9789147149575

Handel och hållbar utveckling

fakta och uppgifter

MARIANNE FELDT

CAROLINE HANSSON

Handel och hållbar utveckling

fakta och uppgifter LIBER

MARIANNE FELDT CAROLINE HANSSON

Förord

Läromedlet Handel och hållbar utveckling Fakta och uppgifter är skrivet för gymnasiekursen Handel och hållbar utveckling. Boken kan även användas i andra utbildningssammanhang, exempelvis för självstudier och företagsinterna utbildningar. Hållbar utveckling är ett tvärvetenskapligt ämne som rör sig mellan miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor. Hållbarhetsfrågor i handeln varierar beroende på verksamhet och de måste hanteras både lokalt, nationellt och globalt. Handeln och dess medarbetare har en viktig roll för framtidens hållbara utveckling. Kraven är höga och branschen befinner sig i förändring – det är därför ett aktuellt och spännande område!

Om läromedlet

Handel och hållbar utveckling Fakta och uppgifter består av sex kapitel. Det avslutande kapitlet är utformat som ett projekt. Projektet täcker det centrala innehållet i kursplanen – Planering, organisering och genomförande av kartläggning och analys av ett handelsföretags hållbarhetsarbete och av hur företagets hållbarhetsarbete kan påverka miljö och klimat samt företagets personal, konkurrensförmåga och lönsamhet.

Kapitel 1–5 inleds med intresseväckande ingresser som leder in eleven i det område som kapitlet handlar om. I varje kapitel finns ett flertal exempel och branschporträtt. Branschporträtten följs upp med frågeställningar i uppgiftsdelen. Centrala begrepp och ord som kan vara nya för eleverna förklaras i marginalen. Kapitlen avslutas med I korthet – en sammanfattning i punktform, och i anslutning till den kommer uppgifterna. Dessa är märkta och indelade i grupperna ”beskriva och redogöra” (BR), ”tillämpa och genomföra” (TG) samt ”nyansera och reflektera” (NR).

Uppgifterna är även märkta med stjärnor som visar vilka betygsnivåer som går att uppnå i tre nivåer,

* = E, **= C och ***= A.

Syftet med märkningarna är att belysa vilka förmågor som uppgiften tränar och ungefär vilken svårighetsnivå som uppgiften ligger på. Uppgifterna kan sorteras och väljas ut efter behov så att de passar kursgruppen och så att elevernas förmågor testas på olika nivåer.

För dig som elev

Genom att läsa och arbeta med det här läromedlet kommer du att lära dig hur handeln på olika sätt arbetar för att vara hållbar för miljön och för människor. I ditt kommande yrkesliv och på din apl/LIA kommer många situationer präglas av en strävan att arbeta och agera på ett hållbart sätt. För att du som anställd inom handelsbranschen ska kunna agera på ett sätt som är långsiktigt hållbart behöver du skaffa dig hållbarhetskompetens.

För att du ska lära dig så mycket som möjligt och för att få aktuella kunskaper om hållbarhet i handeln behöver du, utöver den här boken, använda andra källor. Några exempel är nyhetssidor, information från myndigheter eller konkreta exempel från handelsbranschen.

Efter varje kapitel hittar du repetera och tänk till-uppgifter samt uppgifter där du får träna på det du lärt dig. Det finns uppgifter som passar att göra enskilt och uppgifter som passar att göra i grupp. För att klara av vissa av uppgifterna behöver du ta kontakt med eller besöka ett handelsföretag, fysiskt eller via deras webbplats. I bokens sista del finns upplägg för ett projekt där du ska fördjupa dig i hållbarhetsarbetet på ett företag inom handeln. Att lära sig arbeta i projekt är en användbar kompetens. Lycka till med ditt lärande!

För dig som lärare

Läromedlet Handel och hållbar utveckling Fakta och uppgifter kan användas för att genomföra kursen både med hjälp av lärarledda lektioner eller genom ett projektinriktat arbetssätt.

Projektet i bokens sista del är kopplat till det centrala innehållet. Det kan genomföras i sin helhet eller kortas ner. Det går att genomföra efter att de teoretiska kapitlen har behandlats, eller som ett löpande projekt under hela kursens gång. Innehållet i boken kan därför anpassas efter kursgruppens behov och önskemål. Handelns hållbarhetsarbete är en process som ständigt utvecklas och förändras, påverkas av lagstiftning, politiska beslut och ser olika ut beroende på vilken verksamhet som bedrivs. Det är därför värdefullt och lärorikt att eleverna i kursen har kontakt med branschen, samt att använda apl/LIA-platser för att få aktuell och nyanserad kunskap.

