9789147144723 by Smakprov Media AB

SCID-5-CV

KLINISK VERSION

SCID-5-CV, Handbok presenterar principerna för SCID-5-CV som är en semistrukturerad intervju för psykiatrisk diagnostik enligt DSM5. Här ges detaljerade, praktiska anvisningar för hur intervjun ska genomföras. I handboken ﬁnns också vägledning i hur patienternas svar på intervjufrågor ska bedömas med utgångspunkt i kriterierna för DSM-5. Ett korrekt användande av SCID-5-CV ökar reliabiliteten vid diagnostik av psykiatriska syndrom.

•

SCID-5-CV, Handbok innehåller också utbildningsmaterial med fallbeskrivningar och övningsuppgifter. Handboken kan dels användas av sjukvårdspersonal i det kliniska arbetet med psykiatrisk diagnostik, dels i utbildning av studenter på universitetsutbildningar och vid vidareutbildning av professionella inom vården.

SCID-5-CV Structured Clinical Interview for DSM-5® Disorders

HANDBOK

KLINISK VERSION

– HANDBOK –

Michael B. First, M.D. Janet B.W. Williams, Ph.D. Rhonda S. Karg, Ph.D. Best.nr 47-14472-3 Tryck.nr 47-14472-3

47-14472-3_scid5-CV_handbok_orig_omslag.indd 1

Robert L. Spitzer, M.D.

2022-09-05 08:19

SCID-5-CV Structured Clinical Interview for DSM-5® Disorders

KLINISK VERSION – HANDBOK –

Michael B. First, M.D. Janet B.W. Williams, Ph.D. Rhonda S. Karg Ph.D. Robert L. Spitzer, M.D.

Liber

SCID-5-CV Structured Clinical Interview for DSM-5 Disorders Klinisk version – Handbok ISBN 978-91-47-14473-0 © 2023 Författarna och Liber AB First Published in the United States by the American Psychiatric Association, Washington DC. Copyright ©2015. All rights reserved. First Published in Sweden by Liber AB, in Swedish. Liber AB is the exclusive publisher of User’s Guide to Structured Clinical Interview for DSM-5®- Clinician Version (SCID-5-CV), ﬁrst edition (Copyright ©2015) authored by Michael B. First, M.D., Janet B. W. Williams, Ph.D., Rhonda S. Karg, Ph.D. and Robert L. Spitzer, M.D. in Swedish for distribution Worldwide. Permission for use of any material in the translated work must be authorized in writing by the American Psychiatric Association.. The American Psychiatric Association played no role in the translation of this publication from English to the Swedish language and is not responsible for any errors, omissions, or other possible defects in the translation of the publication. Först publicerad i USA av American Psychiatric Association, Washington DC. Copyright ©2015. Alla rättigheter reserverade. Först publicerad i Sverige av Liber AB på svenska. Liber AB har exklusiv förlagsrätt till SCID-5CV, Structured Clinical Interview for DSM-5 Disorders, Klinisk version, Handbok, första utgåvan (copyright ©2015) författad av Michael B. First, M.D., Janet B. W. Williams, Ph.D., Rhonda S. Karg, Ph.D. och Robert L. Spitzer, M.D. på svenska för distribution över hela världen. Skriftligt tillstånd från American Psychiatric Association krävs för återgivning i någon form av material från det översatta verket. American Psychiatric Association har inte på något sätt bidragit till översättningen av det här verket från engelska till svenska och ansvarar inte för eventuella felaktigheter, utelämnanden eller andra möjliga brister i översättningen av verket. Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Elisabeth Åman Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander Original: Jonny Hallberg Översättare: Elisabeth Åman Produktionsspecialist: Eva Runeberg Påhlman Faktagranskare: Johanna Motilla Hoppe, Linda Bylin, Mia Ramklint Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2023

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se kundservice

Övriga uppgifter rörande copyright Fallbeskrivningar in Appendix B, ”Utbildningsmaterial”, är anpassade med tillstånd från Spitzer RL, Gibbon M, Skodol AE, Williams JBW, First MB: DSM-IV-TR Casebook: A Learning Companion to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde reviderade utgåvan. Arling ton, VA, American Psychiatric Publishing, 2002. Copyright © 2002. Används med tillstånd.

Innehåll Förord ................................................................................. 7 1. Inledning ...................................................................... 9 2. Historik ........................................................................11 3. Olika versioner av SCID ...............................................12 3.1 SCID-5-CV – klinisk version........................................................... 12

4. Diagnoser och tidsramar som omfattas av SCID-5-CV ..................................................................14 5. Grunderna i SCID-5-CV ...............................................17 5.1 Översiktsintervju ........................................................................... 17 5.2 Diagnostiskt ﬂöde......................................................................... 17 5.3 Bedömning ................................................................................... 17 5.4 Diagnostiskt sammanställningsprotokoll ..................................... 18 5.5 Informationskällor ......................................................................... 19

