9789147142590

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1 hjälper dig att få grundläggande kunskaper om området inför ditt kommande arbete inom vård- och omsorg.

Läromedlet tar upp olika typer av funktionsnedsättningar, såväl fysiska som intellektuella. Det tar även upp viktiga frågor om självbild och identitet samt livsvillkor och utvecklingsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet är en viktig faktor som bland annat avgör om alla eller bara en viss del av befolkningen kan delta i samhällets olika aktiviteter. Som skydd för individen finns både konventioner och lagar. Detta har fått ett eget kapitel. Boken avslutas med ett kapitel om funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv.

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1 har ett lätttillgängligt språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter. Uppgifterna syftar till att befästa kunskapen, väcka vidare intresse och träna förmågan att hitta ytterligare kunskap i ämnet, även efter utbildningen. Det finns också tips för vidare läsning.

Läromedlet vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller Vård- och omsorgsutbildningen på komvux.

På liber.se finns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.

Lemne Larssn & Sandström Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1

& Jenny Lemne Larsson Jesper Sandström

1

h c o a g å m r ö f s n o Funkti g n i n t t ä s d e n s n o i t funk

Sandström Jenny Lemne & Jesper

1

h c o a g å m r ö f s n io t k Fun g in n t t ä s d e n s n io t k n u f

Liber

Förord I detta läromedel har två olika författare samarbetat: Jenny trodde att hon skulle arbeta på museum och skapa utställningar. En förkärlek för gamla föremål, historia och undervisning gjorde att hon trodde att hon visste precis vad hon ville. Ett kortare vikariat på en gymnasieskola gjorde dock att intresset för ungdomar tog över, särskilt för ungdomar som av olika anledningar hade svårt att nå målen i skolan. Det ledde till att hon utbildade sig till specialpedagog och så småningom hade turen att få arbete på en anpassad gymnaieskola*. Där fick Jenny erfarenhet av att arbeta med flertalet av de funktionsnedsättningar som nämns i den här boken. Framför allt fick hon lära sig massor om människor, bemötande, utvecklingsmöjligheter och samarbete.

I dag arbetar Jenny på en grundskola, norr om Uppsala, med målsättningen att hjälpa såväl elever som lärare att förstå och anpassa lärsituationerna för att öka elevernas delaktighet i skolan. Det är annorlunda mot att arbeta inom anpassad skola**. Men det Jenny har lärt sig är att människors behov är mer lika än olika, oavsett funktionsförmåga.

Jesper har alltid varit intresserad av språk och kommunikation.

Efter några års arbete och universitetsstudier kom han att jobba inom just det området. Han föddes själv med en funktions­nedsättning, och har hela livet varit rullstolsburen.

Utifrån sina erfarenheter av samhällets attityd till funktions­ nedsättning har han föreläst, för vård- och skolpersonal, för barn och unga som själva har en funktionsnedsättning, och för deras föräldrar.

I dag arbetar Jesper som översättare och utbildare, samt skriver och gör poddar för en av Sveriges stora dagstidningar.

I sitt arbete fortsätter han att bevaka situationen för personer med funktionsnedsättning, hur de påverkas av olika politiska beslut, och hur samhällets attityder utvecklas.

Vi är alltså två författare som tack vare förlaget mötts.

Vi har aldrig tidigare samarbetat i ett projekt. Vi har både ett utifrån-perspektiv och ett inifrån-perspektiv på funktionsnedsättningar och funktionsförmåga. Tack vare modern teknologi har vi kunnat samarbeta kring våra texter trots en pandemi och många hundra kilometers avstånd. Vår förhoppning är att våra olika perspektiv ska berika texterna och att du som läsare ska känna att du har praktisk nytta av dem i ditt kommande arbete.

Jenny Lemne Larsson och Jesper Sandström *Namnändringen träder i kraft 1 juli 2022. **Namnändringen träder i kraft 1 juli 2022.

