BIOLOGI 4–6
Berit Ericson
Sara Ramsfeldt
Anna Rådström
ISBN 978-91-47-15634-4
© 2024 Berit Ericson, Sara Ramsfeldt, Anna Rådström och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
PROJEKTLEDARE: Emelie Szakàl
PROJEKTGRUPP: Tina Tärnrot, Birgitta Fröberg, Eva Lundström, Caroline Karls
PRODUKTIONSLEDARE: Eva Runeberg Påhlman
ORGINALFORM: Cecilia Frank/Frank Etc. AB
BILDREDAKTÖR: Mattias Josefsson
ILLUSTRATIONER: Per Pelz/Pelz illustration och Typoform
PEDAGOGISK GRANSKARE: Sofie Sjödin, Lindome
Första upplagan 1
REPRO: Integra Software Services
TRYCK: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tfn 08-690 90 00
Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Välkommen till Spektrum Biologi 4—6!
I den här boken ska du få lära dig om biologi. Ämnena biologi, fysik och kemi kallas gemensamt för NO-ämnen. NO betyder naturorienterande ämnen och handlar om just naturen.
När du tänker på biologi kanske du tänker på människokroppen eller växter och djur. Biologi handlar om allt som är levande. Ordet biologi betyder faktiskt "läran om livet".
I KAPITELSTARTEN presenteras kapitlet med hjälp av bilder och frågor. Där finns också en beskrivning av vad kapitlet innehåller och vad du kommer att få lära dig.
I slutet av varje avsnitt finns TESTA DIG SJÄLV. Där får du möjlighet att träna på begrepp och testa dina kunskaper på innehållet i texten.
PERSPEKTIVEN lockar till diskussion. Här tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att tänka kritiskt.
Varje kapitel avslutas med en SAMMANFATTNING följd av FINALEN med uppgifter på hela kapitlet.
Välkommen in i biologins underbara värld!
VÄXTER OCH SVAMPAR
PERSPEKTIV:
djur saknar skelett eller har det utanpå kroppen
Ryggradsdjur har sitt skelett inuti kroppen
Det föds hela tiden nya djur
Vilka djur ska få finnas i Sverige?
VÅR FANTASTISKA KROPP
4.1 Cellerna samarbetar och bildar olika organ
4.2 Skelett och muskler gör att vi kan röra oss
4.3 Hjärnan, nervsystemet och våra sinnen
4.4 Hur ett barn blir till
4.5 Vanliga sjukdomar och hur de behandlas
PERSPEKTIV: Influensavirus
Sammanfattning
PUBERTET OCH HÄLSA
5.1 Kroppen i puberteten.
5.2 Sexualitet
5.3 Att må bra
5.4 Att vara beroende påverkar vardagen och hälsan
PERSPEKTIV: Livet är fullt av relationer
Sammanfattning
LIVETS UTVECKLING
6.1 Livets utveckling på jorden
6.2 Forskning om livets utveckling
6.3 Att leva tillsammans
PERSPEKTIV: Är människan på väg att bli oberoende av naturen?
Sammanfattning
på sommaren kan du se vita bollar med maskrosfrön på många ställen. är det bra att blåsa på dem så att de sprider sig?
1
Bilden visar en klyvöppning på undersidan av ett blad. Vad är det som kommer ut och in genom den?
VÄXTER OCH SVAMPAR
Allt liv är beroende av de gröna växterna
Utan växter skulle varken vi eller några andra djur kunna finnas på jorden. De ger oss mat så vi får energi och syre att andas. Svampar påminner lite om växter och förr i tiden trodde man att de var växter. Nu vet man att de är en alldeles egen grupp. De är varken växter eller djur.
För att skilja på växter måste man undersöka dem noga. Vet du vilka delar som är viktigast att titta på då?
INNEHÅLL:
Biologi handlar om allt som lever
Växter som har sporer
Växter som har frön
Svampar är varken växter eller djur
Så förökar sig växter och svampar
Växterna året runt
PERSPEKTIV:
Har alla växter rätt att finnas?
HÄR FÅR DU LÄRA DIG
• förklara vad en art är och hur man namnger en art
• beskriva de gröna växternas fotosyntes och hur viktig den är för allt levande
• redogöra för hur en växt får mat
• ge exempel på hur olika växter gör för att överleva vintern
• beskriva hur olika växter och svampar sprids med exempelvis pollinering
• jämföra och resonera kring skillnaden mellan växter med frön och växter utan frön
• resonera kring om alla växter har rätt att finnas
Biologi handlar om allt som lever
Växter och djur är organismer
Biologi handlar om allt som är levande. Vad menas då med att det är levande? Jo, allt som är levande växer, andas, behöver få i sig energi och kan få barn. Det kan vara bakterier, växter, svampar eller djur. Tillsammans kallas alla de här för organismer. Även vi människor räknas dit.
Allt levande är uppbyggt av celler
Alla organismer består av en eller flera celler. Det första livet på jorden bestod bara av en enda enkel cell. Med tiden flyttade några små celler in i andra större celler. Cellerna fick då en cellkärna och delar som var specialiserade på olika saker.
Djurs och växters celler är olika. I växternas celler finns ett ämne som heter klorofyll. Det är ett grönt ämne som gör att växterna kan fånga in energin från solen och tillverka sin egen mat. Det kan inte djuren göra.
Idag är de flesta organismerna flercelliga och består av flera celler som sitter ihop. De här organismerna har sedan utvecklats till olika växter, svampar och djur. I det här kapitlet tar vi upp grupperna växter och svampar.
allt levande består av celler.
Växternas celler har en cellvägg utanpå och en kärna inuti. I cellen finns olika delar med bestämda uppgifter. Det gröna klorofyllet gör att växtcellen kan fånga in solenergi.
