Issuu

Hanna Mild 1–2

Förord

Välkommen till en bok om världens mest spännande ämne – psykologi! Psykologins forskningsområde är människan, så det här är en bok om dig.

Psykologi 1–2 vill förklara våra tankar, känslor och beteenden med hjälp av olika teorier. Den beskriver hur psykologin som vetenskap har växt fram och hur man forskar inom psykologin. Områden som emotioner, varseblivning, kognition, psykisk hälsa och ohälsa samt hur vi påverkas av andra och varför vi skiljer oss åt täcks in. Boken utgår ifrån en helhetssyn på vad det är att vara människa. Det innebär att man ser på människan som en komplex helhet där biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar.

När du läser psykologi är dina vardagliga erfarenheter centrala för re ektioner och diskussioner. Varje kapitel innehåller frågor som uppmuntrar till re ektion kring psykologiska frågeställningar. Frågorna kan hjälpa dig att utforska hur psykologiska teorier kan relateras till dig och din vardag och hur olika delar av livet påverkar varandra. Det nns också frågor som uppmuntrar till kritisk granskning och jämförelse av olika psykologiska principer och processer. Boken tar upp forskningsresultat i form av exempelvis experiment och observationer där du kan ställa dig kritisk till genomförande och tolkning av resultat.

En förhoppning är att dina nya kunskaper om hur vi människor fungerar ska inspirera till en ökad förståelse för dig själv och din tillvaro samt en ökad tolerans för dina medmänniskor.

Hanna Mild

Innehåll

Psykoanalysen – är människan styrd av sina drifter?

Behaviorismen – människan är en produkt av sin miljö23

Humanistisk psykologi – människan är fri att

Forskningsmetoder36 – hur får man kunskap

3 4 5

– varseblivning och kognition

Perceptionsprocessen – om varseblivning 58

Minnet – ett komplext nätverk av information 66

Tanke – känsla – handling78

Kognitiva scheman hjälper oss att organisera världen79

Mindset och olika förklaringsstilar 82

Den irrationella människan86

Exekutiva funktioner – färdigheter för framgång90

sist 95

känslor

– emotioner och känslornas grund

och känslor 98 Sitter det i kroppen eller knoppen? 102

Känsloreglering – att kunna hantera sina känslor 113

Emotioner och deras biologiska grund 122 Till sist 127

Vårt beteende128 – varför gör vi som vi gör? Vad är beteenden? 130

Vad styr vårt beteende? 131 Motivation påverkar beteendet 139

Beteende och biologi146

Beroende – att tappa kontrollen över sitt beteende150 Till sist 161 1 2

Människan socialt 162

6 7 8 9

– gruppen och individen

Socialpsykologi 164

Vad är en grupp? 165

Grupprocesser – vad är det?168

Roller och rollkonﬂikter172

Identitet – vem är jag?174

Gruppens faser 176

Auktoritet och lydnad179

Grupptänk 182

Normer 186

Attityder – hur skapas och förändras de? 192

Diskriminering 194 Till sist 199

Psykisk hälsa200

– om vad vi behöver för att må bra

Vad är psykisk hälsa? 202

Hälsopsykologi 203

Förebygga psykisk ohälsa – om risk- och skyddsfaktorer204

Hälsa och livsstil – vad behöver vi för att må bra? 207

Lycka och välbeﬁnnande216

Den positiva psykologin 219

Den psykiska hälsans arv och miljö 226

Till sist 231

Psykisk ohälsa232 – när livet blir svårt

Deﬁnitionen av psykisk ohälsa 234 Så ställs en diagnos 240

När det blir för svårt242

Riskfaktorer för psykisk ohälsa 242

Olika typer av psykisk ohälsa245

Stress och psykisk ohälsa252

Samspelet mellan arv och miljö och psykisk ohälsa255

Psykologiska behandlingsmetoder 258

Psykiatriska metoder263

De ﬂesta blir friska med rätt stöd 264

Arv och miljö266

– vad styr våra livsvillkor?

Arv och miljö i samspel268

Hur våra relationer påverkar våra livsvillkor269

Hur våra medfödda drag påverkar våra livsvillkor279

Psykologi

– en introduktion

Vad tänker du på när du hör

ordet psykologi? Vilka associationer får du? Kanske tänker du främst

på psykologer, att gå i terapi eller

på psykisk sjukdom? Men psykologi är så mycket mer än så. Den kan svara på hur vårt minne fungerar, hur mental träning kan höja vår prestationsförmåga och varför vi ibland fattar sämre beslut i grupp. Psykologin kan också ge svar på vad vi ska göra för att bli lyckligare, om hur arv och miljö samspelar samt hur hjärnan är inblandad i ett beroende.

