Civilsamhällesvetenskap
En grundbok
M AGNUS K ARLSSON , J OHAN VON E SSEN , E MILIA FORSSELL , M ALIN L INDBERG & J OHAN VAMSTAD ( RED .)
Civilsamhällesvetenskap
En grundbok
M agnus K arlsson , J ohan von E ss E n , E M ilia Forss E ll , M alin l indb E rg & J ohan va M stad (r E d .)
Innehåll
Förord 11
Författarpresentationer 12
1. Inledning 15
Magnus Karlsson
Civilsamhällesvetenskap som ämne 17
Ett ämne i samtiden 18
Bokens teman och innehåll 19
Vad är det svenska civilsamhället? 20
Vad görs i det svenska civilsamhället? 20
Vad betyder det svenska civilsamhället? 21
En blick framåt 22
Del 1. Vad är det svenska civilsamhället? 25
2. Civilsamhället — ett försök att få syn på ett omstritt begrepp 26
Johan von Essen
Ett mångtydigt och normativt begrepp 27
Kärt barn har många namn 27
Ett förslag på definition – med variationer 28
Om civilsamhällets rumslighet 31
Substantiella och funktionella definitioner 33
Civilsamhällets civiliserande dimension 34
Civilsamhällets konfliktdimension 35
Civilsamhällets civila dimension 36
Om det normativa 37
Avslutande diskussion 39
Referenser 40
3. Föreningssverige: historien om de frivilliga sammanslutningarna 42
Rebecka Andersen & Hannes Rolf
Civilsamhället före 1870 42
Folkrörelserna 44
Väckelserörelsen 45
Nykterhetsrörelsen 46
Arbetarrörelsen 46
Kvinnorörelsen 47
Civilsamhället och välfärdsstaten 47
Det glömda civilsamhället 49
Avslutande diskussion 50
Referenser 52
4. Civilsamhället som en tredje sektor mellan stat och marknad 53
Kristin Strømsnes
Sektorperspektivet 53
Balansen mellan samhällets olika sektorer 56
Regimteori 59
Fält, relationer och scenstilar 61
Avslutande diskussion 63
Referenser 65
5. Civilsamhället och demokratin: normer, deltagande och oro 67
Erik Amnå, Ali Abdelzadeh & Erik Lundberg
Förhållandet mellan begreppen demokrati och civilsamhälle 68
Några samtida förutsättningar för civilsamhällets demokratibidrag 70
Skillnader i tillit och känsla av gemenskap i olika områdestyper 72
Politiskt deltagande i socioekonomiskt skilda områden 75
Skillnader i oro över utmaningar i lokalsamhället 79
Avslutande diskussion: Kan civilsamhället utveckla även den samtida svenska
demokratin? 81
Referenser 83
Del 2. Vad görs i det svenska civilsamhället? 85
6. Informella insatser i civilsamhället 86
Magnus Jegermalm
Ökat intresse för informella insatser 87
Informella insatser inom olika forskningstraditioner 88
Informella insatser i Sverige sedan 1990-talet och framåt 90
Olika typer av informella hjälpgivare 92
Ideellt arbete och informella insatser som kompletterande eller uteslutande aktiviteter 92
Avslutande diskussion 93
Referenser 96
7. Innovation i civilsamhället – traditioner och trender 98
Malin Lindberg
Innovation i tid och rum 99
Civilsamhällets innovativa historia 100
Civilsamhällets innovationsförmåga 102
Särart och mervärde i civilsamhällets innovativitet 104
Begränsningar i civilsamhällets innovationsförmåga 106
Önskvärdheten i civilsamhällets innovativitet 108
Avslutande diskussion 109
Referenser 111
8. Det svenska civilsamhällets organisationslandskap 113
Pelle Åberg
Omfattning och utbredning 114
Antal och fördelning mellan olika juridiska former 114
Verksamhetsområden 118
Ekonomisk aktivitet, omsättning och finansieringskällor 119
Anställda 121
Det ideella arbetets omfattning och värde 122
Vad grundar sig den officiella statistiken på? 123
Vad faller utanför? 124
Statistik på regional och lokal nivå – exemplet Civilsamhälleskartan 125
En lokal fördjupning av organisationstäthet 129
Avslutande diskussion 130
Referenser 132
9. Religion och civilsamhälle i Sverige – ett samtida perspektiv 134
Linnea Lundgren & Martha Middlemiss Lé Mon
Det religiösa civilsamhället 135
Religion i Sverige 137
Det religiösa civilsamhället i Sverige – roller och villkor 139
Statens relation till det religiösa civilsamhället 141
Samverkan mellan offentliga och religiösa aktörer – konkreta exempel 143
Avslutande diskussion 145
Referenser 146
10. Religion och civilsamhälle i Sverige – ett historiskt perspektiv 149
Elisabeth Christiansson Drake & Stig Linde
Enhetssamhället och 1686 års kyrkolag 150
Enhetssamhällets gradvisa upplösning 151
Tidiga fria församlingar 152
Upplysning och frihetliga ideal 153
1782 års judereglemente 154
Regeringsformen 1809 154
Liberalismens genombrott 155
Väckelse och frikyrkor 155
Andra samfund än statskyrkan tillåts 156
Föreningsliv utöver förkunnelse 157
Diakoniinstitutioner för vård och utbildning 158
Religionsfrihet 1951 160
Islam 161
Avslutande diskussion 161
Referenser 162
11. Den sociala frivilligrörelsen i Sverige då och nu 164
Hans Swärd
Den sociala frivilligrörelsen 165
Klassificering av sociala frivilligorganisationer 166
Tre tidsperioder 168
Från franska revolutionen till den svenska rösträttsreformen 170
Tidsperioden från 1921 till 1991 176
Systemskifte i svensk välfärd 179
Avslutande diskussion 183
Referenser 185
12. Filantropi och civilsamhälle i Sverige och andra länder 187
Johan Vamstad
Vad är filantropi? 187
Filantropi och civilsamhället 189
Filantropi i Sverige 190
En ny filantropi i Sverige 191
Filantropi och insamling 193
Kritiska perspektiv på filantropi 195
Vad filantroper gör i Sverige och Norden 196
Filantropi och entreprenörskap 197
Filantropi för barn och unga 198
Filantropi och forskning 199
Avslutande diskussion 201
Referenser 202
13. Civilsamhället och den civila beredskapen 204
Magnus Karlsson
Samhällssäkerhet, civil beredskap och totalförsvar 205
Civil beredskap och civilsamhälle 207
Den svenska försvars- och krisinsatsviljan 208
En kort tillbakablick 209
En stor vilja att försvara och hjälpa till 210
Vem vill försvara och hjälpa till? 211
Organisationers roll och beredskap 212
De frivilliga försvarsorganisationerna 213
Svårt att samla det civila samhället 214
Individuell och kollektiv beredskap 215
Prepping som civil beredskap 215
Avslutande diskussion: Mot framtiden 216
Referenser 218
14. Civilsamhället och integrationen 220
Emilia Forssell
Migrationen till Sverige 220
Integration, olika perspektiv och angränsande begrepp 221
Integration – ett mångfacetterat begrepp 222
Konkreta infallsvinklar på integration 223
Integrationspolitik med olika profil 224
Integrationspolitikens resultat 225
De senare årens integrationspolitik 226
Integration genom föreningslivet 226
Överenskommelse inom integrationsområdet 228
Samverkansprojekt för integration – möjligheter och svårigheter 228
Svårt mäta integration 229
Civilsamhället och de äldre – exempel 230
Generell äldrepolitik för inkludering och delaktighet 231
Föreningsprojekt för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre i
Sverige 232
Utrikes födda äldre 233