6. Genomförande av SCID-5-CV ......................................20 7. Principer och praktiska anvisningar för SCID-5-CV .....21 7.1 Bokstavssifferbeteckningar ........................................................... 21 7.2 Trespaltigt format ........................................................................22 7.3 SCID-frågor ...................................................................................22 7.3.1 Frågor som ska ställas ordagrant ...................................................... 22 7.3.2. Frågor inom parentes ....................................................................... 22 7.3.3 ”EGNA ORD” .................................................................................... 23 7.3.4 ”SEDAN EN MÅNAD” (tidsramar tryckta med versaler) ................. 23

7.4 Skattning av diagnoskriterier ........................................................23 7.5 Observera...................................................................................... 24 7.6 Beskriv ........................................................................................... 24 7.7 Hänvisningar till annan plats i intervjun ........................................ 24 7.8 Beslutsträd för Modulerna C och D .............................................. 26 7.9 Flera villkor i kriterierna ................................................................. 27 7.10 Parenteser som anger ömsesidigt uteslutande frågor ............... 28 7.11 Orsakad av somatiskt sjukdomstillstånd, substans/läkemedelsutlöst, eller primär ............................................ 28 7.12 Behandlingseffekters inverkan på bedömning ...........................30 7.13 Klinisk signifikans .........................................................................30 7.14 Andra specificerade och Ospecificerade syndrom .....................30 7.15 Avvikelser från DSM-5-kriterierna ............................................... 31

8. Rätt och fel vid SCID-intervjun ....................................33 9. Utesluta att symtomen är orsakade av somatiskt sjukdomstillstånd eller är substans-/läkemedelsutlösta ......................................35 9.1 Riktlinjer för att avgöra om symtomen beror på ett somatiskt sjukdomstillstånd............................................................. 36 9.2 Bedömning av Substans-/läkemedelsbetingade syndrom .......... 37

10. Särskilda anvisningar för enskilda moduler .................39 10.1 Diagnostiskt sammanställningsprotokoll för SCID-5-CV ........... 39 10.2 Översiktintervju .......................................................................... 39 10.3 Modul A. Förstämningsepisoder och Ihållande depression ...... 42 10.3.1 Skattning av pågående Egentlig depressionsepisod (A1–A14) ..... 42 10.3.2 Skattning av tidigare Egentlig depressionsepisod (A15–A28) ...... 48 10.3.3 Bedömning av pågående Manisk episod (A29–A40)..................... 50 10.3.4 Bedömning av pågående Hypoman episod (A41–A53) ................. 54 10.3.5 Bedömning av tidigare Manisk och Hypoman episod (A54–A77) ...................................................................................... 56 10.3.6 Bedömning av pågående Ihållande depression (A78–A90) .......... 57

10.4 Modul B. Psykotiska och andra relaterade symtom ...................58 10.4.1 Bedömning av Vanföreställningar (B1–13) ...................................... 60 10.4.2 Bedömning av Hallucinationer (B14-B19) ....................................... 65 10.4.3 Bedömning av Desorganiserat tal och beteende och Katatoni (B20–B22) .................................................................................... 65 10.4.4 Bedömning av negativa symtom (B23–B24) ................................... 66

10.5 Modul C. Differentialdiagnostik av psykotiska syndrom ........... 67 10.5.1 Utesluta att psykossymtomen enbart funnits i samband med Egentlig depressionsepisod eller Manisk episod (C1) .............................. 69 10.5.2 Bedömning av Schizofreni (C2–C6) ................................................ 69 10.5.3 Bedömning av Schizofreniformt syndrom (C7–C8) ........................ 72 10.5.4 Bedömning av Schizoaffektivt syndrom (C9–C12) ......................... 73 10.5.5 Bedömning av Vanföreställningssyndrom (C13–C18) .................... 75 10.5.6 Bedömning av Kortvarig psykos (C19–C21) ................................... 77 10.5.7 Bedömning av Annan speciﬁcerad psykos (C22–C24) ................... 77 10.5.8 Bedömning av kronologi för psykotiska syndrom (C25–C30) .................................................................................................. 78

10.6 Modul D. Differentialdiagnostik av Förstämningssyndrom ....... 79 10.6.1 Bedömning av Bipolär I (D2-D3) ..................................................... 79 10.6.2 Bedömning av Bipolär II (D4–D7) ................................................... 80 10.6.3 Bedömning av Andra speciﬁcerade bipolära och relaterade syndrom (D8–D10) ................................................................... 81 10.6.4 Bedömningar av Egentlig depression (D11–D13)........................... 82 10.6.5 Bedömning av Andra speciﬁcerade depressioner (D14–D16) ............................................................................ 84 10.6.6 Bedömning av kronologi för Bipolär I och Bipolär II (D17–D23) ................................................................................... 85 10.6.7 Bedömning av kronologi för Egentlig depression (D24–D25) ............................................................................... 87

Innehåll

10.7 Modul E. Substansbruksyndrom.................................................88 10.7.1 Bedömning av Alkoholbruksyndrom under de senaste 12 månaderna (E1–E13) .............................................................................. 88 10.7.2 Bedömning av Substansbruksyndrom, ej alkohol, under de senaste 12 månaderna (E14–E36) .............................................. 92

