9789147149445

Page 1

Juridik för lärare

Anderz Andersson • Viola Boström • Sara Lyrenäs

Nina Nilsson Rådeström • Lina Sidenhag

Upplaga 2

ISBN 978-91-47-14944-5

© 2024 Anderz Andersson, Viola Boström, Sara Lyrenäs, Nina Nilsson

Rådeström, Lina Sidenhag och Liber AB

Förläggare: Calle Gustavsson

Redaktör: Camilla Nevby

Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander

Sättning: Fredrik Elvander och Integra Software Services, Indien

Projektledare: Magnus Winkler

Produktionsspecialist: Lars Wallin

Andra upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien

Tryck: People Printing, Kina 2024

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

Innehåll Förkortningar ...................................................................... 9 Förord ................................................................................ 11 Förord till andra upplagan ................................................ 13 1. Skolväsendets organisation, ansvarsfördelning och styrning ............................................................................. 15 1.1 Inledning .................................................................................15 1.2 Skolan i siffror ......................................................................... 17 1.3 Skolans organisation på departementsoch myndighetsnivå ..................................................................... 22 1.3.1 Utbildningsdepartementet .............................................. 22 1.3.2 Myndigheter som styr skolans verksamhet ....................... 22 1.4 Skolans styrning ..................................................................... 29 1.4.1 Allmänt om styrning ........................................................ 29 1.4.2 Styrkedjan ....................................................................... 30 1.4.3 Skolans dubbla styrning ................................................... 31 1.5 Skolans styrdokument ............................................................ 32 1.5.1 Allmänt ........................................................................... 32 1.5.2 Lagar och andra föreskrifter ............................................. 33 1.5.3 Lagstiftningsprocessen..................................................... 35 1.6 Skollag, skolförordningar och föreskrifter ............................................................................. 37 1.6.1 Skollagens inledande bestämmelser ................................. 39 1.7 Huvudmän och ansvarsfördelning .......................................... 44 1.7.1 Registerkontroll av personal i skolan ..................................51 1.8 Elevhälsa ................................................................................ 53 1.9 Studie- och yrkesvägledning ................................................... 55
Innehåll 2. Förskolläraren och läraren som tjänsteman – handläggning och sekretess............................................ 56 2.1 Inledning ................................................................................ 56 2.2 Rättsliga principer .................................................................. 57 2.2.1 Allmänt ............................................................................57 2.2.2 Legalitetsprincipen .......................................................... 58 2.2.3 Likhetsprincipen .............................................................. 59 2.2.4 Objektivitetsprincipen ...................................................... 59 2.2.5 Proportionalitetsprincipen ............................................... 60 2.2.6 Principen om barnets bästa ..............................................61 2.3 Myndigheters verksamhet ...................................................... 62 2.4 Handläggningsregler .............................................................. 63 2.4.1 Rätt för en part att meddela sig muntligen och anteckning av dessa uppgifter 64 2.4.2 Parts rätt att få del av uppgifter ...................................... 64 2.4.3 Motivering av beslut ....................................................... 65 2.4.4 Underrättelse av beslut .................................................... 65 2.4.5 Jävsregler ........................................................................ 66 2.4.6 Rättelse och omprövning ..................................................67 2.4.7 Överklagande ................................................................. 68 2.5 Offentlighet och sekretess i skolan ......................................... 69 2.5.1 Bakgrund ........................................................................ 69 2.5.2 Allmän handling ............................................................. 70 2.5.3 Allmänt om sekretess ........................................................73 2.5.4 Sekretess i offentlig skola .................................................. 74 2.5.5 Tystnadsplikt i fristående verksamhet ................................ 76 2.5.6 Sekretessbrytande regler för förskolan och skolan i olika situationer .....................................................77 2.5.7 Meddelarfrihet 80 3. Skolplikt och rätt till utbildning ................................... 82 3.1 Inledning ................................................................................ 82 3.2 Skolplikt ................................................................................. 83 3.2.1 Allmänt ........................................................................... 83 3.2.2 Skolplikt och skolformer ................................................... 83 3.2.3 Vem har skyldighet att gå i skolan?.................................. 85
