9789147151783

Claes Ridderström Caroline Östgren

Bokföring från början

UTGIFT

utbetalning kostnad

= INKOMST

AFFÄRSHÄNDELSE

DEBET

BAS-kontoplan

RESULTATKONTO

BALANSKONTO

KREDIT utgiftsskonto inkomstkonto

|

INGåENDE BALANS

|

DUBBEL BOKFÖRING |

tillgångskonto eget kapitalkonto skuldkonto

utgående balans

inbetalning

ingående moms

INTÄKT

16:e upplagan

utgående moms

FAKTABOK

Rolf Johansson

ISBN 978-91-47-15178-3 © 1990, 2017 och 2024 Rolf Johansson, Claes Ridderström, Caroline Östgren och Liber AB Förläggare: Calle Gustavsson Redaktör: Camilla Nevby Omslag: Birgitta Dahlkild Formgivning inlaga: Fredrik Elvander och Integra Software Services, Indien Sättning: LundaText AB och Integra Software Servies, Indien Projektledare: Magnus Winkler Produktionsspecialist: Lars Wallin Sextonde upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2024

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Förord Detta är en aktuell och praktiskt inriktad nybörjarbok helt anpassad till BAS-kontoplanen. Boken kräver inga förkunskaper av läsaren. Det är vår uppfattning att bokföring från grunden lär man sig bäst ”från handen till huvudet” och inte tvärtom. Således har vi försökt att begränsa den teoretiska texten och istället valt att ta med så mycket övningar som möjligt.

Vi har i möjligaste mån försökt efterlikna verkligheten med ”riktiga underlag” i många av övningarna för att underlätta inlärning och förståelse för praktiskt bokföringsarbete.

Målet är att läsaren ska lära sig så mycket bokföring att han/hon självständigt ska kunna sköta den löpande bokföringen i ett mindre företag eller assistera i detta arbete i en större rörelse.

Boken är indelad i tio kapitel. I kapitel 1–3 lär vi ut bokföringens grunder på det ”klassiska” sättet, dvs med hjälp av T-konton. Redan här kommer läsaren att få bekanta sig med BAS-kontoplanen och göra enkla bokslut.

I kapitel 4–5 behandlas många av de vanligast förekommande affärshändelserna i såväl stora som små företag. Vi går noggrant igenom inköp och försäljning, ingående och utgående moms, kreditnotor, dröjsmålsränta, försäljning med kreditkort samt redovisning av skatt och sociala avgifter för anställd personal.

I kapitel 6 lägger vi tyngdpunkten på avstämning av bokföringen. Här går vi igenom uppbörd av moms och avstämning av skattekonto. I detta avsnitt behandlas också den juridiska företagsformen aktiebolag med särskild tonvikt på redovisningen av det egna kapitalet.

Kapitel 7 behandlar de centrala begreppen utgift, utbetalning och kostnad samt begreppen inkomst, inbetalning och intäkt liksom avskrivning och periodisering av varor.

I kapitel 8–10 visas hur bokföringen praktiskt organiseras så att bokföringslagens krav och företagets eget informationsbehov tillgodoses. Både manuella och datorbaserade redo­visnings­system behandlas. Vi använder oss av Visma eEkonomi för de datorbaserade övningarna, eftersom det är ett av de mest använda på den svenska marknaden. Boken behandlar även helt kort de förenklade reglerna för enskilda näringsidkare.

Redovisningsbranschen förändras snabbt, och fler och fler börjar bokföra ”i molnet”, dvs webbaserat, och samlar där pdf-filer och bilder tillsammans med affärshändelserna, istället för att ha allt på papper. I den här boken håller vi oss till det traditionella sättet eftersom vi tror att man lär sig bäst genom att konkret arbeta med materialet och på så sätt får en bättre helhetsbild.

Som elev får du gratis tillgång till det webbaserade ekonomiprogrammet Visma ­eEkonomi (du får registrera ett konto och logga in på www.vismaspcs.se/elevlicens. Ange utbildningskod: hc5q2). Vill du som lärare utbilda i Visma eEkonomi kan du kontakta Visma Spcs angående kostnadsfria utbildningslicenser (e-post: ­utbilda.spcs@visma.com).

Rolf Johansson

Claes Ridderström

Caroline Östgren

3

Innehållsförteckning Kapitel 1

Bokföringens grunder..............................................................

– Inledning.................................................................................

– Varför behöver vi bokföring?.................................................

7 7 7

Kapitel 2

Löpande bokföring...................................................................

– Grundbegrepp.........................................................................

– Balanskonton..........................................................................

– Vad visar en balansräkning?...................................................

– Kontinuitetsprincipen............................................................

– Resultatkonton........................................................................

– Tre typer av affärshändelser....................................................

9 9 10 16 17 21 32

Kapitel 3

Kontoplan..................................................................................

