Birgitta Davidsson
Anders Pihlsgård
Katarina Stjernfelt
Juridik
Fakta och uppgifter
Birgitta Davidsson
Anders Pihlsgård
Katarina Stjernfelt
Juridik nivå 1
Fakta och uppgifter
Förord
Juridik nivå 1 är ett nyutvecklat läromedel för gymnasiekursen med samma namn, som är en del av ämnet juridik. Boken bygger på en tidigare juridikserie, där bland annat boken Privatjuridik ingår. Juridik nivå 1 är en kombinerad fakta- och uppgi sbok som även passar för självstudier i ämnet. Till läroboken nns en nedladdningsbar lärarhandledning med kommentarer och lösningar samt ett digitalt övningsmaterial.
Juridik nivå 1 tar fasta på dagens problematik inom privatjuridiken. Vi har strävat e er att göra läromedlet så aktuellt och tilltalande som möjligt för läsaren. Ämnesplanens centrala innehåll behandlas på ett fylligt och intressant sätt, och faktadelen har en tydlig struktur som liknar kursplanens målformuleringar.
Faktadelen
Detta läromedel är indelat i block för att visa läsaren vilka kapitel som hänger ihop. Det första blocket inleds med en utförlig redogörelse för den konstitutionella rätten och rätts loso med juridisk metod. Däre er tas familjerätten upp i block två. E er detta kommer block tre om avtalsrätt, köp och lån, där konsumenträtten har ett stort utrymme. I block fyra tas arbetsrätt upp, där ämnet är arbetsrätts- och arbetsmiljölagsti ningen. Sista blocket handlar om skadeståndrätt. Slutligen nns en fördjupning om boende.
Varje kapitel inleds med ett aktuellt fall eller en händelse som fungerar som intresseväckare. Däre er följer kapitlets innehåll i en tydlig och pedagogisk struktur. I alla kapitel åter nns rikligt med rättsfall och exempel som tydliggör och illustrerar ämnet. Relevanta begrepp förklaras i marginalen.
Avslutningsvis nns i alla kapitel en sammanfattning. I anslutning till denna kommer kapitlets uppgi er.
Uppgiftsdelen
Juridik nivå 1 har många och varierande uppgi er som eleverna löser både enskilt och i grupp. Uppgi sdelen är indelad i tre kategorier e er de förmågor som eleverna ska utveckla under kursens gång:
• Visa kunskaper och redogör börjar med en repetera-uppgi . Följande uppgi er tränar förmågan att beskriva och redogöra för kapitlets begrepp och innehåll. Där nns också några uppgi er av re ekterande typ, där läsaren får fundera och resonera kring juridiska frågor utifrån sin förförståelse och det läsaren har lärt sig av att läsa det aktuella kapitlet.
• Lös juridiska problem är en uppgi skategori där förmågan att tillämpa och genomföra de juridiska kunskaperna tränas.
• Rättsfall och undersökningar är, som namnet säger, en uppgi skategori med både rättsfall och undersökande uppgi er. Dessa uppgi er integrerar kunskaperna från hela kapitlet och går på djupet.
Alla uppgi er är märkta e er vilket betygssteg som går att uppnå i respektive uppgi :
Står för E-nivå Står för C-nivå Står för A-nivå
Om juridik
Juridik nivå 1 ingår i en serie med läromedel för juridikämnets alla tre nivåer. Böckerna har ett gemensamt upplägg och täcker mer än väl fordringarna för de tre nivåerna i ämnet. Det är viktigt att tänka på att serien är tänkt att erbjuda möjligheter för olika inriktningar och tyngdpunkter i undervisningen i ämnet juridik. Därför nns mer material och framför allt mer uppgi er än vad som är rimligt att hinna med i undervisningen. På så vis kan undervisningen styras e er kursgruppens och lärarens egna intressen och prioriteringar.
Slutligen
Vi författare och Liber önskar dig som läsare lycka till med studierna i Juridik nivå 1 och hoppas att du kommer nna ämnet och boken givande. Vårt mål är att ständigt utveckla och förbättra detta läromedel, och därför tar vi tacksamt emot synpunkter. Vi vill även rikta ett särskilt tack till Emma Ullbrand, lärare i juridik på Wisbygymnasiet, som granskat detta läromedel.
Birgitta Davidsson, Anders Pihlsgård, Katarina Stjernfelt och Liber AB
1
Innehåll
BLOCK 1: KONSTITUTIONELL RÄTT OCH ALLMÄN RÄTTSLÄRA
Den konstitutionella rätten 10
Lagstiftningen skyddar samhället och individen 12
Rättsordningen – lagar på olika nivåer 14
Sveriges konstitutionella rätt finns i grundlagarna 15
Grundlagarna har ett starkare skydd än vanliga lagar 16
Regeringsformen 16
Successionsordningen 24
Tryckfrihetsförordningen 25
Yttrandefrihetsgrundlagen 25
Lagar beslutas av riksdagen 28
Tvingande och dispositiva rättsregler 29
Förordningar 29
Föreskrifter 30
Hur stiftas en ny lag? 31
Myndigheterna verkställer riksdagens beslut 34
Domstolarna 34
Allmänna domstolar 35
Grundläggande regler för de allmänna domstolarna 36
Förvaltningsdomstolarna och kammarrätten 37
Specialdomstolar 39
2
Rättsfilosofi och juridisk metod 50
Rättsfilosofin förklarar hur våra lagar vuxit fram 52
Normer är oskrivna regler 53
Sociala och moraliska regler underlättar samvaro 54
Rättsmedvetande – att lagarna uppfattas som viktiga55
Rättsfilosofin och den allmänna rättsläran visar vägen56
Befallningsteorin 57
Naturrätten 57
Rättspositivismen 58
Maktdelningsprincipen 59
Rättsfilosofin och den svenska synen på rättssystemet 60
Den juridiska metoden – juristens arbetsmetod 61
Den juridiska metoden är ett systematiskt sätt att arbeta 61
Rättskällor används som underlag för juridiska beslut 63
3
BLOCK 2: FAMILJE- OCH ARVSRÄTT
Att leva tillsammans
äktenskapet upphör – skilsmässa
Juridiska skillnader mellan att vara sambo och att vara gift94
4
– barn och förälder har rätt att trä as117
Underhåll – båda föräldrarna ska försörja sitt
Barnets namn – och vad som är ett lämpligt namn
Vem som ärver – den legala arvsordningen
kan få sitt arv direkt
är en möjlighet att uttrycka sin vilja
krav på ett testamente
kan klandra ett testamente
Formella krav när en person avlidit
Bouppteckningen är en förteckning över tillgångar och skulder142 Arvskifte – fördelning av arvet
6 Avtalsrätt 156
Avtalslagen 158
Vilka kan ingå avtal? 158
Ett avtal börjar med ett anbud 160
Accept – om kunden vill köpa 162
Avtal genom handling 164
Både skriftliga och muntliga avtal gäller 165
Krav på skriftliga avtal 165
Vad ska ett skriftligt avtal innehålla? 166
Ogiltiga avtal 166
Skadestånd vid avtalsbrott 168
Standardavtal 169
Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, avtalsvillkorslagen 169
Fullmakt 170
Ställningsfullmakt 171
Framtidsfullmakt 171
7 Köp- och konsumenträtt 182
Konsumentköplagen 184
Om varan inte kommer i tid 186
Fel på varan 186
Avbeställning 189
Konsumenttjänstlagen 191
Pris och tilläggsarbeten 193
Fel på tjänsten – reklamation 193
Dröjsmål 194
Avbeställning 194
Köplagen 194
Fel på vara – reklamation 195
Distansavtalslagen 197
E-handel utanför och inom EU 198
Paketreselagen 199
ARN hjälper till vid tvistlösning 200
8 Konsumentkrediter 214
Lån av pengar 216
Konsumentkreditlagen 217
Avbetalningsköp 220 Överlåtelse av lån 220
Dröjsmålsränta 220 Återtagandeförbehåll 222
Vanliga typer av kontokort och lån 222 Kontokort 222
Högkostnadskrediter 224
Skuldebrevet är en värdehandling 226
Säkerhet vid lån 227
Borgenslån 227
Pant av lös egendom 228
Vad händer om du inte betalar en skuld?
