Fysiologi och anatomi
Øystein V. Sjaastad Kari C. Toverud Olav Sand Jan G. Bjålie Egil Haug
Upplaga 3
Arbetsbok till Människokroppen
ISBN 978-91-47-14294-1 © 2021 Författarna och Liber AB Originalets titel: Arbeidsbok til Menneskekroppen © Gyldendal Norsk Förlag AS 2018 Första upplagan, 1998 Andra upplagan, 2006 Tredje upplagan, 2018 Översättning: Inger Bolinder Palmér och Kristina Olsson Omslagsdesign: Annette Kallevig/Webroi Omslagsfoto: Tommy Næss Illustrationer: Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör (CMI) Sättning: Bøk Oslo AS Brödtext: Minion Pro 11/15,5 Papper: 90 g Amber Graphic Tryck: Dimograf, Polen 2021 Tredje upplagan 1 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Inledning
Målsättningen med denna arbetsbok är att den ska göra det lättare för läsaren att tillägna sig kunskaper i fysiologi och anatomi. Arbetsboken är i första hand avsedd för studenter på medellånga utbildningar inom hälso- och sjukvård. Den belyser huvudpunkterna och tar upp det mesta av innehållet i Människokroppen, tredje upplagan 2021. Varje kapitel inleds med en kort sammanfattning i punktform. I denna ingår inte grundläggande mekanismer och förklaringar, utan det är bara de mest centrala delarna i kapitlet som har tagits med. Sammanfattningen lämpar sig därför bäst som repetition och som kontroll av att studenten har uppfattat kapitlets huvudlinjer. Uppgifterna har olika utformning för att det ska vara möjligt att arbeta med materialet på olika sätt. Uppgiftstyperna är: • • • •
enkla frågor som ska besvaras med några få ord eller korta meningar bilder som ska färgläggas och namnges formuleringar av frågor till färdiga svar komplettering av ord som saknas i texten.
Efter vissa uppgifter finns det en lista med de ord som ska fyllas i (alternativ). Det är dock klokt att först försöka lösa uppgiften utan att kika i listan. Därefter kan den användas som stöd i arbetet med uppgiften. Ett sista steg är att vända sig till facit. Facit ger kortfattade svar på uppgifterna och hänvisar ibland till de bilder och sidor i Människokroppen, där de aktuella ämnena behandlas. Vi hoppas att du får stor nytta av arbetsboken och att den ska stimulera inlärningen av fysiologi och anatomi. Lycka till med uppgifterna! Oslo den 15 september 2018 Øystein V. Sjaastad
Kari C. Toverud
Olav Sand
Jan G. Bjålie
Egil Haug
Innehåll Inledning . . . ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
1
Grundläggande fysik och kemi .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
2
Celler . . . . .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
3
Från celler till kropp .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
23
4
Nervsystemet ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
30
5
Sinnena . ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
47
6
Endokrina systemet ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
58
7 Skelettet .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
72
8
Musklerna................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
80
9
Cirkulationssystemet................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
91
10
Blodet . ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
11
Immunsystemet ....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
12
Andningssystemet .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125
13
Njurarna och urinvägarna ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138
14
Syra–basreglering .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149
15
Matspjälkningssystemet .......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152
16
Kroppens energibalans och omsättning av organiska näringsämnen . . . . . . . . . . . . . . . . 162
17
Huden . ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165
18
Temperaturregleringen ............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169
19
Fortplantningen ....................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175
Facit . . . . . . . . . . . ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191
1
Grundläggande fysik och kemi
