9789147144143 by Smakprov Media AB

• Boken tar upp förebyggande strategier för att minska otrygghet och brottsutsatthet. • Ger en fördjupad kunskap om interaktionen mellan individ och miljö. • Analyserar platsen, dess användare och användning. • Behandlar jämställdhet, intersektionalitet och social hållbarhet. Boken är lämplig för högskoleutbildningar inom flera områden − kriminologi, sociologi, stadsplanering, arkitektur, urban geografi – och på polisprogrammet. Den kan även med fördel användas av företag och för valtningar som berörs av kriminalitetens mångskiftande verkningar.

Vania Ceccato är professor vid Arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon studerar förhållandet mellan den byggda och sociala miljön och människors säkerhet och trygghet i både urbana och rurala miljöer. Vania är även samordnare för Säkraplatsernätverket som har som syfte att sprida kunskap inom situationsbaserad brottsprevention bland praktiker i Sverige.

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien. Prenumerera gärna på Libers nyhetsbrev för att få information om våra nyheter.

Charlot ta Thodelius & Vania Ceccato

Charlotta Thodelius är universitetslektor i kriminologi på Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås. Hennes forskning har bland annat fokus på relationen mellan individ och miljö, främst platsens och situationens betydelse vid skolvåld, skadehändelser och suicid.

SITUATIONSBASER AD BROT T S PRE VENTION

Situationsbaserad brottsprevention ingår i serien Kriminologiska perspektiv på … och introducerar grundläggande kriminologiska perspektiv kring situationens betydelse för brott, rädsla för brott och otrygghet.

KRIMINOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ

SITUATIONSBASERAD BROTTSPREVENTION

Best.nr 47-14414-3 Tryck.nr 47-14414-3

Charlot ta Thodelius & Vania Ceccato

Kriminologiska perspektiv på Situationsbaserad brottsprevention Charlotta Thodelius och Vania Ceccato ISBN 978-91-47-14414-3 © 2022 Charlotta Thodelius, Vania Ceccato och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Bibbi Fagerström Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Foto: Pernilla Alsterlind, s. 90 Faktagranskare: Björn Andersson Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

KRIMINOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ är en bokserie med fokus på brott och åtgärder mot brott.

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien. Prenumerera gärna på Libers nyhetsbrev för att få information om nya titlar.

Serieredaktörer: Micael Björk, professor i sociologi, Göteborgs universitet Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi, Högskolan i Borås

Innehåll • Författarnas förord 6 • Serieredaktörernas förord • 1 Inledning 9

Bokens upplägg 12

• 2 Staden, det sociala livet och den situationella analysen

Staden och det sociala livet 14 Tidsrytm och tidsrum 17 Arkitekturen och det byggda rummet 18 Jämställdhet, intersektionalitet och social hållbarhet 20

• 3 Teoretiska ingångar

Rutinaktiviteter och brottstillfällen 24 Brottsmönsterteorin 27 Betydelsen av situationsdynamiken 30 Brottskoncentrationer: platser och grannskapsperspektiv 35 (O)trygghet, rädsla, plats och situation 40 Individers resurser och föreställningar 40 Platser och situationer 42 Det urbana och samhällets påverkan 45

• 4 Modeller för situationsbaserad brottsprevention

• 5 Från teori till praktik: några exempel från fältet

Crime prevention through environmental design (CPTED) 48 Situationell brottsprevention (SCP) 51 Missförstånd och utmaningar kring situationsbaserad brottsprevention 55 Överflyttningseffekter 55 Deterministiska principer och den bortglömda individen 56 Bunden rationalitet och kortsiktiga lösningar 58

Torg och parker 60 Att inspektera parker med fältarbetesprotokoll 64

Ett exempel på intervention och åtgärder: Belysning vid Mariatorget 65 Droghantering i offentliga miljöer 67 Droghantering på offentliga platser (DOP-projektet) 68 Den avskilda platsen 69 Den livliga platsen 70 Den folktomma platsen 71 Den lokala platsen 72 Utmaningar i det lokala förebyggande arbetet 72 Kollektivtrafik och stationsmiljöer 73 Stationsmiljöer och brott 74 Brottsförekomst i Stockholms stationsmiljöer 76 Temporala och rumsliga mönster för brott i stationsmiljöer 76 Stationsmiljö, otrygghet och användarnas perspektiv 80 Intervention och åtgärder 81 NattStopp i Kalmar 81 Att förebygga mobbnings- och våldssituationer i skolhus 82 Skolan som utbildningsinstitution, social mötesplats och brottsplats 83 Mobbnings- och våldssituationer: heta platser och heta tider 87 Att utforma åtgärder i skolhus 89 Åtgärdernas förväntade resultat 91