Växterna tillverkar sin egen mat
Cellerna i bladen är växternas matfabriker. Inne i cellerna sätter växterna ihop vatten och gasen koldioxid med hjälp av energi från solen. Då bildas ämnet druvsocker. Druvsocker är växternas mat och
syre och vatten
innehåller energi från solen. Den här tillverkningen av druvsocker kallas för fotosyntes. Vattnet som behövs vid fotosyntesen suger växterna oftast in genom rötterna. Koldioxiden tar växterna istället upp från luften genom öppningar i bladen som kallas klyvöppningar. Vid fotosyntesen bildas inte bara druvsocker, utan det bildas även en gas som heter syre. Syrgasen släpps sedan ut genom klyvöppningarna tillsammans med vatten som blivit över.
solenergi + koldioxid + vatten druvsocker + syrgas
Levande organismer delas in i arter
Ända sedan stenåldern har människor levt av det som finns i naturen. För att veta om en växt går att äta eller om den är farlig är det viktigt att kunna känna igen den. Därför är det tur att växter är lika sina föräldrar. När djur och växter får barn och barnbarn, säger vi att de förökar sig. Om två djur eller två växter kan föröka sig med varandra, så tillhör de samma art. Växter, djur och svampar av samma art påminner om varandra.
Carl von Linné gav namn till flera tusen växter och djur
Den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné ville få ordning i naturen. Han sorterade växter och djur efter hur han trodde att de var släkt och gav dem namn. Alla växter fick då två namn. Ett eget artnamn (förnamn) och ett släktnamn (efternamn). Släktnamnet delar de med sina släktingar bland andra arter.
Carl von Linné har gett namn till flera tusen olika växter och djur. Det här namnsystemet, med förnamn och efternamn på latin, används fortfarande för alla djur och växter i hela världen. Latin är ett gammalt språk som används av vetenskapsmän.
carl von Linné levde på 1700-talet och är en av världens mest kända vetenskapsmän. han har gett namn till flera tusen olika djur och växter på latin.
Växterna andas in koldioxid och andas ut syre och vattenånga genom klyvöppningar. Koldioxiden använder de tillsammans med vatten och solenergi för att tillverka druvsocker.
Carl von Linné delade in växterna efter
hur de förökar sig
Carl von Linné gav inte bara namn till olika djur och växter. För att få ordning i naturen sorterade han växterna i olika grupper. Han tittade då på hur de förökar sig. Utifrån det delade han in alla växter i 24 grupper. De flesta växter förökar sig med hjälp av frön och de sorterades upp i de 23 första grupperna. De växter som förökar sig på annat sätt än med frön hamnade i en egen grupp. Det här systemet för att dela in växter kallas växternas sexualsystem och
är fortfarande grunden för hur vi delar in växter.
på svenska har den här blomman det lite konstiga namnet adam och eva. på latin heter den Dactylorhiza sambucina. Den har släktnamnet Dactylorhiza, precis som alla andra växter av samma släkte. artnamnet sambucina motsvarar förnamnet. Det heter bara just arten adam och eva.
Linné tittade noga på hur blommorna såg ut för att dela in dem i olika grupper och släkten.
FÖRKLARA BEGREPPEN
• organism • cell • klorofyll • koldioxid
• fotosyntes • klyvöppning • syrgas • art
• föröka sig • växternas sexualsystem
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. Vad handlar ämnet biologi om?
2. Fotosyntesen är viktig för allt liv. Använd orden här nedanför och försök berätta vad fotosyntesen är för något. Du kan rita en bild eller förklara för en kompis. solenergi klorofyll druvsocker koldioxid syre vatten
3. Vem var Carl von Linné? Vad gjorde han som används över hela världen?
1.1 TESTA DIG SJÄLV
Växter som har sporer
Sporer är ungefär som frön
Växterna har utvecklats från små encelliga gröna alger som levde i havet. Algerna lever fortfarande i vatten och kan föröka sig både genom att dela på sig och med hjälp av sporer. Sporer är väldigt små och fungerar ungefär som frön.
Lavar och svampar har också sporer. Svampar är inte växter utan är en helt egen grupp. Lavar består av både en svamp och en alg som samarbetar. Du får lära dig mer om dem i avsnittet om svampar.
Alger kan dela sig eller ha sporer
I dag finns det många olika sorters alger. De flesta lever i vatten och många tillhör gruppen växter. Några är små och flyter runt. De kallas för plankton och förökar sig genom delning. Längs stränder finns det ofta mjuka gröna alger som nästan ser ut som gräs. De heter grönslick och förökar sig med sporer.
Lite längre ner i vattnet kan det finnas bruna eller röda alger. De sitter fast på botten och kallas för tång. Blåstången har både honplantor och hanplantor och kan spridas genom att delar lossnar och börjar växa på andra ställen, men också genom att den släpper ut ägg och spermier som förenas i vattnet och bildar sporer.
Den gröna växten ovan är en alg och heter grönslick.
Blåstång kallas ibland för havens barnkammare, eftersom så många djur lever där när de är små.
De första växterna på land
Mossor och ormbunkar var de första växterna på land. De förökar sig också med hjälp av sporer, precis som de flesta alger gör. Landväxter som förökar sig med sporer kallas ibland för sporväxter. På dinosauriernas tid fanns det skogar med ormbunkar som var stora som träd. Precis som i dagens svenska skogar bredde mossor och mindre ormbunkar ut sig som gröna mattor på marken under dem.
Mossor är gröna hela året
Mossor är gröna landväxter som är mjuka att gå på. Det beror på att de inte har någon hård stjälk som transporterar runt ämnen i mossan. Varje cell i mossan måste därför bilda sin egen mat genom fotosyntesen. Mossorna saknar rötter som suger upp vatten. De brukar därför växa där det är fuktigt så att alla delar på mossan kan suga upp vatten. Förr i tiden använde man mossor som blöjor eller för att suga upp blod. De är ju mjuka och bra på att suga upp vätska.
mossor var några av de första växterna på land. De är mjuka och gröna hela året.