Skuldsanering är en sista utväg
BLOCK 4: ARBETSRÄTT
9 Anställningsvillkor
Lagar och avtal skapar reglerna 244
Kollektivavtal täcker in mycket 245
Frivilligt att vara med i ett fackförbund eller en arbetsgivarorganisation 246
Vad innehåller ett kollektivavtal?
247
Anställningen regleras av lagen om anställningsskydd 249
Lagen reglerar anställningsformerna
Innehållet i ett anställningsavtal
249
250
Den anställdas grundläggande skyldigheter och rättigheter252
Rätten till heltid i LAS och kollektivavtal
253
Att avsluta anställningar med uppsägning 254
Avsked vid grov misskötsel
258
Det är inte tillåtet att provocera fram en uppsägning 259
Om företaget bryter mot LAS
Medbestämmandelagen ger inflytande
Föreningsrätten ger rätt att organisera sig fackligt
259
260
260
Förhandling vid viktigare förändringar 260
Diskrimineringslagen i arbetslivet
Arbetsmiljölagen 286
När arbetet leder till skador eller sjukdom 286
Arbetsmiljölagen sätter ramen för arbetsmiljöarbetet288
Arbetsmiljölagen spänner över hela arbetsmiljön 288
Arbetsgivarens och arbetstagarnas skyldigheter 289
Systematiskt arbetsmiljöarbete 290
Arbetsmiljöverkets roll 293
Påföljder vid olyckor och brott mot arbetsmiljölagen294
Arbetstidslagen reglerar arbetstagarnas arbetstider297
Arbetstiden 298
Jourtid innebär att stå till förfogande 298
Beredskap innebär att vara redo att rycka in 298
Övertid 299
Mertid för deltidsanställda 299
Jourtid, övertid och mertid behöver antecknas 300
Arbetstidens förläggning 301
Vad händer om arbetsgivaren bryter mot arbetstidslagen? 303
Minderåriga i arbetslivet 305
Barns arbetsuppgifter 305
Arbetstider för barn 306
Arbetstider för ungdomar 306
11
Skadeståndsrätt
320
Skadestånd i olika situationer 322
Skadestånd i avtalsförhållande 322
När det inte finns något avtal som grund 323
Olika typer av skador kan ge skadestånd 324
Vad krävs för att någon ska vara skadeståndsansvarig?325
Orsakssamband krävs mellan skadan och följderna 327
Jämkning av skadeståndet 328
Minderåriga har också ansvar 328
Arbetsgivare har ansvar för medarbetarnas agerande 330
Strikt ansvar 330
Hur beräknas ersättningen vid olika slags skador? 331
Ersättning vid personskada 332
Ersättning vid sakskador 332
Ren förmögenhetsskada 333
Kränkning 333
Försäkringar kan avräknas från skadeståndet 334
Den rättsliga processen 334
Försäkringar kan ta över betalningsansvaret 335
Vanliga försäkringar med ansvarsskydd 335
Ersättning vid skada 337
FÖRDJUPNING
Hyresrätt 350
Avtalstiden 351
Hyran 351
Hyresgästens skyldigheter 352
Hyresvärdens skyldigheter 355
Hyresnämnden 356
Byte och överlåtelse 357
Uthyrning i andra hand 357
Att köpa en bostadsrätt 359
Lån med säkerhet i bostadsrätt 362
Att äga en bostadsrätt 362
Att köpa ett eget hus 364
Köparens undersökningsplikt 364
Säljarens upplysningsplikt 364
Köpehandlingar 365
Lån med säkerhet i eget hus 366
Uthyrning 367
Ägarlägenhet 367
Block 1 : Konstitutionell rätt och allmän rättslära
1 Den konstitutionella rätten
Den senaste grundlagsändringen i Sverige
I april 2017 inträ ade ett terrordåd med flera dödsfall i Stockholm. Sex år senare, 2023, trädde den senaste grundlagsändringen i kraft i Sverige. Denna ändring ger ökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller stödjer terrorism. Lagändringen innebär att Sverige ska kunna bekämpa terrorism på fler och nya sätt.
Föreningsfriheten är en av de sex olika grundläggande fri- och rättigheterna som finns inskrivna i regeringsformens andra kapitel. Föreningsfriheten innebär att vi i Sverige har rätt att gå samman med andra i föreningar för enskilda eller allmänna syften. Några av de andra grundläggande fri- och rättigheterna är yttrandefriheten, mötesfriheten och religionsfriheten. Dessa fri- och rättigheter anses vara så viktiga för vår demokrati att de behöver vara skyddade i en grundlag: regeringsformen.
Fundera på:
• Det krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett val emellan för att göra en ändring i en grundlag. Varför tror du att den regeln finns?
• Finns det några risker med att inskränka föreningsfriheten som du kan se?
Sverige är ett demokratiskt styrt land. Det nns en folkvald riksdag, en regering samt domstolar och förvaltningsmyndigheter. Alla dessa olika institutioner arbetar i ett demokratiskt samhällssystem och det nns rättsregler som styr både riksdagens arbete och förvaltningsmyndigheternas arbete. I detta första kapitel kommer du att lära dig om dessa regler samt hur de är indelade. I kapitlet tar vi i tur och ordning upp följande:
• Lagsti ningen skyddar samhället och individen
• Sveriges konstitutionella rätt nns i grundlagarna (regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen)
• Lagar beslutas av riksdagen
• Domstolarna
Konstitutionell rätt: innefattar dels hur lagar blir till, dels fri- och rättigheter för landets medborgare samt hur den o entliga makten kontrolleras. Till stor del regleras detta av Sveriges fyra grundlagar.
Demokrati: innebär att de som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att påverka hur landet ska styras genom regelbundna val.
Lagstiftningen skyddar samhället och individen
Sverige styrs enligt några grundläggande principer som gäller alla medborgare i landet. Det svenska samhället är en demokrati, vilket betyder ”folkstyre” eller ”folkmakt”. En grundtanke med demokrati är att de som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, och det sker genom regelbundna val.
En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska åtnjuta (ha rätt till) samma rättigheter. Medborgarna ska få tänka och tycka vad de vill och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet i både tal och skri .
Rättstrygghet: innebär en visshet om att rättsväsendet tillgodoser medborgarnas rättigheter.
Rättssäkerhet: innebär att lagar och regler ska vara formulerade så att konsekvensen av en handling går att förutse på förhand.
Rättsstat: är en stat där rättssäkerhet råder, med självständiga domstolar och frihet från godtycke.