• I naturen är de flesta ämnen kemiska föreningar som kan brytas ned till enklare föreningar. Atomer är de enklaste produkter som kan bildas på detta sätt. • En massas energi är dess förmåga att utföra arbete. Energi kan inte nybildas eller försvinna. Energi kan däremot överföras från ett ställe till ett annat samt omvandlas från en form till en annan. • Atomerna består av en kärna med protoner och neutroner samt elektroner som rör sig runt kärnan. Elektronerna är negativt laddade, protonerna är positivt laddade och neutronerna saknar elektrisk laddning. • Atomer med samma antal protoner utgör ett grundämne. Eftersom kärnor med samma antal protoner kan ha olika antal neutroner finns det flera varianter, isotoper, av ett grundämne. • När starka kemiska bindningar bildas så delar avger eller upptar atomerna elektroner. • Kemiska reaktioner är processer då atomer eller molekyler reagerar med varandra och bildar nya föreningar. Vid reaktionerna kan kemiska bindningar både bildas och brytas. • En kemisk reaktion är spontan om den sker utan att energi tillförs. Slutprodukterna i spontana kemiska reaktioner innehåller mindre kemisk energi än de ämnen som reagerat med varandra. Energirika produkter kan ändå bildas från mindre energirika utgångsämnen vid reaktioner som är kopplade till kemiska reaktioner där energi frigörs. • Syror är ämnen som kan avge vätejoner (protoner). Baser är ämnen som kan ta upp vätejoner. För att ange en lösnings surhetsgrad används pH-skalan. För cellernas funktion är det nödvändigt att pH-värdena i kroppens vätskor hålls inom snäva gränser. • Molekyler, atomer och joner rör sig hela tiden på ett slumpmässigt sätt. Rörelserna ökar med stigande temperatur och de kallas termiska rörelser. Dessa rörelser är förutsättningen för diffusion, det vill säga då ämnen i gasblandningar eller i lösningar transporteras från områden med hög koncentration till områden med låg koncentration av ämnet. • Vid osmos transporteras vatten genom ett halvgenomsläppligt membran till den sida av membranet där koncentrationen av lösta ämnen är störst. Osmosen drivs av skillnaden mellan lösningarnas osmotiska tryck. Det osmotiska trycket är ett uttryck för den samlade koncentrationen av lösta ämnen. • Hydrostatiskt tryck är vätsketrycket i vatten eller en vattenlösning. Filtration är vätsketransport genom ett membran på grund av olika vätsketryck på vardera sidan av membranet. Vätsketransporten genom kapillärernas väggar bestäms av både filtration och osmos. • Molekyler som innehåller kolatomer kallas organiska molekyler. De största organiska molekylerna kallas makromolekyler och är sammansatta av flera mindre molekyler av samma typ.
14
M ÄNNI SKOK ROPPEN – ARBETSBOK
Cellmembranet
1
2
3
Tvärsnitt genom ett cellmembran.
3 I bilden ovan pekar strecken på cellmembranets olika komponenter. Skriv namnen på dessa komponenter.
4 Färglägg rutorna nedan med olika färg för varje membrankomponent. Använd samma färgkod för att färglägga motsvarande komponenter i bilden ovan.
Den hydrofoba delen av membranets lipidskikt
Den hydrofila delen av membranets lipidskikt
Membranproteiner
5 Nämn fyra olika typer av membranproteiner.
24
M ÄNNI SKOK ROPPEN – ARBETSBOK
Vävnader, organ och organsystem
1 Vad är desmosomer?
2 Vad är täta cellförbindelser?
3 Vad är öppna cellförbindelser?
4 a) Ovanför de fyra rutorna på nästa sida, skriv namnet på den huvudgrupp av vävnad som visas i respektive ruta. I rutorna skriver du också namnet på den vävnadstyp som visas i varje ruta. b) En huvudgrupp av vävnad finns inte med i bilden. Vilken?
c) Epitelvävnad kan delas in i två stora undergrupper. Vilka?
d) Vävnad består av celler i en extracellulär grundsubstans. Vilken av de fyra huvudgrupperna av vävnad som visas i rutorna har mest grundsubstans?
32
M ÄNNI SKOK ROPPEN – ARBETSBOK
består av ___________________________ axoner. Grå substans djupt inne i hjärnan eller ryggmärgen kallas ___________________________, medan grå substans på ytan av ___________________________ och ___________________________ kallas ___________________________. Ansamlingar av nervcellskroppar utanför centrala nervsystemet kallas ___________________________. Ï Ord som ska skrivas in: gliaceller (oligodendrocyter eller Schwannceller), centrala nervsystemet, myelinskida, nervcellskroppar och dendriter, ryggmärgen, storhjärnan, ganglier, bark, hjärnan, lillhjärnan, myeliniserade, kärnor.
Synapser och nervledning
1
2
3
4
5
6 7
Två nervceller som har kontakt med varandra.
3 Bilden ovan visar en nervcell och axonets ändförgrening till en annan nervcell. Skriv namnen på de delar som strecken pekar på.
4 a) Vad är en synaps?
44
M ÄNNI SKOK ROPPEN – ARBETSBOK
Autonoma nervsystemet Centrala nervsystemet Jämförelse
Referens
Perifera nervsystemet Sinnescell
Effektor
Förändrad inre miljö
De komponenter som ingår i en autonom reflex, det vill säga en reflex som reglerar kroppens inre miljö.