• 6 Från ord till handling: att sätta i gång steg för steg

Dagens utmaningar 95 Förståelse för problemet 96 Kartläggning och orsaksanalyser 98 Åtgärder och interventioner 103 Utvärdering av åtgärders effekt 105 Platsdesign: trygghetsskapande eller exkluderande? 107 Detta ”tillhör inte mitt revir”-attityd 109

• 7 Nya utvecklingsområden i situationsbaserad brottsprevention

112

Avslutande reflektioner 115

• Referenser 118 • Register 135

Författarnas förord I den här boken med fokus på situationsbaserad brottsprevention, introduceras grundläggande kriminologiska perspektiv kring situationens betydelse för brott, rädsla för brott och otrygghet samt vilka förebyggande strategier som kan användas för att minska otrygghet och brottsutsatthet. Genom att integrera både teoretiska och praktiska perspektiv, vill vi fördjupa kunskapen om och inspirera er läsare till att arbeta med den situationsbaserade brottspreventionen på ett nytt sätt. Bokens fokus ligger på att studera situationer av brott eller otrygghet, den ger därmed en fördjupad kunskap om interaktionen mellan individ och miljö. Ni kommer även möta analysen av platsen, platsens användare och användning, vilket gör att ni även behöver förhålla er till jämställdhet, intersektionalitet och social hållbarhet. Samtidigt som boken publiceras, kommer den nya lagen kring kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete att införas. Från och med den 1 januari 2023 definieras kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet på ett nytt sätt. Den nya lagen kring det brottsförebyggande arbetet innebär en förskjutning från stat till kommun, där det finns en risk för negativa konsekvenser om processen inte förankras i systematisk kunskap om de lokala problemen. Samtidigt måste arbetet följa de nationella riktlinjerna kring Agenda 2030. Boken är ett bidrag till det praktiska brottsförebyggande arbetet i Sverige. Boken är samförfattad av Charlotta Thodelius och Vania Ceccato, som båda delar ett forskningsintresse för situationers betydelse för brott, otrygghet och rädsla för brott − även i relation till folkhälsofrågor och skadeförebyggande arbete. Charlotta Thodelius, är universitetslektor i kriminologi på Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås. Charlottas forskning har bland annat fokus på relationen mellan individ och miljö, främst

platsens och situationens betydelse vid skolvåld, skadehändelser och suicid. Vania Ceccato är professor vid Arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Vania studerar förhållandet mellan den byggda och sociala miljön och människors säkerhet och trygghet i både urbana och rurala miljöer. Hon är även samordnare för Säkraplatser-nätverket som har som syfte att sprida kunskap inom situationsbaserad brottsprevention bland praktiker i Sverige. Vi hoppas att boken kommer att leda till ett mer kunskapsbaserat förebyggande arbete, som tar sin utgång i situationer och situationella villkor för brott och otrygghet. Vi vill tacka Björn Andersson, som granskat manus, serieredaktör Micael Björk och Libers förläggare Helena Ekholm för goda synpunkter på manus och stöd under skrivprocessen. Till sist och viktigast av allt: Ett stort tack går till våra familjer för all deras kärlek, stöd och tålamod när vi skrev den här boken. Charlotta vill tacka och tillägna Love och Eldar denna bok. Vania vill tacka och tillägna Anders, Filip och Amanda denna bok. Tack! Charlotta och Vania

