Religion och människa
DANIEL SANDIN
DANIEL SANDIN
Religion och människa
Innehåll
Religion och livsåskådning 7
Vad är religion? 9
Varför nns religion? 12
Religionsfrihet 17
Tro och vetenskap 21
Tro 22
Vetenskap 23
Religion och vetenskap förklarar världen 25
Oförenlighetsteorin 26
Förenlighetsteorin 29
Etik och moral 33
Pliktetik 34
Dygdetik 36
Konsekvensetik 39
Sinnelagsetik 41
Judendom 45
Judisk tro 46
Religiösa skrifter 55
Olika riktningar 61
Biblisk historia 65
Vardag och fest 74
Religion och samhälle 89
Kristendom 99
Kristen tro 100
Religiösa skrifter 109
Riktningar 113
Biblisk historia
– Nya testamentet 128
Vardag och fest 138
Religion och samhälle 150
Islam 159
Islamisk tro 160
Religiösa skrifter 174
Riktningar 180
Vardag och fest 186
Religion och samhälle 196
Hinduism 205
Hinduisk tro 206
Religiösa skrifter 217
Riktningar 221
Vardag och fest 228
Religion och samhälle 237
Buddhism 247
Buddhistisk tro 248
Religiösa skrifter 257
Riktningar 262
Vardag och fest 270
Religion och samhälle 279
Sekulära
livsåskådningar 287
Humanism 288
Existentialism 291
Ekoso 294
Feminism 297
Urfolksreligioner 303
Gemensamma drag 304
Maya 308
Aboriginer 318
Samer 325
Yoruba 334
Vodou 337
Nyreligiösa rörelser 343
Sekt 344
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars
Heliga 347
Jehovas vittnen 354
Scientologikyrkan 361
Krishnarörelsen 367
Register 374
Religion och livsåskådning
Vi människor tänker alla då och då på livets stora frågor, till exempel på hur och varför världens skapades, vad meningen med livet är och vad som händer efter döden. Det ligger i människans natur att fundera över denna typ av frågor. Från och till re ekterar vi alla också över frågor om vad som är rätt och fel, ont och gott. Och vi har alla olika åsikter om hur ett bra samhälle bör se ut. Den här typen av frågor, och framför allt svaren på dem, ingår i det vi kallar för livsåskådning.
Livsåskådning är precis som det låter ett sätt att skåda livet, det vill säga att se på livet. Gemensamt för alla människor är att vi har en livsåskådning av något slag.
En del människor har som bekant en religiös tro. Vi talar då om att man har en religiös livsåskådning. En del människor har i stället en sekulär livsåskådning, vilket innebär uppfattningar om livet som inte inkluderar religiös tro och trosutövning. Fram till 1800-talet hade nästan alla människor en religiös livsåskådning. Även nuförtiden är de esta människor i världen religiösa.
Under 1900-talet blev det allt vanligare med sekulära åskådningar. Grunden för dessa lades med den vetenskapliga revolutionen, som började under 1600-talet. Genom nya kunskaper om vår planet och dess tillkomst utmanades de religiösa förklaringsmodellerna, vilket öppnade för icke-religiösa världsåskådningar.
En sekulär livsåskådning kan till exempel bygga på en tro att naturvetenskapen ger alla svar som behövs. En sekulär livsåskådning kan också vara en politisk ideologi som ger svar på vad som är ett bra samhälle. Det är naturligtvis också fullt möjligt att förena en sekulär och en religiös livsåskådning. Många människor kan till exempel förena en politisk uppfattning eller en naturvetenskaplig syn på världen med en religiös livsåskådning.
Det nns många sätt att se på livet och en sak kan man säga säkert om oss människor: vi är olika och vi tänker olika. Det är det som gör ämnet religionskunskap så intressant och spännande.
Religion och människa hör ihop. Genom kunskap om religioner och livsåskådningar kan vi närma oss olika sätt att vara människa och därmed bättre förstå vår omgivning och våra medmänniskor. Kanske vi till och med kan förstå oss själva lite bättre.
Vad är religion?
Vi vet att det funnits någon form av religiös tro i alla de kulturer och samhällen som historikerna studerat. Det verkar helt enkelt som att religion är ett mänskligt uttryck, det vill säga att där det nns människor nns det religion. Men vad är egentligen religion? Vad betyder begreppet? Faktum är att det är svårt att formulera en de nition som täcker in allting som religion kan innebära. Förklaringen till det är att religion handlar om människor. Och eftersom vi människor är olika varandra, är också de religiösa åskådningar vi har olika.
Religion är ett ord som ursprungligen kommer från latinet och betyder ungefär gudsdyrkan. Ett sätt att de niera religion är genom en substantiell definition. Man utgår då från religionens substans, dess innehåll. Ett exempel på sådant innehåll är att religion måste innehålla någon form av tro på en högre makt, en gud, andar eller något annat övermänskligt. Men när man fördjupar sig i olika religioner inser man snart att en sådan de nition inte är helt lyckad, eftersom det nns religioner där man inte tror på någon högre makt. Inom världsreligionerna är buddhismen ett bra exempel på detta eftersom man inom vissa riktningar av denna religion inte tror på några gudar, eller åtminstone inte tror att de spelar någon roll för människors liv. Det går alltså inte att de niera religion enbart som en tro på en högre makt, för då får man inte med allt som religion kan innebära.
Ett annat sätt att de niera religion är att utgå från den funktion den har för människor. Detta kallas för en funktionell definition. En funktion är till exempel att den skapar mening i livet för människor. Detta är en de nition som skulle kunna användas på alla religiösa åskådningar. Men problemet med en de nition som säger
att religionen skapar mening i livet är att det också nns annat än religion som gör det för människor, till exempel icke religiösa livsåskådningar och intressen. Ett politiskt intresse kan ju skapa mening i livet, precis som ett intresse för fotboll.
För att kunna sätta ngret på vad religion är har en del forskare tagit fasta på olika delar som oftast nns inom religionerna. Till exempel innehåller religioner oftast dogmer, det vill säga speciella uppfattningar som är kopplade till religionen, som anses som en sanning inom religionen. Inom kristendomen är exempelvis tron att Jesus är Guds son en dogm. Inom islam är det en dogm att Muhammed är Guds siste profet.
Religion innehåller också uppfattningar om rätt och fel, det vill säga etik och moral. Religionerna har också olika myter, alltså berättelser som till exempel förklarar svårförståeliga saker, som varifrån människan kommer eller varför det blir dag och natt.
Alla livsåskådningar innehåller någon form av människosyn Inom kristendomen menar man bland annat att människan har en benägenhet att synda och därför behöver förlåtelse.
Religiösa livsåskådningar innehåller också en gudssyn. Inom de monoteistiska religionerna, det vill säga de som tror på en enda Gud menar man till exempel att Gud kan göra allt, det vill säga är allsmäktig. Inom hinduismen har man en tro på era gudar, men
menar ofta att alla gudar egentligen är en och samma. Inom buddhismen hävdar en del att det kan nnas gudar, men att de inte spelar någon roll för människans liv.