Avslutande diskussion 235
Referenser 238
Del 3. Vad betyder det svenska civilsamhället? 241
15. Professionalisering av politisk påverkan 242
Joanna Mellquist
Professionalisering av civilsamhället, några teoretiska begrepp 243
Byråkratisering 243
Oligarki 244
Marknadisering 245
Professionalisering, medlemskap och demokrati 245
Påverkansarbete och media i civilsamhället 247
Policyprofessionellas roll 248
Tankesmedjornas roll i civilsamhället 249
Tankesmedjornas agendasättande funktion 250
Tankesmedjornas finansiering och inriktning 251
Avslutande diskussion: Om civilsamhällets professionalisering och demokratiska bidrag 253
Referenser 255
16. Eliter och elitisering i civilsamhället 258
Roberto Scaramuzzino
Makt, resurskoncentration och ojämlikhet i civilsamhället 259
Ledare, eliter och avståndet till medlemmarna 260
En studie om civilsamhälleseliter 262
Den svenska civilsamhälleselitens sammansättning i jämförelse 263
Det sociala kapitalets betydelse för civilsamhälleselitens status 267
Avslutande diskussion 271
Referenser 273
17. Aktivism i civilsamhället 275
Hanna Bäckström Olofsson
Aktivism i Sverige – en kort historik 276
Olika protesttraditioner och strategier för förändring 277
Civil olydnad – en liberal definition 278
Civil olydnad och demokrati 280
Direkt aktion – en anarkistisk protesttradition 281
Direkt social aktion – socialt engagemang som protesthandling 283
Direkt aktion och demokrati 284
Avslutande diskussion 285
Referenser 286
18. Ideologi i civilsamhället 289
Ola Segnestam Larsson
Ideologi omtvistat redan från början 289
Två huvudstråk för definitioner av ideologi 291
Ideologi i forskningen om organisationer 293
Ideologi i forskningen om civilsamhällesorganisationer 295
Ideologi som särart i civilsamhället 297
Ideologi i rörelse 298
Avslutande diskussion: Ideologi som gränsarbete 299
Referenser 302
19. Tillit och civilsamhälle 304
Susanne Wallman Lundåsen
Olika dimensioner av mellanmänsklig tillit 305
Civilsamhälle och olika former av tillit 307
Civilsamhället, tillit och mångfald 311
Avslutande diskussion 314
Referenser 315
20. Det civila samhällets plats och geografi 318
Marie Nordfeldt
Civilsamhället på olika geografiska nivåer 319
Civilsamhällets geografi; likheter och skillnader mellan länder 320
Civilsamhällets geografi; likheter och skillnader inom länder 321
Hur har geografiska likheter och skillnader analyserats teoretiskt? 322
Ömsesidigt beroende och samverkan mellan civilsamhälle och kommuner 325
Lokala civilsamhällesregimer 326
Resursmobiliseringsteori 327
Civilsamhällets roll som ”röst” och företrädare för grupper och individer 328
Avslutande diskussion 329
Referenser 330
Register 334
Förord
Jag är väldigt glad över att härmed kunna presentera den första svenska boken i civilsamhällesvetenskap. Den är frukten av många kollegors forskning och publicering under lång tid kring bland annat civilsamhälle, ideella organisationer, frivilligt arbete, medborgerligt engagemang och sociala rörelser. Därför vill jag rikta ett varmt tack till alla dessa kollegor, både i och utanför Sverige, som lagt den grund som civilsamhällesvetenskapen vilar på.
Jag vill också tacka alla de organisationer i det civila samhället som på olika sätt bidragit till forskningsarbetet som har gjorts. Det är uppenbart att det finns ett stort intresse för att utveckla kunskapen i och om det svenska civila samhället, och det ligger i forskningens uppgift att utifrån sin rationalitet och sina förutsättningar möta ett sådant intresse. Ett särskilt tack riktas till Ersta diakoni, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen, Röda Korset och Sveriges stadsmissioner, vars stöd gjort arbetet med denna bok möjligt.
Vidare vill jag tacka alla de författare som med stor kompetens, samarbetsvilja och ödmjukhet bidragit till den här boken. Jag är väldigt glad att vi har kunnat samla en stor andel av de mest erfarna författarna på området och att de bidragit med sina respektive specialkunskaper för att belysa civilsamhället från många viktiga perspektiv. I samband med det vill jag tacka doktorand Sara Vilgeus Loy, som först kom med idén om denna bok.
Till sist vill jag rikta ett varmt och ödmjukt tack till mina medredaktörer professor Johan von Essen, docent Emilia Forssell, professor Malin Lindberg och docent Johan Vamstad. Utan deras hårda arbete, engagemang, erfarenhet, kunskap och uthållighet hade den här boken aldrig blivit av. Jag är mycket stolt över att ha fått arbeta med dem.
Stockholm i april 2025
Magnus Karlsson
Författarpresentationer
Magnus Karlsson (red.) är professor i civilsamhällesvetenskap och förestår Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola. Han har tidigare forskat kring socialt inriktade organisationer i det civila samhället och har på senare år kommit att intressera sig för frågor om civil beredskap.
Johan von Essen (red.) är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier och arbetar vid Centrum för civilsamhällesstudier, Marie Cederschiöld högskola. Han har främst forskat om medborgerligt engagemang, med särskilt intresse för vad det betyder för människor som arbetar ideellt. von Essen har också intresserat sig för civilsamhällets idéhistoriska rötter och politiskt teoretiska innebörder.
Emilia Forssell (red.) är docent i socialt arbete och lektor vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola. Hon forskar om det civila samhället, välfärd och omsorg i nationella och transnationella sammanhang.
Malin Lindberg (red.) är adjungerad professor vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld högskola samt gästprofessor vid Malmö universitet och professor vid Luleå tekniska universitet. Hon studerar nytänkande lösningar på samhällsutmaningar i termer av social innovation, med fokus på civilsamhällets roll och tvärsektoriell samverkan.
Johan Vamstad (red.) är docent i statsvetenskap, verksam som lektor vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola. Han forskar om välfärdsstatens organisering, idéburen välfärd och filantropi.
Ali Abdelzadeh är lektor och docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna. Hans forskningsintresse kretsar kring ungas samhällsengagemang och politiska deltagande samt utvecklingen av för demokratin viktiga kompetenser, såsom social tillit, tolerans och politiskt förtroende. Abdelzadeh forskar även om Iran och kurdisk politik samt frågor som berör segregation. Vid sidan av sitt arbete inom akademin har han varit verksam som tjänsteman inom offentlig förvaltning. Han har bland annat arbetat med uppdrag inom ungdomspolitiken och politiken för det civila samhället samt med frågor som rör segregation.
