9789147148240 by Smakprov Media AB

Arbetslivet utmanar oss ständigt, kräver alltmer av medarbetare, team och organisationer. Med elitidrotten som vägledning kan du få nya perspektiv och öka både ditt välmående och din och organisationens prestationsförmåga. Jaget före laget tar dig bortom slitna idrottsklyschor och visar hur erfarenheter och metoder från idrottspsykologisk forskning och prestationsmiljöer inom elitidrott kan överföras till arbetslivet. En miljö som stödjer möjligheten att prestera på topp, hållbart och över tid.

• Individens prestationsmiljö – faktorer som stöder individens välmående och förmåga att prestera. • Omgivande miljöfaktorer – faktorer inom organisation, team och omvärld som påverkar individens prestationsmiljö. • Ledarskapet och organisationskulturens utformning och stöd. • Organisationens medvetenhet och förändringsbenägenhet. Boken vänder sig till dig som är chef eller ledare på alla nivåer, från högsta ledning till mindre grupp, och till dig som vill leda dig själv. Det går också att tillämpa bokens innehåll som tränare eller ledare inom idrotten, i kulturlivet, eller varför inte i familjen. Markus Johannesson är före detta elitfotbollsspelare med landskamper och 325 allsvenska matcher på meritlistan. Han har varit expertkommentator på SVT i fjorton år och arbetar sedan över tio år med ledarskapsutbildning och företagsutveckling. Johan Fallby är före detta professionell bordtennisspelare med landslagsmeriter under Sveriges storhetstid. Han arbetar sedan början av 2000-talet som idrottspsykologisk rådgivare och har skrivit böcker, föreläst och utvecklat organisationer och talanger i både idrott och arbetsliv sedan dess.

Best.nr 47-14824-0 Tryck.nr 47-14824-0

Johan Fallby och Markus Johannesson

Med ett idrottspsykologiskt perspektiv och kognitiv beteendeterapi (KBT) i botten presenterar boken arbetslivets prestationsmodell (APM) som bygger på:

Jaget före laget

Vad kan elitidrotten göra för prestationen i arbetslivet?

Johan Fallby och Markus Johannesson

Jaget före laget Om elitidrottens prestationsmiljö i arbetslivet

ISBN 978-91-47-14824-0 © 2024 Johan Fallby, Markus Johannesson och Liber AB Förläggare: Kajsa Lindroth Redaktör: Elisabeth Åman Grafisk formgivning inlaga och omslag samt sättning: Nette Lövgren Författarfoto omslag: Anna Kellermalm Fallby Projektledare: Magnus Winkler Produktion: Lars Wallin Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Graphycems, Spanien, 2024

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll Författarpresentation

Kan du ta rygg?

Bokens upplägg

Del 1. Var kommer vi från?

1. ”Öppet mål” – Om vår utgångspunkt

Ingen unik och hemlig metod 17 Prestationsmiljö 18 Psykisk hälsa och välmående 20 Nio skäl att inspireras av elitidrotten 28

2. ”Tänk positivt!” – Om idrottspsykologi

Idrottspsykologins framväxt Idrottspsykologi i dag Beteenden Vad påverkar beteenden?

Del 2. Prestationsmiljö

3. ”Vi behöver fler vinnarskallar” – Om individens prestationsmiljö

Individuella faktorer Psykologiska färdigheter och process Självmedvetenhet och engagemang

35 40 45

62 64 71

4. ”Det som inte dödar det härdar” – Om preventivt hälsoarbete i prestationsmiljön Psykisk hälsa och välmående Träning och återhämtning Psykologisk flexibilitet Resiliens Socialt stöd Balans i arbetet och livet

5. ”Jag arbetar bäst under stress” – Om funktionell prestationsmiljö Trygg prestationsmiljö Stabilitet i prestationsmiljön

6. ”Med 10 000 timmar kan du lyckas med vad du vill” – Om talang och talangutveckling Talang Talangidentifikation Talangutveckling Använd ”talang” funktionellt Talangutvecklingsmiljöer Talangmiljö = prestationsmiljö