Innehåll

1

Olika funktionsnedsättningar

9

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 10 Intellektuell funktionsnedsättning 18 Fysiska funktionsnedsättningar 20 Yrkesmöjligheter och professionellt förhållningssätt 25

2

Barns och ungas utveckling 37

Barns och ungas utveckling − allmänt 39 Så påverkas utvecklingen av fysisk funktionsnedsättning 42 Så påverkas utvecklingen av neuro­psykiatrisk funktionsnedsättning 47 Så påverkas utvecklingen av intellektuell funktionsnedsättning 50 Så påverkas utvecklingen vid sensorisk funktionsnedsättning 56 Så påverkas utvecklingen av kommunikativ funktionsnedsättning 61

3

Identitetsutveckling och självbild

71

Hur utvecklas självbilden och identiteten? 72 Självbild och självförtroende 74

Så påverkas identitetsutveckling och självbild av funktionsnedsättning 82 Funktionsnedsättning och identitet 93 Positiv självbild och bra identitetsutveckling 95

4

Livsvillkor och utvecklingsmöjligheter

105

Vilka livsvillkor och utvecklingsmöjligheter är viktiga? 106 Livsvillkor och utvecklings­möjligheter med fysisk funktionsnedsättning 108 Livsvillkor och utvecklingsmöjligheter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) 117 Livsvillkor och utvecklingsmöjligheter med kognitiv/ intellektuell funktionsnedsättning 122 Livsvillkor och utvecklingsmöjligheter med sensorisk funktionsnedsättning 129 Livsvillkor och utvecklings­möjligheter med kommunikativ funktionsnedsättning 136

5

Tillgänglighet Vad är tillgänglighet? 146

145

6

Sinnesstimulering

159

Sinnesstimulering – andra sätt att kommunicera 160 Alternativa kommunikationsvägar 161

7

Sexualitet och relationer

169

Sexualitet och funktionsnedsättning 170

8

Lagar och andra bestämmelser

179

Internationella konventioner 180 Viktiga lagar för personer med funktionsnedsättning 188

9

Historiska perspektiv på funktionsnedsättning

213

Tidiga perspektiv på funktionsnedsättning 214 Varför såg det ut som det gjorde? 216 Utveckling till det bättre – och till det sämre 218 Fortsatt diskriminering 221 En förändrad syn på personer med funktionsnedsättning 224 Det finns mycket kvar att göra 226 Vilka ord använder vi? 229

Register 237 Bildförteckning 240

8

Ett funktionshinder uppstår när omgivningen inte är anpassad efter alla människors behov.

9

1 begrepp innehållet i ett visst ord, vad det beskriver, och hur det beskriver det norm förväntat mönster

Olika funktions­ nedsättningar I olika tider har olika begrepp använts för att beskriva det som upplevs avvika från normen. Om du har en funktionsnedsättning (på grund av en skada eller en sjukdom) och din omgivning inte är anpassad efter dig så uppstår ett hinder, ett funktionshinder. Därför kan man säga att det är i mötet mellan en människa och en miljö som ett funktionshinder uppkommer. I det här kapitlet kan du läsa om funktionsnedsättningar som delats in i neuropsykiatriska, intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. I slutet av kapitlet kan du också läsa om yrken där man träffar på de här funktionsnedsättningarna och vad som kännetecknar ett professionellt förhållningssätt.

Kunskapsmål i detta kapitel • Olika funktionsnedsättningar, till exempel olika former av rörelsehinder, intellektuella funktionsnedsättningar och synoch hörselnedsättningar samt deras konsekvenser i vardagen.

• Bemötande och professionellt förhållningssätt.

• Teamarbete och samverkan internt och externt.

• Förebyggande arbete och rutiner för hantering av hot- och våldssituationer.

10

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna (NPF) är ADHD/ADD, autism, språkstörning och Tourettes syndrom. Dessa diagnoser innebär att hjärnan fungerar på ett annat sätt än för andra personer. Diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att en person har fler än en diagnos.

Det finns en tydlig ärftlighet när det gäller NPF. Andra bidragande orsaker kan vara komplikationer vid förlossning, för tidig födsel eller brister i moderkakan.

Gemensamt för diagnoserna inom NPF är att de är beteende­ diagnoser och inte medicinska diagnoser. För att få en diagnos ska personen uppfylla ett antal olika kriterier inom områden som

s uppmärksamhet s impulskontroll s samspel med andra s inlärning och minne s uttrycksförmåga i tal och skrift s motorik.

Svårigheterna ska vara så stora att det påverkar individens förmåga att fungera i samhället. För att fastställa en diagnos gör olika yrkespersoner bedömningar. Det kan exempelvis vara läkare och psykolog. När man gör utredningar av barn i skolåldern samarbetar ofta den utredande psykologen med elevhälsan på skolan. En diagnos kan vara viktig för att förklara de svårigheter personen upplever. En diagnos kan också vara viktig för att personen och hens närstående ska få förståelse för personens sätt att fungera. Neuropsykiatriska

neuropsykiatrisk funktionsnedsättning En funktionsnedsättning som påverkar hur man tänker och upplever världen runt omkring. språkstörning Att ha en språkstörning betyder att man av någon anledning inte kan använda språket på samma sätt som andra, i samma ålder som en själv. diagnos Bedömning av en patients hälsotillstånd för att identifiera sjukdomar eller medicinska tillstånd. närbesläktade liknande varandra beteendediagnoser Diagnoser som man ställer utifrån att man bedömer beteenden. impulskontroll förmågan att hantera infall samspel Det vi gör tillsammans med andra.

