9789147152124

an

Om läromedlet Libers Affärsjuridik är ett läromedel utvecklat för kursen Affärsjuridik på gymnasiet och vuxenutbildningen. Läromedlet är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok som på ett konkret, tydligt, intresseväckande och tilltalande sätt förklarar ämnet utifrån kursplanens centrala innehåll.

• Läromedlet är uppdelat i sex block, till exempel ”Avtal” och ”Finansiering och obestånd”, och består av sammanlagt tolv kapitel plus ett inledningskapitel.

• Alla kapitel har en enhetlig struktur med ett inledande fall eller händelse som fungerar som en intresseväckare.

• Varje kapitel består av en faktatext, där intressanta exempel, rättsfall och reportage får stort utrymme. Begrepp som är centrala för ämnet är markerade och förklaras i marginalen.

Libers Affärsjuridik

Libers Affärsjuridik

And

lag p p u ra

Katarina Stjernfelt Birgitta Davidsson

• Varje kapitel avslutas med en fyllig uppgiftsdel. Uppgifterna är många, varierande och markerade efter både bedömd svårighetsgrad och förmåga.

• Övriga produkter i serien är en nedladdningsbar lärarhandledning (som finns i två versioner) samt kommentarer och lösningar.

Anders Pihlsgård är en erfaren författare som tilldelades Läromedelsförfattarnas pris 2021. Anders är utbildad gymnasielärare och utbildningskonsult, och verkar både i privat och offentlig verksamhet. Anders har även skrivit Libers Privatjuridik, Libers Rätten och samhället samt M3000 Marknadsföring.

Katarina Stjernfelt är jurist och har arbetat i både privat och offentlig tjänst, varav tio år som adjunkt i juridik på Linnéuniversitetet. Katarina har också arbetat som gymnasielärare i juridik och driver dessutom ett företag inom området familjerätt. Katarina är medförfattare till både Libers Rätten och samhället och Libers Privatjuridik.

Fakta och uppgifter

Om författarna

Anders Pihlsgård

Libers

Affärsjuridik Fakta och uppgifter

Birgitta Davidsson är utbildad gymnasielärare i bland annat juridik och har en gedigen erfarenhet efter att i flera decennier undervisat i ämnet. Birgitta är även medförfattare till Libers Privatjuridik.

Upplaga 2

Best.nr 47-15212-4 Tryck.nr 47-15212-4

Andra upplagan

Anders Pihlsgård Katarina Stjernfelt Birgitta Davidsson

Libers Affärsjuridik Fakta och uppgifter

Förord Libers Affärsjuridik är ett nyutvecklat läromedel för gymnasie­kursen med samma namn, som är en del av ämnet juridik. Libers Affärsjuridik ingår i en serie om tre läromedel där de andra är Libers Privatjuridik och Libers Rätten och samhället. Det här läromedlet är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok, som även passar för grundläggande kurser i affärsjuridik och för självstudier i ämnet. I läromedlet ingår också en separat del med kommentarer och lösningar samt en nedladdningsbar lärarhandledning, som finns i två versioner. En mer omfattande och en som innehåller det allra nödvändigaste.

Libers Affärsjuridik tar fasta på dagens problematik inom affärsjuridiken. Kursplanens centrala innehåll behandlas på ett fylligt sätt och med ett pedagogiskt upplägg.

Läromedlet inleds med en orientering i Sveriges rättssystem som främst är tänkt för de som inte läst kurserna Privatjuridik eller Rätten och samhället. Inledningen kan med fördel även användas för att repetera rättssystemet.

Faktadelen Läromedlet följer gången i ett företags utveckling och har en tydlig struktur som liknar kursplanens målformuleringar. Faktadelen är indelad i följande sex block och kapitel:

• Block 1: Starta företag – behandlar associationsrätt, vad som gäller när ett företag startas.

• Block 2: Avtal – behandlar avtalsrätt, köprätt och hyresrätt.

• Block 3: Marknad – behandlar företagets marknadsföring, konkurrens, offentlig upphandling samt patent och upphovsrätt.

• Block 4: Finansiering och obestånd – behandlar företagets finansiering och obestånd.

• Block 5: Personal – behandlar anställning och arbetsmiljö.

• Block 6: Tvistlösning – behandlar tvister i affärssammanhang.

Varje kapitel inleds med ett aktuellt fall eller en händelse som leder in läsaren i kapitlet och som dessutom har ”Fundera på”-uppgifter kopplade till sig. I alla kapitel finns också rättsfall och exempel som tydliggör och illustrerar ämnet, och centrala begrepp förklaras i marginalen. I intervjuer får eleverna möta jurister som är yrkesverksamma inom affärsjuridik. Kapitlen avslutas med en sammanfattning i listformat. Därefter följer kapitlets uppgifter.

Uppgiftsdelen Libers Affärsjuridik har många och varierande uppgifter som eleverna löser både enskilt och i grupp. Uppgiftsdelen är indelad i sex kategorier efter de förmågor som eleverna ska utveckla under kursens gång:

• Kan du detta? är repetitionsuppgifter som tränar förmågan att beskriva och redogöra för kapitlets begrepp och innehåll.

• Tänk till är uppgifter där eleverna får fundera och resonera kring juridiska frågor utifrån sin förförståelse och det de har lärt sig i det aktuella kapitlet.

• Redogör och förklara är uppgifter som tränar förmågan att beskriva, söka svar på och redogöra för juridiska frågor och begrepp.

• Lös problem är uppgifter som tränar förmågan att tillämpa de juridiska kunskaperna.

• Reflektera är uppgifter som tränar förmågan att nyansera sitt resonemang och reflektera över bedömningen i olika juridiska frågor.

• Fördjupa dig är uppgifter som integrerar kunskaperna från hela kapitlet och som går på djupet.

Alla uppgifter är märkta med förmåga och betygssteg. Märkningen för betygssteg illustrerar både uppgiftens bedömda svårighetsgrad, betygsnivå och uppgiftens omfattning. Notera att det är vår bedömning och att den naturligtvis kan skilja sig från undervisande lärares uppfattning. Märkningen fungerar därför som en indikation och som ett verktyg för att sortera och navigera mellan uppgifterna.

BR

Beskriva och redogöra

Står för E-nivå

TG

Tillämpa och genomföra

Står för C-nivå

NR Nyansera och reflektera

Står för A-nivå

Upplaga 2 I den nya upplagan har innehållet fått en generell uppdatering, exempelvis området arbetsrätt samt avsnittet om förbudsparagraferna i marknadsföringslagen. All statistik är uppdaterad och mindre fel har justerats. Nya marginalord har lagts till och dessutom återfinns numera en fullständig källförteckning i slutet av boken.

Slutligen Vi författare och Liber hoppas att både elever och lärare kommer att uppskatta Libers Affärsjuridik. Vårt mål är att ständigt utveckla och förbättra våra läromedel och därför tar vi tacksamt emot synpunkter.

Anders Pihlsgård, Katarina Stjernfelt, Birgitta Davidsson och Liber AB

Innehåll 10

Rättssystemet sätter ramarna Grundlagarna Riksdagsordningen Lagarna Förordningar Föreskrifter

11 12 12 13 14 15

Lösa juridiska problem Rättskällorna

15 16

Reportage Domstolarna De allmänna domstolarna Förvaltningsdomstolarna Specialdomstolarna Internationella domstolar Uppgifter

Block 1

1 Associationsrätt

2 Avtalsrätt

58

Vad är ett avtal?

60

Avtalslagen Anbud-acceptmodellen Ogiltighetsgrunder för avtal En fullmakt ger rätt att företräda en annan person

60 62 67

17

Hur det går till att skriva avtal Standardavtal

72 74

18 18 19 19 20

Några vanliga former av affärsavtal Franchiseavtal Mäklaravtal Letter of intent – en avsiktsförklaring Joint venture-avtal eller konsortialavtal

76 76 77 77 77

21

Metoder för att tolka avtal vid en tvist

78

26

Associationsrättens grunder Vem får starta företag?

