Pedagogik
Pedagogik
NIVÅ
Förord
Den här boken vänder sig till alla som ska arbeta med barn och unga i någon pedagogisk verksamhet. Syftet är att du, oavsett vilken roll du har, ska få kunskaper om strategier och metoder som du kan använda i ditt jobb. Målet med boken är att du ska få förståelse om pedagogik som kunskapsområde och att dina kunskaper kommer till användning när du möter, samverkar, undervisar och kommunicerar med barn och unga.
Boken har åtta kapitel som tillsammans omfattar innehållet i planen för ämnet Pedagogik 1. Pedagogik är ett brett område och därför kommer du att få en teoretisk grund om ämnet som bland annat utgår från psykologi, sociologi och filosofi. Den teoretiska grunden kompletteras i boken med flera exempel på hur teorin kan omsättas i praktiken. Vi behöver båda delarna, teori och praktik, för att göra vårt jobb i pedagogiska verksamheter så bra som möjligt.
När du läser bokens innehåll kommer du ibland att kunna stanna upp och reflektera. Självreflektion är en central del i yrken där vi möter människor. Det innebär att fundera över det man gör och varför man handlar på ett visst sätt. Förutom att reflektera själv finns det uppgifter i slutet av varje kapitel som du kan göra med en kamrat eller i en mindre grupp. Uppgifterna gör att ni kan utveckla ett gemensamt yrkesspråk men även fördjupa era kunskaper inom kapitlets innehåll.
Du har ett viktigt uppdrag framför dig, att ta hand om våra yngsta medborgare i samhället. Jag önskar dig lycka till med din utbildning och sedan många stunder av glädje i yrket.
Emma Leifler
Innehåll
Förskolans och skolans demokratiska grund 144 Barns rätt till delaktighet 147
Normkritiskt förhållningssätt och likabehandling 150
Inkluderande förhållningssätt 153
Empatiskt förhållningssätt 154
Funktionsförmåga, funktionsrätt, funktionshinder och funktionsnedsättning 156
Lagar och bestämmelser i pedagogiska verksamheter 162
Lagar och bestämmelser för personal inom pedagogisk verksamhet
Historiska perspektiv på utbildning och kunskap
Det här kapitlet handlar om hur syn på lärande och kunskaper har vuxit fram och utvecklats över tid. Kapitlet handlar också om hur synen på lärandet ligger till grund för våra styrdokument för förskola och skola. Styrdokumenten formar hur vi ska organisera utbildning.
Centralt innehåll
• Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har varierat över tid.
Centrala begrepp
• Förskola
• Daghem
• Folkskolan
• Reformer
• Obligatorisk grundskola
• Läroplan
• Fritidshem
Yrkesrollen – hur blir man en bra pedagog?
Lilly har fått sitt första jobb i en barngrupp. Hon har läst barn- och fritidsprogrammet och ser fram emot att få börja lära känna barnen i gruppen. Lilly är förväntansfull och känner att hon har många kunskaper om barn som kommer hjälpa henne att finna sig till rätta på förskolan.
Hon tror också att hon kan lära sig mycket av sina mer erfarna kollegor. I morgon är det Lillys första dag på jobbet. Hon funderar över vad som kan vara särskilt viktigt i början. Lilly tänker att det bästa är nog att observera de andra pedagogerna och sedan försöka hjälpa till så mycket som möjligt. Förskolans rutiner och vad som blir hennes ansvar lär hon sig säkert efter några dagar. Det ska bli roligt att få fostra och se till att barnen är trygga. Lilly är glad för att hon har erfarenhet från att sitta barnvakt till sina yngre kusiner. Även erfarenheter från bollskolan med fotbollslaget kommer säkert till nytta, tror Lilly. Från utbildningen minns Lilly att de har läst om läroplanen för förskolan och synen på lärandet. Barn lär sig genom lek och att det är viktigt att vara nära som vuxen och se till så att leken fungerar bra. Lilly minns också att det är viktigt med ett demokratiskt förhållningssätt och att lyssna in vad barnen vill. Nu ser Lilly fram emot att få börja jobba på riktigt och pröva allt hon har lärt sig i praktiken.
Barnuppfostran och omsorg
Under lång tid var arbetet med fostran och tillsyn av de yngsta barnen i samhället en uppgift för kvinnor. Kvinnor var ofta hemma och tog hand om sina egna och andras barn. Under industrialismen på 1800-talet behövdes kvinnors arbetskraft på alla nya jobb och i nya arbetstillfällen. Detta innebar att samhället behövde nya lösningar på barnomsorg. I mitten på 1800-talet skapades de första barnkrubborna, som var en slags förskola. De första barnkrubborna tog främst hand om barn från fattiga familjer och familjer som inte kunde ordna omsorg själva.
industrialism tid när människors arbeten flyttades från hantverk och jordbruk till industrier
förvärvsarbeta arbeta som ger lön, yrkesarbeta finansiera bekosta, betala
När allt fler kvinnor behövdes i jobb skulle barnkrubborna också ge tillsyn åt barn till mödrar som förvärvsarbetade. Barnkrubborna utvecklades främst i de stora städerna och finansierades av välgörenhet. Så småningom ändrades namnet barnkrubba till daghem. Daghem sågs länge som nödlösning, eftersom man ansåg att det bästa för barnen var att fostras i hemmet.
Att fostra och ta hand om barnen var länge kvinnans uppgift. När många kvinnor började förvärvsarbeta skapades barnkrubbor som gav omsorg och tillsyn till barnen utanför hemmet.
1. Historiska perspektiv på utbildning och kunskap
Under denna period riktades kritik mot barnkrubborna, då man ansåg att deras främsta funktion var att enbart förvara barnen. Samtidigt växte intresset för att främja barns lärande och utveckling, snarare än enbart erbjuda omsorg och tillsyn. Denna förändrade syn ledde till att de första så kallade barnträdgårdarna etablerades. Barnträdgårdarna byggde på den tyske pedagogen Fröbels idéer, och namnet barnträdgård var en direkt översättning av det tyska Kindergarten (kinder = barn, garten = trädgård). Fröbel menade att barn var för små för att utbildas enbart genom att lyssna på de vuxna. De skulle utvecklas och blomstra likt plantor i en trädgård. Och plantorna skulle vårdas av erfarna trädgårdsmästare och följa naturens lagar. Trädgårdsmästare syftade på pedagogerna och naturens lagar syftade till att man skulle följa barnets utveckling.
förvara placera på säkert ställe
klassamhälle
ett samhälle med stora sociala och ekonomiska skillnader mellan människor
Barnträdgårdarna finansierades genom avgifter, vilket bidrog till att endast familjer med bättre ekonomi kunde ha sina barn i en barnträdgård. För att undvika ett starkt klassamhälle där endast de rika hade råd med samhällsfunktioner, startade en så kallad folkbarnträdgård i Norrköping år 1904. Den nya verksamheten för barn hade två pedagogiska uppgifter, en social och en pedagogisk.
Friedrich Fröbel
Friedrich Fröbel (1782–1852) är känd som grundare av den första barnomsorgen, Kindergarten (barnträdgård). Fröbel var son till en pastor och utbildades inom kyrkan. Han började arbeta i skogsbruket men blev sedan intresserad av pedagogiska frågor och började arbeta som lärare. Han skrev flera böcker om barns utveckling och pedagogik. Det var Fröbel som beskrev barn som små plantor som behöver näring och omsorg för att utvecklas. Fröbel var på sin tid modern i sitt sätt att se på barnomsorg och hur små barn lär bäst. De vuxna skulle ta vara på barnens förmågor och intresse. Han trodde inte på idén om att små barn skulle sitta tysta och stilla och lyssna sig till inlärning. Barn skulle vara fria och aktiva i lärandet. Barn skulle inte störas för mycket i sin utveckling, utan pedagogik och fostran skulle följa barnets utveckling.
övertygelse bestämd uppfattning
Ett annat viktigt steg i utvecklingen av förskoleverksamheter skedde år 1929. Då startade man en barnomsorg som kallades för lekstugeverksamhet. Där skulle alla barn fostras av utbildade pedagoger. Nu när förskolan fick en viktigare roll kunde kvinnor både skaffa barn och yrkesarbeta. Ett yrke som ökade naturligt var just förskollärare eftersom fler barn behövde barnomsorg. De pedagogiska dokumenten som skulle styra verksamhetens inriktning var ofta ideologiska, vilket innebär att de innehöll värderingar eller övertygelser om hur arbetet i förskolan skulle
1. Historiska perspektiv på utbildning och kunskap
genomföras. Under olika tidsepoker styrde följande idéer om barnomsorg:
• 1800-talets början – en stark grund i den kristna religionen, barn skulle fostras i hemmet av sin mamma.
• Cirka 1900 till 1950-talet – tankar om att barn skulle uppfostras övergår till tankar om lärande.
• 1980-talet – förskolan får ett bildningsuppdrag och barn har egna rättigheter och ska få inflytande i förskolan.
Reflektera
1. Vad tänker du om barnuppfostran? Vem ansvarar för ett barns fostran?
2. Är det viktigt att vara sträng och auktoritär för att barn ska kunna lyssna?
utredning undersökning
Förskola med ett pedagogiskt program
År 1968 genomfördes en utredning av barnomsorgen i Sverige. Den undersökte vilka utvecklingsteorier som styrde förskolans verksamhet, hur samspel och kommunikation fungerade och vilka arbetssätt som användes. Man ville bland annat skapa ett pedagogiskt program för förskolan och visa verksamhetens pedagogiska innehåll. Nu blev begreppet förskola officiellt namn för del- och heltidsomsorg för barn. Trots att namnet förskola används i stor utsträckning förekommer det att vi hör namnet dagis, som blev en förkortning av begreppet daghem.