Innehåll 3.2.4 När upphör skyldigheten att gå i skola? ........................... 86 3.2.5 Vem ansvarar för att skolplikten fullgörs? ......................... 86 3.3 Rätten till utbildning .............................................................. 88 3.3.1 Rätten att fullgöra skolgången ......................................... 88 3.3.2 Vilka har rätt till utbildning? 89 3.4 Närvaroplikt och frånvaro....................................................... 92 3.4.1 Krav på närvaro och åtgärder vid frånvaro ...................... 92 3.4.2 Ledighet ......................................................................... 94 3.4.3 Befrielse från obligatoriska inslag .................................... 94 3.5 Kostnadsfri utbildning............................................................ 95 3.5.1 Förskoleklass och obligatoriska skolformer........................ 95 3.5.2 Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ............. 96 3.5.3 Kommunal vuxenutbildning .............................................97 4. Barns och elevers utveckling mot målen....................... 98 4.1 Inledning ................................................................................ 98 4.2 Allmänna utgångspunkter ...................................................... 99 4.2.1 Lika tillgång till likvärdig utbildning ................................. 99 4.2.2 Det kompensatoriska uppdraget ..................................... 100 4.3 Ledning och stimulans ..........................................................101 4.3.1 Alla barn och elever ska utvecklas så långt som möjligt ... 101 4.3.2 Elever med funktionsnedsättning .................................... 102 4.3.3 Elever som lätt uppfyller kritierierna ................................ 103 4.3.4 Resursfördelning ............................................................ 103 4.4 Extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen .......................................................................... 104 4.4.1 Bakgrund till reglerna om extra anpassningar ................. 104 4.4.2 Vilka elever ska ges extra anpassningar? ......................... 105 4.4.3 Vad är extra anpassningar?............................................ 107 4.4.4 Utredning och beslut ...................................................... 107 4.5 Särskilt stöd 109 4.5.1 Allmänt .......................................................................... 109 4.5.2 Anmälan........................................................................ 109 4.5.3 Utredning ...................................................................... 110 4.5.4 Vilka ska delta i utredningen? ......................................... 112 4.5.5 Åtgärdsprogram och beslut ............................................ 112
Innehåll 4.5.6 Åtgärder som utgör särskilt stöd ..................................... 113 4.5.7 Åtgärdsprogrammets innehåll ........................................ 114 4.5.8 Elevers och vårdnadshavares delaktighet 116 4.6 Särskilt stöd i olika skolformer ............................................... 117 4.6.1 Allmänt 117 4.6.2 Förskolan ....................................................................... 117 4.6.3 Förskoleklass .................................................................. 118 4.6.4 Obligatoriska skolformer ................................................ 118 4.6.5 Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ............ 121 4.6.6 Vuxenutbildningen ......................................................... 123 4.7 Studiehandledning ...............................................................123 4.8 Åtgärder för att introducera nyanlända elever i svensk skola.. 124 4.8.1 Allmänt .......................................................................... 124 4.8.2 Bedömning och placering av nyanländ elev .................... 125 4.8.3 Förberedelseklass ........................................................... 126 4.8.4 Prioriterad timplan och anpassad timplan 126 4.8.5 Andra elever som omfattas av reglerna i vissa fall ........... 127 4.8.6 Individuella bedömningar och beslut .............................. 128 5. Trygghet och studiero.................................................. 129 5.1 Inledning 129 5.2 Tillsynsansvar ........................................................................130 5.2.1 Allmänt .......................................................................... 130 5.2.2 Vad innebär tillsynsansvaret? ......................................... 130 5.2.3 När övergår tillsynsansvaret?.......................................... 131 5.2.4 Hur får personalen gripa in? ........................................... 132 5.2.5 Vad händer om personalen orsakar en skada? ................ 135 5.3 Skadestånd om ett barn eller en elev orsakar en skada .......... 137 5.4 Disciplinära åtgärder .............................................................139 5.4.1 Allmänt .......................................................................... 139 5.4.2 Skolans förebyggande arbete 140 5.4.3 Vilka åtgärder kan en lärare använda? ........................... 141 5.4.4 Åtgärder som gäller de flesta skolformer ......................... 142 5.4.5 Avstängning i grundskolan ............................................. 144 5.4.6 Avstängning i de frivilliga skolformerna .......................... 145 5.5 Tvångsåtgärder ......................................................................146 5.5.1 Allmänt .......................................................................... 146