Fysisk person och juridisk person En enskild näringsverksamhet är ingen association

28 28 29

Associationer som är bolag Enkelt bolag Handelsbolag

32 32 34

Andra associationer Ekonomisk förening Ideell förening Stiftelse

44 44 45 45

Att sälja eller avveckla bolag Sälja ett handelsbolag Sälja ett aktiebolag Likvidation – avveckling utan försäljning

47 47 47 47

Detta har du lärt dig Uppgifter

Block 2

Inledning

30

48 50

Detta har du lärt dig Uppgifter

3 Köprätt med leveransvillkor

Tre faktorer avgör vilken lag som gäller

70

80 82

92 94

Köplagen 95 Risken för varan och leveransvillkor 96 Säljaren är i dröjsmål vid försenad leverans 98 Fel på varan 100 Köparens skyldigheter 104 Skadestånd vid avtalsbrott 105 Internationella köp

107

Konsumentlagarna 108 Konsumentköplagen 108 Konsumenttjänstlagen 109 Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 109 Allmänna reklamationsnämnden (ARN) 109 Detta har du lärt dig Uppgifter

110 112

4 Hyresrätt för företag

Lokal i den egna bostaden

120 122

Hyrd lokal

122

Hyresavtalets innehåll Fast hyra eller del av försäljning

124 125

Hyrestider och uppsägning av hyresavtal 126 Uppsägningstiden påverkas av hyrestiden 127 När ett hyresavtal sägs upp 128 Uppsägning för villkorsändring 129 Hyresgästens skyldigheter och rättigheter Misskötsel kan leda till att företaget blir av med lokalen Uppsägning på grund av obetald hyra Besittningsskydd vid hyra av lokal

131 132 132

Fastighetsägarens skyldigheter

134

Överlåta hyresavtal

135

Tvister – när parterna inte är överens Skadestånd vid uppsägning

137 137

Detta har du lärt dig Uppgifter

Block 3

5 Marknadsrätt och miljörätt

131

138 140

148

Marknadsföringslagen motverkar otillbörlig marknadsföring 150 Tre generalklausuler i marknadsföringslagen 150 Förbudsparagraferna i marknadsföringslagen 152 Övriga regler i marknadsföringslagen 154 Vad händer om ett företag bryter mot marknadsföringslagen?

155 Näringslivets självreglering av marknadsföring, Reklamombudsmannen 158 Prisinformationslagen Priset på varor ska vara skriftligt Priset för tjänster ska förklaras Vad händer om ett företag bryter mot prisinformationslagen?

160 160 160

Produktsäkerhetslagen Information som företag är skyldiga att lämna Återkalla farliga varor och tjänster Vad händer om ett företag bryter mot produktsäkerhetslagen?

Andra regler kring produktsäkerhet

161

160

161 161 162 163

Miljöbalken Miljöbalkens hänsynsregler ställer krav på företagen Bestämmelser för miljöfarlig verksamhet och miljökonsekvenser Naturvårdsverket vägleder och tar fram föreskrifter Producenterna har ansvar för att samla in och återvinna produkter och förpackningar Vad händer om någon bryter mot miljöbalken?

Detta har du lärt dig Uppgifter

6 Konkurrens och upphandling

163 164 164 165

166 166 168 170

180

Syftet med konkurrensreglerna

182

Konkurrenslagstiftningen Förbud mot konkurrensbegränsningar Förbud mot missbruk av dominerande ställning Sammanslagning av stora företag Konkurrensbegränsande offentlig verksamhet Den rättsliga prövningen

182 183

Offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling, LOU Grundläggande principer Så går en upphandling till Konkurrensverket utövar tillsyn

191 192 192 193 194

Detta har du lärt dig Uppgifter

7 Immaterialrätt

186 186 187 189

196 198

208

Upphovsrätt – skydd för litterära och konstnärliga verk 210 Ett verk med verkshöjd är skyddat av lagen 211 Upphovsrätten ger rätt att bestämma över verket 212 Onlinetjänsters upphovsrättsliga ansvar för delning av innehåll 214 Överlåta upphovsrätten 214 Vad händer om någon bryter mot upphovsrätten?

215 Patentskydd för uppfinningar En uppfinning kan vara en produkt eller en metod Från ansökan till patent

217 217 218

Den som äger patentet kan använda det själv eller sälja det Vad händer vid patentintrång?

221 221

Varumärkesskydd för företagsnamn och symboler Skydd av varumärke Registrera ett varumärke Starka varumärken är en handelsvara Vad händer vid varumärkesintrång?

222 222 223 224 224

Mönsterskydd skyddar design Vad går att mönsterskydda?

Hur ansöker man om mönsterskydd?

Vem äger ett mönsterskydd?

Vad händer vid mönsterskyddsintrång?

224 224 225 226 226

Flera skydd på en gång

227

Detta har du lärt dig Uppgifter

228 230

9 Från krav till konkurs

Block 4

Säkerheter för lån 246 Borgen, någon annans garanti 246 Pant, en fysisk säkerhet 247 Återtagandeförbehåll vid avbetalningsköp 249

Uppsägning av lån Preskription av skulder

255 255

Andra finansieringssätt än banklån Kontokredit – ett flexibelt lån Leasing – hyra av tillgång Factoring – kundfordringar är en tillgång Avbetalning vid köp av en vara Lån från finansbolag

256 256 256 257 257 258

Alternativ till lån Bidrag från staten Riskkapital från investerare Crowdfunding – många bidrar Lån, bidrag och förmedling av riskkapital inom EU Aktieägartillskott och konvertibler

258 258 258 259

Detta har du lärt dig Uppgifter

259 259 260 262

278

Detta har du lärt dig Uppgifter

Block 5

250 250 252 252

Obestånd i företag

Konkurs när inget annat återstår 282 Ansökan om konkurs 282 Konkursansökan beviljas 282 Konkursförvaltare utses 283 Konkursförvaltaren driver verksamheten 284 Borgenärerna ska informera om sina fordringar 284 Konkursförvaltaren skriver en förvaltningsberättelse 284 De anställda sägs upp 285 Avveckling av konkursboet 285 Återvinning och brott 286 Fördelning av tillgångarna till borgenärerna 287

242 242 243 245

Skuldebrev – ett bevis på fordran Skuldebrevets innehåll Enkelt skuldebrev Löpande skuldebrev

274 274 275 276 276

Företagsrekonstruktion 279 Ansökan om rekonstruktion 280 Bedömning av företagets möjligheter 280 Rekonstruktören undersöker alternativen 280 Lönegarantin tar hand om lönerna 280 Förslag till ackord 281 En ny affärsplan 281

8 Finansiering, krediter och säkerhet 240 Lån – kreditprövning, ränta och avtalstid Kreditprövning före lån Ränta är kostnaden för lån Avtalstid för lån

272

Att få betalt för fordringar Företaget påminner om betalning Fordran lämnas till inkasso Kunden tar ställning till kravet Kronofogden tar över

10 Anställningsvillkor

Att anställa medarbetare Lagen om anställningsskydd reglerar anställningsformerna Innehållet i ett anställningsavtal

290 292

300 302 303 303

Regler under anställningen 305 Kollektivavtal 305 Den anställdas grundläggande skyldigheter och rättigheter 307 Rätten till heltid i LAS och kollektivavtal 308 Medbestämmandelagen ger inflytande 309 Diskrimineringslagen i arbetslivet 312 Semesterlagen 315 Att avsluta anställningar med uppsägning Uppsägning från arbetsgivarens sida

317 317

Detta har du lärt dig Uppgifter

11 Arbetsmiljö

320 321 321 322 324

336

Arbetsmiljölagen 338 När arbetet leder till skador eller sjukdom 338 Arbetsmiljölagen sätter ramen för arbetsmiljöarbetet 340 Arbetsmiljölagen spänner över hela arbetsmiljön 340 Arbetsgivarens och arbetstagarnas skyldigheter 341 Systematiskt arbetsmiljöarbete 342 Arbetsmiljöverkets roll 344 Påföljder vid olyckor och brott mot arbetsmiljölagen 345 Arbetstidslagen reglerar arbetstagarnas arbetstider 346 Arbetstiden 347 Jourtid innebär att stå till förfogande 348 Beredskap innebär att vara redo att rycka in 349 Övertid 349 Mertid för deltidsanställda 350 Anteckningar om jourtid, övertid och mertid 350 Arbetstidens förläggning 351 Vad händer om arbetsgivaren bryter mot arbetstidslagen?

353 Minderåriga i arbetslivet Yngre och äldre barns arbetsuppgifter Arbetstider för yngre och äldre barn Arbetstider för ungdomar Detta har du lärt dig Uppgifter

355 356 357 357 358 360

Block 6

Avsked vid grov misskötsel Det är inte tillåtet att provocera fram en uppsägning Om företaget bryter mot LAS

12 Tvistlösning

370

Vad är en affärstvist?