– BAS-kontoplanen...................................................................

– Balanskonton i BAS-kontoplanen.........................................

– Resultatkonton i BAS-kontoplanen.......................................

– Arbetsgång vid bokslut...........................................................

– Eget kapital i enskild firma.....................................................

– Översiktligt om eget kapital i aktiebolag...............................

– ”Nollning” av det egna kapitalet i enskild firma...................

35 35 37 38 40 42 48 50

Kapitel 4

Mervärdesskatt och kreditaffärer............................................

– Mervärdesskatt (moms)..........................................................

– Kreditaffärer – leverantörsskulder..........................................

– Kreditaffärer – kundfordringar...............................................

– Reskontra.................................................................................

– Bokföring med hjälp av dator................................................

– T-konton vs konteringsstämpel..............................................

52 52 58 65 78 88 90

Kapitel 5

Vanliga affärshändelser............................................................ 98 – Kassaredovisning.................................................................... 98 – Kontokort................................................................................ 103 – Representation........................................................................ 110 – Bilen........................................................................................ 122 – Personalutgifter....................................................................... 128 – Skattekonto............................................................................. 132 – Att skattedeklarera.................................................................. 140

Kapitel 6

Avstämning............................................................................... 146 – Löpande balanskonton........................................................... 146 – Redovisning av mervärdesskatt (moms)................................. 151 – Skattedeklaration och inbetalning av moms......................... 151 – Bokföring av moms................................................................ 154 – Att skattedeklarera.................................................................. 158 – Avstämning av skattekontot................................................... 164 – Aktiebolagets redovisning...................................................... 165

4

Kapitel 7

Periodisering............................................................................ 170 – Periodisering av anläggningstillgångar................................... 171 – Indirekt redovisningsmetod................................................... 172 – Anläggningsregister................................................................. 185 – Periodisering av omsättningstillgångar.................................. 186 – Varuredovisning...................................................................... 196 – Övrig periodisering................................................................. 197

Kapitel 8

Bokföringssystem.................................................................... 202 – Begreppet god redovisningssed.............................................. 202 – Bokföringslagen...................................................................... 203 – Kretsen av bokföringsskyldiga (Kapitel 2)............................. 204 – Räkenskapsår (Kapitel 3)........................................................ 204 – Bokföringsskyldighetens innebörd (Kapitel 4)...................... 205 – Löpande bokföring och verifikationer (Kapitel 5)................. 205 – Hur den löpande bokföringen avslutas (Kapitel 6)............... 211 – Arkivering av räkenskapsinformation m m (Kapitel 7)......... 212 – Förslag till upplägg av eget bokföringssystem.................... 213

Kapitel 9

K1-företag – Förenklade regler............................................. 222 – Nya förenklade redovisningsregler......................................... 222 – Löpande bokföring................................................................. 224 – Öppningsbalansräkning.......................................................... 224 – Det förenklade bokslutet........................................................ 226

Kapitel 10

Praktikfall................................................................................. 228 – Ängsöblick Bokföringsbyrå AB.............................................. 228 – Facit till Ängsöblick Bokföringsbyrå AB................................ 264

Engelsk ordlista...................................................................................................... 266 Bokföringslag (1999:1078)................................................................................... 268 Utdrag ur BAS-kontoplanen................................................................................. 278 Sakregister............................................................................................................... 279

5

Innehållsförteckning övningar Övning 1 ...................................... Övning 2 ...................................... Övning 3 ...................................... Övning 4 ...................................... Övning 5 ...................................... Övning 6 ...................................... Övning 7 ...................................... Övning 8 ...................................... Övning 9 ...................................... Övning 10 .................................... Övning 11 .................................... Övning 12 .................................... Övning 13 .................................... Övning 14 .................................... Övning 15 .................................... Övning 16 .................................... Övning 17 .................................... Övning 18 .................................... Övning 19 .................................... Övning 20 .................................... Övning 21 .................................... Övning 22 .................................... Övning 23 .................................... Övning 24 .................................... Övning 25 .................................... Övning 26 .................................... Övning 27 .................................... Övning 28 .................................... Övning 29 .................................... Övning 30 .................................... Övning 31 .................................... Övning 32 .................................... Övning 33 .................................... Övning 34 .................................... Övning 35 .................................... Övning 36 .................................... Övning 37 .................................... Övning 38 .................................... Övning 39 .................................... Övning 40 .................................... Övning 41 ....................................