84 84 85 88 90 94 95 99 100 105

109 109 111 113 115 116 120

Del 3. Arbetslivets prestationsmodell

125

7. ”Du kan om du vill” – Om Arbetslivets prestationsmodell (APM)

126

Arbetslivets prestationsmodell

8. ”Det sitter i väggarna” – Om organisation och kultur Funktionell organisation Vad är kultur? Vad är organisationskultur? Påverka organisationskulturen Ledarens roll ”Vinnarkultur” Hitta din väg

127 132 132 138 140 146 154 154 156

9. ”Min dörr står alltid öppen” – Om ledarskap Tre ledarskap Funktionellt ledarskap Systematik Klargöra och påverka Full range leadership model Förstå dig själv Vilken ledare vill du vara?

159 160 160 163 165 168 179 180

10. ”Laget före jaget” – Om team och omvärld

184

Team och omvärld Vad är ett team? Teamets styrning Teamets effektivitet: input – process – output Konflikter och grupperingar Det funktionella teamet Sammanhållning Kultur och normer Omvärld Är det klart nu?

184 186 193 197 199 204 205 214 221 222

Del 4. Vad vill du?

225

11. ”Det där har vi provat förut” – Om förändringsbenägenhet

226

Analys med APM Uppdrag företag X Steg 1: Behöver du/ni förändra? Steg 2: Förankring, analys och planering Steg 3: Målsättning Steg 4: Implementering Steg 5: Långsiktig förändring

253

Njut

257

Referenser Fördjupningslitteratur

258

226 228 229 236 243 251

260

A High-Performance Organization is an organization that achieves financial and non-financial results that are exceedingly better than those of its peer group over a period of time of five years or more, by focusing in a disciplined way on that which really matters to the organization. (André de Waal, 2012)

Författarpresentation Markus Johannesson har en bakgrund som professionell idrottare inom elitfotbollen med både landskamper och 325 allsvenska matcher på meritlistan. Han har även fjorton år som expertkommentator i fotboll på SVT, där han delat med sig av sin omfattande kunskap och insikter inom området. Han har också över tio års erfarenhet inom företagande, företagsutveckling och ledarskapsutbildningar. I olika ledande positioner har Markus byggt framgångsrika organisationer och främjat hållbar tillväxt. Hans analytiska och engagerande sätt att förmedla information gör honom till en uppskattad röst inom alla sina expertområden. Han är sedan många år tillbaka ideell tränare och har tre år som styrelseledamot i sin lokala fotbollsförening. Markus är passionerad och utvecklingsinriktad som person och brinner för att möjliggöra förändring och bidra till framgångsrika prestationsmiljöer. Johan Fallby har en bakgrund som professionell spelare med landslagsmeriter under Sveriges storhetstid som bordtennisnation. Skador och konkurrenter med namn som Appelgren, Persson och Waldner gjorde att Johans intresse för elitprestation, talangutveckling och ledarskap tog överhanden och racketen byttes ut mot universitetsstudier. Med grunden i idrottspsykologi, pedagogik och kognitiv beteendeterapi (KBT) har Johan arbetat som idrottspsykologisk rådgivare sedan början av 2000-talet. Johan har skrivit flera böcker inom ämnet idrottspsykologi, föreläst oräkneliga tillfällen och handlett klienter inom många idrotter. Bland annat var han ansvarig för beteendevetenskap i spelar- och

ledarutveckling på Svenska Fotbollförbundet under nästan ett decennium och har arbetat som idrottspsykologisk rådgivare i fotbollsföreningarna F.C. Köpenhamn, Djurgårdens IF och Hammarby IF. Utöver det har Johan också arbetat individuellt med ledare och individuella idrottare i många idrotter samt deltagit i forskning, utbildning och handledning tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitté och ett stort antal specialidrottsförbund. Under senare år har Johan växlat in mer och mer mot arbete med prestation i arbets- och näringsliv.