Centralt innehåll:

NIVÅ 1 Psykologin som vetenskap. Grundläggande begrepp och teorier inom psykologin.

NIVÅ 2 Psykologin som vetenskap. Grundläggande begrepp och teorier inom psykologin.

”Hur underbart det är att ingen behöver vänta ens en minut för att långsamt börja förändra världen!”

ANNE FRANK

Vad är psykologi?

Frågorna som sysselsätter psykologisk forskning rör sig inom vitt skilda områden, men de har en gemensam nämnare: de handlar om människan. Psykologi är ett ämne du läser i skolan, men det är också ett ämne som du kan ha nytta av i många delar av livet. Här är människans tankar, känslor och beteenden i fokus. Förhoppningsvis kommer kursen att ge dig lite bättre förståelse för dig själv och andra människor.

Ordet psykologi härstammar från grekiskans logos = läran om, och psyke = sinnet eller psyket. Alltså är psykologi läran om sinnet. Studieobjektet är människan och de teorier och förklaringsmodeller du kommer att läsa om i den här boken försöker alla att förstå oss människor lite bättre

Den grekiske ﬁlosofen

Sokrates (470–399 f.v.t.) ansåg att det är genom samtalet vi människor lär oss saker.

SOKRATES

Psykologin som vetenskap

– en historisk tillbakablick

Vi människor har nog alltid varit intresserade av oss själva och ställt frågor om varför vi är dem vi är. Sedan urminnes tider har vi behövt förhålla oss till varandra i grupp och kommunicera för att vårt samarbete ska fungera.

Under antiken funderade losoferna Platon (428–348 f.v.t.), Aristoteles (384–322 f.v.t.) och Sokrates (470–399 f.v.t.) över hur vår själ var konstruerad och försökte kartlägga vårt inre liv.

Vid samma tid funderade läkaren Hippokrates (460–370 f.v.t.) över varför vi människor är så olika varandra och hanterar kon ikter på olika sätt. Hans teori var att vårt temperament och vår personlighet kunde förklaras med ett överskott av olika kroppsvätskor. Om man var en så kallad sangviniker hade man exempelvis ett överskott av blod, vilket förklarade ens optimism och förkärlek för fest, medan melankolikern hade ett överskott av svart galla och därför var nedstämd och pessimistisk.

Skolan i Athen (1509–1511) av Rafael. I mitten syns ﬁlosoferna Platon och Aristoteles.

HIPPOKRATES

Under 1700-talet trodde en del att våra mentala förmågor och begär var lokaliserade i ”organ” i hjärnan. Hur dessa såg ut och hur stora de var kunde ses utanpå med blotta ögat. Därav tänkte man sig att olikheter och egenskaper kunde utläsas av exempelvis huvudform eller hur hög ens panna var. De som trodde detta kallades frenologer.

Vid 1800-talets början grundade fysiologen och losofen Wilhelm Wundt (1832–1920) det första psykologiska laboratoriet i den tyska staden Leipzig, där man mer systematiskt försökte undersöka människans tankeprocesser. Detta blev startskottet för den experimentella psykologin, och under senare delen av 1800-talet blev psykologin en akademisk disciplin. Wundt var också den förste att kalla sig psykolog.

Idag består psykologin av ett antal delområden som alla försöker förklara människans tankar, känslor och beteenden. Det har också utvecklats era olika synsätt där man inte alltid är ense om dessa förklaringar. När era teorier och modeller samlas inom ett och samma synsätt kallas det för ett perspektiv.

I det här introducerande kapitlet möter du perspektiven psykoanalys, behaviorism och humanistisk psykologi. De räknas idag till de historiska perspektiven, men är nog så viktiga att känna till för att förstå hur psykologin utvecklats i samklang med samhället. Många begrepp från teorierna lever också kvar i den moderna psykologin och kan ses som en del av en psykologisk allmänbildning.

Till de mer moderna perspektiven räknas det kognitiva, det biologiska och det sociala perspektivet. Utvalda teorier från dessa perspektiv kommer du att kunna läsa om i de kommande kapitlen.

Psykoanalysen – är människan styrd av

sina drifter?

