9789147149520

ett systematiskt sätt nutida sociala teorier och perspektiv. Författaren använder ett integrerat och flexibelt ramverk för att koppla samman kontext, teori och praktik. Boken ger en grund att stå på i de mångskiftande och ofta svårförståeliga sammanhang där praktisk verksamhet, och även teoribildning, äger rum.

Karen Healy introducerar en dynamisk praktikmodell för socialt arbete som bidrar till att utveckla en förståelse av socialarbetarens professionella uppdrag som en mångsidig aktivitet formad av professionellt syfte, politik och verksamhetsområden.

Boken • visar hur kontexten påverkar det sociala uppdraget och hur socialarbetaren kan påverka dessa praktikmiljöer.

• ger en översikt över nutida teorier som är viktiga för det sociala arbetets praktik.

• innehåller avsnitt om posthumanism och ekosocialt arbete.

• påvisar utbudet av kritiska tillvägagångssätt, inklusive feministiskt och antirasistiskt socialt arbete.

• innehåller övningar hämtade från realistiska fallstudier.

Boken är en grundbok i socialt arbete men vänder sig till både studenter på alla utbildningsnivåer och till yrkesverksamma inom socialt arbete. Den är också aktuell för andra personer som är intresserade av området.

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik utforskar utforskar på

Karen Healy

Genom att förstå idéerna som ligger till grund för våra institutionella kontexter och formella teoribas, kan vi använda dem kritiskt, och när det är nödvändigt, förändra dem för att uppnå de värden och målsättningar vi är förbundna till.

Karen Healy

Best.nr 47-14952-0 Tryck.nr 47-14952-0

Karen Healy

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik ISBN 978-91-47-14952-0 © 2024 Författaren och Liber AB © Karen Healy 2005, 2014, 2022 This translation of Social Work Theories in Context: Creating Frameworks for Practice is published by arrangement with Bloomsbury Publishing Plc. Originalets titel: Social work theories in context (3 edition) ISBN:978-1-3503-2157-1 Förläggare: Helena Ekholm Redaktör: Elisabeth Åman Översättning: Maria Elliot Sakkunnig: Anita Liljeström Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Produktionsspecialist: Helene Ågren Omslag, grafisk formgivning och figurer: Fredrik Elvander Omslagsbild: Getty Images

Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2024

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-­ avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff ­(böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll Förord 6 Författarens tack 13 DEL 1. Inledning 15 1.

Att förstå kontexten 18 Diskursens vikt och betydelse 18 Praktikteorier 23 Diskurser och praktikteorier: Vad är skillnaden? 25 Varför kontexten spelar roll 27 Slutsats 28

2.

En dynamisk praktikmodell 30 Konstruera det sociala arbetets mening: En dynamisk ansats 30 Dynamisk användning av teori 41 Skapa och använda teori i praktiken: Debatter om evidens och reflektion 45 Närma sig teori reflexivt: Teoriskapande i praktisk verksamhet 52 Slutsats 53

DEL 2. Diskurser som formar praktikkontexterna 57 3.

Dominanta diskurser inom hälso- och välfärdsservice 59 Biomedicin och nyliberalism 59 Nyliberal diskurs 69 De dominanta diskurserna som platser för spänningar 79 Slutsats 82

4.

Beteende- och samhällsvetenskapliga diskurser: ”Psy” och sociologiska idéer i socialt arbete 86 Socialt arbete och ”psy”-disciplinerna 88 Sociologiska diskurser 100 Slutsats 110

5.

Alternativa diskurser: Medborgarrätt, religion och andlighet, posthumanism 113 Medborgarrättsdiskursen 116 Religiösa och andliga diskurser 129 Posthumanism: Att erkänna den ”mer-än-mänskliga” världen 138 Slutsats 143

Innehåll

DEL 3. Praktikteorier för socialt arbete 149

4

6.

Fyra vågor av systemteorier: Från generell systemteori till eko-socialt arbete 152 Systemteorier i sina kontexter 153 Den första vågen: Generell systemteori 154 Den andra vågen: Ekologiska systemperspektiv 159 Den tredje vågen: Komplexa systemteorier 166 Den fjärde vågen: Eko-socialt arbete 171 Systemteoriers styrkor och begränsningar i socialt arbete 177 Slutsats 180

7.

Problemlösande förhållningssätt: Med fokus på uppgiftscentrerad praktik 184 Kontextualiserad problemlösande praktik 185 Den problemlösande praktikens ursprung 185 Uppgiftscentrerad praktik: En kortfattad historik 187 Centrala principer i uppgiftscentrerad praktik 189 Uppgiftscentrerad praktik: Sätta modellen i rullning i praktiken 192 Jämförelse mellan uppgiftscentrerad praktik och krisintervention 201 Kopplingar till motiverande samtal 203 Styrkor, svagheter och problem i problemlösande ansatser 205 Slutsats 208

8.

Relationsbaserad, styrkeinriktad och lösningsfokuserad praktik 211 Teoriutvecklingens kontexter 211 Relationsbaserad praktik 215 Styrkor 218 Svagheter och problem 219 Styrkeperspektivets ursprung 221 Styrkeperspektivens kunskapsgrunder 222 Praktikens utgångspunkter och principer 224 Styrkeperspektivet inom arbete med samhällsutveckling: Ett tillgångsbaserat förhållningssätt 230 Lösningsfokuserad korttidsterapi (SFBT) 231 Skillnader mellan styrkeperspektiv och SFBT 234 Styrkor hos styrkeperspektiv och SFBT 235 Svagheter och problem i styrkeperspektiv och SFBT 236 Slutsats 238

9.

Modernt kritiskt socialt arbete: Inriktning mot strukturella kontexter 244 Grunderna i modernt kritiskt socialt arbete 247 Det kritiska sociala arbetets tidiga historia 249 Det radikala sociala arbetets födelse 250 Kritisk praktiks spridning 251 Antiförtryckande praktik 260 Antiförtryckande praktiks kärnantaganden 262 Antiförtryckande praktik: Några kritiska reflektioner 271 Slutsats 276

Innehåll

10. Postteorier: Postmoderna, poststrukturella och postkoloniala förhållningssätt 279 Postteorier i sin kontext 280 Skillnader mellan olika postteorier 281 Postteorier och praktiker i socialt arbete 283 Nyckelbegrepp 285 Slutsats 307 11. Skapa ramverk för praktik 312 Utmaningarna som socialt arbete står inför 312 Ramverk för praktik 315 Formalisera praktikers bidrag till kunskap 319 Slutsats 320 Referenser 321 Register 346

5

Förord Denna upplaga av Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik (Social Work Theories in Context) utgår från den dynamiska praktikmodell som introducerades i bokens två första upplagor.1 Socialt arbete är ett dynamiskt verksamhetsfält där utövarna återfinns på många olika arbetsplatser och i många olika yrkesroller. Vi som arbetar inom fältet behöver en tydlig men samtidigt flexibel känsla för det sociala arbetets professionella mening.

Föreställningen ska vara förankrad i teorier, kunskap och värden, och bygga på en lyhördhet för de institutionella kontexter och de människor som vi arbetar med. Det innebär inte att vi bara passivt ska underordna oss de krav som ställs i vår praktikmiljö. Långt därifrån. Den dynamiska modellen vägleder oss i hur vi ska förstå den påverkan kontexten har på vårt uppdrag och hur vi, som företrädare för förändring, också kan påverka våra praktikmiljöer.

I den här reviderade och uppdaterade tredje upplagan av boken har jag inkluderat den betydelsefulla utveckling av det sociala arbetets kontexter och teorier som skett under den senaste tiden. När jag skriver den här upplagan plågas världen av covid-19-pandemin som påverkat hälsan för tiotals miljoner människor och lett till flera miljoner dödsfall. Pandemin har medfört påtagligt ekonomiskt och socialt lidande för utsatta människor och samhällen. Det är en kris som uppstod mot bakgrund av redan pågående sociala, politiska och ekonomiska förändringar, med betydande konsekvenser för utbudet av vård och omsorg, för socialarbetarna och för de människor som använder dessa tjänster.

Som jag visar i den här upplagan kan vi nu se hur biomedicinska och nyliberala diskursers påverkan på utbudet av hälso- och välfärdstjänster fortsätter att öka. Dessa diskurser har förskjutit politisk och praktisk verksamhet i riktning mot en individualistisk förståelse av mänskliga problem, vilket i sin tur marginaliserat frågor som rör den kulturella, ekonomiska, historiska, politiska och sociala kontextens betydelse för människors behov (Healy, 2016; Petersen, 2001). Den biomedicinska diskursens inverkan blev till exempel tydlig när medicinsk expertis fick en central roll i definierandet av pandemin som, i första hand, en hälsokris. Den betydelsefulla 1 Den första utgåvan av Liber Förlag.

Förord

politiska kontexten och pandemins sociala inverkan fick inte särskilt stor uppmärksamhet. Studier från bland annat Australien, Storbritannien och USA pekar dock, till exempel, mot att socialt underprivilegierade grupper i befolkningen löpte större risk att bli smittade av covid-19 och att dö av sjukdomen (AIHW, 2021; Branicki, 2020, s. 874). Pandemins sociala och ekonomiska kostnader drabbar också i oproportionerligt stor utsträckning utsatta och socialt marginaliserade grupper (Förenta nationerna, 2020).