372

Tvistlösning utanför domstol Förlikning Skiljeförfarande Medling

373 373 374 375

Tvistemål i domstol Ansökan om stämning

376 377

Reportage

378

Anthony Krystek, advokat och partner på Wesslau Söderqvist advokatbyrå Förberedelsen Huvudförhandling Förenklat tvistemål

378 379 380 381

Kostnader för tvistlösning Kostnader för en tvist i domstol Minska kostnaderna vid tvist med en rättsskyddsförsäkring Juridisk hjälp kan behövas vid tvistlösning Detta har du lärt dig Uppgifter

382 382 382

383 384 386

Register

394

Källförteckning

398

Bildförteckning

400

Inledning 10

Block 1

Affärsjuridiken handlar om företagen och deras juridiska villkor. Du kommer här få en inblick i många områden av företagens livcykel och de juridiska lagar och regler som sätter ramarna.

Lagstiftningen ligger till grund för affärsjuridiken. Men inom affärs­juridiken är den till stora delar dispositiv och därför har avtal stor betydelse. Genom det har många regler vuxit fram och bildat praxis, det vill säga genom seder och bruk.

Den här boken förutsätter grundläggande kunskaper om vårt rättssystem. Därför inleder vi med en översiktlig orientering i Sveriges rättssystem.

Rättssystemet sätter ramarna I alla länder finns ett rättssystem som reglerar vad som är tillåtet och inte tillåtet. Inom EU finns också många gemensamma lagar.

Rättssystemet i Sverige består av olika rättsregler. De hänger ihop i en normhierarki och enligt den hierarkin får en rättsregel aldrig bryta mot en överordnad regel. Därför får en lag till exempel aldrig bryta mot grundlagarna.

Rättsreglernas normhierarki ser ut på följande sätt: 1. grundlagarna

Rättsregler: lagar, förordningar och föreskrifter som styr samhället.

Normhierarki: är den inbördes ordning som visar vilka lagar och regler som är överordnade andra lagar och regler.

2. riksdagsordningen 3. lagar 4. förordningar 5. föreskrifter.

Det är riksdagen som stiftar grundlagar, riksdagsordningen och lagarna. Regeringen har i sin tur rätt att besluta om förordningar och slutligen har statliga myndigheter, regioner och kommuner rätt att besluta om särskilda föreskrifter.

INLEDNING 11

Grundlagarna Grundlagar: grundlagar är fundamentet i rättssystemet. Grundlagarna är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Sveriges fyra grundlagar är fundamentet i vårt rättssystem, det vill säga det som systemet bygger på.

• Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, att vi har en demokrati, människors lika värde och hur makten i landet ska fördelas mellan riksdagen, regeringen och domstolarna, den så kallade maktdelningsprincipen. I regeringsformen finns också regler om yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.

• Successionsordningen beskriver bland annat hur statschefen utses och att vi har en tronföljd med arvsrätt till Sveriges tron.

• Tryckfrihetsförordningen reglerar rätten att uttrycka sig i skrift och ta del av allmänna handlingar.

• Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller regler om rätten att yttra sig i andra medier, som i radio, tv, på nätet med mera.

Grundlagarna har ett extra starkt skydd. De får bara ändras om riksdagen röstar för förslaget till ändring två gånger och med ett ordinarie val emellan.

Riksdagsordningen Riksdagsordningen: regler för hur riksdagen ska arbeta och hur regeringschefer ska utses.

12

Block 1

Riksdagshusetpå Helgeands­ holmen i Stockholm.

Riksdagsordningen innehåller regler om hur riksdagen ska arbeta och hur regeringschefer ska utses. Riksdagsordningen är ingen grundlag, men brukar beskrivas som ett mellanting mellan grundlagar och vanliga lagar.

Lagarna Den svenska lagstiftningen täcker in privatlivets, näringslivets och statsförvaltningens behov av lagstiftning. Rättsreglerna delas in i två områden: civilrätt och offentlig rätt.

Civilrätten innehåller lagar som handlar om förhållandet mellan privatpersoner, mellan företag och privatpersoner och mellan företag. Eftersom det här läromedlet handlar om affärsjuridik så finns de flesta lagarna som tas upp här inom just civilrätten. Inom civilrätten finns tvingande lagar som styr vad som gäller. En del lagar har ett utrymme att förbättra villkoren för den svagare parten, de är tvingande till den svagare partens fördel (oftast konsument­ rätten). Det finns också lagar inom civilrätten som går att avtala bort och de kallas dispositiva lagar. Till exempel kan köplagen, som behandlar köp mellan företag, avtalas bort helt.

Civilrätt: lagar som reglerar förhållandet mellan privatpersoner och företag.

Offentlig rätt innehåller lagar som handlar om förhållandet mellan privat­personer och myndigheter samt mellan myndigheter och före­ tag. I den här kategorin finns brottsbalken som beskriver vilka handlingar som är brottsliga och vilket straff som en gärningsperson kan dömas till. Exempel på lagar inom offentlig rätt som berör företag är skattebrottslagstiftningen, bok­förings­lagen och miljölagstiftningen.

Dispositiva lagar: lagar som kan avtalas bort helt eller delvis.

Tvingande lagar: lagar vars regler inte går att avtala bort eller förändra i ett avtal.

Tvingande till den svagare partens fördel: lagar som går att avtala bort med bättre regler för den svagare parten.

Offentlig rätt: regler som handlar om förhållandet mellan privatpersoner och staten och företag och staten.

Sverige har genom sitt medlemskap i EU också förbundit sig att följa EU-lagstiftningen inom de områden som EU får besluta om.

INLEDNING 13

Lagarna i den offentliga rätten är i huvudsak tvingande lagar.

I affärsjuridiken handlar de lagarna framför allt om konsumenträtt, marknadsföring och konkurrens.

Balkar: indelning av lagarna som kan beskrivas som en ämnesindelning.

Svensk författnings­ samling, SFS: sammanställning av alla Sveriges lagar och förordningar.

Förordningar: regler som regeringen kan fatta beslut om.

Massvaccinering i tält under coronapandemin.

Enligt smittskyddslagen ska regionerna erbjuda vaccin mot smittsamma sjukdomar. Smitt­ skyddsförordningen kompletterar smitt­ skyddslagen, exempelvis genom att ange hur Folkhälsomyndigheten ska agera.

14

Block 1

Indelningen av lagarna bygger på en struktur som togs fram redan 1734. Då delades de in i så kallade balkar som enklast kan beskrivas som en ämnesindelning. En balk kan innehålla en eller flera lagar.

Den indelningen har sedan levt vidare delvis, men idag så finns det många lagar som inte tillhör någon balk.

Lagarna i Sverige hittar du enklast på internet, det finns flera bra webbplatser med lagtexter och kommentarer som exempelvis Svensk författningssamling, SFS, där alla lagar finns publicerade.

Men det finns också flera tryckta lagböcker indelade efter balkarna eller efter ämnesområden.

Förordningar Regeringen kan själv besluta om regler som alla måste följa, de reglerna kallas förordningar. Ett exempel på en förordning är smittskyddsförordningen som gör det tydligare hur smittskyddslagen ska användas. Förordningar publiceras också i Svensk författnings­ samling.

Föreskrifter De statliga myndigheterna kan besluta om föreskrifter inom sina egna områden. En föreskrift är mer detaljerad än en lag eller förordning. Till exempel har Skatteverket flera föreskrifter som alla medborgare och företag behöver följa inom skatteområdet.

Regioner och kommuner har precis som de statliga myndigheterna rätt att besluta om föreskrifter. Till exempel kan en kommun besluta om parkeringsföreskrifter eller om att det inte är tillåtet att köra lastbil i centrum vid vissa tider.

Föreskrift: detaljerad beskrivning av hur medborgare eller företag ska göra, exempelvis parkeringsregler.

Lösa juridiska problem När en jurist står inför ett problem inom affärsjuridiken eller andra juridiska frågor använder sig hen av en arbetsteknik som heter juridisk metod. Metoden består av följande steg: 1. Ta del av beskrivningen av fallet.

Juridisk metod: arbetsgången i juristens arbete, består av fem steg.

Det första steget går ut på att ta reda på bakgrunden och vad som verkligen har hänt.

2. Bestäm vilka juridiska frågor fallet handlar om.

I nästa steg behöver juristen ringa in vilka juridiska områden det handlar om.

3. Avgör vilken eller vilka rättsregler som ska tillämpas, det vill

säga användas.

Här ska juristen söka i lagtext och avgöra vilka lagar och para­ grafer som är tillämpliga på situationen. I det arbetet studerar juristen olika rättskällor (se nedan) för att komma fram till hur rättsläget ser ut.