10.8 Modul F. Ångestsyndrom ...........................................................98 10.8.1 Bedömning av Paniksyndrom (F1–F22) ........................................... 98 10.8.2 Bedömning av Agorafobi (F23–F31)............................................. 100 10.8.3 Bedömning av Social ångest (Social fobi) (F32–F41) .................... 103 10.8.4 Bedömning av pågående Generaliserat ångestsyndrom (F42–54) ......................................................................... 106

10.9 Modul G. Tvångssyndrom och Posttraumatiskt stressyndrom .................................................................................... 107 10.9.1 Bedömning av Tvångssyndrom (G1–G8) ........................................107 10.9.2 Bedömning av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (G9–G41) ........................................................................................110

10.10 Modul H. Attention-Deﬁcit/Hyperactivity Disorder (ADHD) ............................................................................... 118 10.10.1 Bedömning av pågående ADHD (H1–H26) ..................................118

10.11 Modul I. Screening för andra pågående syndrom .................. 120 10.12 Modul J. Anpassningsstörning................................................ 120 10.12.1 Bedömning av pågående Anpassningsstörning (J1–J5) ..............120

11. Träning ......................................................................................... 122 12. Psykometriska egenskaper ......................................................... 123 12.1 SCID:s reliabilitet ...............................................................................123 12.1.1 Två bedömare som bedömer en och samma intervju kontra varsin bedömning av separata intervjuer med samma patient ...124 12.1.2 Utbildning av intervjuare ................................................................126 12.1.3 Respondentgrupper .......................................................................126 12.1.4 Prevalens .........................................................................................126 12.2 Validitet .............................................................................................126

Referenser ......................................................................................... 128

Bilaga A ...........................................................................130 DSM-5-kriterier för syndrom i Modul I.............................130 Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDD) ..................................... 131 Speciﬁk fobi ...................................................................................... 132 Separationsångest ............................................................................ 133 Samlarsyndrom ................................................................................. 134 Dysmorfofobi .................................................................................... 134 Trichotillomani................................................................................... 135 Dermatillomani ................................................................................. 135 Sömnlöshet ....................................................................................... 136 Hypersomni ....................................................................................... 136 Anorexia nervosa .............................................................................. 137 Bulimia nervosa ................................................................................. 137 Hetsätningsstörning ......................................................................... 138 Undvikande/restriktiv ätstörning ...................................................... 139

Innehåll

Kroppssyndrom ................................................................................ 139 Sjukdomsångest................................................................................ 140 Intermittent explosivitet ................................................................... 141 Hasardspelsyndrom .......................................................................... 142

Bilaga B............................................................................143 Utbildningsmaterial .......................................................................... 143 Patientfall för rollspel ............................................................................... 143 Patientfall för hemuppgifter .................................................................... 143

Rollspel av patientfall ....................................................................... 144 Rollspel 1 (öva Modulerna A och B): ”Deprimerad lastbilschaufför” ..... 144 Rollspel 2 (öva Modulerna A och B): ”Världsfred genom meditation” .. 146 Rollspel 3 (öva Modulerna A, B och C): ”Stalker” ................................... 148 Rollspel 4 (öva Modulerna F och G): ”Bättre att ta det säkra före det osäkra”.............................................................................. 150 Rollspel 5 (öva Modul E): ”Alltför upptagen” .......................................... 154 Hemuppgift 1: ”Låg levnadsnivå” ............................................................157 Hemuppgift 2: ”Jag är Vishnu” .................................................................159 Hemuppgift 3: ”Någon är lejd att mörda mig” .......................................161 Hemuppgift 4: ”Kulturarbetaren” ........................................................... 163 Hemuppgift 5: ”Övervakad” ................................................................... 165 Hemuppgift 6: ”Upprörd affärsman” ...................................................... 168 Hemuppgift 7: ”Elaka röster” ...................................................................170 Hemuppgift 8: ”Sent utvecklad” ..............................................................173 Hemuppgift 9: ”Radarmeddelanden” ......................................................176

Författarnas tack .............................................................180 Övriga uppgifter rörande copyright ................................................ 183