Socialarbetare och sociala rörelser har dock utmanat de dominanta diskurserna och fört fram alternativa, mer humana och inkluderande, konstruktioner av människors behov och svar på hur deras behov ska bemötas. I kapitel 4 diskuterar vi hur socialarbetare utvidgar diskursen som handlar om de socialekonomiska faktorer som bestämmer människors hälsa till att också omfatta fält som ligger bortom hälsa, till exempel barnoch familjevälfärd (se Bywaters m.fl., 2016). Detta perspektiv kan användas som utgångspunkt för evidensbaserad kritik av de begränsningar som finns i de dominerande biomedicinska och nyliberala diskurserna och förespråkande i stället av interventioner som tar itu med de strukturella utmanande kontexter som många människor som tar del av hälso- och välfärdsservice står inför (se Bywaters, 2015; Hood m.fl., 2016).

Många progressiva sociala rörelser ifrågasätter de dominerande individualistiska förståelserna av människors behov. Socialarbetare är en del av dessa rörelser och använder dem som utgångspunkt i arbetet med att utveckla nya teorier i socialt arbete. Socialarbetare som deltar i miljörörelsen driver exempelvis utvecklingen av en betydande och allt större mängd teorier inom eko-socialt arbete. Våra professionella organ har vidare erkänt och tillmätt eko-socialt arbete en allt större betydelse. The Australian Association of Social Workers inkluderar, till exempel, numera eko-sociala perspektiv i sina nationella riktlinjer för utbildning. I samma anda framhåller nu också The International Federation of Social Work att socialarbetare har ett ansvar för att utveckla arbetet med miljömässig rättvisa, tillsammans med och som en del av strävan efter social och ekonomisk rättvisa. I kapitel 6 tar jag upp det som utmärker teorin inom eko-socialt arbete och föreslår också att den utgör en fjärde våg inom systemteorin i socialt arbete.

Under de senaste decennierna har den nutida teoribildningen i socialt arbete även påverkats av de rörelser som arbetar för rättvisa för ursprungsbefolkningar. Ursprungsbefolkningars bidrag till socialt arbete är självklart både väletablerat och värdefullt. Under de senaste tio åren har dessutom betydelsefull litteratur tillkommit som förespråkar ett avkoloniserande av det sociala arbetet. Denna strävan försöker minska det globala nords dominerande inflytande på teori och praktik i socialt arbete.

7

Förord

I kapitel 10 diskuterar vi hur socialarbetare använder postkoloniala och avkoloniserande approacher för att skapa utrymme för att röster från ursprungsbefolkningar och befolkningar i det globala syd, särskilt flyktingar och asylsökanden, ska bli hörda.

Nyligen har också vissa begrepp med lång historia i socialt arbete återkommit och förstärkt den nutida teorin. I kapitel 8 inkluderar vi ”relationsbaserat socialt arbete” vid sidan av de styrke- och lösningsfokuserade perspektiven. Alla dessa lägger stor vikt vid den terapeutiska relationen som ett redskap för förändring. Vi noterar att den senaste litteraturen om relationsbaserat socialt arbete uppmanar socialarbetarna att återta de psykodynamiska begrepp som betonar de emotionella dimensionerna i en arbetsrelation (Ruch, 2018). De som förespråkar relationsbaserad praktik är kritiska mot de nyliberala och biomedicinska diskursernas inflytande då de berövar det sociala arbetet från sin relationella bas och misslyckas med att erkänna den strukturella praktikkontexten (se Ferguson m.fl., 2020).

Ett annat viktigt, och ökande, inflytande på det sociala arbetets praktik är interprofessionalismen. Vi befinner oss i ett tidevarv då de traditionella gränserna mellan hälso- och välfärdsprofessionella blivit alltmer porösa.

Det innebär att socialarbetare behöver förstå de diskurser som råder inom andra professioner som de arbetar sida vid sida med. Inom många hälsooch välfärdsområden behöver vi, till exempel, en kritisk förståelse av biomedicinska diskurser som formar många förgivettagna uppfattningar om hälsa och välmående. Interprofessionalismen har positiva dimensioner, särskilt när det gäller att samordna olika typer av kunskap och färdigheter för att möta och tillgodose mänskliga behov, men det finns samtidigt särskilda faror för socialt arbete. Interprofessionalism har på många sätt skapat porösa gränser inom hälsovårdens tjänster, men det protektionistiska skyddet av tekniska färdigheter är fortfarande starkt (Healy, 2009). Organ som bestämmer vilka professioner som får göra vad har, drivna av en önskan att skydda allmänheten från skadliga fysiska interventioner, upprätthållit strikta gränser för vilka som får utföra konkreta fysiska interventioner (som att ge injektioner) samtidigt som gränserna för psykosociala interventioner har urholkats. Socialarbetare kan bidra med mycket när det gäller erkännandet av psykosociala dimensioner av mänskliga behov inom hälso- och välfärdsinsatser, samtidigt som uppmärksammandet av betydelsen av dessa bidrag kan äventyras på grund av det ökade inflytandet från biomedicinska och nyliberala diskurser (som ersätter de sociala) och den interprofessionella approachen som implicerar att de relationella aspekterna är hela teamets ansvar.

Syftet med denna tredje upplaga är att erbjuda en vägledning till den dynamiska karaktären i socialt arbete i dag, genom att:

8

Förord

Ϙ

Ϙ

Ϙ

Introducera den dynamiska praktikmodellen för socialt arbete. Min målsättning är att den ska bidra till att både studerande och yrkesverksamma utvecklar en flexibel och dynamisk förståelse för socialarbetarens professionella uppdrag. Det är en approach som har sin grund i erkännandet av de strukturella och institutionella krafterna, preferenser och kapaciteter hos de människor vi arbetar med, det professionella sociala arbetets bas, och vår kritiska reflektion över de erfarenheter som ligger till grund för uppfattningen om syftet med vår praktik.

Förklara hur diskursiv analys kan hjälpa oss att förstå och navigera genom praktikens varierade domäner och visa detta genom att kartlägga de diskursiva fält som formar praktiken inom socialt arbete i dag.

Kategorisera och ge en översikt över viktiga nutida teorier för det sociala arbetets praktik. I detta finns också en historisk bakgrund och de mest centrala principerna. Denna upplaga är uppdaterad och innehåller den senaste utvecklingen inom eko-socialt arbete, relationsbaserat socialt arbete samt postkoloniala och avkoloniserande perspektiv.

Denna tredje upplaga är inspirerad av samma ambition som drivit mig från start. Jag skrev boken för att ge yrkesverksamma socialarbetare, studerande och lärare en grund att stå på i de mångskiftande och ofta svårförståeliga sammanhang där praktisk verksamhet, och även teoribildning, äger rum. Genom hela min karriär, först som student inom socialt arbete, sedan som yrkesverksam socialarbetare, och nu som forskare, lärare och föreståndare för en stor civil organisations verksamhet inom samhällsstöd och service, har jag haft ett stort intresse för de filosofiska grundvalarna i det sociala arbetets praktik, särskilt för hur dessa kommer till uttryck och omsätts i konkret praktisk verksamhet. Min första bok, Social Work Practices (Healy, 2000), syftade till att ge större utrymme för kritiska perspektiv i socialt arbete genom att uppmärksamma de olika sätt på vilka socialarbetare lyckas uppnå praktikmål som handlar om utveckling av egenmakt och kritisk praktik till exempel genom att arbeta för ökad brukarmedverkan och främjande av samverkan. Kort sagt: Jag hävdade att det finns många sätt att vara en förändrande aktör och att vissa etablerade kritiska förhållningssätt till praktiken skymde denna mångfald.

Syftet med Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik är att fortsätta mitt projekt om de filosofiska grunderna för det sociala arbetets praktik, genom att kartlägga de centrala principerna som underbygger den nutida organiseringen av, och förhållningssätten till, praktiken. Om det finns ett huvudbudskap i boken, så handlar det om: Genom att förstå idéerna som ligger till grund för våra institutionella kontexter och formella teoribas, kan vi använda dem kritiskt, och när det är nödvändigt, förändra dem för att uppnå de värden och målsättningar vi är förbundna till.

9

Förord

Genom att introducera dig till de filosofiska grunderna och historiska och geografiska bakgrunderna till centrala praktiska förhållningssätt i socialt arbete, hoppas jag kunna utveckla inte bara din kapacitet att använda teori, utan också att bidra till fortsatt formell teoribildning. Trots den fortsatta klyftan mellan teori och praktik, är jag övertygad om att många praktiker strävar efter att förstå och utveckla teorier för en professionell praktik. Många hindras dock av att de filosofiska grunderna och teorierna i socialt arbete är separerade från, eller till och med satta i motsats till, den institutionella kontext som praktiskt socialt arbete ingår i.

Den första upplagan av den här boken växte delvis fram i de workshoppar för socialarbetare, för ”uppfräschning av teorin”, som jag började med 2001. Jag har fortsatt att utveckla workshopparna för att möta de framväxande behoven, möjligheterna och utmaningarna inom praktiskt socialt arbete. Det starka intresset för dem har också stärkt min övertygelse att socialarbetare ägnar sig åt ”att göra” teori. De praktiker jag träffar under dessa workshoppar kan ofta uttrycka hur de har utvecklat teoretiska ramverk som de lärt sig under sin professionella utbildning för sin nuvarande särskilda praktikdomän. Väldigt ofta har det involverat en noggrann sållning mellan teorielement som är användbara eller inte, och utveckling av idéer för att svara på de behov som finns i deras praktikmiljö. Till exempel kan socialarbetare som arbetar med insatser och skydd för barn och unga använda styrkeperspektiv som ett komplement till, och kanske ersättning för, den ökade användningen av standardiserad riskbedömning på detta område. Socialarbetare inom service och omsorg till äldre kan också använda delar av den kritiska traditionen för att utmana åldersrelaterade förutfattade meningar om äldre människors kapacitet.