4. Ta reda på om det finns några särskilda omständigheter av

betydelse för fallet.

Det är ju inte alltid så att en fråga är enkel att lösa, det kan finnas flera omständigheter som påverkar hur ett fall ska bedömas. Nya problem uppstår också i och med att samhället utvecklas.

5. Ta ställning och bestäm en juridiskt hållbar lösning.

Sista steget är att dra en slutsats om vad som är rätt lösning.

INLEDNING 15

Inom affärsjuridiken bygger många rättsliga tvister på avtal som parterna har upprättat. Eftersom friheten är relativt stor och avtalen kan se ut på olika sätt, behöver juristen ha god kännedom om praxis och sedvanor i branschen för att kunna komma fram till en korrekt lösning.

FÖRDJUPNING Jurist och advokat En utbildad jurist har en fyra och ett halvt års lång universitetsutbildning.

Efter den kan juristen arbeta med olika sorters juridiskt arbete, till exempel på myndigheter, i kommuner eller med juridisk rådgivning i en förening. En jurist kan även vara ombud och arbeta med tvistlösning och andra uppdrag åt både stora och mindre företag. Andra uppdrag kan vara av skiftande slag. slag, till exempel upprätta juridiska dokument i form av testamenten, bodelningar, arvskiften, bouppteckningar.

Advokat är en titel som en jurist kan ansöka om hos Advokatsamfundet. För att kunna få titeln advokat krävs det en juristexamen och minst tre års erfarenhet av juridiskt arbete, gärna vid en domstol. Juristen måste också avlägga skriftliga prov efter att ha gått en kurs för blivande advokater innan ansökan godkänns.

Rättskällorna Rättskällor: de underlag som används för att lösa ett juridiskt problem. Lagen är den viktigaste rättskällan.

16

INLEDNING

När en jurist ska ta reda på hur ett fall ska lösas, eller hur en lag ska tolkas i en viss situation, använder juristen sig av olika rättskällor:

• Lagarna är utgångspunkten. Vad står i lagen och kan den tillämpas på den här situationen?

• Förarbetena till lagarna är en bra källa för att ta reda på hur lagstiftaren tänkte när lagen beslutades. Förarbetena är de utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden som skrevs innan lagen stiftades. Där finns bakgrund, syfte och överväganden beskrivna. Vet juristen vad avsikten var med lagen, och hur lagstiftaren såg på tolkningen, så finns ett bra underlag för hur lagen ska tillämpas.

R E P O RTAG E

Stina Jansson, jurist på Mannheimer Swartling Advokatbyrå Stina gick ekonomiprogrammet med juridisk inriktning på gymnasiet. Juridikkurserna var de absolut mest intressanta och spännande, berättar hon. Det var anledningen till att hon sökte juristprogrammet i Göteborg direkt efter gymnasiet och hon tog sin examen i januari 2019.

Känslorna när hon blev antagen var blandade.

Mest glädje, men också känslan att 4,5 år är oändligt lång tid. Åren gick ändå väldigt fort och juristprogrammet var roligt, utmanade, spännande, periodvis utmattande men sällan tråkigt.

Det fanns stunder då hon undrade om hon gjort rätt val, men idag är hon glad över det.

Under utbildningen har man möjlighet att studera utomlands under en termin. Stina tog chansen och åkte som utbytesstudent till Singapore.

– För mig var det en självklarhet att ansöka – det rekommenderar jag alla som får möjligheten. Tiden i Singapore tänker jag på ofta. Jag fick oförglömliga minnen och vänner för livet. Jag passade också på att resa till olika länder runtom i Asien för att få uppleva andra kulturer. Jag skulle göra den resan flera gånger om jag kunde.

Det var lärorikt på så många plan och en fantastisk upplevelse!

Stina jobbar i dag med många olika typer av frågor som rör fastigheter. Som exempel nämner hon bygglov, hyresfrågor samt förvärv och försäljning.

– Sista sommarlovet på juristprogrammet jobbade jag som sommarnotarie i fastighetsgrup-

pen på Mannheimer Swartling advokatbyrå.

– Där jobbar jag idag, nu som jurist. Arbetet är utmanande, kul och bra på alla sätt och vis. Jag är så tacksam och glad över att få arbeta på en så bra arbetsplats. Jag ser fram emot många år till på byrån och att hela tiden utvecklas till en ännu bättre jurist. Jag vill gärna fortsätta arbeta med fastighetsjuridik och hoppas att bli advokat inom ett par år.

Under de första åren på byrån fick Stina gå utbildningar av olika slag, bland annat i Legal English. Utbildning är ett stående inslag i anställningen på byrån. På frågan om vad som är mest spännande med att vara jurist på en advokatbyrå svarar Stina: – Det finns så mycket som är spännande.

Variationen av arbetsuppgifter, mötet med människor, ständigt utmanande och intressanta frågor och inte minst att få arbeta tillsammans med oerhört kompetenta kollegor. Även om en fråga först kan verka lik en annan är omständigheterna alltid olika och nyanserna är oändliga. Språket är också viktigt. Jag måste ge juridiskt korrekta svar och analyser på ett språk som är begriplig för någon som inte själv är juridiskt kunnig.

INLEDNING

17

• Domstolspraxis är tidigare domstolsavgöranden. Framför allt tittar juristen på avgöranden i Högsta domstolen där domstolen visar hur lagen ska användas. Domar i högsta instanser som Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen kallas för prejudikat (vägledande domar).

• Doktrin är juridisk litteratur och forskningsrapporter. Där finns teoretiska resonemang och analyser som kan hjälpa juristen.

• Sedvana är det sätt som anses normalt i en bransch. Det kallas handelsbruk eller branschregler. Sedvänja kan användas som rättskälla vid affärstvister.

Domstolarna Rättegångsbalken: den lag som reglerar domstolarnas arbete.

Rättssystemet upprätthålls med hjälp av domstolar. Deras verksamhet och arbetssätt regleras i rättegångsbalken. Det svenska rättsväsendet har tre slags domstolar som hanterar olika ärenden: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

De allmänna domstolarna Allmänna domstolar: tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen som dömer i tvistemål och brottmål.

18

De allmänna domstolarna är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen (HD). I de allmänna domstolarna behandlas framför allt två typer av mål, brottmål och tvistemål.

• Ett brottmål är ett mål där en eller flera personer står åtalade för brott enligt brottsbalken eller någon av specialstrafflagarna.

• Tvistemål handlar om ekonomiska konflikter mellan privatpersoner, mellan en privatperson och ett företag eller mellan två företag.

Brottmål och tvistemål börjar alltid i tingsrätten, men de domarna kan sedan överklagas. För tvister krävs prövningstillstånd för att målet ska avgöras i en högre instans. Ett prövningstillstånd är en tillåtelse att ta upp fallet i en högre instans och då krävs det att något fel begåtts, att nya uppgifter kommit fram i fallet eller att ärendet är av principiell betydelse för rättstillämpningen. Domar i Högsta domstolen är prejudicerande. Finns inga domar i Högsta domstolen kan även hovrättsdomar vara prejudicerande.

Brottmål: mål där någon har brutit mot reglerna i brottsbalken eller specialstrafflagarna.

Tvistemål: tvister mellan privatpersoner, mellan privatpersoner och företag eller mellan företag.

Prövningstillstånd: tillstånd att ta upp mål till prövning i högre instans.

Prejudicerande: domar som är vägledande för rättstillämpningen.

Förvaltningsdomstolarna Förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. I förvaltningsdomstolarna behandlas mål där privatpersoner eller företag vill överklaga ett myndighets­ beslut. Ett skattemål, ett indraget serveringstillstånd eller ett nekat byggnadslov kan överklagas till en förvaltningsdomstol. Är den klagande missnöjd med förvaltningsrättens dom kan domen överklagas till kammarrätten och i nästa steg till Högsta förvaltningsdomstolen.

För att få målet avgjort i en högre instans krävs normalt prövningstillstånd, som beviljas på samma grunder som i de allmänna domstolarna.

Förvaltningsdomstolar: förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen som dömer i mål mellan privatpersoner eller företag och staten.

Specialdomstolarna Specialdomstolar är domstolar där särskilda frågor behandlas. De har var sitt specialområde och behandlar bara mål inom just sitt område. Några specialdomstolar som är aktuella i affärsjuridiken är:

• Hyresnämnden: Behandlar vissa frågor kring hyresförhållanden

Specialdomstolar: domstolar där särskilda frågor behandlas, exempelvis frågor som rör immaterialrätt.

för privatpersoner och företag. Vissa beslut går att överklaga till Svea hovrätt.