Som ett komplement till fakta- och uppgiftsboken finns en nedladdningsbar lärarhandledning. I denna får du bland annat kommentarer till fakta och uppgifter, facit till elevbokens uppgifter, presentationsmaterial med mera.

Lycka till med din undervisning!

Slutligen

Vi författare och Liber AB strävar alltid efter att våra läromedel ska hålla högsta möjliga kvalitet. Tveka därför inte att höra av dig om du har åsikter om Handel och hållbar utveckling, vi uppskattar all återkoppling. Vi vill dessutom rikta ett särskilt tack till Ulrika Persson och hennes elever på Västerhöjds gymnasium i Skövde, som varit med och granskat och testat materialet.

Marianne Feldt, Caroline Hansson och Liber AB

Hållbar utveckling

1

Global uppvärmning

I augusti 2018, några veckor innan riksdagsvalet i Sverige, satte sig den då 15-åriga Greta Thunberg utanför Sveriges riksdag för att skolstrejka. Hon krävde av politikerna att visa handlingskraft i klimatfrågorna. Innan detta hade

Greta skrivit debattartikeln ”Vi vet – och vi kan göra något nu”. I den beskrev hon att hon ansåg att politikerna ljög i klimatfrågan och att de inte lyssnade på forskarna.

Gretas initiativ till skolstrejk spreds över världen och många ungdomar anslöt sig till hennes strejk. Efter valet fortsatte Greta och många med henne att strejka varje fredag. Detta ledde bland annat till Fridays for future – en internationell rörelse som genom demonstrationer vill lyfta klimatfrågan högre upp på agendan. Sverige är ett litet land i förhållande till många andra, men har trots det en viktig roll i klimatarbetet. ”Även någon som är liten kan göra stor skillnad.” (Greta Thunberg)

Fundera på:

• Vad anser du om hur politiker pratar i klimatfrågan?

• Hur tänker du när du hör att många ungdomar skolstrejkar för klimatet?

• Tycker du att det är viktigt att den vuxna generationen tar klimatfrågan på allvar?

Naturresurs

Tillgång som människan får från naturen.

Kretslopp

Cirkulerande rörelse – att något går runt, runt, i omlopp.

Jordens klimat har blivit allt varmare, och i stort sett alla klimatforskare är överens om att det beror på människans påverkan på jorden. En anledning till det förändrade klimatet är produktionen och konsumtionen av varor. Det här kapitlet belyser detta och vilka miljömässiga konsekvenser det leder till.

Människors levnadsvillkor, hur samhället utformas och hur befolkningen försörjer sig är direkt beroende av miljön och vilka resurser som finns där. Hur miljön mår och utvecklas blir därför avgörande för människors liv. Inom handeln köps och säljs varor som tillverkats av jordens naturresurser. Vissa naturresurser finns i begränsad mängd och nybildas inte, till exempel metaller och olja. Andra tillgångar ingår i jordens olika kretslopp och förnyas hela tiden, till exempel vatten och grödor.

Gröda

Växt inom jordbruket som odlas till föda åt människor eller djur.

Sverige är en del av den globala handeln. Industri och produktion som Sveriges befolkning är beroende av ligger ofta i andra länder, och transporter av varor sker över hela jorden. Metallerna i din dator kan komma från Västafrika, dina kläder kan vara sydda i Indien och det du åt till lunch kan vara odlat i Brasilien. Detta är bara några exempel på hur världens länder länkas samman av global handel.

I det här kapitlet kommer du att läsa om:

W Global uppvärmning – orsaker och konsekvenser

W Begreppet hållbar utveckling

W Agenda 2030 och de globala målen

W Parisavtalet

Växthuseffekten

Jordens förmåga att med hjälp av växthusgaserna i atmosfären hålla kvar en del av värmen som stiger från jordens yta.

Absorbera

Suga eller ta upp.

Växthusgas

Till exempel vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas).