Vår demokrati bygger på lag och rätt. Det innebär att vi i Sverige har en rättstrygghet för medborgarna och att det råder rättssäkerhet i medborgarnas kontakter med myndigheterna. Rättstrygghet och rättssäkerhet innebär bland annat att det nns en förutsebarhet inbyggd i samhällssystemet, det vill säga att vi vet vad vi kan förvänta oss. Vi vet vad rättssystemet har för möjligheter att agera om vi utsätts för brott eller om vi behöver stöd från samhällsfunktioner som exempelvis socialtjänsten.
Förutsebarhet i myndighetsutövningen är grundläggande i en rättsstat och innebär att olika enskilda fall måste bedömas enligt samma, i förväg, bestämda principer. I en rättsstat ska lagar och regler vara formulerade så att konsekvensen av en handling går att förutse på förhand. Varje enskilt fall behandlas i enlighet med ett etablerat regelverk. Lagar styr domstolar och myndigheter i en rättsstat, och en person är ”oskyldig tills motsatsen har bevisats”.
EXEMPEL 1
Medborgares rättssäkerhet
• Om någon begår en brottslig handling har polisen rätt att gripa personen, som sedan kan lagföras, det vill säga ställas till ansvar för brottet i domstol. Den eventuellt brottsliga handlingen ska sedan utredas enligt gällande lagar, regler och principer.
• En person som inte kan försörja sig kan ansöka om försörjningsstöd hos kommunens socialtjänst. Socialnämnden är då tvungen att pröva ansökan enligt socialtjänstlagens regler. Nämnden måste sedan fatta beslut, och det beslutet kan därefter överklagas till förvaltningsrätten om beslutet gått den sökande emot.
Dessa två situationer visar att det i ett rättssäkert samhälle går att förutse vilka regler som gäller för myndighetsutövningen.
EXEMPEL 2
Inget godtycke i en rättsstat
Domstolar kan inte döma någon till ett stra för ett brott om inte handlingen som begåtts finns beskriven i lag. En domstol får inte stra a någon på godtycklig grund, till exempel: ”domstolen tyckte att han var en mycket otrevlig människa och dömde honom till fem års fängelse” eller ”hon har politiska åsikter som domstolen inte gillar, därför dömdes hon till fängelse på obestämd tid”. Detta är förbjudet i en rättsstat.
Om en domstol ska kunna döma någon till ett stra ska handlingen vara beskriven i förväg. Exempelvis ”den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid”, som det står i brottsbalken (BrB) 3 kap. 1 §. Dessutom är personen, som vi tidigare noterat, oskyldig till dess att domstolen kunnat bevisa att personen i fråga är skyldig.
Ovanstående exempel är bara några av de många situationer där samhällets rättstrygghet och rättssäkerhet har betydelse.
Rättssystem: består av lagar och regler.
Rättsregler: är nedskrivna och av riksdagen beslutade lagar.
Sanktion: det vi normalt kallar för ”stra ”, och som exempelvis kan vara böter eller fängelse.
Rättsordningen – lagar på olika nivåer
För att ett samhälle ska fungera behövs förutom sociala och moraliska regler även ett rättssystem. Ett rättssystem består av lagar och andra regler som medborgarna är skyldiga att följa, så kallade rättsregler. Om någon bryter mot en rättsregel, kan den personen drabbas av en sanktion, det vi normalt kallar för ”stra ”. Sanktionen kan exempelvis vara böter, fängelse eller att få körkortet indraget e er ett tra kbrott.
Rättsreglerna beslutas i riksdagen, och i dagligt tal kallar vi dem för ”lagar”. Det som kännetecknar rättsreglerna i samhället är att de är nedskrivna, vilket gör det lättare för medborgarna att ta del av dem och veta vad de innebär.
Rättsordning: det system av rättsregler som består av grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter.
Normhierarki: den inbördes ordning som visar vilka lagar och regler som styr andra lagar och regler.
Systemet med rättsregler kallas för rättsordningen och består av grundlagar, lagar, förordningar och föreskri er. Rättsreglerna har olika hög dignitet, vilket betyder att vissa rättsregler väger tyngre än andra. Denna ordning kallas för normhierarkin och innebär att en rättsregel inte får strida mot en regel högre upp i normhierarkin. En lag får exempelvis inte strida mot grundlagarna.
Den svenska rättsordningen. Det finns olika slags lagar, som grundlagar, riksdagsordningen och andra lagar. Lagar och förordningar kallas tillsammans för författningar. Föreskrifter kan vara både anvisningar, författade av myndigheter, och lokala ordningsregler som beslutas av kommunfullmäktige i berörd kommun.
1. Grundlagar (enligt RF 8 kap. 14 §)
2. Riksdagsordningen (enligt RF 8 kap. 17 §)
3. Lagar
4. Förordningar (enligt RF 8 kap. 7 §)
5. Föreskrifter (enligt bemyndigande)
Riksdagen är
Sveriges lagstiftande församling.
Sveriges konstitutionella rätt finns i grundlagarna
För att en stat ska kunna fungera är det nödvändigt med regler som både privatpersoner, organisationer och företag måste följa.
De grundläggande reglerna för hur politiska beslut ska fattas samlas i ett dokument, en så kallad författning. De esta länder i världen har en skriven konstitution och i Sverige har vi skrivna grundlagar. I dessa nns bland annat regler om vad landet har för statsskick och regler som styr vilket politiskt system vi har. Sverige behöver, precis som alla andra länder i världen, ordning och stabilitet för att samhället ska fungera så som vi önskar. Grundlagarnas uppgi är att skapa denna stabilitet och de beskriver de grundläggande värderingar som Sverige bygger på, exempelvis rätten att fritt uttrycka sina åsikter.
Grundlagarna anger också vilka fri- och rättigheter som varje enskild människa har, och sy et är delvis att skydda den enskilda mot statens makt. Staten kan inte bestämma vad den enskilda människan kan tänka eller tycka, yttra eller skriva eller vilket
Grundlagar: är grundläggande regler för hur politiska beslut ska fattas.
Politiskt system: det system av institutioner och aktörer (personer, i detta fall tjänstemän) som tillsammans påverkar hur Sverige ska styras genom exempelvis vilka lagar och regler som skaråda.
politiskt parti denna ska rösta på. Därför nns det grundlagsskyddade regler för exempelvis yttrandefrihet och för rösträtt. Grundlagarna i Sverige är:
• regeringsformen (RF)
• successionsordningen (SO)
• tryckfrihetsförordningen (TF)
• yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Dessutom nns regler om riksdagens arbete i riksdagsordningen (RO). Denna är inte en grundlag men har högre rang än en vanlig lag och kan beskrivas som ett mellanting mellan en grundlag och en vanlig lag.
Grundlagarna har ett starkare skydd än vanliga lagar
Grundlagarna är viktiga för vår demokrati och för styrelseskicket. De behöver därför skyddas så att inte en tillfällig politisk opinion kan ändra dem. De esta länder har ett skydd för sina grundlagar som gör att det är svårt att ändra dem. I Sverige krävs det två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan för att en ny grundlag ska kunna sti as eller för att förändra en gällande grundlag.
På så vis får medborgarna i Sverige en möjlighet att rösta för, eller rösta bort, en föreslagen och beslutad förändring av en grundlagsbestämmelse via ett riksdagsval. Det är även möjligt att genomföra en folkomröstning om ett grundlagsförslag, vilket än så länge inte har skett.