Ormbunkar trivs i skugga
Precis som mossorna växer ormbunkarna ofta på fuktig mark under stora skuggande träd. De var de första växterna som hade rötter och en stam med rör inuti. Genom de här rören kan de skicka vatten och näring till alla delar av växten. Ormbunkarna har en stjälk och gröna blad, men kan se väldigt olika ut. Idag är de flesta svenska ormbunkar någon eller några decimeter höga och många ser ut som flikiga gröna fjädrar.
Alla
växter har inte sporer
Nu har du fått lära dig lite om alger och växter som har sporer. Men när du hör ordet växt är det kanske andra växter du tänker på? I nästa avsnitt får du veta mer om växter som har frön. Många av fröväxterna kallar vi för blommor eller gräs. Även träd har frön.
ormbunkar har rötter som de suger upp vatten med. Vattnet förs sedan upp till växtens olika delar genom tunna rör.
1.2 TESTA DIG SJÄLV
FÖRKLARA BEGREPPEN
• alg • mossa • ormbunke • spor • sporväxt
• plankton • tång
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. Var utvecklades de första växterna på jorden?
2. Vad menar man när man säger att blåstång är ”havens barnkammare”?
3. Varför behöver mossor leva där det är fuktigt?
kronblad
Växter som har frön
Fröväxter har blommor och frön
Alla fröväxter har något som inte sporväxterna har, nämligen frön. De flesta har dessutom blommor. När du hör ordet blommor kanske du ser en färgglad blombukett framför dig. Många blommor har speciella blad med starka färger. De färgglada bladen kallas kronblad. Blommorna kan vara stora med starka färger som syns på långt håll som hos rosor och tulpaner. Andra är små och syns nästan inte alls som hos olika gräs. Blommor kan se ut på många olika sätt, men de har samma uppgift. De ska hjälpa blomman att föröka sig och få frön. Hur det går till ska du få veta i nästa avsnitt.
många växter har färgglada blommor för att locka till sig insekter.
Rötterna suger upp vatten och håller fast växten
Fröväxterna har också blad, stjälk och rötter. Rötterna finns nere i marken. Roten hjälper växten att samla in vatten och viktiga ämnen från marken. Vattnet behöver ju växten för att kunna tillverka druvsocker, men också för att den inte ska sjunka ihop och vissna. Roten hjälper också till att hålla fast växten. Vattnet skickas från roten vidare upp i växten genom tunna rör som går inuti växtens stjälk. På stjälken sitter de gröna bladen med växtens gröna matfabriker.
Träd och buskar
Istället för stjälk har träd och buskar en stam. Stammar är hårda och täcks av ett skyddande lager bark. På stammen finns det grenar med löv eller barr. Träden kan bli flera meter höga. Små träd som har grenar ända ned till marken kallas buskar. Vissa växter kan vara både träd och buskar medan andra bara kan bli buskar. Det finns mer än 40 olika trädarter i Sverige. De vanligaste träden är gran och tall som är barrträd.
Barrträd har hårda barr
De första träden på jorden var barrträd. Till skillnad från lövträden och de andra fröväxterna har de inga blommor utan kottar. Kottarna har samma uppgift som blommorna. Några barrträd blir stora träd medan andra aldrig blir annat än buskar. Barrträdens blad är hårda och vassa och kallas barr. De är gröna hela året. Tunna platta blad på träd kallas istället för löv.
ett av de allra äldsta träden i världen är granen old tjikko. Den växer på Fulufjället i Dalarna. tester visar att den är minst 9 550 år.
Granen har hårda och vassa blad som kallas barr. Barrträden är gröna hela året.
Lövträd har tunna blad
Träd som har tunna blad kallas för lövträd. För att skilja mellan olika lövträd brukar man titta på lövens form. Vissa löv har jämna kanter medan andra är alldeles taggiga i kanten. Några löv ser ut som hjärtan, medan andra är rundade eller har en vågig form eller vassa flikar som sticker ut. Hos några träd som ask och rönn sitter många små blad ihop i par på ett gemensamt skaft. Några lövträd har blommor i vackra färger. Andra träd har blommor som är gröna eller bruna och som nästan inte syns.
Fröväxterna har frön och specialiserade delar
Alla fröväxter sprider sig alltså med hjälp av frön. De har också rötter, stjälk eller stam, blad och ofta blommor. Några fröväxter är små medan andra är stora träd. I nästa avsnitt får du lära dig mer om en grupp av organismer som varken är växter eller djur. Kan du gissa vilka?
FÖRKLARA BEGREPPEN
• blomma • frö • kronblad • blad • stjälk • rot
• stam • barrträd • kotte • lövträd
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. Rita en enkel blomma och ett träd. Skriv de här orden på rätt ställe på dina växter. stam stjälk blomma kronblad rot blad barr
2. Vilken uppgift har rötterna?
3. Ge två exempel på barrträd och två exempel på lövträd.
1.3 TESTA DIG SJÄLV
Björk
Lönn
rönn
Svampar är varken
växter eller djur
Svampar är en egen grupp
Svamparna är en helt egen grupp och är varken växter eller djur. Det finns sedan många olika sätt att dela in gruppen svampar i mindre grupper. Ett sätt är att dela in svampar i storsvampar och mikrosvampar. De allra flesta
svamparna är mikrosvampar som är så små att de är svåra att se med blotta ögat. Storsvampar är istället de svampar som är så stora att vi kan se deras olika delar. När vi plockar svamp är det storsvamparnas fruktkroppar vi plockar. Den största delen av storsvampen är istället svamptrådar nere i marken. Svamptrådarna kallas mycel.