Kan du ta rygg? Det är mytomspunnet hur elitidrottare förbereder sig under lång tid för att ge sig själva eller laget möjlighet att prestera maximalt vid en given tidpunkt. Är de rentav övermänniskor? Mår de bättre än andra i sina prestationer? Är de mer noggranna och medvetna om detaljer i prestationerna? Frågorna om idrottare och idrottsprestationer har lett oss in på andra tankar. Finns det strukturerade metoder som går att överföra från professionell idrott till arbetslivet? Är idrottskultur och -miljöer annorlunda jämfört med kultur och miljö i arbetslivet? Kan du som ledare eller din organisation ta efter de bästa elitidrottarna eller lagen och bli de som presterar bättre än andra över tid? Svaret på klyschan ”Kan du ta rygg?” och den sista frågan är faktiskt – JA! För att kunna svara på de första frågorna behöver vi däremot fördjupa oss i vad prestationer och prestationsmiljöer i elitidrotten innebär. Vårt mål är att du sedan ska kunna se på din prestationsmiljö genom våra idrottspräglade glasögon. Vi ber dig därför redan nu att ha i åtanke hur din miljö och prestation ser ut när du läser. Vad säger din erfarenhet och hur ser den ut i jämförelse med den funktionella elitidrottsmiljö som presenteras för dig i boken? Om du genomför vår prestationsmiljö ”by the book” kommer du att utveckla en prestationsmiljö som är baserad på forskning och evidens. Hur ser din prestationsmiljö ut i dag, för dig själv som ledare, ditt team eller organisation? Hur vill du att det ska se ut i morgon? Alla elitidrottsmiljöer är dock långt ifrån välutvecklade, kompetenta och effektiva. Det finns de som underpresterar under längre perioder. För de miljöerna påverkas resultaten sannolikt i högre grad av

god ekonomi, tur, slump eller andra okontrollerbara faktorer. Vi vill i den här boken i stället fokusera på kort- och långsiktiga faktorer som är påverkbara och hjälper oss att prestera över medel med de resurser vi har. Jaget före laget har vi skrivit för att vi är övertygade om att erfarenheter av och forskningsbaserad kunskap inom området elitidrott kan vara en viktig del i utvecklingen av dig och din organisations prestation i arbetslivet. Vi tycker att det inte finns någon motsats mellan att må bra i en sund prestationsmiljö och att träna hårt, tävla och vinna på elitnivå. Oavsett om det handlar om idrott eller arbetsliv kräver topprestationer ett stort engagemang och arbetsinsats. Målet är att ge dig som läsare kunskaper och verktyg att överföra delar i elitidrottens prestationsmiljö till din roll i arbetslivet. Genom att applicera teorier, metoder och perspektiv från elitidrotten går det att uppnå konkurrensfördelar genom maximala prestationer. Om du kompletterar detta med egen kunskap kan du med hjälp av idrottspsykologin utveckla dig som ledare för dig själv eller andra. Därigenom kommer du att bli en viktig del i din organisations prestationsmiljö. Vi vet också av erfarenhet att högpresterande organisationer med goda relationer, psykologisk trygghet och inspirerande ledarskap får individer att växa och prestera. Om medarbetaren ges de bästa förutsättningarna att utvecklas så följer att teamet utvecklas i en positiv växelverkan – därför har vi också valt att ge boken titeln Jaget före laget. Med elitidrottens perspektiv kan du fördjupa kunskapen om din prestation och hur du kan leda andra att prestera. Om du definierar innebörden av din roll, ledarskap och prestation ökar chansen till både välmående och resultat. Det är där vi vill vara och göra skillnad. Arbetslivet kan använda samma systematik och metoder som elitidrotten gör i sin prestationsmiljö. Med människan i centrum tror vi på att acceptera det vi inte kan göra något åt, men aktivt påverka det som vi har kunskap och resurser att göra. Det är vår passion att nå den bästa prestationen – och att både njuta och må bra på vägen. 12