Det nns också ritualer inom religionerna. En ritual, eller rit, är en handling som utförs vid speciella tillfällen. Ritualer är ofta kopplade till olika högtider, det vill säga randet av speciella tillfällen på året eller i livet. Det kan handla om att minnas en viktig händelse i historien eller att högtidlighålla att någon fötts eller blivit vuxen. Ritual är ett begrepp som ofta kan kopplas till begreppet ceremoni. En ceremoni är ett antal handlingar som utförs i en bestämd ordning.
OLIKA SÄTT ATT TRO
När man studerar religion och tro nns det några grundläggande begrepp som det är bra att känna till. Begreppen kan också hjälpa en själv att sätta ord på vad man själv tror och tänker kring religion och tro.
Agnosticism – betyder att man anser att man inte kan ha någon kunskap om det nns en högre makt eller ej. Man menar att det kan vara så, men också att det inte kan vara så.
Animism – betyder att man tror att naturen på olika sätt är besjälad, att gudar eller förfädersandar nns exempelvis i speciella klippor, träd, sjöar eller liknande.
Ateism – betyder att man inte tror på någon högre makt överhuvudtaget.
Monolatri – betyder att man tror på en speciell gud men man tror att andra gudar existerar.
Monoteism – betyder att man tror att det nns en enda gud.
Panteism – betyder att man tror att det gudomliga nns överallt i världen runt omkring oss, till exempel i vattnet, i träden, i luften vi andas och så vidare.
Polyteism – betyder att man tror på era gudar.
Spiritism – betyder att man tror att människan efter döden lever kvar i en andevärld. Man tror också att det är möjligt för vissa personer, så kallade medium, att komma i kontakt med denna andevärld.
Varför finns religion?
En spännande fråga är varför religioner har utvecklats. Eftersom religioner verkar nnas överallt där det nns människor kan man tänka sig att de måste ha haft, och har, en viktig funktion för oss.
Detta har intresserat forskare från olika ämnesområden att studera just ursprunget till religionerna.
Det självklara svaret för en troende person är att religion nns därför att det nns en högre makt som skapat världen och styr över livet på jorden. Det är därför fullt logiskt att tro på denna högre makt, dyrka den och vända sig till den med önskningar, till exempel genom böner. Men inom vetenskapen kan man inte utgå från att det nns någon högre makt eller motsvarande. Man kan bara utgå från sådant som är möjligt att iaktta och studera för den som önskar. Och det är inte möjligt studera gudar och andra övernaturliga fenomen. Man kan tro på dem, men man kan inte bevisa dem genom objektiva iakttagelser. Inom vetenskapen måste man utgå från sådant som går att se och studera. Det gäller också när man inom vetenskapen diskuterar varför religion nns. Här presenteras några olika vetenskapliga förklaringar till och tankar om varför religion nns.
Evolutionsperspektiv
En del forskare menar att evolutionsteorin ger en förklaring till att religioner nns i alla mänskliga samhällen. Enligt evolutionsteorin har den bäst anpassade individen i en speciell situation de bästa förutsättningarna att överleva i kampen för tillvaron. De bäst anpassade kommer därmed att föra sina gener vidare till nästa generation. När evolutionsforskare överfört denna tanke till frågan om religion menar man att de människor som har haft en religiös tro har klarat sig bättre genom historien än de som inte haft en tro. De icke-religiösa människorna har inte överlevt i lika stor utsträckning som de religiösa. Stöd för denna uppfattning har man fått bland annat genom studier av barn som ck kasta bollar mot vissa utvalda mål. När barnen var övervakade av en vuxen höll de sig till reglerna, men när de var ensamma började de fuska. När forskarna
sedan sa att det fanns en magisk prinsessa i rummet slutade barnen att fuska. Det ck forskarna att dra slutsatsen att när vi människor tror på en högre makt som ser allt vi gör, håller vi oss mer till de regler vi bestämt tillsammans. Detta leder till bättre sammanhållning, färre kon ikter och därför också bättre förutsättningar att klara sig i konkurrensen med andra grupper av människor. Detta är alltså en förklaring till att religiös tro med tiden blev en självklarhet i alla mänskliga samhällen.
Sociologiskt perspektiv
Inom sociologin, där man studerar hur människan och samhället samspelar, nns en hypotes om att religion skulle ha uppstått tidigt i mänsklighetens historia. Under stenåldern levde vi som samlare och jägare tillsammans i små grupper. Man kunde helt enkelt inte vara så många i en grupp för att kunna överleva på vad naturen gav. Men vid speciella tillfällen under året samlades man till möten med andra grupper. Vid dessa tillfällen bytte man erfarenheter med varandra, underhöll varandra med historier och roade sig tillsammans. En mycket viktig funktion med dessa möten var att trä aen framtida partner för att undvika inavel i de små grupper man annars levde i. Enligt vissa sociologer var det i dessa sociala sammanhang som religion uppstod för första gången. Religionen blev ett sammanhållande kitt, något som blev gemensamt för människorna, som vanligtvis levde utspridda. Religionen har alltså enligt denna hypotes framför allt en sammanhållande funktion.
Ett annat sätt att förstå religion på, presenterades av kommunismens grundare Karl Marx. Han beskrev religion som ett ”folkets opium”. Detta citat är mycket känt och har också tolkats på många olika sätt. Idag tänker vi troligen på opium enbart som en drog. Men under första delen av 1800-talet var opium också ett preparat som användes i medicinska syften. För att förstå vad Marx menade med sin liknelse måste man alltså veta något om hur opium användes under hans tid. Då användes opium bland annat som en smärtstillande medicin. Den användes också som ett lugnande preparat och som en hjälp om man drabbats av den mycket farliga sjukdo-
men kolera. Numera associerar vi opium enbart till en farlig drog, men när Marx liknade religion vid opium menade han snarare att det var en medicin mot den hårda tillvaron, en form av tröst. Han menade att religionen användes av människor för att klara av verkligheten.
Marx var kritisk till religion i sig, men framför allt var han kritisk till det ojämlika samhället. Han såg religionen som ett sätt för människor att hantera den orättvisa tillvaron. Senare kommunister, som till exempel Lenin, utvecklade Marx tankar till att tolka religionen som något negativt för samhället och som något som bidrog till att förtrycka människor. Ofta är det denna syn på religion som man kopplar samman med kommunismen. Men Karl Marx såg alltså religion framför allt som en tröst, ett sätt att klara av sitt liv. Marx kan sägas ha haft ett copingteoretiskt perspektiv på religion.
En skulptur av Karl Marx i Tjeckien. Vilken betydelse har Marx tankar om religion idag?