Global uppvärmning – orsaker och konsekvenser

Du hör säkert ofta talas om den globala uppvärmningen, den förstärkta växthuseffekten eller klimatförändringarna. De här begreppen handlar egentligen om samma sak, att jordens medeltemperatur ökar. Det blir helt enkelt varmare på jorden. Växthuseffekten är dock något naturligt och en förutsättning för att livet på jorden ska existera. Utan den hade jorden varit en kall planet utan liv. Tack vare att jorden har en atmosfär som består av gaser som kan absorbera värmestrålning är klimatet på jorden förmånligt för allt levande. Dessa gaser kallar vi för växthusgaser. När mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten. Det innebär att mer värme stannar vid jordens yta, vilket i sin tur leder till att temperaturen ökar. Jordens klimat förändras på så sätt, vilket påverkar livet på planeten. Hur klimatet på jorden fungerar är komplext. En varmare temperatur påverkar i sin tur andra system, till exempel strömmarna i haven och vindarna i luften.

Solljus

Jordyta

Atmosfär som inte absorberar värmestrålning (ingen växthuseffekt)

Orsaken bakom den globala uppvärmningen

Anledningen till den globala uppvärmningen som sker just nu är den ökade mängden växthusgaser i atmosfären. Utsläppen av växthusgaser kommer från industrier, transporter, jordbruk och djurhållning. Växthusgasen koldioxid bildas bland annat vid förbränning av fossila bränslen, som till exempel kol, olja och naturgas. Sedan den industriella revolutionen, som startade i Storbritannien under mitten av 1700-talet, har kol och olja varit viktiga energikällor för människan. I industrierna användes först ångmaskiner, som sedan ersattes med förbränningsmotorer. Båda drevs genom förbränning av kol. I dagens bilar, lastbilar och flygplansmotorer sker också förbränning som leder till utsläpp av koldioxid. Jordbruk och djurhållning orsakar i sin tur utsläpp av växthusgasen metan, som bland annat bildas i djurens tarmar vid deras matspjälkning, i risfält och gödselstackar.

Förutom utsläppen av växthusgaser är skogsskövling ett

Förbränning

Kemisk reaktion då energi frigörs, som när kol, olja eller gas reagerar med syre och bildar koldioxid och energi. Energin används till exempel för att driva en motor.

Energikälla

Något som kan omvandlas till el och värme. Källorna kan vara förnyelsebara (till exempel sol, vind och vatten) eller icke förnyelsebara (kol, olja, uran).

Matspjälkning

Processen då mat bryts ner till näringsämnen i mag-tarmsystemet.

Skogsskövling

Att skog avverkas och ersätts med yta för till exempel jordbruk och betesmark.

Skogsskövling är en bidragande orsak till den förstärkta växthuseffekten.

Naturskog

Skog som fått stå orörd så pass länge att den återgått till sin ursprungliga form.

Acceleration

I detta avseende att levnadsstandarden ökade väldigt fort, främst i västvärlden.

problem. Då skog avverkas minskar jordens förmåga att ta upp koldioxid från luften. Skövlingen av skog, i exempelvis Amazonas, men även av naturskog här i Sverige, har därför en påverkan på den globala uppvärmningen.

Den stora accelerationen

Efterkrigstiden, eller tiden från cirka 1950-talet och framåt, kallas ibland för den stora accelerationen. Under den här perioden har levnadsstandarden ökat, främst i västvärlden. Utvecklingen har accelererat från 50-talet och ett modernare samhälle har formats.

Produktion av varor, konsumtion och välfärd har växt. Handeln mellan länder har ökat och mer resurser från naturen krävs för att möta människors behov av diverse varor. Men med den ökade tillväxten kom ökad energianvändning, ökad användning av naturresurser och ökade utsläpp av växthusgaser.

Det är med andra ord människans sätt att leva som orsakar den globala uppvärmningen.

Välfärd

Ett begrepp för

människors levnadsförhållanden, till exempel deras ekonomi, hälsa och sätt att bo.

OECD: en internationell organisation med 38 medlemsländer (2023), som samarbetar kring ekonomisk utveckling och handel. Sverige blev medlem 1960. Andra länder som är med i OECD är bland annat Australien, Finland, Italien, Japan, Kanada, Ungern och USA.

BRICS: detta är Brasilien, Ryssland, Indien, Kina (China) och Sydafrika.

ppm: miljondelar. I det här fallet har koncentrationen (mängden) koldioxid i jordens atmosfär mätts. Grafen visar åren från år 1750 till år 2010. Observera att kurvan inte börjar på 0 vid år 1750.