Erik Amnå är professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, forskar och föreläser om demokratins utveckling, särskilt civilsamhällets roll och ungas politiska utveckling. Hans övriga engagemang omfattar bland annat Höj Rösten politikerskola, liksom statliga utredningar om demokratins framtid, imamutbildning, folkbildning och samhällsorientering för nyanlända.
Rebecka Andersen är forskare vid Marie Cederschiöld högskola och forskar om barn och unga, i synnerhet flickor, som blivit föremål för samhälleliga insatser ur ett historiskt perspektiv. Ansvarsfördelningen mellan stat, civilsamhälle och familj när det gäller omhändertagande av ungdomar har utgjort ett särskilt intresse.
Hanna Bäckström Olofsson är filosofie doktor i genusvetenskap och lektor i socialt arbete vid Umeå universitet. Hon forskar om ideellt socialt arbete, social mobilisering och våld i nära relationer.
Elisabeth Christiansson Drake är teologie doktor, verksam som lektor vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola. Hon undervisar i praktisk teologi och forskar om diakoni och kristendomens utveckling i det moderna Sverige.
Magnus Jegermalm är professor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Marie Cederschiöld högskola. Han har sedan slutet av 1990talet bedrivit forskning om anhörigomsorg, anhörigstöd och samspelet mellan anhöriga och andra välfärdsaktörer, såsom offentlig omsorg eller ideella organisationer.
Stig Linde är socionom och filosofie doktor i socialt arbete, docent i praktisk teologi med inriktning på diakoni och socialt arbete, verksam som universitetslektor vid Socialhögskolan i Lund. Där undervisar han om organisationsteori och utvärdering. Hans forskning rör främst idéburna organisationer och socialt arbete i det civila samhället.
Erik Lundberg är lektor och docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna och forskare vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola. Hans forskningsintressen inkluderar samhällsengagemang, politiskt deltagande, civilsamhällets bidrag till demokrati och offentlig förvaltning.
Linnea Lundgren är filosofie doktor och lektor i religionsbeteendevetenskap vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola. Hon är också gästforskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR), Lunds universitet. Hennes forskning fokuserar på frågor som rör olika aspekter av religion och civilsamhälle, med särskilt intresse för religiös mångfald, samspelet mellan civilsamhälle och stat, religiösa gruppers utsatthet för hot och hat, religiösa aktörers roll i kris samt levd religion.
Joanna Mellquist är filosofie doktor i sociologi och verksam vid SCORE, Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om policyprofessionellas roll i civilsamhället, med särskilt fokus på hur privata och ickestatliga aktörer, som tankesmedjor, påverkar klimatpolitiken. Hon använder främst kvalitativa etnografiska metoder i sina studier.
Martha Middlemiss Lé Mon är doktor i religionssociologi, verksam som forskare och föreståndare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet. Hon forskar om religion, livsåskådningar och värderingar, ofta med fokus på välfärdsfrågor, civilsamhälle och samverkan mellan olika organisationer.
Marie Nordfeldt är filosofie doktor i kulturgeografi och professor i socialt arbete vid Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet. Hon forskar om civilsamhällets roll inom välfärdsområdet, både inom det socialpolitiska fältet och om bredare välfärdsfrågor, såsom samhällsservice och infrastruktur.
Hannes Rolf är forskarassistent vid Stads och kommunhistoriska institutet samt postdoktor vid Historiska institutionen, båda på Stockholms universitet. Hans främsta forskningsintressen är folkrörelser och urbanhistoria, med särskild inriktning på bostadshistoria.
Roberto Scaramuzzino är docent i socialt arbete, verksam som universitetslektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Han forskar om det civila samhällets roll i välfärden. För närvarande leder han ett forskningsprojekt om hur högerpopulistiska partiers tillträde till makten påverkar relationen mellan stat och civilsamhälle.
Ola Segnestam Larsson är docent i företagsekonomi, verksam som forskare vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola. Han forskar om organisering och ledning i ideella organisationer.
Kristin Strømsnes är professor och viceföreståndare vid Institutionen för jämförande politik, Universitetet i Bergen. Hon forskar bland annat om politiskt deltagande och mobilisering samt frivilliga organisationer och civilt engagemang i Norge och Skandinavien.
Hans Swärd är socionom och tjänstgör som seniorprofessor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Han forskar om välfärd, socialpolitik och sociala problem, som fattigdom, hemlöshet och barn som far illa.
Susanne Wallman Lundåsen är biträdande professor i statsvetenskap, verksam som forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Hon forskar om social polarisering, tillit och civilsamhällets roll i den lokala demokratin.
Pelle Åberg är docent i statsvetenskap och verksam som lektor vid Centrum för civilsamhällesforskning, Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola. Han forskar om olika aspekter av civilsamhället och dess organisationer i och utanför Sverige, och om relationerna mellan civilsamhälle, stat, marknad och familj, på senare tid med ett fokus på lokal nivå och i rurala områden.
1. Inledning
Magnus Karlsson
I oktober 2021 blev jag som chef för Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola varse regeringens beslut om att inrätta ämnet civilsamhällesvetenskap och att ge högskolan rättigheter att utfärda kandidatexamen i detta nya ämne. Beslutet hade föregåtts av ett omfattande förberedande arbete av mig och mina kollegor (varav några är medredaktörer till denna bok), och som brukligt av en kollegial granskning koordinerad av Universitetskanslersämbetet. Beslutet var naturligtvis mycket glädjande, men förvånade mig samtidigt lite; det hade gått oväntat snabbt från det att vi bestämde oss för att ansöka om utbildningsrättigheter i ämnet till dess att vi faktiskt erhöll desamma. Jag tolkade det – och gör det fortfarande – som att tiden var mogen för att kunskapen om civilsamhället skulle få sin egen plats i akademien, och att den kompetens inom ämnet som vi vid Centrum för civilsamhällesforskning hade att erbjuda var gott och väl tillräcklig. Dessa två betingelser ser jag också som huvudsakliga skäl till att vi alls utformade en ansökan.
Att skriva historien om den svenska forskningen om det civila samhället låter sig inte göras i detta inledningskapitel. Än mindre att ge sig på att skriva den historia om ämnet som olika inblandade parter kan vara överens om. I stället vill jag, utifrån att jag funnits i anslutning till forskningen under lång tid, skissera en översiktlig bild från min horisont, framför allt som verksam, sedan början av 1990talet, på Sköndalsinstitutet (numera en del av Marie Cederschiöld högskola).