6

12 13 15 18 19 20 26 28 30 33 34 44 46 49 51 51 55 56 57 59 60 66 67 71 73 77 80 81 82 85 86 91 93 96 100 102 104 105 108 109 115

Övning 42 .................................... Övning 43 .................................... Övning 44 .................................... Övning 45 .................................... Övning 46 .................................... Övning 47 .................................... Övning 48 .................................... Övning 49 .................................... Övning 50 .................................... Övning 51 .................................... Övning 52 .................................... Övning 53 .................................... Övning 54 .................................... Övning 55 .................................... Övning 56 .................................... Övning 57 .................................... Övning 58 .................................... Övning 59 .................................... Övning 60 .................................... Övning 61 .................................... Övning 62 .................................... Övning 63 .................................... Övning 64 .................................... Övning 65 .................................... Övning 66 .................................... Övning 67 .................................... Övning 68 .................................... Övning 69 .................................... Övning 70 .................................... Övning 71 .................................... Övning 72 .................................... Övning 73 .................................... Övning 74 .................................... Övning 75 .................................... Övning 76 .................................... Övning 77 .................................... Övning 78 .................................... Övning 79 .................................... Övning 80 .................................... Övning 81 .................................... Övning 82 ....................................

115 116 117 119 125 131 135 137 138 139 143 144 150 156 157 160 161 167 174 175 176 179 181 182 183 188 189 190 190 191 193 195 199 200 200 201 207 208 212 214 217

1.

Bokföringens grunder Inledning Bokföring är ett internationellt känt system som funnits under lång tid och som bygger på ett fåtal logiska reg­ler för registrering av affärshändelser, t ex inköp och försäljning.

Bokföringen sker i kronologisk och systematisk ordning.

Den första utförliga beskrivningen av bokföringens idé återfinns i franciskanermunken Luca Paciolis ”Summa di Arithmética”, tryckt i Venedig 1494. Sedan dess har bokföringen genomgått flera utveck­ lingsstadier, men genom införandet av bokföringsmaskiner och sedermera datorer har den återgått till den italienska, dubbla bokföringens princip.

Orden redovisning och bokföring används ofta som synonymer, men redovisning är ett vidare begrepp.

Bokföring är den del av redovisningen som utförs när man registrerar affärshändelser i ett bokföringsprogram. Även upplägg av redovisningssystem med avstämning, framtagande av månadsrapporter och arkivering tillhör bokföring.

Redovisning innehåller många valmöjligheter och bedömningar, som inte behöver han­ teras i den löpande bokföringen. Med redovisning menas också att man t ex analyserar månadsrapporterna, lägger upp budget och upprättar bokslut.

Varför behöver vi bokföring?

All redovisning har naturligtvis en tänkt mottagare. Men ända sedan vi var barn har vi velat lära oss genom att alltid ifrågasätta och ställa frågan: Varför?

När det gäller redovisning är svaret på den frågan, att den ska lämna ekonomisk informa­ tion som i sin tur ska tillgodose fyra huvudsyften. Vi kan kalla dem för redovisningens hörnstenar: 1. Vi måste kunna mäta företagets resultat under en viss period. Perioden är vanligtvis en månad, ett kvartal eller som längst ett räkenskapsår. Den mätningen gör man genom att avläsa skillnaden mellan allt som är sålt och allt som är inköpt/förbrukat. Är för­ säljningen högre än inköpen/förbrukningen har företaget en vinst, och är inköpen/ 7

1. BOKFÖRINGENS GRUNDER

förbrukningen högre än försäljningen har företaget en förlust. Denna rapport kallas resultaträkning.

Försäljning – Inköp/förbrukning Resultat

2. Enbart resultatet ger oss inte hela bilden av hur företaget mår, utan vi måste komplet­ tera den genom att avläsa företagets ekonomiska ställning. Detta görs vid en viss tidpunkt och visar oss företagets tillgångar och skulder. Skulderna brukar delas upp i skulder till ägarna, s k eget kapital, och övriga skulder, s k främmande kapital. Ett annat sätt att se på det är att det egna kapitalet är den del av Tillgångar som inte motsvaras av Skulder. Denna rapport kallas balansräkning.

Eget kapital Tillgångar Skulder

3. Företagets omgivning ställer också krav på redovisning av företagets verksamhet. På detta område finns därför lagar och regler, t ex vilka som är bokföringsskyldiga (bok­ föringslagen, BFL) och vilka som ska upprätta årsbokslut och årsredovisning (års­redo­ visnings­lagen, ÅRL).

Företaget måste motsvara samhällets krav. Samhället kan bestå av många grupperingar, t ex kunder, leverantörer, anställda och Skatteverket. Redovisningen ligger också till grund för företagets deklaration och därmed också taxeringen av företaget.

4. De minimikrav som lagen uppställer räcker sällan för att tillfredsställa ledningens ofta långtgående krav på ett riktigt beslutsunderlag. Detta tillgodoses genom att redovis­ ningen på olika sätt ska vara underlag för ekonomisk styrning. Vi kanske lägger en budget som ska följas upp eller gör olika kalkyler på nya produkter. Beslut som fattas internt måste ha korrekta underlag tagna från bokföringen. Allt detta sammantaget innebär att företagets redovisningssystem i praktiken ofta ger mer information än lagen kräver.