I denna bok sammanför jag en kritisk introduktion till de direkta teorier som rör den praktiska verksamheten och de idéer som formar praktikens institutionella kontexter – det jag kallar ”diskurser”. Jag gör det därför att jag betraktar socialt arbete som en kontextualiserad aktivitet som varierar beroende på den praktikkontext där arbetet sker. Genom att integrera analysen av kontext och teori hoppas jag kunna bidra till ökade möjligheter för socialarbetare att utveckla teorier på plats. Diskussionen om teorier för praktiskt socialt arbete och det praktiska sociala arbetets kontext förs vanligen inom olika domäner, vilket resulterar i frustration både för de som sysslar med teoriutveckling och praktiker. Ett sätt att stimulera dialogen mellan dessa ”två världar” är att erkänna det avgörande inflytande som kontext har både i användning och utveckling av praktikteori.

Jag betraktar alla yrkesverksamma socialarbetare som teoretiker i socialt arbete, därför att var och en av oss konstruerar förståelse som guidar oss i att identifiera vem och vad som ska vara fokus i vår praktik och hur

10

Förord

vi ska gå vidare. Denna bok syftar till att öppna dialogen mellan praktiskt verksamma socialarbetare och formell teori i socialt arbete genom att kartlägga de filosofiska grunderna, historiska och geografiska bakgrunderna, praktiska tillämpningarna och styrkor och begränsningar i fem nutida praktikteorier.

Jag hoppas också att denna upplaga av Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik ska göra det möjligt för studenter, praktiker och lärare att förstå hur det sociala arbetets betydelse och syfte är ett resultat av interaktionen mellan institutionella kontexter, serviceanvändares behov och förmågor, och den formella professionella praktikbasen. Utbildningsprogram i socialt arbete gör ofta ett bra arbete med att introducera den formella professionella värdegrunden för praktiskt socialt arbete. Studenterna lär sig också grundläggande färdigheter och basala formella teoretiska ramverk för praktiskt socialt arbete. För att kunna använda denna bas i praktiken måste vi också ha förmåga att ”läsa” vår institutionella kontext, särskilt dess formella och informella målsättningar och praktiker. Jag menar inte att socialarbetare bara ska finna sig i de föreskrifter som finns inom organisationen, men, för att vara en effektiv praktiker och en effektiv aktör för förändring måste vi förstå den institutionella kontext som vi arbetar inom. Genom att bara socialisera in studenter i den formella professionella praktikbasen, utan att också koppla detta till en förmåga att läsa sin institutionella kontext, bäddar vi för att socialarbetare rusar ”huvudstupa” in i och hamnar på kollisionskurs med den kontext som de arbetar inom. Detta är ett framgångsrecept för utbrändhet och cynism, eftersom praktiker snabbt riskerar att bli desillusionerade inför den formella professionsbasen, och betraktar den som ”okej i teorin” men inte till mycket hjälp i praktiken.

Eftersom de flesta nya socialarbetare slussas in i befattningar med begränsade officiella befogenheter, och därför är deras förmåga att läsa av och arbeta inom dessa organisatoriska begränsningar (även om de försöker åstadkomma institutionell förändring), en basal överlevnadsfärdighet som är vital för att stärka och förbättra kapaciteten för en förändrande praktik. De senaste åren har jag forskat om övergången mellan utbildning och praktisk yrkesverksamhet för nyexaminerade socialarbetare. Det har ökat min medvetenhet om hur avgörande organisationskontexten är för socialarbetares möjligheter att engagera sig i progressivt förändringsarbete. Det har också gjort mig medveten om hur viktigt det är att analysera sina institutionella miljöer om de effektivt ska kunna förverkliga grundläggande värden i socialt arbete.

När jag diskuterat den kontextuella karaktären i praktiskt socialt arbete med yrkesverksamma socialarbetare har min oro ökat inför det som verkar vara alltmer begränsade miljöer i socialt arbete. Samtidigt kan jag

11

Förord

glädjande nog också ofta konstatera att det redan pågår en hel del förändringsarbete (ofta tyst och i hemlighet) inom många praktikkontexter.

Mycket av detta förändringsarbete är inte uppmärksammat av, och har inte skrivits om, i formell teori i socialt arbete. Det kanske inte ens är möjligt att dokumentera det. Som socialarbetare verksam i en akademisk miljö är jag medveten om att våra teoretiska ramverk kanske kan erbjuda en vägledning för praktiker i att artikulera och utveckla sitt arbete, men vi måste akta oss för att hävda en sann status hos ett teoretiskt perspektiv.

Det skulle innebära en förstärkt auktoritär relation mellan akademi och praktikfält som inte är hjälpfullt för samarbetsfrämjande approacher för teoriutveckling. Jag respekterar att socialarbetare aktivt konstruerar sina ramverk för praktiken och menar att formella teorier snarare erbjuder en tråd än hela kontexten för praktiken.

Socialarbetare utför sin praktik i en bred rad av kontexter och med människor med varierade erfarenheter av problem och förtryck. En del av socialarbetares åtagande är att vara medarbetare i förändringsprocesser, inom vår organisationskontext, och inom samhället mer generellt. Jag hoppas att denna bok ska utveckla socialarbetares förmåga att förstå, och bidra till, professionens kapacitet att använda sina institutionella kontexter och formella teoribas till att skapa större förändring i social, kulturell och miljömässig rättvisa. Att åstadkomma en sådan förändring borde vara vår främsta och gemensamma angelägenhet.

Karen Healy

12

Författarens tack Denna tredje upplaga bygger på de tidigare upplagorna. Jag vill tacka kollegor och vänner vid University of Queensland för våra många samtal och diskussioner om de intellektuella grunderna i socialt arbete. Jag vill också ge ett erkännande till de många praktiker, lärare, forskare och studerande som jag diskuterat dessa tankar med. Deras många frågor och insikter har hjälpt mig att förfina varje ny upplaga av denna bok.

Jag vill tacka Colin Peile, min handledare under min doktorsutbildning för nästan tre decennier sedan. Han utgjorde en enastående och inspirerande förebild, både som teoretiker och lärare i socialt arbete. Jag är fortfarande tacksam för hans stöd under mina tidiga år i arbetet med teoribildning och forskning i socialt arbete.

Jag tackar mina kollegor i den praktiska yrkesverksamheten, särskilt Karyn Walsh, vd för Micah Projects, som fortsätter att inspirera mig genom sitt innovativa och förändringsskapande ledarskap. Jag vill också uppmärksamma kollegerna i Queensland Parent Advocacy Committee, The Benevolent Society and Anglicare Southern Queensland som sett till att jag varit fortsatt förankrad i praktisk verksamhet. Tack till mina kompisar som jag samarbetade med i Australian Association of Social Workers, särskilt Christine Craik, Cindy Smith, Maria Merle, Linda Ford, Brenda Clare, Anita Philips, Jane Miller, Virginia Mansel-Lees och Linette Hawkins. Tack till mina kollegor i Skandinavien, särskilt Siv Oltedal och Rolv Lyngstad vid universitetet i Stavanger, och till internationella kollegor för stimulerande diskussioner om internationellt socialt arbete.

Genom hela boken använder jag praktikexempel och fallstudier för att illustrera och utveckla mina argument. Jag riktar ett stort tack till följande socialarbetare för deras hjälp med att tillhandahålla, eller utveckla, dessa fallstudier: Pauline Coulton och Lyn Krimmer, Annette Michaux och Karyn Walsh. Tack till Peter Hooper, som ursprungligen uppmuntrade till det här arbetet, och till Helen Caunce på Bloomsbury, för ert tålamod och stöd under denna resa.

Slutligen tackar jag Khloe Healy och Dennis Longstaff för vänskap, kärlek och omsorg.

DEL 1.

Inledning Den här boken handlar om de föreställningar som formar kontexterna för

socialt arbete och de viktigaste teorierna om dagens praktiska verksamhet. Socialt arbete är en profession som varierar enormt beroende på den historiska, geografiska och institutionella kontexten. Socialarbetarens uppgift är att verka för förändring med och för de människor vi arbetar med. För att uppnå detta är det väsentligt att vi, som socialarbetare, har förståelse för vår praktikkontext. Vidare förändras våra praktikkontexter ständigt på grund av den sociala, ekonomiska och politiska utvecklingen.

Detta sker samtidigt som framsteg inom teoriutveckling och kunskapsbildning inom vårt område påverkar vår professionella mening och våra förhållningssätt till vår praktik.

Det som kvarstår oförändrat är vårt behov att som socialarbetare diskutera meningen i praktiken. Alla yrkesgrupper behöver tydliggöra meningen med sitt arbete, men det är mer komplext för socialarbetare än för många andra professioner. Detta beror till stor del på mångsidigheten i det sociala arbetets praktik och den stora mängd olikartade kontexter där arbetet äger rum. Arbetet med myndighetsutövning gällande barn och unga inom socialtjänsten skiljer sig till exempel i hög grad från det som utförs av en socialarbetare inom psykisk hälsovård i privat eller offentlig regi.

Socialarbetarens praktik är en socialt konstruerad verksamhet. Faktum är, att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är all mänsklig verksamhet socialt konstruerad; våra tolkningar av vår sociala kontext, våra reaktioner på den och vår uppfattning om oss själva och våra handlingsmöjligheter är formade av vårt samhälle, de centrala institutioner som vi samspelar med och våra lokala sociala relationer (se Berger & Luckmann, 1967; Pfadenhauer & Knoblauch, 2019). I den här boken använder vi oss av ett kritiskt poststrukturalistiskt synsätt för att förstå det sociala arbetets

15

DEL 1. Inledning

kontexter och praktiker. Som vi kommer att förklara mer i detalj i kapitel 1 fokuserar detta kritiska poststrukturalistiska synsätt på den roll som ”diskurser” har för att ge uttryck för och skapa sociala realiteter. Detta betyder att ”sanningen” om människors situationer och erfarenheter bara kan förstås via språket och att språk både inkluderar och exkluderar särskilda sätt att förstå ”verkligheten”. Det avgörande i poststrukturalistisk teori är hur diskurser strukturerar sociala relationer och både producerar och förstärker maktrelationer. Som vi kommer att diskutera i kapitel 3 påverkar till exempel biomedicinska diskurser hur vi förstår psykiska problem eller ”sjukdomar” och vilken respons på dessa som är legitima. Den biomedicinska diskursen tenderar att lägga tonvikt vid och förstärka medicinska och vetenskapliga auktoriteter, samtidigt som den marginaliserar psykiska problems eller ”sjukdomars” sociala och politiska kontext (se Healy, 2016).