Källa: ”The great acceleration”, forskningsrapport, Stockholm Resilience Centre, 2015.

Fördjupning

Forskare har studerat miljöförstöringar kopplade till samhällets utveckling och den ökande befolkningen från början av den industriella revolutionen i mitten av 1700-talet till och med 2010. I diagrammen på sida 15 visas världsbefolkningens storlek samt koldioxidhalten i atmosfären från 1750 till idag. Kurvorna liknar varandra. När befolkningen och den ekonomiska tillväxten ökar, då ökar även olika typer av miljöförstöringar. Utvecklingen som avspeglas i kurvorna behöver planas ut. Utvecklingen behöver i fortsättningen ske på ett mer hållbart sätt.

Jordens befolkningsökning

På 1400-talet levde 350 miljoner människor på jorden.

På 1800-talet: 730 miljoner människor

På 1950-talet: cirka 3 miljarder

På 1980-talet: cirka 4,4 miljarder

På 2000-talet: cirka 6 miljarder

På 2010-talet: cirka 7 miljarder

Under 2022 nådde världens befolkning 8 miljarder.

De nio planetära gränserna

Problemet med att producera och konsumera på det sätt som görs nu är inte bara att det orsakar utsläpp av växthusgaser som leder till global uppvärmning. Det skapar även problem för jordens ekosystem och de ekosystemtjänster som människan är beroende av. Vissa ekosystem är nära gränsen för vad de klarar av. Klimat- och miljöforskare, bland annat Johan Rockström på Stockholm Resilience Centre, har identifierat faktorer i miljön där det finns gränser för hur mycket som kan förändras eller användas innan ekosystemet kollapsar. Konsekvensen kan då bli att viktiga ekosystemtjänster helt slås ut. Dessa gränser kallas för ”de nio planetära gränserna”, och den globala uppvärmningen är en av dem. En annan är förlust av biologisk mångfald. Under de senaste 50 åren har många arter minskat i antal eller helt utrotats. Det beror främst på människans behov av utrymme och livsmedelsproduktion. En annan planetär gräns är luftföroreningar, främst orsakade av trafik och industri i städer. Som så mycket annat i miljön hänger dessa faktorer ihop; passeras en gräns kan det automatiskt leda till att en annan passeras. Det är även svårt att avgöra exakt var gränserna går, eftersom all kunskap om detta inte finns ännu. Det kan även handla om värderingar. Till exempel, var går gränsen för hur mycket luftföroreningar som får finnas i en stad för att det ska vara en hälsosam plats att bo på?

Ekosystemtjänst Händelse eller funktion som sker i naturen och som är en förutsättning för att människor ska kunna leva som vi gör och må bra. Exempel är pollinering, nedbrytning, fotosyntes och vattenrening.

Stockholm Resilience Centre En internationell forskningsenhet vid Stockholms universitet. Forskningen är inriktad på miljö och hållbar utveckling. Samtliga arter av havssköldpaddor är utrotningshotade. I dagsläget är det människan som utgör det största hotet, främst genom fiske som bifångst, miljöförstöring, föroreningar och strandnära bebyggelse.

Överfiske

Att det fiskas upp mer fisk än att fisken hinner föröka sig. Det leder till att fiskbeståndet hela tiden minskar, för att i värsta fall helt försvinna.

Exempel

Överfiske leder till en minskning av fiskbeståndet

Under 1990-talet ökade efterfrågan på fisk, och i många länder utvecklades mer och mer effektiva sätt att fiska. Havet sågs som en oändlig resurs fylld av fisk, men konsekvenserna märktes snabbt. År 1992 kollapsade torskbeståndet utanför Kanada, torsken hann inte fortplanta sig i samma takt som den fiskades upp. Det innebar att det inte längre fanns någon fisk att fiska, och många människor som arbetade inom fisket förlorade sina jobb. Detsamma hände i Östersjön. År 2019 stoppade till exempel EU fisket av torsk i Östersjön på grund av överfiske.

Fördjupning

De nio planetära gränserna är:

W Klimatförändring – handlar om mängden koldioxid i atmosfären.

W Havsförsurning – handlar om mängden koldioxid som kan lösa sig i haven. Koldioxid och vatten bildar kolsyra. Kolsyra gör haven surare och påverkar djurlivet negativt. Bland annat gör försurning att korallreven dör.

W Förtunning av ozonskiktet – handlar om mängden utsläppta ämnen som förtunnar ozonskiktet vilket skyddar oss från skadlig UV-strålning från solen.