1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

En person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha svårt med impulskontroll och att se konsekvenser av sina handlingar.

funktionsnedsättningar uppträder redan hos barn. Det kan till exempel visa sig på det sättet att barnet har svårt att individ En enskild människa, med unika upplevelser, erfarenheter och egenskaper. förmåga Det vi kan, det vi klarar av att göra.

sitta still och att lära sig språk. Dessa barn kan lätt hamna i konflikt, få vredesutbrott och så vidare.

Det finns behandling i form av medicin och KBT (kognitiv beteendeterapi). Behandling kan vara framgångsrik när en person har NPF, men diagnoser inom NPF är inga sjukdomar.

De är snarare diagnoser som beskriver beteenden. Det betyder också att de behandlingar och det stöd som

kompensera balansera, ersätta, uppväga

erbjuds handlar om att hjälpa individen och närstående att kompensera för svårigheter och att utveckla förmågor och färdigheter. Det kan till exempel gälla medicin för att

s avhjälpa sömnproblem s öka koncentrationsförmågan s minska impulsivitetsnivån.

11

12

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

KBT kan vara ett alternativ för att förändra beteenden i sociala relationer och när det gäller personens egna känsloreaktioner. KBT kan också vara en hjälp för personen att utveckla verktyg för att bättre planera och organisera sin tillvaro.

ADHD/ADD ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär att personen har svårt med

s koncentration s reglering av aktivitetsnivå s impulskontroll.

Koncentrationssvårigheterna kan visa sig som att personen har svårt att inrikta sig på en uppgift och svårt att planera och organisera. Personen kan upplevas disträ och glömsk.

Det kan verka som om ett barn med ADD drömmer sig bort. Barnet kan ha svårt att sortera sina sinnesintryck.

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

En person som har ADHD kan ha svårt att reglera aktivitets­ nivån. Det innebär att arbetstempot kan vara för högt, personen har svårt att sitta still och verkar rastlös i sociala situationer.

Brister i impulskontroll kan visa sig genom att personen får känslomässiga utbrott och kan ha svårt att lyssna och ta in andras känslor. Personen kan också ha svårt att stå emot sina egna lustkänslor och det gäller vilka konsekvenser de än kan medföra.

ADD är precis som namnet avslöjar: uppmärksamhets­ problem­atik utan överaktivitet. En person med ADD kan ha stora problem med koncentration, uppmärksamhet och underaktivitet. I dag är det allt vanligare att man menar att ADD är en variant av ADHD. Det är vanligt att det verkar som om personer med ADD drömmer sig bort. De kan ha svårt att komma i gång, men även att avsluta saker. De har lätt för att tappa bort saker och blir lätt störda av det som händer runt omkring.

Precis som personer med ADHD kan de ha svårt att sortera sinnesintryck Det vi upplever med våra sinnen, det vi ser, hör, känner och känner lukten eller smaken av.

sinnesintryck. Det gör att alla sinnesintryck värderas lika mycket. Det tar därför väldigt mycket energi av en person med dessa diagnoser att vistas i många olika miljöer.

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd (AST) innebär att en individ har svårt med

s socialt samspel s kommunikation s begränsat, enformigt beteende.

Dessa svårigheter ska ha visat sig innan personen är tre år gammal för att man ska få diagnosen AST.

13

14

1. OLIKA FUNKTIONS NEDSÄTTNINGAR

En person med AST kan ha svårt att läsa av kroppsspråk och mimik. Personen kan också ha svårt att sätta sig in i en annan människas situation. Det gör att det kan vara svårt att läsa av socialt samspel.

Att ha svårt med kommunikation kan variera från att inte ha något talat språk alls till att ha ett välutvecklat språk. Det är vanligt att personen har svårt med språkförståelsen. Det kan visa sig i en bokstavlig tolkning av ord. Personer med AST kan också ha svårt att förstå meningen med att tala alls, eftersom de kan sakna behovet av kommunikation med andra.

Barn med AST kan upplevas vara mer sensoriskt känsliga än andra barn. De upplever alltså sinnesintrycken starkare, eller på ett annat sätt än andra barn. Det gäller exempelvis ljus och färger. Även känselintryck kan upplevas starkare. Det kan påverka vilka kläder de barnen kan använda. Andra områden som kan påverkas är duschning, matsituationer med mera.