Få psykologer är så kända utanför vetenskapen som Sigmund Freud (1856–1939). Han har inte bara haft in ytande på psykologin, utan också på konst och litteratur. Freud studerade medicin med inriktning mot zoologi, men det var först när han kom i kontakt med neurologin (vetenskap som studerar nervsystemet) som han hittade sitt stora intresseområde. År 1885 tillbringade Freud några månader i Paris där han ck studera den franske läkaren och neurologen Jean-Martin Charcots (1825–1893) forskning på kvinnor med hysteri. Hysteri kan sägas ha varit en samling av fysiska och psykiska symtom där man inte fann något medicinskt fel på patienten. Symtomen kunde vara allt ifrån smärtor och starka känsloutbrott till sömnstörningar och minnesförlust. Charcot prövade sig fram med att hypnotisera sina patienter, något som gjorde att symtomen försvann för vissa.

Freud fann Charcots arbete mycket intressant, så när han kom tillbaka till Wien hade han bestämt sig: Han övergav forskningen och öppnade en privatmottagning.

I början gjorde han försök med hypnos, men i sina möten med patienter märkte han att er blev hjälpta av att få prata om sitt liv och

SIGMUND FREUD

sina problem. När omedvetna tankar och bortträngda önskningar kom upp till ytan och ck luftas mådde många av hans patienter bättre. Detta kom att bli startskottet för psykoanalysen som terapimetod.

Une leçon clinique à la Salpêtrière (1887) av André Brouillet återger en lektion av Jean-Martin Charcot.

Isbergsmodellen

En viktig grundtanke inom psykoanalysen är att en stor del av psyket är omedvetet. I det omedvetna menade Freud att vi till exempel har bortträngda minnen och förbjudna tankar och önskningar som antingen inte accepteras av samhället eller av oss själva. Freud tänkte sig att den största delen av vårt psyke be nner sig under ytan, som ett isberg. Den mindre delen ovanför ytan är det vi känner till.

Personlighetsstrukturen och kampen om jaget

En andra utgångspunkt för Freuds perspektiv är att det pågår en ständig kamp mellan våra drifter. Våra huvudsakliga drifter är livsdriften (sexualiteten) och dödsdriften (aggressionen).

Den ena motiverar oss att söka njutning medan den andra är en destruktiv kraft som vill förstöra.

Freud tänkte sig att en stor del av vårt psyke är omedvetet för oss själva.

Ideal/ samvete

Överjaget

Realitet

Jaget

Detet

Behov

Freud delar in vår personlighet i de tre delarna detet, jaget och överjaget. Drifterna nns i detet, som man kan se som barnet i oss. Detet vill ha tillfredsställelse NU och förstår inte vad som är rätt eller fel och att man ibland måste vänta.

Överjaget däremot består av vår moral och vårt samvete och är uppbyggt av våra föräldrars uppfostran och samhällets normer. Överjagets uppgift är att kontrollera detets impulser. I en situation där en kon ikt uppstår mellan detets driftsimpulser och överjagets moral är det jagets uppgift att hitta en kompromiss.

Jaget bör då försöka tillfredsställa dem båda. Säg att du gärna vill gå på en fest (detet) men vet att det är ett viktigt prov dagen efter, som du vill prestera bra på då skolan är viktig (överjaget). Här behöver jaget försöka hitta en kompromiss som tillgodoser både detets önskan om glädje och nöjen och överjagets krav på ansvar och moral. En möjlig kompromiss kan vara att plugga mycket dagarna innan festen, så att du kan gå dit och ha roligt. På så sätt tillåts du balansera dina inre krav på både lust och ansvar.

FALLET

Marit och Johan

Marit irriterar sig mycket på sin kollega Johan, som hon tycker är alldeles för slarvig. Både i hur arbetsuppgifterna sköts och i hur hans arbetsplats ser ut, då den ofta är översvämmad av pappershögar och gammal disk. Nu visar det sig att Johan har tappat bort ett viktigt dokument som Marit behöver inför ett möte, vilket får henne att nästan tappa kontrollen av ilska.

Vad vill Marits detet i den här situationen?

Hur reagerar överjaget?

Hur kan jaget kompromissa?

Försvarsmekanismer

När trycket på jaget att kompromissa mellan detet och överjaget blir för stort, har jaget försvarsmekanismer till sin hjälp. Dessa är nödvändiga för vår anpassning till samhället då de ser till att drifterna hålls under kontroll. Försvarsmekanismerna skyddar oss också från ångest.