Serieredaktörernas förord Kriminologiska perspektiv på är en bokserie med fokus på brott och åtgärder mot brott. Ambitionen är att presentera kriminologiska ämnen i ett avgränsat format, samtidigt som böckerna öppnar för vidare diskussioner om regelbrott och samhälleliga reaktioner. Ämnets mångfald är viktig att belysa. En central distinktion på det kriminologiska fältet är den mellan att ha fokus på brottet eller på brottsligheten. Det förra innebär att själva brottsakten studeras. Av särskilt intresse är regelöverträdarnas beslut och rättfärdigande moral, deras aktörskap i konkreta situationer. Brottsligheten, däremot, handlar mer om hur samhälleliga mönster skapas: hur kriminaliteten fördelar sig mellan kvinnor och män och varför brotten koncentreras till vissa platser i staden med mera. I bokserien Kriminologiska perspektiv på kommer båda inriktningarna att finnas representerade, på samma gång som olika samhällsreaktioner adresseras − alltifrån polismetoder och straffande till brottsförebyggande program och åtgärder genom stadsplanering och byggd miljö. Serien passar såväl för högskoleutbildningar inom kriminologi, juridik och socialt arbete som på polisprogrammet. Den kan även komma till nytta för företag och förvaltningar som berörs av kriminalitetens mångskiftande verkningar. Med det sagt, hoppas vi att böckerna ska locka till läsning bland studenter och andra som vill lära sig mer om allt det otäcka, eller spännande, som utspelar sig i gränslandet mellan direkta brott och riskfyllda situationer.

S ER I ER EDA K TÖ R ERN AS FÖ RO R D

Inledning Lite förenklat går det att säga att social och situationsbaserad brottsprevention ställer olika frågor inom kriminologin.

Varför ska vi bry oss om platser och situationer i det förebyggande arbetet? Frågan kan verka besynnerlig i en bok om situationsbaserad brottsprevention, men samtidigt är den berättigad. I de flesta fall, när frågan om det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet kommer på tal, hamnar åtgärdsförslagen lätt på sociala faktorer i första hand, så kallad social prevention. Den sociala preventionen utgår från tanken att en individs (sociala) bakgrundsfaktorer eller riskfaktorer påverkar hens brottsbenägenhet och att det förebyggande arbetet ska rikta sig mot individens livsvillkor, som att förbättra välfärden, öka resurser till skolan eller bygga fler fritidsgårdar. Trots att det finns en korrelation mellan specifika riskfaktorer och brott eller otrygghet, så är det viktigt att komma ihåg två saker. För det första, det finns ett stort antal individer med riskfaktorer som aldrig begår brott. För det andra, riskfaktorer är inte samma sak som orsaker till brott eller otrygghet. Orsaker, eller förgrundsfaktorer, till brott är alltid situationerade, det vill säga sker under vissa villkor, och har en direkt påverkan på situationens utfall, medan en bakgrundsfaktor, eller orsakernas orsak, har en indirekt påverkan på situationen (Wikström, 2004; 2005; 2006). Till exempel snattar inte alla 15-åringar,

även om ålder är en riskfaktor för snatteri, utan det krävs en viss situation där en del 15-åringar överväger valet att snatta. Det situationsbaserade perspektivet fokuserar på de direkta, omedelbara orsakerna eller förgrundsfaktorernas betydelse för brottsförekomst, brottsuppkomst, rädsla och för (o)tryggheten på en specifik plats och tid. Prevention ur det här perspektivet riktar sig mot att eliminera eller försvåra de direkta orsakerna, eller den process som leder fram till ett beslut att begå brott. Detta innefattar ett systematiskt arbete med platsens fysiska och sociala miljö för att reducera tillfällen för brottssituationer, rädsla och/eller otrygga situationer. Lite förenklat går det att säga att den sociala och den situationsbaserade brottspreventionen ställer olika frågor inom kriminologin. Den sociala preventionen försöker besvara frågan om varför människor begår brott, medan det situationsbaserade perspektivet ställer frågan under vilka situationella villkor som brott sker. Dessa situationella villkor inbegriper bland annat betydelsen av tid och plats för uppkomsten av brottssituationer och otrygghet. Tidigare forskning har visat att de flesta brott i en stad sker på ett fåtal platser, och att på de flesta platser sker inga brott alls, vilket gör att kunskap om var och när brott sker (så kallade koncentrationer) kan öka precisionen och effektiviteten i det förebyggande arbetet. Brott och otrygghet uppstår inte i slumpmässiga mönster, utan är koncentrerade till vissa så kallade heta platser (hot spots) och heta tider (hot times). Ett exempel på detta är en studie av Sherman (1995), där det framkommer att brottsligheten är ungefär sex gånger mer koncentrerad till platser än till individer. Därtill är koncentrationen stabil över tid, ett förhållande som blir tydligt när det gäller områden med hög brottslighet. Till exempel kan en högaktiv kriminell person lämna området inom några dagar, men det tar decennier att omvandla ett bostadsområde med hög brottslighet till ett med trygga livsvillkor (Weisburd, 2015).