1. Historiska perspektiv på utbildning och kunskap
På 1970-talet fick vi en allmän förskola och en förskolelag. Alla barn fick nu rätt till en plats i förskolan. Barnen hade ingen skyldighet att gå i förskolan utan det var frivilligt. Förutom att besluta om en plats i förskolan för alla barn togs beslut om principer för förskolans verksamhet. Det kallades för ett pedagogiskt program för förskolan. Nu skulle pedagogerna använda ett strukturerat arbetssätt, och centralt i programmet var de tre begreppen arbete, lek och inlärning.
Två viktiga beslut om förskolan fattades år 1998:
1. Man införde en läroplan för förskolan (Lpfö 98). I läroplanen presenteras förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen för förskolan liknar läroplanen för skolan.
2. Frågor som gällde förskolan flyttades till skolsektorn. Tillsynen för förskolan flyttades alltså över från Socialstyrelsen till Skolverket.
Alla barn som var sex år gick i någonting som kallades för sexårsverksamheten. Det var en egen grupp inom förskolan. Senare bestämdes det också att sexårsverksamheten skulle bilda en egen skolform. Sexåringar skulle inte tillhöra förskolan, utan gå i förskoleklasser som en del av den ordinarie skolan. Att de yngre barnen ska gå i skola, få nya kunskaper och en undervisning som är mer skolförberedande har fått konsekvenser. Vi kan bland annat se att leken har fått minskat utrymme, barngrupperna har blivit större och antalet barn som anses vara i behov av stöd har ökat betydligt.
tillsyn kontroll ordinarie vanlig och permanent
försörja ansvara för att någon har pengar till mat, kläder och bostad
Skolans utveckling
På 1700-talet var det kyrkan som skulle utbilda befolkningen. Fokus låg på att lära människor att läsa och skriva. Det var även viktigt att förmedla kunskaper om kristendom. Alla personer i samhället skulle delta i denna utbildning, inte bara barn. Varje år skedde en kontroll, då prästen kontrollerade människors bibelkunskaper och läskunnighet. Det kallade för husförhör.
Under den här tiden betonade skolan tydliga skillnader mellan könen. Skolans uppgift var att förbereda och ge olika kunskaper till flickor och pojkar. Från början var skola och bildning något som man såg var viktigt för pojkar, eftersom de skulle få ett arbete och försörja familjen. Men under 1800-talet startade det som kallades för flickskolor. Flickskolor hade ett särskilt mål och det var att förbereda flickor för rollen som fru och mor. Förutom att utbildning främst var till för pojkar var det även flest manliga lärare som arbetade i såväl kyrkans skola som samhällets organiserade skola.
Folkskolans framväxt
År 1842 infördes den första obligatoriska skolan, en allmän sexårig statlig folkskola. Folkskolan riktades till alla barn, var kostnadsfri och obligatorisk. Undervisningen var lik den skolverksamhet som kyrkan hade haft, men förutom kristendomskunskap utbildades nu barnen i andra ämnen som geografi, naturkunskap, räkning och gymnastik. Så småningom kallades undervisning för barn för ”småskola” och nu blev det mer vanligt med kvinnliga lärare.
Det tog tid innan alla barn gick i folkskolan. De behövdes fortfarande som arbetskraft, till exempel i jordbruket, eller för att hjälpa till med att försörja familjen. Skolan sågs inte heller som så viktig för de barn som skulle hjälpa till på gården och så småningom ta över familjens jordbruk eller annan verksamhet i framtiden. För att garantera att barn verkligen gick i skolan infördes en skolplikt år 1882. Folkskolan hade visserligen varit obligatorisk, men det fanns inga klara regler, vilket innebar att många ändå barn inte gick i skolan. Skolplikten skulle säkerställa att alla barn skulle gå i skolan.
Reflektera
1. Varför tror du att man tyckte det var viktigt att pojkar och flickor skildes åt i skolan och fick olika undervisning?
2. Tror du man tänker så fortfarande? Att en viss typ av undervisning är bra för flickor och en annan är bra för pojkar?
Barnets århundrade
1900-talet kallas ibland för barnets århundrade eftersom synen på barn och barns rättigheter förändrades under denna tid. Detta skedde ungefär i samband med industrialiseringen, alla nya jobb och det nya skolsystemet, med en obligatorisk skola för alla barn.
obligatorisk som inte går att välja bort
garantera se till att något händer, säkerställa plikt skyldighet
Målningen ”Vännerna” av Hanna Paulis visar Ellen Key som läser högt för sina samhällsengagerade vänner.
disciplin
sätt att hålla ordning och se till att alla följer regler
auktoritär
som vill bestämma allt och andra ska lyda
Tidigare skulle barn lyda och lyssna på de vuxna som bestämde över dem. Det var vanligt med hård disciplin och till och med tillåtet med aga (fysisk bestraffning) både i hemmet och i skolan.
Så småningom fick man en mer kärleksfull syn på barn och nu var de en viktig del av familjen. Synen på fostran förändrades också när barn fick mer frihet. Vi gick från ett auktoritärt
förhållningssätt till ett mer demokratiskt förhållningssätt. Detta nya förhållningssätt spred sig till skolan som sakta införde mer demokratiska arbetssätt. Demokratiska arbetssätt innebär att eleverna får möjlighet att tycka till om undervisning eller annat i skolan som berör och påverkar dem.
Ellen Key
Ellen Key föddes 1849 och var svensk pedagog. Hon ville att barn skulle sättas i centrum för undervisningen. Den skola som fanns vid den här tiden var inte bra för barnen, enligt Ellen Key. Hon såg att barn föds med stora möjligheter och behöver få utvecklas fritt och inte styras för hårt. Hennes tankar ligger i linje med den pedagogiska inriktningen progressivism. År 1900 skrev hon en bok som blev mycket känd. Den heter just Barnets århundrade. Du kommer att få läsa mer om Ellen Keys tankar om undervisning för barn i kapitel 3.
Den nioåriga grundskolan – en skola för alla
År 1962 infördes den nioåriga grundskolan. Grundskolan blev en gemensam skolform som skulle ge en likvärdig utbildning, det vill säga vara likadan oavsett var i landet barn bor och växer upp. Skolan och undervisningen skulle alltså vara likvärdig. Det fanns en tanke om att barn inte skulle delas upp efter social och ekonomisk bakgrund. En skola för alla barn var grundtanken.
Vi fick också den första läroplanen, ett gemensamt dokument som skulle vägleda hur skola och undervisning skulle organiseras och genomföras. Ämnet kristendomskunskap blev ändrat till religionskunskap och nu skulle barn undervisas om alla religioner, inte bara kristendom. Ett annat tillägg i undervisningen var språkkunskaper. Barn skulle lära sig engelska först och därefter ytterligare ett språk, antingen tyska eller franska.
Den svenska läroplanen har reviderats och ändrats flera gånger under de senaste 20 åren. Det har man gjort när det har funnits något nytt som man ser är viktigt att införa i undervisningen. Några exempel på det är läsförståelse, programmering och sex och samlevnad. Det kan också vara ett arbetssätt eller en inriktning i undervisning som man vill införa, exempelvis att elever behöver undervisning som inkluderar demokratiska arbetssätt.
År 2018 utökades den nioåriga grundskolan med förskoleklassen.
Förskoleklass är en pedagogisk verksamhet för alla sexåringar och nu blev den obligatorisk. Förskoleklassen ska fungera som en förberedelse eller en övergång mellan förskola och skola.
Förskoleklassen finns också med i läroplanen som heter Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet som brukar förkortas Lgr 11. Det senaste förslaget för grundskolan är att den ska bli tioårig och att barn börjar skolan vid 6 års ålder. Efter grundskolan studerar nu de flesta svenska elever på gymnasiet.
revideras göras om så att något blir bättre
1. Historiska perspektiv på utbildning och kunskap
Från läroverk till gymnasieskola
Den första gymnasiala skolformen kallades för läroverk. Det fanns ett högre läroverk som gav studentexamen och ett kortare realläroverk som gav något som kallades för realexamen. På denna tid delades de teoretiska och praktiska utbildningarna upp i två olika system. En utbildning var helt teoretisk och i den andra varvades teori och praktik tillsammans i undervisningen. Det var inte så vanligt att gå på gymnasiet, utan många ungdomar fick arbete direkt efter grundskolan.
I dag ryms både teoretiska och praktiska utbildningar inom det som kallas för gymnasieskola. Gymnasieskolan är treårig och är nödvändig för de flesta jobb eller yrken. Dagens gymnasieskola rymmer en mängd olika utbildningar och alternativ.
1. Historiska perspektiv på utbildning och kunskap
Från särskola till anpassad grundskola och gymnasieskola
Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola kallades tidigare för särskola. Anpassad skola är en skolform för elever som har olika intellektuella funktionsnedsättningar eller nedsatta hjärnfunktioner, exempelvis som följd av en skada. Anpassad grundskola har en egen läroplan och den pedagogiska verksamheten är anpassad till varje elevs förutsättningar. Den pedagogiska verksamheten är mer flexibel och kan organiseras efter det som passar eleverna bäst. I kapitel 5 får du läsa mer om olika utbildningsbehov hos barn och unga.
anpassad förändrad så att något passar bättre
Den 2 juli 2023 bytte särskolan namn till ”anpassad grundskola” och ”anpassad gymnasieskola”. Förslaget kom från eleven Leo Lust.