Innehåll 5.5.2 Omhändertagande av föremål i allmänhet ..................... 147 5.5.3 Omhändertagande av mobiltelefoner med mera............. 149 5.5.4 Visitation av elevers väskor och kläder 150 5.5.5 Visitation av elevskåp ..................................................... 152 5.6 Arbetsmiljölagen ...................................................................152 6. Åtgärder mot kränkande behandling ......................... 154 6.1 Inledning ...............................................................................154 6.2 Anmälningar om kränkande behandling och trakasserier i skolan .......................................................................................155 6.3 Åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering ....... 157 6.3.1 Skollagen ....................................................................... 157 6.3.2 Diskrimineringslagen 158 6.4 Huvudmannens ansvar.......................................................... 161 6.4.1 Allmänt 161 6.4.2 Aktiva åtgärder .............................................................. 161 6.4.3 Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling och trakasserier ............................ 163 6.5 Skadestånd och diskrimineringsersättning ............................ 164 7. Inflytande och information ......................................... 166 7.1 Inledning .............................................................................. 166 7.2 Bakgrund ............................................................................... 167 7.2.1 Varför inflytande? ........................................................... 167 7.2.2 Vad är egentligen inflytande? ......................................... 169 7.3 Skollagens allmänna bestämmelser om inflytande ................ 170 7.3.1 Allmänt .......................................................................... 170 7.3.2 Barns och elevers inflytande............................................ 170 7.3.3 Vårdnadshavares inflytande ........................................... 173 7.3.4 Forum för samråd 174 7.4 Andra bestämmelser om inflytande....................................... 175 7.4.1 Allmänt .......................................................................... 175 7.4.2 Delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet ................. 175 7.4.3 Klagomål mot utbildningen ............................................ 176 7.4.4 Ordningsregler ............................................................... 177 7.4.5 Plan mot kränkande behandling ..................................... 178 7.4.6 Elevernas inflytande över arbetsmiljön ............................ 178
Innehåll 7.5 Andra bestämmelser i skollagen av betydelse för inflytandet ............................................................................ 180 7.5.1 Information – en viktig förutsättning för delaktighet ........ 180 7.5.2 Utvecklingssamtal........................................................... 181 7.5.3 Individuella utvecklingsplaner ......................................... 183 7.5.4 Information om betyg .................................................... 184 8. Förskolan, skolan och familjen.................................... 186 8.1 Inledning .............................................................................. 186 8.2 Vårdnadshavare, föräldrar och gode män ..............................187 8.3 Beslut om barnet ................................................................. 189 8.3.1 Vårdnadshavarens beslut och inflytande ......................... 189 8.3.2 Boendeförälderns beslut ................................................. 190 8.3.3 Barnets rätt att själv besluta 191 8.4 Konflikter mellan föräldrarna ............................................... 192 8.5 Information till föräldrar och vårdnadshavare ...................... 193 8.6 Barn som far illa – anmälningsskyldighet ............................. 196 8.6.1 Inledning ....................................................................... 196 8.6.2 Misstanke om att barn riskerar att fara illa ..................... 197 8.6.3 Individuell anmälningsplikt ............................................ 199 8.6.4 Anmälan 200 8.6.5 Vad händer efter anmälan? ............................................ 201 8.7 Barn med skyddade personuppgifter ................................... 201 8.7.1 Inledning ........................................................................ 201 8.7.2 Olika nivåer av skydd..................................................... 202 8.7.3 Förskolans och skolans ansvar ....................................... 204 Referenser ....................................................................... 207