Vi föreslår att den sociala konstruktionen av aktiviteterna inom socialt arbete är mer uppenbar än inom andra verksamheter. Det finns tre anledningar till detta. Först och främst har de politiska och administrativa kontexterna en avgörande betydelse för det sociala arbetets karaktär (se Blom & Morén, 2019). Det sociala arbetet varierar inte bara beroende på den nationella politiska kontexten; även inom en nationell kontext eller ett förvaltningsområde kan det sociala arbetets karaktär förändras markant när politiskt eller administrativt ledarskap förändras (se Healy, 2009).

För det andra äger det sociala arbetet rum inom många och varierade institutionella kontexter. Detta bidrar också till konstruktionen av det sociala arbetets praktik. Till exempel skiljer sig troligen de roller och ansvarsområden som en socialarbetare har i en myndighet från de som en socialarbetare verksam inom en ideell samhällsverksamhet eller en civilsamhällsorganisation har. För det tredje har socialarbetare relationer till många olika typer av intressenter och behöver ofta samverka med dessa för att utforma en gemensam uppfattning om den professionella meningen.

Den tredje anledningen till den socialt konstruerade naturen i aktiviteterna är både mer uppenbar och något vi socialarbetare borde vara kritiskt uppmärksamma på. Vi förhandlar normalt det sociala arbetets betydelse och syfte tillsammans med en bred rad av intressenter: serviceanvändare, serviceanvändares familjer, lokala samhällsgrupper, medlemmar i arbetsgrupper, tillsynsorgan och samhället i stort. När vi förhandlar kan vi luta oss mot vår formella praktikbas, som inkluderar våra värden och de praktikteorier som utvecklats inom professionen. Det räcker dock inte.

Eftersom det sociala arbetets praktik i i grund och botten är påverkad av våra praktikmiljöer är det viktigt att vi är aktivt engagerade i att också påverka dessa kontexter. Socialarbetarna borde till exempel utmana organisationspolicyer som är diskriminerande och går stick i stäv med våra mål

16

DEL 1. Inledning

att uppnå positiva hälso- och välfärdsresultat för de människor vi arbetar med.

Del 1 består av två kapitel. Kapitel 1 introducerar en diskursiv ansats för att förstå vår praktikkontext. Termerna ”diskurs” och ”diskursanalys” definieras och tre viktiga grupper av diskurser, som formar många av dagens kontexter för praktiskt socialt arbete, redovisas. Kapitel 2 introducerar en dynamisk modell för praktik som belyser hur centrala element i den institutionella kontexten, servicebrukarna och samhällets förväntningar, vår professionella praktikgrund och vårt praktikramverk samspelar i konstruktionen av vårt professionella uppdrag. Denna dynamiska praktikmodell ligger till grund för analysen av de diskurser som formar våra praktikkontexter (Del 2) och praktikteorier (Del 3).

17

1.

Att förstå kontexten Det främsta syftet med den här boken är att introducera ett kontextuellt

informerat och kritiskt förhållningssätt till det sociala arbetets praktik.

Avsikten är att ge läsaren ett ramverk för att förstå de varierade och ofta svårförståeliga kontexterna och teorierna i praktisk verksamhet. Genom att förstå de föreställningar som underbygger praktikens kontexter och formella teorier kan vi öka vår möjlighet att uppnå de värden och målsättningar vi förbundit oss till. I det här kapitlet redogör vi för den betydelse som diskurs och diskursanalys har för tänkandet om det sociala arbetets praktik, och ger en kort översikt över de tre grupper av diskurser som är mest inflytelserika i socialt arbete (en mer detaljerad beskrivning av dessa ges i Del 2). Detta är en viktig förberedelse inför kapitel 2, där vi introducerar en dynamisk modell för praktik. Modellen föreslår att den professionella meningen i socialt arbete konstrueras i det samspel som äger rum mellan flera olika komponenter i våra institutionella kontexter, den professionella praktikbasen, det professionella uppdraget och den praktiska verksamhetens ramverk. I kapitlet introduceras även tre sätt att använda teori som utgör utgångspunkt för analysen av de praktikorienterade teorierna i Del 3.

Diskursens vikt och betydelse I denna bok används en diskursiv ansats för att identifiera och analysera de centrala föreställningar som formar det sociala arbetet inom hälso- och välfärdsinstitutioner. Termen ”diskurs” refererar till ett system av ”meningar” genom vilka vi konstruerar och förstår fenomen som ”behov” och ”professionellt uppdrag” (Taylor, 2013, s. 14). Diskurser är de uppsättningar språkliga praktiker som formar våra tankar, handlingar och även våra identiteter.

De praktiska konsekvenser diskurserna har i vår sociala praktik är att de påverkar vilka vi lägger fokus på, och inte, i vårt arbete, och vad som betraktas som våra professionella roller och vårt ansvar, inklusive tillåtna

18

1. Att förstå kontexten

och inte tillåtna handlingar. Detta kan innebära att vissa former av behov och praktiker blir osynliggjorda. Som vi kommer att se i kapitel 3 har bland annat det växande inflytandet från nyliberala diskurser i service inom psykisk hälsa bidragit till kategorisering och värdering av särskilda typer av aktiviteter, som ”terapeutiska interventioner”, och gjort det svårare att erkänna och värdera ”gråzoner” i praktiker, som relationsskapande aktiviteter (se Saario & Stepney, 2009). Detta kan skapa utmaningar för socialarbetare att beakta sin praktik i dessa gråzoner.

Det sätt att se på diskursanalys som utvecklas i kapitel 3–5 kan beskrivas som ”kritiskt” då vi undersöker hur diskurser som opererar i våra praktikfält konstruerar våra kontexter, våra professionella uppdrag och maktoch kunskapsförhållanden inom dem. Kritisk diskursanalys ägnar sig åt att förstå hur språkanvändning bidrar till att ge företräde åt särskilda sanningsanspråk och privilegierar vissa aktörer inom en praktikontext, och hur, kanske, andra aktörer, som socialarbetare, omsorgs- och vårdgivare eller serviceanvändare, kan göra för att bryta denna dominans och skapa utrymme för alternativa tolkningar, inklusive olika sätt att förstå behov och bemöta ”problem” (Taylor, 2013, s. 14).

Begreppet diskurs och den kritiska diskursanalysen som metod är viktiga redskap för socialarbetare när vi försöker förstå och skapa förändringar i, och med hjälp av, våra institutionella kontexter. Hälso- och välfärdskontexterna är platser för konkurrens mellan olika diskurser, där de olika diskurserna står för olika tolkningar av vad som utmärker klienters behov, expertkunskap, det sociala arbetets betydelse, och – mer specifikt – vilka typer av ”hjälp” eller interventioner som bäst svarar på de bekymmer och situationer som serviceanvändare står inför. I vissa hälsooch välfärdskontexter finns ingen öppen konflikt mellan olika diskurser.

I dessa kontexter har en diskurs, eller uppsättning kompatibla diskurser, fått övertaget i att bestämma institutionens officiella praktik. Inom många kontexter råder dock spänningar mellan olika sätt att konstruera praktikkontexten, särskilt när det gäller karaktären hos klienters behov och socialarbetarens roll.

Relationen mellan diskurser och det sociala arbetets praktik är dynamisk, diskurserna formar på grundläggande sätt det sociala arbetets praktik samtidigt som socialarbetare också aktivt kan använda och ifrågasätta de diskurser som påverkar deras praktikdomäner. För att kunna göra det krävs dock att vi förstår dem. Analys av diskurserna kan åtminstone hjälpa oss att förstå, och aktivt använda, de begrepp som formar våra institutionella miljöer och påverkar vårt professionella uppdrag. Ur ett diskursperspektiv är det av vitalt intresse att socialarbetare förstår och använder de språkpraktiker som är dominerande inom praktikkontexten om de vill att deras och klienternas perspektiv ska kunna göra sig gällande i så stor ut-

19

DEL 1. Inledning

sträckning som möjligt. Inom många hälso- och välfärdsområden dominerar till exempel kostnadseffektivitet, det är därför pragmatiskt hjälpfullt för oss att förstå och använda dessa begrepp när vi presenterar vår verksamhet och nya initiativ med och för servicebrukarnas räkning.

Socialarbetare kan också använda diskursanalys för att ifrågasätta rådande sätt att se och bemöta klienters behov. Fook (2016, s. 117) hävdar att det går att stå emot dominanta diskurser genom att ”helt enkelt inse att de dominerande betydelsesystem som finns i olika situationer inte behöver accepteras”. Genom att förstå de diskurser som konstruerar våra praktikmiljöer kan socialarbetare öppna upp för ”alternativa sätt att framställa verkligheten” (Parton, 2003, s. 9). Med användning av diskurserna på detta sätt kan socialarbetare arbeta tillsammans med intressenter och utarbeta andra och mer givande sätt att förstå och bemöta klient-”behov”. Inom många hälso- och välfärdsområden spelar till exempel socialarbetare en viktig roll i att lyfta fram den betydelse sociala och strukturella kontexter har för de situationer som serviceanvändare möter och uppmuntra serviceinsatser som går bortom ”fixandet” av individens problem och också omfattar de sociala och strukturella orsakerna bakom problemet.