W Användning av fosfor och kväve – från jordbruk och transporter läcker fosfor och kväve ut i vatten, jordar och atmosfär. Detta orsakar övergödning och försurning.

W Sötvattenanvändning – handlar om gränsen för hur stor konsumtionen av färskvatten per person kan vara för att vattnet ska räcka till hela jordens befolkning.

W Förändrad markanvändning – till exempel skövling av skog för jordbruk och betesmarker, vilket påverkar klimatet och förstör vissa arters livsmiljöer.

W Minskad biologisk mångfald – handlar om andelen arter som utrotas.

W Luftföroreningar – handlar om gränsen för mängden partiklar i luften.

W Kemiska gifter – handlar om mängden tungmetaller, radioaktivt avfall samt kemikalier från industrier och transporter som får förekomma i miljön. Dessa gifter skadar människors hälsa.

Infrastruktur

Som infrastruktur räknas till exempel anläggningar för energiproduktion, vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kommunikation/ internet.

Havsnivå Nivån på havets yta.

Vilka blir konsekvenserna?

”Vilken rätt har vi vuxna att lämna över en planet som är i ett sämre skick än den som vi föddes på?”

(Johan Rockström, miljöforskare)

Vad blir konsekvenserna av det förändrade klimatet och att människans livsstil skapat miljöproblem? Att uppskatta omfattningen är svårt, men att konsekvenserna blir stora och att det kommer att kosta samhället enorma mängder resurser går knappast att argumentera emot.

Vissa av konsekvenserna märks av redan i dag. Ett varmare klimat leder till mer extremväder som till exempel torka, värmeböljor, bränder eller orkaner och kraftiga regn. Att det oftare inträffar torka eller översvämningar påverkar jordbruken och tillgången på mat. Leveranser kan utebli eller försenas. Det här skapar en osäkrare ekonomi för handelsföretagens inköpare. Extrema oväder orsakar även stora skador på byggnader och infrastruktur.

Den förhöjda havsnivån är en annan konsekvens. Den orsakas av smältande isar och glaciärer, men även av att ett varmare hav faktiskt får en större volym. En högre havsnivå påverkar öar

Ett varmare klimat på jorden kan göra att vissa platser får det kallare.

och kustnära samhällen. När havet stiger hamnar landområden under vatten. Vattnet når helt enkelt längre upp på land. Hus, odlingar och infrastruktur riskerar att förstöras på grund av dessa vattenmassor och människor kan tvingas på flykt. Havsvattnet kan även göra att erosion ökar och att dricksvattnet blir sämre, då det salta vattnet från haven hamnar i brunnar och vattendrag.

Exempel

Venedig hotas av en stigande havsnivå

Enligt SMHI stiger havsnivån snabbare nu än den gjort på flera tusen år, och hastigheten har ökat. Staden Venedig i nordöstra Italien är en kuststad vid Adriatiska havet. Staden är till stor del uppbyggd på vatten. Den består av många kanaler och är mycket känd för sina speciella båtar, så kallade gondoler. I Venedig växer nu oron för höjda havsnivåer. Adriatiska havet, som rinner genom stadens kanaler, riskerar att svämma över staden. Vallar och skyddsbarriärer har installerats, men den italienska staten planerar för fler sätt att skydda staden och kommer att tvingas lägga många miljarder euro på arbetet.

Ett varmare klimat kan även leda till mer gynnsamma förhållanden för vissa bakterier, virus och insekter. I kombination med att naturmiljöer trängs undan av städer och jordbruk tvingas vissa arter att leva allt närmare människan. Detta ökar risken för att smittsamma sjukdomar sprids mellan djur och människor, vilket i värsta fall kan leda till pandemier. Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerade i mars 2020 att covid-19 räknades som en pandemi. Under åren 2020–2021 dominerades nyheterna världen över av pandemins spridning och påverkan på människors liv och hälsa. Sjukvården belastades extremt hårt, och för att bromsa smittspridningen och rädda människors liv genomfördes flera krisåtgärder. Det innebar stora konsekvenser för människor, ekonomi och handel. Åtgärderna

såg olika ut i olika länder. Bland annat stängdes skolor och arbetsplatser, resor förbjöds, samt att restriktioner kring antal personer i butiker, köpcentrum och på restauranger infördes.