För mig börjar historien om civilsamhällesvetenskap i och med den statliga utredningen Frivilligt socialt arbete – kartläggning och kunskapsöversikt (SOU 1993:82) som samordnades av Lars Svedberg vid dåvarande Sköndalsinstitutet (i dag en del av Marie Cederschiöld högskola) i samarbete med Erik Blennberger, Kerstin Isaksson, Eva Jeppsson Grassman och Roger Qvarsell. Arbetet skulle ”bidra till ökad kunskap och stimulera debatt om frivilligt socialt arbete i Sverige”, och man måste nog tillstå att så blev fallet. Under de kommande åren engagerade sig ett stort antal forskare från skilda discipliner i arbetet att förstå det frivilliga arbete som pågick runt om i Sverige, och som till dess ofta setts som underutvecklat i internationell jämförelse till följd av den starka svenska välfärdsstaten. Det här är som sagt inte platsen för att beskriva och värdera den kunskapsutveckling som följde, men min bild är att det arbete som gjordes av Tommy Lundström och Filip Wikström inom ramen för det internationella The Johns Hopkins Comparative Non-Profit Sector Project var ett viktigt
bidrag i försöken att förstå organisationer och dess roller i civilsamhället. Även forskare som Lars Trägårdh, Erik Amnå, Bo Rothstein och Hans Zetterberg bidrog på ett betydelsefullt sätt när fältet etablerades. Under denna tid skapades tankefigurer som skiljde den svenska frivilligheten (som ofta också benämndes som den tredje sektorn eller den ideella sektorn) från staten, marknaden och ibland också familjen. Ambitionen att identifiera och avgränsa frivillighetens plats och roll i samhället var tydlig, och i det arbetet blev naturligtvis gränserna mellan de olika samhällssektorerna av särskilt intresse. Frivilligsektorn sågs till exempel i SOU 1993:82 skilja sig från marknadssektorn genom att den inte var vinstdrivande, från familjen genom att den inte var informell och från staten genom att den var privat. I den här bokens kapitel blir det emellanåt tydligt att denna fråga fortfarande är aktuell, och att olika författare definierar civilsamhälle, frivilligsektor och andra näraliggande begrepp på olika sätt. Detta kan naturligtvis framstå som förvirrande för en läsare –särskilt som ambitionen är att erbjuda en introduktion till ämnet – men jag och den redaktörsgrupp som jag arbetat med ser olika förståelser av begreppen som en närmast oundviklig del av en pågående kunskapsprocess. Vi menar att försök att återge enstaka, heltäckande definitioner både skulle göra kunskapsfältet orättvisa (där finns ingen sådan enhetlighet!) och begränsa tanken inför framtida tolkningar. Det betyder inte att varje enskild författare får vara slarvig med sin egen begreppsapparat, och en uppmaning till bokens läsare är att reflektera kring hur begreppsanvändningen skiljer sig åt och vad sådana skillnader representerar, snarare än att enbart förvånas och kanske störas av olikheterna. Forskningen kring det som då kallades för frivilligsektorn som följde på det tidiga 1990talet präglades också av tvär och mångvetenskaplighet. Inom detta fält samsades forskare i socialt arbete, statsvetenskap, historia, företagsekonomi, sociologi och teologi – och många andra. Min egen tolkning är att detta var stimulerande för forskningsområdets framväxt, men att det samtidigt innebar att forskningen kring frivilligsektorn blev en aning rotlös. Det fanns forskargrupper vid Sköndalsinstitutet och Handelshögskolan i Stockholm, mindre (men viktiga!) sammanslutningar vid spridda lärosäten och institutioner, enskilda forskare och inte sällan endast enskilda forskningsinitiativ som saknade mer långsiktiga sammanhang. Under en period samlades dessa kompetenser i ett nordiskt forskarnätverk, som när det var som mest aktivt engagerade cirka 200 personer – jag hade själv i uppgift att koordinera och administrera detta nätverk under en period – men med tiden minskade deltagande och aktivitet i nätverket. Kanske berodde det nordiska nätverkets tillbakagång på att deltagarna specialiserade sig i olika riktningar och sökte sig till nya sammanhang, men kontakterna mellan många deltagare levde kvar och
har resulterat i vidare samarbeten; flera av författarna i den här boken var även med i detta nordiska nätverk.
Civilsamhällesvetenskap som ämne
Under den tid som följde fanns som sagt en brokig bukett av begrepp inom forskningsfältet: frivilligsektor, ideell sektor, sociala rörelser och tredje sektor diskuterades sida vid sida med till exempel folkrörelser och social ekonomi. Vissa begrepp användes synonymt, medan andra valdes för att lyfta fram särskilda dimensioner av organisering och insatser. En av de termer som kom att användas allt oftare var civilsamhälle eller civilt samhälle: ibland som ett analytiskt begrepp i forskningssammanhang, ibland i politiken (kanske som en följd av den ökade uppmärksamhet som frivilligsektorn fått), ibland bara som ett praktiskt samlingsbegrepp. Fortfarande finns olika tankar om hur begreppen ska användas och hur de står i relation till varandra, vilket kommer att bli uppenbart också i den fortsatta framställningen.
När vi vid Centrum för civilsamhällesforskning ansökte om rättigheterna för att utfärda en kandidatexamen i civilsamhällesvetenskap lade vi av naturliga skäl en del möda på att fastställa vari ämnet faktiskt bestod och hur det skulle avgränsas. Det föreföll uppenbart att ämnet har sina rötter i ett flertal andra ämnen inom framför allt samhällsvetenskap men också humaniora. I ansökan valde vi att skriva:
Civilsamhällesvetenskap bygger på en samhällsvetenskaplig grund och på de perspektiv och den förståelse av samhälle, organisationer och individer som har utvecklats inom sociologi, statskunskap, historia, socialt arbete, teologi och ekonomi. Med några få undantag utgår dessa områden ifrån perspektivet att civilsamhället tillsammans med stat, marknad och ibland familj utgör samhällssfärer. Till civilsamhället hör bland annat ideella organisationer, informella nätverk och medborgarnas engagemang. Till de mer betydelsefulla analytiska begreppen hör civilsamhälle, ideell sektor, ideella organisationer och ideellt engagemang, men också socialt kapital, tillit, folkrörelser, sociala rörelser och socialt entreprenörskap. Politisk teori, historisk och organisatorisk institutionell teoribildning, maktteori och livsåskådningsforskning är exempel på centrala samhällsvetenskapliga teorier med relevans för huvudområdet. Folkrörelseforskningen, som främst har studerat de folkrörelser som bildades från och med det sena 1800talet, föregick civilsamhällesforskningen, och den senare bygger därför naturligt vidare på den tidigare traditionen samt har utbyte med den forskning om sociala rörelser och organisationsforskning som sker. Den samtida civilsamhällesforskningen har inriktats mot nationella och internationellt komparativa studier av ideell sektor, alternativ välfärdsproduktion, sociala rörelser, ideellt
engagemang och tillit. Vidare har civilsamhällets omfattning och struktur kartlagts i återkommande studier för att diskutera dess betydelse för välfärd, demokrati, krisberedskap, globalisering och medborgarnas engagemang.”