Den gula kantarellen kallas ibland för skogens guld. Den är alldeles gul och många tycker att den är väldigt god. skulle du gräva lite i mossan under kantarellen så skulle du upptäcka den största delen av svampen, nämligen mycel.
Karljohansvamp är en vanlig matsvamp som har rör under hatten.
Vissa svampar
är parasiter och växer på levande träd.
Ibland börjar det växa små mikrosvampar på brödet. De är nedbrytare och kallas mögelsvampar.
Svampar skaffar mat på olika sätt
Svampar innehåller inget grönt klorofyll som växterna. De kan därför inte tillverka sin egen mat, utan måste precis som djuren få näring utifrån. Några svampar är nedbrytare. De lever på döda växter och djur. Andra svampar är parasiter. De lever på levande växter eller djur. Tickor är en typ av parasitsvampar som växer på trädstammar. Med hjälp av sina mycel tar de näring inifrån träden tills de dör. Deras fruktkroppar sitter fast på trädets stam och blir ofta flera år gamla.
Många av de svampar vi plockar på hösten samarbetar istället med träd för att få mat. Svamparna ger vatten till träden som de använder vid sin fotosyntes. Träden lämnar istället ifrån sig lite av det druvsocker de tillverkat vid fotosyntesen till svamparna. När olika organismer samarbetar kallas det för symbios.
Mikrosvampar
De flesta svamparna är pyttesmå mikrosvampar. Många mikrosvampar lever i marken och är nedbrytare. En typ av mikrosvampar är mögelsvamparna. Du kanske har stött på dem på bröd eller ost som har blivit för gamla. Då syns möglet som gröna, svarta eller vita fläckar eller som ett ludd. Mögelsvampar kan bilda gifter, så mat som har möglat ska man inte äta. Jäst, som vi använder när vi bakar, är också en mikrosvamp. Men jäst är inte giftig.
Lavar består både av en växt och en svamp
Lavar räknas ibland som växter. Men de består av en svamp och en alg som samarbetar, lever i symbios. Lavarna har inga rötter och kan inte ta upp näring från marken. Algerna i laven innehåller klorofyll och tillverkar druvsocker via fotosyntesen. Druvsockret delar de sedan med sig av till svampen. I utbyte ger svamparna skydd och samlar in vatten och vissa näringsämnen från marken.
1. Växter och
Eftersom lavarna inte har några rötter behöver de inte jord att växa i. Därför kan du se lavar som växer direkt på berg eller på trädens stammar.
Växter och svampar har frön eller sporer
Nu har du fått lära dig att det finns växter som har frön och de som inte har det. Du har även fått lära dig att svamparna varken är växter eller djur. I nästa avsnitt ska du få veta mer om vad växterna ska ha sina frön eller sporer till.
1.4 TESTA DIG SJÄLV
Lavar kan se väldigt olika ut. Fönsterlaven som många har i sin adventsljusstake ser ut som en liten buske. Den växer ofta på marken. många andra lavar är ganska platta och växer på träd eller stenar.
FÖRKLARA BEGREPPEN
• storsvamp • mikrosvamp • fruktkropp
• mycel • nedbrytare • parasit • symbios
• mögelsvamp • lav
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. Varför kan inte svampar göra egen mat?
2. Para ihop orden och beskrivningarna av hur svamparna får mat. nedbrytare svampen samarbetar med växter parasit svampen lever på döda djur och växter symbios svampen lever på levande växter
3. Vissa lavar växer på stenar. Varför behöver inte lavarna jord att växa i?
Så förökar sig växter och svampar
Fröväxternas barn kallas frön
Blommornas motsvarighet till barn kallas för frön. Fröväxterna har precis som djuren olika könsdelar. Men hos växter är oftast varje blomma både hane och hona på en gång. Hon-delen i blomman kallas pistill. Längst ner i den finns äggceller som också kallas för fröämne. Den hanliga delen kallas för ståndare. På ståndarna finns små korn av pollen. För att det ska bli några frön måste fröämne och pollenkorn smälta ihop. Det kallas att äggcellen befruktas. Pollen från ståndaren måste därför flyttas till blommornas pistill. Det kallas pollinering.
Vid pollinering måste pollen flyttas till rätt plats
För att pollen från ståndaren ska hamna på pistillen måste pollenkornen flyttas dit. Eftersom blommorna oftast inte själva kan flytta pollen till pistillen, måste de få hjälp. Några växters pollenkorn sprids av vinden. Andra växter tar hjälp av insekter eller fåglar.
När humlor och andra insekter samlar nektar fastnar det ofta pollenkorn på dem. När de flyger vidare till nästa blomma tar de med sig pollen till den nya blommans pistill. Det
För att locka till sig insekter och andra djur har blommorna ofta nektar längst inne i blomman. Nektar är en vätska med mycket socker som insekterna gärna vill äta. Många blommor har färgglada kronblad just för att visa djuren var nektarn finns. När fjärilar, bin och andra insekter tar sig långt in i blomman fastnar pollen på dem. Det tar de sedan med sig till pistillen i en annan blomma, när de flyger för att äta mer nektar. Växten har då blivit pollinerad och det kan bildas frön.
Olika sätt att sprida frön
Fröväxterna har olika typer av frön för att sprida sig. För att växternas frön ska bli nya växter behöver de hamna på en plats där de trivs. Där behöver de jord att växa i, lagom med vatten och tillräckligt med sol. Om föräldraväxten lever flera år kommer den att skugga marken under sig. Därför behöver många frön hamna en bit bort, de behöver sprida ut sig.