Freud upptäckte några av dessa försvarsmekanismer, men det var hans dotter Anna Freud (1895–1982) som vidareutvecklade teorin och gav namn till ännu er. Här är några exempel:

Regression – när vi går tillbaka i utvecklingen och beter oss som vi gjorde när vi var yngre. Denna försvarsmekanism är vanlig när ett barn får ett nytt syskon. Då kan det större barnet börja bete sig barnsligare igen genom att prata bebisspråk, vilja ha napp eller ligga i barnvagnen. Allt för att få tillbaka föräldrarnas uppmärksamhet och omvårdnad.

Förnekande – när vi säger att något inte nns eller har hänt trots att det nns eller har hänt. Ett exempel är om en person med spelproblem hävdar inför sin omgivning att hen inte alls har ett beroende, utan kan sluta när som helst och även tror på detta själv.

Bortträngning – att omedvetet glömma bort något som är obehagligt. Det kan vara allt ifrån en tandläkartid till en förbjuden känsla av att vara kär i sin bästa kompis partner.

Sublimering – att omvandla de aggressiva och sexuella driftsimpulserna från detet till något mer konstruktivt, som till exempel att jobba hårt, träna eller plugga.

Förskjutning – att rikta sina känslor mot någon annan än den man verkligen känner så för. Man för yttar till exempel ilskan över en orättvis chef till sina föräldrar och skäller ut dem i stället.

Projektion – att se sina egna fel hos andra snarare än hos sig själv. På det sättet slipper man inse att det är en själv som är avundsjuk, snål eller är mer förälskad i sin kompis partner än sin egen.

Den psykosexuella utvecklingsteorin

En tredje utgångspunkt för psykoanalysen är att den tidiga barndomen är avgörande för hur vi utvecklas som vuxna. De första åren är särskilt känsliga för avvikelser i trygghet och omvårdnad. Ett barn har olika behov och utforskar världen på olika sätt under några olika faser i barndomen. Freud menar att libidon (sexualiteten, livsdriften) är kopplad till olika delar av barnets kropp under de första faserna och att det är genom dessa som barnet får njutning, trygghet och ny kunskap om världen. Om något går fel under faserna och barnet hindras att utforska sina behov så kan en xering ske. Det innebär att man stannar kvar i den aktuella fasen och kommer att ha en återkommande problematik under vuxenlivet. Freuds tankar om xering i olika faser är dock inget som har kunnat styrkas vetenskapligt.

I den orala fasen (0–1,5 år) är libidon kopplad till munnen. Allt ett barn i den här åldern får i sina händer stoppar det i munnen och smakar och tuggar på för att ta reda på vad det är. På detta sätt utforskar barnet världen. Barnet får också sin grundläggande trygghet genom att suga på napp, amma eller dricka ur napp aska.

Om en xering sker i den här fasen menar Freud att vi riskerar att ständigt söka oral tillfredsställelse som vuxna genom att exempelvis röka eller bita på naglarna.

Den anala fasen (1,5–3 år) kännetecknas av att libidon är kopplad till ändtarmsöppningen. Här upptäcker barnet att det kan kontrollera sina egna behov och kan alltså lära sig att vara utan blöja. Barnet upptäcker i denna fas att det har en egen vilja och använder den gärna för att säga ”Nej!” och ”Kan själv!” Här är det viktigt att barnet också får bestämma själv, men till en viss gräns. Barnet kommer att testa dessa gränser, så det kan vara en period av mycket kon ikter. Överjaget utvecklas också i denna fas, då barnet gör föräldrarnas regler och samhällets normer till sina egna.

Om en xering sker i denna fas kan man som vuxen antingen bli väldigt kontrollerande och rädd för smuts och bakterier eller väldigt slarvig och ha svårt att hålla sig till lagar och regler.

I den falliska fasen (3–6 år) är libidon kopplad till könsorganen.

Här upptäcker barnet att det nns olika kön och kan börja uppfatta sig själv som det ena eller det andra. I den här fasen upplever barnet också sin allra första förälskelse. Enligt Freud blir den lilla pojken förälskad i sin mamma och den lilla ickan i sin pappa. Förälskelsen i föräldern av motsatt kön gör också att barnet känner svartsjuka mot föräldern av samma kön och upplever hen som en rival. Här kan det uppstå starka motstridiga känslor av hat och samtidigt kärlek till denna rival, vilket kan vara kämpigt för barnet.

Om barnet får stöd från föräldrarna att ta sig igenom kon ikten kan barnet som en lösning identi era sig med föräldern av samma kön. Detta kan göra att barnet mot slutet av denna fas beter sig som en liten kopia av föräldern och vill vara exakt som mamma eller pappa.