Innehåll

Förord Diagnostiska bedömningar är en central del i klinisk verksamhet. Diagnosen syftar till att ge information om lämplig behandling och prognos, samt till att underlätta kommunikation mellan vårdgivare, patienten och andra instanser. För att en diagnos ska uppfylla sitt syfte måste den dock vara både valid (giltig) och reliabel (tillförlitlig). Historiskt sett har reliabiliteten i psykiatrisk diagnostik varit låg. Det vill säga, överensstämmelsen mellan olika klinikers diagnostiska bedömningar av en och samma patient har varit sämre än önskvärt. En bidragande orsak till reliabilitetsproblemen är att otillräcklig information samlas in. Detta kan vara en konsekvens av att det är svårt att utifrån minnet inhämta information om samtliga diagnoskriterier, att människor tenderar att vara selektiva i vilken information som samlas in (t.ex. utifrån expertis), samt att patienter kan ge olika information beroende på hur frågor ställs (öppna/slutna). Lyckligtvis har forskning visat att överenstämmelsen (reliabiliteten) mellan klinikers diagnostiska bedömningar ökar markant när diagnostiska intervjuer används. Detta eftersom dessa hjälper kliniker att gå igenom patientens problematik och diagnoskriterier på ett systematiskt sätt. Structured Clinical Interview för DSM (SCID) är en psykiatrisk diagnostisk intervju som ges ut av American Psychiatric Association (APA) och som översatts till flera olika språk. SCID består av en vägledande handbok och en intervjumanual. Denna diagnostiska intervju har genom åren utgjort ett uppskattat och välanvänt diagnostiskt hjälpmedel i Sverige, och har även spelat en betydande roll vid utbildning av sjukvårdpersonal som arbetar med psykiatrisk diagnostik. SCID är konstruerat för att hjälpa klinikern att på ett enkelt sätt samla in relevant och tillräcklig information för att kunna värdera kriterierna för de vanligaste DSM-diagnoserna. SCID är en semistrukturerad diagnostisk intervju, vilket innebär att intervjun innehåller standardiserade frågor som ska ställas enligt en viss struktur för att säkerställa att relevanta kriterier värderas, men där klinikern också uppmanas att vid behov komplettera med egna frågor tills tillräcklig information inhämtats för att kunna bedöma om ett kriterium uppfylls eller inte. Eftersom bedömning av diagnoskriterier och dess trösklar kan vara en utmaning för oerfarna kliniker, inkluderar SCID-5-CV Handbok vägledning för hur vart och ett av kriterierna i samtliga av de ingående DSM-diagnoserna ska värderas utifrån patientens svar. Ett annat hjälpsamt inslag i handboken är att den innehåller utbildningsmaterial i form av fiktiva patientfall för övning i att administrera intervjun samt bedöma diagnoskriterier via rollspel. Dessvärre har en svensk översättning av den senaste versionen av SCID (SCID-5-CV) saknats under många år, trots efterfrågan från såväl kliniker, utbildare som forskare. Tack vare stöd från förlaget Liber AB och APA kan vi nu presentera en svensk översättning av intervjun och tillhörande handbok: SCID-5-CV Intervju och SCID-5-CV Handbok. I och med att intervjun

Förord

är utformad på ett strukturerat sätt med noggrant valda frågeformuleringar, har översättningen så långt som möjligt följt ordalydelsen i den engelska originaltexten. Vissa anpassningar av formuleringar har dock varit nödvändiga för att fungera i en svensk kontext. Detsamma gäller översättningen av handboken. I syfte att vara konsistent med den svenska översättningen av DSM-5, det vill säga MINI-D 5 (utgiven av Pilgrim Press), anges DSM-5-kriterierna i SCID-5-CV ordagrant så som de översatts i MINI-D 5. ICD-koder, som i originalversionen av SCID-5-CV anges enligt ICD-10-CM, har översatts till dess svenska motsvarighet ICD-10-SE, enligt Socialstyrelsens riktlinjer och i enlighet med översättningen i MINI-D 5. Vi hoppas att den svenska översättningen ska möjliggöra att SCID-5-CV Intervju och SCID-5-CV Handbok kan bli hjälpsamma verktyg för kliniker att tillhandahålla psykiatriska diagnostiska bedömningar av hög kvalitet och att de ska kunna användas vid utbildning av sjukvårdspersonal som arbetar med psykiatriska diagnostiska bedömningar. Vi vill rikta ett stort tack till APA och författarna till SCID-5-CV samt till förläggare Helena Ekholm och projektledare Stefanie Holmsved Thott på Liber för att ni möjliggjorde utgivningen av en svensk översättning. Vi vill även tacka Elisabeth Åman för sitt gedigna arbete med översättningen av SCID-5-CV Intervju och SCID-5-CV Handbok, vilket varit en förutsättning för vårt arbete med faktagranskningen av materialet och anpassning till svenska förhållanden. Vi vill även tacka Adriana Ramirez, Isak Sundberg, Amanda Bäcker och Robert Bodén för genomläsning och kommentarer av de slutgiltiga versionerna av SCID-5-CV Intervju och SCID-5-CV Handbok. Johanna Motilla Hoppe, Ph.D, leg. psykolog Mia Ramklint, professor, specialistläkare i psykiatri Linda Bylin, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut

Förord

1. Inledning SCID-5-CV Structured Clinical Interview for DSM® Disorders, KLINISK VERSION HANDBOK (SCID-5-CV Handbok) är en semistrukturerad intervju som används för att ställa de vanligaste DSM-5-diagnoserna (tidigare Axel I). Den kan användas av kliniker och professionell vårdpersonal utbildad i psykiatrisk diagnostik med kunskap om DSM-5-klassifikationssystemet och dess diagnoskriterier (American Psychiatric Association 2013). Intervjun kan utföras på patienter inom antingen psykiatrisk vård eller allmän sjukvård. Den kan också användas på individer som inte identifierar sig som patienter, till exempel deltagare i en samhällsundersökning av psykisk ohälsa eller närstående till patienter inom den psykiatriska vården. Språket och de diagnoser som täcks, gör att SCID-5 är lämpligast att använda på vuxna (18 år och äldre), men om språket i frågorna anpassas en aning kan intervjun även användas på ungdomar. De flesta som intervjuas kommer att kunna förstå språket i SCID-5. Vissa individer med allvarlig kognitiv nedsättning, agitation eller allvarliga psykotiska symtom bör dock inte intervjuas med SCID-5. Huruvida det är lämpligt att utföra intervjun bör framgå under intervjuns första 10 minuter. I de fall där det inte är lämpligt, kan SCID-5 i stället användas som en diagnostisk checklista och beslutsträd, där underlag för diagnostik hämtas från andra källor. SCID-5 kan användas på flera olika sätt: ϐ Säkerställa att de vanligaste DSM-5-diagnoserna utvärderas på