Förkortningar

Barnkonventionen

Behörighetsförordningen

FN:s konvention om barnets rättigheter

Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

BEO Barn- och elevombudet

BrB Brottsbalken

DiskrL Diskrimineringslagen

EU Europeiska unionen

Europakonventionen

Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

friheterna

FB Föräldrabalken

FL Förvaltningslagen

GyF Gymnasieförordningen

HD Högsta domstolen

JO Justitieombudsmannen

Lgr22

Lgrsä22

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022

Läroplan för grundsärskolan 2022

Lgy11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011

9

Lgysä13 Läroplan för gymnasiesärskolan

2013

Lpfö18 Läroplan för förskolan 2018

Lsam22 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022

Lspec22 Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022

Lvux12 Läroplan för vuxenutbildningen

2012

LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga

NJA Nytt juridiskt arkiv

OSL Offentlighets- och sekretesslagen

Prop. Proposition

RF Regeringsformen

SCB Statistiska centralbyrån

sfi Svenska för invandrare

SIRIS Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem

SkL Skadeståndslagen

SkolF Skolförordningen

Skolinspektionen Statens skolinspektion

SkolL Skollagen

Skolverket Statens skolverk

SoL Socialtjänstlagen

SOU Statens offentliga utredningar

TF Tryckfrihetsförordningen

10
Förkortningar

Förord

De flesta förskollärare och lärare kommer dagligen i kontakt med frågor som regleras rättsligt, i skollagen och andra författningar. Det kan gälla allt ifrån förskollärarnas tillsynsansvar till rätten för lärare att omhänderta en elevs mobil under lektionstid. Många lärarutbildningar innehåller numera också kurser eller kursmoment där man studerar skoljuridik. Hösten 2015 fick juridiska institutionen vid Umeå universitet i uppdrag att undervisa i juridik på dessa kurser. Vi upptäckte då att det inte fanns någon helt lämplig litteratur om juridik för lärare. Därigenom föddes idén till denna bok.

I första hand tänker vi oss att boken lämpar sig som kurslitteratur på lärarutbildningarna, både för förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare. Bokens innehåll och omfång har anpassats för detta behov. Därutöver tror vi att boken kan vara användbar för redan verksamma förskollärare och lärare.

Boken inleds med en översikt och beskrivning av förskolans och skolans organisation och styrning för att ge en allmän bakgrund. Därefter behandlas regler kopplade till förskollärarens och lärarens roll som tjänsteman, som regler om handläggning samt offentlighet och sekretess. De centrala reglerna i skollagen, som handlar om skolplikt, barns och elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero samt inflytande, presenteras ingående. Kränkande behandling och diskriminering, som regleras i skollagen respektive diskrimineringslagen, behandlas i ett eget kapitel. Boken avslutas med ett kapitel som rör vårdnadshavares och föräldrars beslutanderätt och rätt till information samt förskolans och skolans anmälningsskyldighet och hantering av barn och elever med skyddade personuppgifter. Hänsyn har tagits till förändringar av lagstiftning som beslutats senast den 1 maj 2016.

11

Författarna är samtliga verksamma vid Juridiska institutionen, Umeå universitet och har en bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och lärare.

Vi tar gärna emot synpunkter på bokens innehåll.

Umeå i januari 2017

Anderz Andersson, Viola Boström, Sara Lyrenäs, Nina Nilsson

Rådeström och Lina Sidenhag

12
Förord

Förord till andra upplagan

Mellan åren 2017 och 2023 har skollagen ändrats 48 gånger. Ändringarna består i allt från att enstaka ord bytts ut till att delar av eller hela kapitel fått ny struktur och nytt innehåll. Boken behandlar de stora ändringar som gjorts under perioden.

Dessa är införandet av:

࿷ skolstart vid sex års ålder med obligatorisk förskoleklass, år 2018

࿷ en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet, den så kallade läsa-skriva-räkna-garantin, år 2019 och

࿷ nya bestämmelser om skolans arbete med trygghet och studiero, år 2022.

Även i övrigt har boken reviderats och uppdaterats. Hänsyn har tagits till förändringar som beslutats fram till den 1 mars 2023.

Författarna är fortfarande samtliga verksamma vid Juridiska institutionen, Umeå universitet och har en bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och för lärare.

Vi tar gärna emot synpunkter på bokens innehåll.