Bokens upplägg Jaget före laget beskriver på ett lättillgängligt sätt ett komplext perspektiv på hur en välmående prestationsmiljö, byggd på erfarenheter från elitidrott och forskning inom idrottspsykologi, kan tillämpas på din prestationsmiljö i arbetslivet. Vår erfarenhet säger att du kan använda bokens innehåll med ett eller flera perspektiv: • Du är chef eller ledare. • Du är informell ledare. • Du vill leda dig själv. Det går också att tillämpa bokens innehåll som tränare eller ledare inom idrotten, i kulturlivet, eller varför inte i familjen. Det är alltid intressant att vara en del av en välmående prestationsmiljö. Och du kan påverka den! I bokens del 1 presenteras idrottspsykologins framväxt och nutida betydelse för elitprestationer. Det är främst vår egen praktiska erfarenhet och ett idrottspsykologiskt perspektiv med kognitiv beteendeterapi (KBT) i botten som utgör vårt fundament. I del 2 beskrivs de faktorer som har ett starkt inflytande på individens prestationsmiljö. Psykisk hälsa och välmående utgör de grundstenar som vi vill trycka extra på, identitet och självbestämmande motivation, psykologiska färdigheter och stressorer är ytterligare faktorer som berörs. Del 2 avslutas med modeller för talangutveckling som en presterande organisation bör ha kunskap om. Del 3 innehåller en beskrivning av de tre omgivande miljöfaktorer som påverkar individens prestationsmiljö: organisation, team och omvärld. De innehåller i sin tur delar som påverkar prestationsmiljön i olika grad. Ledarskapet, inom området organisation, har påverkan i så hög grad att det i del 3 fått ett eget kapitel. Tillsammans utgör de

individuella faktorerna (bokens del 2), och de omgivande miljö faktorerna (del 3), en helhet som vi kallar Arbetslivets prestationsmodell (APM). I den avslutande del 4 riktar vi uppmärksamheten mot dig som ledare, din förändringsbenägenhet och mot förändring i en organisation. Det tar sin utgångspunkt i fyra frågor om viljan och beredskapen till förändring. Det är inte säkert att du eller din organisation behöver förändring, men vi möter ofta ett motstånd till förändring oavsett behov. Därför kan det redan nu vara intressant för dig att fundera på varför du sitter med boken framför dig? Det sista kapitlet ger dig vägledning beträffande hur du kan använda din nyfunna kunskap och insikt i din roll som ledare. Din beredskap, kunskap och vilja att förändra ditt eget, teamets eller organisationens prestationsförmåga är avgörande för hur du som ledare kommer att använda den här texten. I slutet av varje kapitel har vi satt samman några punkter för dig att reflektera över i din process och utveckling i arbetet med att optimera prestationen för dig själv eller organisationen. De tar utgångspunkt i metodik från idrottspsykologi och KBT som vi arbetar med i vår vardag. Med hjälp av dem får du lämpliga startpunkter i ditt utbildnings- och förändringsarbete. Detta ska inspirera dig att reflektera och lyfta in beteendeperspektivet i din och organisationens vardag. Let the games begin! Markus Johannesson och Johan Fallby Täby, 1 november 2023

Del 1. Var kommer vi från?

{History} offers a ridiculous spectacle of a fragment expounding the whole. (Will Durant, 1935)

”Öppet mål” Om vår utgångspunkt

En hel del klichéer används ofta i arbets- och idrottslivet. Ledares och inspirationsföreläsares peppande ord under kickoff ringer i öronen: ”kvalitet”, ”högt i tak”, ”värdeord”, ”transparens” eller för den delen, ”vi tar en match i taget”, ”laget är inte starkare än sin svagaste länk” och så vidare. Många vi träffar säger att ”idrotten är intressant”, eller ”självklart kan idrotten bidra även hos oss”. Vi får frågor om hur idrottare förbereder sig i omklädningsrummet inför en match, en VM-final eller i genomgångar inför en tävling. Samtidigt som vi upplever ett intresse så finns det många myter, fördomar och klyschor om idrotten: ”Det gäller att vara först på bollen”, ”ha trafik framför kassen”, ”bollen är rund”, ”vinnarskalle”. Det är ofta slitna fraser som saknar djupare analys och de beskriver inte konkret och sakligt vad idrottare gör. Om vi säger att ”laget är större än jaget”, vad betyder det egentligen i just den här situationen? Vi tror att floskler färgar bilden av idrotten men samtidigt finns det tydliga beröringspunkter mellan idrottens och arbetslivets prestationer och miljöer. Vad kan då konkret appliceras i arbetslivet av idrottens sätt att förbereda sig inför utmaningar, utveckla team, individ och talang eller påverka kulturen? Svaret ligger till stor del i självmedvetenhet, förberedelser och utvärdering, men utöver det tror vi på att relationer och ledarskap skapar förutsättningarna. Vi behöver ett sammanhang för att prestera. Du kan stå för det sammanhanget som ledare eller medarbetare. 16

Del 1. Var kommer vi från?