8

2.

Löpande bokföring Grundbegrepp När man bokför ska alla affärshändelser samlas på konton. Ordet konto betyder sam­ manställning och det är just vad det är. Om alla affärshändelser av samma slag, t ex hän­ delser i kontantkassan, samlas på ett konto är det lätt att få en överblick. Affärshändelsen måste ha ägt rum och den måste vara möjlig att uttrycka i monetära termer, dvs i pengar.

Dessutom behövs kontosammanställningarna när man ska stämma av bokföringen mot verkligheten.

Ett konto kan beskrivas som ett T (T-konto): Kassa Debetsida

Kreditsida

Kassakontot ovan är ett exempel på ett tillgångskonto. När kassan ökar bokför vi på kassakontots vänstra sida – vi debiterar kassakontot. När kassan minskar bokför vi på kas­ sakontots högra sida – vi krediterar kassakontot.

Begreppet saldo står för mellanskillnaden mellan debet- och kreditsidan på ett konto.

Dubbel bokföring innebär att varje affärshändelse noteras på minst två konton. Som exempel kan vi visa hur en överföring av pengar från kassan till plusgirokontot ska bok­ föras: (Ökning)

Kassa

(Minskning)

Plusgiro 15 000

(Ökning) Kassa

Plusgiro

(Minskning)

15 000

Kassakontot krediteras, när pengar tas ut från kassan, dvs när kassan minskar. Plusgirokontot debiteras, när pengar sätts in på plusgirot, dvs plusgirot ökar. Framför beloppet anges namnet på ”motkontot”, dvs det andra kontot som också berörs av affärshändelsen.

Sy­stemet med motkonto används för att man ska kunna kontrollera när eventuella fel uppstått.

9

2. LÖPANDE BOKFÖRING

Dubbel bokföring innebär alltså: Varje affärshändelse föranleder minst en debitering och en kreditering.

En debitering kan motsvara flera krediteringar eller en kreditering kan motsvara flera debiteringar.

Summan av alla debiteringar måste bli lika stor som summan av alla krediteringar.

En affärshändelse är en händelse som förändrar storleken och sammansättningen på fö­ retagets förmögenhet och som berör företagets ekonomiska relationer med omvärlden.

Att fördela affärshändelser på olika konton kallas kontering.

Balanskonton Tillgångar, eget kapital och skulder Man skiljer på balanskonton och resultatkonton. Balanskonton är tillgångskonton, eget kapital­ konton och skuldkonton. Resultatkonton är utgiftskonton och inkomstkonton. Detta avsnitt behandlar balanskontona. Till resultatkontona återkommer vi längre fram i kapitlet.

Kontona för tillgångar, eget kapital och skulder tillhör balanskontona. De kallas så för att de avslutas mot ett balanskonto (eller som det ofta kallas utgående balans, UB).

Exempel på tillgångskonton är inventarier, lager, kassa, plusgiro och bank.

Exempel på eget kapital- och skuldkonton är eget satsat kapital resp banklån.

Alla tillgångskonton ökar på debetsidan och minskar på kreditsidan, dvs debet = ökning och kredit = minskning. Med eget kapital- och skuldkontona är det tvärtom, dvs debet­ sidan betyder minskning (M) och kreditsidan ökning (Ö). (Ö) Debetsida

10

Tillgångar

(M) Kreditsida

(M)

Eget kapital/Skulder

Debetsida

(Ö)

Kreditsida

2. LÖPANDE BOKFÖRING

Exempel Följande exempel visar vad som sagts: 1 Ägaren satsar 10 000 kr i företaget. Pengarna sätts in på företagets plusgiro.

2 Företaget lånar 30 000 kr. Pengarna sätts in på företagets bankkonto.

3 Inventarier köps för 35 000 kr. Pengarna tas ut från banken.

TILLGÅNGAR (Ö) Debet 3)

Bank

(Ö) Debet 1)

Eget kap

(Ö) Debet 2)

Lån

EGET KAPITAL/SKULDER

Inventarier

Kredit (M)

(M) Debet

Eget kapital

35 000 Plusgiro

Plusgiro

Kredit (M)

(M) Debet

Lån

10 000 Bank Bank 30 000

Kredit (Ö)

10 000 1)

Kredit (Ö)

30 000 2)

Kredit (M)

Inventarier 35 000 3)

Exemplet visar hur den dubbla bokföringen fungerar.

Händelse 1: Ägarens egen kapitalinsats ökar, dvs Eget kapitalkontot krediteras. Framför beloppet anges motkontots namn, i detta fall ”Plusgiro”. Vid insättning ökar det med 10 000 kr, dvs det debiteras.

