivt. Mindre energi behöver användas totalt i samhället, när nya råvarutillgångar inte behöver brytas. Om det brännbara avfallet är väl sorterat blir energiutvinningen ur avfallet effektiv.

Gifter sorteras bort. Gifter som kommit in i systemet plockas ut och destrueras eller lagras på säkert sätt på deponi .

Specifikt ur företagssynpunkt: Avfallet ger inkomster. När man sorterar avfallet kan företaget t.o.m. få pengar för att tillhandahålla en resurs, istället för att betala pengar för att bli av med avfall.

Mindre utgifter för energi och material. Att spara på energi- och materialanvändning innebär att även ekonomin gynnas.

Nya affärsmöjligheter. Genom att se kretsloppssamhället som cirkulär ekonomi öppnar sig många nya möjligheter, t.ex. renovering eller användning av det som andra ser som avfall.

10.4.4 Nackdelarna med kretsloppssamhället Kortsiktiga vinstintressen kan missgynnas. Företag som är vana vid att man inte behöver betala för att miljön tar skada kan missgynnas.

Etablera nya vanor. Vårt beteende är anpassat till ett samhälle som idag inte innehåller alla delar av ett kretsloppssamhälle. Både samhället och vanorna behöver ställas om, vilket kan upplevas som svårt. Förnybara resurser och energikällor har andra för- och nackdelar än de man är van vid.

Nya affärsmöjligheter växer fram i en cirkulär ekonomi, bland annat för den som ser resurser i det andra betraktar som avfall.

182 Samhällets ansvar för hållbar utveckling

10.5

Samhällets styrmedel 10.5.1 Juridiska styrmedel

Även om mycket togs tillvara, fanns givetvis avfall även i 1700- och 1800-talets Sverige. Gatans rännsten användes som avlopp. Skadedjur var vanliga och smutsigt vatten spred sjukdomar. Mot den bakgrunden är det förståeligt att de första miljölagarna handlade om reglering av avlopp och vattenflöden. De kom under 1800-talets andra hälft.

Om man vill uppnå miljökvalitetsmålens ”goda miljö”, kan det ibland vara en fördel att vara mycket tydlig med vad som kan tillåtas och inte.

Juridiska styrmedel är lagar och regler som beslutats av politikerna. De kallas ibland för tvingande styrmedel, eftersom det är alla medborgares plikt att följa lagarna, givetvis även miljölagarna. Följer man dem inte kan domstolar utdöma sanktioner eller straff av olika slag. Ofta finns preciseringar av vad som är tillåtet och inte. Det finns t.ex miljökvalitetsnormer, som anger vilka luftkoncentrationer som inte får överskridas. De är ibland formulerade som 98-percentiler. Det innebär att nivån visserligen får överskridas, men maximalt 2 % av tiden. Syftet är att kunna erbjuda medborgarna det som i miljökvalitetsmålen kallas ”frisk luft”.

De tidigare viktigaste lagarna på miljöområdet, Naturvårdslagen och Miljöskyddslagen, kom i Sverige under 1960-talet. Då bildades även den statliga myndigheten Naturvårdsverket. Flera miljölagar byggdes upp och till slut fanns 16 lagar som på olika sätt berörde miljön. Olika lagar kunde då ställas emot varandra, och att fälla någon för miljöbrott blev ganska svårt. En övergripande miljölagstiftning behövdes, och den kom genom Miljöbalken 1999.

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 183

MILJÖBALKEN

Miljöbalken är till för att nuvarande och kommande generationer skall kunna garanteras en hälsosam och god miljö. Lagen utgår från fem grundstenar: 1 människors hälsa och miljö skall skyddas, 2 värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas, 3 den biologiska mångfalden i naturen skall bevaras, 4 hushållning med mark och vatten, 5 skapa ett kretslopp av material, råvaror och energi genom att återanvända och återvinna så mycket som möjligt.

Producentansvaret är exempel på ett juridiskt styrmedel. Det innebär ett ansvar att ta hand om det avfall som produkterna ger upphov till.

Ansvaret omfattar inte alla, utan bara vissa utpekade produktgrupper.