Förskolans och grundskolans läroplan
Innehållet i förskolans, Lpfö 18 och grundskolans läroplan, Lgr 11 grundas i skollagen och olika styrdokument. Förskolan och skolan har två viktiga mål eller uppdrag:
1. undervisning – ett kunskapsuppdrag
2. fostran – ett socialiseringsuppdrag.
Skolan ska alltså bidra till att elever utvecklar kunskaper men även till personlig utveckling.
solidaritet gemenskap med andra som gör att man tar ansvar för andra och hjälper den som behöver tolerans respekt för andras åsikter eller beteende saklig som håller sig till fakta inte värderingar eller känslor
Läroplanen är det viktigaste dokumentet för alla som arbetar i förskola och skola. Den visar vilken värdegrund vi ska utgå från och hur undervisningen ska formas, alltså hur vi ska arbeta. Skolan ska lära ut grundläggande värden och normer. Några sådana värden är människors lika värde, alltså mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan män och kvinnor, och solidaritet med svaga och utsatta. Skolan ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och kränkande behandling. I läroplanen står det tydligt att skolan ska främja tolerans och vara saklig och allsidig.
Synen på kunskap formar läroplanen
Den första läroplanen för förskolan och grundskolan skrevs som tidigare nämnts 1962. Sedan dess har den reviderats eller ändrats flera gånger: år 1980, 1994 och 2011 för grundskolan. Åren 2010, 2016 och 2018 reviderades läroplanen för förskolan. I läroplanen finns riktlinjer för undervisningen, och den syn på kunskap som råder i samhället påverkar innehållet i den.
Revideringen av läroplanen 1980 berodde på att man under 1980-talet tyckte att det var viktigt med kultur i samhället, och då fick skolan i uppdrag att förmedla kultur inom ämnena
1. Historiska perspektiv på utbildning och kunskap
svenska, bild och musik. Det var också viktigt att uppmuntra elevernas engagemang och man ville göra eleverna mer aktiva i lärandet. Då införde man en aktivitetspedagogik . Nu skulle eleverna arbeta med exempelvis grupparbeten eller med ett problembaserat lärande. Idéerna kom från en pedagogisk rörelse som kallas för progressivismen. (Du kommer att läsa mer om pedagogiska teorier i kapitel x där vi presenterar John Dewey som sägs vara progressivismens grundare.) Progressivismens syn på lärande finns fortfarande kvar i vår nuvarande läroplan, till exempel att lärande sker tillsammans med andra och att arbeta praktiskt finns kvar.
År 1991 fick Sverige en ny regering som ville förändra hur skolan skulle bedrivas. Man startade då en utredning som hette Skola för bildning. När utredningen var färdig bestämde man att läroplanen skulle revideras igen. Den nya läroplanen från 1994, Lpo 94, fick en ny struktur med mål och riktlinjer men det stod ingenting i den vad man skulle undervisa om eller vilka arbetsmetoder som skolan skulle arbeta efter. Grundskolan skulle styras av mål och de målen skulle vara av två slag:
1. mål att arbeta mot och sträva efter
2. mål som skolan har ett ansvar för att ge alla elever en möjlighet att nå.
Ännu en ny läroplan kom år 2011 och det är den läroplan som används i dag. Den revideras kontinuerligt. Läroplanen från 1994 ansågs vara otydlig och det saknades beskrivning av vad lärare skulle undervisa om. Så den nya läroplanen blev mycket mer omfattande och med ett tillägg som heter Centralt innehåll som ligger till grund för undervisningens vad, alltså vad undervisningen ska handla om. Det finns även en läroplan för gymnasieskolan samt läroplaner för anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola.
grundare den som startar en organisation eller rörelse
sträva försöka uppnå kontinuerlig som pågår hela tiden omfattande mycket stor
I arbetsstugan fick fattiga barn lära sig olika hantverk och fick ett mål lagad mat.
Fritidshemmet
De allra första formerna av fritidshem kallades för arbetsstugor och skulle ge fattiga och utsatta barn en plats att vara på. I dag går de allra flesta barn på fritids. Verksamheten har förändrats från att handla om ren omsorg till mer pedagogisk verksamhet.
komplettera tillföra något som saknas för att göra hel
Fritidshemmet, eller fritids, är i dag en del av skolan. Det är en verksamhet för barn mellan 6 och 13 år. Fritidshemmet tar emot barnen när skolan är slut, som en form av omsorg när föräldrarna arbetar. Fritidshemmet har också ett annat viktigt syfte och det är att komplettera skolan och bidra till andra kunskaper och erfarenheter än det som skolan ger. Det är samtidigt tydligt att fritidshemmets verksamhet också ger ett lärande, till exempel kallas personalen för lärare i fritidshem. Lek och samvaro ger också ett lärande.
Fritidshemmet ingår i skoldagen och erbjuder stunder av praktiskt, estetiskt och laborativt arbete, till exempel att barn arbetar tillsammans i grupp och experimenterar, undersöker och skapar. Pedagogerna på fritidshemmet ska också stödja eleverna i deras sociala utveckling. Lärare på fritidshem brukar undervisa i ämnen
som till exempel bild och idrott. De är samtidigt nära barnen under hela skoldagen, inte bara när de undervisar i ett ämne. De mer fria sociala aktiviteterna som sker när skoldagen är slut ger möjligheter för pedagogerna att vägleda i lek och interaktion. Vägledning kan vara att pedagogerna är de som startar en lek och ser till att alla barn förstår leken. Det är även att se till att alla barn får vara med i leken. Om det uppstår konflikter, exempelvis om barn blir osams, behöver pedagogerna vara nära och hjälpa till att reda ut det som har hänt.
FALLBESKRIVNING
Leandra
När skolan är slut för dagen börjar fritids. Alla i klassen rör sig mot kapprummet och tar på sig ytterkläder för innan fritids börjar är det en rast. Leandra står och tittar lite mot klasskamraterna som redan verkar vara på väg ut. De flesta vet vad de ska göra på rasten. Leandra tycker att rasten är så där, hon vill hellre vara inomhus. Det är mer tryggt och många vuxna är nära.
Leandra tycker om att vara på fritids på eftermiddagarna. Det är mer fritt än i skolan och hon tycker om att rita och göra pyssel.
Ibland har de läxläsning, vilket Leandra tycker är bra. Då kan hon göra läxorna innan hon går hem. Leandra brukar inte veta vem hon ska leka med när de är ute. När de är inomhus är det ingen fara, för det finns alltid något hon kan eller vill göra. På rasterna vandrar hon runt ensam, men ibland tittar hon på när de andra leker. Reflektera
1. Varför tror du att Leandra föredrar att vara inomhus på eftermiddagarna?
2. Hur ser du på trygghet på fritidshemmet och att alla barn har någon att leka med? Vad kan man som pedagog göra i den sociala miljön?
Fritidshemmet är en del av skoldagen, men en del vuxna tror att på fritids leker bara barnen och att lärandet sker i skolan. Fritidshemmet har en pedagogik som innehåller mål för verksamheten och delar av läroplanen och skollagen rör också fritidshemmet. Under en vanlig dag på fritidshemmet är pedagogerna delvis med under skoldagen men har även tid för att planera upp för eftermiddagens aktiviteter. I pedagogernas planering bestämmer personalen vilka aktiviteter som ska ske och vem som tar ansvar för olika delar av verksamheten. Ansvar i fritidshem kan vara att förbereda för mellanmål, vara med på lekar eller bollsporter och starta upp pysselverksamhet eller andra projekt för barnen.
Reflektera
1. Har du själv gått på ett fritidshem? Vad tänker du skiljer fritidshem och skola åt?
2. Tycker du att det viktigt att ha en läroplan att följa? Varför?
Senare tiders reformer och förändringar
Under 1900-talet genomfördes som nämnts flera stora förändringar för förskola och skola. I dag ingår både förskola och skola i utbildningssystemet och det är både en rättighet och en skyldighet att gå i skolan. Vi har nu en obligatorisk skola, det vill säga att alla barn måste gå i skolan.
Från statlig nivå till kommunal nivå
År 1991 gick skolan från att vara centralt styrd, det vill säga av staten, till att bli styrd av kommunerna. Detta kallas för kommunalisering och är en form av decentralisering där beslut fattas mer nära verksamheten. Numera ansvarar kommunen där man bor för skolornas ekonomi och pedagogiska utveckling. Det är varje kommun som fattar beslut om skolans budget och vilka metoder och arbetssätt som ska användas för att nå läroplanens mål.
Kommunalisering
• Staten ansvarar för skolans mål och innehåll för att garantera en likvärdig utbildning för alla elever.
• Kommunen ansvarar för skolors ekonomi och hur verksamheten bedrivs.
• Statsbidrag ger ökade möjligheter för kommuner att lokalt planera för förskolor och skolor och fatta sina egna beslut.
Ansvar för barns utbildning över tid.
Mödrar i hemmet
Kyrkan Staten Kommuner
Friskolereformen – idéburna eller vinstdrivna förskolor och skolor
Det allra första skolsystemet vi hade i Sverige var ett system som inte var likvärdigt. Det fanns statliga skolor utan avgifter, och privata flickskolor och särskilda läroverk som finansierades med elevavgifter. Eftersom systemet medförde att elever gick i skilda skolor beroende på sin socioekonomiska bakgrund och kön införde man en gemensam skola för alla. Då var det inte längre tillåtet att ta avgifter för skolans verksamhet.
Det fanns undantag och de privata skolorna kallades för ”skolor med enskild huvudman”. Sedan bytte de namn till friskolor. Vanligen var det en skola med en särskild pedagogisk inriktning, till exempel montessoripedagogik eller waldorfpedagogik. Du får läsa mer om de båda pedagogiska inriktningarna i kapitel 3 som beskriver olika pedagogiska teorier och tankar.