Båda kontona ökar således, men det är en debitering och en kreditering, dvs dubbel bok­ föring.

Händelse 2: Då företaget lånar 30 000 kr ökar skulden, dvs kontot för Lån krediteras. Motkonto är Bank som vid insättningen ökar med 30 000 kr, dvs kontot debiteras.

Händelse 3: Inventarier köps för 35 000 kr, dvs inventariekontot debiteras. Motkontot Bank krediteras, dvs minskas med samma belopp. Vi har 35 000 kr mindre på bank men istället motsvarande värde i inventarier.

11

2. LÖPANDE BOKFÖRING

ÖVNING 1 Bokför på nedanstående konton. Ange motkonto.

Affärshändelser 1 Ägaren satsar 50 000 kr i rörelsen. Pengarna sätts in på företagets plusgirokonto.

2 Inventarier köps för 24 000 kr. Betalningen sker via plusgiro.

3 Företaget lånar 80 000 kr. Beloppet sätts in på företagets bankkonto.

4 Ägaren satsar ytterligare 5 000 kr kontant som läggs i kassan. (Kontant betyder alltid till/från kassan.)

5 Företaget amorterar 8 000 kr på lånet. Betalningen sker genom plusgiro.

6 Ägaren gör ett privatuttag kontant med 4 000 kr. (Ledning: Eget kapital minskar.)

TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL/SKULDER

(Ö) Debet

Inventarier

Kredit (M)

(M) Debet

Eget kapital

Kredit (Ö)

(Ö) Debet

Kassa

Kredit (M)

(M) Debet

Lån

Kredit (Ö)

(Ö) Debet

Plusgiro

Kredit (M)

(Ö) Debet

Bank

Kredit (M)

12

2. LÖPANDE BOKFÖRING

ÖVNING 2 a) Bokför följande affärshändelser för ett företag.

Ange motkonto.

Affärshändelser 1 Ägaren satsar 58 000 kr i rörelsen. Pengarna läggs i kassan.

2 Företaget lånar 50 000 kr som sätts in på plusgirokontot.

3 Inventarier köps kontant för 30 000 kr.

4 Lånet amorteras med 8 000 kr. Pengarna tas ur kassan.

5 Ägaren gör ett privatuttag på 5 000 kr. Pengarna tas ur kassan.

b) 1 Hur stort är saldot på kassakontot efter det att ovanstående affärshändelser bok­ förts?

2 Hur stort är saldot på lånekontot vid samma tidpunkt?

TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL/SKULDER

(Ö) Debet

Inventarier

Kredit (M)

(M) Debet

Eget kapital

Kredit (Ö)

(Ö) Debet

Kassa

Kredit (M)

(M) Debet

Lån

Kredit (Ö)

(Ö) Debet

Plusgiro

Kredit (M)

13

2. LÖPANDE BOKFÖRING

Låt oss nu pröva att avsluta våra konton, dvs göra bokslut. De konton vi har använt är balanskonton. De avslutas med en utgående balans, förkortat UB och samlas i balansräk­ ningen.

TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL/SKULDER Inventarier

(Ö) Debet Bank

Kredit (M)

25 000 UB _______ 25 000

25 000 _______ 25 000

(Ö) Debet

Plusgiro

Kredit (M)

Eget kapital

10 000 UB _______ 10 000

10 000 _______ 10 000

(Ö) Debet

Bank

Kredit (M)

Lån 30 000 Inventarier

UB _______ 30 000

(M) Debet UB

(M) Debet UB

Eget kapital

Kredit (Ö)

10 000 Plusgiro _______ 10 000

10 000 _______ 10 000

Lån

Kredit (Ö)

30 000 Bank _______ 30 000

25 000 5 000 _______ 30 000

Utgående Balansräkning (UB) Tillgångar Inventarier Plusgiro Bank

25 000 10 000 5 000

Summa

40 000

Eget kapital /Skulder Eget kapital 10 000 Lån 30 000 Summa

40 000

Då kontona ska avslutas räknar vi ut summan som har bokförts på debet- resp kredit­ sidan. Det största beloppet anger kontots omslutning. På bankkontot ovan är debetsidan störst. Där har 30 000 kr bokförts, dvs detta är kontots omslutning.

På tillgångskonton kommer omslutningen av naturliga skäl att vara på debetsidan. På motsvarande sätt kommer kreditsidan att utvisa omslutningen på skuldkonton.

Från den summan avgår vad som bokförts på den motsatta sidan, i detta fall 25 000 kr på kreditsidan. Skillnaden (30 000 – 25 000 =) 5 000 kallas saldo eller utgående balans (UB) och förs vid bokslutet till balansräkningen, med angivande av kontots namn. De övriga kontonas saldon beräknas på motsvarande sätt och förs till balansräkningen. Om vi har bokfört rätt ska debet- och kreditsidan i balansräkningen vara lika stora då alla konton avslutas. Man säger att balansräkningen är i balans.