32 I bilden ovan, visa med hjälp av pilar sambandet mellan de olika komponenterna. Börja vid ”Förändrad inre miljö”.
33 En av pilarna som du har ritat i bilden motsvarar de autonoma nervfibrerna i sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Markera denna pil med en annan färg än de andra pilarna.
34 Vad menas med begreppet homeostas?
35 Tabellen ska visa effekterna av ökad aktivitet i de sympatiska och de parasympatiska delarna av autonoma nervsystemet. Fyll i resten av tabellen med ord som beskriver dessa effekter.
Ögats pupill Hjärtats slagfrekvens Hjärtats kontraktionskraft Tarmkanalens peristaltik Matspjälkningskörtlarnas sekretion
Effekt av ökad aktivitet i sympatiska nervsystemet
Effekt av ökad aktivitet i parasympatiska nervsystemet
Vidgas
Dras samman
6 E N D O KR IN A SYSTE M E T
7 I varje numrerad kolumn är det ett begrepp som inte passar in. Vilka är de? 1
2
3
4
5
Hypofysens baklob
Steroid
Aldosteron
Prolaktin
Hypofysens baklob
ADH
Peptidhormon
Tillväxthormon
Hypofysens framlob
ADH
Neuroendokrin sekretion
Membranreceptor
Binjurebarken
Adrenalin
Oxytocin
Hypofysens framlob
Insulin
Kortisol
FSH
Tyroxin
8 Hypofysframlobens hormonsekretion regleras genom negativ återkoppling. Principen för denna kontroll illustreras i bilden till höger. Pilarna visar hur de olika hormonerna påverkar sina målceller i hypofysen, hypotalamus och en endokrin körtel. Märk alla pilspetsar med + (stimulerande) eller – (hämmande).
Hypotalamus
Hypotalamiska neurohormoner
Hypofysens framlob
Hypofysframlobens hormoner
Endokrin körtel
Negativ återkopplingskontroll av hormonsekretionen från hypofyses framlob.
Körtelhormoner
9 Skriv de ord som saknas i texten (alternativen står efter uppgiften): Tillväxthormon produceras i och utsöndras från ___________________________. Hormonet har både en direkt effekt på målcellerna, som finns i många olika vävnader, och en indirekt effekt genom att det stimulerar produktionen av ___________________________. Denna tillväxtfaktor är nödvändig för normal ___________________________ hos barn och ungdomar. Hos vuxna har tillväxthormon en viktig funktion genom att det ökar koncentrationen av ___________________________ i blodet. Ï Ord som ska skrivas in: glukos, hypofysens framlob, IGF-1 (insulinliknande tillväxtfaktor 1), längdtillväxt.
63
74
M ÄNNI SKOK ROPPEN – ARBETSBOK
12
13 1
14 2
15 16
3
17
4 5
18
6 19
20 7 21
8
22
23 9
10 11
Skelettet sett framifrån.
24 25
8 MU S KLE R N A
Generell uppbyggnad och huvuduppgifter
a
b
c
De tre huvudtyperna av muskulatur.
1 Skriv namnen på var och en av de tre huvudtyperna av muskulatur i bilden ovan.
2 a) Placera (rita) cellkärnorna på rätt plats för varje typ av muskelcell. Rita också in tvärstrimmighet i de celltyper som är tvärstrimmiga. b) I tabellens översta rad, skriv namnen på motsvarande muskeltyper i fråga 1, och fyll i resten av tabellen: a
Placering
Uppgifter
Viljestyrd (ja/nej)
Effekt av ökad nervaktivitet
Hormonell kontroll av kontraktion (ja/nej)
b
c
81
100 M ÄNNI SKOK ROPPEN – ARBETSBOK
Blodtrycksreglering Arteriellt blodtryck
Frekvensen av nervimpulser i de sensoriska fibrerna i sinus caroticus och aortabågen
Påverkan av reglerande centrum i den förlängda märgen
Sympatisk aktivitet
Arteriolkontraktion
Venkontraktion
Parasympatisk aktivitet
Slagvolym
Perifert motstånd
Hjärtfrekvens
Minutvolym
Arteriellt blodtryck normaliseras
Bilden utgår från ett fall i det arteriella blodtrycket och visar viktiga mekanismer för normalisering av blodtrycket.