Del 2 i boken belyser de diskurser som formar hur vårt professionella uppdrag omsätts i praktisk verksamhet. Tre grupper av diskurser har en grundläggande betydelse för praktikkontexten, det människor förväntar sig av det sociala arbetets tjänster och konstruktionen av servicebrukarbehov, och de teorier som det sociala arbetets praktik bygger på (figur 1.1).

Dominerande diskurser: biomedicin och nyliberalism

Beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga diskurser

Alternativa diskurser: medborgarrätt, religion och andlighet, posthumanism

Figur 1.1 Diskurser och det sociala arbetets professionella mening.

De tre grupper av diskurser som formar det sociala arbetets professionella mening i praktiken är: dominanta diskurser, beteende- och samhällsvetenskapliga diskurser, och alternativa diskurser.

Dominanta diskurser (kapitel 3) refererar till de två diskurser som har störst betydelse i formandet av makt- och kunskapsförhållanden på häl-

20

1. Att förstå kontexten

so- och välfärdsområdet: de biomedicinska och de nyliberala diskurserna.

De påverkar den institutionella kontexten för praktiskt socialt arbete på ett avgörande sätt genom att definiera den typ av kunskap som värderas högst, typer av social service och makt-/kunskapsrelationer mellan de som tillhandahåller service och serviceanvändare.

Som vi kommer att diskutera längre fram är det här diskurser som socialarbetare har ett begränsat inflytande över, och där vår roll och de intressen vi representerar ofta är marginaliserade. Det hindrar inte att det är nödvändigt för oss att förstå dem eftersom de är dominerande inom många av de kontexter där vi är verksamma. Det är viktigt att förhandla om det sociala arbetets mening och ifrågasätta de aspekter av diskurserna som står i motsats till vårt mål att uppnå större social, ekonomisk och miljömässig rättvisa.

Beteende- och samhällsvetenskapliga diskurser, som behandlas i kapitel 4, är de som kommer från de ämnesområden som av tradition försett professionen socialt arbete med en kunskaps- och teorigrund. Det är möjligt att identifiera en rad av varierade disciplinära influenser på vår professionella kunskapsbas, i kapitel 4 fokuserar vi dock på ”psy”- och sociologidiskurserna. Sociala och beteendeinriktade diskurser har varit betydelsefulla och också platsen för ansenliga spänningar inom den professionella basen för socialt arbete, med betydande variationer internationellt och mellan skilda praktikfält kring i vilken utsträckning professionen erkänner och konstruerar sig själv genom dessa diskurser. Det ligger till exempel troligen närmare till hands för socialarbetare som arbetar inom psykisk hälsa och i rådgivande verksamhet att använda ”psy”-diskurser, medan de som arbetar inom samhällsstöd och policyfrågor sannolikt konstituerar sin roll mer genom sociologiska diskurser. Som vi ska återkomma till växer omfånget av litteratur som belyser de sociala faktorernas betydelse för ett hälsoperspektiv i en rad av hälso- och välfärdsmiljöer. I detta perspektiv lyfts den betydande roll som strukturella faktorer relaterade till socioekonomiska för- och nackdelar har för drivandet av hälso- och välfärdsservice och deras resultat. Socialarbetare använder detta perspektiv för att kritiskt analysera och ifrågasätta inflytandet från de biomedicinska och nyliberala diskurserna inom en rad av hälso- och välfärdstjänster (se Bywaters, 2015; Bywaters m.fl., 2016; Hood m.fl., 2020).

De ”alternativa” diskurserna existerar utanför de två andra diskursgrupperna, men utövar ändå ett kraftfullt inflytande över hur vi som socialarbetare kan konstruera vårt uppdrag och vår praktik. Kapitel 5 belyser tre grupper av sådana diskurser: medborgarrättsdiskursen, diskurser som kan associeras till religion och andlighet samt posthumanistiska diskurser. I bokens första upplaga användes begreppet ”konsumenträttsdiskurs”.

Vi använder nu termen medborgarrättsdiskurs för att markera att de

21

DEL 1. Inledning

människor som har kontakt med social service hellre ska betraktas som rättighetsbärare än konsumenter av service. Denna bredare idé om medborgarna som rättighetsbärare inom alla områden i livet, snarare än bara rätten att konsumera tjänster, har varit central inom olika progressiva sociala rörelser inom hälso- och välfärdsservice. Analysen av de posthumanistiska diskursernas inflytande på socialt arbete är ett nytt inslag i den här upplagan och behandlar den ökade uppmärksamheten på de humanistiska perspektivens begränsningar och erkännandet av den fysiska och levande miljöns betydelse, inklusive icke-mänskliga djur som en del av de levande system som socialarbetare samspelar med och försöker påverka.

Praktisk övning Övningen syftar till att hjälpa dig att reflektera kring hur diskurser inom hälso- och välfärdstjänster används för att skapa maktrelationer, identiteter, och för att rättfärdiga (och orättfärdiga) kunskap, förståelse av behov och ageranden för att möta dessa behov.

Föreställ dig att du är anställd i en kommunal hemtjänst och arbetar med att hjälpa äldre att behålla god hälsa och trygghet i sina hem. Richard, 75 år, har blivit bedömd av hälsovården och har lindrig demens. Han är änkling och bor ensam. Under de senaste två månaderna har han varit intagen på sjukhus vid två tillfällen efter att han fallit hemma. Vid båda dessa tillfällen var Rickard förvirrad. Vid det andra tillfället hörde en granne hur han skrek av smärta och kallade på ambulans. Richards två döttrar ser helst att han nu flyttar till ett vårdhem. Detta rekommenderas också av det medicinska vårdteamet. Den behandlande läkaren bedömer att Richard nu närmat sig en punkt då behovet av vård är så betydande att det kanske inte längre kan tillgodoses i hemmet. Läkaren noterar också att kostnaderna för akutvård i samband med Richards fallskador håller på att bli höga.

Richard vill inte flytta från sitt hem. Han har ett sällskapsdjur, labradoren Milo som är 12 år. Hittills har familjen inte lyckats hitta ett vårdhem som accepterar Milo, och det är inte troligt att de kommer att kunna göra det. Richard är beredd att acceptera hemsjukvård.

Fundera på följande frågor mot bakgrund av praktikkontexten i scenariot ovan:

22

1. Att förstå kontexten

1. Vilka beslutsfattare är de mest inflytelserika i det här scenariot, och hur har de fått denna ställning?

2. Vilken slags kunskap verkar vara viktigast när man fattar beslut om och tillsammans med Richard?

3. Vilka behov skulle Richard själv säga att han har och hur skiljer sig detta från hur andra, till exempel sjukvårdspersonal och Richards familj, skulle beskriva hans behov?

Praktikteorier I del 3 ägnar vi oss åt praktikteorier, som är ett särskilt verktyg i socialarbetarens professionella verktygslåda. I likhet med diskurser medverkar praktikteorier i konstruktionen av vårt professionella uppdrag, men till skillnad från diskurserna utgör praktikteorierna särskilda sätt på vilka professionen definierar och utövar sitt uppdrag. I vissa fall kolliderar de diskurser som formar vår kontext med teorierna för det sociala arbetets praktiska verksamhet, som till exempel i spänningen mellan nyliberal diskurs och antiförtryckande praktik, i andra fall kan diskurserna förse oss med en kunskapsgrund för teorierna, som vid den betydelse beteendeoch samhällsvetenskapliga diskurser har för våra praktikteorier.

I enlighet med andra teoretiker inom socialt arbete (Howe, 1987, s.

16; Payne, 2021) använder vi uttrycket ”teorier för professionell praktik”, eller ”teorier inom socialt arbete”, när vi refererar till de formella teorier som är avsedda att vägleda och förklara praktisk verksamhet inom socialt arbete. Praktikteorierna är ett ramverk som utvecklats av socialarbetare och som ger vägledning när det gäller ändamålet med socialt arbete och principerna för vår verksamhet, och innebär ofta specifika metoder lämpliga för olika interventioner. Del 3 är strukturerad kring fem grupper av praktikteorier: systemteorier, problemlösande teorier, relationsbaserade och styrkeinriktade teorier, moderna teorier för kritiskt socialt arbete och ”postteorier”. Figur 1.2 visar en översikt över de fem teorigrupperna; inom varje grupp anges och analyseras de teorier som i dag är viktigast inom praktiskt socialt arbete (figur 1.2).