Bildäck kom först (infördes 1994), men nu innefattas även batterier, förpackningar, returpapper, elektronik, större fordon, läkemedel och radioaktiva strålningskällor. Av namnet skulle man kunna tro att producentansvaret bara angår de som producerar eller tillverkar varorna, men det omfattar också importörer och i vissa fall även försäljare. Den som t.ex. importerar batterier har ansvar för att batteriet inte hamnar i naturen, utan samlas in och omhändertas på det mest miljövänliga sättet.

Det kan innebära återvinning, deponering eller destruktion, beroende på vilken typ av batteri det gäller. Producentansvaret har inneburit att återvinningen av de här produktgrupperna har ökat kraftigt.

En konsekvens av att bryta mot juridiska styrmedel kan vara vite eller böter, alltså att betala som en sorts straff eller kompensation i efterhand.

Detta skall inte förväxlas med ekonomiska styrmedel som istället förebygger och styr in samhället mot en hållbar utveckling.

Den viktigaste fördelen med juridiska styrmedel är att de tydligt klargör ansvar och visar vad som är önskvärt eller inte i samhället. Nackdelen kan vara om lagarna blir alltför detaljerade. Då blir övervakningen kostsam och rättsprocesserna långa. En annan risk är om individer och företag släpper sin egen ansvarskänsla, och nöjer sig med att bara följa lagen. Att via lagen peka ut och rekommendera en viss teknik är också riskabelt, eftersom det kan fördröja införandet av andra, kanske bättre tekniska lösningar. Därför undviker man numera detta i lagtexter.

10.5.2 Internationella avtal Vem skall minska sina utsläpp? De länder som släpper ut mest föroreningar? De som har släppt ut mest tidigare? Bara de som är rikast? Skall alla minska utsläppen lika mycket? Den som kan och vill?

När världens länder förhandlar om hur man skall få ner de globala utsläppen diskuterar man dessa frågor. Även om en stor majoritet anser att 184 Samhällets ansvar för hållbar utveckling

MILJÖLAGAR OCH HISTORIK FRÅN 1800-TALET

800-talet Under 1800-talets andra hälft kommer de första 1 miljölagarna. De reglerar vatten och avlopp.

1889 Yrkesinspektionen införs för att värna arbetares liv och hälsa.

950-talet Skorstenarna byggdes allt högre för att späda ut 1 föroreningarna.

1962 Rachel Carsons bok ”Tyst vår” får stort genomslag på många håll i världen. Hon uppmärksammade riskerna med giftanvändning i jordbruket

1967 Naturvårdsverket bildas.

1969 Miljöskyddslagen införs.

970-talet Reningsutrustning för vatten och luft installeras på 1 många fabriker.

1972 FNs första konferens om miljö. Hålls på initiativ av Sverige i Stockholm.

980-talet Konsumentmakten uppmärksammas. Stort miljö1 engagemang hos allmänhet för naturvård och minskad giftspridning.

1987 Gro Harlem Brundtlands rapport Vår gemensamma fram- tid lanserar begreppet Hållbar utveckling. Montrealproto- kollet skrivs på, det viktigaste avtalet om miljön hittills.

990-talet Kretsloppssamhället tar form med producentansvar och 1 miljömärkning.

1992 FNs konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, där flera viktiga miljöplaner tas fram: Agenda 21, Klimat konventionen och Konventionen om biologisk mångfald.

1995 Koldioxidskatt införs i Sverige.

1997 Klimatkonferensen i Kyoto, där många länder åtar sig att minska sina utsläpp av växthusgaser.

1999 16 lagar i Sverige samlas under paraplylagen Miljö balken.

000-talet Redskap som miljöledningssystem och LCA etableras, 2 välståndet i Kina och Indien växer, fokus på livsstils frågor i rika länder.