Regeringsformen
Regeringsformen, som förkortas RF, är en grundlag som innehåller regler om bland annat Sveriges statsskick samt regler om medborgarnas fri- och rättigheter. Regeringsformen har era olika delar, men vi ska i detta kapitel koncentrera oss på några av reglerna i det första kapitlet, som behandlar statsskickets grunder, samt det andra kapitlet, som behandlar de grundläggande fri- och rättigheterna.
Landets styrelseskick
I regeringsformens första kapitel 1 §, Statsskickets grunder, anges följande i inledningen:
1 § All o entlig makt i Sverige utgår från folket.
Vad innebär det? Jo, det innebär att vi i Sverige har ett demokratiskt styrelseskick som är representativt och parlamentariskt. Ett representativt styrelseskick innebär att de 349 ledamöter som sitter i riksdagen (det vill säga i parlamentet) är valda representanter av och för folket. Vi har med andra ord en folkrepresentation i Sveriges riksdag. Parlamentarism innebär att regeringen ska ha parlamentets, det vill säga riksdagens, förtroende och en majoritet i parlamentet ska alltid kunna tvinga en regering att avgå om denna anses ha misskött sitt arbete.
I Sverige har vi allmän och lika rösträtt. Det innebär att en röst på ett parti är lika mycket värd oavsett vem som röstat och att alla medborgare som är myndiga, det vill säga har fyllt 18 år, får rösta.
I Sverige hålls val till riksdag, region- och kommunfullmäktige vart ärde år. Alla medborgare som har fyllt 18 år får rösta.
Representativt styrelseskick: innebär att de representanter som sitter i riksdagen är folkvalda.
Parlamentariskt styrelseskick: innebär attden o entliga makten utgår från folket och att regeringen måste ha riksdagens förtroende.
Folkrepresentation: lagstiftande församling bestående av valda företrädare för folket.
Regioner: kallades tidigare för landsting och är självstyrande enheter som motsvarar län.
Kommuner: är geografiskt avgränsade områden med ett visst lokalt självstyre.
Vi har val vart ärde år och då väljer vi till riksdag, region- och kommunfullmäktige vid ett och samma tillfälle.
Endast svenska medborgare, även de som är bosatta utomlands, har rösträtt i riksdagsvalet medan alla som är bosatta i landet (oavsett om de är svenska medborgare eller inte) har rätt att rösta i region- och kommunalvalen. Systemet med att de politiska partierna utser företrädare fungerar på samma sätt för regioner och kommuner som för riksdagen.
Regioner är regionala självstyrande enheter och sköter sådant som inte lämpar sig att administrera för varje kommun enskilt, exempelvis sjukvård och kollektivtra k. Det kommunala självstyret innebär att Sveriges kommuner har rätt att sköta sina egna angelägenheter, exempelvis skolverksamhet, barnomsorg, äldreomsorg samt vatten och renhållning. Det nns 290 kommuner i Sverige och dessa är självstyrande inom sitt respektive geogra ska område.
Människors lika värde
I regeringsformens första kapitel 2 § anges att:
2 § Den o entliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Detta stadgande i RF är kärnan i den svenska samhällsmodellen. Det är så vi vill att vårt samhälle ska fungera och stadgandet tydliggör de värderingar som ska råda i Sverige.
Riksdagen – den lagstiftande makten
I regeringsformens första kapitel 4 § behandlas riksdagens roll, och där anges att:
4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning.
Det är riksdagen som har den lagsti ande makten och som bestämmer vilka lagar som ska gälla i Sverige samt vad dessa lagar ska innehålla för regler. I riksdagen sitter representanter som företräder de partier som de röstberättigade röstat på. Riksdagen beslutar också om skatt och om hur de pengar som folket betalar in i skatt ska användas.
Riksdagen har dessutom en annan mycket viktig uppgi , och det är att granska och kontrollera att regeringen utför sitt arbete på rätt sätt och att skattepengarna används på det sätt som är beslutat i statsbudgeten. Riksdagen avsätter till exempel ett visst antal miljarder kronor till utbildning varje år och de resurserna ska via Utbildningsdepartementet fördelas till bland annat svenska grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan.
Regeringen – den verkställande makten
I regeringsformens första kapitel 6 § beskrivs regeringens roll, och där anges att:
6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.
Regeringen har den verkställande makten och ska förverkliga de lagar som riksdagen har sti at. Den verkställande makten innebär att regeringen ser till att de olika myndigheterna får resurser genom statsbudgeten och dessutom regeringens instruktioner för att genomföra det som riksdagen har bestämt. Regeringen har som bekant möjlighet att utfärda förordningar, med riksdagens bemyndigande.
När en regering ska utses av riksdagen har riksdagens talman till uppgi att presentera ett förslag på en person som ska vara statsminister. Riksdagen röstar sedan om förslaget, och nns det ingen majoritet emot förslaget blir den personen utsedd till statsminister. Däre er utser statsministern de övriga ministrarna i regeringen, som alla har olika ansvarsområden. Bland annat har försvarsministern ansvar för Sveriges försvar, nansministern har ansvar
Den lagstiftande makten: har riksdagen, det vill säga folkrepresentationen.
Skattepengar: inbetald skatt som finansierar viktiga samhällsfunktioner.
Den verkställande makten: har regeringen, som förverkligar de lagar som riksdagen har stiftat.
Riksdagens talman: landets högsta valbara ämbete. Talmannen leder riksdagens arbete.
Den dömande makten: har de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna samt specialdomstolarna.
för Sveriges nanser och utrikesministern har ansvar för Sveriges utrikespolitik. Dessa ministrar är ansvariga inför riksdagen, som också har möjlighet att avsätta en minister med hjälp av en förtroendeomröstning.
Domstolarna – den dömande makten
Regeringsformens första kapitel 8 § beskriver hur rättskipningen ska gå till i Sverige:
8 § För rättskipningen finns domstolar och för den o entliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.
I Sverige har domstolarna den dömande makten.
”Likhet
inför lagen”
I regeringsformens första kapitel beskrivs en viktig princip för det svenska rättsväsendet:
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör o entliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
Statens servicecenter finns runt om i Sverige för att underlätta kontakter med olika myndigheter.
Detta betyder att till exempel Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och den kommunala socialtjänsten i sina verksamheter ska behandla alla arbetssökande, sjukskrivna och biståndssökande lika, oavsett vilka personer de är, oavsett vilken nationalitet de har och oavsett utbildning eller inkomst. Denna princip kallas för likhetsprincipen.
EXEMPEL 3
Likhet inför lagen
Om en person blir sjuk och behöver uppsöka sjukhus, ska personen få vård oberoende av vem personen är, hur gammal personen är eller om personen är rik eller fattig. Den sjuke ska också behandlas med värdighet av vårdpersonalen, vilket det finns regler om i hälso- och sjukvårdslagen.
Ett annat exempel på när en människa berörs av den o entliga makten är om någon ansöker om sjukpenning eller sjukersättning för att personen är sjuk och inte kan arbeta. Då måste Försäkringskassan pröva ansökan enligt socialförsäkringsbalkens regler – oberoende av vem det är som ansöker. Den som uppfyller kraven för sjukpenning i lagen har rätt till den förmånen.