Erosion

Då berg nöts ner eller jord glider iväg och förflyttar sig, till exempel på grund av vatten.

SMHI

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Pandemi

En smittsam sjukdom som spridit sig över världsdelarna och utgör ett hot mot folkhälsa och sjukvård.

UNHCR

FN:s flyktingorgan.

UNHCR står för United Nations High Commissioner for Refugees –Förenta nationernas flyktingkommissarie.

IPCC

The Intergovernmental Panel on Climate Change

(IPCC) är FN:s organ för att sammanfatta och bedöma vetenskapen relaterad till den globala uppvärmningen.

Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att variera mellan världens länder. UNHCR och FN:s klimatpanel IPCC menar att den allvarligaste konsekvensen av den globala uppvärmningen och miljöförstöringen är att det är ett hot mot freden och säkerheten i världen. Många länder som drabbas hårdast har svårt att hjälpa sin befolkning. I vissa delar av världen kan klimatförändringarna försvåra möjligheten att odla och livnära sig, vilket leder till migration. Enligt UNHCR är det i dag fler människor som flyr från sina hem på grund av klimatet än på grund av krig. Världsbanken beräknar antalet klimatflyktingar år 2050 till 140 miljoner. Klimatförändringar leder även till ökad risk för konflikter mellan och inom länder. Konflikterna kan handla om vem som har tillgång till vissa naturresurser, bördig mark eller rent vatten.

Trots att konsekvenserna drabbar länder olika hårt är den globala uppvärmningen ett problem som berör alla världens länder och invånare. Vissa länder lämnar ett större klimatavtryck än andra och vissa industrier påverkar miljön mer negativt än andra.

Territoriella utsläpp Lokala utsläpp, till exempel utsläpp inom Sverige.

Sedan år 1990 har Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser minskat med ungefär 33 procent. Det beror framför allt på att bostäder i Sverige inte längre värms upp med fossila bränslen utan i stället av till exempel fjärrvärme (som innebär att värmen produceras i en stor central och sedan distribueras via ett rörsystem) eller el. Utsläppen från inrikes vägtrafik har också minskat, förutom utsläppen från den tunga lastbilstrafiken som i stället ökat något. Totalt innebär det att drygt 50 procents utsläppsminskning återstår för att nå Sveriges övergripande klimatmål senast år 2045.

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser fördelar sig så här (2021):

1. Industri: cirka 33 procent (jämfört med år 1990 har utsläppen minskat med 25 procent)

2. Inrikes transporter (bilar och lastbilar): cirka 31 procent

3. Jordbruk: cirka 15 procent

4. El, fjärrvärme och uppvärmning i hushållen: cirka 10 procent

5. Övriga utsläpp (till exempel från avfall, avlopp och lösningsmedel): cirka 11 procent

Sverige är inte på något sätt unikt i fördelningen av utsläpp. Det är framför allt industrier som står för de största utsläppen världen över, och därefter kommer transporter och jordbruk. Det går även att studera konsumtionsbaserade utsläpp. Då de konsumtionsbaserade utsläppen beräknas för produkter som används i Sverige tar man med den totala mängden utsläpp som produkten orsakat, oavsett om utsläppen skett utanför Sveriges gränser. För Sveriges del är det stor skillnad mellan de territoriella och konsumtionsbaserade utsläppen. Det beror på att det vid tillverkning av produkter i Sverige används mycket fossilfri energi, medan det vi importerar, från bland annat Kina, tillverkats och transporterats med hjälp av fossil energi. I Sverige beräknades de totala konsumtionsbaserade utsläppen till nästan 80 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, jämfört med de territoriella utsläppen på totalt 48 miljoner ton. Sedan år 2008, då dessa typer av utsläpp började att mätas, har både de konsumtionsbaserade utsläppen och de territoriella utsläppen minskat för Sveriges del (siffror från Naturvårdsverket).

Fördjupning

Antropocen – ”människans tidsålder”

Den geologiska tiden som vi befinner oss i just nu kallas av en del klimatforskare för antropocen – ”människans tidsålder”.

Begreppet antropocen myntades på 1980-talet. Det som kännetecknar denna tidsålder är människans påverkan på klimatet. På grund av människans aktiviteter på jorden, till exempel jordbruk, städer och industrier, har klimatet förändrats, vilket innebär ett hot för både människor och miljö.

Konsumtionsbaserade utsläpp Utsläpp kopplade till befolkningens konsumtion.