En xering i denna fas kan leda till relationsproblem, sexuella problem eller svårigheter att hitta sin könsidentitet, menade Freud. Dessa problem kommer att visa sig först i den genitala fasen (se längre fram). Freud kallar dessa svårigheter för Oidipuskomplex för pojkar och Elektrakomplex för ickor.

När barnet är i latensfasen (6–12 år) ligger libidon latent, det vill säga är dold och vilande fram till puberteten. Då är barnet inte så styrt av sexualiteten utan mer upptaget av att bygga vänskapsrelationer och hitta sin plats i kompisgruppen. Men även om sexualiteten inte är så aktiv i denna fas vet vi idag att det händer väldigt mycket inom ett barn i denna ålder, även om det inte syns utåt. Barnet funderar över sin plats i tillvaron och över livet och döden.

I den genitala fasen (12–20 år) infaller puberteten. Här vaknar libidon till liv igen och tonåringen blir intresserad av en mer vuxen sexualitet. Intresset för att ha kärleksrelationer med jämnåriga uppstår. Om barnet tagit sig igenom den falliska fasen och inte utvecklar ett Oidipuskomplex kan mer vuxna och sexuella relationer fungera bra. I annat fall kan det uppstå svårigheter att bilda relationer och eventuellt söker ungdomen mer av en faderseller moders gur.

Psykoanalys som terapimetod

I arbetet med sina patienter upptäckte Sigmund Freud att de mådde bättre efter att de fått prata om sina problem och komma till insikt om saker de förnekat eller trängt bort. Målet med psykoanalys är just att komma åt sådant som nns i det omedvetna, då Freud menade att även sådant vi inte är medvetna om kan påverka oss negativt och ge oss ångest. Hos vissa av hans patienter visade sig detta i form av fysiska symtom såsom värk och tillfälliga förlamningar. Mycket av detta försvann då patienten ck insikt i sin problematik.

Freuds divan där patienterna ﬁck ligga bekvämt under terapin, medan Freud satt i fåtöljen vid huvudändan. Sigmund Freud levde de sista åren av sitt liv i London, där hans hem gjorts om till museum.

Freud använde sig av några olika metoder för att få tillgång till det omedvetna. En av dem var fria associationer. Patienten ska då helst ligga ner och vara avslappnad och får i uppgift att tala fritt om drömmar eller tidiga minnen. När vi är avslappnade och får uttrycka oss utan att bli avbrutna tänkte sig Freud att vi kan avslöja intressant material.

Freud ansåg även att drömmar var viktiga och skulle analyseras. I sömnen släpper vi på censuren och låter omedvetna tankar komma till ytan. Även hypnos kan användas. Under hypnos försätts patienten i ett förändrat medvetandetillstånd som består av både djup avslappning och fokuserad uppmärksamhet. I detta tillstånd är patienten extra mottaglig för förslag på exempelvis beteendeförändringar och kan även få tillgång till tidiga minnen som hen inte känner till eller vill erkänna i medvetet tillstånd.

Vad lever kvar idag?

Många av psykoanalysens begrepp lever kvar i vårt vardagsspråk än idag, såsom försvarsmekanismer och bortträngning. Psykoanalysen blev däremot ifrågasatt redan under sin samtid, bland annat för den stora vikt Freud lade på sexualiteten som drivkraft och för hans sätt att dra stora slutsatser utifrån ett litet antal patienter. Hans metoder har kallats ovetenskapliga.

Idag ifrågasätts Freuds idéer också för att de rimmar illa med dagens kvinnosyn då han ofta har mannen som norm i sitt teoribygge. Många aspekter av Freuds teorier anses vara föråldrade och har ersatts av modernare psykologiska perspektiv. Psykoanalysen som terapimetod lever dock kvar, även om den har utvecklats och för nats. Mer tidse ektiva terapiformer som kognitiv beteendeterapi (KBT) har däremot starkare evidens och utökar sitt in ytande i Sverige på bekostnad av den psykoanalytiska terapin.

Scen ur ﬁlmen Good Will Hunting (1997). Psykologen Sean lyckas hjälpa det vilsna mattegeniet Will att hitta sin riktning i livet.