Copingteoretiskt perspektiv
Coping är ett begrepp som används inom psykologin och kan förklaras som stresshantering. Begreppet används för att förklara hur människor hanterar svåra situationer i livet. Forskning har visat att vi människor har olika copingstrategier för att klara av situationer som skapar stor stress. Det är i detta sammanhang som religion och tro kommer in. Studier av religiösa människor har visat att de ofta använder sig av sin religiösa tro och religionens ritualer för att hantera svåra situationer i livet, till exempel det faktum att vi alla ska dö en dag. Kanske är förklaringen till att religion uppstått att den erbjuder en möjlighet att hantera svåra livskriser.
Ljuslyktor på alla helgons dag. Det är ett tillfälle då många människor väljer att besöka näras och käras gravplatser.
Att förstå och acceptera att ens liv ska ta slut innebär stora utmaningar och då kan en religiös tro hjälpa för att hantera dödsångesten. Religionerna förmedlar en tanke om att döden bara är en övergång från detta liv till något annat. Och detta kommande liv beskrivs ofta som något bättre än jordelivet, vilket kan vara en tröstande tanke. En tro kan således vara till hjälp för individen att hantera den stora stress som rädslan för döden kan utlösa. Religionen fungerar som en copingstrategi.
I många länder är det religiösa in ytandet fortfarande stort och därmed kan många människor få hjälp av religionen att hantera svåra situationer. Det handlar då inte bara om tron på ett liv efter döden, utan också om det stöd de religiösa ritualerna ger när anhöriga dör.
Men också i mer sekulariserade länder, som Sverige, där många människor inte är engagerade i någon religiös församling, har det visat sig att många bär på en egen religiös tro. Denna egna tro kan se väldigt olika ut och kallas därför privatreligiositet. Även om man inte är med i en församling eller följer gemensamma ritualer och traditioner, kan ens privatreligiösa tro spela precis samma roll som om man tillhör någon av de stora religionerna eller samfunden.
Även en del ickereligiösa människor har i studier visat sig hantera sin oro för döden och livet efter detta med tankar om naturens kretslopp. Man tänker sig då att det i naturen nns ett utrymme för någon form av existens efter döden. Sådan tro kan också ha en stressminskande e ekt och lindra dödsångest.
Det är dock viktigt att påpeka att religiös tro inte ensam räcker för att hantera svåra livssituationer. Men en stark tro har visat sig kunna vara en viktig komponent, och kanske var det därför religion en gång uppstod.
Religionsfrihet
När vi diskuterar olika sätt att se på livet nns det anledning att titta lite närmare på begreppet religionsfrihet. Detta betyder helt enkelt rätten att ha sin egen livsåskådning och få vara med i vilket religiöst samfund man önskar. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet och också en förutsättning för en fungerande demokrati, som bygger på att alla medborgare vågar uttrycka sina tankar och åsikter fritt.
Religionsfrihet är dock ingenting som varit självklart historiskt. Redan under medeltiden kom det till exempel judar till Sverige som handelsresande. De ck dock inte stanna här. Enda sättet att eventuellt få lov att bo kvar i Sverige var att låta döpa sig till kristen. Först 1782 reglerades det i lag att judar ck stanna i Sverige och utöva sin tro, så länge de bodde i Stockholm, Norrköping eller Göteborg. Det var alltså bara fråga om en begränsad religionsfrihet och den gällde bara judar, eftersom denna grupp ansågs nyttiga för Sverige av kung Gustav III. Den första muslimen som bosatte sig i Sverige utan att lämna sin tro kom till Sverige först i slutet av 1800-talet. Han registrerades av Svenska kyrkan som en muslimsk trosbekännare. Det fanns alltså ingen muslimsk församling att vara med i vid denna tid.
Ett annat exempel på hur ofritt det var i Sverige, var att det länge var förbjudet att samlas i hemmen för att läsa och prata om Bibeln. Endast prästen hade rätt att förklara den kristna läran. Detta förbud kallades konventikelplakatet, av ordet konventikel, som betyder bönemöte. Förbudet togs bort först 1858. Ett par år senare blev det tillåtet för kristna i Sverige att vara medlem i något annat kristet samfund än Svenska kyrkan. Det var dock inte tillåtet att konvertera till en annan religion än kristendomen.
I Sverige har vi haft lagstadgad religionsfrihet sedan 1951. Även tidigare kunde man vara med i något icke-kristet samfund, men det var först 1951 som det blev tillåtet att inte vara medlem i något religiöst samfund överhuvudtaget.
Ytterligare en förändring som påverkade religionsfriheten var när Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000. Det betydde bland
annat att man inte längre automatiskt blev medlem i kyrkan vid födseln, något som skett tidigare.
Numera är religionsfrihet en del av den svenska grundlagen.
Religionsfrihet är också en del av FN:s mänskliga rättigheter och Europakonventionen. Än idag nns det dock många länder runt om i världen där man inte får visa eller uttrycka sin religiösa tro öppet.
Rent konkret innebär religionsfrihet bland annat att alla som vill får utöva sin religion och starta religiösa organisationer och föreningar. Ingen kan heller tvingas att berätta om sin religion och ingen kan tvingas till en religiös tillhörighet. Alla har rätten att lämna ett samfund eller en organisation när helst de vill. Alla ska ha rätt att ra sina religiösa högtider.
På arbetsplatser ska arbetsgivare enligt lagen se till att miljön är tolerant och i den mån det är möjligt skapa förutsättningar för att de som vill ska kunna utöva sin religion. Det ska till exempel vara möjligt att be. Det ska också vara tillåtet att bära religiösa kläder och symboler om man önskar, om det inte stör arbetet.
Religionsfrihet innefattar både rätten att tro och att uttrycka sin tro, till exempel genom klädsel.
BEGREPP
livsåskådning
sekulär
religion
substantiell de nition
funktionell de nition dogm myt
etik och moral gudssyn människosyn
ritual högtid ceremoni
agnosticism
animism
ateism
monolatri
monoteism
panteism
polyteism
spiritism
evolutionsteorin
coping
privatreligiositet
religionsfrihet konventikelplakatet
1. I avsnittet ”Vad är religion?” står det att religion är ett mänskligt uttryck. Vad betyder det?
2. Ge exempel på olika sätt att de niera religion. Förklara också varför det är svårt att de niera begreppet religion.
3. Sammanfatta tanken på hur evolutionen kan ha bidragit till att religion utvecklades.
4. Enligt en sociologisk hypotes uppstod religion när människan för länge sedan levde i små grupper. Förklara bakgrunden till denna hypotes, det vill säga hur man motiverar den.
5. Sammanfatta Marx hypotes om religion som ett folkets opium.
6. Sammanfatta det copingteoretiska perspektivet på hur religion uppstod.
7. Vad tänker du själv om de olika förklaringarna till varför religion uppstått, som presenterats i detta kapitel? Känns de rimliga enligt dig? Motivera ditt svar.