Koldioxidekvivalenter Ett mått på utsläpp av växthusgaser. Växthusgaser har olika egenskaper och kan förstärka växthuseffekten olika mycket. För att kunna jämföra dem, och summera dem, räknas de om till ”koldioxidekvivalenter” (”CO2 ekv” eller ”CO2e”). Myntades När ett begrepp började användas.

Begreppet hållbar utveckling

Ju mer kunskapen och medvetenheten ökat om hur sättet att leva och konsumera kan ha negativ påverkan på miljö och människor, nu och i framtiden, desto mer har begreppen ”hållbarhet”, ”hållbar utveckling” eller engelskans ”sustainability” använts och diskuterats. Även om begreppet ofta, och helt naturligt, för tankarna till miljön handlar hållbar utveckling om mer än det.

Den amerikanske miljövetaren Lester R. Brown anses vara den som myntade begreppet “hållbar utveckling”. Han definierade begreppet på följande sätt:

“En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

För att uppnå detta behöver utvecklingen vara hållbar inom tre dimensioner – den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Alla dessa tre är lika viktiga i den hållbara utvecklingen.

Den miljömässiga hållbarheten, ibland även kallad den ekologiska hållbarheten, är en strävan mot en natur och miljö som ska vara frisk och som kan ge människor i dag, och i framtiden, de naturresurser som de behöver. Det betyder att leva inom de 9 planetära gränserna. De globala mål som är kopplade till denna dimension är bland annat mål 6 (rent vatten) och mål 13 (bekämpa klimatförändringarna).

Den sociala hållbarheten, ibland även kallad den etiska hållbarheten, är en strävan mot alla människors rätt till hållbara levnadsvillkor och god livskvalitet. De globala målen kopplade till denna dimension är bland annat mål 1 (ingen fattigdom) och mål 3 (god hälsa och välbefinnande).