Behaviorismen – människan är en produkt av sin miljö

Behaviorismen utvecklades ungefär samtidigt som psykoanalysen, men har ett helt annat sätt att se på människan. En central idé inom behaviorismen är att beteende är resultatet av inlärning och erfarenhet. Forskare inom perspektivet menade att inre mentala processer som tankar och känslor var för svåra att förstå eller att mäta och var mer intresserade av det yttre och observerbara. De hade också lite andra tankar om vad psykologin skulle vara för typ av vetenskap. Enligt behaviorismen kan vi bara få säker kunskap om hur vi fungerar genom att mäta och observera mänskligt beteende. Psykologin som vetenskap ska alltså vara mer som en naturvetenskap som kan testa sina slutsatser genom experiment. Behavioristerna kritiserade Freud för hans ovetenskaplighet, som de ansåg gick ut på att spekulera och dra alltför stora slutsatser utifrån några få fall.

En av perspektivets viktigaste teoretiker var John B. Watson (1878–1958). Han intresserade sig bland annat för vilka re exer som är medfödda och vilket beteende vi å andra sidan lär oss genom påverkan från miljön och vår uppfostran. Både tankar och känslor kan förklaras med att ett stimulus (en signal utifrån) ger en respons (ett svar på signalen). Fallet Lille Albert illustrerar tydligt ett av sätten vi lär oss saker på, som kallas klassisk betingning.

John B. Watson var den förste att på ett systematiskt sätt undersöka barns beteende för att ta reda på vad som var medfött och vad som var inlärt.

JOHN B. WATSON

Lille Albert (1920)

På Watsons arbetsplats jobbade en assistent som hade en son på elva månader, lille Albert. Albert tyckte om att leka med de små vita råttorna som fanns för att experimentera med. En dag lät Watson honom sitta och leka med råttorna och smög sig samtidigt fram och slog hårt i ett järnrör. Detta skapade ett högt och obehagligt ljud som gjorde att lille Albert blev rädd och började gråta. När han blivit tröstad och lugnad gjorde Watson samma sak igen, ﬂera gånger på rad.

Efter denna händelse blev Albert rädd så fort han såg en vit råtta. Rädslan som uppstått av det höga ljudet associerades till råttorna, som utlöst en rädsla hos pojken. Detta hade Watson förutspått. Det han inte räknat med var att lille Albert skulle generalisera sin rädsla och också bli rädd för sådant som påminde om råttorna, såsom vita skägg, vita kaniner och andra vita och fluffiga saker. Albert utvecklade alltså flera starka rädslor från denna händelse. Själva sättet att lära sig detta på kallas för klassisk betingning.

Lille Albert utvecklade en stark rädsla (fobi) för bland annat vita råttor genom klassisk betingning.

Pavlovs hundar (1890-tal)

Den klassiska betingningen namngavs av den ryske fysiologen Ivan Pavlov (1849–1936). Han var egentligen intresserad av att studera nervsystemets påverkan på matsmältningsmekanismen hos hundar, när något började störa hans experiment. Plötsligt började hundarna att dregla redan vid ljudet av skötarnas steg i korridoren, något de tidigare gjort först när de fått maten i munnen. Pavlov insåg att de lärt sig att associera ett tidigare neutralt stimulus (ljudet av skötarnas steg) med ett annat stimulus (mat). Det mest kända experimentet med Pavlovs hundar är det när han lärde hundarna att salivera vid ljudet av en ringklocka.

Betingningsschema

FAS 1:

ObetingatObetingad stimulusrespons mat dregla

FAS 2:

ObetingatNeutralt stimulusstimulus mat ringklocka

FAS 3:

Betingat Betingad stimulusrespons ringklockadregla +

Reflektera

Vad har du lärt dig genom klassisk betingning? Ge exempel och åskådliggör gärna med ett schema.

Operant betingning

Ett annat sätt att lära sig saker på är det som den amerikanske forskaren B.F. Skinner (1904–1990) kallar för operant betingning. Operant betingning innebär att vi fortsätter med beteenden som belönas medan beteenden som bestra as eller ignoreras upphör.

Skinner kopplas främst samman med de experiment han utförde med möss och duvor i ett slags större bur som kom att kallas för en skinnerbox.

Skinnerboxarna (1930–1940-tal)

Ett exempel på experiment som Skinner utförde i skinnerboxen var med en råtta. Boxen var konstruerad på så sätt att mat skulle trilla ner i en skål när råttan betedde sig på ett önskvärt sätt. I buren fanns ﬂera knappar och spakar och även lampor som kunde lysa. När råttan gick omkring och utforskade omgivningen råkade den komma åt en del av dessa. Oftast hände ingenting, men om den råkade trycka in en viss spak precis när en lampa blinkat ﬁck den mat. Efter ett tag lärde sig råttan att bara trycka in spaken när lampan blinkade.