23 Visa sambandet mellan rutorna i bilden ovan genom att rita in pilar på samma sätt som mellan den första och den andra rutan uppifrån. Markera också vilka förändringar som sker för varje steg i processen genom att rita in en pil som pekar uppåt (↑) eller nedåt (↓) inuti de aktuella rutorna, det vill säga på samma sätt som i den första rutan överst i bilden (i den tredje rutan passar det dock inte att rita en sådan pil).
1 0 B LO D E T
22
Huvuddragen i blodets koagulationssystem. Skriv nedanstående ord i var sin ruta ovan så att resultatet blir en korrekt sammanfattning av koagulationsprocessen: Ï Faktor X (aktiv) Fibrin Fibrinogen Protrombin Trombin
23 Plasma används till många klinisk-kemiska undersökningar. Nämn de vanligaste metoderna för att blockera, eller bromsa, koagulationsprocesserna vid blodprovstagning. Beskriv de olika metodernas verkningssätt.
115
124
M ÄNNI SKOK ROPPEN – ARBETSBOK
Blodgrupper
22 Att blod från två olika personer är oförenligt, vad innebär det?
23 I tabellen nedan anges olika blodgrupper och tillhörande antikroppar. Komplettera tabellen så att den ger en korrekt bild av vilka slags blodgrupper personer som ger respektive tar emot blod måste ha. Personer med blodgrupp
Har antikroppar mot blodgrupp
A
B
AB
Ingen
O
A och B
B
A
Kan ge blod till personer med blodgrupp
Kan ta emot blod från personer med blodgrupp
24 Inom vilket av dessa system finns det naturligt förekommande antikroppar i kroppen: ABO-systemet eller Rh-systemet? __________________________________________________________
25 Vad är förklaringen till att det aldrig får skadliga följder om moder och foster har olika blodgrupper inom AB0-systemet, medan detta kan skapa problem inom Rh-systemet?
1 2 A N D N IN G SSYSTE M E T
3 Skriv de ord som saknas i texten (alternativen står efter uppgiften): När inandningsluften passerar genom näshålan blir den ___________________________ av näshåren. Nässlemhinnan är på ytan täckt av ett klibbigt ___________________________. Det fångar upp ___________________________ i inandningsluften och är därför viktigt för infektionsförsvaret i ___________________________. Nässlemhinnan är rikligt försörjd med ___________________________. Det gör att ___________________________ fuktas och ___________________________ till kroppstemperatur. Ï Ord som ska skrivas in: blodkärl, filtrerad, inandningsluften, luftvägarna, mikroorganismer och andra partiklar, slemskikt, värms upp.
4 Vilka är struphuvudets (larynx) två viktigaste funktioner? 1) 2)
5 Luftstrupen (trakea), bronkerna och bronkiolerna är på insidan beklädda med respiratoriskt epitel. Epitelet består huvudsakligen av epitelceller med flimmerhår (cilier). Vilken funktion har dessa epitelceller?
127
1 3 N JU R A R N A O CH U R IN VÄG A R N A
17 Både sänkt hydrostatiskt tryck i glomeruluskapillärerna och minskat blodflöde genom njurarna reducerar filtrationen. Vad minskar filtrationen i njurarna mest: en kontraktion av de tillförande arteriolerna eller en kontraktion av de frånförande arteriolerna? Utgå från de svar som du skrev i uppgift 16.
18 a) Genom att variera motståndet i afferenta och efferenta arterioler kan njurarnas genomblödning och filtration regleras oberoende av varandra. Komplettera texten nedan genom att sätta in antingen afferent eller efferent på rätt ställen: Efter en större blödning är det ändamålsenligt att blodflödet till njurarna minskar samtidigt som njurarnas filtration, och därmed utsöndringen av avfallsämnen, upprätthålls i möjligaste mån. Denna kombination kan uppnås genom en arteriolkontraktion som är kraftigare för de ___________________________ arteriolerna än för de ___________________________. Vid kortvariga förändringar av det arteriella blodtrycket är det fördelaktigt att njurarnas genomblödning och filtrationshastighet inte förändras väsentligt. Detta uppnås genom att motståndet i de ___________________________ arteriolerna förändras lika mycket som det arteriella blodtrycket. b) Vad exemplifierar den process som beskrivs i det sista avsnittet i uppgift 18 a.