I beskrivningen av det nya ämnet tog vi vår utgångspunkt i att det civila samhället är ett empiriskt fält som kan förstås utifrån olika teorier och analytiska begrepp med rötter i andra ämnen. Det unika med civilsamhällesvetenskap blir då just att det civila samhället utgör skärningspunkten för dessa olika vetenskapliga intressen, och att en sådan skärningspunkt kan bidra till nya empiriska och teoretiska insikter, där en av de i dag mer självklara är att ett välfärdssamhälle är något väsentligen mer än en välfärdsstat – en distinktion som var betydligt mindre självklar i Sverige för 50 år sedan. På liknande sätt är det möjligt att det har skett en förskjutning, till exempel när det gäller diskussionen om demokrati: från fokus på att demokrati var ett statsskick och därmed stod i primär relation till staten, till att man talar om det civila samhället som demokratins vagga eller skola.
Ett ämne i samtiden
Således förefaller civilsamhällesvetenskap i skrivande stund vara ett ämne i tiden. Även om studier genom åren återkommande visat på det civila samhällets betydelse, har staten och den offentliga sektorns betydelse i Sverige allt som oftast varit förhärskande under 1900talet. De senaste årtiondena har ändå det civila samhällets nutida och framtida betydelse kommit att betonas alltmer, även om man fortfarande kan hävda att dess betydelse som till exempel välfärdsproducent – som är omfattande i många andra länder – fortfarande är marginell i Sverige. Under de senaste 20 åren har ett flertal olika lagar presenterats som ska underlätta och i delar uppmuntra samverkan mellan offentliga aktörer och aktörer i det civila samhället. Och allt oftare – och alltmer precist! – lyfts civilsamhällets aktörer fram som betydelsefulla för samhället i sin helhet. Ett i stunden alldeles färskt exempel finns i den broschyr Om krisen eller kriget kommer som nyligen landat i brevlådorna hos hela den svenska befolkningen. Den inleds med meningarna:
Vi lever i en orolig tid. Krig pågår i vår omvärld. Terrorism, cyberattacker och vilseledande information används för att skada och påverka oss.
För att stå emot hoten behöver vi hålla ihop och ta ansvar för vårt land. Blir vi angripna måste alla hjälpa till att försvara Sveriges självständighet och vår demokrati.
Motståndskraft bygger vi varje dag tillsammans med anhöriga, kollegor, vänner och grannar.”
I texten görs det tydligt att hjälpen från det offentliga inte kommer att räcka till alla, utan att de flesta måste klara sig utan sådan hjälp, åtminstone under en övergångsperiod. För att det ska vara möjligt krävs – enkelt uttryckt – ett starkt civilsamhälle.
Även på andra områden förefaller det civila samhället vara en allt viktigare del av ekvationen – inte minst när det gäller välfärdsfrågor. När det gäller fattigdom pågår en diskussion om vad som ska vara det offentligas ansvar och i vilken utsträckning civilsamhället kan ”täcka upp” när det offentliga drar tillbaka resurser, och inom idrottsrörelsen pågår diskussioner kring vilket socialt ansvar som enskilda föreningar bör ta. På liknande sätt uttalas återkommande förväntningar på det civila samhället när det gäller att hantera psykisk ohälsa eller det problem som en åldrande befolkning medför. Jag tror dock att det är viktigt att ha en viss distans till utsagor om snabba rollförändringar för civilsamhället i förhållande till staten; många sådana förändringar som ibland framstår som avgörande visar sig vid närmare studier vara mer modesta. För sådana studier har civilsamhällesvetenskapen en roll att spela.
Bokens teman och innehåll
I den här boken har vi valt att presentera civilsamhällesvetenskap genom tre teman. Det första av dessa teman handlar om vad det civila samhället är. Här blir det förhoppningsvis tydligt för läsaren att det inte finns ett enda svar på den frågan, utan att svaret – precis som är fallet i de flesta andra vetenskapliga sammanhang – är beroende av kontext och författare. Det andra temat handlar om vad som görs i det civila samhället. Här beskriver författare aktiviteter som kan ses som exempel på allt det som händer inom det område vi diskuterar. I den här delen av boken torde vidden och bredden av det medborgerliga engagemang som finns i Sverige bli tydligt. Det tredje temat handlar om betydelsen av det civila samhället och kretsar kring hur författare tolkar och sorterar aktiviteter i civilsamhället.
Vi har i vårt arbete med boken gjort ett försök att engagera många av de forskare som till vardags studerar det civila samhället utifrån olika perspektiv, men inser att vi varken har någon möjlighet att mer uttömmande presentera sådana författare eller att diskutera alla de olika aspekter på det civila samhället som kan tänkas finnas. Boken skulle antagligen med lätthet kunna vara både dubbelt och tredubbelt så tjock. Jag är ändå övertygad om att de kapitel som tillsammans utgör boken ger en god introduktion till det svenska civilsamhället såsom det ser ut i dag – liksom till den forskning som bedrivs på området vid svenska lärosäten.
Vad är det svenska civilsamhället?
Den del av boken som diskuterar vad det svenska civilsamhället är inleds av Johan von Essen. Han diskuterar civilsamhället som ett mångtydigt begrepp. Vad bidrar det med och hur förstår vi samhället bättre om vi tänker oss att det finns ett civilsamhälle? Rebecka Andersen och Hannes Rolf beskriver det svenska civilsamhällets historia bortom folkrörelserna. De tar sin utgångspunkt i medeltidens gillen, den tidigmoderna periodens skråväsende, och de ordnar och sällskap som grundades under 1800talet, och ser en brokig skara av föreningar växa fram. En del av organisationerna kom under 1800talets sista decennier att utgöra kärnan i folkrörelser som krävde till exempel religionsfrihet, nykterhet och kvinnors och arbetares politiska och sociala rättigheter. Kristin Strømsnes diskuterar vidare hur det civila samhället ofta framställs som en tredje samhällssektor vid sidan av staten och marknaden och hur balansen mellan dessa tre sektorer kommer att karaktärisera ett samhälle. Sist ut i denna första del är Erik Amnå, Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg som konstaterar att många av världens demokratier utvecklas i autokratisk riktning och menar att civilsamhället är ett av de första offren för en sådan utveckling. De pekar på hur det civila samhället står inför utmaningen att engagera fler än dem som redan är toleranta, tillitsfulla och resursstarka.
Vad görs i det svenska civilsamhället?
Så vad görs då i det svenska civilsamhället? I bokens andra del diskuterar Magnus Jegermalm informella insatser som görs för släktingar, grannar och vänner. Han pekar på hur de flesta av oss i olika skeden av livet blir både givare och mottagare av sådana insatser. Hur omfattande är de och hur står det i relation till engagemanget i ideella organisationer? Malin Lindberg skriver ett kapitel om innovation i civilsamhället och argumenterar för att det där finns en lång tradition av att utveckla nytänkande i relation till de utmaningar som uppstår i samhället. Hon tar som exempel bland annat barnavårdscentraler och kvinnojourer. Pelle Åberg diskuterar den statistik som finns kring civilsamhällets organisationer och som ofta används för att understryka det civila samhällets betydelse. Han betraktar också vad sådan statistik säger om lokala civilsamhällen. Linnea Lundgren och Martha Middlemiss Lé Mon betraktar det religiösa civilsamhället och pekar på att det ofta är föremål för debatt i Sverige, till exempel när det gäller religiösa friskolors plats i samhället. Också Elisabeth Christiansson Drake och Stig Linde tar sig an det religiösa civilsamhället, men fokuserar särskilt den historiska utvecklingen: från att en luthersk teologi definierade vad det var att vara svensk medborgare till rätten för alla medborgare att bekänna sig till en tro eller inte.