INLEDNING

Förutom tid och plats, ingår även i det moderna situationsbaserade perspektivet olika teoretiska ingångar som förklarar brottsuppkomst och brottsmönster: • Den första grundar sig på betydelsen av rutinaktiviteter, frestelser och provokationer i situationen (Cohen & Felson, 1979; Felson & Eckert, 2018). • Den andra grundar sig på analyser av situationsdynamiken, som situationell handlingsteori (SAT), där fokus ligger på situationsbaserat beslutsfattande och handlingsalternativ (Wikström, 2006; Wikström m.fl., 2012). • Den tredje fokuserar mer på platser genom att se till platsanvändning och kollektiv förmåga, för att förklara uppkomsten av brottskoncentrationer (Weisburd m.fl., 2016). Oavsett teoretisk ingång, förenas de olika perspektiven av en tanke på att det sociala livet påverkar och påverkas av den omkringliggande fysiska och sociala miljön. Under 2010 och 2020-talen har den situationsbaserade brottspreventionen fått ett större genomslag i Sverige, bland annat i det nationella brottsförebyggande programmet (Regeringen, 2017) samt i Boverkets vägledning kring utformningen av fysiska miljöer i samhällsbyggnadsprocessen (Boverket, 2019). Det gör att det finns ett behov av att skapa en översikt inom fältet som både kontextualiserar situationsbaserad brottsprevention i teorin samt inkluderar exempel på hur det går att arbeta med situationsbaserad brottsprevention i praktiken. I denna bok kommer detta att göras genom att vi utförligt beskriver hur vi själva har arbetat med situationsbaserad brottsprevention i våra tidigare forskningsprojekt samt referenser till interventioner i svensk och internationell kontext. Syftet med boken är att ge läsaren en grundläggande teoretisk och praktisk kunskap om de situationsbaserade omständigheterna där brott och/eller rädsla uppstår. Intentionen är även att visa på vikten

INLEDNING

av att inkludera användarna av staden och en förståelse för stadens användning i analysen. Det handlar inte bara om att förebygga och/ eller förhindra oönskade situationer − utan också om att möjliggöra en inkluderande och hållbar livsmiljö enligt de globala målen för hållbar utveckling (FN, 2019).

Bokens upplägg I boken kommer fokus att ligga på att introducera teoretiska förklar ingar till förhållanden som gör att brott, otrygghet och/eller rädsla kan uppstå, och hur det utifrån ett praktiskt förebyggande perspektiv går att arbeta med situationsperspektiv. Vi kommer inte att fördjupa oss i frågan kring utvärderingar och användning av tekniska lösningar eller olika former av skalskydd. Boken kommer därför inte att ge en heltäckande beskrivning av alla teorier, förebyggande modeller eller metoder som används inom fältet, utan ska ses som en kort introduktion till de viktigaste teorierna, modellerna och metoderna som står till buds. Boken består av sju kapitel, där bokens andra kapitel introducerar situationsbaserad brottsprevention i relation till det historiska perspektivet och de utmaningar vi står inför i dag. I det tredje kapitlet presenteras de centrala kriminologiska teorier som ligger till grund för den situationsbaserade brottspreventionen. De olika teoretiska perspektiven kommer att beskrivas ganska kortfattat, genom att vi summerar de teoretiska poänger som finns i perspektiven. I boken särskiljs även teorier kring brottsorsaker och trygghetsfrågor. Först kommer teorier som diskuterar brottsförekomst att presenteras, följt av teoretiska perspektiv på otrygghet och rädsla för brott. I kapitel fyra, introduceras de två vanligaste modellerna i form av brottsförebyggande arbete genom design (Crime Prevention Through Environmental Design, CPTED) och situationell brottsprevention (SCP/SP). Dessa modeller innehåller även flera olika situationsbase-