19 Skriv de ord som saknas i texten (alternativen står efter uppgiften): Glatta muskelceller i de tillförande arteriolernas vägg bildar, lagrar och frigör enzymet ___________________________. I blodet ombildar renin plasmaproteinet ___________________________ till angiotensin I, som i ___________________________ ombildas till ___________________________. Vid ett blodtrycksfall och vid ökad aktivitet i sympatiska nervsystemet ___________________________ njurarnas sekretion av ___________________________ så att plasmakoncentrationen av angiotensin II ___________________________. Detta bidrar till att normalisera blodtrycket. Ï Ord som ska skrivas in på ett eller flera ställen: angiotensin II, angiotensinogen, lungorna, renin, ökar/minskar (välj ett av orden).
Tubulusfunktionen
20 Hur stor procentuell andel av glomerulusfiltratet reabsorberas av tubulussystemet under normala förhållanden? Ringa in rätt procenttal. 10 %
50 %
99 %
145
14
Syra–basreglering
• För att stabilisera strukturen hos kroppens proteiner så att t.ex. aktiviteten hos viktiga enzymer upprätthålls, måste koncentrationen av H+ i kroppsvätskorna hållas stabil. • En stabil H+-koncentration förutsätter att vätejonerna avlägsnas från kroppen med samma hastighet som de tillförs. • Syror är kemiska föreningar som kan avge H+ när de är lösta i vatten. CO2, som bildas vid cellernas metabolism, reagerar med H2O och bildar kolsyra, H2CO3, som joniseras så att H+ bildas. • I kroppen bildas också syror som i motsats till CO2 inte kan elimineras via lungorna, t.ex. svavelsyra och fosforsyra. Dessa syror kallas icke-flyktiga syror. • Acidos är ett tillstånd där H+-koncentrationen i artärblodet är högre än normalt, och alkalos är ett tillstånd där H+-koncentrationen är lägre än normalt. Acidoser och alkaloser som utlöses av förändrad CO2-nivå i blodet kallas respiratoriska, medan acidoser och alkaloser som inte beror på förändrad nivå av CO2 kallas metabola. • Kroppens buffertsystem minskar förändringarna i H+-koncentrationen när kroppen tillförs eller förlorar mer H+ än normalt. • Lungorna och njurarna har viktiga funktioner när det gäller att motverka förändringar i kroppens H+-koncentration. Lungorna påverkar H+-koncentrationen genom att förändra utandningen av CO2, medan njurarna påverkar H+-koncentrationen genom att variera utsöndringen av H+ och genom att bilda eller utsöndra basen HCO3.–
1 5 MATS PJÄ LKN IN G SSYST E M E T
Mag–tarmkanalens uppbyggnad och funktion
1 Skriv de fyra huvudprocesser som matspjälkningen kan delas in i: a) b) c) d)
2 Beskriv kort huvudfunktionerna hos: a) munhålan __________________________________________________________________________
b) svalget _____________________________________________________________________________
c) matstrupen _________________________________________________________________________
d) magsäcken __________________________________________________________________________
e) tunntarmen _________________________________________________________________________
f) bukspottkörteln (i matspjälkningen) ______________________________________________________
g) levern (i matspjälkningen) _____________________________________________________________
h) gallblåsan ___________________________________________________________________________
i) tjocktarmen _________________________________________________________________________
153
16 KROPPENS ENERGIB A LA N S O CH O MSÄT T N IN G AV O R G A N IS KA N Ä R IN G SÄ M N E N
Kroppens energibalans
1 Vad menas med metabolismhastighet?
2 Vad menas med basalmetabolism?
Allmänt om energimetabolismen
3 Vad är essentiella aminosyror?
4 Varför är fett en ändamålsenlig lagringsform för energi?
Absorptionsfasen och postabsorptionsfasen
5 Skriv de ord som saknas i texten (alternativen står efter uppgiften): Under ___________________________ skaffar sig cellerna energi genom att ___________________________ näringsämnen som kommer direkt från ___________________________. Under ___________________________ mobiliseras energirika ämnen från kroppens ___________________________. I kroppen lagras energi huvudsakligen i form av ___________________________ och ___________________________. Ï Ord som ska skrivas in: absorptionsfasen, energiförråd, fett, glykogen, oxidera, postabsorptionsfasen, tarmen.
6 Förklara följande ord: Glykogenolys
163
166 M ÄNNI SKOK ROPPEN – ARBETSBOK
Hudens uppbyggnad
4
1 5
6 7 2
8 9 10 11 12
3
Hudens uppbyggnad.