Balansräkningen visar vilka tillgångar företaget har och hur dessa finansierats med eget kapital och skulder. Det egna kapitalet är tillgångar minus skulderna. Ett annat sätt att se på det, är att det egna kapitalet är den del av tillgångarna som inte motsvaras av skulder. Är skulderna större än tillgångarna är det egna kapitalet negativt.

Eget kapital Tillgångar Skulder

14

30 000 _______ 30 000

2. LÖPANDE BOKFÖRING

ÖVNING 3 Bokför följande affärshändelser på angivna kon­ ton och gör bokslut.

TILLGÅNGAR (Ö) Debet

Inventarier

Kredit (M)

Affärshändelser 1 Ägaren startar sin firma och satsar 100 000 kr i företaget. Beloppet sätts in på ett nyöppnat plusgirokonto.

(Ö) Debet

Bilar

2 Ägaren köper en firmabil, en begagnad ­Volvo för 50 000 kr. Betalningen sker via plusgiro.

Kredit (M)

3 Från plusgiro tas 7 000 kr ut för att ha till hands i företagets kassa.

4 Banken beviljar företaget ett lån på 40 000 kr som sätts in på ett bankkonto.

(Ö) Debet

Kassa

5 En dator köps för 10 000 kr. Betalning sker via plusgiro.

Kredit (M)

6 Banklånet amorteras med 2 000 kr. Beloppet överförs från företagets bankkonto.

7 Kontorsmöbler köps kontant för 6 500 kr.

8 Ägaren tar 200 kr från företagets kassa för eget bruk (så kallat privatuttag). (Ö) Debet

Plusgiro

9 Ägaren köper ytterligare en bil till firman, en begagnad Saab, för 25 000 kr. Betalning sker via plusgiro.

Kredit (M)

10 En kopiator köps för 7 000 kr. Betalning sker via plusgiro.

EGET KAPITAL/SKULDER

(Ö) Debet

Bank

Kredit (M)

(M) Debet

Eget kapital

Kredit (Ö)

(M) Debet

Lån

Kredit (Ö)

Utgående Balansräkning (UB) Tillgångar Inventarier ..............................

Bilar

..............................

Kassa

..............................

Plusgiro

..............................

Bank

..............................

Summa tillgångar

..............................

Eget kapital/Skulder Eget kapital Lån

.............................. ..............................

Summa EK/Skulder ..............................

15

2. LÖPANDE BOKFÖRING

Vad visar en balansräkning?

Om allt är rätt bokfört ska balansräkningen se ut så här: Kapitalanvändning

UB år 1 Balansräkning

Tillgångar Inventarier 23 500 Bilar 75 000 Kassa 300 Plusgiro 1 000 Bank 38 000

Summa tillgångar

137 800

Kapitalanskaffning

Eget kapital/Skulder Eget kapital Lån

99 800 38 000

Summa EK/Skulder

137 800

Företagets balansräkning visar hur kapitalet har anskaffats och hur det använts.

Kapitalanskaffningen framgår av kreditsidan, antingen lånar företaget det kapital som be­ hövs eller så satsas det av företagets ägare som eget kapital (man brukar säga att det egna kapitalet utgör företagets skuld till ägaren).

Kapitalanvändningen framgår av debetsidan. I detta fall finns kapitalet som inventarier och bilar samt i kassa, plusgiro och bank.

Balansräkningen måste balansera, dvs debet = kredit. Företaget kan inte gärna använda mer kapital än vad som anskaffats (och inte mind­re heller, om man som användning även räknar det kapital som finns tillgängligt i kassa samt på plusgiro och bank).

Balansräkningen visar företagets förmögenhetsställning vid en viss tidpunkt, t ex årsskiftet.

Man kan jämföra en balansräkning med den egna självdeklarationen som är en för­ mögenhetssammanställning vid en viss tidpunkt, 31/12, men den är utifrån personens perspektiv, inte företagets.

16

2. LÖPANDE BOKFÖRING

Kontinuitetsprincipen Principer i redovisning tillhandahåller en viss vägledning. En princip som aldrig ifråga­ sätts är att det ska finnas en kontinuitet mellan åren i bokföringen. Det vill säga att om vi avslutar ett konto med en utgående balans (UB) ska vi också börja nästa år med samma summa som ingående balans (IB).

En ramsa att minnas: UB vid årets slut blir automatiskt IB vid nästa års ­början.