För oss blir det ett ”öppet mål” att implementera idrottens bästa kunskap och erfarenhet i det alltmer utmanande och tävlingsinriktade arbetslivet. Om du och din organisation lyckas med ert ledarskap, relationer och systematik går det att öka prestationsförmågan, både individuellt och i grupp, betydligt. Det krävs dock att se igenom klyschorna och göra de fina orden eller ytliga beskrivningarna till konkreta och medvetna handlingar och beteenden.

Ingen unik och hemlig metod Vad finns det då i idrottens sätt att skapa förutsättningar för goda prestationer som konkret kan appliceras på arbetslivet? Det intressanta är att vi, på riktigt, inte tycker att det finns någon magi, några hemliga formler som en lagkapten, tränare eller världsidrottare hittat och som vi kan delge. Ingenting inom forskningen är heller dolt eller hemligt. Ingen dunderhonung kan delas ut som garanterar framgång. Framgång handlar mest om minutiösa förberedelser och noggranna utvärderingar. Medvetenhet om metoder och strategier och skicklighet i utförande. Inte i något sammanhang finns det någon metod som är unik, hemlig eller så komplicerad att bara upphovsmakaren förstår den. Vi varken kan eller vill presentera ett nytt ”catchy” namn på en metod, någon hemlig ”forskningsstudie” som vi lutar oss mot, eller en egen ”teori” som är bättre än alla andra. Vi kan inte heller ge löften om evig lycka och framgång i din organisation eller en effektivitetsökning på 50 procent eller mer. Tvärtom. I Jaget före laget presenterar vi beprövade metoder som har stöd i forskning och evidens, kryddade med våra erfarenheter av utveckling inom både elitidrotten och arbetslivet. Möjligen kan vi någon gång påstå att vi är innovativa och har hittat ett ”nytt” spännande samband mellan delar i forskningen. Tyvärr säger vår erfarenhet att man sällan är först med en idé. I stället funderar 1. "Öppet mål" – Om vår utgångspunkt

vi på om man verkligen behöver vara först och unik? Räcker det inte med att använda metoder som vi vet fungerar och anpassa dem till situationen? Din situation. Arbete med systematik, väl beprövade metoder, kvalificerade gissningar och överväganden från väldokumenterad kunskap ‒ det ligger nära oss och säger en hel del om vilka vi är. Elitidrottare är alltid satta under press för att uppnå resultat och har aldrig tid att vänta. Därför behövs träning, förberedelser, prestation, utvärdering och mål mot reella resultat. Tävling är något vi tycker om och när vi kommer väl förberedda blir resultatet bäst. Förberedelser ökar chansen att vinna. Om du kommer förberedd som en elitidrottare ökar sannolikheten att du också ”vinner” din tävling. Det kommer dock till ett pris, men ett löfte ger vi och det nästan helt utan brasklapp. Om du i din ledarroll, dina medarbetare och organisationen upplever välmående så kan vi med stor sannolikhet säga att prestation och resultat över tid kommer att vara över medel utifrån era förutsättningar. Då vi båda har en bakgrund i idrottens värld är vi vana vid att domaren avgör regelverket och vad som är tillåtet eller inte. I det här fallet blir du domaren som får avgöra om en överföring av teorier, metoder och perspektiv från elitidrotten till näringslivet är genomförbar i din organisations prestationsmiljö. Vilka möjligheter kan du se?