• Patent- och marknadsdomstolen: Hanterar mål om marknadsrätt, immaterialrätt samt konkurrensfrågor och offentlig upphandling.

Domar går att överklaga till Patent- och marknadsöverdomstolen.

INLEDNING

19

Klimatstriden i Slite handlar om företaget Cementas cementfabrik på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan om att fortsätta bryta kalk, men efter att riksdagen tillfälligt ändrat miljö­ balken så fortsätter brytningen ytterligare en tid.

• Mark- och miljödomstolen: Behandlar mål enligt miljöbalkens regler. Domar går att överklaga till Mark- och miljööverdomstolen.

• Arbetsdomstolen: Hanterar arbetsrättsliga tvister och ärenden

som arbetsmiljöbrott. Arbetsdomstolens domar kan inte överklagas. Arbetsrättsliga frågor kan i vissa fall också tas upp i allmän domstol och då kan domen överklagas till Arbetsdomstolen.

Internationella domstolar Många företag är verksamma i flera länder och handlar med andra företag i olika delar av världen. Därför behövs också internationella regler och överenskommelser för hur olika tvister ska lösas. Grundprincipen är att varje land stiftar sina egna lagar och att de gäller i det egna landet. Det innebär till exempel att arbetsrätten gäller på alla arbetsplatser i Sverige, och att svensk rättskipning sker i svenska domstolar. Vid köp mellan länder, kan dock parterna behöva bestämma vilket lands regler som ska gälla.

20

INLEDNING

BR

Kan du detta?

1. Vad är normhierarki?

2. Vilka är Sveriges fyra grundlagar?

3. Vad är civilrätt?

?

4. Vilka är stegen i den juridiska metoden?

6. Vilka avgör om en person kan få titeln advokat?

7. Ge tre exempel på rättskällor.

8. Vilka tre slags domstolar finns i Sverige?

9. Vad är ett prövningstillstånd?

10. Ge två exempel på specialdomstolar.

Tänk till

Uppgifter Inledning

5. Vilken utbildning och erfarenhet krävs för att kunna ansöka om titeln advokat?

NR 1. Behöver grundlagarna skyddas?

Det politiska systemet i Sverige bygger bland annat på att det är val till riksdagen vart fjärde år. Om en politisk majoritet vill förändra samhället på ett genomgripande sätt, till exempel genom att inskränka rätten att demonstrera eller att tillhöra en förening, påverkar det grundlagarna.

A. Är det möjligt för en nyvald regering som har majoritet i riksdagen att ändra en grundlag med ett riksdagsbeslut?

B. Tycker du att det behövs ett starkare skydd för grundlagar än för andra lagar? Motivera ditt svar.

INLEDNING

21

Redogör och förklara BR 2. Rätt eller fel?

Ange om följande påståenden är rätt eller fel:

A. Det finns sex grundlagar i Sverige.

B. Civilrätten handlar om lagar som reglerar förhållandet mellan privatpersoner, mellan privatpersoner och företag och mellan företag.

C. Tvingande lagar är lagar som alltid måste följas.

D. Offentlig rätt handlar om lagar som reglerar förhållandet mellan olika myndigheter.

E. En förordning måste ha stöd i en lag.

F. Juridisk metod är en arbetsgång för juristens problemlösning.

G. Den viktigaste rättskällan är sedvänja.

H. Prejudikat är avgöranden som är vägledande för rättstillämpningen.

I. Brottmål behandlas i allmänna domstolar.

J. Förvaltningsdomstolarna hanterar fall där privatpersoner eller företag är missnöjda med myndighetsbeslut.

K. Specialdomstolar hanterar särskilt svåra ärenden som de allmänna domstolarna har överlämnat till specialdomstolarna.

L. Arbetsdomstolen är en specialdomstol.

BR 3. Normhierarkin Normhierarkin beskriver hur lagar och regler förhåller sig till varandra.

A. Ordna de olika rättsreglerna enligt normhierarkin.

B. Vad innebär det att en rättsregel är överordnad en annan i normhierarkin?

C. Kan en kommun utfärda en föreskrift som strider mot en lag?

BR 4. Tvingande och dispositiva lagar Det finns två typer av lagar, tvingande och dispositiva lagar.

A. Förklara vad en tvingande lag är.

B. Förklara vad en dispositiv lag är.

C. Varför behövs ibland tvingande regler i en lag?

22 INLEDNING

Lös problem TG 5. Den juridiska metoden Du ska nu använda den juridiska metoden och beskriva hur en jurist skulle kunna resonera för att lösa ett juridiskt problem. Utgå ifrån den här fallbeskrivningen:

Uppgifter Inledning

Petterssons tomater är ett företag som specialiserat sig på att odla tomater i växthus. Företaget har sedan länge tagit sitt vatten från en å som passerar växthusen. Vattenkvaliteten är mycket god och därför har företagets ägare inte funderat på någon annan lösning. Men plötsligt blev växterna inte lika livskraftiga som tidigare. Första skörden i växthus 1 blev helt misslyckad och plantorna dog innan det var dags att skörda tomaterna. I växthus 2 och 3 såg det likadant ut, men plantorna i de växthusen hade planterats något senare.

I växthus 4 mådde tomaterna bra och skörden blev som förväntat. Joakim Pettersson som äger företaget ägnade flera kvällar åt att försöka förstå vad som hänt. Han lämnade plantor från växthus 1, 2 och 3 för analys till Alnarp lantbruksuniversitet och fick till svar att det inte var så konstigt att de dog, eftersom alla plantor innehöll höga halter av ett växtgift. Joakim drog sig till minnes att växthus 4 fick sitt vatten från en egen brunn som ligger en bit från växthusen. Efter att ha testat vattnet både i brunnen och i ån hittade Joakim svaret. Vattnet i ån innehöll höga halter av ett växtgift, ett gift som dessutom är förbjudet att använda.

?

INLEDNING

23

Polisen gjorde en utredning tillsammans med hälsovårdsnämnden i kommunen och upptäckte att gifterna i ån kom från en nedlagd kemisk fabrik tre kilometer uppströms. Ägaren till fabriken, Brinkmans kemi, hade haft ett gammalt lager med det förbjudna giftet och beslutat sig för att göra sig av med restlagret genom att förbränna det i en ugn i fabriken. Men stora mängder rann ut och ner i ån, med resultatet att åns vatten blev förorenat.

Johan Pettersson ber dig om hjälp med att få upprättelse och skadestånd.

A. Följ den juridiska metoden och beskriv rättsfallet: 1. Ta del av beskrivningen av fallet.

2. Bestäm vilka juridiska frågor det handlar om.

3. Avgör vilken eller vilka rättsregler det handlar om.

4. Ta reda på om det finns några särskilda omständigheter kring fallet.

5. Ta ställning och bestäm en juridiskt hållbar lösning.

B. Vilken domstol ska han vända sig till?

TG 6. Vilken domstol avgör?

Du ska nu avgöra vilken slags domstol som ska avgöra följande ärenden.

A. Michaela har drivit sin tandläkarmottagning i tio år. Nu har hyresvärden sagt upp kontraktet med motiveringen att lokalen ska byggas om till hotell. Michaela blir upprörd och vill få en ersättningslokal.

B. Nu går det inte längre. Zaidas klädbutik har länge haft ekonomiska problem och klarar inte av att betala räkningarna. Enda lösningen är nu att försätta butiken i konkurs.

C. Joshua har arbetat som konsultformgivare åt ett möbelföretag. Nu har han upptäckt att ett annat företag har plagierat en lampa som han ritat åt sin kund. Företaget har tillverkat den utan hans tillstånd.

D. Två företag tvistar om vem som ska betala skadorna på en väg som de äger gemensamt i ett industriområde. Det ena företaget skulle bygga en lagerlokal och körde därför tunga maskiner på vägen som blev svårt skadad. Vägen behöver nu repareras och asfalteras för en miljon kronor.

E. Borislaw har arbetat på en byggarbetsplats. När han skulle flytta en hög med gipsskivor ramlade han ner två våningar med kärran. Han bröt ett ben och fick hjärnskakning. Orsaken till olyckan var att det saknades ett räcke där han gick med kärran.

24 INLEDNING

F. Källarkrogen har haft stökiga gäster och nu har kommunen dragit in serveringstillståndet med motiveringen att ägaren inte klarat av att upprätthålla ordningen som lagen kräver. Maria som äger krogen vill överklaga beslutet.