Företagets kassa var 300 kr den 31/12. Den 1/1 startar ett nytt år med 300 kr i kassan. På motsvarande sätt behandlas övriga konton. När det nya året börjar ser det således ut så här på företagets balanskonton: TILLGÅNGAR (Ö) Debet IB

(Ö) Debet IB

(Ö) Debet

EGET KAPITAL/SKULDER Inventarier 23 500

Bilar

Kassa 300

(Ö) Debet

Plusgiro

(Ö) Debet IB

Kredit (M)

75 000

IB

IB

Kredit (M)

(M) Debet

Eget kapital

Kredit (Ö)

IB

99 800

Lån

Kredit (Ö)

IB

38 000

(M) Debet

Kredit (M)

Kredit (M)

1 000

Bank

Kredit (M)

38 000

17

2. LÖPANDE BOKFÖRING

ÖVNING 4 Bokför följande affärshändelser för år 2 och gör bok­slut. För in föregående års UB som IB år 2.

Hämta IB-beloppen från föregående sida.

TILLGÅNGAR (Ö) Debet

Inventarier

Kredit (M)

Affärshändelser

(Ö) Debet

Bilar

Kredit (M)

(Ö) Debet

Kassa

Kredit (M)

(Ö) Debet

Plusgiro

Kredit (M)

1 Banklånet slutamorteras, dvs hela lånet beta­ las tillbaka. Beloppet överförs från företagets bankkonto.

2 Ett nytt lån beviljas från en annan bank på 10 000 kr. Beloppet sätts in på företagets bank­ konto.

3 Ägaren satsar ytterligare 10 000 kr i före­taget.

Beloppet sätts in på plus­giro.

4 Den begagnade Saaben lyckas företaget sälja för samma belopp som den köpts för, dvs 25 000 kr kontant.

5 Ägaren gör ett privatuttag på 5 000 kr ur före­ tagets kassa.

6 Från plusgirot överförs 4 000 kr till bankkon­ tot.

7 Tilläggsinventarier köps för 3 000 kr. Betalning via plusgiro.

EGET KAPITAL/SKULDER

(Ö) Debet

Bank

Kredit (M)

(M) Debet

Eget kapital

Kredit (Ö)

(M) Debet

Lån

Kredit (Ö)

Balansräkning Tillgångar Inventarier ..............................

Bilar

..............................

Kassa

..............................

Plusgiro

..............................

Bank

..............................

Summa tillgångar 18

..............................

Eget kapital/Skulder Eget kapital Lån

.............................. ..............................

Summa EK/Skulder ..............................

2. LÖPANDE BOKFÖRING

ÖVNING 5 TILLGÅNGAR (Ö) Debet

Inventarier

Kredit (M)

För in de ingående balanserna för år 3. Hämta IBbeloppen från UB år 2 på föregående sida. Bokför följande händelser och gör bokslut för år 3.

Affärshändelser: Affärshändelser

(Ö) Debet

Bilar

Kredit (M)

(Ö) Debet

Kassa

Kredit (M)

1 Lånet amorteras med 5 000 kr. Beloppet beta­ las från företagets bankkonto.

2 Från bankkontot överförs 3 000 kr till plus­ girot.

3 Ägaren tar ut 6 000 kr från banken för eget bruk.

4 Från plusgirot överförs 3 000 kr till banken.

5 Ägaren betalar privata räkningar med 1 000 kr via företagets plusgiro.

6 Den kontorsstol som köptes år 1 var röd. Äga­ ren tycker bättre om grönt i år och lyckas byta jämnt mot en grön stol.

7 Från kassan överförs 20 000 kr till plusgirot.

EGET KAPITAL/SKULDER (Ö) Debet

(Ö) Debet

Plusgiro

Bank

Kredit (M)

(M) Debet

Eget kapital

Kredit (Ö)

(M) Debet

Lån

Kredit (Ö)

Kredit (M)

Balansräkning Tillgångar Inventarier ..............................

Bilar

..............................

Kassa

..............................

Plusgiro

..............................

Bank

..............................

Summa tillgångar

..............................

Eget kapital/Skulder Eget kapital Lån

.............................. ..............................

Summa EK/Skulder ..............................

19

Sakregister A affärshändelse 9, 32 aktiebolagets redovisning 165 aktiekapital 48, 165 anläggningsregister 185 arbetsgivaravgifter 129 arbetsgång vid bokslut 40 arkivering 212 A-skatt 128 avläsa företagets ekonomiska ­ställning 8 avstämning 79, 146 – av löpande balanskonton 146 – av skattekonto 164

eSKD 140 EU-handel 151, 153

B balansera 16 balanserat resultat 49 balanskonto 10 balanskontona i BAS-kontoplanen 37 balansräkning 8, 14, 16 BAS-boken med kontoplan 90 BAS-gruppen 133 BAS-kontoplanen 35, 278 bilar 122 bokföra årets resultat 41 bokföring 7 – av ingående moms 54 – av löner 129 – av moms 154 – av utgående moms 53 – med hjälp av dator 88 bokföringsbrott 212 bokföringslagen 8, 202, 203, 269 Bokföringsnämnden 133, 202 bokföringsprogram 88 bokföringsskyldighet 204, 205 bokslut 14 bokslutsdispositioner 170 bokslutsunderlag 226 bruttolön 128