Under 1990-talet blev det lättare att starta friskolor. Riksdagen fattade år 1992 ett beslut om att fristående skolor som blev godkända för att bedriva skolverksamhet skulle få ekonomiska bidrag från kommunen. Genom att tillåta friskolor ville man skapa pedagogisk förnyelse i skolverksamheten. Friskolor skulle även ge effektivitet, bland annat genom kortare beslutsvägar
1. Historiska perspektiv på utbildning och kunskap
eftersom kommunen nu kunde bestämma över sina egna skolor. Nu fick vi ett fritt skolval i Sverige. Alla föräldrar kunde själva bestämma vilken skola deras barn skulle gå på. Tidigare hade alla barn gått i den skolan som låg närmast hemmet.
Intresset för att starta friskolor har hela tiden vuxit och numera finns det många fristående skolor. Den vanligaste friskolan är en skola som drivs av ett aktiebolag som kan ta ut vinst. Det finns också friskolor, både förskolor och grundskolor, som drivs av personer med särskilda idéer om hur skolverksamhet ska bedrivas. Ofta är det föräldrar eller grupper med exempelvis ett religiöst intresse eller personer som vill arbeta utifrån en pedagogisk inriktning. Det finns också friskolor som drivs som stiftelser där alla pengar som blir över läggs tillbaka i skolans budget, det vill säga inte tas ut som vinst utan de används till skolans verksamhet. Förskolor som inte tar ut en vinst, utan som drivs med syftet att fostra och utbilda barn efter en särskild pedagogisk inriktning, kallas för idéburna förskolor.
stiftelse en förening med medlemmar som tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål. En stiftelse har en styrelse som består av medlemmarna själva.
Konsekvenser av förändringar i skolsystemet
De reformer som har genomförts i skolsystemet har lett till stora förändringar i dagens förskola och skolans organisation. I dag diskuteras följande:
• Kommunaliseringen och friskolesystemet har ökat skillnader mellan skolor, det vill säga att likvärdigheten har försämrats. Nu spelar det större roll för elevers utbildning var barn bor och vilka föräldrar de har.
• Barn som växer upp i mer utsatta områden riskerar att få en sämre utbildning på grund av flera orsaker. I utsatta områden kan exempelvis kommunen ha mindre pengar att lägga på skolverksamhet, elevgrupper kan vara större, barn i behov av stöd får inte tillgång till rätt resurser, i klasserna talas många olika modersmål men kunskaperna i svenska behöver stärkas, det finns mindre pengar till undervisningsmaterial och det är vanligare att lärare saknar lärarexamen.
• När det är tillåtet i friskolesystemet att ägarna av skolorna tar ut vinster i stället för att använda pengar som blir över på eleverna och undervisningen riskerar barnens undervisning att bli sämre.
• Det fria skolvalet kan öka samhällets segregering, det vill säga att människor med olika bakgrund lever åtskilda, till exempel bor i olika områden och går i olika skolor.
• Skolan ska bli tioårig och fokusera på tidig läs- och skrivutveckling. Barn som är i behov av stöd ska få insatser och förstärkt undervisning för att öka lärandet.
Många anser att skolan fungerade bättre när staten hade ansvaret för skolan. Det är främst för att det har blivit så olika, att alla skolor inte erbjuder en trygg miljö och god undervisning. En förklaring
Historiska perspektiv på utbildning och kunskap
är att det beror på ekonomi. Ekonomin eller budgeten för skolan är så belastad och att kommunen inte har tillräckligt med pengar för att se till att alla skolor har de resurser de behöver.
Reflektera
1. Vad tänker du om nutidens skola och att det är fritt att välja vilken skola man vill? Vad har det för fördelar och nackdelar?
2. Tror du att skolan skulle få mer pengar eller en större budget om alla skolor drevs och ägdes av staten?
Förskola och skolans
roll för lärande
Lärandet som sker i förskola och skola sker i ett socialt sammanhang. Det är därför viktigt för pedagoger att ha goda kunskaper om vad som möjliggör lärande. Det är lärare och pedagoger som förbereder och skapar många tillfällen för lärande och barn som tillägnar sig kunskaper.
Det är så klart inte bara i förskola och skola som lärande sker. Lärandet sker i en mängd olika sammanhang och på flera ställen. Lärande sker i hemmet, tillsammans med familj och vänner, på kurser, under fritidsaktiviteter och andra utbildningar. Lärande sker på resor och utflykter. Lärandet sker i det lilla sammanhanget och i det stora sammanhanget. En elev kan lära sig att läsa och skriva i klassrummet, men det kan likaväl ske på annan plats, till exempel hemma. Vi som möter barn ska ta vara på alla tillfällen för lärande och bygga på kunskaper som redan finns erövrade. I nästa kapitel får du läsa mer om vad som kan förklara ett lärande, vad som är kunskaper och skillnader mellan utbildning och undervisning.
Sammanfattning
• Skola och folkbildning var från början kyrkans ansvar. Det var kyrkan som skulle se till att människor lärde sig att läsa och skriva.
• Barnomsorg var länge mödrars ansvar. Små barn togs om hand i hemmet.
• Barnkrubbor var namnet på den allra första barnomsorgen som fanns i Sverige. I barnkrubban fick barn tillsyn men det var ingen direkt pedagogisk verksamhet.
• Synen på barnomsorg förändrades sedan och det utvecklades en förskoleverksamhet.
• Den första obligatoriska skolan bildades 1842, men det var fortfarande många barn som hjälpte till i hemmet och på gården i stället för att gå i skolan.
• Det första skolsystemet gjorde skillnader på vad pojkar skulle lära sig och vad flickor skulle lära sig.
• Skolan var från början statlig men flyttades över till att bli kommunernas ansvar under 1970-talet.
• Nutidens grundskola är tioårig och är för barn från 6 år upp till 15 år. Grundskolan har en läroplan med riktlinjer för hur undervisningen ska genomföras (Lgr 11).
• Det finns även fritidshem som är en del av skolan och tar hand om eleverna när skolan har slutat för dagen.
• Gymnasieskolan kallades tidigare för läroverk och det var inte så vanligt att läsa på gymnasiet. Gymnasiet är nu treårigt och har en egen läroplan.
• Förskolan har också en läroplan. Den heter Lpfö 98 eftersom den skrevs år 1998. Läroplanen för förskolan beskriver och ger riktlinjer för verksamheten.
• Det finns en skolform som heter anpassad grund- och gymnasieskola. Det är en utbildning som följer barn och ungas behov, till exempel vid intellektuell funktionsnedsättning.
• Det som står i läroplanen grundas i lärandeteorier och synen på kunskap. Skolan ska lära ut och ge elever viktiga kunskaper och värden. Läroplanens text är också formulerad från skollagen.
• När det sker förändringar i samhället brukar även skolan förändras. En sådan förändring är när Sveriges politiker såg det som viktigt att kunna göra ett fritt skolval, till exempel välja en skola med särskild pedagogisk inriktning. Efter denna syn blev det tillåtet att starta och driva friskolor.
• Under 1900-talet förändrades synen på barn och hur lärande sker. Tidigare hade det varit mycket auktoritärt och barn skulle lyda de vuxna. Undervisning innebar ofta att läraren berättade och barnen lyssnade. Detta kritiserades av många och undervisningen fick mer friare former, till exempel att barn skulle vara mer aktiva.
Instuderingsuppgifter
1. Hur såg den första barnomsorgen ut?
2. Vad var barns huvudsakliga uppgift i samhället innan vi fick en obligatorisk skola?
3. Vilka har ansvarat för skolan under århundraden?
4. Varför såg man att pojkar och flickor behövde olika kunskaper i skolan?
5. Vad är en läroplan?
6. Vad står det i en läroplan?
7. Vad är ett fritidshem?
8. Vad är en anpassad grund- och gymnasieskola?
9. Varför kallas 1900-talet för barnets århundrade? Vem skrev boken som heter just så, Barnens århundrade?
10. Vad betyder att någonting är auktoritärt? Vad är motsatsen?
På vilka olika ställen kan ett lärande ske?
Vad är en fristående skola och en idéburen förskola?
Arbeta tillsammans med en studiekamrat eller i en liten grupp. Ta reda på mer om skola och utbildningssystem i olika delar av världen.
Gör gärna jämförelser mellan länder som är mer socioekonomiskt starka (så kallade industriländer eller globala nord) och länder som har sämre förutsättningar vad det gäller ekonomi och utveckling (så kallade utvecklingsländer eller globala syd). Exempel på källor är FN,
Kan ni hitta länder där det fortfarande är vanligt att flickor inte går
Hittar ni insatser som syftar till att stärka flickors rätt till att gå i
Berätta och dela med varandra i klassen vad ni har kommit fram till.
Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Det här kapitlet handlar om hur vi kan förstå ett lärande och vad som påverkar vårt lärande. Kapitlet handlar också om hur vi får kunskaper genom undervisning och utbildning.
Centralt innehåll
• Orientering om begreppen kunskap, lärande, undervisning och utbildning.
Centrala begrepp
• Lärande
• Kognitivt perspektiv
• Socialt perspektiv
• Arv och miljö
• Lek som lärande
• Socialisation
• Primär socialisation
• Sekundär socialisation
• Kunskap
• Undervisning
• Utbildning
Yrkesrollen – lärande på förskolan
Förskolan Junibacken har precis dukat upp frukost. Barn och personal sitter vid borden och väntar på att få börja äta. Camilla, som är förskollärare, har tillsammans med barnskötarna Renato och Samira pratat om hur frukosten kan bli både lugn och trevlig, och samtidigt en stund för lärande. Renato har föreslagit att de ska använda bildstöd för samtal med barnen. Renato har tillverkat små bilder som ligger på varje bord. En del bilder föreställer frukostmaten, andra har en tumme upp för ja eller en tumme ner för nej. Personalen har bestämt att de ska visa bilder samtidigt som de pratar med barnen vid bordet. Bilderna ska fungera som samtalsstöd.