Det är inte ovanligt att personer med autism utvecklar specialkunskaper inom särskilda områden. Ofta är dessa sammankopplade med faktakunskaper som matematik, tabeller och rabbelkunskap.

Det är vanligare att pojkar än flickor får diagnosen AST. socialt samspel Att umgås och kommunicera med andra. Samspelet handlar mycket om att försöka förstå vad andra vill och förväntar sig, och samtidigt uttrycka vad man själv vill och förväntar sig.

sensoriskt kroppsligt, sinnligt

1. OLIKA FUNKTIONS NEDSÄTTNINGAR

Språkstörning Språkstörning innebär att ha svårt att förstå och/eller att uttrycka sig språkligt. En person med språkstörning kan, trots god hörsel, ha svårt att förstå språklig kommunikation.

Språkstörning kan även visa sig genom att personen har svårt att tala och uttrycka sig. Hos små barn kan språkstörning visa sig som försenad språkutveckling och att barnet har svårt att själv uttrycka sig språkligt.

Språket består av tre delar

s s s

form innehåll användning.

En person med språkstörning kan ha svårt med en eller flera av dessa delar.

15

16

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Det finns fler saker i

Språkets form handlar om hur man uttalar orden, hur man böjer dem och hur man använder dem i korrekt ordföljd i meningar. En person som har svårt för språkets innehåll har svårt att förstå ord. Personen har ofta ett begränsat ordförråd, och har därför svårt att exempelvis förstå instruktioner.

Att ha svårt med användningen av språket kan innebära att ha svårt med att

s tolka kroppsspråk s hålla sig till samtalsregler s förstå underliggande budskap s dra egna slutsatser s ”läsa mellan raderna”.

språket som kan vara svårt för den med språkstörning.

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

Tourettes syndrom Tourettes syndrom innebär att personen har tics, det vill säga ofrivilliga rörelser eller ljud. Rörelserna kan vara små, som blinkningar, ryckningar i ansiktet, axelryckningar och handrörelser. Men de kan också vara mer kraftiga, som hoppande och stegande. Om personen gör muntliga, vokala tics kan de på samma sätt variera från mildare harklingar till upprepningar av vad personen själv har sagt till upprepningar av ord och meningar från andra människor i närheten.

Tourettes syndrom brukar debutera i tidig skolålder, då ofta som fysiska tics. När barnet blir äldre blir det vanligare med vokala tics. Tics brukar öka om barnet blir stressat. Barnet kan bli hjälpt genom träning, terapi och i vissa fall även med medicin. Tourettes syndrom kan minska och ibland helt gå över när barnet blir äldre.

För att få diagnosen ska personen ha utvecklat två motoriska och ett vokalt tics som har pågått i minst ett år. Diagnosen är 3–4 gånger vanligare hos pojkar. Cirka 1 procent av befolkningen beräknas ha Tourettes syndrom.

Billie Eilish, är en känd person som gått ut med att hon har diagnosen Tourettes.

17

18

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

Intellektuell funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning (IF) kallas även utvecklingsstörning eller kognitiv funktionsnedsättning. IF innebär att en person har nedsatt intelligens. Man fastställer det med olika diagnoskriterier. Det kan gälla

s teoretiska förmågor, som att läsa, skriva och räkna s sociala förmågor (samspelet med andra människor) s praktiska förmågor, som att handla, duscha, äta och andra vardagliga sysslor.

Också barn med IF utvecklas. Men deras utvecklingskurva skiljer sig ofta från andra barns.

Det är vanligt att en person med IF också har andra former av funktionsnedsättningar. Det kan vara cerebral pares (CP), rörelsehinder eller syn- och hörselnedsättning.

intellektuell funktionsnedsättning En funktionsnedsättning som gör det svårt att förstå och lära sig vissa saker. kognitiv intellektuell

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

Personer med Downs syndrom har oftast en kognitiv förmåga som är lägre än genomsnittet. Den intellektuella funktionsnedsättningen brukar variera mellan lindrig och måttlig.

En procent av befolkningen beräknas ha IF. Det är inte någon homogen grupp. Man graderar IF som lindrig, måttlig eller svår utifrån hur svårt personen har det inom olika områden.

Beroende på hur svårt personen har inom olika områden behöver hen också olika typer av hjälp. För vissa individer kan det vara tillräckligt att få hjälp med att betala räkningar.

Andra är beroende av andra för att kommunicera och för att kunna röra sig i samhället.