Några frön har vingar eller små hår och flyger med vinden. Andra har krokar som kan fastna i pälsen på djur. Det finns också de som flyter på vatten. Många frön sitter i eller på frukter eller bär. De får skjuts inuti magen på djur som äter dem. När djuret bajsar så kommer fröna ut och kan gro på en ny plats. Det är tur för oss, för annars skulle det inte finnas så många frukter eller bär.
Växter utan frön
har sporer istället
Många av växterna som inte har frön sprids istället med hjälp av sporer. De här växterna har inga blommor, men du har kanske sett något som ser ut nästan som en blomma på en mossa ändå? Det är något som kallas sporhus. I sporhuset finns mossans sporer. När sporerna är mogna spricker sporhuset och sporerna kan spridas.
Ormbunkarna har inte heller några blommor. Istället förökar de sig med små sporer som bildas i sporgömmen under bladen.
För att det ska bildas nya ormbunkar måste två sporer ramla ned på marken nära varandra. Sedan måste spermierna från den ena sporen simma till ägget i den andra sporen. Precis som hos mossorna trivs därför ormbunkar där det är blött.
Istället för frön har mossorna små sporer. De bildas inne i små sporhus.
ormbunkarnas sporer sitter ofta samlade i sporgömmen på bladens undersida.
ekorrar, möss och vissa fåglar sparar och gömmer frön på hösten för att ha som mat under vintern. som tur är för växten glömmer de ofta kvar några frön och har på så sätt spridit växten till en ny plats.
svampens sporer sitter ofta skyddade under svampens hatt. För att kunna titta på svampsporerna kan du lägga hatten från en svamp upp och ned på ett papper över natten. Då faller sporerna ned och bildar ett mönster.
Svamparna sprids med sporer
Svampar har också sporer. En enda storsvamp kan innehålla flera miljarder sporer. Sporerna bildas i fruktkropparna som kommer upp ur marken på hösten. På svampar som har en hatt och en fot sitter ofta sporerna under hatten och är skyddade på olika sätt. Om du tar av hatten och lägger den på ett papper kan du se sporerna som ett mönster på pappret.
Alger, mossor och lavar kan spridas könlöst
Många alger, mossor och lavar kan även spridas utan sporer. Det räcker med att de går sönder. Varje liten del kan då fortsätta växa på ett nytt ställe. Det här kallas för könlös förökning.
Växter och svampar sprids på många olika sätt
Växter och svampar har alltså olika sätt att föröka sig på. För att sprida sig till nya platser tar växterna ofta hjälp av vinden, djur eller vatten. Vilka årstider tror du att växterna sprider sig på? Kanske får du svar på det i nästa avsnitt.
FÖRKLARA BEGREPPEN
• pistill • ståndare • pollen • befruktas
• pollinering • nektar • sporhus
• sporgömmen • könlös förökning
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. Varför behöver växterna hjälp med pollineringen?
2. Hur sprids olika frön? Ge tre exempel.
3. Här beskrivs hur det blir en ny blommande växt. Meningarna står i oordning. Ordna dem så att de kommer i rätt ordning.
• pollenkornen fastnar på blommans pistill.
• ett bi suger nektar i en blomma och får pollen från ståndarna på sig.
• Ur fröet växer det upp en ny växt.
• Biet flyger till en annan blomma av samma art.
• Fröet sprids till en ny plats.
• Växten har blivit pollinerad och bildar ett frö.
Växterna året runt
Växterna anpassar sig till årstiderna
I Sverige har vi fyra olika årstider: vår, sommar, höst och vinter. Det påverkar livet både för oss och för alla växter som lever här. På våren och sommaren är det varmt och ljust. Då trivs de flesta växterna som allra bäst. På hösten börjar det blir kallare. Då vissnar många växter ned och dör. På vintern är det ännu kallare och vattnet i marken fryser till is. De växter som lever på vintern har det svårt och många vilar. När det åter blir vår vaknar de växter som har vilat och växternas år börjar om från början.
I sverige har vi fyra olika årstider. Växterna måste därför anpassa sig och ser olika ut under olika delar av året.
på hösten tappar lövträden sina löv. Innan löven faller ned får de ofta vackra höstfärger i gult, orange och rött.
På hösten förbereder sig naturen för den kalla vintern
På hösten när det börjar bli kallare och mörkare trivs mossorna. Många ettåriga växter vissnar ned och dör. Andra växter lever i flera år och kallas för fleråriga. Hos vissa fleråriga växter dör delarna som finns över marken. Andra delar av växten övervintrar under marken i form av en lök eller tjocka rötter. De växter som lever kvar över marken förbereder sig inför vintern.
Lövträden tappar sina löv
Många lövträd får vackra höstfärger och tappar sina löv. Innan löven faller bryts det gröna klorofyllet i löven ned till druvsocker. Druvsockret kan sparas inne i trädets grenar ända till våren. När den gröna färgen försvinner syns gula ämnen som annars täcks över av det gröna. Växterna bildar också röda och orangea ämnen när det blir kallt.
Det är svårt för träden att få tag på vatten under vintern. Genom klyvöppningarna i löven avdunstar det hela tiden vatten, även på vintern. För att spara på vatten tappar lövträd därför sina blad under hösten. Då stannar mer vatten kvar inne i växten och den torkar inte ut.
Många växter fryser ihjäl på vintern
På vintern är dagarna korta och växterna får inte så mycket solljus. Dessutom är vattnet i marken ofta fruset så att växterna har svårt att suga upp det. Eftersom växterna behöver både solljus och vatten för att tillverka druvsocker genom fotosyntesen blir det svårt för växterna att få näring på vintern. Många växter dör också för att vattnet inuti dem fryser till is. Vissa växter har därför bara kvar delar under marken på vintern.
Du kanske har sett bruna torkade växter som sticker upp ur snön. De kallas vinterståndare. Den döda växten står då kvar på vintern för att bära upp växtens frön.