INLEDNING

rade strategier, där vi i den här boken kommer att fokusera på de mest centrala. I kapitlet diskuteras även en del av den kritik som riktats mot perspektivet och de missförstånd som finns kring det. I det femte kapitlet, presenteras hur teorin och de förebyggande modellerna kan tillämpas på konkreta brotts- och otrygghetsproblem, genom att lyfta fram exempel från vår egen forskning, det vill säga hur har vi som forskare arbetat med situationsbaserad brottsprevention. I kapitlet återfinns fyra exempel på olika brotts- och otrygghetsproblem på offentliga och semioffentliga platser som vi alla berörs av i vårt vardagsliv. Det sjätte kapitlet, presenterar hur läsarna kan arbeta med situationsbaserad brottsprevention genom att diskutera hur arbetet kan läggas upp och genomföras på ett bra sätt, där både utmaningar och möjligheter i arbetet adresseras. Kapitlet kan fungera som en steg-försteg-guide för läsare som vill arbeta med frågan i praktiken eller för läsare som förbereder ett uppsatsarbete. I det avslutande kapitlet summeras bokens huvudpoänger, vilka framtida utmaningar och möjligheter som finns inom forskningsfältet och den tekniska utvecklingen samt hur den situationsbaserade brottspreventionen kan flyttas till andra samhällsproblem, som till exempel det skadeförebyggande arbetet.

INLEDNING

Staden, det sociala livet och den situationella analysen Tiden är både ett nödvändigt villkor och en begränsning för aktiviteter, och att begå brott är egentligen bara en aktivitet som alla andra − med samma möjliggörare och begränsningar i tid och rum.

Tanken på att staden, platsen och situationen har en betydelse för det sociala livet är inte ny, utan var ett tidigt studieobjekt för sociologin och arkitekturen. Även om de disciplinspecifika perspektiven inte adresserade frågan om brott, rädsla eller otrygghet, så kan några korta historiska nedslag hjälpa oss att förstå den moderna teoribildningen kring nutida situationsbaserad brottsprevention och relationen mellan socialt liv och den fysiska och sociala miljön.

Staden och det sociala livet En av sociologins klassiska författare, Durkheim, är välkänd för sitt begrepp anomi och hur anomiska samhällstillstånd kan leda till brott, våld och suicid. Anomi kan förstås som en form av normupplösning eller norminstabilitet. Durkheim (1897) beskriver att människan i samband med stora samhällsförändringar upplever osäkerhet och instabilitet som skapar anomiska förhållanden, där ökad brottslighet och våld är en konsekvens av anomi. Det sociala livet behöver någon

form av social stabilitet och sammanhållning för att fungera. I ett av sina tidigare verk definierar Durkheim (1893) även begreppet morfologi. Detta har innebörden att det sociala och det fysiska (spatiala) samspelar och påverkar samhället. Precis som det finns sociala fakta (samhälleliga värden, kulturella normer och sociala strukturer), så finns det morfologiska fakta. Det vill säga sociala fakta med materiella aspekter, som till exempel kyrkor, kyrkogårdar, bostadshus och torg. Dessa kan ses som speglingar av det sociala livet i ett visst sammanhang och speglar även samhälleliga normer och värderingar. Under tidigt 1900-tal kom Georg Simmels verk Storstäderna och det andliga livet (1903), där analysen indirekt diskuterar det spatiala. Simmel beskriver hur storstadens liv skiljer sig från småstadens. Storstadens liv är intensifierat genom de oavbrutna växlingarna av yttre och inre intryck (Simmel 1903:201−210). Konsekvensen av intensifieringen blir att personer i storstäder ofta distanserar sig från medmänniskor och att storstadens människa fastnar i en paradox mellan individuell frihet och avsaknad av integration och delaktighet. Den likgiltighet som Simmel identifierar, påminner om det som vi i dag kallar åskådareffekt (bystander effect), där människor tittar bort när brott sker eller tror att någon annan ska ingripa. Några år senare växte den sociologiska Chicagoskolan fram, vilken tog ett visst avstånd från tidiga sociologiska idéer om samhället som en organisk enhet med ett likriktat socialt liv. Den började i stället intressera sig för hur det sociala livet varierade i en storstad. Fokus låg på det sociala livets variation och gav dels upphov till utvecklandet av olika stadsplaneringsmodeller, dels till socialekologin. Modellerna för stadsplanering, till exempel cirkelmodellen, flerkärnmodellen och sektorsmodellen, försöker på olika sätt förhålla sig till hur en stadsmiljö kan fungera på bästa sätt och hur olika funktioner i en stad ska separeras och/eller integreras. Socialekologin, i sin tur, är intresserad av hur grupper, kulturer och samhällen samspelar med den omgivande fysiska och sociala miljön. Chicagoskolan lade även grunden till flera kriminologiska teoribildningar, bland annat