2000 Millenneimålen som gällde 2000 till 2015 tas fram av FN.

2007 Trängselskatt införs i Stockholm.

2015 Parisavtalet för klimatet och de 17 globala målen inom agenda 2030 antas.

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 185

utsläppen måste minska, kan förhandlingarna fastna i detaljer. Det blir låsningar för att ingen vill gå före och göra mer än någon annan. Vissa vill försvara nationella intressen. Vid det internationella möte som hölls i den japanska staden Kyoto år 1997, kom ett stort antal länder överens om att minska sina utsläpp av koldioxid och ytterligare fem växthusgaser i det så kallade Kyotoprotokollet.

Vid de möten som hölls i Köpenhamn 2009 och i Cancun i Mexiko 2010 enades man om att den globala temperaturökningen inte kan tillåtas överstiga två grader. Det var dock först vid FN-mötet i Paris 2015 som en överenskommelse gjordes.

Fördelen med internationella avtal är att de kan bli verkligt effektiva för att lösa globala miljöproblem, eftersom många samarbetar. I bästa fall samtliga länder. Detta visade Montrealprotokollet som togs fram 1987 och som idag är undertecknat av samtliga länder. Det reglerar utsläpp av ozonförstörande freoner.

Nackdelen med internationella avtal är att det ofta tar lång tid att komma överens och ännu längre tid för att alla länder ska genomföra sina åtaganden.

10.5.3 Ekonomiska styrmedel De flesta människor och företag har begränsade ekonomiska resurser och påverkas därför direkt av kostnaden för varor och tjänster. Med ekonomiska styrmedel kan samhället reglera kostnaden för konsumenter och företag uppåt eller nedåt beroende på vad man vill uppnå. Det kan ske genom skatter, avgifter, subventioner och bidrag.

Många menar att den viktigaste metoden för att få en hållbar klimatutveckling är en global skatt på alla utsläpp av växthusgaser, det kallas oftast en koldioxidskatt. Andra exempel på styrande skatter är bensinskatt och trängselskatt. Tidigare erfarenheter av prishöjningar, kan visa ungefär hur mycket förbrukningen minskar vid en viss nivå på skattehöjning. Miljöekonomer har visat att transporter ofta är för billiga i förhållande till sin miljöpåverkan. Transportkostnaden är i de flesta fall en liten del av priset för en vara. Då kan det bli billigare att köpa räkor som fångats i Nordostatlanten, transporterats till Marocko för att skalas och sedan transporteras tillbaka till Sveriges butiker, jämfört med räkor som skalats här. Kostnaden för arbetskraften blir så mycket viktigare.

Med en kilometerskatt på miljöstörande transporter får närproducerade eller miljövänligt transporterade varor större konkurrenskraft.

Ekonomiska styrmedel behöver inte bara vara fördyrande, utan kan också vara underlättande. Om man minskar skatten eller subventionerar kostnaden kan t.ex. alternativa drivmedel eller miljöbilar stimuleras.

Ekonomiska bidrag kan också ges till miljövänliga projekt.

186 Samhällets ansvar för hållbar utveckling

Skatter innebär att staten eller kommunen får en intäkt, som kan användas till vilka som helst av statens eller kommunens utgifter. Om man däremot beslutar om en avgift, betyder det att de pengar kom kommer in måste gå tillbaka till den verksamhet som betalat avgiften. Parkeringsavgifter används t.ex. för att åstadkomma en väl fungerande parkeringsverksamhet, och kan inte användas för kommunens busstrafik, eftersom det är en avgift och inte en skatt.

Skatteväxling är ett begrepp som ibland används när man samtidigt höjer och sänker skatten. Man höjer t. ex. skatten för miljöstörande utsläpp, produkter och verksamheter, och sänker samtidigt skatten på arbete. Då synliggörs miljökostnaderna genom ett högt pris. Samtidigt gynnas verksamheter som ger många arbetstillfällen.

10.5.4 Handel med utsläppsrätter Inom miljöekonomin har man kommit fram till att det är effektivt att först göra de miljöförbättrande åtgärder som kostar minst. En viss summa pengar ger på det sättet mesta möjliga miljönytta. Om man bara arbetar med juridiska styrmedel eller skatter är det inte säkert att det blir ekonomiskt effektivt. Då kan handel med utsläppsrätter vara ett alternativ.