23

Register A

Addams, J. 36, 49, 249, 252 Agger, B. 305 Agüero, J. 253 alternativa diskurser 21, 58, 113, 138, 214 andra vågens feminism 253 antiförtryckande ansats 92, 205, 223, 236, 244 arbeta i partnerskap 269 bedömning av servicebrukarnas erfarenheter 266 empowerment hos servicebrukare 268 former av förtryck 263 kritiska reflektioner 271 kritisk självreflektion 266 principen om minimal intervention 270 antiförtryckande praktik 260, 261 kärnantaganden 262 antiförtryckande teori 268, 290, 291 fallstudie familjen Hayden 264 antirasistisk ansats 284 antirasistiskt socialt arbete 255 antropologi 213 användande-teknik 204 användaren betalar 74 Aotearoa New Zealand Association of Social Workers (ANZASW) 140 Atherton, C.R. 169 attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) 80 Australian Institute of Health and Welfare (AIHW) 102 Australien Brighter Futures Programme, New South Wales 95 Dulwich Centre, Adelaide 295 Family Inclusion Network 103 National Disability Insurance Scheme 75 postkolonialism 307 regelverk för socialarbetarnas yrkesutövning 33 Royal Commission into Aged Care Quality and Safety 77 statlig ersättning 93 vård- och omsorgstjänster 314 autenticitet 88, 93 autism fallstudie Stella 156 autismspektrumtillstånd (AST) 80

346

avkolonisering 280, 282, 285, 295, 298 indigenisera och kontextualisera 300 klienter 301 kolonisering 300 vithet 299 avprofessionalisering 77

B

Baltra-Ulloa avkoloniserande praktik 301 vithet 299 Baltra-Ulloa, A. 301 Banks, S. 36 barnmisshandel 108, 286, 288 barnskydd uppgiftscentrerad praktik 196 barnskyddsservice sociala system 103 barnskyddssystem föräldraförespråkare 120 sociala system 118 barns utveckling och anknytning till modern 90 Bateson, G. 214 Bell, K. 173 mänsklig exceptionalism 139 Bennett, B. 257 Berg, E. 75 Berg, I.K. 213, 234 beroendebehandling 213 fallstudie familjen Hayden 264 neurovetenskap 92, 94 beslutsfattande 47, 51, 63, 80, 97, 123, 127, 268 beslutsfattande i högrisksituationer 48 Besthorn, F.H. 139, 143 beteende- och samhällsvetenskapliga diskurser 59, 86, 114, 139 biomedicinsk diskurs 61, 66, 95, 119, 123, 211, 214, 219, 312, 314 Afrika 316 antiförtryckande praktik 266 användningsområden, frågor och problem 66 fallstudie gentester 65 formar praktik 62 gentest 61 livmoderhalsscreening 66

Register

lösningsfokuserad korttidsterapi 235 medborgarrätt 118, 122 nyliberal diskurs 79 sociologiska diskurser 102 styrkeinriktning 221, 228, 235 Bishop, A. 259 BlackLivesMatter-rörelsen 256 Blom, B. 33, 79, 150 Boddy, J. 172, 179 Bolland, K.A. 169 bosättarkolonialism 300 Bourdieu, P. 81 Bowlby, J. 90 Bridges, K.M. 306 Brighter Futures Programme (New South Wales, Australien) 95 Brown, L. 190, 197, 200 Brown, W. 73 Bruer, J 96 brukarnas förväntningar behov och förmågor 36 Bryson, S.A. 251 bröstcancer 64, 206 fallstudie (Laura) 65 överlevare 125 Bunk, B. 293 Burke, B. 261, 274 Butler, J. 289 Byrne, D. 166 Bywater, P. 102

C

Campbell Collaboration 48 Caplan, G. 201 kris 201 Carniol, B. 259 Caron, R. 293 Carpenter, J. 118, 119 Charity Organisation Society (COS, London) 47 Charter, M.L. 254 Clarke, J. 71 Cooper, A. 219 covid-19-pandemi 102, 258 Cowger, C. 236 Cox, P. 166, 170 Coxshall, W. 257 CREATE Foundation 103 Cree, V. 101, 103, 107, 252 Crossley, M. 121, 286 Crossley, N. 121, 286 Crowther, N. 127

D

Dalrymple, J. 261, 267, 272 Darley, V. 167 Davis, A. 102 dekonstruktion (postteorier) 291 Demone, H. 78 Denborough, D. 298 Dennis, M.K. 173 Derrida, J. 291 de Saussure, F. 281 de Shazer, S. 213, 228, 231, 235 Devaney, J. 94 Dewey, J. 49, 185 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder (DSM) 92 diskriminering 118 antiförtryckande praktik 262, 266, 268, 273 funktionsnedsättning 64 religiösa och andliga diskurser 134, 136 diskurs 57, 59, 87 analys 52 betydelse 18 postteori 285 praktikteorier 25, 27 professionella meningen i praktiken 20 sociala arbetets praktik 19 Doel, M. 189, 190, 205, 208 Doll, W.E. 169 dominanta diskurser 59, 87, 211, 248, 312, 314 platser för spänningar 79 tonvikt på 60 Dominelli, L. 173, 199, 207, 255, 274 Draken 297 Dulwich Centre, Adelaide, Australien 295 dynamisk praktikmodell 30, 53, 57, 59, 149, 319 användning av teori 41 institutionella praktikkontexter 33 praktiskt ramverk 37 professionella meningen 37 professionell grund för socialt arbete 35 professionellt uppdrag 30 servicebrukarnas förväntningar, behov och förmågor 36 social miljö 31 teoretiskt ramverk 43

E

egenmakt 27 ekokarta 162

347

Register

eko-socialt arbete naturkatastrofer och klimatförändringar 172, 174 självreflektion 172 social hållbarhet 176 eko-socialt arbete, teori 152, 171 antropocentrisk karaktär 172 praktisk övning 173 säkerhetsplan 175 eko-systemperspektiv 159, 177, 180 dålig anpassning mellan en individs omgivning 160 individ omgivning 160 insatser 160 livsmodellen för praktiskt socialt arbete 161 omgivning 160 ekvifinalitet 158 emotionell samstämmighet 93 empati 52, 93, 99, 162, 203 empowerment 118, 192, 223, 227, 268 entropi 157 Epstein, L. 46, 187, 190, 197, 200, 206 Erikson, M. 213 europeiska och icke-europeiska identiteter 247, 284 evidensbaserad ansats 52 evidensbaserad praktik 41, 46, 95

F

Family Inclusion Network, Australien 103 fasövergång 169 Fawcett, B. 291 Featherstone, B. 291 feministiskt socialt arbete 24, 249, 252 Ferguson, H. 217 Field, D. 66 fjärde vågens feminism 255 fjärilseffekt 168 flexibilitet 71, 76, 77, 284 flyktingar och asylsökande 306 Fook, J. 20, 40, 92, 287 formell teorigrund 18, 28, 149, 319 Foucault, M. 284, 290 maktens makroprocesser 291 maktens produktivitet 290 syn på makt 290 Fraser, H. 140 Frederick, J. 94 fria marknader 69, 74, 76

348

Friedman, M. 70, 72 frivården 44 funktionsnedsättning 127 antiförtryckande praktik 118 biomedicinsk diskurs 64 medborgarrättsdiskurs 117 postmodernism 289, 292, 305 styrkeinriktning 213, 236 funktionsvariation 65, 117, 119, 292 Förenta nationernas förklaring om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (1975) 117 första vågen av feministisk rörelse 252

G

Gambrill, E. 187, 207 generell systemteori (GST) 154 ekvifinalitet 158 entropi 157 homeostas 157 transaktion 156 återkoppling 158 genetisk information 64, 68 gentest 61 gentester 64 genusförtryck 139, 253 genusidentiteter 255 George, J. 102 Germain, C. 159, 165 Gibelman, M. 78 Gitterman, A. 159 Goffman, E. 222 Golan, N. 201 Goldberg, G. 259 Goldstein, H. 159 Gomory, T. 62, 67 Green, S. 257

H

Hamilton, G. 93, 223 Hankins, F. 154 Hanrahan, C. 283 Harms Smith, L. 133, 299 Harrison, P. 274 Hayek, F. 69 Hayward, D. 75 Healy, J. 77 Healy, K. 16, 32, 39, 42, 63, 77, 81, 100, 103, 116, 128, 142, 151, 206, 214, 220, 246, 251, 258, 275, 280, 283, 286, 303 Hearn, G. 154, 157 Henrickson, M. 283

Register

hiv/aids-rörelsen 126 hjälpande relation 93, 97, 99, 211, 213, 217, 220, 239 Hohman, M. 203 holistisk ansats 67, 102, 135, 179, 214 Hollis, F. 90, 154 Holloway, M. 135 homeostas 157 homosexualitet och adoption 134 Housing First-rörelsen 315 Howe, D. 43, 215 Hudson, C.G. 166, 170 Hull House-rörelsen, Chicago 49, 101 humana serviceprofessioner 34, 38, 42, 49, 88, 138, 152, 224, 246, 258, 301 Humphrey, J. 126 Huntingtons sjukdom 64 Hu, R. 294, 301 Hutchison, W. 129 judisk-kristna traditionen 134 religiösa organisationer 136 hållande relation 216, 219

I

identiteter 125, 284, 287, 289, 292, 305 kategorisering 125, 127, 257, 274 kritisk självmedvetenhet 120 makt och 247, 253, 295 inflytelserik och etablerad ideologi 273 informerat beslutsfattande 123 institutionella praktikkontexter 16, 21, 30, 33, 40, 53, 100, 205, 312, 315 regelverk 33 ömsesidig process 35 institutionella praktikkontexterna 275, 303 institutionella praktikontexter 317 International Association of Schools of Social Work 131 International Federation of Social Workers 131 intersektionalitet 247, 248 Israel, regelverk för socialarbetares yrkesutövning 34