Vintergröna
växter
Växter som är gröna på vintern har olika strategier för att klara av bristen på vatten och kylan. Klyvöppningarna på bladen kan vara stängda för att inte släppa ut så mycket vatten. För att inte frysa sönder innehåller de ofta mycket druvsocker. Då fryser inte vattnet i bladen lika lätt. Så är det hos barrträden. Barrträden kan därför behålla sina barr och vara gröna hela året.
Några växter dör på hösten men står kvar som torra vinterståndare. De sprider ofta sina frön på vintern.
tallens långa hårda barr innehåller druvsocker så att de inte fryser sönder på vintern.
Vårsolen värmer upp marken på våren. Då vaknar påskliljor och andra vårblommor upp och börjar växa.
På våren vaknar växterna
På våren blir dagarna längre igen. Den frusna marken tinar upp och växterna kan suga upp nytt vatten. Trädens knoppar öppnar sig och ljusgröna små löv kommer fram. De frön som har legat och vilat börjar gro och nya växter kommer upp ur jorden. För att kunna börja växa så tidigt som möjligt på våren har många vårblommor sparat näring i sina rötter. Krokus och påsklilja är exempel på vårblommor som har lökar där de sparat näring under marken.
Andra vårblommor, som blåsippa och tussilago, har små blomknoppar och blad precis ovanför marken ända sedan hösten. De väntar bara på vårsolen för att växa upp och slå ut. Eftersom vårblommorna kommer upp före de flesta andra växterna, slipper de konkurrens från andra växter. Det betyder att de inte behöver tävla mot andra växter om solljus, vatten och näringsämnen i marken.
Träden har inte heller fått sina skuggande löv. Vårblommorna kan då få mycket solljus, trots att de ofta växer i lövskogar.
På sommaren växer det för fullt
Sommaren är den bästa tiden för de flesta växterna. Dagarna är långa och solen värmer. Då passar växter på att växa så mycket de kan. Löven på träden är fyllda av klorofyll och är friskt gröna.
Växterna på marken med starka gröna färger och blommor med vackra färger lockar till sig insekter. Många växter blir pollinerade och börjar bilda frön. Mossorna drar ihop sina blad och vilar om det blir för torrt. Om det blir för varmt och torrt torkar även de andra växterna.
Växterna måste anpassa sig för att överleva
Det finns många olika växter. Några finns under vattnet medan de flesta finns uppe på land. Alla växterna har anpassat sig för att klara av att leva på olika platser. I Sverige måste de även klara att anpassa sig till olika årstider.
på sommaren är det fullt av gröna växter ute i naturen.
FÖRKLARA BEGREPPEN
• ettårig • flerårig • övervintra
• vinterståndare • konkurrens
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. Varför tappar lövträden sina löv på hösten?
2. Varför kan barrträden behålla sina barr under vintern?
3. Skriv två exempel på blommor som kommer upp tidigt på våren.
1.6 TESTA DIG SJÄLV
HAR ALLA VÄXTER RÄTT ATT FINNAS?
adam och eva är en vacker orkidé. Den får du inte plocka. alla orkidéer i sverige är nämligen skyddade genom fridlysning.
Vissa växter finns det väldigt många av medan andra är väldigt ovanliga. Idag är nästan 1 av 5 sorters växter i sverige så ovanliga att de håller på att försvinna. ofta beror det på att vi människor konkurrerar med växterna om marken. Vi använder marken för till exempel skogsbruk, jordbruk eller när vi bygger vägar eller hus på den. Några växter försvinner för att vi plockar dem. om vi plockar blommorna får de inga frön och då kan de inte komma tillbaka nästa år. För att skydda växter kan de fridlysas. Några fridlysta växter får man inte plocka eller gräva upp. andra får man inte plocka för att sälja.
I vissa områden finns det så många ovanliga växter eller djur att man vill skydda hela området. Då kan man göra det till naturreservat eller nationalpark.
FRÅGA 1:
tycker du att man ska få bygga hus där det finns ovanliga växter?
FRÅGA 2:
Känner du till några växter som är fridlysta?
FRÅGA 3:
Vad kan du göra för att skydda växterna du har omkring dig?
SAMMANFATTNING
Biologi handlar om allt som lever
• allt som är levande växer, andas, behöver energi och kan få barn.
• allt som är levande består av en eller flera celler och kallas organismer.
• Växterna kan göra sin egen mat genom fotosyntesen.
• Växterna kan fånga in solens energi med hjälp av det gröna ämnet klorofyll. Klorofyll finns i bladen.
• två djur eller två växter som kan föröka sig med varandra tillhör samma art.
• carl von Linné gav namn åt och sorterade tusentals växter och djur.
Växter som har sporer
• alger, mossor och ormbunkar förökar sig med hjälp av sporer. De kallas för sporväxter.
• De flesta alger lever i vatten. tång är ett exempel på en alg.
• mossor är mjuka och bra på att suga upp vatten.
• ormbunkar har gröna blad, rötter och en stam med rör inuti.
Växter som har frön
• Fröväxter har blommor eller kottar och frön. De har också blad, stjälk och rötter.
• träd och buskar har hårda stammar.
• Barrträdens blad heter barr. Lövträdens blad heter löv.
Fröväxter har blommor, blad, stjälkar och rötter.
Carl von Linné undersökte växterna noggrant.
Mossor är bra på att suga upp vatten.
SAMMANFATTNING
1.4
Svampar är varken växter eller djur
• svampar är en egen grupp, varken växt eller djur.
• svampar kan inte göra sin egen mat. De måste få hjälp av en växt för att få mat.
• svampar kan vara nedbrytare, parasiter eller leva i symbios med en växt.
• mikrosvampar är små. mögel och jäst är exempel på mikrosvampar.
• Lavar är både en svamp och en alg som lever i symbios.