Umeå i mars 2023

Anderz Andersson, Viola Boström, Sara Lyrenäs, Nina Nilsson Rådeström och Lina Sidenhag

13

1. Skolväsendets organisation, ansvarsfördelning och styrning

1.1 Inledning

Hur skolväsendet ska organiseras och styras har under lång tid varit föremål för både diskussion och stridigheter. Över tid har framförallt förhållandet mellan först staten och kyrkan under medeltiden och sedan mellan staten och kommunen varit ett diskussionsämne. Under medeltiden var skolans huvudsakliga uppgift kopplad till kyrkan och kyrkans krav på kunskaper. Det skulle dröja ända till 1800-talets början innan kyrkans grepp om det svenska utbildningssystemet minskade till förmån för ett ökat statligt ansvar och styrning. Ett avgörande steg i denna riktning var 1842 års stadga om folkundervisningen i riket. Den innebar, förutom en författningsreglerad skyldighet för församlingarna och socknarna att hålla folkskolor, också att staten ansvarade för en ny lärarutbildning. Den senare medförde att staten genom att bestämma innehållet starkt påverkade skolväsendet. Staten kom därtill att också öka statsbidragen till skolan.

15

1. Skolväsendets organisation, ansvarsfördelning och styrning

I relativ närtid har statens styrning av skolan genomgått stora förändringar. Perioden 1960–1980 karaktäriserades av detaljstyrning kombinerad med avancerade och byråkratiska kontrollsystem. Under 1970-talet började många allmänt ifrågasätta statens styrning, effektivitet och produktivitet. Den huvudsakliga kritiken riktades mot den omfattande detaljregleringen som var kännetecknande för hela den offentliga sektorn, så även skolväsendet. Kritikerna menade att man måste överge detaljstyrning till förmån för en styrning som byggde på de deltagande parternas eget ansvar. Ett avgörande steg i denna förändringsprocess var 1974 års SIA-utredning. Enligt utredningen skulle den framtida skolverksamheten decentraliseras samtidigt som det infördes en målstyrning av skolan.

1991 års kommunalisering av skolan fortsatte i denna riktning. Den stora förändringen var att huvudmannen (kommunen) skulle ha det fulla ansvaret för skolan och för att utbildning skulle komma till stånd i enlighet med läroplanen. Den nya styrmodellen skulle vara att målen var beskrivna som ett önskat resultat eller tillstånd vid en viss framtida tidpunkt. Det tydligaste exemplet på detta var utformningen av läroplanen för grundskolan (Lpo 94) och läroplanen för gymnasiet (Lpf 94). I läroplanerna infördes mål att sträva mot och mål att uppnå. Regeringens utredare ansåg att de ”nya inslagen i målsystemet måste ses som närmast revolutionerande, men också som en teoretisk konstruktion som det inte fanns någon praktisk erfarenhet av”.1

Alltsedan införandet av en mål- och resultatstyrd skola har frågan varit föremål för debatt. Fortfarande är styrformen den förhärskande, även om den i omgångar justerats. Lagstiftarens intention med gällande skollag var att den skulle anpassas och moderniseras för att passa i ett mål- och resultatstyrt skolväsende där kunskapsuppdraget skulle stå i fokus. Lagen skulle också på ett tydligt sätt återspegla den ansvarsfördelning som rådde mellan staten

1 SOU 2007:28, Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan – Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem, s. 75.

16

1. Skolväsendets organisation, ansvarsfördelning och styrning

och huvudmännen, liksom de olika uppgifter som beslutsfattare och verksamma skulle ha i ett decentraliserat system.

Efter en inledande beskrivning av skolan i siffror tar detta kapitel upp det nuvarande systemet för styrning av skolan, skolans styrdokument, berörda aktörer och vissa grundläggande mål för skolverksamheten.

1.2 Skolan i siffror

På de följande sidorna finns en genomgång av de olika skolformerna och fritidshemmet. I den vänstra spalten redovisas syftet med respektive skolform och fritidshem som anges i de skolformsspecifika kapitlen 8–20 i skollagen. Siffrorna som redovisas i de högra cirklarna gäller verksamhetsåret 2021/22.

År 2021 uppgick den totala kostnaden för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och kommunal vuxenutbildning till 318,1 miljarder kronor.2

2 Som en jämförelse kan nämnas att år 1900 var statens totala budget 90 miljoner. Statsbidraget till folkskollärarlönerna var 5 miljoner och till läroverkslärarna, som vid denna tid var drygt 1 000 personer, anslogs 4 miljoner; det var alltså närmare 10 procent av budgeten som gick till skolverksamhet i vid mening.