IF går inte att bota. Men om personen får hjälp inom de områden där hen har problem kan det uppväga de nedsatta habilitering Träning för att öva upp förmågor som saknas eller är begränsade på grund av en medfödd funktionsnedsättning.

förmågorna och personen kan utvecklas.

Diagnosen IF kan vara viktig att få. Det är för att individen ska kunna få stöd från samhället i form av exempelvis LSS (lagen om stöd och service), habilitering eller anpassad skola. Det kan du läsa mer om i kapitlet ”Lagar och andra bestämmelser”.

19

20

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

I början av 1960-talet fanns en medicin, Neurosedyn, mot illa­ mående och sömnproblem hos gravida.

Medicinen visade sig ha svåra bieffekter, som missbildningar hos fostren.

Fysiska funktionsnedsättningar En fysisk funktionsnedsättning innebär att personen på något sätt har en nedsatt fysisk förmåga. Det kan bero på en olycka eller en sjukdom. Det kan också ha skett i samband med födseln eller redan i fosterstadiet. Fysiska funktions­­nedsättningar är syn- och hörselnedsättningar, rörelse­nedsättning, cerebral pares och ryggmärgsbråck, för att bara nämna några.

Synnedsättning Synnedsättningar kan variera både i storlek och vad de beror på. De kan bero på

s medfödda nedsättningar s sjukdomar s skador.

Det är individuellt hur påverkad personen är av sin synnedsättning. Därför behöver samhällets stöd också vara individuellt anpassat.

fysisk funktionsnedsättning En funktionsnedsättning som påverkar hur man kan röra, kontrollera och använda kroppen.

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

Många människor behöver korrigera sin syn med hjälp av glasögon eller linser. Om du trots glasögon och god belysning har svårt att läsa en text eller uppfatta din omgivning så har du en synnedsättning.

I Sverige finns syncentraler. De arbetar för att underlätta vardagssituationer för personer med synnedsättning. Det kan gälla att prova ut hjälpmedel, som lampor och datorer. Det punktskrift Skriftspråk där bokstäverna består av upphöjda punkter som man kan känna med fingrarna. På så sätt läser man med händerna. rättighet En garanti i lagstiftning för att någon har rätt till någonting.

kan också vara att utbilda i punktskrift och att ge stödsamtal.

Syncentralen kan hjälpa till med träning i att sköta vardagliga sysslor i hemmet. Den ger också information om rättigheter, som ledsagarservice och hemtjänst.

Hörselnedsättning Även hörselnedsättningar kan variera i storlek och vad de beror på. Man räknar med att en miljon människor i Sverige har hörselnedsättning. Nedsättningen kan variera från mindre problem med hörseln till dövhet. En tredjedel av dessa människor använder hörapparat. En hörselskada kan

s vara medfödd s ha kommit genom skada s bero på åldern.

Varje år föds 200 barn som behöver hörapparat, cochlea-implantat Ett hjälpmedel som man opererar in för att stärka hörsel hos någon med allvarlig hörselnedsättning.

cochlea-implantat och/ eller teckenspråk. Ett cochlea-implantatär en inopererad hörapparat som leder signaler direkt till hörselnerven.

Med cochlea-implantat kan en helt döv individ lära sig höra och prata.

21

22

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

Teckenspråk är inte internationellt. Därför pratas 160 olika teckenspråk i världen. (Du kan läsa mer om teckenspråk och alternativ kommunikation i kapitlet ”Sinnesstimulering”).

Hörselskadade kan få hjälp med att prova ut hörapparater, träning i teckenspråk, samtalsstöd och mycket mer på Hörcentraler runt om i Sverige.

Cerebral pares Cerebral pares förkortas med CP. Pares betyder förlamning på latin och cerebral innebär att förlamningen har med hjärnan

förlamning När en muskel eller grupp av muskler helt slutar att fungera och blir orörliga.

att göra.

CP beror på en skada i hjärnan som tillkommit innan två års ålder. Det kan antingen vara innan födseln, under förlossningen eller tidigt i barnets liv. Den vanligaste orsaken

Ridterapihar visat sig ge goda effekter för personer med en CPskada. Ridningen kan

till CP inträffar redan innan förlossningen. Den kan höra

bland annat förbättra

samman med infektioner, cirkulationsproblem, genetiska

muskelstyrka, kropps-

faktorer eller för tidig födsel.

uppfattning och gång­ förmåga.

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

Precis som vid andra former av funktionshinder varierar det hur stor omfattning CP har för en person. Det finns de som endast upplever svårigheter med en fot. Några kan vara påverkade i halva kroppen och andra i kroppen som helhet.