Prestationsmiljö Med Jaget före laget vill vi visa hur du kan jämföra, förbereda, träna på, genomföra och utvärdera prestationer i arbetslivet. Vi definierar prestationsmiljö som den miljö där du presterar, din arena. Den utgörs av faktorer och förhållanden som påverkar både din, medarbetarnas och teamets förmåga att utföra uppgifter på bästa sätt. En prestationsmiljö 18

Del 1. Var kommer vi från?

innehåller såväl fysiska, sociala, psykologiska som omgivande faktorer, exempelvis: • Fysiska faktorer – idrottsarenan, arbetsplatsen, träningsanläggningen, transporter, gymmet, tekniska eller andra hjälpmedel. • Sociala faktorer – ledarskap, relationer, stödnätverk, kommunikation, feedback och roller. • Psykologiska faktorer – motivation, stress- och copingstrategier. • Omgivande faktorer – kompetens, information eller annan inverkan från det omgivande samhället, exempelvis medier i form av radio, tv, podcasts, bildproduktioner, eller sociala medier, lokala regler, bestämmelser och lagar inom området. Det är inte alltid den bästa idrottaren eller det bästa laget som vinner. De som förbereder sig bäst och ser långsiktigt på sin utveckling ökar däremot chansen. Din organisation kan få en konkurrensfördel som håller över tid om du ökar din förståelse av hur en prestationsmiljö fungerar. Nyckeln är din kunskap, nyfikenhet och ditt ledarskap (för dig själv och/eller andra). Den funktionella prestationsmiljön stödjer, främjar, uppmuntrar och möjliggör att du som ledare, liksom individen och teamet, har största möjliga chans att prestera på topp. I den perfekta miljön finns resurserna, viljan och stödet, vilket minimerar störande moment och främjar inte bara prestationen utan också trivsel och välmående. Prestationsmiljön är alltså där du vet exakt vad du ska göra, hur du ska bete dig, vilka tankar och känslor som uppstår och hur du hanterar situationen för att lyckas prestera så bra som du kan.

1. "Öppet mål" – Om vår utgångspunkt

Psykisk hälsa och välmående Diskussioner i idrotten och arbetslivet hamnar ofta i termer av resultat när vi pratar om prestationsmiljö eller insatser. Men, för oss inleds prestationen långt före resultatet. En förutsättning till bra prestationer är att individer, team och organisation upplever välmående och psykisk hälsa. Men vad är välmående och hälsa egentligen? Vi är båda tävlingsmänniskor, men för att prestera över tid behöver vi må bra. För det krävs balans i livet. Mellan arbete, fritid, familj och vänner. Mellan prestation och vila, träning och återhämtning. Det har emellertid blivit allt viktigare att öka medvetenheten om psykisk hälsa och ohälsa eftersom problematiken verkar vara i en generellt ökande trend i både arbetsliv och samhälle. För oss är balans mellan arbete och fritid centralt och alla har ett ansvar att veta något om frisk- och riskfaktorer för psykisk hälsa. I vårt arbete utgår vi från att välmåendet sannolikt ökar om miljöer och organisationer där individen finns är funktionella. Det bidrar till balans och påverkar preventivt mot ohälsa. Den typen av miljö är också en framgångsfaktor inom elitidrotten där psykisk ohälsa alltmer uppmärksammas bland elitaktiva. Grunden är psykologisk trygghet där individer och team kan förutsäga vad som händer, känna sig förstådda men samtidigt utmanade. Där finns det stöd när det behövs, och uppgifter samt roller är väldefinierade.

Psykisk hälsa inom idrotten Under senare år har kostnaderna för den psykiska ohälsan i samhället tangerat och kanske passerat den för fysisk ohälsa. Även inom idrotten har psykisk hälsa på senare år fått ett allt större utrymme både medialt, i forskning och med preventiva åtgärder.

Del 1. Var kommer vi från?

Myten om att det bara är ”svaga” personer som drabbas av stress, oro eller hamnar i perioder av oro, ångest, depression, stört ätbeteende eller beroendeproblematik håller på att förändras och numera berättar också elitidrottare öppet om sin psykiska hälsa. Utmaningen är att de sätts under press på en rad områden inom både det fysiska och psykosociala, men de har också en stark inre press att prestera. Det blir en livsstil där allt riktas mot att ständigt utvecklas och höja sin nivå i en tävlingsinriktad miljö med exempelvis extrema mål, öppen konkurrens, maximal psykisk och fysisk ansträngning, skador och en rad andra omständigheter som pressar individen till max. Risken för psykisk ohälsa finns där och forskning konstaterar att förekomsten av psykisk ohälsa bland elitidrottare är lika stor som i en genomsnittlig befolkningsgrupp och därför har de samma behov av trygghet i kombination med utmaningen de ställs inför. Uttryck som ”bit ihop” eller ”det som inte dödar det härdar” är därmed inte förenliga med funktionell prestationsmiljö. Vi har lärt oss betydligt mer än så. Därför börjar också elitidrotten ägna sig åt att hitta konkurrensfördelar även i detta sammanhang.