8. Redogör för vad religionsfrihet innebär. Varför är religionsfrihet en viktig del av en demokrati?
FRÅGOR
Tro och vetenskap
En religiös person är oftast övertygad om att det nns en gud eller någon form av högre makt. Många religiösa personer skulle till och med säga att de vet att det nns en högre makt. En del religiösa har upplevt saker som de menar har gett dem kunskap om en högre makt. De kan exempelvis ha varit med om sådant som de upplevt som mirakel, som att en högre makt gripit in i deras liv. Eller kanske har de sett något som de uppfattat som övernaturligt. Men vad innebär det egentligen att ha kunskap om något? Kan man verkligen veta att det nns en högre makt?
En enskild person kan naturligtvis vara övertygad om att det nns en gud. Tron på en högre makt som en religiös person har kan alltså upplevas som fullkomligt sann för den troende, det vill säga som en form av kunskap. För att andra människor ska kunna acceptera denna kunskap vill de troligtvis uppleva det själva. Men den erfarenhet av en högre makt som en religiös person har kan inte upplevas av alla. Och för att något ska kunna kallas för kunskap brukar vi oftast mena att den ska bygga på sådant som alla människor ska kunna kontrollera på något sätt. Det går inte när det gäller religiösa övertygelseser. Därför talar vi vanligtvis inte om kunskap i dessa sammanhang, även om den religiösa personen själv upplever att hen vet att det nns en högre makt. När vi talar om religiösa övertygelser kallar vi det i stället för tro.
Lourdes i Frankrike är en av världens mest besökta pilgrimsmål, dit miljontals människor reser varje år i hopp om andlig upplevelser och mirakulös helande. Platsen är känd för berättelser om heliga uppenbarelser och oförklarliga tillfrisknanden.
Vetenskap
Vetenskap är ett ord som ursprungligen betyder kunskap. Numera syftar ordet vetenskap på en metod för att ta fram objektiv och säker kunskap. Kraven på objektiv kunskap är att alla som vill kontrollera den ska kunna göra det, för att själva kunna se att den är sann. Det är detta som är den stora skillnaden jämfört med tro, som är individuell och som inte kan kontrolleras av andra.
Vi människor har under lång tid försökt få kunskap om och förklara världen vi lever i. Redan under antiken fanns det personer, till exempel Aristoteles, som började intressera sig för hur man kan nå kunskap som verkligen stämmer. Under historien har de vetenskapliga metoderna utvecklats. Olika ämnesområden kräver olika metoder, eftersom man undersöker olika saker. Det nns till exempel skillnader mellan språkvetenskap, samhällsvetenskap och naturvetenskap, men det nns likväl era gemensamma saker som måste uppfyllas inom alla ämnen för att något ska kunna kallas vetenskap. Inom alla vetenskaper bygger kunskap på erfarenheter, på sådant vi kan uppleva och studera.
Kunskap genom erfarenhet
Ny kunskap får vi genom erfarenhet. Låt oss ta ett exempel. Vi tänker oss att vi växt upp i underjorden i mörker, men att vi plötsligt en dag kommer upp till ytan för att leva där. Ganska snabbt skulle vi märka att det under viss tid är mörkt, och under annan tid är ljust. När det gått några dagar så skulle vi förstå att detta är något som händer hela tiden. Vi skulle kunna formulera en hypotes som säger att det kommer att bli ljust och mörkt varje dygn också i framtiden. Vi kanske skulle kalla ljuset för dag och mörkret för natt. En hypotes är en gissning som man anser vara trolig, men som ännu inte är bevisad.
Om vi sedan vill få evidens, det vill säga bevis för vår hypotes, hade vi behövt samla in mer information av hur dag och natt fungerar. Inom vetenskap kallar man sådan information för empiri, det vill säga erfarenheter som man får genom att studera något. Exempel på empiri skulle kunna vara studier av hur lång tid det är dag respektive natt under varje dygn under en längre tid.
Soluret mäter tid genom att markera hur solens position förändras under dagen.
Efter ett år skulle vi märka att allt började om, att längden på dag och natt följde ett mönster. Vi skulle nu kunna formulera det man inom vetenskapen kallar för en teori. En teori kan till exempel vara en förutsägelse för hur långa dagarna och nätterna kommer att vara i framtiden under olika årstider. Kraven för att teorin ska gälla är att den ska kunna testas. Vem som helst ska kunna mäta längden på dagen och på natten och jämföra med den information som teorin anger. Stämmer dessa överens så stämmer teorin. En vetenskaplig teori gäller bara så länge som någon inte kan motbevisa den.
Exemplet ovan är naturvetenskapligt, men samma krav på vetenskap gäller också inom annan vetenskap, som till exempel samhällsvetenskap och språkvetenskap. Dock nns det vissa skillnader, till exempel vilka krav man ställer på teorierna. Inom samhällsvetenskapliga ämnen där människor och samhällen studeras är det inte på samma sätt möjligt att formulera teorier som stämmer helt överens med alla människors verklighet. Människor är helt enkelt för olika för att man ska kunna formulera teorier som kan förutsäga något helt och hållet. Däremot är det ju fullt möjligt att komma fram till en teori som till exempel förutsäger att majoriteten av en grupp människor kommer att reagera på ett visst sätt, till exempel i en livskris. Ibland använder man sig då i stället av begreppet modell, det vill säga en beskrivning av verkligheten som stämmer i stora drag men inte alltid i detalj.
Religion och vetenskap förklarar
världen
En grundläggande likhet mellan vetenskapen och religionen är att båda försöker förklara olika företeelser i världen. Om vi tar samma exempel som nämndes ovan, det vill säga dag och natt, så kan man föreställa sig att detta var ett mysterium för människor som levde på jorden för inte så länge sedan. Innan vi människor förstod att jorden rörde sig runt solen och kunde studera vårt planetsystem med kikare, var dag och natt oförklarliga fenomen. Men med kikare kunde vi med egna ögon se hur planeterna alla rörde sig i banor runt solen. Det är därför inte så märkligt att det precis i början av Bibeln står att det är Gud som skapade dag och natt. Vi människor
vill kunna förstå vår värld och religionen har genom tiderna hjälpt oss göra det.
Ett annat exempel från Bibeln på en berättelse som förklarar tillvaron är berättelsen om när Gud stra ar de första människorna, Adam och Eva, för att de äter av kunskapens frukt. Att äta denna speciella frukt är det enda de första människorna inte får göra, så brottet de begår är stort. Stra et människorna får av Gud blir bland annat att de måste lämna det paradis Gud skapat för dem. De måste från och med nu kämpa för att överleva. Detta är en erfarenhet som de esta människor genom historien kunnat känna igen sig i. Bibeln ger alltså en förklaring till varför livet ser ut som det gör, varför man måste kämpa så hårt för att ska a mat för dagen. Både religionen och vetenskapen försöker förklara hur världen ser ut. Vetenskapen söker kunskap om världen genom att studera den. I takt med att vi utvecklat våra vetenskapliga metoder, och också fått bättre redskap för att studera vår värld, har vår kunskap ökat. Vi vet sedan länge att dag och natt beror på jordens rotation runt sin egen axel och att årstiderna beror på att jorden rör sig runt solen. För var dag som går lär sig människan mer och mer, både om planeten vi lever på och om det universum som omger oss.