Hans Swärd inleder en serie kapitel som fokuserar den sociala frivilligheten genom att också han se de historiska perspektiven. Han går från historiska privata initiativ för att lösa sociala problem, via den franska revolutionen och till den mer moderna ”frivilligrörelsen” som han beskriver både som opinionsbildare och som utförare av praktiskt socialt arbete i de svenska kommunerna. Johan Vamstad diskuterar en nygammal företeelse i Sverige när han lyfter fram filantropi: användandet av privata medel för allmänna eller allmännyttiga ändamål. I praktiken betyder det vanligtvis att personer eller organisationer donerar sina egna pengar till verksamheter som kommer samhället i stort till nytta. Jag själv, Magnus Karlsson, diskuterar försvars och krisinsatsvilja, civil beredskap, frivilliga försvarsorganisationer och ”prepping” i relation till det civila samhället. Vilken roll kan och bör organisationer och nätverk i civilsamhället ha om det värsta skulle hända, och vilka insatser är människor i allmänhet beredda att göra då? Emilia Forssell avslutar den andra delen i denna bok med att med äldre invandrare som exempel problematisera hur civilsamhället ofta ses som viktigt för integrationen i samhället och hur föreningar samarbetar med andra samhällsaktörer och bidrar till att främja handlingskraft och försörjningsförmåga genom ökade kunskaper i svenska.
Vad betyder det svenska civilsamhället?
I bokens tredje och sista del presenteras några i första hand teoretiska bidrag kring företeelser i och förståelse av det svenska civilsamhället. Joanna Mellquist beskriver hur deltagandet i och utövandet av politisk påverkan genom civilsamhällesorganisationer har blivit en alltmer komplex och professionaliserad verksamhet. Hon pekar på hur tankesmedjor får större utrymme eftersom de erbjuder ett snabbare politiskt arbete än traditionella folkrörelseorganisationer. Roberto Scaramuzzino identifierar eliter inom civilsamhället – individer i ledande positioner som genom civilsamhällets organisationer utövar makt och inflytande i samhället genom att de förfogar över betydande resurser. Hanna Bäckström
Olofsson argumenterar för att civilsamhället har en viktig demokratisk funktion och innebär möjligheter att organisera sig och protestera i politiska frågor. Hon diskuterar politisk aktivism och fokuserar särskilt två mer konfrontativa protesttraditioner: civil olydnad och direkt aktion. Ola
Segnestam Larsson skriver om ideologi i det civila samhället och argumenterar för att sådan tidigare främjade nya samhällsutvecklande idéer, men i dag snarare används för att upprätta och upprätthålla gränser mellan olika delar i samhället. Susanne Wallman Lundåsen visar hur den mellanmänskliga tilliten i Sverige är bland de starkaste i världen och försöker förstå hur engagemang i civilsamhället står i relation till sådan
Inledning
tillit. Marie Nordfeldt, slutligen, betraktar det civila samhället utifrån olika geografiska nivåer och söker utifrån det en djupare förståelse av dess struktur och omfattning. Hur kan vi förstå det svenska på global, nationell och lokal nivå?
En blick framåt
Så hur ser framtiden ut för det svenska civila samhället – den framtid som civilsamhällesvetenskapen ska ta sig an? Ett möjligt scenario är att uppdelningen mellan röst och serviceorganisationer blir tydligare, så att de förra i allt större utsträckning kommer att utgöra mer lösliga sammansättningar av personer med liknande intressen, medan de senare professionaliseras och orienterar sig utifrån framför allt det offentligas givna uppdrag. Den stora andel organisationer som finns i dag i det civila samhället och som fokuserar aktivitet – till exempel idrottsorganisationer – blir alltmer kommersialiserade och marknadslika. Samtidigt rör sig de intressesammanslutningar som finns från att vara organisationer med mer fasta strukturer till att bli lösare intressesammanslutningar med ”följare” snarare än ”medlemmar”, till följd av krympande resurser och ökade möjligheter inom digitala kanaler.
Ett annat närmast motsatt scenario är att dessa olika typer av organisationer går mot att mer smälta samman och i framtiden i större utsträckning än nu utgöra hybridorganisationer som hämtar resurser och legitimitet i sina uppdrag som utförare, för att också kunna utgöra röster i den offentliga debatten.
I vilken riktning utvecklingen går beror naturligtvis på ett flertal faktorer. En sådan handlar om vilka vägar den pågående diskussionen om det så kallade samhällskontraktet tar framöver. Vilken roll vill politiken att det civila samhällets organisationer har, och vilken roll är dessa organisationer själva beredda att ta? Här spelar finansieringen av sådana organisationer en roll: vad är det som motiverar att civilsamhällets organisationer erhåller skattefinansierade stöd? En möjlig väg är att bara organisationer som ses som ”nyttiga” i sina utförarroller finansieras och en annan att en betydligt bredare flora av organisationer finansieras utifrån ambitioner om mångfald och mer allmänt hållna demokratiska ideal. Vilket civilsamhälle skulle växa fram i händelse av att skatteintäkter inte skulle finansiera organisationer på något annat sätt än genom direkta ersättningar för utförda tjänster?
Det är också rimligt att fråga sig hur den större omvärlden kommer att påverka utvecklingen av det svenska civila samhället. I skrivande stund står vi inför en sviktande världsordning där de demokratiska idealen som präglar verksamheten i det svenska civilsamhället ifrågasätts och andra
alternativa ordningar kräver plats. Kan en devalvering av de demokratiska idealen – kanske i kombination med att tydligare se det civila samhällets organisationer enbart som utförare av tjänster – vara ett grundskott mot den svenska folkrörelsetraditionen? Mot tanken om att det svenska civila samhället kommer att förändras till följd av skeenden i omvärlden står den om att civilsamhället i Sverige har relativt djupgående historiska rötter och ofta präglas av ”sega” strukturer.
När vi nu griper oss an ämnet civilsamhällesvetenskap gör vi det med en ambition om att identifiera, följa och analysera sådana här och liknande processer. Det finns ett vetenskapligt värde i ett sådant arbete, men också ett mer publikt värde i att bidra till samtalet om samhällets önskade och oönskade utvecklingar. Det finns inget just nu som tyder på att samtal av den senare typen kommer att bli mindre aktuella i den tid som vi har framför oss.
Del 1. Vad är det svenska civilsamhället?
Johan von Essen (red.)
2. Civilsamhället — ett försök att få
syn på ett omstritt begrepp
Johan von Essen
Eftersom civilsamhället är ett mångtydigt begrepp och förknippas med politiska uppfattningar kan man fråga sig om det verkligen hör hemma i vetenskapliga studier av samhället. Vad bidrar begreppet med och på vilket sätt förstår vi samhället bättre om vi tänker oss att det finns ett civilsamhälle?