ett systematiskt sätt. SCID används ofta som en del av den diagnostiska proceduren vid bedömning inom den psykiatriska vården och som ett stöd i rättsmedicinska diagnostiska bedömningar. ϐ Urval av studiepopulation. Exempelvis, i en behandlingsstudie för

depression, kan SCID-5 användas för att säkerställa att alla studiedeltagare har symtom som uppfyller DSM-kriterierna för Egentlig depression samt att alla deltagare som uppfyllt kriterierna för Substansbruksyndrom under de senaste 12 månaderna exkluderas. ϐ Beskriva en studiepopulation i termer av aktuella och tidigare

psykiatriska diagnoser. Diagnosdata från SCID-5-intervjuer kan exempelvis användas av forskare, läkare, beslutsfattare och allmänheten, för uppskattningar av prevalens och incidens av psykiatriska syndrom hos specifika grupper (t.ex. vuxna i USA). ϐ Förbättra intervjufärdigheter hos studenter inom psykiatriska

professioner (inom t.ex. psykiatri, psykologi, psykiatriskt socialt arbete och psykiatrisk omvårdnad). SCID-5 kan ge studenter en repertoar av användbara frågor att ställa till en patient för att inhämta den information som behövs för kunna bedöma diagnoskriterier. Genom att regelbundet administrera SCID-5, blir studenter både bekanta med DSM-5-kriterierna och införlivar användbara frågor i sin intervjurepertoar.

För att få tillgång till den senaste informationen om SCID-5, inklusive tillgängliga översättningar, digitala versioner, utbildningsmaterial inklusive videor och kunskapsprov om SCID, rättelser/revisioner, se SCID:s webbplats: www.scid5.org.

1. Inledning

2. Historik Publiceringen av DSM-III år 1980 revolutionerade psykiatrin genom att den inkluderade specifika diagnoskriterier för i princip alla psykiatriska diagnoser (American Psychiatric Association 1980). Före år 1980 fanns det en rad olika klassifikationssystem, såsom Feighner-kriterierna (Feighner et al. 1972), och Research Diagnostic Criteria (RDC; Spitzer et al. 1978), samt strukturerade intervjuer för att ställa diagnos enligt dessa system (Endicott & Spitzer 1978; Helzer et al. 1981). Som ett svar på den ökade användningen av DSM-III kriterierna för att beskriva forskningsdeltagare, påbörjades 1983 arbetet med SCID för att ta fram en diagnostisk intervju för att ställa diagnos enligt DSM-III. SCID inkorporerade flera egenskaper som skulle underlätta användningen av intervjun i psykiatrisk forskning, vilka saknats i tidigare diagnostiska intervjuer. Dessa egenskaper inkluderade en Översiktsintervju som lät patienten beskriva hur den pågående sjukdomsepisoden utvecklats, samt en indelning i moduler som gjorde det möjligt för forskare att hoppa över bedömning av diagnoser som var irrelevanta för deras studier. National Institute of Mental Health framhöll 1983 behovet av en klinisk bedömningprocedur för diagnostik enligt DSM-III och efterfrågade förslag på en sådan. Baserat på pilotarbete med SCID, skrevs ett kontrakt om en vidareutveckling av intervjun. I april 1985, fick Avdelningen för biometrisk forskning vid New York State Psychiatric Institute ett tvåårigt anslag för att bedriva fältstudier med SCID för att fastställa dess reliabilitet i olika kliniska och icke-kliniska populationer (Spitzer et al. 1992; Williams et al. 1992). Efter publiceringen av den reviderade versionen av DSM-III (DSM-III-R; American Psychiatric Association 1987), publicerades SCID för DSM-III-R av American Psychiatric Press i maj 1990 (Spitzer et al. 1990a, 1990b). Arbetet med revisionen av SCID för DSM-IV (American Psychiatric Association 1994) påbörjades hösten 1993. Utkastet av den omarbetade versionen testades i fältstudier av intresserade forskare under andra halvan av 1994. En slutversion av SCID för DSM-IV blev färdig i februari 1996. Flera omarbetningar av SCID följde och den mest omfattande gjordes i februari 2001 då SCID uppdaterades i enlighet med DSM-IV Text Revision (DSMIV-TR; American Psychiatric Association 2000). Revideringsarbetet av SCID för DSM-5 påbörjades 2012. Flertalet förändringar av diagnoskriterier i DSM-5 (American Psychiatric Association 2013) ledde till att man behövde utveckla många nya SCID-frågor och göra justeringar av SCID-algoritmen. Man tog också tillfället i akt att gå igenom samtliga SCID-frågor och göra språkliga omformuleringar, även av frågor till kriterier som inte hade ändrats i DSM-5. Utkastversioner granskades av medlemmar i DSM-5 Work Group och erfarna SCID-användare under första halvan av 2013, och fältstudier av SCID-5 påbörjades i slutet av 2013. Slutversionen av SCID för DSM-5 överlämnades till American Psychiatric Association Publishing för utgivning i augusti 2014.