17

Förskolan

Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Fritidshem

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och de särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation.

Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Förskoleklass

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Förskolan

509 000 inskrivna barn

41 000 förskollärare

21 000 barnskötare

Totalt 100 000 anställda

70 procent drivs av en kommunal huvudman

Kostnad 89 miljarder kronor

Fritidshem

494 000 inskrivna elever

12 600 anställa lärare

23 400 heltidstjänster

Kostnad 15,1 miljarder kronor

Förskoleklass

Drygt 122 000 elever

12 procent har enskild huvudman.

Drygt 26 procent har annat modersmål än svenska

Kostnad 6,3 miljarder kronor

18
1.
Skolväsendets organisation, ansvarsfördelning och styrning

Grundskolan och anpassade grundskolan

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Anpassade grundskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Grundskolan

Drygt 1 110 000 elever

26 procent med utländsk bakgrund

17 procent går i fristående skolor

91 000 lärare

Kostnad 135,8 miljarder kronor

Anpassadgrundskola

14 400 elever

64 procent av eleverna är pojkar

Kostnad 4,2 miljarder kronor

19 1.
Skolväsendets organisation, ansvarsfördelning och styrning

Specialskolan

Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som går där en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.

Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning.

Sameskolan

Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1–6 i grundskolan.

Om eleverna vill kan de läsa samiska som modersmål i grundskolan.

Gymnasieskolan och

anpassade gymnasieskolan

Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tilllämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning.

Anpassade gymnasieskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Specialskolan

750 elever

63 procent är pojkar

Kostnad 490 miljoner kronor

Sameskolan

181 elever

Kostnad 54 miljoner kronor

Gymnasieskolan

362 000 elever

29 500 anställda som lärare

29 procent går i fristående skolor

Kostnad 46,5 miljarder kronor

Anpassadgymnasieskola

6 750 elever

Kostnad 3 miljarder kronor

20
1. Skolväsendets organisation, ansvarsfördelning och styrning

Kommunal vuxenutbildning och anpassad utbildning för

vuxna

Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Målet för den anpassade utbildningen för vuxna är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande.

De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

Kommunalvuxenutbildning

414 000 elever

Komvux på gymnasial nivå

260 000 elever

Komvux sfi 133 000 elever

Kostnader 6,9 miljarder kronor

Anpassadutbildningförvuxna

3 220 elever

Kostnad 288 miljoner kronor

21
1.
Skolväsendets organisation, ansvarsfördelning och styrning

Juridik för lärare

Varje dag ställs förskollärare och lärare inför juridiska frågor. Det kan handla om tillsynsansvar, rätten att omhänderta en elevs mobil under en lektion eller vad som gäller för elevers inflytande över sin skolgång. Juridik för lärare ger tydliga och överskådliga svar på sådana frågor.

Boken redogör för regler kopplade till förskollärarens och lärarens roll som tjänsteman, regler om handläggning samt offentlighet och sekretess. De centrala reglerna i skollagen, som handlar om skolplikt, barns och elevers utveckling mot målen, trygghet och studiero samt inflytande, presenteras ingående. Kränkande behandling och diskriminering har fått ett eget kapitel. Bokens avslutande del handlar om vårdnadshavares och föräldrars beslutanderätt och rätt till information.

Denna andra upplaga är framför allt föranledd av de nya reglerna om skolplikt, åtgärdsgaranti samt trygghet och studiero. Även i övrigt har boken reviderats och uppdaterats.

Juridik för lärare är särskilt framtagen för att användas på de juridiska kurser som ingår i förskollärar- och lärarprogrammen. Boken fungerar också utmärkt som handbok för redan verksamma förskollärare och lärare när de behöver få konkreta svar på juridiska frågor som uppstår i den dagliga verksamheten.

Författarna är samtliga verksamma vid juridiska institutionen vid Umeå universitet och har bred erfarenhet av undervisning i skoljuridik, både för rektorer och för lärare.

Best.nr Tryck.nr 47-14944-5 47-14944-5
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.