Både inom akademin och politiken talar man ofta om civilsamhället eftersom det anses kunna hantera samhällsproblem, alltifrån gängkriminalitet till skogsbränder. Samtidigt är civilsamhället, för de flesta i det svenska samhället, inte särskilt dramatiskt utan en del av vardagslivet. Större delen av befolkningen deltar eller arbetar ideellt i någon organisation i det svenska civilsamhället som ägnar sig åt något fritidsintresse eller sociala insatser. Civilsamhället förväntas alltså kunna lösa svåra samhällsproblem samtidigt som det är en del av många människors vardag. Men vad är egentligen civilsamhället?
Ett sätt att svara på den frågan kan vara att bege sig ut och undersöka vad som finns i civilsamhället. Sådana undersökningar har gjorts; både organisationer och vad människor gör i det svenska civilsamhället har studerats (se t.ex. Einarsson & Wijkström, 2021; von Essen & Svedberg, 2022). Men för att kunna ta reda på vad som finns i civilsamhället måste man ju först veta vad civilsamhället omfattar, alltså hur begreppet definieras. I det här kapitlet kommer jag att försöka få syn på civilsamhället genom att diskutera hur begreppet ”civilsamhälle” definieras.
Eftersom civilsamhället anses vara lösningen på många olika problem tar vi gärna för givet att det är moraliskt gott. Men som vi ska se kan begreppet ”civilsamhälle” avse något som är mer komplext och mångtydigt än hur vi tänker oss civilsamhället i det vardagliga samtalet. Civilsamhällesbegreppets idéhistoriska rötter bär med sig politiska betydelser, och genom att avtäcka dessa betydelser blir begreppet mindre oskyldigt, men visar också på civilsamhällets inneboende möjligheter.
Kapitlet behandlar vad civilsamhället betyder och föreslår en definition av begreppet civilsamhälle, men begreppsbildningen diskuteras och problematiseras också ur ett idéhistoriskt perspektiv. För att visa på be
2. Civilsamhället – ett försök att få syn på ett omstritt begrepp
greppets begränsningar och möjligheter diskuteras dess mångtydighet och att det är förknippat med värderingar och politiska perspektiv, alltså bär på en normativitet.
Ett mångtydigt och normativt begrepp
När begreppet ”civilsamhälle” introducerades i Sverige i slutet av 1980talet var en del forskare kritiska till begreppet eftersom de menade att det var mångtydigt och normativt (se t.ex. Ahrne, 1998; Lindberg, 2005). De menade att eftersom olika forskare gav begreppet olika innebörder var det oklart vad det betyder. De hävdade också att vetenskapliga begrepp inte bör formas av moraliska uppfattningar eller politiska positioner. Med tiden har dock begreppet ”civilsamhälle” blivit alltmer accepterat inom akademin och det används gärna inom samhällsvetenskap och humaniora. Men än är man inte enig om en entydig definition av begreppet och det uppfattas fortfarande ha politiska innebörder.
Det är förstås problematiskt att ett vetenskapligt begrepp är mångtydigt eftersom det är oklart vad det syftar på, vilket försvårar utbyten mellan forskare. Att ett begrepp förknippas med ett visst politiskt samhällsperspektiv kan innebära att det ger upphov till politiska motsättningar. Men begreppets mångtydighet och att det är normativt, alltså att det kan förknippas med politiska ståndpunkter och samhällsvisioner, är också en tillgång eftersom det ger uttryck för hur akademiker och samhällsdebattörer uppfattar att samhället är och hur det goda samhället bör vara. För att ge en vägledning in i det akademiska samtalet om civilsamhället ska jag diskutera hur det har definierats. Syftet är dock inte bara att bidra med ordning och reda i ett motsägelsefullt kunskapsfält utan att också visa på de möjligheter som civilsamhällesbegreppets mångtydighet erbjuder.
Kärt barn har många namn
Jag ska föreslå en definition av begreppet ”civilsamhälle”, men först är det viktigt att peka på att det inte bara är så att begreppet definieras på olika sätt, det används också andra ord än civilsamhälle, men som har liknande eller samma betydelse. I stället för ordet ”civilsamhälle” kan följande termer förekomma: folkrörelser, tredje sektorn, ideell sektor, föreningslivet, idéburen sektor, non-profit sector, bürgerliche Gesellschaft, societé civile. Betyder dessa termer samma sak som ”civilsamhälle” eller har de andra betydelser, och spelar det någon roll vilka ord vi använder? Det finns inte utrymme att reda ut hur alla dessa ord förhåller sig till begreppet ”civil
samhälle”. Några av dem ska jag dock resonera om, och jag börjar med ordet ”folkrörelse” eftersom det är så inarbetat i det svenska språket. Några av de andra orden kommer att dyka upp längre fram i kapitlet.
Folkrörelse
Folkrörelse är ett ord som ibland ges samma betydelse som civilsamhälle. Men ”folkrörelser” och ”civilsamhälle” kom att ställas mot varandra i den politiska konflikt som blossade upp när civilsamhället introducerades i det svenska akademiska och politiska samtalet i slutet av 1980-talet (se t.ex. Antman, 1993; Arvidsson m.fl., 1990). Personer inom den politiska högern menade att civilsamhället var ett nödvändigt liberalt alternativ till folkrörelserna, som förknippades med (den socialdemokratiska) staten. Personer som stod den politiska vänstern nära menade i stället att folkrörelserna var en garant för välfärdsstaten medan den samhällssyn som civilsamhället gav uttryck för öppnade för en nedmontering av välfärden.
Men folkrörelser och civilsamhälle är inte synonyma och behöver därför inte ställas mot varandra. ”Folkrörelser” syftar på ett antal folkliga rörelser i det svenska samhället, som arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen som började framträda i det svenska samhället under senare delen av 1800talet och som kom till uttryck i organisationer, till exempel nykterhetsloger, fackföreningar och frikyrkosamfund (se kapitel 3). ”Civilsamhället” däremot syftar inte på specifika organisationer, aktiviteter eller ståndpunkter utan på organisationer och handlingar som har vissa kännetecken (det s.k. sektorperspektivet, se kapitel 4). Folkrörelser syftar alltså på organisationer och ståndpunkter som finns i tiden och rummet, medan civilsamhället är ett mer abstrakt begrepp som syftar på de organisationer och handlingar som uppfyller definitionen av civilsamhället. Eftersom folkrörelserna uppfyller definitionen av civilsamhället ryms de inom civilsamhället.
Ett förslag på definition – med variationer
Det finns alltså ingen definition av begreppet ”civilsamhälle” som entydigt anammas av alla som studerar och diskuterar frågor om civilsamhället. Samtidigt måste begreppet civilsamhälle definieras på något sätt för att kunna användas inom forskning eller i politiken. En definition av civilsamhället som fångar upp aspekter som ofta återkommer i både svensk och internationell forskning kan formuleras som i faktarutan nedan (t.ex. Wijkström & Einarsson, 2006; Kocka, 2006).