Antag att det finns två företag som båda släpper ut 100 ton koldioxid per år, Företag A och Företag B. Båda får tillstånd att släppa ut 80 ton per år. De måste alltså båda minska sina utsläpp med 20 ton per år. Det verkar ju rättvist. Totalt blir det en minskning av utsläppen från båda företag med 40 ton. Men eftersom verksamheterna är olika kostar det 10 000 kr per ton att minska utsläppen i Företag A, i Företag B bara 5 000 kr per ton. Om man inte har handel med utsläppsrätter hade det kostat 20 ∙ 10 000 kr + 20 ∙ 5 000 kr = 300 000 kr att minska utsläppen med 40 ton.

Om man tillåter handel med utsläppsrätter kan företag A köpa utsläppsrätter av företag B. Om företag A köper utsläppsrätter för 20 ton har företag A sammanlagt tillstånd att släppa ut 80 + 20 = 100 ton.

Företag A kan alltså fortsätta släppa ut 100 ton utan åtgärder. Företag B har nu däremot tillstånd att bara släppa ut 80 – 20 = 60 ton. Här måste man minska sina utsläpp med 40 ton. Men i detta företag kostar det bara 5 000 kr per ton så den totala kostnaden blir 40 ∙ 5 000 = 200 000 kr för att minska utsläppen med 40 ton.

Genom handeln blir lösningen mer kostnadseffektiv. Exakt hur stor handeln blir t.ex. mellan företag A och företag B beror på priset per utsläppsrätt. Det påverkas i sin tur av om det finns andra företag inom handelssystemet som är beredda att betala mer eller mindre för utsläppsrätterna.

EU har ett handelssystem för utsläpp av koldioxid som ett led i att minska sina utsläpp. Det omfattar större utsläppskällor som vissa typer av kraftverk och industrier, men inte mindre utsläppare, t.ex. fordon.

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 187

10.5.5 Reklam och information Du som är ung idag är ofta mycket väl insatt i de budskap som reklamen förmedlar via internet, tv, tidningar och andra typer av medier. Reklam är en utbredd, beprövad och fungerande metod för att påverka människor. Givetvis kan reklam även användas för att påverka inställningen till en hållbar utveckling. Reklam kan både innehålla ren information, men kan också utformas för att påverka känslor och värderingar.

Samhället, t.ex. genom sina myndigheter, använder ibland reklamkampanjer för att rikta medborgarnas uppmärksamhet mot frågor om hållbar utveckling.

När man ser reklam, men även andra texter och information som rör hållbar utveckling, bör man kontrollera vem avsändaren är. Det är viktigt att genomskåda vilka intressen som kan ligga bakom budskapet, eftersom miljön och kommande generationer inte själva kan föra sin talan. Vilket är avsändarens syfte? Vad vinner avsändaren på detta? Att sälja mer av en produkt? Att få våra tankar i en viss riktning och i så fall vilken? Att sprida viktig information? Du som lärt dig mer om begreppet hållbar utveckling kan använda din kunskap och själv värdera reklamens och andra texters budskap.

En bra vägledning till vad som är fakta respektive subjektiva värderingar får man genom att hämta information från allmänt accepterade neutrala källor, som universitets och myndigheters hemsidor, och jämföra detta med olika partiska intressens information. Ibland saknas information helt, t.ex. om hur en viss kemikalie påverkar människor, eftersom ingen direkt tjänar på att veta detta. Då har samhället en viktig uppgift i att stödja forskning och se till att informationen finns tillgänglig för allmänheten.