Camilla funderar över det som hon känner till om lärandet, att en del sker hos barnet och den andra i samspel med miljön och de personer som finns i miljön. Hon tänker att det är viktigt för barnet att kunna använda sina förkunskaper, och att bildstödet kan vara till hjälp om barnet inte har utvecklat sitt språk eller behöver stöd av sammanhanget, som här blir frukoststunden.
Efter frukost väntar en utomhusaktivitet. Barnen ska gå till en äng som ligger i närheten av förskolan. På ängen ska de leta efter småkryp. Camilla har packat ner små luppar och faktaböcker om insekter. Camilla tänker att det är bra att vara aktiv, och att barn lär sig när de är aktiva i sitt lärande.
Perspektiv
på lärande
Vad innebär ett lärande egentligen? Vi människor lär oss saker hela tiden, genom hela livet och i alla möjliga sammanhang och på flera ställen, och hur vi lär oss påverkas av det som finns runt omkring oss.
Lärande är komplext och behöver förklaras på flera sätt.
För att förstå lärandet så behöver vi använda flera förklaringsmodeller, teorier eller perspektiv. Perspektiven och teorierna kan berätta något för oss om hur ett lärande sker.
komplex invecklad, komplicerad teori en modell eller idé som förklarar något perspektiv sätt att tänka om saker, synvinkel
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Det finns flera olika perspektiv som förklarar ett lärande. De två vanligaste perspektiven brukar beskrivas som:
• kognitivt perspektiv – lärandet sker inom individen
• socialt perspektiv – man skapar själv sin kunskap men i ett socialt sammanhang och tillsammans med andra.
Kognitivt perspektiv
Det kognitiva perspektivet utgår från att lärandet är individuellt, och sker inom oss själva. Detta perspektiv eller förklaring kan kopplas till:
• medicinska och biologiska faktorer – till exempel hur hjärnan fungerar, motorisk funktion och om utvecklingen följer det som anses vara normalt för exempelvis ålder
• psykologiska faktorer – till exempel hur individen utvecklar trygghet och självtillit.
Det är också vanligt att använda begreppet inlärning i det kognitiva sammanhanget. Inlärning är när vi tar in information och bearbetar den för att sedan lägga den till vårt långtidsminne, alltså hjärnans lagringsplats för kunskaper. Information inhämtar vi till exempel genom att lyssna, men även genom att läsa eller utföra en övning eller träna på att se mönster genom att lägga ett pussel eller pärla.
Det kognitiva perspektivet ligger också som grund för kognitionsvetenskap. Kognitionsvetenskap, det vill säga vetenskap som utgår från hur hjärnan fungerar, har fått mer fokus i utbildningssammanhang. Det mesta som barn och unga gör i undervisning har med hjärnan att göra. Kunskap om hur hjärnan fungerar blir således viktigt att känna till. I kapitel 3 får du läsa mer om kognitionsvetenskap.
Socialt perspektiv
Utifrån det sociala perspektivet tänker man att lärande sker i många olika sociala sammanhang : i hemmet, tillsammans med familj och vänner, under fritidsaktiviteter, på resor och utflykter, och i olika typer av utbildningar. En elev kan lära sig att läsa och skriva i en lärmiljö, till exempel ett klassrum, men det kan likaväl ske på annan plats, till exempel hemma. Det sociala perspektivet lyfter fram att lärandet påverkas mycket av den sociala miljön eller omgivningen. Lärandet sker i ett sammanhang och tillsammans med andra.
Bilden nedan visar att lärandet påverkas av dels individens förutsättningar (kognitivt perspektiv) dels det sammanhang som individen ingår i (socialt perspektiv). Det betyder att vi ärver vissa egenskaper som påverkar hur vi lär, det vill säga vårt arv. Den andra förklaringen är att miljön påverkar en del av lärandet. Även motivationen har stor betydelse för vårt lärande. Alla de här förklaringarna till lärande får du läsa mer om i kapitel 3, Pedagogiska teorier.
Kognitivt perspektiv
Vad påverkar lärandet?
Individ
Psykologiska och fysiologiska förutsättningar Miljö
Kultur
Samspel Människor runt omkring
Socialt perspektiv
Arv och miljö
Arv och miljö är två begrepp som ofta används tillsammans som ett enda uttryck. Uttrycket förklarar vad vi påverkas av när vi utvecklas. Arv handlar om egenskaper och förmågor som vi får från våra föräldrar, det vill säga som finns i generna och förs över från generation till generation. Arvsanlag är medfödda och påverkar människans utveckling på olika sätt. Barn ärver till exempel utseende från sina föräldrar och andra fysiska egenskaper, såsom längd och ögonfärg. Förutom fysiska egenskaper kan man ärva personlighetsdrag, temperament, musikalitet eller funktionsnedsättningar.
Det är inte bara arv som påverkar ett barns utveckling, utan miljön kring barnet spelar också stor roll. Först är det familjen och livsvillkor i familjen som påverkar. Det handlar även om vilka normer som finns i familjen och hur man umgås och agerar. Längre fram i livet påverkar även kamrater och skolan. Likaså påverkas vår utveckling av samhället runtomkring, politik, ekonomi och värderingar. Var i världen vi växer upp har också betydelse för vår utveckling. Det kan handla om till exempel skillnader mellan länders kulturer och skolsystem.
Förutsättningar för lärande och hur olika länder organiserar pedagogiska verksamheter som förskola och skola påverkas bland annat av politik och ekonomi.
Reflektera
1. Vad tror du påverkar din egen utveckling mest, ditt arv eller din miljö som du befinner dig i?
2. Vad är viktigt för dig när du ska lära dig nya saker? temperament humör livsvillkor omständigheter som vi lever under, t.ex. ekonomi, hur vi bor eller mår
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Små barns lärande
Nyfödda barn kommer till världen med ett öppet sinne för samspel och lärande. De är redan från födseln aktiva, nyfikna och utforskande i relation till sin miljö. Spädbarns sinnen är redo för att lära och ta in intryck från omgivningen. Genom syn, hörsel, smak- och luktsinne samt känsel utforskar det lilla barnet sin omvärld. Lärandet börjar alltså redan när vi föds. Det allra första lärandet är en form av imitering, det vill säga att det lilla barnet observerar sina föräldrar och härmar det som de gör. Barnet härmar till exempel ögonrörelser och mimik. Utveckling och lärande går fort när barn är små. Barn lär sig alla mimik ansiktsrörelser
grundläggande motoriska färdigheter som att sitta, krypa och gå innan mer kognitiva förmågor, exempelvis talet, utvecklas.
Den tidiga utvecklingen är avgörande för hur bra barn får det senare i livet. För att utvecklas positivt behöver barn etablera nära relationer och anknytning, först med vårdnadshavarna, sedan med omsorgspersonal. Barn har behov av vuxna som tar hand om dem.
Goda relationer och kvaliteten på samspelet mellan barnet och föräldrar eller omsorgspersonal påverkar barnets trygghet positivt samt har stor betydelse för barnets utveckling: känslomässigt, socialt och kognitivt. I förskolan bör alla barn ha minst en trygg relation och anknytning till någon av de vuxna som arbetar i verksamheten. Anknytningspersonen blir barnets trygga bas och stöd för att utforska världen.
Socialisation
Begreppet socialisation handlar om att vi anpassar oss efter andra människor, grupper och miljöer. Vi lär oss normer och värden från de miljöer och personer som är nära oss. Det som människor i en grupp tycker är viktigt förs över och delas med fler i gruppen. Ungefär som en slags omedveten överföring av normer och värden som finns runt omkring oss.
Detta beskrivs ibland som det ”sociala arvet” och handlar om beteenden som upprepas. Enligt denna teori för lärande är vi människor sociala och vårt beteende formas i hög grad av andra människor som finns runt omkring oss. Ett socialt arv betyder alltså att man lär sig och anpassar sig efter de normer och regler som finns i den familj eller den omgivning där man befinner sig. Det sociala arvet säger man är grunden för hur livet blir och utvecklas, men det kan också bli motsatsen. Ibland tar en person avstånd från eller försöker ändra sin livssituation eller sina livsvillkor. Socialisationsprocessen är ett lärande som pågår både omedvetet och medvetet under hela livet.
etablera skapa
normer
oskrivna regler för hur vi förväntas agera och uppföra oss värden värderingar i en viss riktning som påverkar vårt beteende
Primär och sekundär socialisation
primär som kommer först sekundär som kommer på andra plats oskriven regel regel som alla känner till men som inte är uttalad
Socialisering kan delas upp i primär och sekundär socialisation. Primär socialisation sker när ett barn lär sig regler och normer, till exempel genom föräldrarnas fostran och familjemedlemmars beteende. Familjen och de närmaste är förebilder och det gör att barnet strävar efter att bete sig som dem för att höra till primärgruppen. Barn ser och härmar först de beteenden som är vanliga. Detta sker hela tiden genom att man är tillsammans i familjen. Det sker vid matbordet, på fritiden och vad som sägs och uttrycks.
Sekundär socialisation kallas det när ett barn lär sig normer och värden utanför hemmet. Det kan vara i förskolan, skolan, i idrottsklubben, bland vänner och i sociala medier. Överallt i samhället har vi också oskrivna regler för hur vi förväntas bete oss, till exempel stå i en kö, vänta på sin tur och hålla avstånd till andra människor på offentliga platser.