3. Olika versioner av SCID SCID skapades från början som en enda intervju som skulle kunna användas av både forskare och kliniker. Detta innebar att SCID utformades dels för att vara tillräckligt detaljrik för att möta behoven inom forskningen, dels för att vara tillräckligt användarvänlig för att kliniker skulle kunna använda den i syfte att öka reliabiliteten och validiteten i deras diagnostiska bedömningar. Det dubbla syftet medförde problem för forskarna eftersom en hel del potentiellt användbar diagnostisk information utelämnades i DSM-III-Rversionen av SCID för att den inte skulle bli alltför otymplig (t.ex. merparten av subtyperna). Många kliniker upplevde i sin tur att detaljrikedomen i SCID gjorde den alltför lång och komplicerad. Det blev också tydligt att SCID gav överflödig information när den användes i kliniska prövningar, där dess syfte enbart var att avgöra om en potentiell studiedeltagares tillstånd uppfyllde de diagnostiska inklusions- och exklusionskriterierna för studien. Därmed uppstod ett behov av att skapa en SCID-version som kunde skräddarsys efter specifika inklusions-/exklusionskriterier i kliniska prövningar. För att möta de olika behoven delades SCID upp i tre versioner: SCID5-CV – klinisk version (Clinician Version) som har anpassats efter klinisk verksamhet; SCID-5-RV – forskningsversion (Research Version) som utformats för att underlätta användningen i forskningsstudier; SCID-5-CT – version för kliniska prövningar (Clinical Trial Version) som möjliggör anpassningar av inklusions-/exklusionskriterierna för en specifik klinisk prövning.

3.1 SCID-5-CV – klinisk version SCID-5-CV är en förkortad version av SCID-5-RV som omfattar de diagnoser som är vanligast förekommande i klinisk verksamhet. Även om versionen är avsedd för klinik kan SCID-5-CV också användas i forskningssammanhang om de diagnoser som forskaren är intresserad av ingår i SCID-5-CV. SCID-5-CV skiljer sig från SCID-5-RV på flera sätt. För det första är de specifikationer som ingår i SCID-5-CV begränsade till dem som påverkar den diagnostiska kodningen. Därför är till exempel endast specifikationer för svårighetsgrad, psykotiska symtom och remission inkluderade för Bipolära syndrom och Egentlig depression i SCID-5-CV, eftersom de påverkar valet av diagnoskod. På samma sätt ingår subtyper för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) (dvs. huvudsakligen ouppmärksam form, huvudsakligen hyperaktiv–impulsiv form och kombinerad form) eftersom de behövs för att fastställa diagnoskod. För det andra är kriterierna för ett antal diagnoser (t.ex. Anorexia nervosa, Samlarsyndrom) inte inkluderade i SCID5-CV. I stället ingår screeningsfrågor för dessa diagnoser i Modul I (”Screening av andra pågående syndrom”). Om patienten bejakar en av screeningfrågorna ska intervjuaren följa upp svaret med egna frågor för att avgöra om diagnoskriterierna för den aktuella diagnosen uppfylls. För att underlätta bedömningsprocessen presenteras DSM-5-kriterierna för dessa diagnoser i Bilaga A i SCID-5-CV Handbok. SCID-5-CV Intervju innehåller sidhänvisningar

till motsvarande kriterier i Bilaga A i denna bok. Medan de flesta diagnoser i SCID-5-RV bedöms utifrån både pågående och tidigare episod, fokuserar SCID-5-CV främst på om kriterierna är uppfyllda för närvarande (dvs. pågående episod). SCID-5-CV fokuserar på pågående episoder eftersom de är mest relevanta för behandlingsåtgärder. De enda diagnoser i SCID-5-CV som också inkluderar bedömning av livsprevalens (dvs. förekommit någonsin) är Egentlig depression, Bipolär I och II, Schizofrenispektrumsyndrom och andra psykoser, Paniksyndrom och Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