De tjänstemän som arbetar på myndigheter ska dessutom vara sakliga och opartiska. Det innebär att de bara ska ta hänsyn till sådana omständigheter som har betydelse för ärendet de ska besluta i och att de inte får ta egen ställning. Det innebär att de inte får ”tycka” något, utan de ska följa de regler som nns för den verksamhet de arbetar i.
Om en person exempelvis ansöker om bygglov för att få bygga ett hus görs ansökan hos kommunens byggnadsnämnd. Byggnadsnämnden ska då pröva ansökan utifrån de regler och riktlinjer som styr nybyggnationer i kommunen. De tjänstemän som utreder och förbereder ansökan om bygglov inför kommande beslut i byggnadsnämnden får inte lägga till några egna åsikter eller ”tycka” något om det eventuella bygglovet, vilket går under objektivitetsprincipen.
Likhetsprincipen: innebär att myndigheter ska behandla alla lika, oavsett exempelvis nationalitet eller utbildning.
Objektivitetsprincipen: innebär att alla de som arbetar på myndigheter ska vara sakliga och opartiska.
Demonstrationsfrihet är rätten att få anordna och delta i demonstrationer på allmän plats.
Grundläggande fri- och rättigheter Även de så kallade fri- och rättigheterna, som är så viktiga för en demokrati och som alla människor har rätt till, nns reglerade i regeringsformens andra kapitel 1 §.
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
Människor som bor och lever i Sverige har en grundlagsskyddad rättighet att exempelvis demonstrera och att vara med i olika föreningar. Det råder även religionsfrihet, så det nns inget förbud mot att tillhöra en religion eller att utöva sin tro.
EXEMPEL 4
Skärpta stra för brott som begås i ”getton”
I Danmark har stra en för brott som begås inom vissa geografiska områden skärpts. Påföljden ska vara dubbelt så hård om brottet begås i vad som i Danmark kallas ett ”getto” – det vill säga ett bostadsområde som bland annat har en hög andel arbetslösa och invandrare.
Förutom stra skärpningen finns krav på obligatorisk förskola samt fängelsestra för föräldrar som skickar sina barn till ursprungslandet under en längre period.
Den som flyttar till ett ”getto” ska också få sitt socialbidrag halverat.
I Sverige skulle sådana beslut strida mot den svenska principen om allas likhet inför lagen.
Monarki: ett statsskick i vilket statschefen är en monark, det vill säga kung eller drottning.
Successionsordningen: är den grundlag som reglerar vem som kan bli Sveriges statschef.
Successionsrätten: arvsrätten till Sveriges tron.
Successionsordningen
Sverige är en monarki där kungen är statschef, och därmed behövs regler för hur landets statschef ska utses. I vårt fall har vi ett arvrike och successionsordningen (SO) reglerar successionsrätten, det vill säga arvsrätten till Sveriges tron. I successionsordningen nns också regler för hur statschefen ska utses om nuvarande kung eller drottning inte kan fullgöra sina plikter eller om konungahuset utslocknar, det vill säga om en statschef inte får några arvingar som kan ta över tronen.
EXEMPEL 5
Kvinnlig tronföljd i Sverige
År 1980 ändrades grundlagen och kvinnlig tronföljd infördes i Sverige. Tidigare kunde enbart manliga efterkommande ärva tronen. Enligt den tidigare successionsordningen skulle den förstfödda sonen till Carl XVI Gustaf därmed bli tronarvinge. Hade Sverige inte gjort den grundlagsändringen skulle Carl Philip ha blivit monark efter Carl XVI Gustaf, inte Victoria, trots att hon är äldst.
Tryckfrihetsförordningen
Tryckfrihetsförordningen, förkortad TF, är en av grundlagarna som innehåller regler som ger alla rätt att uttrycka tankar och åsikter i tryckta skri er, exempelvis tidningar, och staten får inte förhandsgranska eller censurera dessa. Tryckfriheten gör att staten inte får hindra eller bestra a den som uttrycker sina åsikter. Tryckfrihetsförordningens andra kapitel reglerar den välkända o entlighetsprincipen, som i korthet innebär att medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Generellt räknas de esta handlingar och dokument som upprättas eller skrivs på en myndighet, exempelvis betyg, som allmänna och vem som helst kan begära att få ta del av dem. En journalist som håller på att skriva en artikel om hur skolorna i en kommun fungerar kan begära ut alla handlingar som kommunen har om detta. Journalisten kan också begära ut mejlkorrespondens i ärendet. Den som tar emot begäran har ingen rätt att kräva namn eller få något motiv för att handlingarna begärs ut.
Tryckfrihetsförordningen från 1766.
Yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihetsgrundlagen, förkortad YGL, är den yngsta av de fyra grundlagarna. Den tillkom på 1990-talet för att hantera yttrandefriheten i medier. Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar rätten att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor i medier, som radio och tv, samt även i nätbaserade medier, som sociala medier. Även den lagen ger oss rätt till ett fritt meningsutbyte, fri upplysning och ett fritt konstnärligt utbyte, precis som sy et är med tryckfrihetsförordningens regler.
Tryckfrihetsförordningen: är en grundlag som innehåller regler för yttrandefrihet i tryckta skrifter (tidningar och böcker) samt o entlighetsprincipen för allmänna handlingar.
O entlighetsprincipen: är en grundlagsskyddad princip som ger medborgarna insyn i myndigheternas arbete.
Allmänna handlingar: är handlingar som vem som helst har rätt att ta del av.
Yttrandefrihetsgrundlagen: är den yngsta av de fyra grundlagarna och reglerar rätten att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor i medier, som radio och tv samt nätbaserade medier.
GDPR (dataskyddsförordningen): är en EU-förordning om behandling av personuppgifter som gäller som svensk lag.
Utgivningsbevis:
intyg som i vissa fall behövs för att få ge ut exempelvis en tidning.
Begränsningar av tryck- och yttrandefriheten
Trots att yttrandefriheten regleras i en grundlag nns det några begränsningar i denna:
• GDPR (dataskyddsförordningen) är en EU-förordning som gäller som svensk lag. Den ger ett skydd för personuppgi er på internet och hindrar databehandling av dessa om det inte nns ett samtycke. Det nns också ett skydd mot spridning av personuppgi er, exempelvis bilder.
• Medier med utgivningsbevis har betydligt större frihet än företag och privatpersoner och har i många fall rätt att sprida personuppgi er i tryckta medier eller på till exempel sociala medier.
För medier är det tillåtet att behandla personuppgi er, men även de begränsas av lagsti ningen. Bland annat nns det i GDPR krav på säkerhet i databehandlingen som dessa medier måste följa.
Förtal: är exempelvis att felaktigt peka ut en annan person som brottslig.
Hets mot folkgrupp: att o entligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande mot en grupp människor.
• Förtal är ett brott. Det innebär att det är stra art att peka ut en annan person som brottslig eller att lämna uppgi er om en person som medför en risk att andra människor kommer att missakta (se ner på) personen.
• Hets mot folkgrupp är ett brott som innebär att någon o entligt sprider uttalanden som hotar eller är nedsättande mot en grupp människor. Det kan vara mot judar, muslimer eller en invandrargrupp.
• Röja militär information. Det är förbjudet att avslöja hemlig information om rikets försvar.