Oförenlighetsteorin
En ganska vanlig åsikt är att man inte kan vara både vara religiös och acceptera vetenskap, eftersom det inte med vetenskapliga metoder går att bevisa existensen av en högre makt. Detta brukar kallas för oförenlighetsteorin, det vill säga att religion och vetenskap är oförenliga. Denna åsikt är vanlig bland ateister, det vill säga personer som inte tror på en gud, och bland vissa religiösa som menar att de vetenskapliga teorierna inte stämmer.
En grundläggande tanke bland ateister som står bakom oförenlighetsteorin är att vetenskapen numera ger svar på de esta frågor om vår omvärld. Och i takt med att vetenskapen når nya framsteg kommer ännu er svar att ges. Man menar att det därför är orimligt att söka svaren inom religioner som är skapade av människor
för länge sedan, och inom vilka man tror på högre makter som inte går att bevisa vetenskapligt.
Under 2000-talet har också en mer kritisk variant av ateism vuxit fram, så kallad nyateism. Nyateisterna har letts av era internationellt kända religionskritiker som skrivit bästsäljande böcker, i vilka man argumenterar för att vetenskap motsäger religion. En känd nyateist är Richard Dawkins, en biolog från Storbritannien, som bland annat har skrivit den omdebatterade boken Illusionen om Gud. En typisk åsikt bland nyateisterna är att man tycker att religionen har för stort in ytande över samhället. Detta tycker de inte är rimligt, speciellt eftersom religionen inte granskas och kritiseras utifrån vetenskapliga argument. Nyateisterna menar att om de troende inte kan acceptera vetenskapliga teorier så är det inte
Många menar att det måste vara en intelligent skapare som ligger bakom vår fantastiska och komplexa värld. Många anser att denne skapare är Gud, men det nns också de som hävdar att det kan vara utomjordingar.
heller rimligt att de har något in ytande i samhället, till exempel genom att driva religiösa skolor där de lär ut ovetenskapliga läror, till exempel om skapelsen. De vänder sig också mot religiöst påverkade åsikter i moralfrågor, till exempel att förbjuda abort.
Också bland troende nns det som sagt grupper som menar att det inte går att förena deras tro på en högre makt med vad vetenskapen säger. Detta är till exempel en åsikt som nns bland vissa grupper av kreationister, det vill säga troende som anser att Gud skapat världen och människan.
När man talar om kreationism brukar också begreppet intelligent design (ID),nämnas. Detta begrepp syftar på tanken att det nns mycket som är så pass avancerat och komplext i skapelsen att det kräver en intelligent skapare. Det är helt enkelt omöjligt, menar man, att allt levande på jorden skulle vara ett resultat av en utveckling från encelligt liv, som evolutionsteorin säger. De som förespråkar intelligent design behöver dock inte förneka evolutionen. Det nns de som menar att evolutionsteorin i stort stämmer, men att det nns luckor i teorin som bara kan förklaras av en yttre hjälp av en intelligent skapare.
De som förespråkar intelligent design använder inte alltid religiösa argument. Man talar om en skapare av någon form, men inte om Gud. Det förekommer till exempel att man talar om att den intelligenta designen kan ha gjorts av utomjordingar.
I USA har det förts en debatt där förespråkare för intelligent design hävdar att detta är en vetenskaplig teori precis som evolutionsteorin. Man fokuserar på vetenskapliga argument och pekar på luckor i evolutionsteorin. Man vill också att elever ska få utbildning i båda teorierna i skolan. Motståndarna menar dock att intelligent design bara är ett annat sätt att benämna kreationism. Man påpekar att det inte nns några vetenskapliga belägg för den, och att det därmed handlar om en tro och inte vetenskap.
Förenlighetsteorin
Det nns också många människor som är religiösa och helt och hållet accepterar de kunskaper vi får från vetenskapen. De ser ingen motsättning mellan religion och vetenskap.
Det nns till exempel era Nobelpristagare i naturvetenskapliga ämnen som är religiösa. Dessa personer ansluter sig till det som brukar kallar förenlighetsteorin, det vill säga att det är fullt möjligt att förena en religiös tro med acceptans av vetenskapligt framtagen kunskap.
En grundläggande tanke inom teorin är att det är lika omöjligt att med vetenskapliga metoder bevisa existensen av en gud som det är att bevisa att samme gud inte existerar. Det nns helt enkelt inga vetenskapliga belägg varken för ateism eller för tron på en högre makt. I stället menar man att religion och vetenskap svarar på olika typer av frågor. Vetenskapen förklarar till exempel sällan varför saker är som de är, utan beskriver bara hur. Vi kan ta gravitation som exempel. Med vetenskapliga metoder kan man studera kroppars rörelse och komma fram till att det nns en kraft som gör att kroppar dras till varandra. Utifrån dessa iakttagelser kan man formulera en teori som beskriver hur kroppar med olika massa dras mot varandra. Men varför nns denna kraft, varför har den uppstått? Vetenskapen kan inte svara på denna fråga, den beskriver bara hur gravitationen fungerar. Religionen kan däremot svara på frågor om varför. Och eftersom vetenskapen och religionen svarar på olika frågor är det fullt möjligt att förena de båda, menar man. Men säger inte vetenskapen emot religionen? Är inte evolutionsteorin ett bevis på att Gud inte skapat människan? Enligt denna vetenskapliga teori har alla djur och växter utvecklats under lång tid på jorden. Inom den judisk-kristna traditionen skapas dock jorden på sex dagar av Gud. Enligt förenlighetsteorin är detta inte en motsägelse. Det som står i Bibeln måste tolkas symboliskt, säger man. Skapelseberättelsen berättar bara att Gud ligger bakom världen. De sex dagarna i skapelseberättelsen är i själva verket en mycket lång tid, vilket motsvarar den tid allt levande funnits på jorden. Människan skapas av Gud först på sjätte dagen enligt
Bibeln, och det stämmer med evolutionsteorin som säger att människan blev till sent i evolutionen. Med denna tolkning är det fullt möjligt att tro på Gud och evolutionsteorin på samma gång. Dessutom ger evolutionsteorin inte något svar på varför skapelsen skedde från första början.