På detta sätt, genom att belöna små delbeteenden, kan man lära djur era avancerade beteenden. Vi människor har också lärt oss en stor del av våra beteenden genom förstärkningar. Förstärkningen kan vara positiv eller negativ och vårt beteende kan även formas av bestra ning.

Positiv förstärkning innebär att ett beteende möts av en positiv konsekvens. Alltifrån att få beröm när vi klarat av något till ett bra betyg i en kurs eller lön för ett utfört arbete är positiv förstärkning.

B.F. SKINNER

Vid korrekt utfört beteende i skinnerboxen belönades duvan med mat.

Negativ förstärkning sker däremot när ett beteende leder till att något obehagligt upphör. Det är alltså också en form av belöning. Exempelvis kunde Skinner göra golvet i skinnerboxen strömförande, och inte förrän duvan tryckte ner en speci k spak så upphörde elstötarna. Då förstärktes beteendet att trycka ner spaken i och med att smärtan försvann.

Inom operant betingning används även bestra ning. Det innebär att beteendet som utförs får en negativ konsekvens, vilket kan göra att beteendet upphör. Exempel på bestra ning kan vara att få skäll för att man kommer för sent till ett viktigt möte eller att få F när man inte pluggat tillräckligt till provet.

Diskutera

Hur använder sig skolan av operant betingning? Dina föräldrar?

Pavlov, Watson och Skinner var alla överens om att belöningar är det mest effektiva och att man bör undvika bestraffningar i barnuppfostran. Varför då, tror du?

Socialkognitiv inlärningsteori

Vi lär oss inte bara genom klassisk och operant betingning utan även genom att observera andras beteenden. Ser vi någon annan bli belönad för ett beteende kan det räcka för att vi ska ta efter. På samma sätt kan vi lära oss av andras misstag utan att behöva göra dem själva. Vi lär oss alltså av att imitera andra, och de vi försöker efterlikna är främst de människor vi ser upp till. Mer om denna teori i kapitel 5.

Beteendeterapi

Behaviorismen har även utvecklat en terapimetod som kallas beteendeterapi. Målet med beteendeterapi är att förändra beteendet hos patienten till ett som fungerar bättre i vardagen. I och med att behavioristerna tänker sig att vårt beteende är inlärt, menar de också att det kan läras om. Terapin kan ge god e ekt vid exempelvis fobier och panikångest (som beskrivs i kapitel 8), genom att

använda sig av förstärkningar och klassisk betingning. Det är också vanligt med gradvis exponering för det som skapar rädsla eller ångest. Då utsätts patienten för det obehagliga i små doser under vägledning och med uppmuntran från terapeuten. Man arbetar även med avslappningstekniker som patienten själv kan ta till för att hantera sina känslor. Beteendeterapi används framgångsrikt tillsammans med kognitiv terapi och bildar då kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket du kan läsa mer om i kapitel 8.

Vad lever kvar idag?

Även om många idag anser att behaviorismen inte räcker för att förklara människans tankar, känslor och beteenden, så är vissa delar av perspektivet fortfarande användbart. Inom skola och uppfostran har tankarna fått ett stort genomslag och vi anses fortfarande lära oss mycket genom belöningar och bestra ningar. Som exempel använder sig inlärningsappar och digital teknik av omedelbar respons på uppgifter. Behaviorismen kan också hjälpa oss att förstå hur vi fastnar i ett beroende.

Sociala mediers ”like”-funktioner kan ses som ett sätt att positivt förstärka sådant beteende som vi gillar och vill se mer av. Förstärkningar används även inom terapiformerna beteendeterapi och KBT för att forma patientens beteende och är e ektiv mot bland annat fobier och tvångssyndrom (OCD – Obsessive Compulsive Disorder).