S TA D E N , D E T S O C I A L A L I V E T O C H D E N S I T U AT I O N E L L A A N A LY S E N

social desorganisationsteori (Shaw & McKay, 1942), vilken vi återkommer till i kapitel 3. Fram till 1960-talet, låg en stor del av sociologins fokus på hur människor samspelar med sin närmiljö, men där situationer i mångt och mycket negligerades. Vikten av sociologiska analyser av situationer kom först med Goffmans mikrosociologiska teoribildning kring hur situationer är en distinkt och specifik del av det sociala livet (Goffman, 1963). Goffman menar att situationen är viktig, eftersom saker och ting inte bara sker, utan är inramade i tid och rum. Vårt beteende och våra handlingar i situationen är, enligt Goffman (1959), beroende av situationens fysiska och/eller sociala dekorum. Goffman, som arbetade med en begreppsram som är hämtad från teaterns, beskriver att ett dekorum är en fond som speglar normerna i situationen, vilken individen anpassar sig efter. Till exempel har vi alla upplevt outtalade förväntningar på vårt beteende i vissa situationer, till exempel att vara tyst på bibliotek oavsett om någon annan är på plats i rummet. Goffman beskriver på så sätt den informella kontrollens betydelse, hur individer reglerar sitt beteende (eller med Goffmans ord framträdande) i interaktion med andra personer, i relation till normer och till situationens dekorum. Randall Collins (2004), som är en av de mest framträdande situationsanalytikerna inom modern sociologi, lyfter fram att en situation är en specifik interaktionsritual. Collins kan även sägas sluta cirkeln mellan den klassiska och den moderna sociologin: genom att han i sina situationsanalyser kombinerar Durkheims strukturella koncept kring sociala ritualer med Goffmans mikrosociologiska perspektiv på situationerade ritualer. Detta ger en situationsteori, där det mänskliga livet består av situationer som avlöser varandra (kedjor av interaktionsritualer) och där varje situation (eller interaktionsritual) påverkar emotioner och medvetande, genom att de påminner om föregående situationer (Collins, 2004:3).

staden , det sociala livet och den situationella analysen

Tidsrytm och tidsrum I relation till Goffmans arbete om att situationer består av tid och rum (1959), är det viktigt att även nämna begreppen tidsrytm och tidsrum, vilka ger en förståelse för stadens ”puls”. Individens aktiviteter och dagliga vanor följer en viss rytm och består av mönster som ständigt upprepas, vilket är relevant för att förstå var och när brott (eller andra aktiviteter) sker. Rytmen i en stad avgörs av vilka vanor och aktiviteter som möjliggörs av de tidsmässiga och rumsliga förhållandena. Rytmen finns där alltid, men den är föränderlig och varierad. Den svenske geografen Torsten Hägerstrand myntade termen tidsgeografi på 1960-talet, där tid och rum sammankopplas i begreppet tid-rummet (Hägerstrand, 1970). Det centrala i tidsgeografin är att tydliggöra hur vår rörelse i tid och rum är begränsad av dels våra dagliga vanor och aktiviteter, dels av olika hinder eller restriktioner i tid och rum (Hägerstrand, 1970).