Register
A
ackulturation 223
Addams, Jane 174
Agenda 2030 99, 100 aktivism 275, 277 aktivt medborgarskap 75 anställda 118, 121, 123, 124, 126, 130 assimilation 223
B
boendesegregation 183 bürgerliche Gesellschaft 29 byråkratisering 243
C
Centralförbundet för nykterhetsundervisning 167
Centralförbundet för socialt arbete (CSA) 167
Charity Organisation Society (COS) 167 civil beredskap 204, 205, 207, 215, 216 civil olydnad 278, 279, 280 civilsamhälle, definition 29 civilsamhällesorganisation 295 civilsamhällesregim 60, 326 civilsamhällesvetenskap 17 civilsamhällets organisationer 69 civilt försvar 206, 207 crowding outteori 58
D
demokrati 280, 284 demokrati, definition 68 diakoniinstitutioner 158 direkt aktion 281 direkt social aktion 283 dissenterlagen 156
Du ska taga vara på din broder 164
E
entreprenörskap 196, 197 etnicitet 233 evangelisk lutherdom 150
F feminism 30
filantropi 166, 171, 187, 189, 190, 191, 193, 195, 196, 201 folkrörelse 28, 44
folkrörelsetradition 193 franska revolutionen 165, 170 frikyrkorörelsen 70, 156 frivilligrörelsen 164, 165, 176, 177, 179, 183
Föreningen för välgörenhetens ordnande (FVO) 167 föreningsfrihet 191 föreningsväsende 44 försvarsvilja 208, 210, 212
G
generell tillit 307 gillen 42 goda åldrandet, det 233 gränsarbete 300
H Hells Angelsproblemet 56 heltidsanställda 121 Homo ad juvendum paratus 165 hybridorganisationsformer 55
I
idéburet offentligt partnerskap (IOP) 107 ideologi 289, 291 inbäddning 325 inflytande 259, 260, 270, 272 informella insatser 86, 87, 88, 90, 92, 94 innovation 98, 99, 101, 102, 104, 106, 108, 109, 197 insamling 194 integration 220, 221, 222, 223, 224, 226 integrationspolitik 221, 224 internationalisering 192
J
juridisk form 114, 115, 117, 118, 124, 125, 130
K kooptering 107, 109 krisinsatsvilja 209, 212
L ledare 260, 267 Locke, John 34 lokalsamhälletillit 307
M
marknadisering 245 massorganisationer 168 medborgerligt engagemang 89, 93 mediatisering 247 medlemskap 43, 51 mission drift 107, 109 mångfald 311
N
normativitet 33, 37 nyinstitutionell organisationsteori 324 Nysta 104, 105
O
oligarki 244 områdestyper 72 omsorg 88, 91, 92, 93 omsättning 116, 119, 121, 124, 126, 130 ordnar 43 organisationsnummer 123, 124 organisationsnummerregistret 124 organisationstäthet 126, 127, 128, 129, 131 organisatoriska fält 324
P
partikulär tillit 306
Pateman, Carole 30 policyprofessionella 243, 248 prepping 215 professionalisering 194, 243, 265
R religion 135, 141, 145 religionsfrihet 149, 160 religiös läskunnighet 145 religiös organisation 136, 145 resurser 259, 261, 262, 268, 270 resursmobiliseringsteori 327
Rförbunden 169, 178 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) 167
Råby räddningsinstitut 172
S
samhällssäkerhet 204, 205
samhällsutmaningar 101, 103, 105, 107, 110 samverkansprojekt 228, 236 sektorperspektivet 54
sekulariseringsteorin 137
Settlementrörelsen 174
skatteincitament 191
skrån 43
sociala frivilligrörelsen 164, 165, 177, 179, 183
social innovation 99, 103, 107, 108
social konstruktion 54
social originsteori 59, 323
social tillit 74, 75, 208, 211
socialt kapital 267, 308
socialt nätverk 309
stark ideologi 294
svag ideologi 294
särart 297
särart och mervärde 104
T
tankesmedja 243, 249
threefailure theory 58
tillit 304
tillit, generell 307
tillit, lokalsamhälle 307
tillit, partikulär 306
totalförsvaret 204, 213
Toynbee Hall 174
transnationell migration 221
tredje sektorn 53
trossamfund 149, 150, 156, 160, 161
V
valdeltagande 76
verksamhetsområden 118, 119, 126, 130
vetenskaplig filantropi 173
välgörenhet 188
World Values Survey (WVS) 80
Civilsamhällesvetenskap
ISBN 978-91-47-15121-9
© 2025 Författarna och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Helena Ekholm
Projektledare: Stefanie Holmsved Thott
Redaktör: Camilla Nevby
Produktionsspecialist: Helene Ågren
Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander
Foton omslag: Shutterstock
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
Framtagen med stöd av: Marie Cederschiöld högskola
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Civilsamhällesvetenskap
En grundbok
De senaste årtiondena har det civila samhällets betydelse kommit att betonas alltmer, vid sidan av staten och näringslivet. Det gäller såväl vid akuta kriser som för exempelvis välfärdsfrågor. Civilsamhällesvetenskap är en introduktion till det svenska civilsamhället såsom det ser ut i dag – liksom till den forskning som bedrivs på området vid svenska lärosäten. Boken presenterar ämnet genom tre teman som utforskar civilsamhället ur olika perspektiv – både historiskt och i nutid.
Det första temat handlar om vad det svenska civilsamhället är. Här beskrivs olika sätt att förstå begreppet civilsamhälle och liknande termer samt de teorier som används för att förklara dem. Det andra temat tar upp vad som görs i det svenska civilsamhället. Här beskrivs aktiviteter inom området, inklusive religion, filantropi och krisberedskap. Det tredje temat handlar om betydelsen av det svenska civilsamhället och hur olika företeelser i civilsamhället kan tolkas och sorteras.
Boken är relevant för utbildning inom civilsamhällesvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap och sociologi, men också för kurser inom och för offentlig förvaltning, biståndsorganisationer, föreningsliv och verksamheter inom civilsamhället.
Bokens redaktörer:
Magnus Karlsson är professor i civilsamhällesvetenskap. Johan von Essen är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier. Emilia Forssell är docent i socialt arbete. Malin Lindberg är adjungerad professor med fokus på innovation i civilsamhället. Johan Vamstad är docent i statsvetenskap. Samtliga är verksamma vid Centrum för civilsamhällesvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.
Övriga författare: Ali Abdelzadeh, Erik Amnå, Rebecka Andersen, Hanna Bäckström Olofsson, Elisabeth Christiansson Drake, Magnus Jegermalm, Stig Linde, Erik Lundberg, Linnea Lundgren, Joanna Mellquist, Martha Middlemiss Lé Mon, Marie Nordfeldt, Hannes Rolf, Roberto Scaramuzzino, Ola Segnestam Larsson, Kristin Strømsnes, Hans Swärd, Susanne Wallman Lundåsen, Pelle Åberg.