A

absorbera 12

acceleration 14, 15

Accord on Fire and Building

Safety in Bangladesh 67

affärsidé 187

affärsmodell 122

Agenda 2030 27, 28, 32, 174

agent 180, 181

agera 64

AI 200

analys 218

andrahandsmarknad 190

animaliska produkter 171

antikvitet 94

artificiell intelligens 200

avfall 121

avtryck 33

B

BNP 72, 174

bruksanvisning 97

C

certifierad 105

certifieringsrevision 105

certifikat 105

cirkulär ekonomi 122-126

CSR-frågor 64, 181

D

delningstjänst 122

deponi 149, 150

digitalt produktpass 108, 109, 132, 186

dräglig 92 E

eco-driving 138

EES 54

ekodesignkrav 109

ekologiskt fotavtryck 33

ekonomi 69

ekonomiskt

ansvarstagande 216

ekosystemtjänst 17, 52

emballage 74

emissionsfritt 199, 200

energieffektiv 99

energikälla 13

enhetlig 99

ergonomisk 198

erosion 21

EU-direktiv 148

EU-kommissionen 97, 108, 159, 184

Europeiska gröna given 108

exkludera 103

Fairtrade-premien 103

fas 126

fastighetsnära 157

Fossilfritt Sverige 139

främja 49, 92

FTI 158

fundament 137

förbrukningsprodukt 200

förbränning 13, 200

föreläggande 96, 111

förenligt 53

förordning 97

G

gedigen 202

generera 143

goodwill 106

grossist 53

gruvdrift 71

gröda 10

grönmålning 183, 194

gynna 178

H

havsnivå 20, 21

hushålla 52, 69

hållbar konsumtion 174, 176-178, 187, 197

hållbarhetspolicy 73, 74

hållbarhetsrapport 49, 73 I

ideell organisation 150

implementeras 75

importör 97

incitament 104

index 72

indirekt 141

infrastruktur 20

intranät 199

intressenter 50

investerarrelationer 198

investering 69, 70

IPCC 22, 31, 32

K

kasseras 145

Kemikalieinspektionen 54

koldioxidekvivalenter 23

kompensera/

kompenseras 30, 124

komplex 65

koncern 180

konkurrensfördel 48

konkurrensförmåga 216

konsumera 170

konsumtionsbaserade

utsläpp 23

kontinuerlig 75

korruption 70

kravspecifikation 105, 132

kretslopp 10, 124

kvantitet 147

kärnverksamhet 138

lagstadgat 155

lansera 129

last mile 137

ledningssystem 105, 106

ledtid 188

leveranskedja 53, 54

linjär ekonomi 124, 125

livscykel 60, 63, 109, 126, 132

logistik 55

lönsamhet 48, 216

löpande 106

M

marknadskontroll 95

matspjälkning 13

Medveten konsumtion

(förening) 100, 193

miljöansvar 216

Miljöbalken 148

miljömanagement 136, 137

muta 70

mutbrott 70

myntades 23

Myrorna 191

målgrupp 127

N

naturresurs 10, 15, 52, 174

naturskog 14

nudging 191

näringsidkare 94

O

offentlig välfärd 68

olovlig 110

omsättning 180

omvärldsbevakning 140, 141

otillbörlig 110

P

pandemi 21

parameter 133

postorderföretag 180

primärdata 229

processad 90

produktmärkning 90, 98, 99

punktskatt 185, 186

R

reducerat 183

restaurera 130

resursflöde 132

revidera 73

S

samlasta 128, 139

sekundärdata 229

Sida 70

sista milen 55

skiljedomstol 67

skogsskövling 13

slutna frågor 230

SMHI 21

socialt ansvar 64, 218

speditör 128

standardiseringsorgan 105

stickprovskontroll 95

Stockholm Resilience

Centre 17

strategisk 103

sträckfilm 158

Svensk Handel 49

svinn 48, 57, 69, 188

territoriella utsläpp 22, 23

textilstrategin 154

Thunberg, Greta 9

tillhandahålla 94

tillsyn 95

tillväxt 69

transparent 49

transportör 196

tredje part 197

U

UF-företag 121

underleverantör 75

UNHCR 22

uppförandekod 64

utvecklade länder 174

utvinning 52, 71

V

varumärke 50, 179

välfärd 15

välfärdssystem 92

värna 52

växtbaserade livsmedel 171

växthuseffekten 12, 23, 31

växthusgas 12, 13, 15, 22, 23,

33, 55, 58, 128

Å

årsredovisning 73

återkallelse 94, 96, 107

återvinningsstation 149

Ä

ändlig 125

Ö

öppna frågor 230

överenskommelse 196

överfiske 18

överkonsumera 172

övermäktigt 78

ISBN 978-91-47-14957-5

© 2023 Marianne Feldt, Caroline Hansson och Liber AB

Utgivningsansvarig: Patrik Riddersporre

Redaktör: Mattias Ljung

Formgivning: Anna Hild Design

Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder

Illustrationer: Johnny Dyrander och Jonny Hallberg

Projektledare: Susanna Thulé

Produktionsspecialist: Helene Ågren

Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien

Tryck: Graphycems, Spanien 2023

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice tfn 08-690 90 00

kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

Handel och hållbar utveckling Fakta och uppgifter

är ett nyskrivet läromedel framför allt ämnad för kursen med samma namn på Försäljnings- och serviceprogrammet. Läromedlet består av sex kapitel, där det sista är ett större projekt där uppgiften är att kartlägga ett företags hållbarhetsarbete. Handel och hållbar utveckling Fakta och uppgifter består av följande

kapitel:

1. Hållbar utveckling

2. Hållbarhet inom handeln

3. Hållbara produkter

4. Handelsföretag och en cirkulär ekonomi

5. Handelns roll för en hållbar konsumtion

6. Projekt: Kartläggning av ett företags hållbarhetsarbete

Läromedlet är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok som består av en separat faktadel och en uppgiftsdel.

• Faktadelen består av både exempel- och fördjupningsrutor, är rikt bildsatt och centrala begrepp är markerade och förklaras i marginalen.

• Uppgiftsdelen består av en mängd uppgifter av varierande sort. Dessa är indelade i tre kategorier (Repetera, Träna och Fördjupa) samt markerade efter bedömd svårighetsgrad och den förmåga som uppgiften tränar.

Serien Handel och hållbar utveckling består av en kombinerad faktaoch uppgiftsbok i tryckt och digitalt format samt en lärarhandledning.

Om författarna

Marianne Feldt är utbildad gymnasielärare men har även arbetat som inköpschef och som projektledare. Marianne har skrivit flera av de nya titlarna till Försäljningsoch serviceprogrammet.

Caroline Hansson är utbildad gymnasielärare och miljövetare med en gedigen branscherfarenhet och arbetar på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, där hon undervisar på Försäljnings- och serviceprogrammet.