Tid-rumsliga restriktioner Hägerstrand (1970) menar att individer inte agerar oberoende av tid och plats, utan att alla beslut som tas är tid-och rumsberoende, och att tid-rummet kan innefatta tre olika typer av restriktioner: kapacitetsrestriktioner, kopplingsrestriktioner och styrningsrestriktioner. Kapacitetsrestriktioner, handlar om individens egna fysiska och biologiska möjligheter att röra sig, det handlar till exempel om att det inte går att vara på två platser samtidigt eller att en viss typ av rumslig förflyttning tar tid och att det sker en tid-rumsavvägning vid förflyttningar. Kopplingsrestriktioner, rör samordningen mellan individer och/ eller material, vilket påverkar under vilka förutsättningar individer kan komma samman på specifika platser och interagera. För att skapa interaktion krävs att ett eget tidsrum temporärt kopplas samman med en annan individs, som att till exempel gå till skolan.

staden , det sociala livet och den situationella analysen

Styrningsrestriktioner, beror på olika typer av kontroll och regelverk, som ger tillträde till vissa platser under vissa tider eller liknande.

Tiden är både ett nödvändigt villkor och en begränsning för aktiviteter, och att begå brott är egentligen bara en aktivitet som alla andra − med samma möjliggörare och begränsningar i tid och rum. Marcus Felson beskriver i sitt arbete hur stadens dagliga liv både ger målen för brotten och tar bort målen, vilket gör att vi måste studera stadens dagliga liv och dess rytm om vi vill förstå brott (2006:6−7). Det är viktigt att förstå tidsrytmer och framför allt hur brottstillfällena fördelar sig i tid-rummet, för att kunna arbeta förebyggande. Tanken på tid-rummet återfinns även i dag, i till exempel det moderna kriminalpolisarbetet, i det som kallas för geografisk profilering. Informationen kring tid och rum för en brottslig gärning är användbara för att begränsa antalet misstänkta och identifiera gärningspersonen. Varje individ har en unik aktivitetsrytm, som en brottsplats kan ge ledtrådar om, till exempel gärningspersonens bostad, vanor eller liknande. Vikten av aktivitetsrytmer har även lagt grunden för kriminologisk teoribildning, bland annat i utvecklandet av situationell handlingsteori (SAT) av Wikström m.fl. (2010), som inkluderade information om individers exponering i olika stadsmiljöer för att förutsäga var människor kommer att begå brott, vilket vi ska återkomma till längre fram i boken.

Arkitekturen och det byggda rummet Om sociologin i huvudsak har intresserat sig för sociala rum, social tid och sociala situationer, så har arkitekturforskningen lagt vikt vid att studera det spatiala (fysiska/byggda) eller manifesta rummet. Arkitektur innefattar olika former av gestaltning: allt från stadsplanering

staden , det sociala livet och den situationella analysen

och gestaltning av staden, till byggnadsverk, anläggningar och inredning. Durmus (2012) lyfter fram att den gemensamma definitionen av arkitektur är att all arkitektur innefattar en process eller en transformation, där det sociala rummet blir omvandlat till en konkret plats genom att • integrera symboler och objekt, vilket skapar mening i vardagen • integrera och skapa fysiska barriärer mellan de privata, semi-privata, semi-offentliga och offentliga rummen • integrera och skapa subjektiva rumsliga upplevelser. Arkitektur är för de flesta något som vi direkt kopplar till den byggda miljön eller till fysiskt inramade, planerade platser för vardagslivet. Platserna kan ha olika funktioner, som ett torg, en busshållplats eller en skola − där vi kan se att, trots skilda funktioner och användningsområden − är de medvetet utformade för att fyllas med ett specifikt innehåll och underlätta specifika aktiviteter (jfr Lindahl m.fl., 2011). Ett bostadshus ska till exempel fyllas med lägenheter och bostadskomplement, lägenheterna i sin tur ska fyllas med specifika rumsfunktioner, som kök och badrum och bostadskomplementen med förråd, återvinning och annat. Arkitekturen har så att säga två syften, både att skapa förutsättningar för ett socialt liv och samtidigt spegla det sociala livets förväntningar och behov. Teoribildningen inom arkitekturfältet är svår att återge i korthet, men några av de centrala moderna teorierna inom arkitektur, som är av betydelse för den situationsbaserade brottspreventionen, ligger i gränslandet mellan sociologi och arkitektur. Till exempel går det att se hur brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete är inspirerat av bland annat Lefvebrés arbete kring produktionen av sociala rum och rumslighet (1974), teorier kring platsidentitet och platstillhörighet (Angew, 2011; Weisburd m.fl., 2016:33) och teorier kring territorialitet, det vill säga en känsla av att kunna äga eller kontrollera platsen (Dale & Burell, 2008:108 ff.).