Koranbrännare dömdes till fängelse
Den dansk-svenske politikern Rasmus Paludan gjorde en turné i Sverige under 2022 och höll demonstrationer mot islam. Dessa avslutades med att han brände en koran på olika sätt. Han skapade på så vis en hätsk stämning, och vid flera tillfällen blev det motdemonstrationer och bråk. Rasmus Paludan hävdade att hans koranbränning var förenlig med den svenska yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Han anmäldes för hets mot folkgrupp efter två fall av koranbränning i Malmö, där han bränt och sparkat på en baconinlindad koran.
Tingsrätten behandlade målet och bedömde att Rasmus Paludan uttryckt missaktning mot bland annat muslimer och att hans agerande inte kan ursäktas som kritik mot islam eller som politiskt kampanjarbete. Tingsrätten dömde honom till fyra månaders fängelse för hets mot folkgrupp.
Statsråd: enskild ledamot av Sveriges regering.
FÖRDJUPNING
Kontrollfunktionerna säkrar demokratin
Det finns tre viktiga områden som regleras i ett lands grundlag för att demokratin ska vara säkrad. Det är hur lagarna stiftas, vad medborgarna i landet har för medborgerliga fri- och rättigheter samt vilka kontrollfunktioner som finns inbyggda i demokratin.
I Sverige finns till exempel Justitieombudsmannen (JO), som utövar tillsyn över att lagar och författningar följs, Justitiekanslern (JK), som är statens jurist och utövar tillsyn och företräder staten i domstol samt Riksrevisionen, som kontrollerar att statens förvaltning sköts e ektivt. Dessutom granskas de enskilda statsrådens arbete av konstitutionsutskottet, som bland annat tar ställning till statsrådens agerande efter en så kallad KU-anmälan från en annan riksdagsman.
Lagar beslutas av riksdagen
Lagar: är rättsregler som beslutas av riksdagen.
O entlig rätt: lagar som reglerar den enskildes rättigheter och skyldigheter gentemot stat, region och kommun.
Civilrätt: lagar som reglerar förhållanden mellan enskilda människor, mellan enskilda och företag eller mellan företag.
De vanliga lagarna beslutas av riksdagen. I lagarna nns rättsregler som anger till exempel vilka krav som ställs för att en vigsel ska vara giltig, vilken miljöhänsyn som bör tas vid samhällsplanering eller vad som är brottsligt. Lagarna ska täcka in alla områden i samhället och får naturligtvis inte strida mot grundlagarna. Lagsti ningen kan delas in i två delar:
• Den o entliga rätten handlar om statens och kommunernas organisation, kompetens och myndighetsutövning. I den o entliga rätten ingår också de enskilda medborgarnas förhållande till det allmänna, som skatterätt, processrätt, stra rätt och specialstra agarna.
• Civilrätten handlar om förhållanden mellan enskilda medborgare, mellan medborgare och företag samt mellan företag. Exempel på områden inom civilrätten är köprätt och familjerätt.
Sveriges Rikes lag är indelad enligt det gamla balksystemet, medan Sveriges lag är indelad efter vilket rättsområde lagarna tillhör.
Många av lagarna ingår i så kallade balkar. Exempel på balkar är äktenskapsbalken, föräldrabalken, brottsbalken och rättegångsbalken. Dessa har sin bakgrund i 1734 års lag, som är grunden till den nuvarande lagsti ningen. Numera delas lagarna allt o are in i rättsområden, och indelningen görs då uteslutande utifrån vad lagarna handlar om. De svenska lagarna nns utgivna i böcker som är indelade på olika sätt.
Tvingande och dispositiva rättsregler
Lagarna i det svenska rättssystemet är antingen tvingande eller dispositiva. En tvingande lag är en lag eller rättsregel som inte kan avtalas bort. Ibland används begreppet ”tvingande till konsumentens fördel”, vilket innebär att det endast går att förbättra konsumentens rättigheter jämfört med lagen – det går aldrig att försämra dem.
En dispositiv lag är däremot enlag eller en rättsregel som kan avtalas bort. Om det nns ett avtal mellan parterna, då är det avtalet som gäller i stället för lagen eller rättsregeln.
Förordningar
Förordningar är en slags bestämmelser som i vissa fall innehåller mer detaljerade regler om en viss företeelse, än vad reglerna i en lag gör. De förtydligar och preciserar o a det som står i lagarna.
Balkar: samling av lagar inom ett rättsområde.
Tvingande lag: är en lag eller rättsregel som inte kan avtalas bort. Dispositiv lag: är en lag eller rättsregel som kan avtalas bort.
Förordningar: är mer detaljerade regler om en specifik lag.
Föreskrifter: kan exempelvis vara anvisningar från en myndighet eller lokala ordningsregler.
Förordningarna beslutas av regeringen. Om det nns en lag som till exempel förbjuder utsläpp av gi iga ämnen från industrier, kan en förordning på miljöområdet speci cera exakt vilka gi iga ämnen som inte får släppas ut i miljön. En förordning får varken strida mot en lag eller en grundlag.
Föreskrifter
Myndigheter har rätt att utfärda föreskri er inom sina områden.
Naturvårdsverket utarbetar exempelvis föreskri er på miljöområdet och Socialstyrelsen utfärdar föreskri er på socialtjänstens område. Föreskri er är rättsregler som är mer detaljerade instruktioner eller vägledande regler, och som ska göra det lättare för en myndighet att utföra sitt uppdrag. Det kan exempelvis vara så att myndigheten Skolverket utfärdar föreskri er till gymnasieskolorna i Sverige om hur de ska tillämpa de betygsregler som nns reglerade i lag. Föreskri er får inte strida mot någon lag.
Även regioner och kommuner har rätt att utfärda föreskri er inom sina ansvarsområden. Det kan gälla allt från parkeringsregler till var det är tillåtet att campa i kommunen. Föreskri er från myndigheter, kommuner eller regioner får inte strida mot lagar och grundlagar.
Socialstyrelsen är en myndighet som utfärdar föreskrifter inom exempelvis hälso- och sjukvård.
Hur stiftas en ny lag?
Varje år sti ar riksdagen nya lagar eller gör justeringar i lagar som redan nns. Anledningen kan vara att rättsmedvetandet ändrats, att riksdagen upptäckt brister i nuvarande lagar i samband med exempelvis en pandemi eller att EU infört ny lagsti ning som Sverige måste följa. Att sti a nya lagar är en lång process, och det kan ta era år innan en ny lag blir klar och börjar gälla. Arbetsgången i lagsti ningsprocessen är följande:
• motion
• utredning
• betänkande
• remiss
• utarbetande av förslag
• proposition
• propositionen behandlas och beslutas i riksdagen
– utskott diskuterar
– Lagrådet granskar – riksdagsbeslut
• regeringen utfärdar lagen och genomför den.
Förslag till en ny lag. Processen inleds med ett förslag om att en ny lag behöver sti as. Förslaget kan exempelvis komma som en motion, vilket är ett förslag från en riksdagsledamot, alltså en politiker som är ledamot i riksdagen.
Utredning. Om motionen innehåller ett intressant eller viktigt förslag tillsätter regeringen en utredning som undersöker hur förslaget påverkar samhället på olika sätt. När utredningen är klar lämnas resultatet i ett betänkande till regeringen. Alla betänkanden publiceras i Statens o entliga utredningar (SOU).
Remiss. Om regeringen vill gå vidare med det nya förslaget skickas betänkandet ut på remiss till exempelvis intresseorganisationer och myndigheter, som får en viss tid på sig att lämna sina synpunkter på betänkandet.