10.5.6 Familjeplanering Befolkningsökningen är ett av de stora problemen för att få resurserna att räcka till alla människor på vår planet. En viktig åtgärd för en hållbar utveckling är därför ett aktivt arbete med familjeplanering. I fattiga länder med hög barnadödlighet väljer ofta föräldrar att skapa en stor familj. Detta är en rationell åtgärd för att försäkra sig om att några av barnen överlever och kan bidra till familjens framtida försörjning. Samtidigt skapar det en ond spiral, eftersom fler människor innebär ett högre tryck på de begränsade resurserna, vilket leder till att fattigdomen breder ut sig mer. Det finns exempel på länder där man lyckats bryta denna spiral genom en aktiv politik för mindre familjer. Kvinnors utbildning, inklusive undervisning om hur man skyddar sig mot graviditet, har visat sig vara en verksam metod för att minska barnafödandet. När färre barn föds är det lättare för samhället att öka välfärden för alla. Resurserna

188 Samhällets ansvar för hållbar utveckling

Kampanjen Håll Sverige Rent initierades 1962 av Naturskyddsföreningen. Nu drivs den som en stiftelse av Naturvårdsverket och 11 olika organisationer. Syftet är att än idag att påverka människors attityder till nedskräpning, vilket i förlängningen anses öka chansen för att man bryr sig om sin omgivning och utvecklar en hållbar livsstil.

Grön Flagg är en certifiering och ett verktyg för pedagogiska verksamheter som vill arbeta med miljö och hållbar utveckling.

Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk handling är grunden. Med över 2 000 anslutna skolor och förskolor är Grön Flagg idag Sveriges största miljönätverk för pedagogiska verksamheter. Grön Flagg är den svenska grenen av internationella Eco-Schools som finns i fler än 60 länder världen över.

räcker bättre till livsnödvändigheter som mat, och samhället kan stabiliseras och utvecklas positivt genom att få fungerande skolor och bra sjukvård.

Vi som lever i dagens välfärdssamhällen påfrestar miljön mest per individ, även om barnafödandet är betydligt mindre. Avgörande för en hållbar utveckling blir att hitta modeller för välfärdssamhällen, som inte har en baksida med överförbrukning av resurser och förstörd miljö. Då kan välfärd bli vardag för alla, även för de som är fattiga idag, och för kommande generationer.

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 189

10 SAMMANFATTNING Sammanfattning Ansvaret för en hållbar utveckling Individen har ansvar för sina val. Efterfrågan och livsstilen avgör i förlängningen samhällets inriktning och utbud. Individen har också ansvar för att spara på energi och resurser, bl.a. genom källsortering.

Innovatörerna och företagen har på samma sätt som individerna ett ansvar för att källsortera och spara på energi och resurser. De har också ett ansvar att tillhandahålla och utveckla produkter och tjänster som leder i en hållbar riktning. Företagare kan se affärsmöjligheter i sådana resurser som andra betraktar som avfall. När företag utger sig för att vara miljövänligare än de är kallas det greenwashing.

Samhället har ansvar för att använda styrmedel som möjliggör, underlättar och påskyndar de processer som leder i en hållbar riktning. Här ligger också ansvaret för att förbjuda, försvåra eller fördyra det som leder i en ohållbar riktning. Samhället ansvarar för att förverkliga kretsloppssamhället och investera i hållbara alternativ inom energi och transporter.

Samhällets styrmedel Kretsloppssamhället innebär ett samhälle som är sparsamt med energi och material, och dessa främst tas från förnybara resurser. Utsläppen är små och teknosfärens kretslopp blir slutet när att avfall tas om hand för att bli nya resurser. Det sker genom återanvändning, samt återvinning av material och energi. Farliga ämnen destrueras eller läggs på deponi.

Juridiska styrmedel innefattar lagar och regler, där de viktigaste finns samlade i Miljöbalken. Producentansvaret, som gäller för vissa produktgrupper, har betytt mycket för att få fart på återvinningen.

Internationella avtal har en viktig roll för att kunna lösa globala problem. De är dock mycket svåra att få till stånd och tar lång tid att genomföra. Montrealprotokollet har varit det mest lyckosamma hittills.

Ekonomiska styrmedel handlar om skatter, avgifter, subventioner och bidrag. Dessa används för att stimulera förnybara alternativ och ny teknik eller för att fördyra det oönskade genom t.ex. koldioxidskatt.

Handel med utsläppsrätter ger kostnadseffektiva lösningar.

Reklam och information kan användas av alla i samhället, både medborgare, företag och myndigheter. Det är viktigt att kontrollera avsändaren för att kunna värdera innehållet.