Reflektera Mycket i vår lagstiftning tycker de flesta är självklart. Det behövs lagstiftning som förbjuder mord och straffar den som bryter mot lagen. Även konsumenträtt som skyddar konsumenterna är för de flesta rimligt, eftersom kunden är den svagare parten. Hur är det egentligen med lagstiftning som reglerar hur företag får agera? Vi lever i en marknadsekonomi och då borde marknaden kunna reglera det på egen hand med överenskommelser, branschstandard och andra överenskommelser. Eller vad tycker du?

A. Formulera tre starka argument för att lagstiftaren inte ska stifta lagar som reglerar företags ageranden.

B. Formulera tre starka argument för att lagstiftning som reglerar företags ageranden behövs.

Uppgifter Inledning

NR 7. Behövs verkligen affärsjuridik?

?

C. Hur tror du att samhället hade fungerat utan affärsjuridik?

INLEDNING

25

Register A abstrakt fel 100 acceptfrist 64 ackord 281 affärsjurist 383 affärstvist 372 affärsängel 258 aggressiv marknadsföring 151 aktiekapital 40 aktieägaravtal 39 aktieägartillskott 259 allmän mertid 350 allmänna domstolar 18 allmän handling 213 allmän rättskänsla 76 allmän övertid 349 aktieöverlåtelse 47 aktiebolagslagen 38 amortering 245 anbudsgivare 62 anbudsmottagare 62 anbudskartell 183 anställningsavtal 304 apportegendom 39 Arbetsdomstolen (AD) 311 arbetsmiljö 338, 339 arbetsmiljöinspektör 346 arbetsmiljölagen 338, 340, 345, 346 Arbetsmiljöverket 344 Arbetsmiljöverkets föreskrifter 344 arbetsolyckor 339 arbetssjukdom 339 arbetstidslagen 346 arbetsvägran 307 association 28 avlämnande 96 avtalslagen 60, 256 avtalsspärr 194

394 REGISTER

avtalstid 245 avsked 320 B balansräkning 41 balk 14 bedrägligt förfarande 286 befintligt skick 102 begränsad borgen 247 beredskap 349 besittning 276 bestrida 379 bestrida krav 276 bestämd tid 126 betalningsvillkor 104 bevaka fordringar 284 bolagsavtal 33 bolagsordning 40 bolagsstämma 41 borgensman 246 borgensåtagande 246 borgenär 242 borgenärsbrott 287 bouppteckning 284 brottmål 19 brottsbalken 249, 287, 345 C civilrätt 13 civilrättslig tvist 373, 376 Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG) 107 crowdfunding 259 D delge 128 direktupphandling 192 direktupphandlingsgräns 192 diskrimineringsersättning 314

diskriminering i arbetslivet 312 diskrimineringsgrunder 312 diskrimineringslagen 312 Diskrimineringsombudsmannen (DO) 314 dispositiv 34 dispositiv lag 13 dispositiva mål 376 dröjsmål 98 dröjsmålsränta 244 dygnsvila 352 dödande av förkommen handling 254 E ekonomisk rätt 212 European Patent Convention 219 Europeiska patentverket (EPO) 219 EU:s formgivningsförordning 226 EU:s immaterialrätts­myndighet (EUIPO) 223 EU:s konkurrensregler 190 EU:s maskindirektiv 161 exekutionstitel 276 exekutiv auktion 249 extra mertid 350 extra övertid 349 F fackmässigt 109 factoring 257 faktiskt fel 100 fast egendom 94 fast ränta 244 fastställa via dom 375 force majeure 107 fordran 244 formgivare 226

fritt levererad 97 fullgörelse 99 fullmakt 70 fullmaktsgivare 70 fullmäktigen 70 fysisk arbetsmiljö 338 fysisk person 29 föreningsrätt 309 föreningsstämma 44 företagsbot 345 företagshypotek 247 företagsrekonstruktion 279 företräda 70 företrädare 30 företrädesrätt 319 företrädaransvar 42 föreskrift 15 förfallodag 245 förlikning 314, 373 förlikningsavtal 373 förmånsrättslagen 287 förmånsrättsordning 282 förordning 14 förpliktelse 33 förvaltningsberättelse 41, 284 förvaltningsdomstolar 19 förverkad 131 föräldrabalken 67 G garanti 154, 155 generalklausul 68 generell borgen 247 god marknadsföringssed 150 god tro 62 goodwillskada 156 grundlag 12 grupptalan 155 gruppundantag 184 gryningsräd 189 gäldenär 242 H handelsbalken 246 handelsbruk 61 handräckning 250

hembudsskyldighet 39 hängavtal 305 häva 99 I ideell rätt 212 index 125 indirekt besittningsskydd 132 inkråmsförsäljning 47 immateriella tillgångar 210 inarbetning 222 informationsplikt 310 inkasso 275 inkassolag 275 IPRED 216 J jordabalken 94, 122, 248 jourtid 348 juridisk metod 15 juridisk person 29 K kartell 183 klass 223, 225 kollektivavtal 305 kommanditbolag 36 kommanditdelägare 36 komplementär 36 konkludent handlande 66 konkurrensbegränsning 183 konkurrenslagen 182 konkurrensskadlig företagssammanslagning 186 konkurslagen 278 konkurs 278 konkursbo 285 konkursförvaltare 283 kontokredit 256 kontrakt 72 kontraktsprincipen 61 kontrollansvar 106 kontrollbalansräkning 279 konsortium 77 konsumentkreditlagen 249, 274 konsumentköplagen 94

Konsumentombudsmannen (KO) 155 konsumenttjänstlagen 109 Konsumentverket 155 konvertibler 259 kredit 242 kreditinstitut 242 kreditprövning 242 kundförlust 274 käranden 379 käromål 379 könsdiskriminerande reklam 158 köplagen 95 L laga kraft 383 Lag om anställningsskydd (LAS) 285, 302 Lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 249, 257 Lag om avtal och andra rätts­ handlingar på förmögenhetsrättens område 60 Lag om bank och finansieringsrörelse 242 Lag om distansavtal och avtal utanför affär­slokaler 109 Lag om ekonomiska föreningar 44 Lag om ersättning för inkassokostnader m.m. 275 Lag om förenklade tvistemål 381 Lag om företagshypotek 247 Lag om företagsrekonstruktion 279 Lag om handelsbolag och enkla bolag 33 Lag om internationella köp 94 Lag om leksakers säkerhet 163 Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) 309 Lag om medling i vissa privaträttsliga tvister 375 Lag om offentlig upphandling (LOU) 191 REGISTER 395

Lag om skiljeförfarande 374 Lag om skuldebrev 250 Lag om upphandling av koncessioner 191 Lag om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) 191 Lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet 191 Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) 211 ledighetslagarna 316 leasing 256 legal acceptfrist 64 letter of intent 77 likvidation 42, 279 likvid situation 256 lokala avtal 305 låneavi 245 lägenhet 123 löftesprincipen 60 lönegarantin 280 löptid 245 lös egendom 94, 247 M marknadsföringslagen (MFL) 150 marknadsföringslagens förbudsparagrafer 152 marknadshyra 129 marknadsstörningsavgift 156 medla 129 medlare 375 medling 375 mertid 350 miljöbalkens hänsynsregler 164 miljöbalken (MB) 163 miljöbrott 166 miljösanktionsavgift 166 minderårigas arbetsmiljö 355 missbruk av dominerande ställning 186