J

Jenkins, A. 297 Jönsson, J.H. 70, 79

K

Kamali, M. 69, 70, 79 Kanada regelverk för socialarbetares yrkesutövning 34

utbildning i socialt arbete 92 vård- och omsorgstjänster 314 Kanter, J. 206 kaosteori 166, 168 Keenan, M. 32 Kelly, M. 66 Kirk, S. 45, 47 Kleibl, T. 283 kognitiv beteendeterapi (KBT) 94 fallstudie Michael 104 komplexa systemteorier 166 det icke-linjära i mänskliga system 170 lokala sociala interaktioner 171 tillämpning 169 utmärkande för 167 Krings, A. 173 krisbehandlingsmodell 184, 201 uppgiftscentrerad praktik och 201 krisintervention 201 krisinterventionsmodell 90 kristendom 133 kritiska kommunikationsteori 251 kritisk diskursanalys 19, 26, 282 kritisk posthumanism 138, 143 bedömnings- och insatsverksamhet inom socialt arbete 140 djur 140 kritisk analys av 140 mänsklig exceptionalism 138 kritisk rasteori 257 kritisk reflexiv ansats 41, 53 kritisk samhällsvetenskap 103, 118, 138, 244, 247, 250 kritisk social teori 100 antiförtryckande praktik 260 inriktningar inom 258 intersektionalitet 257, 275 spridning av kritisk praktik 251 strukturellt socialt arbete 259 kritisk teori i socialt arbete 244 kritiskt reflexiva förhållningssätt 43 kultur 62, 172, 282, 304 antiförtryckande praktik 260, 266, 271, 276 eko-socialt arbete 172 medborgarrätt 118, 125 postkolonialism 282, 303 postmodernism 281, 305 ”psy” 99 religiösa och andliga diskurser 132 sociologiska diskurser 106 styrkeinriktning 237

349

Register

kunskap 314 basen för socialt arbete 100, 151 basen i socialt arbete 35, 44, 47, 86, 88, 131, 138 biomedicinsk 63, 68 formalisera bidrag till 319 grunden för socialt arbete 178 maktförhållanden 301 maktrelationer 21 produktion 46, 51, 299, 301, 319 psykologisk 92 synteser 42 kunskap-i-handling 50 kunskapsutveckling 49, 100, 152, 171, 318 reflekterande ansats 50 spridning 45 tillämpning 108 kvasimarknader 71, 73

L

lag med särskilda bestämmelse om vård av unga (LVU) 71 Lavalette, M. 306 Lee, E. 293 Leighninger, R. 180 Leonard, P. 109 levd kunskap 120 Levine, E. 136 Lewis, G. 284 liberal humanism 245 Lindemann, E. 90, 201 Lindsay, R. 129, 132 livsmodell för praktiskt socialt arbete 159, 161 arbeta mot fastställda mål 162 avslutningsfas 166 fallstudie Tracy 161 initial fas 162 ”livsproblem”-modell 188 livsstressfaktorer 162 Loomba, A. 285 lösningsfokuserad korttidsterapi (SFBT) 231, 245 framgångsfrågor 233 mirakelfråga 232 skalfrågor 232 styrkor 235 styrkor vs svagheter 234 svagheter och problem 236 undantagsfrågor 233 utmärkande för 215

350

M

Macdonald, G. 24 Macfarlane, S. 284 makrosystem (ekokarta) 163 makt maktförhållanden 301 maktrelationer 16, 19, 26, 127, 247, 267, 269, 274, 280, 291, 295 postteorier 290 Marsh, P. 190, 205, 208 Martínez, S. 253 marxism 250 Masson, F. 133 Mattaini, M. 158, 177 Matthies, A. 171 Matto, H. 96 Mattsson, T. 262 McCarthy, M. 122 McMillen, J.C. 238 McNeill, T. 246 medborgarmedverkan 287 medborgarrätts 207 medborgarrättsdiskurs 26, 113, 116, 214 bästa intresse 123 föreställning om partnerskap 151 huvudteman 118 kritisk analys av 124 medborgarrörelser inom hälsa och välfärd 116 medborgarrättsrörelser 37, 116 medikalisering 68 medvetandegöra 250 medvetandegörande 118, 128, 173, 274 mental hälsa 92 Mental Research Institute, Palo Alto 214 mesosystem (ekokarta) 163 Meyer, C. 158, 177 Middleman, R.R. 259 mikropolitik (postteorier) 291, 303 mikrosystem (ekokarta) 163 Miller, P. 75 Miller, W.R. 203 Minahan, A. 159 minimal intervention 270 Mishler, E. 61 Mitchell, G. 262 Mitrović, V. 172 modern sociologisk diskurs 291 modernt kritiskt socialt arbete 25, 244, 276, 291

Register

bakgrund 244, 249 postmoderna inriktningar 244 Mont Pelerin Society 69 Moreau, M. 259 Morén, S. 33, 36, 79, 150 Morley, C. 284 Moss, B. 135 motiverande samtal (MI) 184, 189, 203 empati 203 rulla med motståndet 204 själv-effektivitet 204 utveckla diskrepanser 203 Mullaly, B. 259, 263, 268, 274 multidimensionella förtryck ansatser 259 Munro, E. 42, 47, 219 mänskliga rättigheter medborgarrätt 117, 122, 126 religiösa och andliga diskurser 133

N

narrativ terapi 280, 295 dominerande berättelse om självet 297 genom och tillsammans med samhället 297 praktisk övning Jamilah 302 servicebrukarens tillvaro 296 skilj individen från problemet 296 negativ återkoppling 158 neoklassisk ekonomi 69, 128, 237 neuroplasticitet 95 neurovetenskap 88, 92, 94, 100 new public management (NPM) 71, 75, 258, 316 New Zealand The Social Workers Registration Act 34 utbildning i socialt arbete 92 Nicholas, D.B. 246 Nicolson, P. 92 Nietzsche, F. 128 Noble, C. 283 Nola, I. 172 nyliberal diskurs/nyliberalism 19, 21, 33, 43, 57, 59, 69, 101, 103, 114, 139, 142, 211, 215, 219, 248 antiförtryckande praktik 23 dominans 315 ekonomiska självet 73 fria marknader 69, 74 icke-statlig sektor 76 individens frihet 69

individuell frihet 78 kvasimarknader 71, 73 managementtänkande 71 new public management 258 NPM 71, 75 omformning av praktikkontexter 70 staten och offentliga sektorns roll/ansvar 72 stat och medborgare 70, 74 Närhi, K. 171

O

objektiv verklighet 103 O’Byrne, P. 89 Oliver, K. 280 Oliver, M. 120 O’Mathúna, D. 172 optimism 204, 213, 224, 228, 238

P

palliativt omvårdnadsfält 50 palliativ vård 63, 132 Parad, H. 201 Parker, N. 249 Parsons, R. 224 Parton, N. 50, 89 Pearman, J. 86 Peile, C. 166 Penketh, L. 306 Perlman, H. 185, 190 Social casework\ A problem-solving process 185 personen-i-omgivningen-förhållningssätt 170 personen-i-omgivningen-perspektiv 154 Phillips, R. 252 Pincus, A. 159 planerad korthet 191, 208 positiv återkoppling 158, 167 posthumanistisk diskurs/posthumanism 32, 58, 113, 138, 142 ”mer-än-mänskliga” världen 138 postkolonialism 281, 303, 307 postmodernism 281, 283, 305 poststrukturalistiskt synsätt/poststrukturalism 15, 57, 281 postteorier 279, 293 dekonstruktion 291 diskurs 285 makt 290 praktisk övning, Jamilah 302 skillnader 281 sociala arbetets praktiker 283

351

Register

styrkor och svagheter 302 subjektivitet 287 utveckling 293 praktikteorier 16, 23, 41, 149, 153, 159, 314, 316 diskurser 25, 26 evidens och reflektion 42, 45 feministisk teori 24 grupper 23 reflexiv praktik 41, 43, 52 principer (styrkeinriktning) 224 optimistism 224 samarbeta med andra servicebrukare 227 skapa samhällsdeltagande 229 stärk servicebrukarens empowerment på lång sikt 229 tillgångar 225 privatisering 78, 133 problemlösande förhållningssätt 42, 184, 187, 219, 233 styrkor 205 svagheter och problem 205 uppgång 187 ursprung 185 professionell bas för socialt arbete 149 professionell bas i socialt arbete 92 professionell grund för socialt arbete 21, 35, 41, 86, 235 ”psy”-baserade riskbedömningsverktyg 97 ”psy”-diskurser 21, 88, 92, 104, 223, 272 historisk överblick 88 styrkor och begränsningar 96 psykisk hälsa 97 antiförtryckande praktik 271 fallstudie Michael 104 generellt systemperspektiv 155 kontext 213, 221 kulturella konstruktioner av 106 lösningsfokuserade inriktningar 214 medborgarrätt 119 nyliberala diskurser 19 postmodernism 283, 286 ”psy”-diskurser 21, 104 rörelsen för återhämtning 118 styrkeinriktning 221, 223 uppgiftscentrerad praktik 201 återhämtningsrörelse 119 psykisk ohälsa medborgarrätt 126 psykisk ohälsa/sjukdom 106, 118, 286 psykodynamisk teori 88, 93, 154, 216, 217

352

hållande relation 216, 219 ifrågasättande 91 psy-komplexet 89 psykosocial ansats 91, 113, 138, 154, 221 ”psy”-lins 105 Puddifoot, J. 170 Pyyhtinen, O. 138

Q

Quinn, P. 225

R

radikal egalitarism 252 radikalt socialt arbete 258 förtryck 259 uppkomst 250 Ramsay, S. 172, 179 ramverk för praktik 61, 312, 315 Rapp, C. 213 Rasool, S. 300 reflekterande praktik 41, 46, 49, 94 reflektion-i-handling 50 reflexiv praktik 41, 43, 52, 318 regelverk för socialarbetarnas yrkesutövning 33 Reid, W. 45, 47, 187, 191, 206 rörelsen för empirisk praktik 46 relationsbaserad praktik 92, 94, 211, 215 styrkor 218 svagheter och problem 219 religion 129 religiösa och andliga diskurser 21, 58, 113, 129 i social praktik 131 kritik av 134 teman 130 resiliens 214, 223, 229, 238 responsmodulation 220 ressentiment 128 Reynolds, B. 222, 249 Richmond, M. 36, 89 sociala diagnosmodell 89 socialdiagnostisk ansats 47, 61 riskbedömning 37, 96 Rojek, C. 45 roller och ansvarsområden, socialarbetare 16, 99 Rollnick, S. 203 Rose, N. 90, 99, 128 Ruch, G. 214 Rush, M. 32 Ryan, T.