Motion: är ett förslag om en ny lag eller om en lagförändring som kommer från en riksdagsledamot.
Utredning: ett projekt som tillsätts för att utreda en fråga.
Betänkande: är ett utredningsförslag som lämnas till regeringen.
Remiss: en möjlighet för organisationer och myndigheter att ge synpunkter på betänkandet.
Proposition: är ett förslag till ny lagstiftning.
Utskott: en mindre del av en beslutande församling i till exempel riksdagen.
Lagrådet: myndighet med uppgift att granska nya lagar.
Utarbetande av förslag. E er att remissomgången är klar tar regeringen fram ett förslag till lagsti ning. Detta förslag kallas för en proposition.
Propositionen behandlas och beslutas av riksdagen. Däre er lämnas förslaget till riksdagen.
• Riksdagen behandlar och diskuterar propositionen i berörda utskott.
• Lagrådet granskar nya lagar för att kontrollera så att de inte strider mot grundlagen eller andra lagar.
• E er utskottsbehandlingen går förslaget till riksdagsbeslut.
Regeringen utfärdar däre er lagen och den publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Det är sedan regeringens uppgi att se till att de nya lagarnas regler verkställs eller genomförs.
Vid nya lagförslag tillsätts en utredning. Utredningens slutsatser samlas i ett betänkande som publiceras i Statens o entliga utredningar (SOU).
EXEMPEL 6
Anonyma vittnen
Ny lag: Lag (2024:1180) om anonyma vittnen i brottmål. Ändringar: Rättegångsbalken, o entlighets- och sekretesslagen (2009:400), förundersökningskungörelsen (1947:948) och o entlighets- och sekretessförordningen (2009:641).
I syfte att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen infördes från och med den 1 januari 2025 en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Ett vittne ska få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätts för allvarlig brottslighet. Det brott som vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse och skälen för åtgärden måste också uppväga de svårigheter det innebär för en misstänkts eller tilltalads möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.
Lagförslaget blev kritiserat av flera remissinstanser, men regeringen valde trots det att driva igenom lagen.
Från den 1 januari 2025 får vittnen möjlighet att förhöras anonymt i brottmål.
Domstolar: Sverige har tre typer av domstolar (allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar).
Myndigheterna verkställer riksdagens beslut
Det är de olika myndigheterna som har i uppgi att verkställa det som riksdagen har beslutat. Det kan exempelvis vara Skatteverket som fått i uppgi att verkställa nya lagregler om beskattningen av inkomst av tjänst. Det är då regeringen som har beslutat att Skatteverket ska få anslag, det vill säga pengar, för att genomföra förändringen.
Domstolarna
I ett väl fungerande rättssystem har domstolar stor betydelse för medborgarna inom olika områden. Det svenska rättssystemet har tre typer av domstolar: de allmänna domstolarna, som hanterar brottmål och tvister, förvaltningsdomstolar, som hanterar tvister där olika myndigheter fattat beslut som rör enskilda medborgare eller företag samt specialdomstolar som hanterar övriga ärenden. Totalt nns det nästan 80 olika domstolar i Sverige.
Allmänna domstolar
De allmänna domstolarna är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen (benämns o a HD). Vanliga typer av mål är brottmål och tvistemål. I brottmål är parterna staten och den åtalade, vid tvistemål är parterna privatpersoner, företag eller företag och en privatperson. Dessutom hanterar de allmänna domstolarna så kallade ärenden, som adoptioner, tvister och konkurser.
• Tingsrätten. Det nns 48 tingsrätter i Sverige, och tingsrätten är den första instansen i ett mål. Den som är missnöjd med en dom i tingsrätten kan överklaga domen till hovrätten. När domen har fallit har parterna möjlighet att överklaga den i tre veckor, sedan vinner domen laga kra , det vill säga domen gäller och kan inte längre överklagas. Både åklagaren, den dömde och i vissa fall målsägare kan överklaga en dom vid brottmål. Även parterna i ett tvistemål kan överklaga till hovrätten.
Allmänna domstolar: är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
Tingsrätten: den första instansen i allmänna domstolar.
Laga kraft: när tiden för överklagande är över, och ingen har överklagat, gäller domen. Den vinner laga kraft.
Åklagare: den statligt anställda jurist som leder förundersökningen och för talan mot den åtalade i brottmål i huvudförhandlingen.
Målsägare: den som har blivit utsatt för ett brott.
Högsta domstolen i Stockholm är den högsta instansen av de allmänna domstolarna i Sverige. Där skapas vägledande avgöranden, främst på stra rättens och civilrättens område.
Hovrätten: andra instans i frågor som har tagits upp av tingsrätt.
Prövningstillstånd: för domar i brottmål där fängelse finns i stra skalan behövs inget prövningstillstånd, men för övriga fall bedömer den högre instansen om målet ska tas upp.
Högsta domstolen: den högsta av de allmänna domstolarna.
Domar i denna domstol blir vägledande för framtida mål.
Prejudikat: vägledande domar i Högsta domstolen.
• Hovrätten. Det nns sex hovrätter i Sverige. Om det kommer in ett överklagande av en tingsrättsdom bedömer hovrätten om prövningstillstånd behövs. Vid brottmål behövs inget prövningstillstånd om mer än sex månaders fängelse nns i straskalan. I andra fall kan det dock krävas ett prövningstillstånd för att ta upp målet på nytt. Ett prövningstillstånd kan beviljas om hovrätten ifrågasätter tingsrättens dom eller om domen kan bli vägledande för framtida domar. Om hovrätten beviljar prövningstillstånd tas fallet upp. Även hovrättsdomar går att överklaga, då till Högsta domstolen.
• Högsta domstolen (HD). För att en dom ska tas upp i Högsta domstolen krävs att den är av betydelse för rättstillämpningen i Sverige och att domstolen beviljar prövningstillstånd. Det kan exempelvis gälla tillämpningen av en ny lag eller en skrivning i lagen som inte prövats tidigare. Utfallet i Högsta domstolen blir då ett prejudikat, det vill säga en vägledning för framtida domar. Det räcker alltså inte med att någon är missnöjd med hovrättsdomen. Relativt få överklaganden till Högsta domstolen får beviljat prövningstillstånd.
Grundläggande regler för de allmänna domstolarna
Rättegångsbalken: regelverket för domstolarnas arbete.
De allmänna domstolarnas arbete styrs av reglerna i rättegångsbalken (som förkortas RB). Det nns även regler i regeringsformen som påverkar domstolarnas arbete. Oavsett om det är ett tvistemål eller ett brottmål som ska prövas vid en rättegång så nns det era rättsliga principer som gäller själva processen. Några av de rättsliga principerna vid en huvudförhandling i en rättegång är:
• legalitetsprincipen
• objektivitetsprincipen
• muntlighetsprincipen
• omedelbarhetsprincipen
• koncentrationsprincipen
• o entlighetsprincipen
• oskuldspresumtion.
• ”Inget stra utan lag och inget brott utan lag”. Ingen får dömas utan att det nns stöd i en lag. Detta framgår av legalitetsprincipen – som nns i regeringsformens inledning och även i brottsbalken.
• Alla ska behandlas lika inför lagen. I regeringsformen nns den så kallade objektivitetsprincipen, som innebär att domstolar och myndigheter ska vara sakliga och opartiska.
• Utredningar och bevis ska presenteras muntligt vid rättegången enligt muntlighetsprincipen.