När vetenskapen saknar svar
Att tänka sig att religionen svarar på vissa frågor och vetenskapen på andra frågor är alltså vanligt inom förenlighetsteorin. En variant av förenlighetsteorin kallas för God of the gaps, det vill säga att tron på Gud svarar på de frågor vetenskapen inte ger svar på. Inom denna teori menar man att de luckor som nns i vetenskapliga teorier är tydliga tecken på Guds existens. Ofta pekar man på frågor inom naturvetenskapen. Ett exempel
är Big Bang-teorin, som förklarar att universum blir större och större. Detta beror enligt teorin på att universum en gång var sammanpackat. Men sedan vid ett speciellt tillfälle, Big Bang, den stora smällen, började universum att breda ut sig. Detta är enligt teorin förklaringen till att universum hela tiden expanderar, det vill säga blir allt större. Men vad gjorde så att allting startade? Enligt fysiken och Newtons första lag sätts materia i rörelse bara om en kraft påverkar den. Inget börjar alltså att röra sig av sig själv. Så vad, eller vem, satte fart på universum? Denna fråga svarar inte Big Bangteorin på. En del religiösa menar att svaret är givet. Det måste vara Gud.
På samma sätt kan man resonera kring evolutionsteorin. Denna teori förklarar hur allt levande på jorden har utvecklats från encelliga organismer till de växter och djur som nns idag. Men vem skapade de encelliga organismerna? Det ger inte evolutionsteorin något svar på. Det nns hypoteser kring hur liv uppstod, men hittills har ingen lyckats visa hur det verkligen gick till. En del religiösa menar att svaret är självklart: Gud.
Ett motargument mot God of the gaps är att vetenskapen kommer att ge svar också på de frågor den inte kan svara på idag. Men detta brukar bemötas med argumentet att det då kommer uppstå nya luckor i teorierna och att Gud alltid kommer behövas för att fylla dessa luckor.
BEGREPP
tro
vetenskap hypotes evidens empiri teori modell
1. Vad skiljer tro från vetenskap?
oförenlighetsteorin nyateism kreationism intelligent design förenlighetsteorin evolutionsteorin
God of the gaps
2. Både religion och vetenskap försöker ge förklaringar till hur världen fungerar. Ge exempel från både religion och vetenskap på sådana förklaringar.
3. Det nns både ateister och religiösa som menar att tro och vetenskap är motsatser som inte går att förena. Ge exempel från båda sidor.
4. De som förespråkar förenlighetsteorin menar att religion och vetenskap svarar på olika frågor. De ser ingen motsättning. Förklara hur man resonerar och ge exempel på hur till exempel evolutionsteorin kan accepteras av religiösa.
5. Förklara begreppet God of the gaps. Ge exempel på luckor i till exempel teorin om Big Bang eller evolutionen och hur dessa luckor enligt God of the gaps skapar utrymme för en gudstro.
6. Hur tänker du själv kring frågan om tro och vetenskap? Är det möjligt eller inte möjligt att förena religiös tro med ett vetenskapligt förhållningssätt? Motivera ditt svar.
FRÅGOR
Brytningen av litium i Anderna är avgörande för batterier som är viktiga för den gröna omställningen. Brytningen hotar dock både miljön och urfolkens livsmiljö. Här står teknisk utveckling mot natur och tradition.
Etik och moral
Tänk dig att en av dina bästa vänner precis varit hos frisören och kommer tillbaka med en frisyr som du ärligt talat tycker passar din vän väldigt dåligt. Vad skulle du göra? Skulle du vara ärlig och säga vad du verkligen tycker till din kompis? Eller skulle du kanske ljuga och säga att du tycker frisyren är n?
Varje dag utsätts vi människor för en massa situationer där vi måste bestämma oss för vad som är rätt eller fel att göra. Ibland är de esta människor överens om vad som är rätt och fel, men ibland är vi också väldigt oeniga.
När vi talar om vad som är rätt och fel brukar begreppen etik och moral ofta användas. Orden kommer från grekiska och latin och betyder ursprungligen ungefär samma sak. Man kan översätta båda orden ungefärligt med det svenska ordet ”sed”, det vill säga något man brukar göra. Numera gör vi dock viss skillnad på begreppen etik och moral. Moral syftar på själva åsikten, det vill säga vad vi tycker är rätt eller fel. En persons moral säger kanske att det är rätt att ljuga för kompisen om den nya frisyren, medan en annan persons moral säger att det är fel att ljuga i detta fall. Begreppet etik handlar i stället om varför vi tycker att en viss handling är rätt och en annan är fel. I det här kapitlet kommer vi att titta närmare på fyra etiska modeller som beskriver vanliga sätt att tänka kring varför en viss handling är rätt eller fel.
Pliktetik
Ett sätt att resonera för att avgöra vad som är rätt eller fel är att sätta upp olika regler, plikter, som man sedan följer. Följer man reglerna gör man rätt, bryter man mot dem gör man fel.
Det är på detta sätt vi tillsammans i samhället bestämmer vad som är rätt och fel. Kanske är det mest tydliga exemplet på samhällets regler våra gemensamma lagar. Dessa lagar gäller alla. Man kan personligen tycka att en viss lag är fel, och att något annat är rätt, men om man bryter mot samhällets lag får man ändå ett stra , oavsett vad man själv tycker.
Andra regler kan vara bestämda av samhällets normer. Normer brukar beskrivas som oskrivna regler som de esta av oss ändå är överens om att följa. En sådan norm är till exempel att man inte tränger sig i en kö. Denna typ av regler måste man inte följa, men eftersom nästan alla är överens om dem kan det uppstå problem om man bryter mot dem.
Ytterligare regler kan komma från ens livsåskådning, till exempel ens religion. Inom alla religioner nns det regler som anses vara bra som de troende ska följa. Vissa regler återkommer inom era olika religioner, till exempel att det är fel att ljuga och döda. Andra regler är typiska för vissa religioner, som till exempel matregler som har lett till att många hinduer är vegetarianer eller att judar och muslimer inte äter griskött.
Det står inte i lagen hur man ska göra om en vän ber en om en åsikt om en ny frisyr. Om man resonerar utifrån en pliktetisk modell utgår man då i stället från regler som exempelvis styrs av samhällets normer eller ens egen livsåskådning, religiös eller inte.
När det gäller lögner nns en ganska stark norm att man inte ska ljuga, men samtidigt nns det också tolerans för så kallade vita lögner, som inte gör så stor skada. Men hur man slutligen själv gör beror på hur man personligen ser på lögner. Om man följer en regel som säger att det är fel att ljuga måste man helt enkelt säga sanningen.
När man tänker efter är det ofta så att man som enskild människa har ganska många regler som man följer. Man kan till exempel tycka att det är fel att ljuga, men också anse att det är fel att såra en medmänniska. Och vad gör man då om man får en fråga om vad man tycker om en frisyr? Antingen måste man ljuga eller så gör man kompisen ledsen. Hur man än gör kommer man alltså att bryta mot en av de regler man tycker är viktiga att följa. Detta är en svårighet som uppstår ibland när man följer en pliktetisk modell, det vill säga att regler kan krocka med varandra. Det går inte att följa båda reglerna samtidigt. Man måste helt enkelt välja vilken regel som man anser vara viktigast i den uppkomna situationen. En svår situation, ett så kallat etiskt dilemma, uppstår: ska man ljuga eller ska man såra sin vän?