En del har CP i kombination med ett annat funktionshinder som IF. De flesta med CP har inte någon intellektuell funktionsnedsättning. Däremot är det vanligt att en person med CP också har någon annan form av funktionshinder. Det kan vara talsvårigheter, epilepsi eller svårigheter att tolka sinnesintryck.

CP delas in i tre grupper. Det är inte ovanligt att vissa individer kan tillhöra alla tre grupperna: 1. Spastisk CP: När en person har spastisk CP är kroppens muskler både svagare och mer spända än vanligt. I muskler som fungerar väl samarbetar böj- och sträckmuskler så att personen kan slappna av i sina muskler. Hos en person spasticitet Ofrivilliga spänningar i muskler. Det kan göra det svårt att röra eller använda dem.

med spasticitet så kan den ena eller andra sortens muskler ta över. Det kan göra det svårt att till exempel slappna av eller sträcka ut en muskel.

2. Dyskinetisk CP: Ofrivilliga rörelser av kroppen, munnen och/eller svalget. Musklernas spänning varierar från väldigt låg till väldigt hög. Det kan orsaka att kroppen fastnar i förvridna positioner.

3. Ataktisk CP: Den minst vanliga formen av CP. Den innebär balanssvårigheter, svårigheter att samordna sina rörelser och skakiga rörelsemönster.

CP innebär en permanent skada, men symtomen och uttrycken kan variera ju äldre personen blir. När man behandlar CP försöker man mildra symtomen genom medicin, habilitering och/eller kirurgi.

23

24

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

Ryggmärgsbråck Ryggmärgsbråck beror på en fosterskada. Den uppkommer redan i den tredje eller fjärde graviditetsveckan. Den innebär att det skapas en utbuktning, en bråcksäck, på fostrets rygg.

Bråcksäcken innehåller ryggmärg, ryggmärgshinna och nervtrådar. Ryggmärgsbråcket kan vara mer eller mindre stort. Om bråcket är litet och sitter långt ner på barnets rygg behöver det inte innebära så stor påverkan för barnet.

Ryggmärgsbråck drabbar cirka 15–20 barn per år. Man upptäcker det ofta vid ultraljudsundersökning av fostret runt vecka 18. Det kan vara ärftliga orsaker till ryggmärgsbråcket.

Men det kan också höra samman med mammans näringstillstånd. Därför rekommenderas svenska kvinnor att äta B-vitaminet folsyra redan när de planerar att försöka bli gravida.

Ryggmärgsbråck medför ofta ett funktionshinder.

I Sverige föds mellan 15–25 barn med ryggmärgsbråck varje år.

1. OLIKA FUNKTIONS­N EDSÄTTNINGAR

Funktionshindren kan se olika ut och beror på hur stort ryggmärgsbråcket är och var på ryggen det sitter.

Vanliga symtom när någon har ryggmärgsbråck är

s problem med ryggen och höfterna s förlamning s epilepsi s intellektuell funktionsnedsättning s att ha svårt med urinen och avföringen s att ha svårt att känna smärta.

80 procent av de barn som föds med ryggmärgsbråck har också vattenskalle. Det betyder att de har mer vätska i hjärnan än vad andra barn har. Vätskan skapar ett tryck i hjärnan. Man behandlar trycket genom att operera barnet snart efter förlossningen.

Om barnet föds utan hud på ryggmärgsbråcket opererar man också ryggmärgsbråcket snart efter förlossningen. Det är för att barnet inte ska drabbas av infektioner i ryggmärgen eller hjärnan.

Yrkesmöjligheter och professionellt förhållningssätt Inom vårdsektorn finns det många yrken som på olika sätt är inriktade på att förbättra livsvillkoren för människor.

För en person med funktionshinder kan kontakter med personer inom dessa yrken vara avgörande för att kunna vara en del av samhället, och få den hjälp personen har rätt till. Exempel på sådana yrken är specialpedagoger, arbetsterapeuter, assistenter, psykologer, hörsel- och synpedagoger, fysioterapeuter, logopeder, vårdbiträden, sjuksköterska och läkare.

25

26

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Det finns många möjligheter för den som vill arbeta med människor som har funktionsnedsättningar.

För att hjälpa människor genom hela livet kan arbetsplatserna variera för personer som arbetar inom de här yrkena. Det kan vara att arbeta i någons hemmiljö, på förskola, skola, arbetsplatser, särskilda boenden, äldreomsorg och vårdboenden.

Teamarbete och samverkan Många av de professioner som nämns ovan arbetar på olika sätt i team (arbetsgrupper). Det innebär att olika yrken samarbetar under kortare eller längre tid för att tillsammans nå ett visst mål för en brukare eller patient.