3. Olika versioner av SCID

4. Diagnoser och tidsramar som omfattas av SCID-5-CV SCID-5-CV är indelad i 10 olika diagnostiska moduler. Tabell 4.1 visar de symtom, episoder och diagnoser som ingår i varje modul. Som framgår i den högra kolumnen i tabellen redovisas olika tidsramar som tillämpas i samband med bedömningen av diagnoserna i SCID-5-CV. För att underlätta användningen av SCID i klinisk verksamhet bedöms många diagnoser enbart för pågående episoder eftersom det är mest relevant för beslut av behandlingsåtgärder. De diagnoser som bedöms enbart för pågående episod är: Ihållande depression, Substans-/läkemedelsbetingad depression, Agorafobi, Social ångest, Generaliserat ångestsyndrom, Tvångssyndrom, ADHD och Anpassningsstörningar. Övriga diagnoser bedöms utifrån om de förekommit någonsin under patientens livstid, med kompletterande frågor för att klargöra om patienten uppfyllt kriterierna för diagnosen under den senaste månaden. Dessa diagnoser utgörs av: Bipolär I, Bipolär II, Andra specificerade/ospecificerade bipolära syndrom, Egentlig depression, Andra specificerade/ospecificerade depressioner, alla Schizofrenispektrumsyndom och andra psykoser, Paniksyndrom och Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). De flesta diagnoser definieras utifrån symtom eller händelser som förekommit under patientens livstid (t.ex. återkommande oväntade panikattacker vid Paniksyndrom, exponering för traumatisk händelse vid PTSD). Till skillnad från ovan nämnda diagnoser, där klinikern skattar varje enskilt diagnoskriterium, diagnosticeras följande diagnoser i SCID-5-CV utan att diagnoskriterier skattas: Psykiska syndrom som orsakats av annat medicinskt tillstånd (t.ex. Bipolära och relaterade syndrom orsakade av annat medicinskt tillstånd), och Substans-/läkemedelsbetingade psykiska syndrom (t.ex. Substans-/ läkemedelsbetingat ångestsyndrom). Dessa diagnoser fastställs i stället i samband med att uteslutningskriterierna för de primära diagnoserna prövas, dvs. kriterierna som utesluter att diagnosen orsakats av ett somatiskt sjukdomstillstånd eller är substans-/läkemedelutlösta (t.ex. ”Störningen har inte orsakats av de fysiologiska effekterna av någon substans eller ett annat medicinskt tillstånd”). I de fall när klinikern utesluter en primär psykiatrisk diagnos på grund av att symtomen bättre förklaras av ett somatiskt sjukdomstillstånd eller de fysiologiska effekter av en substans, ska klinikern fastställa lämplig ”Psykisk störning som orsakas av annat sjukdomstillstånd eller Substans-/läkemedelsbetingad psykisk störning” samt registrera diagnosen och tillhörande ICD-10-SEdiagnoskod i Sammanställningsprotokollet för SCID-5-CV. I SCID-5-CV finns det inte intervjufrågor för samtliga kriterier för diagnoserna som ingår i Modul I. För dessa diagnoser finns i enbart screeningfrågor, hämtade från SCID-5-RV (forskningsversion av SCID-5). Om patienten bejkar en screeningfråga behöver klinikern göra en klinisk bedömning om diagnosen föreligger eller inte genom att gå igenom diagnoskriterierna i DSM-5.

Tabell 4.1 Översikt av diagnoser som täcks av SCID-5-CV (inklusive de tidsramar som undersöks) Modul

Innehåll

Tidsramar

Modul A Förstämningsepisoder och Ihållande depression

Egentlig depressionsepisod

Pågående (senaste månaden) och tidigare

Manisk episod

Pågående (senaste månaden) och tidigare

Hypoman episod

Pågående (senaste månaden) och tidigare

Ihållande depression

Pågående (senaste 2 åren)

Vanföreställningar

Någonsin

Hallucinationer

Någonsin

Desorganiserat tal

Någonsin

Desorganiserat beteende

Någonsin

Katatont beteende

Någonsin

Negativa symtom

Någonsin

Schizofreni

Pågående (senaste månaden) och tidigare

Schizofreniformt syndrom

Pågående (senaste månaden) och tidigare

Schizoaffektivt syndrom

Pågående (senaste månaden) och tidigare

Vanföreställningssyndrom

Pågående (senaste månaden) och tidigare

Kortvarig psykos

Pågående (senaste månaden)

Andra speciﬁcerade/ospeciﬁcerade psykotiska syndrom

Någonsin

Substans-/läkemedelsbetingad psykos

Någonsin

Psykos orsakad av annat medicinskt tillstånd

Någonsin

Bipolär I

Pågående (senaste månaden) och tidigare (remission)

Bipolär II

Pågående (senaste månaden) och tidigare (remission)

Andra speciﬁcerade/ospeciﬁcerade bipolära och relaterade syndrom

Pågående (senaste månaden) och tidigare (remission)

Bipolära och relaterade syndrom orsakade av annat medicinskt tillstånd

Någonsin

Substans-/läkemedelsbetingade bipolära och relaterade syndrom

Någonsin

Egentlig depressionsepisod

Pågående (senaste månaden) och tidigare (remission)

Andra speciﬁcerade/ospeciﬁceradedepressioner

Pågående (senaste månaden) och tidigare (remission)

Depression orsakad av annat medicinskt tillstånd

Någonsin

Substans-/läkemedelsbetingad depression

Någonsin

Modul B Psykotiska och relaterade syndrom

Modul C Differentialdiagnostik av psykotiska syndrom

Modul D Differentialdiagnostik av förstämningssyndrom

4. Diagnoser och tidsramar som omfattas av SCID-5-CV

Modul E Substansrelaterade syndrom och beroenderelaterade syndrom

Modul F Ångestsyndrom

Modul G Tvångssyndrom och posttraumatiskt stresssyndrom

Alkoholrelaterade syndrom

Pågående (senaste 12 mån.)