Familjen och yrkesverksamma i pedagogiska verksamheter och omsorg är alltså de första viktiga personerna för barns socialisering och utveckling. Längre fram i livet får vänner och andra sammanhang större betydelse för utveckling och identitet.
Socialisation kan också kopplas till kön. Det handlar om att vi lär oss att vissa normer och värden hör till flickor och andra till pojkar. Det är samhällets uppfattningar om vad som är feminint och maskulint. Det kan handla om att exempelvis färgen rosa bara passar på flickor, att blått är en typisk pojkfärg eller att det är omanligt att gråta eller att små tjejer inte ska vara arga.
Socialisationen till kön är på väg att förändras och det är mer accepterat att gå emot särskilda könsnormer. För pedagoger är detta mycket viktigt att förhålla sig till och du kan läsa mer om rättigheter att få lov att vara sig själv i kapitel 5.
Människors behov
Abraham Maslow var en amerikansk psykolog som menade att vi behöver förstå människors behov och deras betydelse för lärande och utveckling. Maslow menar att alla människor strävar efter att få sina behov tillgodosedda. Det är det som leder till personlig utveckling.
Maslow delade in behoven i fem steg. För att utvecklas måste varje behov på en lägre nivå vara tillgodosedda. De fyra första nivåerna är grundläggande behov som inte går att kompromissa med eller strunta i. Det är först när alla fyra stegen av behov är uppfyllda som det sista och översta steget kan uppnås, ett självförverkligande.
identitet självbild, hur vi uppfattar oss själva och hur vi uppfattas av andra kompromissa hitta en medelväg mellan två förslag
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Fysiologiska behov
Sociala behov
Behov av trygghet
Maslows behovstrappa.
Behov av uppskattning
Behov av självförverkligande
förutsägbar som kan händer på ett sätt som man förväntar sig bekräftelse uppskattning, erkännande potential förmåga, resurser som kan utvecklas i framtiden
• Steg 1: Fysiologiska behov – till exempel att äta, dricka och sova. Detta behöver alla och om vi inte får de behoven tillgodosedda kommer all fokus att ligga här, för att kunna överleva. Då är det svårt att till exempel gå i skolan eller utveckla relationer.
• Steg 2: Behov av trygghet – till exempel att kunna leva i trygghet och säkerhet, att ha någonstans att bo och att livet är förutsägbart.
• Steg 3: Sociala behov – till exempel det vill säga få känna sig som en del av ett sammanhang, utveckla relationer och att uppleva kärlek.
• Steg 4: Behov av uppskattning – till exempel att få bekräftelse från andra och uppskattning som leder till självförtroende och att vi ser oss som kunniga och kompetenta.
• Steg 5: Behov av självförverkligande – det vill säga att utvecklas vidare ifrån vår potential och lära oss mer om livet.
Reflektera
1. Vad tänker du om de olika stegen av behov i Maslows trappa?
2. Vad kommer vara viktigt för dig när det gäller att förstå barns och ungdomars behov i arbetet som pedagog?
2.
Lek som lärande
Alla barn leker och leken är grunden för deras utveckling, lärande och välbefinnande. Lek är en viktig form av lärande där yngre barn utvecklas fysiskt, socialt och psykiskt, och får nya kunskaper. Leken tränar också barn på att förstå andra och att kommunicera. För barn är det leken i sig som är viktig. I lek får barnen möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck och erfarenheter. På så sätt kan de bilda sig en uppfattning om sig själva och andra människor. Lek kan också utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler. Därför är det viktigt att ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva. Lek som äger rum i pedagogiska verksamheter ska alltid observeras av närvarande vuxna som är aktiva i leken eller inaktiva som observatörer.
Barn kan leka tillsammans med andra barn och vuxna men barn leker även på egen hand med material eller leksaker. Olika lekar tar också olika plats i barns liv, och under vissa perioder är det vanligt med en särskild typ av lek, exempelvis fantasilek. När barn leker fantasilekar med andra barn tränar de sig på konflikthantering och att lösa problem tillsammans. De flesta lekar som barn leker brukar variera, det vill säga leken kan ta lite olika vägar eftersom en lek inte är bestämd i förväg. Det finns också lekar som är mer strukturerade och bestämda som då också har regler för hur leken går till. Lekar som har mer ramar och bestämmelser är till exempel kurragömma och björnen sover. I förskolan är leken centralt för lärandet, men leken som form för lärande minskar ju äldre barn blir.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Forskare som har studerat barns lek delar in lek i fem kategorier:
1. låtsaslek eller fantasilek –är en avancerad form av lek när barnet föreställer sig saker, det vill säga hittar på, och personer och saker förvandlas till någonting helt annat i leken. En låda kan exempelvis bli en bil.
2. symbollek –ingår i låtsasleken och innebär att barn fantiserar och ger saker och platser i miljön andra betydelser. Ett litet barn i leken kan vara ett gosedjur.
3. rollek – ingår i låtsasleken och utvecklar och stärker barns empatiska förmåga genom att de i leken föreställer sig hur det kan vara att vara någon annan.
4. konstruktionslek – innebär att barn konstruerar och bygger olika saker med material, till exempel klossar, lego eller naturmaterial.
5. regellek – har särskilt bestämda ramar och uppsatta regler för hur leken fungerar, exempelvis kurragömma.
I takt med att barn utvecklas, utvecklar de även förmågan att leka lekar som innehåller mer struktur och regler för leken. Detta gäller även fantasileken, som då får fler riktlinjer för de olika rollerna som ingår i leken. Här behöver pedagoger se till så att alla barn är inkluderade i leken och har roller som är balanserade i makt och rollfördelning. Genom en aktiv närvaro av vuxna är det möjligt att stödja kommunikationen mellan barnen som leker tillsammans samt förebygga och hantera konflikter.
Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande. (Lpfö 18, sidan 5)
Lek för lärande har en central plats i utbildningar för barn. Att uppmuntra och stödja barns lek är en viktig del i pedagogers förhållningssätt. Barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
introducerar. Alla barn ska ges möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. Förskolor behöver därför förbereda för en utomhus- och inomhusmiljö som främjar flera former av lek.
I kapitel 3 får du läsa mer om betydelsen av lek och om Piaget som förklarar lek utifrån teorier om hur barn utvecklas och lär under olika stadier i livet.
FALLBESKRIVNING
Lek som blir till kaos
På förskolan Småfolket arbetar en förskollärare och två barnskötare. Förskolan har två rum som används för den fria leken: ett rum med material för att bygga och konstruera och ett rum med kuddar och en fri yta. Alhina, Khan, Matteo, Petri, Wilma, Simone och Ella är barn som går på förskolan. De tycker om att vara i rummet där man kan bygga kojor och busa med varandra.
En dag när Alhinas pappa kommer för att hämta henne hör han hur det skriks och väsnas från kuddrummet. Det låter också som att någon är ledsen. Han ser inte till någon av personalen och går direkt till rummet. När han öppnar rummet gråter två av pojkarna och Alhina är mycket uppspelt. Hon och Wilma jagar varandra och de råkar putta till Ella som också faller i gråt. Alhinas pappa undrar var personalen är och varför barnen är ensamma i kuddrummet.
Reflektera
1. Hur viktigt är det att ha översikt över barn som leker fri lek?
2. Hur kan den fria leken på förskolan Småfolket fungera bättre tänker du?
introducera presentera
uppspelt livlig och glad
trovärdig som går att tro på memorera lära sig utantill relevant viktig i sammanhanget
Kunskap och kunskapssyn
Alla människor är olika och skapar sin egen kunskap. Det kallas ibland för att konstruera eller forma sina kunskaper. Kunskaper formas bland annat efter våra erfarenheter, alltså det vi är med om och till exempel får pröva eller uppleva. Den nya kunskapen utvecklas genom att vi bygger vidare på den som vi redan har. Hur vi får kunskaper beror på oss själva, hur vi fungerar som personer och vår omgivning, den miljö vi vistas i.
Olika samhällsförändringar påverkar dock synen på vad barn och unga bör lära sig i skolan. Förskolans och skolans undervisning formas alltså efter den kunskapssyn som råder. Vi säger att nutiden är ett informationssamhälle och därför behövs kunskaper som gör att man kan söka och bearbeta information. Det är även viktigt att kunna vara kritisk, det vill säga kunna analysera om informationen är trovärdig eller vad den betyder. Tidigare var det mer viktigt att kunna memorera faktakunskaper. Nu behövs faktakunskaperna, men kanske främst att kunna hitta fakta som är relevanta. Det behövs också en förmåga att kunna granska och dra slutsatser utifrån det man får reda på.
Olika former av kunskaper
Kunskaper kan delas in efter vilken sorts kunskap det är. I skolan har man delat in kunskap i fyra områden:
1. faktakunskap
2. förståelsekunskap
3. färdighetskunskap
4. förtrogenhetskunskap.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Faktakunskaper
Grunden i all undervisning i förskola och skola är faktakunskaper. Det är sådant som vi kan lära oss utantill, alltså memorera och upprepa. Några exempel på faktakunskaper är namn på länder, historiska personer eller delar på människokroppen. Det är faktakunskaper som gör att vi kan förstå nya saker för vi lägger alla kunskaper som ett stort pussel, där varje bit är viktig för att vi ska förstå.
Förståelsekunskap
Förståelsekunskaper betyder att kunna göra samband och förklara saker. Denna kunskap hjälper oss att förstå hur någonting fungerar eller varför det är på ett särskilt vis och hur saker och ting hänger ihop. Förståelsekunskap är även att kunna dra slutsatser, alltså säga någonting mer om det man vet. Att kunna namn på olika organ i människokroppen är en faktakunskap.