Familjeplanering. I fattiga samhällen leder stora barnkullar till en ond spiral. Ökad utbildning för kvinnor är en viktig åtgärd. Barn som föds i välfärdssamhällen påfrestar dock miljön mest. Utmaningen är att skapa välfärdssamhällen som inte bygger på miljö- och resursslöseri.

190 Samhällets ansvar för hållbar utveckling

10 UPPGIFTER Uppgifter Kan du redogöra för kunskaperna i kapitel 10?

10.1 Vilket ansvar har företagen för att få en hållbar utveckling? Vad kan de vinna? Vilka hinder finns?

10.2 Förklara begreppet ”greenwashing”.

10.3 Vilka delar ingår i ett samhälle med kretsloppstänkande?

10.4 Vilka är fördelarna för företagare med ett kretsloppssamhälle?

10.5 Varför är det viktigt att inte gipsplattor och metaller hamnar i förbränning av avfall?

10.6 Ett av målen som formulerades för Hammarby Sjöstad var att till 50 % bli självförsörjande på energi? Vad var bra och vad var dåligt med detta mål?

10.7 Vilka styrmedel förfogar samhället över? Ge något exempel med koppling till miljö och energi inom varje typ av styrmedel.

10.8 Är böter för att ha hällt ut kemikalier i avloppet exempel på ett ekono miskt styrmedel? Motivera.

Använd kunskaper och begrepp från kapitel 10 Går luften att andas i din stad?

Gå in på en hemsida som visar hur luften i din stad ser ut just nu. Överskrids de gränsvärden som finns för en frisk luft? Varför/varför inte? Försök att förstå vilka faktorer som spelar in (meteorologi, trafik, dygns- och veckorytm). Vad skulle krävas för att nå gränsvärdena alternativt vad är viktigt för att bibehålla att de inte överskrids?

Tre ekonomiska styrmedel

Välj ut tre olika exempel på ekonomiska styrmedel för en hållbar utveckling.

Vilka möjligheter och vilka svårigheter ser du med de olika styrmedlen?

Producentansvaret

Välj ut ett område som täcks av producentansvaret. Ge exempel på några företag som berörs av ansvaret. Hur väl fungerar återvinningen inom området enligt senast tillgängliga statistik? Diskutera olika möjligheter till förbättringar.

Samhällets ansvar för hållbar utveckling 191

A DR AN

Miljö- och energikunskap är en kursbok för gymnasiekursen med samma namn inom ämnet Hållbart samhälle (Gy 2011). Kursen är obligatorisk för teknikprogrammets inriktning mot Hållbart samhällsbyggande, men kan valfritt läsas av alla gymnasieprogram. Boken ger en god inblick i de utmaningar vi står inför när det gäller såväl miljö-, energi- som resurshot och kopplar dessa mot ett brett spektrum av konstruktiva lösningar. Läsaren utrustas även med redskap för att kunna analysera olika handlingsalternativ ur vetenskapliga och andra synvinklar.

Håkan Pleijel är professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Håkan är från början biolog och bedriver miljöforskning sedan 1987. Sedan år 1997 undervisar Håkan i miljövetenskap för allt från nyblivna studenter till forskarstuderande inom olika utbildningar, inklusive blivande lärare.

ISBN 9789151101880

9

789151 101880

Karin Pleijel och Håkan Pleijel

Karin Pleijel är gymnasielärare vid Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (GTG).

Karin är från början civilingenjör inom teknisk fysik och har under 13 år arbetat som miljöforskare. Sedan år 2000 undervisar Karin i naturvetenskapliga ämnen inklusive miljö- och energirelaterade kurser både på gymnasiet och yrkeshögskola.

Hon har på uppdrag av Skolverket, tillsammans med andra lärare, tagit fram innehållet i kursen Miljö- och energikunskap och ämnet Hållbart samhälle.

AN AG PL UP

Karin Pleijel och Håkan Pleijel

MILJÖ- OCH ENERGIKUNSKAP

MILJÖ- OCH ENERGIKUNSKAP

MILJÖ- OCH ENERGIKUNSKAP Karin Pleijel och Håkan Pleijel