Amnesty International arbetar för allas lika värde och för att mänskliga rättigheter ska gälla alla. En av organisationens viktigaste frågor är kampen mot dödsstraff.
Dygdetik
Ett annat mycket vanligt sätt att resonera när man ska bestämma sig för vad som är rätt eller fel är att utgå från olika dygder. En dygd är en god egenskap hos en människa. Exempel på dygder kan vara generositet, snällhet, omtänksamhet eller uppriktighet. Så om vi tänker oss att vi anser att uppriktighet är en dygd som är viktig, blir det självklart för oss att säga sanningen om frisyren till kompisen. Men om vi samtidigt anser att omtänksamhet är en dygd kan det uppstå ett problem. För vi tycker kanske inte det är så omtänksamt att säga till kompisen att den nya frisyren är ful. Eller så kanske det är omtänksamt trots allt. För vad är egentligen omtänksamhet? Kan det inte innebära att man är ärlig och säger sanningen? Detta är ett problem som ibland uppstår när man använder sig av en dygdetisk modell, det vill säga att det inte alltid är självklart vad en dygd innebär exakt.
Inom religionerna är dygdetik mycket vanligt. Det kan handla om att man lyfter fram vissa dygder som extra viktiga. Men det kan också vara så att man menar att en speciell person hade många dygder och att man därför ska försöka göra som denna person i sitt liv. Exempel på detta nns inom era religioner. Inom kristendomen är det vanligt att man har Jesus som förebild. Inom islam nns det till och med ett speciellt begrepp, sunna, som betyder att man ska försöka göra som Muhammed skulle gjort i samma situation. Ofta är det dock svårt att veta vad ens religiösa förebild skulle ha gjort och därför nns det i många fall olika åsikter om det. Inom religionerna nns det som sagt ofta uppsatta dygder, som man ska följa. Ett välkänt exempel nner vi inom katolska kyrkan, där man lyfter fram sju heliga dygder som extra viktiga. Dessa dygder är motsatser till de sju dödssynderna, som man inom katolska kyrkan menar är riktigt dåliga egenskaper som separerar människan extra mycket från Gud. Alla synder kan förlåtas av Gud, men de kräver uppriktig ånger och botgöring.
DE SJU HELIGA DYGDERNA
– OCH MOTSVARANDE SJU DÖDSSYNDER
Ödmjukhet innebär att man inte framhäver sig själv och inte skryter om man gjort något bra. Motsatsen till ödmjukhet är dödssynden högmod, det vill säga att man lyfter fram sig själv, menar att man är bättre än andra, att man har hybris.
Generositet betyder att man är givmild, att man delar med sig. Motsatsen är girighet det vill säga att man är snål, roffar åt sig och gynnar sig själv på andras bekostnad.
Kyskhet är en dygd som innebär sexuell avhållsamhet, att man inte har mer sex än nödvändigt och bara inom äktenskapet. Vällust är motsatsen, att man prioriterar njutning, har era olika partner och lever ut sina lustar.
Medmänsklighet betyder att man har omtanke om sina medmänniskor, vill dem väl och hjälper dem när det går. Motsatsen, dödssynden, är avund som betyder avundsjuka, rivalitet, att man ser sina medmänniskor som konkurrenter.
Måttfullhet är en dygd som betyder att man inte överdriver, att man äter lagom med mat, köper lagom med kläder och så vidare. Motsatsen är frosseri, som innebär att man går till överdrifter, slösar, till exempel äter för mycket och köper för mycket.
Tålamod innebär att man är lugn, att man inte brusar upp eller låter sitt temperament styra. Den motsatta dödssynden är vrede, som innebär att man låter sina känslor ta överhanden, till exempel låter aggressivitet, ilska och raseri få fritt utrymme.
Flit är en dygd som innebär att man är arbetsam. Lättja är motsatsen, att man är lat och oföretagsam.
Vad är rättvisa?
Alla etiska modeller har för- och nackdelar. Som vi sett kan det vara svårt att de niera exakt vad en dygd innebär. Även om många människor skulle hålla med om att det är en god egenskap att vara rättvis, en dygd, är det inte säkert att alla tänker på samma sätt om vad rättvisa faktiskt är. Så vad innebär egentligen rättvisa? För att reda ut det brukar man använda sig av tre olika principer.
Likhetsprincipen
Likhetsprincipen utgår från att rättvisa innebär att man fördelar lika mellan alla människor. Vi kan tänka oss att vi har anordnat en grillfest där vi serverar hamburgare. Eftersom det är extra stora
hamburgare har vi förberett en burgare per person. Utifrån dessa förutsättningar skulle nog de esta tycka att det vore rimligt att man fördelar burgarna jämt mellan festdeltagarna. Det känns mer rättvist att alla får var sin hamburgare än att någon får två och någon annan ingen. Vi delar helt enkelt helt lika mellan alla. Detta är en princip många tycker innebär rättvisa. Men är detta alltid rättvisa?
Vad skulle hända om vi tänkte likadant med betyg i skolan. När en kurs är slut ska ett betyg sättas, och det nns ett betyg per person. Men skulle det vara rättvist att alla ck samma betyg? Det skulle nog få tycka vore rättvist. Det leder oss in på nästa rättviseprincip, den som utgår från meriter.
Meritprincipen
Meritprincipen innebär att man fördelar utifrån vilka meriter en person har, det vill säga vad man på något sätt förtjänat. Om en elev har fått bra resultat på prov och andra examinationer anses det oftast som mest rättvist att denna
person ska få ett högre betyg än den som inte lyckats lika bra. Det är helt enkelt elevens meriter, i detta fall tillgodogjord kunskap, som avgör betyget. I detta fall skulle många tycka att likhetsprincipen vore orättvis.
Meritprincipen använder vi i samhället i många fall, inte minst när vi bestämmer vem som ska ha vilken lön. Den person som har en längre utbildning brukar tjäna mer än den som har en kortare utbildning.
Behovsprincipen
Behovsprincipen utgår i stället från vilka behov människor har.