1.5
Så förökar sig växter och svampar
• Fröväxter sprider sig genom frön.
• Fröna blir till genom pollinering. Vid pollinering flyttas pollen från en blommas ståndare till en annan blommas pistill.
• Fröna kan spridas med vinden, med vatten eller med djur.
• sporväxter sprids med sporer.
• sporer är lätta och sprids ofta med vinden.
• många alger, lavar, mossor kan spridas med könlös förökning. Det innebär att växten går sönder och varje liten bit kan börja växa på ett nytt ställe.
1.6
Växterna året runt
• många växter vissnar ned på hösten. Några av dem övervintrar som frön och andra har delar som finns kvar under marken.
• Lövträden tappar sina löv på hösten.
• Barrträd kan ha kvar sina barr på vintern och är gröna hela året.
• Vårblommorna måste skynda sig att växa så de inte blir skuggade av träd och andra växter.
• på sommaren pollineras växterna och bildar frön.
Svampar är varken växt eller djur.
Insekter hjälper till med att pollinera växterna.
Växter har olika sätt att överleva vintern.
FINALEN
1 Vilket ord ska bort? Förklara varför. alg ormbunke ros mossa
2 para ihop årstiden med olika händelser som sker i naturen. Flera händelser kan passa vid flera årstider.
• frön bildas
• blommor vissnar och dör
höst •
vinter • vår • sommar •
• insekter pollinerar blommorna
• lövträden tappar sina löv
• växterna vilar
• mossor och svampar trivs
• nya plantor växer upp ur jorden
• löven är gröna och fulla av klorofyll
• löven blir gula och röda
• lövträdens knoppar slår ut
• växterna sprider sina frön
3 på vilka olika sätt kan växter och svampar föröka sig?
4 Vilken typ av växter var först på jorden? De första växterna har något gemensamt. Vad?
5 Kevin har fått en fin växt av en kompis och vill få den att må så bra som möjligt. hans tre vänner a, B och c ger olika råd om hur han ska sköta den. Vilket tycker du verkar bäst? motivera.
A Vattna den varje dag för växter behöver mycket vatten.
B ställ den ljust i ett fönster och vattna lite då och då.
C ställ den på ditt sängbord och prata lite med den varje kväll.
Register
A
abstinens 142, 144 alg 11
algblomning 51 alkohol 143
alkoholförgiftning 143
allemansrätten 47 allergi 119
amfetamin 144 anabola steroider 136 andningsorgan 97 anorexi 136
anpassa sig 23, 35, 84 antibiotika 117 antikropp 117 art 9
artär 100
atmosfär 154, 170 avel 52
avfall 98 avverka 54
B
bakterie 8, 99, 116, 153 balans 110 balansnerv 110 balanssinnescell 110 bark 15 barr 15, 25 barrskog 42 barrträd 15 befruktas 20 befruktning 20, 114 ben 102
beroende 141–142 beroendeframkallande ämne 142
beta 44
Big bang 152
bikupa 58
biodlare 58
biologi 8 biologisk mångfald 55, 162, 169
blad 14
blandskog 42 blodkropp 101 blodomlopp 100
blodplasma 101 blodplättar 101
blomma 14, 20
blygdläppar 128, 130
blåstång 11 blötdjur 64, 154, 161
boskapsskötsel 52
Bra miljöval 171 brosk 102
broskfisk 154
bryta ned 39, 47, 99
bräckt vatten 40
bukspottkörtel 99 bulimi 136
bäcken 102
bäst anpassad 163
C
cannabis 144
Carl von Linné 9-10 cell 8, 96, 153 cellandning 98
D
daggmask 65
Darwin, Charles 164 depression 139 det naturliga urvalet 163
dia 75 dinosaurie 158
DNA–teknik 166 doft 110
doping 136
druvsocker 9, 24, 36, 98 dräktig 82
däggdjur 74, 158–161
E
ecstasy 144 egenskap 52, 162 ekosystem 34, 42, 167, 169 ekosystemtjänst 46, 58, 167–169, 172–173 embryo 114 encellig 153 endorfiner 135 ettårig 24 evolutionsteori 162–164 exoskelett 66
F
femidom 133 fisk 72
fiske 48–49 fjäll 43, 72 flercellig 153
flerårig 24 flytning 129
flyttfågel 85 foder 44
fortplantning 76 fossil 165
foster 81, 115
fosterhinna 114
fostervatten 114
fotosyntes 9, 36, 153
fridlysning 28
fridlyst 72
fruktkropp 17
frö 14
fröträd 54
fröväxt 14, 157
fullständig förvandling 78 fågel 73
fågelsjö 41
förbränning 98
förhud 128–129 förkylning 117
förnybar resurs 50
föröka sig 9, 76
G
galla 98
gallra 54 glatt muskel 104 gravid 82, 114, 132–133 gro 21, 26, 157 groda 71 groddjur 71–72, 79, 156–157, 161
grodyngel 79
gråsugga 67
gångjärnsled 103 gäl 73
gödsel 53
H
hage 44 handredskap 49 hermafrodit 76
hjärna 106
hjärta 100 hjärtmuskel 104
Homo Sapiens 160 honung 58
hormon 126, 135, 138 hornhinna 108 hud 104
huggorm 70
hygien 118
häcka 80
hörselgång 109 hörselnerv 109
hörselskydd 109
I
immun 117
immunförsvar 137 infektion 116 influensa 120
influensavirus 120
inre befruktning 80 insekt 68 J jakt 48 jordbruk 52