Att kunna förklara hur organen fungerar eller påverkas av olika saker, till exempel rökning eller att äta ohälsosam kost, är en förståelsekunskap.
Färdighetskunskap
Färdighetskunskap kan vi använda oss av i praktiska situationer. En färdighetskunskap gör att vi kan utföra en handling, alltså inte bara tänka om det. I förskolan är färdighetskunskaper att kunna sitta i samling och lyssna på en
Faktakunskaper är sådant som vi kan lära oss utantill, till exempel namn på länder och städer, kemiska tecken eller namn på Sveriges kungar.
En pojke försöker
lära sig att knyta sina skor. Det är en viktig färdighet som hjälper honom att bli mer självständig.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
saga eller att kunna ta på sig sina stövlar. Att kunna laga en maträtt är också en form av färdighetskunskap. Även att kunna skriva en text och räkna ut mattetal är en form av färdighetskunskap.
Förtrogenhetskunskap
Förtrogenhetskunskap är en form av kunskap som är så djup och stor att man inte behöver tänka på vad man gör och hur man ska göra det. Det innebär att man kan handla direkt utan att behöva tänka efter. Med denna form av kunskap kan man också avgöra eller se om någonting är bra eller inte. Man kan också värdera och fatta beslut utifrån det man känner till sedan tidigare och förstå vilka konsekvenser det kan leda till. De tre tidigare kunskaperna behövs för att man ska kunna nå den här kunskapsnivån. Exempel på förtrogenhetskunskap är när erfarna sjuksköterskor ger behandlingar, att kunna cykla, köra bil eller spela brännboll. Alla fyra kunskaper samspelar och leder till lärande. För att ge barn och unga möjligheter att utveckla alla fyra kunskaper, behövs varierade former av undervisning. Det vill säga att eleverna ska inte bara lyssna och lagra information, utan även pröva sig fram och praktiskt genomföra olika saker.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Vilka kunskaper och värden ska förskola och skola förmedla?
Läroplaner är det som styr undervisningens innehåll tillsammans med det som står i skollagen. Läroplaner är författade med utgångspunkt i skollagen. På så sätt beskriver läroplaner vilka kunskaper barn och unga ska få med sig från förskolan och skolan. Om vi börjar med ett citat från skollagens 1 kapitel 4 § ska:
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Citatet visar att kunskaper är viktiga men även värden, såsom att vi respekterar varandra och vår omgivning. Det kan beskrivas med ordet värdegrund. Skolan ska också lära ut och främja demokratiska fri- och rättigheter, religionsfrihet och jämställdhet. Skolan ska se till att alla barn, ungdomar och vuxna får med sig de kunskaper som behövs i samhället. I citatet nämns också uttrycket ”livslångt lärande”. Det innebär att barn och elever ska uppmuntras till att lära och att lära vidare genom hela livet.
”Öppenhet”
”Barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”
Stimulans
”Främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”
Ett kompensatoriskt uppdrag
Likvärdig utbildning
”Förebygga och uppväga sociala och kognitiva skillnader”
”En skola fri från diskriminering och kränkande behandling”
”En lika bra undervisning”
”Undervisning kan aldrig utformas lika för alla”
Ledning
Studiero
Ett landskap med citat från läroplaner.
”Respekt för andras olikheter”
”En strukturerad undervisning under lärarens ledning”
”Elever ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar”
Trygghet
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende”
Medmänsklighet
”Förstå och leva sig in i andras villkor”
”Det finns olika vägar att nå målet”
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Våra läroplaner visar också att språket är viktigt för att lära och att undervisningen ska se till att elever får använda sitt språk aktivt:
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. (Lgr 11, s. 9)
Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter (Lpfö, 18, s. 8)
Du kan läsa mer om språkets betydelse för lärande och kommunikation i kapitel 7.
Läroplanen för förskolan och samtliga skolformer liknar varandra mycket när det gäller värdegrunden, det demokratiska förhållningssättet och hur undervisning ska organiseras. Så här står det i läroplan för förskolan:
Förskolan ska vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära. Barn skapar sammanhang och mening utifrån sina erfarenheter och sätt att tänka. Därför ska de i förskolan möta respekt för sin person och sitt sätt att tänka och förstå sin omvärld. Alla som arbetar i förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla tillit och självförtroende. De ska uppmuntra barnens nyfikenhet, kreativitet och intresse. (Lpfö 18, s. 7)
Utbildning i Sverige.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Utbildning
Utbildning är ett samlat begrepp som visar att man har fått med sig olika typer av kunskaper som man behöver i livet. De flesta har i dag grundskole- och gymnasieutbildning. Många har också utbildning till i ett viss yrke. Den typen av utbildning kallas just yrkesutbildning. Exempel på yrkesutbildning är att lära sig att köra buss, att bli dataprogrammerare eller ittekniker. Yrkesutbildningar omfattar flera av kunskapsformerna du kunde läsa om i avsnittet Kunskap och kunskapssyn. En barnskötarutbildning är en form av yrkesutbildning där det ingår att ha faktakunskaper om barns utveckling och lärande. Dessa kunskaper gör att man förstår det som händer i barngrupper. Man lär sig också hur man ska arbeta så att verksamheten blir så bra som möjligt för barnen. Färdigheterna utvecklas och prövas under praktikperioder eller prövningar med studiekamrater.
För barn
Förskola
Förskoleklass
Grundskola
Anpassad grundskola
Specialskola
Resursskola
Sameskola
För ungdomar För vuxna
Gymnasieskola
Anpassad
gymnasieskola
Folkhögskola
Universitetsutbildning
Högskoleutbildning
Yrkesutbildning
Kursverksamhet
Utbildning kan även ske i lärande utanför skolsammanhang, till exempel av olika företag eller föreningar. Exempel på utbildningar är att lära sig laga mat från ett särskilt land, ett nytt språk eller konstutbildning som att måla med akvarell eller lära sig att dreja.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Undervisning och kunskapsutveckling
Utbildning och undervisning har som syfte att förmedla kunskaper. När man ser på undervisning som en process där kunskap överförs från en pedagog till en elev, kallas detta för förmedlingspedagogik. Eleven är då en passiv mottagare av kunskapen. Förmedlingspedagogiken kan kopplas till den undervisningsmetod som användes i den gamla folkskolan.
I dag arbetar vi med undervisning som en process. I processen så förmedlar någon mer erfaren person kunskaper till någon som inte redan har lärt sig det undervisningen handlar om. Den som undervisar kallas vanligen för lärare eller pedagog. Pedagogen planerar, organiserar och genomför undervisning. Själva lärandet sker sedan i en ömsesidig process och i relationerna mellan barn och vuxna men också mellan barn och barn och mellan barn och ett undervisningsinnehåll.
Som pedagoger använder vi metoder och gör didaktiska val kring ett innehåll som vi vill att barn och unga ska lära sig. Vi kallar det också för att planera ett område, där vi sätter upp mål för vad de ska lära sig. Undervisning innebär alltså särskilt planerade aktiviteter som ska ge barn och unga ett lärande. Hur man planerar för undervisning får du läsa mer om i kapitel 4.
Som pedagoger ska vi också förbereda och skapa en god lärandemiljö där barn och unga stimuleras till att lära och utvecklas. Barn är nyfikna och har en inneboende lust att lära och utvecklas. I en lärandesituation ska vi därför vara lyhörda för barnets önskan, behov och på så sätt skapas kunskaper tillsammans med barnet. Barn och unga ska alltså ges möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande i undervisningen och i sitt eget lärande. Barnet är med och skapar sin egen kunskap, men pedagogen visar vägen.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Relationer i undervisning
All undervisning utgår från någon slags möte eller att man gör saker tillsammans. Det är någon som undervisar, någon som får undervisning och undervisningen har ett innehåll. Det är vanligt att prata om relationer här, det vill säga att det finns en relation mellan läraren och eleven men även till undervisningsinnehållet. Pedagoger som planerar och förbereder ett undervisningsinnehåll behöver anpassa innehållet eller aktiviteten efter elevernas befintliga förmåga.
Undervisningsinnehållet
Relationer i undervisning.
För barn och unga är trygga relationer en förutsättning för lärande. Barn på förskolan behöver ha en trygg anknytning till sina pedagoger för att känna att deras behov blir tillgodosedda. Likaså behöver elever ha en trygg relation till sina lärare. Pedagogisk personal har en viktig roll när det kommer till att bygga upp tillitsfulla relationer. Undervisning och lärande får en hög kvalitet om de vuxna har kunskap, intresse och förmåga att engagera sig i barnen och vet vad de behöver för att må bra. Relationer till barn i förskolan utvecklas genom ett medvetet handlande hos pedagogerna. Relationsskapande handlingar är till exempel när pedagoger finns nära, lyssnar aktivt, tröstar om det behövs samt uppmuntrar till lek och samtal.
Läraren
Barnet
En naturruta.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Undervisning i förskolan
Undervisning i förskolan fick en tydlig roll när det pedagogiska programmet för förskolan etablerades 1987. Ännu tydligare blev det när läroplanen etablerades 2018. Det blev viktigt att lyfta fram just undervisning för att beskriva förskolans verksamhet. Samtidigt ville man vara noga med att behålla former för undervisning som är särskilda för förskolan. Skapande genom till exempel musik, drama och bild har en naturlig och stor plats i förskolans undervisning. Skapandet är ett medel för barns lärande i förskolan. Det är viktigt att ta till vara på det som är unikt för förskolan. Utbildningsdepartementet lyfter bland annat fram att :
I barns lärande görs ingen skillnad mellan att lära sig om matematik, leka eller samarbeta. När barn lär sig har de utvecklat kunskaper som kan visas genom färdigheter, förståelse, förtrogenhet och kreativitet.