Register

avvisande av personism 139 rörelser för progressiv samhällsförändring 314

S

Saario, S. 284 Sahakarian, B. 63 Saleebey, D. 213, 221, 224, 229, 234, 237 samarbete 175, 231, 289, 318 socialarbetare och servicebrukare 190, 228, 233, 235 samhällsutveckling 38, 60, 169, 230 Sandler, T. 69 Sawicki, J. 290 schizofreni 62, 121, 222, 225 Schön, D. 49, 318 serviceanvändare 132 erfarenheter 43, 79, 116, 124 valfrihet 74 serviceanvändares förväntningar 44 behov och förmågor 37, 113 servicebrukare bygg klientkapaciteter 191 emotionell trygghet 216 empowerment på lång sikt 229 erfarenheter 236, 266, 272, 286 fokusera här och nu 190 främja empowerment 268 identitet och problem 304 kritisk bedömning av 266 praktikutvärdering 192 samarbete 190, 227 sikta mot små framsteg 190 socialarbetarens och servicebrukarens ansvar 198 systematiska och strukturerade insatser 191 tidsbegränsad insatsprocess 191 tillvaro 296 ömsesidig klarhet 189, 205 servicebrukares förväntningar 17, 30, 36 behov och förmågor 31 sexuell hälsa och intellektuell funktionsnedsättning 121 Shakespeare, T. 118, 127 Sharland, E. 48 Sharry, J. 214 Sheldon, B. 24 Shyne, A. 188, 206 självbestämmande 38, 68, 105, 116, 300, 306 beteende- och samhällsvetenskapliga diskurser 87 biomedicinsk diskurs 68

medborgarrätt 122, 124 nyliberal diskurs 78 styrkeinriktning 213 uppgiftscentrerad praktik 195, 205 självförståelse 93 självförstärkande återkoppling 167 självkännedom 93 självmedvetande 93 självmedvetenhet 120 självreflexivitet 173, 283, 299, 303 Skellern, C. 80 skydd av barn och unga 61, 219 fallstudie familjen Hayden 272 lösningsfokuserad korttidsterapi 234 myndighetsutövning 38, 40, 272, 288 postmodernism 286 religiösa och andliga diskurser 132, 135 sociala system 261 styrkeinriktning 225 Smith, A. 176 Smith, C. 99 Smith, D. 95 sociala arbetets praktik 15, 88, 172, 190, 298, 312 diskurs 19 historisk kontext 32 kulturell kontext 32 sociala bestämningsfaktorer för hälsa 77, 102, 314 sociala faktorer som avgör hälsa och välmående 77 sociala medier 118, 255 socialarbetare 15, 24, 30, 53, 90, 101, 139, 186, 213, 216, 236, 258, 279, 283, 288 avkoloniserande perspektiv 28 behov av en förändrad policy 165 diskursanalys 19 inom frivården 45 inom psykiatrisk hälsovård 21, 35 i USA 213, 221 medicinska modellen 61 ”psy”-idéer 96 regelverk för yrkesutövning 33 relationsbaserad praktik 94 roller och ansvarsområden 16 uppdrag och praktik 21, 57 socialarbetare från ursprungsbefolkning 32 sociala system 108, 152, 158, 167 social-experimentellt förhållningssätt 49 social hållbarhet 176 socialrättslig praktik 61

353

Register

social rättvisa 32, 38, 44, 76, 244, 254, 259, 271, 275, 294, 306 antiförtryckande praktik 271, 275 biomedicinska diskurser 65 biomedicinsk diskurs 69 eko-socialt arbete 171 medborgarrätt 124, 126 religiösa och andliga diskurser 132 uppgiftscentrerad ansats 207 socialt arbete 15, 59, 86 motsatspar 292 utmaningar 312 vithet 256 socialt förtryck 68, 118, 121, 253, 287, 294 Social Work Action Network (SWAN), Storbritannien 85 Social Work England 34 Social Workers Registration Act, Nya Zeeland 34 Social Workers Regulations (2018), Nya Zeeland 34 sociologiska diskurser 58, 100, 214, 291 användning och begränsning 107 fallstudie Michael 104 individens valfrihet och ansvar 102 sanningsanspråk 109 sociologiska diskurserna 21 Speck, P. 132 Spratt, T. 94 Stansfield, A.J. 123 Starr, E.G. 252 Stepney, P. 284 sterilisering 123, 125, 127 Stevens, I. 166 Stevens, J. 170 Stewart, B. 86 Storbritannien 34 Social Work Action Network 258 Sure Start Programme 95 Upper Tribunal 134 Strolin-Goltzman, J. 96 strukturellt socialt arbete 259 styrkeperspektiv egopsykologi 223 kunskapsgrunder 222 ursprung 221 styrkor vs svagheter 234 subjektivitet 287 subjektivitet (postteorier) 287, 305 Sure Start Programme, Storbritannien. 95 Swift, A.L. 130

354

systemjämvikt 159 systemteorier 152 eko-socialt arbete 152, 171 generell systemteori (GST) 154 komplexa 153, 166 styrkor 177 svagheter 178 ursprung 154 systemteorier för modernt socialt arbete 23, 219, 314 systemteorier i nutida praktiskt socialt arbete 153

T

Tavistock Clinic, London 90 Taylor, C. 50, 52 genetisk diskriminering 68 reflexivt 52 Taylor, N. 140 teoribildning 42 teoriutveckling 45, 211 terapeutiska insatser 19 Thompson, N. 273 personlig praktiknivå 262 tredimensionell diskrimineringsmodell 262 uppmärksamhetsträning 268 Throssell, H. 250 tillgångsbaserad inriktning 230 top-down-förhållningssätt 48 transaktion 156 tre frågor-regel 197 Trevithick, P. 216 Trinder, L. 44 trosbaserad service 135 Trotter, C. 52, 99, 192 Trueit, D. 169 Tuck, E. 298 tydlighet 142, 191

U

underordnad 289, 292 uppgiftscentrerad praktik 41, 47, 184, 187, 206 antiförtryckande praktik 269 avgränsa 190 avslutning 200 centrala principer 189 definiera målproblem 195 fallstudie George och Flo 193, 195 implementering av problemlösning 199 interventionens förberedande fas 194

Register

krisintervention 201 upprätta ett kontrakt 197 ursprungsbefolkning/ledare 115, 132, 139, 307, 313 USA 90 covid-19 258 ersättning från tredje part 92 kristna och judiska trosföreställningar 131 praktikkunskap inom socialt arbete 154 ”psy”-ämnena 89 reglering av socialt arbete 34 RISE 103 utbildning i socialt arbete 92 vinstdrivande företag 78 US National Association for Social Work (NASW) 64 utbildningsprogram i socialt arbete 35, 92, 100 utgångspunkter (styrkeinriktning) 224 utveckling postteorier 293

V

van Heugten, K. 34 Vanstone, M. 95 van Wormer, K. 226 lyssnande 226 vetenskaplig neutralitet 48 vita privilegier 306 vithet 299 von Bertalanffy, L. 155 de aktiva personlighetssystemen 155 våld i hemmet 140, 207

fallstudie familjen Hayden 264 fallstudie Michael 104 välfärd för barn och unga ojämlikhet 103 Warren, K. 168 förutbestämt kaos 168 Wastell, D. 63, 96 Webb, S. 141 Weick, A. 213, 221, 224, 234 White, C. 96, 298 White, M. 295, 298 White, S. 50, 52, 63 reflexivt 52 Whyte, J. 69, 72, 76 Winnicott, C. 216, 219 Winnicott, D. 90, 216, 219 Wolf-Branigin, M. 170 Woods, M.E. 90, 154

Y

Yang, K.W. 298

Z

Zhang, H. 274

Å

återhämtning 106 återhämtningsförmåga 92 återkoppling 158

Ö

ömsesidighet 93, 99, 199, 228 ömsesidig klarhet 189, 194, 197, 205

355

systematiskt sätt nutida sociala teorier och perspektiv. Författaren använder ett integrerat och flexibelt ramverk för att koppla samman kontext, teori och praktik. Boken ger en grund att stå på i de mångskiftande och ofta svårförståeliga sammanhang där praktisk verksamhet, och även teoribildning, äger rum.

Karen Healy introducerar en dynamisk praktikmodell för socialt arbete som bidrar till att utveckla en förståelse av socialarbetarens professionella uppdrag som en mångsidig aktivitet formad av professionellt syfte, politik och verksamhetsområden.

Boken • visar hur kontexten påverkar det sociala uppdraget och hur socialarbetaren kan påverka dessa praktikmiljöer.

• ger en översikt över nutida teorier som är viktiga för det sociala arbetets praktik.

• innehåller avsnitt om posthumanism och ekosocialt arbete.

• påvisar utbudet av kritiska tillvägagångssätt, inklusive feministiskt och antirasistiskt socialt arbete.

• innehåller övningar hämtade från realistiska fallstudier.

Boken är en grundbok i socialt arbete men vänder sig till både studenter på alla utbildningsnivåer och till yrkesverksamma inom socialt arbete. Den är också aktuell för andra personer som är intresserade av området.

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik utforskar på ett

Karen Healy

Genom att förstå idéerna som ligger till grund för våra institutionella kontexter och formella teoribas, kan vi använda dem kritiskt, och när det är nödvändigt, förändra dem för att uppnå de värden och målsättningar vi är förbundna till.

Karen Healy

Best.nr 47-14952-0 Tryck.nr 47-14952-0

Karen Healy

Teorier i socialt arbete – ramverk i aktuell praktik