G gemensam verifikation 101 god redovisningssed 202 grundbok 209

D debet 9 debitering 10 differentierad moms 52 dricks 112 dröjsmålsränta 72 dubbel bokföring 85 E egenavgifter 129 eget kapital 23 – i aktiebolag 48 – i enskild firma 42 eget kapitalkonto 10 engelsk ordlista 266

F faktureringsavgift 74 faktureringsmetod 58, 65, 224 finansiell förändring 32 F-skatt 128 förenklade redovisningsregler 222 förenklat bokslut 226 förmögenhetsställning 16 förutbetald intäkt 197 förutbetald kostnad 197 förvaring 212

H huvudbok 210 I inbetalning 171 inbetalning av moms 151 indirekt metod för avskrivning 172 ingående balans (IB) 17, 50 ingående moms 54 inkassoavgift 74 inkomst 32, 171 inkomstkonto 21 intäkt 171 inventering 186 K kapitalanskaffning 16 kapitalanvändning 16 kassaredovisning 98 KI-företag 222 kontantmetoden 224 konteringsstämpel 90 kontinuitetsprincipen 17 konto 9 kontoklass 36 kontokort 103, 107 kontoplan 35 kontoslag 23 kontotabell 227 kostnad 170 kredit 9 kreditaffär 58, 65 kreditering 10 kreditnota från leverantör 76 kreditnota till kund 75 kundfordring 65, 78 kundfordringskonto 78

L lagar 8 leasing/hyra av personbil 122 leverantörsskulder 58, 78 leverantörsskuldkonto 78 löpande bokföring 9, 205, 224 M mervärdesskatt (moms) 52 momsredovisning 151 mäta företagets resultat 7 N nollning av det egna kapitalet i ­enskild firma 50 nya och gamla vinstmedel 166 P p-böter 123 pensionsavgifter 136 periodisering 170, 197 – av anläggningstillgångar 171 – av omsättningstillgångar 186 personalutgift 128 privat insättning 48 privat uttag 48, 166 påminnelseavgift 74 R redovisning 7 regler 8 representation 110 reservfond 165 reskontra 78 resultatkonto 21 resultatkontona i BAS-kontoplanen 38 resultaträkning 8, 21 räkenskapsår 204 S samhällets krav 8 semesterersättning 129 semesterlön 129 sidoordnad löneredovisning 136 skatteförfarandelagen 132 skattedeklaration 140, 151, 158 skattekonto 132, 152 Skatteverket 132, 140 skuldkonto 10 sociala avgifter 129 T tillgångskonto 10 T-konto 9, 90 trängselskatt 122

279

SAKREGISTER

U underlag för ekonomisk styrning 8 upplupen intäkt 197 upplupen kostnad 197 upplägg av eget bokföringssystem 213 utbetalning 170 utgift 32, 170 utgiftskonto 21 utgående balans (UB) 10, 17, 50 utgående moms 53 V vanlig affärshändelse 98 varuredovisning 196 verifikationer 205 verifikationslista 209 Å årsbokslut 211 årsredovisning 212 årsredovisningslagen 8 Ö öppningsbalansräkning 224 öresutjämning 72 överkursfond 165

280

DEBET

|

|

|

FAKTABOK

KREDIT

Bokföring från början

Faktabok

Bokföring från början är en kombinerad fakta- och övningsbok som inte förutsätter några förkunskaper i bokföring/redovisning. Boken innehåller teori och ett stort antal övningar och praktikfall baserade på autentiska verifikationer och vanligt förekommande affärshändelser.

Målet är att läsarna ska lära sig så mycket bokföring att de självständigt kan sköta den löpande bokföringen i ett mindre företag eller assistera i detta arbete i en större rörelse.

Bokföring från början är speciellt lämplig för praktiskt inriktade kurser på utbildningsföretag, YH-utbildningar, komvux, studieförbund och inom ramen för företagsintern utbildning. Tack vare den klara pedagogiska linjen är den även utmärkt för självstudier.

Till boken finns separat facit med fullständiga lösningar och förslag på studieplan.

Som studerande får du gratis tillgång till det webbaserade ekonomiprogrammet Visma eEkonomi.

Bokföring från början har skrivits av Rolf Johansson, Claes Ridderström och Caroline Östgren. Författarna har långvarig erfarenhet av redovisningsarbete och undervisning för yrkesverksamma vuxna.

Bokföring från början utgör tillsammans med Bokslutet från början ett heltäckande läromedelspaket i bokföring, årsbokslut och årsredovisning.

Best.nr 47-15178-3 Tryck.nr 47-15178-3