396 REGISTER

muntlig förberedelse 379 mål med arbetsmiljöarbetet 340 måltidsuppehåll 353 mönsterskydd 224 mönsterskyddsbrott 226 mönsterskyddslagen 224 N Naturvårdsverket 165 normhierarki 11 näringsförbud 28, 283 näringsverksamhet 33 nödfallsövertid 349 O obestånd 278 obestämd tid 126 offentliga inköp 191 offentlig rätt 13 ordinarie arbetstid 349 oren accept 64 otillbörlig marknadsföring 150 P pacta sunt servanda 60 pantbrev i fastigheten 249 partsvilja 62 passivitetsbindning 66 patent 217 patentintrång 221 patentlagen 217 Patent- och registreringsverket (PRV) 218 patentombud 218 paus 352, 353 permittering 309 positiv särbehandling 313 prejudicerade 19 preskription 155 preskriptionslagen 255 primär förhandlingsskyldighet 309 prisbasbelopp 382 prisinformationslagen 160

privat aktiebolag 38 producentansvar för förpackningar 166 producentansvar för produkter 166 produktsäkerhetslagen 161 provanställning 303 prövningstillstånd 19, 381 psykisk arbetsmiljö 338 publikt aktiebolag 38 påminnelse 274 R ramlag 163 rast 352 regeringsformen 309 registrering 222 regressrätt 35, 247 reklamera 100 Reklamombudsmannen (RO) 158 resultaträkning 41 referensränta 244 restvärde 256 riskkapital 258 rekonstruktör 280 riksdagsordningen 12 riskövergång 96 räkenskapsår 40 ränta 243 räntelagen 244 ränteskillnadsersättning 244 rättegångsbalken 18, 376 rätt till heltid 308 rättskapabel 67 rättskapacitet 29 rättskälla 14 rättslig handlingsförmåga 29 rättsligt fel 100 rättsregler 11 rättsskyddsförsäkring 382 rättssubjekt 29 rättsverkan 375 rörlig ränta 244

S sakinvändning 379 sakliga skäl för uppsägning 317 sanktionsavgift 345 samverkansgrupp 310 sedvänja 61 sekretessbestämmelse 373 sekundär förhandlingsskyldighet 310 semesterlagen 315 semesterår 315 sen accept 64 skiljedom 374 skiljeförfarande 374 skiljeman 374 skuldebrev 250 skyddskommitté 344 skyddsombud 343 skyddsrond 342 skyddsstopp 343 skälig 104 sluten association 44 solidariskt ansvar 35, 246 specialdomstol 19 stadga 44 standardavtal 74 stiftare 39 stiftelselagen 45 stiftelseurkund 39 stridsåtgärd 306 styrelsens säte 40 ställningsfullmakt 71 stämning 379 stämningsansökan 377 stämpelskatt 249 summarisk process 276 svaranden 379 svaromål 379 Svensk författningssamling (SFS) 14 sysselsättningsgrad 308 systematiskt arbetsmiljöarbete 342 särskiljningsförmåga 222

T Tender Electronic Daily (TED) 193 tillbud 344 tilldelningsbeslut 194 tillsvidareanställning 303 tredskodom 380 tryckfrihetsförordningen 213 tröskelvärde 192 turordningslista 317 turordningsregel 317 tvingande 108 tvingande lagar 13 tvingande till den svagare partens fördel 13 tvistemål 19 tvist 137 tystnadsplikt 310 U undantag från upphovsrätten 213 upphandlande myndighet 192 upphandling 192 upphandlingsdokument 193 Upphandlingsmyndigheten 191 upphandlingsskadeavgift 194 upphovsperson 211 upphovsrätt 211 upphovsrättsbrott 215 upphovsrättslagen 211 uppsägning 317 uppsägning av personliga skäl 319 uppsägningstid 317 utsökningsbalken 276

vilseledande marknadsföring 151 visstidsanställning 303 väsentlig betydelse 99 W World Intellectual Property Organisation (WIPO) 219 Y yttrande 130 Å årsredovisning 41 årsränta 244 återtagandeförbehåll 105, 249 återvinning 286 Ö öppen association 44 överlåta 251 överlåta upphovsrätt 214 överprövning av upphandling 194 övertid 349, 350

V varumärke 222 varumärkesintrång 224 varumärkeslagen 222 varumärkesskydd 222 veckovila 352 verkshöjd 211 vetorätt 311

REGISTER 397

Källförteckning Alingsås kommun (8 september 2019-04). Ny upphandling av Kafé Nolhaga Parkbad [Pressmeddelande].

Hämtad från: https://www.mynewsdesk.com/se/alingsas_kommun/pressreleases/ny-upphandling-av-kafe-nol­ haga-parkbad-2856709 Arbetsdomstolen, dom 2011-01-26, AD 2011 nr 7. Hämtad från: https://www.arbetsdomstolen.se/sv/ meddelade-domar/arkiverade-domar/2011/2011-01-26-ad-2011-nr-7 Arbetsmiljöverket (19 juni 2019). Ställ krav på arbetsmiljö när städning upphandlas [Pressmeddelande].

Hämtad från: https://via.tt.se/pressmeddelande/3289428/stall-krav-pa-arbetsmiljo-nar-stadningupphandlas?publisherId=3236033 Arbetsmiljöverket (2023). Arbetsskador 2022. Occupational accidents and work-related diseases.

Arbetsmiljöstatistik. Rapport 2021:01. Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/ arbetsskador-2022/arbetsmiljostatistik-arbetsskador-2022.pdf Barrsjö, K. (11 januari 2021). 130 år gammal korvfabrik från Falun går i graven. SVT Nyheter/Dalarna.

Hämtad från: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/130-ar-gammal-korvfabrik-gar-i-graven Bisnode (2017): BISNODE AAA-RATING. För trygga och optimerade kreditbeslut. Hämtad från: https://www. bisnode.se/globalassets/sweden/documents/aaa-kreditrating-produktbroschyr-hosten-2017.pdf Erlandsson, J (31 januari 2020). Barnskötare får 315 000 i skadestånd. Kommunalarbetaren. Hämtad från: https://ka.se/2020/01/31/barnskotare-far-315000-i-skadestand/ EU-kommissionen (2000). KOMMISSIONENS BESLUT av den 14 mars 2000 enligt vilket en koncentration förklaras oförenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion. Beslut K(2000) 681, ärende nr COMP/M. (1672 Volvo/Scania). Hämtad från: https://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/decisions/ M1672_20000315_610_788299_SV.pdf Hedin, E. (20 januari 2016). DHL lägger ner kundservice i Helsingborg – ett trettiotal tjänster försvinner.

Sydsvenskan. Hämtad från: https://www.sydsvenskan.se/2016-01-20/dhl-lagger-ner-kundservice-ihelsingborg--ett-trettiotal-tjanster-forsvinner Högsta domstolen, dom 16 september 2010, mål nr. T 4904-08. Hämtad från: https://www.domstol.se/ hogsta-domstolen/avgoranden/2010/38054/ Karlén, M. & Hokkanen, K. (24 oktober 2019). Sjuåriga Jiris snilleblixt: handduk med hängslen. GöteborgsPosten. Hämtad från: https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/sju%C3%A5riga-jiris-snilleblixt-handdukmed-h%C3%A4ngslen-1.19510101 Konkurrensverket (12 juli 2013). Förbud mot Skelleftebuss beställningstrafik [Pressmeddelande]. Hämtad från: https://news.cision.com/se/konkurrensverket/r/forbud-mot-skelleftebuss-bestallningstrafik,c9441558 Konkurrensverket (25 november 2016). Böter för otillåtet samarbete om avfallsinsamling i Västerbotten [Pressmeddelande]. Hämtad från: https://news.cision.com/se/konkurrensverket/r/boter-for-otillatetsamarbete-om-avfallsinsamling-i-vasterbotten,c2131187

398 KÄLLFÖRTECKNING

Konkurrensverket (20 november 2020). Räkfrossa var otillåten direktupphandling [Pressmeddelande].

Hämtad från: https://www.konkurrensverket.se/informationsmaterial/nyhetsarkiv/rakfrossa-var-otillatendirektupphandling/ Konsumentverket (3 februari 2020). Dom i målet KO – Kenza Zouiten AB. Hämtad från: https://www. konsumentverket.se/aktuellt/mal-domar-och-forelagganden/domar/domar-2020/dom-i-malet-ko--kenzazouiten-ab/ Lagen.nu (u.å.). MD 2013:19 Fråga om skadestånd enligt 37 § marknadsföringslagen på grund av otillbörlig marknadsföring av blöjor. Hämtad från: https://lagen.nu/dom/md/2013:19 Malmö tingsrätt, dom 6 november 2020, mål nr T143-16.