Sedativa-/hypnotika-/anxiolytikasyndrom

Pågående (senaste 12 mån.)

Cannabisrelaterade syndrom

Pågående (senaste 12 mån.)

Opiodrelaterade syndrom

Pågående (senaste 12 mån.)

Fencyklidinbruksyndrom

Pågående (senaste 12 mån.)

Annan hallucinogenbruksyndrom

Pågående (senaste 12 mån.)

Lösningsmedelbruksyndrom

Pågående (senaste 12 mån.)

Substansbruksyndrom, annan (eller okänd) substans

Pågående (senaste 12 mån.)

Paniksyndrom

Pågående (senaste månaden) och någonsin

Agorafobi

Pågående (senaste 6 mån.)

Social ångest (social fobi)

Pågående (senaste 6 mån.)

Generaliserat ångestsyndrom

Pågående (senaste 6 mån.)

Ångestsyndrom orsakat av annat medicinskt tillstånd

Någonsin

Substans-/läkemedelsbetingat ångestsyndrom

Någonsin

Tvångssyndrom

Pågående (senaste månaden)

Tvångssyndrom och relaterade syndrom orsakade av annat medicinskt tillstånd

Någonsin

Substans-/läkemedelsbetingat tvångssyndrom och relaterade syndrom

Någonsin

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Pågående (senaste månaden) och tidigare

Modul H Attention-Deﬁcit/ Hyperactivity Disorder (ADHD)

adhd

Pågående (senaste 6 mån.)

Modul I Screening av andra pågående syndrom

Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDD) Speciﬁk fobi Separationsångest Samlarsyndrom Dysmorfofobi Trichotillomani Dermatillomani Sömnlöshet Hypersomni Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Kroppssyndrom Sjukdomsångest Intermittent explosivitet Hasardspelsyndrom

Obs. Det ﬁnns bara screeningfrågor för dessa diagnoser i SCID-5-CV

Modul J

Anpassningsstörningar

Pågående (senaste 6 mån.)

5. Grunderna i SCID-5-CV

5.1 Översiktsintervju SCID inleds med en Översiktsintervju med öppna frågor om patientens aktuella och tidigare psykopatologi som ställs innan intervjuaren går vidare och ställer frågor i de specifika diagnosmodulerna. I Översiktsintervjun får patienten möjlighet att beskriva sina besvär med egna ord och intervjuaren kan då få information som eventuellt inte skulle ha framkommit i samband med bedömningen av de specifika diagnoskriterierna (t.ex. tidigare behandling, social och yrkesmässig funktionsförmåga, i vilket sammanhang symtomen utvecklats). Mot slutet av Översiktsintervjun bör intervjuaren ha fått tillräckligt med information för att kunna sammanställa en lista med misstänkta preliminära diagnoser som antingen kan uteslutas eller styrkas i diagnosmodulerna.

5.2 Diagnostiskt ﬂöde Frågorna i SCID-5 kommer i en ordningsföljd som är tänkt att efterlikna en erfaren klinikers sätt att ställa frågor i en differentialdiagnostisk process. Allteftersom intervjun fortgår och de diagnoskriterier som finns i SCID skattas, testar intervjuaren löpande olika diagnostiska hypoteser. Observera att för vissa diagnoser listas inte de diagnostiska kriterierna i samma ordning som i DSM-5, utan kommer i en annan ordningsföljd för att göra SCID-intervjun mer effektiv och användarvänlig. Exempelvis kommer kriterium D för Schizofreni direkt efter kriterium A för att intervjuaren ska kunna hoppa över resten av avsnittet om Schizofreni om det tidsmässiga sambandet mellan psykotiska symtom och förstämningssymtom utesluter diagnosen Schizofreni.

5.3 Bedömning Även om SCID-5-CV innehåller strukturerade frågor som syftar till att få fram diagnostisk information, måste intervjuaren ha i åtanke att skattningen ska spegla om DSM-5-diagnoskriterierna bedöms vara uppfyllda eller ej, och inte nödvändigtvis patientens svar på frågorna. Följande skattningsanvisningar i SCID-5-CV beskrivs också utförligare i avsnitt 7.4 ”Skattning av diagnoskriterier”: — = Kriteriet är inte uppfyllt/under tröskelvärde . NEJ = E t t d i ko t o m t p å s t å e n d e ä r f a l s k t . + = Kriteriet är uppfyllt. JA = Ett dikotomt påstående är sant.

SCID-5-CV

KLINISK VERSION

•

SCID-5-CV Structured Clinical Interview for DSM-5® Disorders

HANDBOK

KLINISK VERSION

– HANDBOK –

Michael B. First, M.D. Janet B.W. Williams, Ph.D. Rhonda S. Karg, Ph.D. Best.nr 47-14472-3 Tryck.nr 47-14472-3

47-14472-3_scid5-CV_handbok_orig_omslag.indd 1

Robert L. Spitzer, M.D.

2022-09-05 08:19