Teamarbetet kan vara tydligt i en akut vårdsituation. Då arbetar läkare och sjuksköterskor tillsammans med tydliga roller. Ett teamarbete kan pågå under kort eller lång tid.

237

Register A

biologiska kön 170

F

ADHD 12

boendestöd 128

folsyra 24

ADHD/ADD 10

Braille, Louise 165

funktionshinder 9

AKK, alternativ och kom-

brailleskrift 164

funktionsnedsättning 9

brukare 26, 29

funktionsvariation 232

pletterande kommuni-

fysioterapeut 25

kation 138 aktivitetsersättning 200

C

fysisk förmåga 20

alternativ och komplette-

cerebral pares 20

fysisk tillgänglighet 147 färdtjänst 116

rande kommunikation, AKK 62 Alternativ och komplette-

D daglig verksamhet 127, demokratisk människosyn 28

anpassad grundskola 53, 198 anpassad gymnasieskola

G GAKK; grafisk alternativ

digitala hjälpmedel 150

kompletterande kom-

diskrimineringslagen

munikation 161

146, 188

198 Arbetsmiljöverket 147

180

206

rande kommunikation – AKK 138

Förenta Nationerna, FN

DO, Diskriminerings­ ombudsmannen 146

arbetsterapeut 25, 27, 28

H handledning 30

assistansersättning 199

dyskinetisk CP 23

hemtjänst 128

assistent 25

dövblinde 164

hjälpmedel 42

ataktisk CP 23

dövblindhet 134

homo-, bi- och hetero­

autism 10

dövhet 21

sexuell 170 hot 30

B

E

högteknologisk 161

Barnkonventionen 186

elevhälsan 10

hörapparat 22

bedömningar 10

epilepsi 25

hörselnedsättning 21, 56,

beteendediagnos 10

”Ett samhälle för alla” 224

bildscheman 162

eugenik 220

bildtelefoni 150

132 hörsel- och synpedagog 25

238

REGISTER

I

L

O

icke-verbal kommunika-

lagen om bostadsanpass-

omvårdnadsbidrag 199

tion 64

ningsbidrag 192

identitet 41, 71, 77, 94

lagen om färdtjänst 194

P

identitetskris 79, 91

lagen om riksfärdtjänst

patient 26, 29

implantat 56

195

personlig assistans 116

impulser 41

ledarhund 130

positiv självbild 95

impulskontroll 10, 12

ledsagarservice 127

professionellt förhåll-

informativ tillgänglighet

ledsagning 148

149 intellektuell funktionsnedsättning (IF) 18

livsvillkor 106

psykisk ohälsa 174

logoped 25, 63

psykolog 10, 25, 27, 30

LSS (lagen om stöd och

psykosocial tillgänglighet 150

service) 19, 203

internationella konventioner 180

ningssätt 28, 29

lågteknologisk 161

punktskrift 58, 164

intryck 160

läkare 10, 25

K

M

KBT, kognitiv beteende­

medicinska diagnoser 10

sexuell upplysning

merkostnadsersättning

171

terapi 11 kommunikation 15, 29

RFSU, Riksförbundet för

201

kommunikationsvägar 161

MFD, Myndigheten för

kommunikativ funktions-

delaktighet 147

nedsättning 38, 61,

motorisk förmåga 40

het 150 koncentration 12

ryggmärgsbråck 20, 24

S samtyckeslagen 173 samverkansmöte 28

136 kommunikativ tillgänglig-

R

sensorisk funktionsned-

N negativ självbild 96 neuropsykiatrisk funk-

sättning 38, 129 sex 171

kontaktperson 127

tionsnedsättning 10,

sinnen 160

Konventionen om rättig-

38, 47

sinnesstimulering 160

heter för personer med

NPF 10

sjukersättning 200

funktionsnedsättning

sjuksköterska 25

181

självbild 71

kurator 28, 30

självförtroende 74 Skolinspektionen 147

REGISTER

skollagen 197

synnedsättning 20, 56, 131

skolpsykolog 28 Skolverket 147

syntolkning 145

socialförsäkringsbalken 199 socialtjänstlagen, SoL 206

U underaktivitet 13 uppmärksamhet 10 utveckling 39

T

utvecklingsländer 186

TAKK, tecken som alter-

utvecklingsstörning 18

socialt samspel 40

nativ och komplette-

spastisk CP 23

rande kommunikation

V

speciallärare 28

162

vattenskalle 25

taktilt teckenspråk 132

Vipeholms anstalt 222

team 26

våld 30

specialskola 199

teamarbete 26

välfärdsteknologi 150

språkstörning 10, 61

teckenspråk 21, 22, 162

språkutveckling 15

teckentolkning 145

sterilisering 220

tics 17