Micic, M. (21 december 2016). Fällande dom efter vargattacken på Kolmården. Aftonbladet. Hämtad från: https://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/a/PJlrz/fallande-dom-efter-vargattacken-pa-kolmarden Nilsson, K. (28 februari 2019) Straffas med 950 000 kronor för skippad dygnsvila. Arbetarskydd. Hämtad från: https://www.arbetarskydd.se/arbetsmiljobrott-arbetsmiljobrott/straffas-med-950-000-kronor-for-skippaddygnsvila/1507011 Patent- och Marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt, dom 9 oktober 2020, mål B 7348-20. Hämtad från: https://www.domstol.se/nyheter/2020/10/frikannande-dom-for-pastatt-upphovsrattsintrang-i-en-svensktiger/ Patent- och registreringsverket (10 december 2020). Sverige i världstoppen över innovation inom tech-området [Pressmeddelande]. Hämtad från: https://via.tt.se/pressmeddelande/3289085/sverige-i-varldstoppen-overinnovation-inom-tech-omradet?publisherId=45876 Patent- och registreringsverket (u.å.) [Varumärke] Hämtad från: https://www.prv.se/sv/varumarke. [Patent] Hämtad från: https://www.prv.se/sv/patent. [Design] Hämtad från: https://www.prv.se/sv/design Pricerunner (26 november 2020). Priserna har höjts inför Black Friday [Pressmeddelande]. Hämtad från: https://nyhetsrum.pricerunner.se/posts/pressreleases/priserna-har-hojts-infor-black-friday Reklamombudsmannen, beslut 19 oktober 2020, ärende 2008-186.

Hämtad från: https://reklamombudsmannen.org/beslut/enskilt-beslut/?caseid=2008-186 Skarstedt, M.-S. (6 juni 2016). När företaget Tracy Trackers med hundspåraren Tracy sökte kapital genom crowdfunding blev gensvaret enormt. På 45 minuter hade de nått sitt mål. Driva Eget. Hämtad från: https:// driva-eget.se/nyheter/pengar/de-nadde-sitt-crowdfundingmal-rekordsnabbt-pa-45-minuter/ Solna tingsrätt, dom 15 januari 2010, mål nr B 7473-08.

Statistikmyndigheten SCB (2022). Företagsregistret. Hämtad från: https://www.scb.se/vara-tjanster/bestalldata-och-statistik/foretagsregistret/ Sveriges Kommuner och Landsting (2023). Krislägesavtal (KLA). Hämtad från: https://skr.se/skr/ arbetsgivarekollektivavtal/kollektivavtal/krislagesavtal.32467.html Tallink Silja (19 maj 2020). Tallink Silja varslar 450 anställda till följd av Coronapandemin [Pressmeddelande].

Hämtad från: https://www.mynewsdesk.com/se/tallinksilja/pressreleases/tallink-silja-varslar-450-anstaelldatill-foeljd-av-coronapandemin-3000323 Örneborg, E. (3 september 2014). Här fick nio nyfikna sparken förra året. Lag & Avtal. Hämtad från: https:// www.lag-avtal.se/tidningen/har-fick-nio-nyfikna-sparken-forra-aret/1460423 KÄLLFÖRTECKNING 399

Bildförteckning 10 Patrik C Österberg/TT 10 Jeppe Gustafsson/Shutterstock.com 10 Sunflowerey/Shutterstock.com 10 Jeppe Gustafsson/Shutterstock.com 12 Riksdagen 13 Jeppe Gustafsson/Shutterstock.com 14 Anette Nantell/DN/TT 17 Max Larsson @maxlarsson 18 Pavel Larsson/Shutterstock.com 20 Pontus Orre/TT 26 Roberto Westbrook/Getty Images 27 Portra/DigitalVision/Getty Images 29 Bolagsverket 30 Plattform/Johnér 31 Westend61/Getty Images 37 Rolf_52/Shutterstock.com 42 Fredrik Sandberg/TT 45 Sunflowerey/Shutterstock.com 65 Martin of Sweden/Shutterstock.com 66 Plattform/Johnér 69 Jennifer Nilsson/Johnér 76 Patrik Österberg/TT 85 Torbjörn Carlson/Sydsv/TT 91 HOHLOVMIHAIL/Shutterstock.com 94 Fredrik Sandberg/TT 96 Jeppe Gustafsson/TT 106 Samuel Mohsen/DPA/TT 120 Roger Höjer/TT 122 Marie Linnér/Johnér 127 Jeppe Gustafsson/TT 133 Martin of Sweden / Shutterstock.com 136 Fredrik Sandberg/TT 148 Johnér/Getty Images 151 Faksimil/TT 152 Simon Rehnström/SvD/TT 153 Amir Nabizadeh/TT 165 Plattform/Johnér 166 Maskot/Johnér 172 Leif R Jansson/TT 180 Trons/TT

400 BILDFÖRTECKNING

185 Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT 188 Fredrik Sandberg/TT 208 Lindentex Oy 210 Thomas Barwick/Stone/Getty Images 212 Johan Bävman/Sydsv/TT 216 Johan Nilsson/TT 217 Bengt O Nordin Bon/SVT/TT 219 Annette Riedl/DPA/TT 223 (1) solomon7/Shutterstock.com 223 (2) Hemglass 223 (3) Tre 225 Bubs godis AB 226 Hövding CC 234 T. Schneider/Shutterstock.com 238 NTB/TT 245 Mino Surkala/Shutterstock.com 272 Ulf Palm/TT 278 Trons/TT 285 Andreas Bardell/AB/TT 300 Johnér/Getty Images 302 Jeppe Gustafsson/TT 313 Stina Stjernkvist/TT 315 Photosbypatrik/Shutterstock.com 318 Aimur Kytt/Shutterstock.com 332 Stian Lysberg Solum/NTB/TT 338 sturti/E+/Getty Images 341 Maskot/Johnér 343 Johnér/Getty Images 345 Pontus Lundahl/TT 350 Depiction AB/Johnér 352 Claudio Bresciani/TT 355 Jessica Gow/TT 357 Fredrik Sandberg/TT 358–359 Maskot/Getty Images 368 Kentaroo Tryman/Maskot/Getty Images 372 Johan Nilsson/TT 378 Carl-Olof Zimmerman/TT 380 Peter Andersson/Mimbild AB 385 Maskot/TT Övriga foton: Shutterstock.com

ISBN 978-91-47-15212-4 © 2022, 2023 Anders Pihlsgård, Katarina Stjernfelt, Birgitta Davidsson och Liber AB Utgivningsansvarig: Patrik Riddersporre Projektledare: Susan Salimi Bildredaktör: Marie Olsson Formgivare: Anna Hild Redaktör: Karolina Krystek, Camilla Nevby och Thomas Johansson Faktagranskare: Emma Ullbrand Produktionsspecialist: Helene Ågren Foto omslag: Shutterstock

Andra upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2024

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

an

Om läromedlet Libers Affärsjuridik är ett läromedel utvecklat för kursen Affärsjuridik på gymnasiet och vuxenutbildningen. Läromedlet är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok som på ett konkret, tydligt, intresseväckande och tilltalande sätt förklarar ämnet utifrån kursplanens centrala innehåll.

• Läromedlet är uppdelat i sex block, till exempel ”Avtal” och ”Finansiering och obestånd”, och består av sammanlagt tolv kapitel plus ett inledningskapitel.

• Alla kapitel har en enhetlig struktur med ett inledande fall eller händelse som fungerar som en intresseväckare.

• Varje kapitel består av en faktatext, där intressanta exempel, rättsfall och reportage får stort utrymme. Begrepp som är centrala för ämnet är markerade och förklaras i marginalen.

Libers Affärsjuridik

Libers Affärsjuridik

And

lag p p u ra

Katarina Stjernfelt Birgitta Davidsson

• Varje kapitel avslutas med en fyllig uppgiftsdel. Uppgifterna är många, varierande och markerade efter både bedömd svårighetsgrad och förmåga.

• Övriga produkter i serien är en nedladdningsbar lärarhandledning (som finns i två versioner) samt kommentarer och lösningar.

Anders Pihlsgård är en erfaren författare som tilldelades Läromedelsförfattarnas pris 2021. Anders är utbildad gymnasielärare och utbildningskonsult, och verkar både i privat och offentlig verksamhet. Anders har även skrivit Libers Privatjuridik, Libers Rätten och samhället samt M3000 Marknadsföring.

Katarina Stjernfelt är jurist och har arbetat i både privat och offentlig tjänst, varav tio år som adjunkt i juridik på Linnéuniversitetet. Katarina har också arbetat som gymnasielärare i juridik och driver dessutom ett företag inom området familjerätt. Katarina är medförfattare till både Libers Rätten och samhället och Libers Privatjuridik.

Fakta och uppgifter

Om författarna

Anders Pihlsgård

Libers

Affärsjuridik Fakta och uppgifter

Birgitta Davidsson är utbildad gymnasielärare i bland annat juridik och har en gedigen erfarenhet efter att i flera decennier undervisat i ämnet. Birgitta är även medförfattare till Libers Privatjuridik.

Upplaga 2

Best.nr 47-15212-4 Tryck.nr 47-15212-4

Andra upplagan