Arbete som pedagog
Pedagog kallas den som arbetar med undervisning och lärande i olika former. En pedagog har utbildning inom pedagogik och pedagogiskt arbete och arbetar främst på förskola, skola och fritidshem. I pedagogiska verksamheter arbetar olika yrkesgrupper tillsammans, exempelvis förskollärare, barnskötare, lärare, elevassistenter, modersmålslärare och socialpedagoger. Pedagoger kallas också de personer som arbetar inom socialtjänsten, på en fritidsgård, på ett gruppboende, inom kriminalvården, i idrottsföreningar och i kursverksamheter för vuxna. I alla former av pedagogiskt arbete ingår möten mellan individer. Pedagoger behöver ha ett särskilt yrkeskunnande som bygger på ansvarskänsla, engagemang och omsorg. En skicklig pedagog har ett förtroendefullt förhållningssätt, med ett genuint intresse för barn och ungas utveckling och lärande. 2. Undervisning och
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Sammanfattning
• Undervisning och utbildning syftar till att ge olika kunskaper som man behöver i livet.
• Vi lär i olika sammanhang och på olika sätt. Att leka ses som en viktig form för lärandet.
• Vi kan förklara lärandet från två perspektiv som samspelar. Det är det kognitiva perspektivet som utgår från individen och det sociala perspektivet som utgår från miljön eller sammanhanget.
• Arv och miljö påverkar vår utveckling. Vi ärver egenskaper från våra föräldrar. Andra egenskaper och förmågor utvecklar vi utifrån det som vi möter runtomkring oss, i den miljö vi befinner oss i.
• Små barn lär sig först genom att iaktta sina föräldrar och härma beteenden.
• Socialisation förklarar att vi lär oss genom andra personer som finns nära och som vi samverkar och umgås med.
• Primär socialisation syftar till att förklara hur vi påverkas av familjen.
• Sekundär socialisation sker utanför hemmet och det är andra personer i närheten som påverkar, till exempel kamrater eller lärare.
• Lek är en viktig form för små barns lärande. När barn leker utvecklar de sitt språk, bearbetar erfarenheter och lär sig interaktion med andra barn.
• Kunskaper kan delas in i fyra nivåer; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Alla nivåer samspelar och innebär att kunskaper är bestående, alltså finns kvar.
• Förskola och skola ska förmedla, det vill säga lära ut, kunskaper och värden. Kunskaper och värden finns beskrivna i våra läroplaner som är ett dokument som styr undervisning och utbildning av barn och unga i Sverige.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
• Förmedlingspedagogik innebär att den som undervisar är aktiv och den som blir undervisad är passiv. Denna form av undervisning var vanligare förr.
• Undervisning är en process eller ett möte mellan lärare och elev och ett undervisningsinnehåll.
• Förutom förskola och skola lär vi oss nya saker hela tiden i livet.
Vi lär oss när vi umgås, reser och upptäcker nya saker.
2. Undervisning och utbildning för lärande och kunskaper
Instuderingsuppgifter
1. Vad är det kognitiva perspektivet? Vilken del av lärandet förklarar det kognitiva perspektivet?
2. Vad är det sociala perspektivet? Vilken del av lärandet förklarar det sociala perspektivet?
3. Vad betyder begreppet arv och miljö?
4. Vad betyder socialisation?
5. Vad är primär socialisation och sekundär socialisation?
7. Varför är leken viktig för barns lärande?
8. Vilka fyra former delar skolan in kunskaper i?
6. Vad är Maslows behovstrappa? Vad vill den förklara?
10. Vad är förmedlingspedagogik?
9. Beskriv varje form av kunskap kort från frågan ovan.
kande för undervisning?
Arbeta tillsammans med en eller flera klasskamrater. Välj ut en läroplan, till exempel läroplan för förskolan. Om ni vill kan ni i stället välja läroplanen för grundskolan eller anpassad grundskola. Läs igenom de första sidorna i läroplanen ni har valt ut för granskning. Till exempel om ni har valt Lpfö 18 så är det delen som heter Förskolans värdegrund och uppdrag. Om ni väljer läroplan för grundskolan (Lgr 11) är det delen som heter övergripande mål och
Skriv ner tre citat som ni väljer ut från texten. Analysera sedan tillsammans vad texten säger om synen på kunskap, vilka värden som ska förmedlas eller hur undervisningen ska läggas upp.
Berätta sedan för en annan grupp vilka citat ni har valt och hur ni förklarar vad texten säger om lärande, undervisning och barns kunskapsutveckling.
Bildförteckning
Omslag och kapitelstarter:
Matilda Petersson
9:1 Elisabeth Dawidson/ Västergötlands museum
9:2 Nordiska museet
10 Okänd fotograf/Örebro stadsarkiv
11 Süddeutsche Zeitung Photo/TT
12 Sjöberg bildbyrå
13 Sjöberg bildbyrå
15 Linköpings stadsarkiv
17 Hanna Pauli: Vänner Foto: TT
19 Rolf Christensen/TT
20 Patrik Lundin/Aftonbladet/TT
23 Sundsvalls museum
25 Maskot/Johnér
25 Johan Bävman/Sydsvenskan/TT
28 FatCamera/Getty Images
37 Maskot/TT
41 Helén Karlsson/Johnér
43 Maskot/TT
50 Alexander Roslin: Gustav III (1777) Foto: Anna Danielsson/ Nationalmuseum
51 Folio
56 GeorgiNutsov/Getty Images
59 Maskot/TT
60 Maskot/TT
69 Bodil Johansson/Scandinav/TT
73 Plattform/Johner
76 Farrell Grehan/Corbis/Getty Images
77 Per Eriksson/Johnér
82 JHU Sheridan Libraries/Gado/ Getty Images
85 Madeleine Wejlerud/Johnér
87 ullstein bild/Getty Images
90 Gamma-Keystone /Getty Images
91 Hulton-Deutsch Collection/ Corbis/Getty Images
92 Hulton Archive/Getty Images
95 Folio
96 Maskot/TT
99 Bodil Johansson/Scandinav/TT
101 ullstein bild/Getty Images
102 Bohdan Bevz/Getty Images
105 Plattform/Johnér
105 Scandinav/Johnér
106 Robert Daly/CAIA IMAGES/ TT
115 Therese Winberg/Johnér
119 mixetto/Getty Images
120 Victoria Henriksson/Johnér
121 Thomas Barwick/Getty Images
127 Dejan_Dundjerski/Getty Images
130 Fine Art Images/Heritage Images/Getty Images
133 Plattform/Johnér
133 Madeleine Wejlerud/Johnér
135 Jacques-Louis David: Sokrates död. Foto: Corbis/Getty Images
145 Fredrik Sandberg/TT
147 Maskot/TT
151 Maskot/Johner
153 Maskot/TT
155 Maskot/Johner
159 Alistair Berg/Getty Images
162 Frank Dejongh/Unicef
166 Folio
169 Jörgen Wiklund/Johnér
177 Michael Erhardsson/ Mostphotos
178 Plattform/Johnér
181 Scandinav/Johnér
182 Jonas Ekströmer/TT
185 Folio
187 Victoria Henriksson/ Scandinav/TT
191 Plattform/Johnér
195 Folio
197 Maskot/Johnér
201 Folio
209 Tara Moore/Getty Images
211 Lisa Öberg/Johnér
212 Lina Arvidsson/Johnér
217 Folio
219 Folio
220 Cecilia Möller/Johnér
224 Artem Gorohov/Mostphotos
226 Folio
226 Tore Meek/TT
231 sprakbussen.se
238 Maskot/Getty Images
239 Peter Cade/Getty Images
241 Shutterstock
241 Shutterstock
243 Shutterstock
244 Sjöberg bildbyrå
246 Hans Berggren/Johnér
249 Deagreeze/Getty Images
250 Maskot/Johnér
256 Plattform /Johnér
258 Nicklas Thegerström/DN/TT
259 Plattform /Johnér
ISBN 978-91-47-15430-2
© 2025 Emma Leifler och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Textredaktör: Elisabeth Åman
Formgivare: Anna Hild Design
Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder
Tecknare: Matilda Petersson kapitelstarter
Illustrationer på s. 27, 39, 45, 58, 61, 70, 80, 111, 116, 117, 122, 132, 146, 149, 157, 159, 160, 164, 188, 192, 222, 229, 230, 259: Anna Hild Design
Illustration på s. 53: Johnny Dyrander
Omslag: Anna Hild Design/Matilda Petersson
Produktionsspecialist: Lars Wallin
Första upplagan
1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Pedagogik nivå 1 bygger på det centrala innehållet för Skolverkets ämnesplan enligt Gy25 och ger både den teoretiska grunden samt praktisk förberedelse för en kommande yrkesroll där ämnet pedagogik är inkluderat.
Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk där utvalda ord förklaras i marginalen. Genomgående finns fallbeskrivningar och reflektionsfrågor som förankrar kunskaperna i ett sammanhang och ger fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, instuderingsfrågor samt fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.
Bokens åtta kapitel lyfter bland annat: historiska perspektiv och teorier som ligger till grund för modern pedagogik, centrala begrepp, perspektiv på lärande och kunskaper, skolans värdegrund, lagar och andra bestämmelser, pedagogiskt ledarskap, kommunikation och samspel, pedagogisk planering och dokumentation samt information och samspel i olika medier.
Pedagogik nivå 1 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig i första hand till elever som läser barnoch fritidsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar i serien.