Psykisk ohälsa Även om vår ingång först och främst är psykisk hälsa så vill vi ägna några ord åt psykisk ohälsa. Vad är psykisk ohälsa egentligen? Begreppet är inte helt enkelt att definiera då tillståndet har en flytande gräns som varierar över livets skeden. I ett genomsnittligt liv kommer individen att uppleva perioder av framgång inom privat- och yrkesliv. Men, det kommer också finnas motgång, exempelvis vid dödsfall, skilsmässa, ekonomisk motgång, sjukdom, karriärövergångar, intensiva perioder av arbete eller inaktivitet och arbetslöshet. Det är livshändelser som de flesta går igenom och är i sig inte sjukdomstillstånd. De kan dock leda till klinisk ohälsa om någon av dessa händelser sker under en period 1. "Öppet mål" – Om vår utgångspunkt

av utsatthet, utmattning eller sårbarhet. Då kan professionell hjälp av legitimerad personal behövas. I arbetslivet pekar trender på att antalet sjukskrivningar, på grund av psykisk ohälsa, har ökat stadigt under de senaste decennierna, särskilt bland kvinnor och unga vuxna. År 2022 uppgav Försäkringskassan att psykisk ohälsa för första gången står för ungefär hälften av alla pågående sjukfall i Sverige. Sjukskrivning för stressrelaterade diagnoser, bland annat ångest och utmattningssyndrom, ökar. Hög arbetsbelastning (oavlönat arbete bland kvinnor), diskriminering på arbetsplatsen och oro över arbetsmarknad och framtid (främst bland unga vuxna) förklarar en del av ökningen. Det har dock visat sig att det finns en större benägenhet bland dessa två grupper att rapportera och söka hjälp för psykisk ohälsa, vilket kan innebära att skillnaden mellan grupper kanske inte är så stor som statistik visar. Världshälsoorganisationen har utarbetat rekommendationer för rörelse och motion i ett försök att motverka den ökande psykiska ohälsan, men tyvärr utan att få till en större förändring. Generellt rör människor för lite på sig i jämförelse med rekommendationer som ges. Däremot ökar medvetenheten om betydelsen av psykisk hälsa och välmående. Industrin runt välmående ser i vissa befolknings- och åldersgrupper en ökad efterfrågan på träning och träningsprodukter, volontärarbete, sociala tillställningar, yoga, meditation, retreats med mera. Oavsett hur dagens trender ser ut, så är vi övertygade om att vi alla kan påverka situationen för många människor genom att bygga arbetsplatser som verkligen vill göra skillnad. Prestationsmiljöer som ser den välmående människan och symbiosen med prestationen. Det går att göra skillnad.

Del 1. Var kommer vi från?

Typer av välmående Livet går upp och ner och att känna sig välmående är inte alltid självklart, även om vi ständigt eftersträvar det. Psykologiskt välmående är också individuellt eftersom erfarenhet, miljöer och genetik varierar mellan människor. Dessutom påverkar unika händelser helheten i våra liv. Dessa upplever och tolkar var och en av oss på vårt personliga sätt. Det som skapar välmående kan ses i två perspektiv (se figur 1.1). Båda typerna av välmående påverkar helhetsupplevelsen i ditt liv och du behöver balansera dem för att må bra och prestera på topp. • Globalt välmående som allmänt tillstånd och helhet i livet. Här ingår vår utveckling, att känna sig behövd, allmän tillfreds ställelse etc. • Specifikt välmående i olika miljöer: på arbetet, i familjen, med vänner, i idrotten etc.