S TA D E N , D E T S O C I A L A L I V E T O C H D E N S I T U AT I O N E L L A A N A LY S E N

Register A anomi 14, 46 arkitektonisk utformning 48 arkitektur 18, 19, 20, 61, 63 B Boverket 11 brottsabsorberare 36, 55 brottsattraherande 36, 73 brottsattraherare 55 brottsförekomst 10, 25, 35, 36, 48, 68, 73, 74, 98, 114 brottsgenererande 35, 74 brottsgenererare 55 brottskoncentration 32, 35, 36, 38, 97 brottskoncentrationer 11, 24 brottsmönster 11, 25, 26, 87, 116 brottsmönsterteorin 27 brotts- och otrygghetsproblem 13, 58, 114 brottstillfälle 18, 36, 40, 52, 57, 74 brottsutstrålare 36 C CPTED 48, 49, 50, 54, 57, 113, 114 Crime Prevention Through Environmental Design, (CPTED) 12, 47 D den nationella trygghetsundersökningen (NTU) 21 den sociologiska paradoxen 25 design 49, 52, 54, 62, 63, 64, 66, 81, 104, 107, 113

F FN:s globala mål 21 G genus 21, 22, 40 H HBTQI-personer 81 hållbar utveckling 12 I intersektionalitet 20 intersektionalitetsperspektiv 22 J jämställdhet 20, 21 K kapabla väktare 25, 26, 43 kapacitetsrestriktioner 17 kartläggning 59, 60, 100, 102, 116 kollektiv förmåga 11, 31, 38, 42 kopplingsrestriktioner 17, 25 kriminogen 24, 31, 33, 36, 38, 40, 57, 73, 75, 87, 89, 96, 117 L landsbygd 95, 98, 116 lokalt brottsförebyggande arbete 68, 95

M mobilitet 25, 27, 45 morfologi 15 motivation 27, 30, 96, 110

135

O orsaksanalys 51, 53, 56, 59, 98 otrygghet 9, 20, 22, 24, 26, 38, 40, 42, 43, 45, 46, 47, 54, 57, 58, 59, 64, 68, 80, 81, 86, 93, 95, 100, 102, 105, 106, 108, 113 R riskfaktorer 9, 92 rural 38, 94, 116 rutinaktivitet 24 rutinaktiviteter 11, 26, 29, 35, 39, 45, 51, 62, 104, 110, 114 rutinaktivitetsperspektivet 25 rädsla 40, 41, 42, 45, 46, 47, 54, 62, 63, 64, 79, 96, 98, 105, 108, 112, 114 S situationella villkor 10, 47 situationell brottsprevention 12, 51, 52, 58 situationell handlingsteori 11, 18, 57 situationsbaserad brottsprevention 10, 24, 47, 55, 56, 57, 58, 59, 64, 82, 105, 112 situationsdynamik 11, 24, 52, 114 social desorganisationsteori 16, 38, 54

136

R egister

social hållbarhet 20, 59 stadsmiljö 15, 22, 27, 43, 49 stadsplanering 18, 20, 48, 101 storstad 15, 95, 105, 117 styrningsrestriktioner 17 suicid 100, 115 T tidsrum 17, 33 trygghetsfrämjande 19, 50, 108, 113 trygghetsparadoxen 40, 42 U utformning 11, 62, 66, 68, 74, 84, 89, 108 utvärdering 56, 102, 105 V våld 21, 26, 58, 61, 76, 80, 82, 86, 87, 89, 91, 93, 95, 104, 109 Å åskådareffekt 15 åtgärder 49, 51, 57, 58, 66, 68, 81, 82, 94, 102, 103, 104, 105, 108, 114 Ö övervakning 20, 48, 63, 72, 74, 80, 81, 92, 104, 113, 114

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien. Prenumerera gärna på Libers nyhetsbrev för att få information om våra nyheter.

Charlot ta Thodelius & Vania Ceccato

SITUATIONSBASER AD BROT T S PRE VENTION

KRIMINOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ

SITUATIONSBASERAD BROTTSPREVENTION

Best.nr 47-14414-3 Tryck.nr 47-14414-3

Charlot ta Thodelius & Vania Ceccato