jordbrukare 52 jägare 48
jämnvarm 73, 158
K
kalcium 102 kamouflage 87
klimat 35
klitoris 128, 132, 136
klorofyll 8, 24, 36 klyvöppning 9, 24 knopp 26
kokain 144
kol 14-metoden 165
koldioxid 8, 36, 97
kolmonoxid 142 kondom 133
konkurrens 26, 162
konstgödsel 53
konsument 37
kotte 15
kranium 102
kretslopp 39
kronblad 14
kroppscell 76, 114
kräftdjur 67
kräldjur 70, 72, 80, 156–158, 161
kulled 103 kvastfening 156
känsel 107
känselcell 107
kölddvala 86
könlös förökning 22
könscell 76, 113
könsdel 20, 128
könshormon 127, 133, 136 könsmogen 129
könssjukdomar 133
körtel 126
köttätande 37, 158
L
larv 78 lav 18
led 103
ledband 103
leddjur 66, 154–155
lever 98
Linné, Carl von 9-10
lins 108 livmoder 113, 128–130, 132–133
luftrör 97
luftstrupe 97 lukt 110
luktsinnescell 110 lunga 97
lungblåsor 97
läderhud 104
löv 15
lövskog 42
lövträd 16, 24, 42
M
magsaft 99 magsäck 99 mask 65
matspjälkning 98 matspjälkningskanalen 98 matstrupe 99 medicin 117
mellanöra 109
mens 113, 129, 136 mikrosvamp 17 minipiller 133 mjölke 79
mjölksyra 104 molekyl 98
Morganucodon 160 mossa 12 muskelfibrer 104 mycel 17
målbrott 127 mögelsvamp 18 mördarsnigel 90
N
narkotika 144–145 nationalpark 28
naturligt urval 163-164 naturreservat 28, 57 naturskog 56 naturtyp 34, 40 navelsträng 81, 115 nedbrytare 18, 39, 51, 65, 67 nektar 20, 58 nerv 106 nervcell 106 nervsystem 106 nervtråd 106
nikotin 142 njure 98 nymf 77
näring 36, 98
näringskedja 37, 169 näringsväv 38, 169 näringsämnen 36 nässeldjur 153, 160 näthinna 108 O
ollon 128–130 onanera 131 organ 96 organism 8, 152-154 orkidé 28
ormbunke 12–13, 21, 157 oxytocin 138–139 ozonskikt 154
Ppadda 71
parasit 18
penis 113, 128–130, 132 pigmentcell 105 pistill 20
plankton 11, 41
pollen 20 pollinering 20, 58, 172 p–piller 133
preventivmedel 132–133 producent 36 pubertet 126–133, 134-138 puls 104
pung 113, 128–130 pungdjur 158 pupill 108
puppa 78 päls 87
regnbågshinna 108 ren 43
revben 102 rom 78-79 rot 14
rovdjur 37 ruva 80
ryggmärg 106
ryggrad 70, 102 ryggradsdjur 70, 154, 156 ryggradslös 64
röda blodkroppar 101
Ssaliv 99
saltvatten 40
samlag 114 sex 131–132
signalämne 126
sinne 107 sinnescell 107
sjukdom 116-118
sjögräs 11
skadedjur 55, 170 skal 64
skelett 64, 70, 102 skelettmuskel 104 skog 42
skogsbruk 54
slida 113, 128–130, 132–133
släktnamn 9
smaksinnescell 111
smitta 118, 120 småkryp 64
snigel 64
snok 70
snäcka 64
solenergi 9, 36
spermie 76, 113, 129, 132
spindeldjur 67
spjälkas 98
spor 11, 157
sporgömmen 21
sporhus 21 sportfiskare 49 sporväxt 12 stam 15
stannfågel 86 stavar 108
stjälk 14
storsvamp 17
stånd 128, 132, 136 ståndare 20 svett 105
svettkörtel 104
svällkroppar 128 symbios 18 synfel 108
synnerv 108
synsinnesceller 108 syre 9
syrgas 9, 36 sädescell 76, 113 sädesledare 129 sädesvätska 129, 133 sötvatten 40
T
tappar 108
testiklar 113, 129–130, 136 timmer 55 tinnitus 109 tjocktarm 99
toffeldjur 153
toppkonsument 37 trumhinna 109
trädgräns 43 tång 11, 40
U underhud 104 urdjur 153 urin 98
urskog 56 utlösning 129 utrotningshotad 72
V vaccin 118 vaccination 118 variation 162 vattensalamander 71 ven 100 vibrera 109
vinterdvala 87 vintergrön växt 25 vinterståndare 25 vintersömn 87 virus 117 vita blodkroppar 101, 117 vridled 103
växelvarm 72, 157 växternas sexualsystem 10 växtförädling 52
växtätare 37 växtätande 158
Y yngel 79 yrkesfiskare 50
ytteröra 109
yttre befruktning 79 Å
åker 44
ångest 136, 139
årstid 23 Ä
ägg 76, 113, 129, 133, 156
äggcell 20, 76, 81, 113
äggledare 113, 128–130, 133
äggstock 113, 128, 130, 133
ämnesomsättning 134
äng 44
ändtarm 99
ätstörning 136
Ööverfiska 50
övergödning 51
överhud 104
övervintra 24, 84
SPEKTRUM BIOLOGI 4–6 är en grundbok i biologi för årskurs 4–6.
Läromedlets huvudtanke är att lyfta fram innehållet i kursplanerna med syftet att lägga en god grund inför betygsättning i årskurs 6.
Boken är uppbyggd enligt samma struktur som den populära serien Spektrum 7–9. I grundboken hittar du:
• Centralt innehåll i linje med kursplanerna
• Kapitelingresser med intresseväckande bilder och frågor
• Målbeskrivningar
• Perspektiv som uppmuntrar till värderingar och ställningstagande
• Testa dig själv-frågor med begreppsträning
• Sammanfattningar till varje kapitel
• Finaler som ger träning inför prov och bedömning
Utöver grundboken finns även en aktivitetsbok med tillhörande arbetsuppgifter, digitalt material och ett omfattande lärarmaterial.