1 Bilden ovan visar ett tvärsnitt av huden. Skriv namnen på hudens olika lager och de strukturer som strecken pekar på.
2 Skriv de ord som saknas i texten (alternativen står efter uppgiften): Efter hand som cellerna på hudytan slits ned ersätts de genom celldelning i överhudens understa skikt, det ___________________________ cellskiktet. De nybildade cellerna skjuts mot ytan, medan proteinet ___________________________ ansamlas i cytoplasma. De yttersta cellskikten består av döda ___________________________ celler. I det basala cellskiktet finns också ___________________________, som producerar färgämnen, ___________________________. Färgämnena skyddar cellerna mot de ___________________________ strålarna i solljuset. Dessa strålar kan vara skadliga, men de är också nödvändiga för hudens produktion av ___________________________. Naglarna bildas från ___________________________, som är ett veck av överhuden. Hårsäckar, talgkörtlar
170 M ÄNNI SKOK ROPPEN – ARBETSBOK
Kroppstemperaturen
1 Fysiologiska förhållanden: 44
43
42
41
40
39
38
37
36
35
°C
Patologiska förhållanden:
Kroppstemperaturen i olika situationer. Rita klamrar på termometerns temperaturskala och sätt in rätt text för varje klammer. Skriv fysiologiska (normala) förhållanden ovanför termometern och patologiska förhållanden under. De begrepp som ska sättas in är: Ï Feber Hårt fysiskt arbete Hypotermi Måttligt fysiskt arbete Normal kroppstemperatur Övre område för överlevnad
2 Vilken är den genomsnittliga kärntemperaturen hos en vuxen person? ___________________________ Markera den genomsnittliga kärntemperaturen i bilden ovan och färglägg pelaren fram till denna punkt.
3 Sätt in de ord som saknas i texten: Den djupa kroppstemperaturen varierar normalt mellan ___________________________ och ___________________________. Hos kvinnor varierar den också under ___________________________. Den är högst under perioden från ___________________________ till nästa menstruation. Små barn har ___________________________ (välj: högre/lägre) temperatur än vuxna. Kroppstemperaturen är som regel något ___________________________ (välj: högre/lägre) hos personer som har nedsatt produktion av sköldkörtelhormon (hypotyreos). Kroppstemperaturen är ___________________________ (välj: högst/ lägst) sent på natten och ___________________________ (välj: högst/lägst) på eftermiddagen. En kroppstemperatur över ___________________________ °C är livshotande.
19 FORTPLANTNINGEN
Menstruationscykeln
Översikt över variationerna i livmoderslemhinnan under en menstruationscykel.
22 I rutorna i bilden ovan, skriv namnen på menstruationscykelns tre olika faser. Under bilden skriver du vilka dagar i menstruationscykeln som markerar skiljelinjen mellan de olika faserna.
23 Rita i bilden nedan en kurva för LH (röd färg) och en kurva för FSH (svart färg). Kurvorna ska visa hur blodkoncentrationen av de två hormonernas varierar under en normal menstruationscykel. Ägglossning
FSH LH 0
7
14 Dagar i cykeln
21
Variationerna i blodets koncentration av LH och FSH under en ovarialcykel.
24 Rita i bilden på nästa sida en kurva för progesteron (röd färg) och en kurva för östradiol (svart färg). Kurvorna ska visa hur blodkoncentrationen av de två hormonerna varierar under en normal menstruationscykel.
28
183
Arbetsbok till Människokroppen är ett komplement till den tredje upplagan av Människokroppen – fysiologi och anatomi, båda främst avsedda för studenter på medellånga utbildningar inom hälso- och sjukvård. Arbetsboken underlättar för studenterna att tillägna sig kunskap om fysiologiska principer, kroppens uppbyggnad och organens funktioner. Den innehåller illustrationer och varierande typer av uppgifter som gör det möjligt att arbeta med materialet på olika sätt. Boken avslutas med facit till samtliga uppgifter.
Øystein V. Sjaastad, professor emeritus vid Fakultet for veterinærmedisin og biovitenskap, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU). Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör (CMI), Master of Science i medicinsk illustration. Olav Sand, professor emeritus vid Seksjon for fysiologi og cellebiologi, Institutt for biovitenskap, Universitetet i Oslo. Jan G. Bjålie, professor vid Avdeling for molekylærmedisin, Institutt for medisinske basalfag, Universitetet i Oslo. Egil Haug, professor emeritus vid Hormonlaboratoriet, Oslo universitetssykehus, Aker HF.
Best.nr 47-14294-1 Tryck.nr 47-14294-1