Bildförteckning

4ilbusca/IStock/Getty Images

9Universal Images Group/Getty Images

10 (1) IR Stone/Shutterstock.com

10 (2)Naci Yavuz/Shutterstock.com

12–13 (1)Mondadori Portfolio/Getty Images

12 (2) Natata/Shutterstock.com

21 Chris Miller/Camera Press/TT

22Moviestore Collection Ltd/ AlamyStock Photo/TT

23 (1)Bettman/Getty Images

23 (2) JHU Sheridan Libraries/Gado/ Getty Images

25Bettman/Getty Images

26The Granger Collection/TT

27Science History Images/ Alamy Stock Photo/TT

30 Natata/Shutterstock.com

49 (1)The History Collection/ Alamy Stock Photo/TT

49 (2) GL Archive/Alamy Stock Photo/TT

52Region Skånes medicinhistoriska samling

54Photo Researchers/Alamy Stock Photo/TT

62Heritage Images/Getty Images

76–77Karin Törnblom/TT

88–89 Ihab Henri/Shutterstock.com

105 (1) Heritage Images/Getty Images

105 (2) Bettmann/Getty Images

Författarens tack

Först av allt vill jag tacka projektledare Theres Lagerlöf och förläggare Marika von der Lancken på Liber förlag för att ni fångade upp mig och trodde att jag kunde skriva en bok. Det har varit så roligt att göra det!

Tack till min psykologilärarkollega Anders Enbom som med stort tålamod hjälpt till med tolkningar av de nya ämnesplanerna, läst och kommit med kloka idéer. För gott samarbete vill jag också tacka textredaktör Cecilia Lindvall som med varsam hand format språket i boken till ett mer begripligt sådant.

120 Gwengoat/Getty Images

134Natata/Shutterstock.com

137Adisha Pramod/Alamy Stock Photo/TT

167 Jessica Gow/TT

170 Duke Downey/TT

171 AP/TT

179 Sebastian Castelier/Shutterstock.com

182World History Archive/ Alamy Stock Photo/TT

183ANL/REX/TT

184 Stefan Zimmerman/TT

185ilbusca/IStock/Getty Images

191Swarthmore College Archives

193Martin of Sweden/Shutterstock.com

216Helliwell, J. F., Layard, R., Sachs, J. D., De Neve, J-E, Aknin, L. B. & Wang, S. (Eds.). (2024). World Happiness Report 2024. University of Oxford: Wellbeing Research Centre

219 J.Countess/Getty Images

235 artfromthefringe/Getty Images

238 Oliver Rossi/Getty Images

248 Mark Winter/REX/TT

271JHU Sheridan Libraries/Gado/ Getty Images

288–289 ilbusca/Istock/Getty Images

Övriga foton och illustrationer: Shutterstock.com

Tack vänner och familj för alla hejarop! Ett specialtack till mina två musketörer Eva och Sara som alltid nns vid min sida och påminner om vad som är viktigt i livet.

Det största tacket går till min lilla familj – Anders, Alva och Elsa – som peppat, servat, stöttat och stått ut med att jag ägnat helgerna åt att skriva. Ni är bäst!

ISBN 978-91-47-15493-7

Text- och datautvinning ej tillåten.

Förläggare: Marika von der Lancken

Projektledare: Theres Lagerlöf

Textredaktör: Cecilia Lindvall

Formgivare: Anna Hild

Bildredaktör: Ann-So Rosenkvist

Tecknare: Lynn Hatzius, kapiteluppslag samt s. 39, 67, 144, 168, 174, 224, 242, 252

Figurer: Anna Hilds. 15, 32, 44, 47, 63, 64, 65, 74, 78, 94, 112, 115, 136, 143, 176, 181, 191, 207, 226, 229, 234, 238, 268, 278, 284

Illustrationer: Typoform s. 58, 72, 123, 147, 180, 211, 256

Omslag: Anna Hild/Lynn Hatzius och Shutterstock.com

Foto omslag: framsida Getty Images Zaizew, baksida Istock/Getty ZU_09

Produktionsspecialist: Lars Wallin

Granskare: Anders Enbom

Citat översatta och tolkade av Libers redaktion.

Första upplagan

Repro: Exakta Print AB

Tryck: Graphycems, Spanien 2025

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra stra (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Psykologi 1–2 för

gymnasiet

Denna lärobok täcker in det centrala innehållet i nivå 1 och 2 i gymnasieämnet psykologi enligt Gy25. Boken förmedlar en helhetssyn på vad det är att vara människa med fokus på våra tankar, känslor och beteenden samt psykisk hälsa och ohälsa.

Kapitlen är tydligt uppdelade i nivåer där nivå 2 både bygger på och fördjupar innehållet i nivå 1.

I boken uppmanas läsaren att reﬂektera över sina egna erfarenheter med hjälp av en mängd reﬂektions- och diskussionsfrågor.

Läsaren får ta del av många psykologiska teorier och metoder, genomförda experiment samt observationer, men även en möjlighet att kritiskt granska och bedöma dessa.