• En dom ska bara grundas på det som tas upp under rättegången. Det framgår av omedelbarhetsprincipen.
• Rättegången ska vara sammanhängande och inte utdragen över tid enligt koncentrationsprincipen i rättegångsbalken.
• En rättegång är o entlig. O entlighetsprincipen innebär att vem som helst får närvara vid en rättegång och ta del av alla handlingar. I vissa fall är dock rättegångar inte o entliga. Domstolen kan bestämma att det ska vara lyckta eller stängda dörrar om det till exempel är ett mål som gäller incest eller barnpornograbrott.
Förvaltningsdomstolarna och kammarrätten
Den som är missnöjd med ett myndighetsbeslut kan överklaga det till en förvaltningsdomstol. Både privatpersoner och företag har möjlighet att överklaga beslut. Om du exempelvis är missnöjd med att du inte fått bygglov för att bygga en sommarstuga, inte blivit beviljad sjukpenning trots att du är sjuk eller vill överklaga något annat myndighetsbeslut, så ska du vända dig till en förvaltningsdomstol.
Lyckta eller stängda dörrar: möjligt vid en rättegång som behandlar särskilt känsliga uppgifter.
Förvaltningsdomstolar: behandlar ärenden som gäller myndighetsbeslut. De är förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.
ISBN 978-91-47-15545-3
© 2025 Birgitta Davidsson, Anders Pihlsgård, Katarina Stjernfelt och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Patrik Riddersporre
Projektledare: eres Lagerlöf
Textredaktör: Camilla Nevby
Bildredaktör: Marie Olsson
Extern granskning: Emma Ullbrand
Formgivare: Eva Jerkeman
Omslag: Anna Hild
Produktion: Helene Ågren
Första upplagan
1
Repro: Exakta Print AB, Malmö
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra stra (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Bildförteckning
Illustrationer: Anna Hild
Foton:
Omslag Shutterstock/Incomible och Grigoreva Alina
10Claudio Bresciani/TT
15Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
16Henrik Isaksson/TT
17Jeppe Gustafsson/Shutterstock Ed/TT
20Björn Larsson Rosvall/TT/Statens servicecenter
22Oscar Olsson/TT
23Johan Nilsson/TT
24Jonas Ekströmer/TT
25Fredrik Funck/DN/TT
27Johan Nilsson/TT
29(1) Lisa Mattisson/XP/TT
29(2) Claudio Bresciani/TT
30Alexanderstock23/Shutterstock.com
32Axel Narving/TT
33Magnus Sandberg/AB/TT
34–38 Carl Johan Erikson/Sveriges Domstolar
50Jeppe Gustafsson/TT
53Maskot/Johnér
57Historical Coll/REX/Shutterstock Ed/TT
59Archives Charmet/Bridgeman Images/TT
62Carl Johan Erikson/Sveriges Domstolar
64Elliot Elliot/Johnér
74 Gi vid första ögonkastet – i vinterskrud 2024. Janne Danielsson/SVT/TT
76 Tillsammans. Mary Evans Picture/TT
79Pernilla Jangendahl Lilja/Johnér
86Nowaczyk/Shutterstock.com
87Stefan Holm/Shutterstock.com
90Eleni Mavrandoni/Shutterstock.com
92Vilhelm Stokstad/TT
104Nicho Södling/Johnér
107 Bris
108Maskot/Johnér
109Amanda Falkman/Johnér
111Georges Gobet/AFP/TT
114 erese Winberg/Johnér
121Peter Rutherhagen/Johnér
130Henrik Isaksson/TT
137Marie Linnér/Scandinav/Johnér
141Johan Nilsson/TT
156Matilda Mariadotter/Johnér
158Connect Images/Johnér
165Karl Forsberg/Johnér
182Plainpicture/Johnér
184Fredrik Sandberg/TT
187Maskot/Johnér
189Plainpicture/Johnér
196Jens Lindström/Scandinav/Johnér
214Plattform/Johnér
216Nora Lorek/TT
219Cornelia Jönsson/DI/TT
221Maskot/Johnér
223Martina Holmberg/TT
224Mikaela Landeström/TT
225Jessica Gow/TT
228Trygve Finkelsen/Shutterstock.com
231Kronofogden/TT
233Jeppe Gustafsson/Shutterstock.com
242Chris Emanuelsson/Johnér
244Jessica Gow/TT
246Patrik Österberg/TT
247Isabell Höjman/TT
256Pontus Lundahl/TT
266Caluvafoto/Johnér
284Fredrik Sandberg/TT
286Christian Beutler/KEYSTONE/TT
288Fredrik Sandberg/TT
291Pontus Lundahl/TT
293Roland Magnusson/Shutterstock.com
300Pontus Orre/AB/TT
302Jeppe Gustafsson/TT
305Fredrik Sandberg/TT
320Anders Ylander/XR/TT
323Fredrik Persson/TT
324Fredrik Sandberg/TT
327Plainpicture/Johnér
331Jeppe Wikström/Johnér
348Alexanderstock23/Shutterstock.com
353Plattform/Johnér
355Lars Owesson/Johnér
360Jesper Frisk/DI/TT
363Mikael Svensson/Johnér
Övriga foton Shutterstock.com
Juridik nivå 1
OM LÄROMEDLET
Libers Juridik nivå 1 är ett läromedel utvecklat för ämnet Juridik, nivå 1, på gymnasiet och vuxenutbildningen. Läromedlet är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok som på ett konkret, tydligt och intresseväckande sätt förklarar ämnet utifrån den nya ämnesplanens centrala innehåll.
• Läromedlet är uppdelat i fem block, till exempel ”Konstitutionell rätt och allmän rättslära” samt ”Avtalsrätt, konsumenträtt och köprätt”, och består av tolv kapitel, som alla har en tydlig struktur med ett inledande fall eller en händelse som fungerar som en intresseväckare. Sist i läromedlet finns ett fördjupningskapitel om boende.
• Varje kapitel består av en faktatext, där aktuella rättsfall, förtydligande exempel och fördjupningar får stort utrymme.
• För ämnet centrala begrepp markeras och förklaras i marginalen.
• Varje kapitel avslutas med ett fylligt uppgiftspaket. Uppgifterna är många, varierande och markerade efter bedömd svårighetsgrad.
• Till huvudboken, som finns både i tryckt och digital version, finns en nedladdningsbar lärarhandledning. Denna innehåller även facit till faktaoch uppgiftsboken.
OM FÖRFATTARNA
Birgitta Davidsson är behörig gymnasielärare i bland annat juridik och har en gedigen erfarenhet efter att i flera decennier ha undervisat i ämnet. Birgitta är även medförfattare till Libers Privatjuridik och Libers A ärsjuridik.
Anders Pihlsgård är en erfaren och prisbelönt författare som skrivit en mängd titlar för Liber, bland annat Libers Privatjuridik, Libers A ärsjuridik och Libers Rätten och samhället. Anders är gymnasielärare och utbildningskonsult, verksam både i privat och o entlig verksamhet.
Katarina Stjernfelt är jurist och har arbetat i både privat och o entlig tjänst, varav tio år som adjunkt i juridik vid Linnéuniversitetet. Katarina är även gymnasielärare i juridik och driver dessutom ett företag inom området familjerätt. Hon har skrivit Libers Privatjuridik, Libers A ärsjuridik och Libers Rätten och samhället.