Rättvisa är att fördela utifrån en människans behov. Om vi återvänder till exemplet med grillfesten kan man tänka sig att det nns gäster som inte är så hungriga. De har kanske precis ätit. Det kan också nnas barn som helt enkelt inte orkar en hel hamburgare. Det nns säkert andra gäster som är väldigt hungriga. Skulle man kunna tänka sig att det vore mer rättvist att barn och mindre hung-
Bildförteckning
Ilustrationer: Lynn Hatzius
Kartor: Liber AB
Foton:
6 Daniel Grizelj/Stone/Getty Images
10 Johan Alp/Johnér
15 Henry Montgomery/TT
18 Maskot/TT
20 Stefan Isaksson/Johnér
22 Albert Gadsby/Alamy Stock Photo/TT
24 Johan Bjurer/TT
32 Rodrigo Arangua/AFP/TT
35 Athit Perawongmetha/REUTERS/TT
38 Anders Wiklund/TT
40 Plainpicture/Johnér
44 meunierd/Shutterstock.com
47 Pascal Deloche/Stone/Getty Images
51 Michael Nagle/NYT/TT
56 Edelmar/E+/Getty Images
59 Philippe Lissac/ e Image Bank/Getty Images
63 Wirestock/iStock/Getty Images
67 Albabibeln. SPL/TT
70 Baz Ratner/REUTERS/TT
72 P Deliss/DPA/TT
74 Johan Nilsson/TT
76 Lisa-Lisa/Shutterstock.com
92 AFP/TT
96 M.G.M. United Artist/Album/tt
98 Hagia sophia. e granger Collection/TT
101 Michelangelo (1475–1564). Bridgeman Images/TT
104 Hieronymus Bosch (1450-1516). Luisa Ricciarini/Bridgeman Images/TT
107 360You Photography/Johnér
109 Elliot Elliot/Johnér
115 Ettore Ferrari/EPA/TT
116 Birgittamuseet, Vadstena. Mark Earthy/ TT
121 BSG_1974/Shutterstock.com
122 Martin Luther, Katharina von Bora, Lucas Cranach d.ä. Erik Cornelius/ Nationalmuseum PD
125 Bertil S-son Åberg/TT
129 Konungarnas tillbedjan, Pieter Brueghel d.y. Michael van Geyt/Alamy Stock Photo/TT
130 Kentaroo Tryman/Johnér
132 Columbia Records/XPOSUREPHOTOS. COM/Backgrid UK/TT
138 Dan Hansson/SvD/TT
139 Susanne Walström/Johnér
145 Jörgen Wiklund/Johnér
147 Rolj Höjer/TT
153 Simon de Myle (1570). Fine Arts Images / Bridgeman Images/TT
155 (1) Nattvarden, Leonardo da Vinci (1452–1519). Heritage/TT
155 (2) Nattvarden ur Ecce Homo, Elisabeth Ohlson (1961–2024) TT
156 RUBA/BACKGRID UK/TT
158 Dilek Mermer/Anadolu/TT
167 Bandar Aldandani/TT
168 Abu Azka Futuhat/Shutterstock.com
169 Leonard de Selva/Bridgeman Images/TT
175 Vahid Salemi/AT/TT
183 Murad Sezer/AP Photo/TT
186 Tomas Oneborg/SvD/TT
188 Björn Lindgren/TT
190 Middle East Images/AP Photo/TT
198 Omer Abrar/AFP/TT
202 (1) Old Town Tourist/Shutterstock.com
202 (2) Colin Young-Wol /Invision/AP/TT
208 Bhushan Koyande/Hindustan Times/Sipa USA/TT
212 Rajat Gupta/EPA/TT
217 d_odin / Shutterstock.com
219 Archive/Topfoto/TT
230 (1) Nila Newsom/Shutterstock.com
230 (2) Angelo Giampiccolo/Shutterstock.com
232 Itiprithul/Shutterstock.com
235 maodoltee/Shutterstock.com
238 AbhishekMittal/Shutterstock.com
239 CSR PHOTO/Shutterstock.com
241 Rajesh Kumar Singh/AP/TT
244 Sujit Jaiswal/AFP/TT
258 wimammoth/Shutterstock.com
263 Narong Sangnak/EPA/TT
266 Paul Pibs Davies/Alamy Stock Photo/TT
267 Heather Rousseau/AP/TT
268 Marie Linnér/Johnér
271 Natallia Pershaj/imageBROKER/TT
274 Slamet Riyadi/AP Photo/TT
275 Chalinee irasupa/REUTERS/TT
277 Kwanjitr/Shutterstock.com
280 Mohammad Ponir Hossain/REUTERS/TT
283 Luisa Ricciarini/Bridgeman Images/TT
284 Per Magnus Persson/Johnér
286 Caluvafoto/Johnér
289 Gotfrey Kneller (1646–1723) Eremitaget, Sankt Petersburg. Fine Arts Images/ Heritage/TT
293 Je Widener/AP/TT
295 Linnéa Hådén/Johnér
297 John Opie (1761–1807). SPL/TT
299 Sydsvenskan Bild/TT
302, 309 Topfoto/TT
312 John Coletti/ e Image Bank/Getty Images
316 Rocio Vazques/AFP/TT
318 Dan Himbrechts/EPA/TT
321 marcobrivio.gallery/Shutterstock.com
322 Alisia Luther/Shutterstock.com
326 Henrik Montmogery/TT
328 Mats Landin/Nordiska Museet (CC BY-NC)
332 Tor Lundberg Tuorda/Nf/TT
335 Africulture/Shutterstock.com
339 Joseph Odelyn/AP Photo/TT
342 Kim Hong-Ji/REUTERS/TT
348 Rick Bowmer/AP/TT
350 Amy Toensing/Getty Images
355 Mark Power/Magnum Photos/TT
356 Bill Greenblatt/UPI/TT
362 Bei/REX/Shutterstock Ed/TT
364 Alessandro Della Bella/Keystone/TT
368 Alena Kravchenko/iStock Editorial/Getty Images
370 igorbondarenko/iStock Editorial/Getty Images
373 Philippe Lissac/Godong/Getty Images
Övriga foton: Shutterstock.com
iSBN 978-91-47-15556-9
©2025 Daniel Sandin och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Redaktion : Anna Lindstam, Anders Wigzell
Projektledare : Susanna ulé
Produktion : Helené Ågren
Bildredaktör : Marie Olsson
Formgivare : Eva Jerkeman
Första upplagan 1
Repro : Exakta Print AB, Malmö
Tryck : Livonia Print, Lettland 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra stra (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Religion och människa ger en både bred och djup för ståelse för religion och religiösa uttryck. De fem världsreligionerna ges stort utrymme och presenteras utifrån en gemensam struktur, vilket skapar en tydlig och jämförbar översikt. Kapitlen är uppbyggda med en tanke om kunskapsprogression, där eleverna stegvis kan fördjupa sina kunskaper.
Boken innehåller kontinuerliga jämförelser mellan religionerna, vilket ger möjlighet att upptäcka universella likheter mellan människor från olika kulturer och traditioner. Med en tydlig pedagogisk struktur och frågor efter varje avsnitt finns möjlighet att testa sina kunskaper, reflektera och koppla innehållet till sin egen verklighet. Läromedlet täcker både nivå 1 och 2 och är anpassat för såväl studieförberedande som yrkesförberedande program.