Subjektivt välmående

Figur 1.1 Med balans mellan globalt och specifikt välmående ges förutsättningar för en angenäm helhetsupplevelse och balans i livet (anpassad efter Lundqvist, 2011; Page & Vella-Brodrick, 2009).

1. "Öppet mål" – Om vår utgångspunkt

Globalt och specifikt välmående påverkas i sin tur av vilka perspektiv du har på måendet: subjektivt, socialt och psykologiskt. Subjektivt välmående

Subjektivt välmående är individens upplevelse av positiva och negativa känslor. Det inkluderar tillfällig glädje, lycka, njutning och tillfredsställelse, men också frustration, ilska och nedstämdhet. För att stödja subjektivt välbefinnande i arbetslivet behöver medarbetare uppleva arbetet som tillfredsställande med positiva känslor som exempelvis entusiasm och inspiration (se tabell 1.1). Det minskar risken för känslor av frustration, oro och ångest eller negativ påverkan från omgivningen. Subjektivt välmående är kortvarigt och ofta en övergående upplevelse som är kopplad till specifika situationer. Exempelvis kan det vara säljaren som når månadens säljmål med en affär sista dagen på månaden, eller ishockeyspelaren som gör ett avgörande mål i en slutspelsmatch. Det handlar om att uppleva positiva känslor här och Tabell 1.1 Exempel på hur specifikt välmående i arbetslivet stöds genom socialt, subjektivt och psykologiskt välmående (Fisher, 2014) Subjektivt välmående Engagemang i uppgifter

Åtagande och engagemang

Utveckling

Meningsfullhet

Ser arbetet som ”ett kall”

Tillhörighet

Engagemang till organisationen

Socialt välmående Positiva relationer med medarbetare

Positiva relationer och utbyte med ledare

Socialt stöd

Psykologiskt välmående Ökad positiv affekt

Minskad negativ affekt

Positiv attityd till arbetet

Del 1. Var kommer vi från?

nu, utan att nödvändigtvis ha en långsiktig strategi för att uppnå en varaktig känsla av välbefinnande. En subjektiv upplevelse av välmående är en viktig del av människors liv och kan bidra till ökat välbefinnande, men behöver kompletteras med långsiktiga upplevelser och stabilitet för långvarig effekt och mening i livet. Socialt välmående

Vi är sociala varelser och vårt välmående bygger delvis på goda och meningsfulla relationer och sammanhang. Det är därför teamet spelar en så viktig roll. Det kommer från social acceptans och sammanhållning samt att individen ser sig som en integrerad del av organisationen och teamet. I arbetslivets kontext innebär socialt välbefinnande tillfredsställelse med relationer, socialt stöd och nätverk, det vill säga känslan av tillhörighet, att vara en del av arbetsgemenskapen genom att tillfrågas och inkluderas i arbetsuppgifter och att få vara en del av den sociala sammanhållningen (se tabell 1.1). Socialt välmående är ett grundläggande behov för alla individer, som har samband med motivation, att uppleva tillhörighet och att vara accepterad för den man är i den roll man har. Psykologiskt välmående

Den tredje komponenten i medarbetarens välmående är det psykologiska (se tabell 1.1). Människor i balans vill gärna sträva mot personlig tillväxt och självförverkligande genom ett meningsfullt liv. Att bidra till något större än sig själv. Det kan innebära att hjälpa andra, bidra till samhället eller på andra sätt följa personliga värderingar. Även här finns det kopplingar till motivation framför allt genom att uppleva kompetens och autonomi genom sina mål och beslut. I arbetslivet kan det vara att känna engagemang, autonomi och meningsfullhet. Det kan också innebära att lära nya saker och utvecklas i rollen. 1. "Öppet mål" – Om vår utgångspunkt

Best.nr 47-14824-0 Tryck.nr 47-14824-0

Johan Fallby och Markus Johannesson

Med ett idrottspsykologiskt perspektiv och kognitiv beteendeterapi (KBT) i botten presenterar boken arbetslivets prestationsmodell (APM) som bygger på:

Jaget före laget

Vad kan elitidrotten göra för prestationen i arbetslivet?

Johan Fallby och Markus Johannesson

Jaget före laget Om elitidrottens prestationsmiljö i arbetslivet