stimulering 160

tillgänglighetsanpassa 152

studie- och yrkes­

totalkonversation 150

vägledare 28

Tourettes syndrom 10

specialpedagog 25, 27, 28, 30, 153

syndrom 10

träning 109

239

240

Bildförteckning 8 Westend61/Getty Images 11 SanyaSM/Getty Images 12 Klaus Vedfeldt/Getty Images 14–15 Stephen Simpson/Getty Images 16 Johnér/Getty Images 17 Rich Fury/Getty Images 18 Drazen_/Getty Images 19 Maskot/Getty Images 20 UPI/TT 22 Antti Aimo-Koivisto/LEHTIKUVA/TT 26 SolStock/Getty Images 27 Maskot/Johnér 28 Scandinav/Johnér 29 FatCamera/Getty Images 36, 39 Johnér/Getty Images 41 Maskot/Getty Images 48–49 Jörgen Wiklund/Johnér 63 Fat Camera/Getty Images 65 Anna Roström/Johnér 70 Plattform/Johnér 75 Anna Johnsson/Johnér 78 Maskot/Getty Images 80 Johnér/Getty Images 83 Drazen_/Getty Images 87 sot/Getty Images 97 Maskot/Getty Images 104 Jenny Gaulitz/Johnér 107 Plattform/Johnér 109 Maskot/Getty Images 113 Alexandre Syenchuk/ Shutterstock.com 119 Maskot/Getty Images 121 Erland Vinberg/TT

125 Michael Skoglund/TT 127 Plattform/Johnér 133 Christian Örnberg/XP/TT 137 Ingvar Karmhed/SvD/TT 144 Anders Andersson/Scandinav/TT 148–149 Yunio Baro Gomez/Getty Images 150 Nixon Johansen Caceres/Johnér 151 Melker Dahlstrand/Bildhuset/TT 152 Ulf Palm/TT 158 Burak Karademir/Getty Images 163 NTB/TT 164 Lucienne Filipi. Apic/Hulton Fine Art/Getty Images 168 manonallard/Getty Images 171 Henrik Montgomery/TT 178 Paula Bronstein/Getty Images 183 Jonas Lindkvist/DN/TT 191 Jeppe Gustafsson/TT 198 zoranm/Getty Images 200 vieninsweden/Shutterstock.com 212 Atlantide Phototravel/Getty Images 216 DEA Picture Library/Getty Images 217 Jakob Silberberg/Getty Images 219 Fredrik Funck/DN/TT 221 akg-images/TT 222 Ingvar Andersson/DN/TT 225 Lotte Fernvall/AB/TT 227 AFP/Getty Images 228 Mike Coppola/Getty Images Övriga foton: Shutterstock.com

978-91-47-14259-0 © 2021 Jenny Lemne Larsson, Jesper Sandström och Liber AB Projektledare: Cecilia Söderpalm-Berndes Förläggare: Anna Klöble Bildredaktör: Marie Olsson Formgivning: Anna Hild Omslag: Anna Hild Omslagsfoto: Shutterstock.com Textbearbetning: Bibbi Fagerström Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Livonia, Lettland 2021

Första upplagan 1 Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 90 00 E-post: kundservice.liber@liber.se

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1 hjälper dig att få grundläggande kunskaper om området inför ditt kommande arbete inom vård- och omsorg.

Läromedlet tar upp olika typer av funktionsnedsättningar, såväl fysiska som intellektuella. Det tar även upp viktiga frågor om självbild och identitet samt livsvillkor och utvecklingsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet är en viktig faktor som bland annat avgör om alla eller bara en viss del av befolkningen kan delta i samhällets olika aktiviteter. Som skydd för individen finns både konventioner och lagar. Detta har fått ett eget kapitel. Boken avslutas med ett kapitel om funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv.

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1 har ett lätttillgängligt språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter. Uppgifterna syftar till att befästa kunskapen, väcka vidare intresse och träna förmågan att hitta ytterligare kunskap i ämnet, även efter utbildningen. Det finns också tips för vidare läsning.

Läromedlet vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller Vård- och omsorgsutbildningen på komvux.

På liber.se finns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.

Lemne Larssn & Sandström Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning 1

& Jenny Lemne Larsson Jesper Sandström

1

h c o a g å m r ö f s n o Funkti g n i n t t ä s d e n s n o i t funk