9789147142583 by Smakprov Media AB

Gudrun Arvidsson

Anatomi och fysiologi 1 Anatomi och fysiologi 1 ger grundläggande kunskaper om hur människans kropp är uppbyggd och hur den fungerar. Boken ger även grundläggande kunskaper om läkemedel, läkemedelshantering och om hur man förebygger smittspridning. Läsaren tränar

Gudrun Arvidsson

Anatomi och fysiologi

också sin förmåga att använda medicinska termer.

Anatomi och fysiologi 1

Läromedlet har ett lättillgängligt språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver människokroppens uppbyggnad och funktion. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter. Uppgifterna syftar till att befästa kunskapen, väcka vidare intresse och träna förmågan att hitta ytterligare kunskap i ämnet, även efter utbildningen. Läromedlet vänder sig till elever som läser vårdoch omsorgsprogrammet på gymnasiet eller komvux, men kan med stor behållning även läsas av redan yrkesverksamma inom vården och andra som är intresserade av ett grundläggande läromedel i anatomi och fysiologi. På liber.se finns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.

Best.nr 47-14258-3 Tryck.nr 47-14258-3-01

9789147142583_anatomi och fysiologi_oms.indd Alla sidor

2021-10-26 12:54

Förord Anatomi och fysiologi 1 ger grundläggande kunskaper om hur människans kropp är uppbyggd och hur den fungerar. Boken ger även grundläggande kunskaper om läkemedel, läkemedelshantering och om hur man förebygger smittspridning. Innehållet i boken utvecklar även förmågan att använda medicinsk terminologi. Språket är lättläst och tydligt för olika typer av läsare, även för dig som har svenska som andraspråk. Svåra ord förklaras i marginalen och medicinska termer är i så stor utsträckning som möjligt skrivna på svenska. Boken innehåller uppgifter som är konkreta och relevanta för dig som kommer att arbeta som undersköterska eller vårdbiträde. Arbete inom vård och omsorg innebär ett livslångt lärande. Bokens uppgifter är därför avsedda att träna din förmåga att, även efter utbildningen, hitta den kunskap du är i behov av. Anatomi och fysiologi 1 är avsedd för gymnasiekursen med samma namn och även anpassad för de nationella yrkespaketen för arbete som vårdbiträde och undersköterska. Till varje kapitel finns en tydlig redogörelse för vilket centralt innehåll det behandlar. Mitt mål har varit att skriva en bok som är på rätt nivå för målgruppen. Jag hoppas därför att boken ska ge de grundläggande kunskaper som behövs för arbetet som vårdbiträde och att den ska vara en bra grund för fortsatta studier till undersköterska. Oskarshamn 2021 Gudrun Arvidsson

9789147142583_Anatomi_inl.indd 3

2021-10-19 16:07

Innehåll DEL I

Anatomi och fysiologi 7 1. Celler, vävnader och organ 9 Cellens delar 12 Vävnader 15 Organ och organsystem 19

2. Huden 23 Överhuden 24 Läderhuden 25 Underhuden 26 Körtlar i huden 26 Naglar 27 Hår 27

3. Nervsystemet 31 Nervsystemets indelning 32 Nervcellen 33 Nervimpulsen 35 Centrala nervsystemet 35 Hjärnan 36 Hjärnhinnorna 38 Ryggmärgen 39 Perifera nervsystemet 40 Autonoma nervsystemet 40

4. Sinnesorganen 47 Sinnescellen 47 Lukt 48 Smak 49 Hörsel 51 Balans 53 Syn 54 Känsel 56

9789147142583_Anatomi_inl.indd 5

5. Hormonsystemet 63 Uppbyggnad 63 Hormoner 65 Hypotalamus och hypofysen 65 Sköldkörteln 67 Bisköldkörtlarna 67 Binjurarna 67 Bukspottkörteln 68 Könskörtlarna 70

6. Skelettet 75 Uppbyggnad 75 Skelettets indelning 77 Olika skelettben 79 Lederna 82

7. Musklerna 87 Skelettmuskulatur 88 Glatt muskulatur 89 Hjärtmuskulatur 89 Muskler i kroppen 90 Muskelarbete 90

8. Cirkulationen 97 Cirkulationssystemets uppbyggnad 97 Hjärtat 98 Blodomloppet 105

9. Blodet 111 Blodets sammansättning 111 Blodgrupper 115

10. Lymfsystemet 119 Lymfkärl och lymfvätska 119 Lymfatisk vävnad 120

2021-10-19 16:07

11. Andningen 125 Luftvägarna 125 Alveolerna 130 Lungorna 131 Ventilationen 131

DEL 2

Läkemedel och läkemedelshantering 173 15. Läkemedel 175

12. Matspjälkningen 137 Matspjälkningsprocesser 138 Munhålan 140 Svalget och matstrupen 141 Magsäcken 142 Bukspottkörteln 144 Lever och galla 144 Tarmen 145

Läkemedelsnamn 176 Klassificering av läkemedel 176 Läkemedelsformer 177 Vad händer med läkemedlet i i kroppen? 178 Administrationssätt 179 Biverkningar 181 Läkemedelshantering 182 Bestämmelser kring delegering 184

13. Njurarna och urinvägarna 153 Njurarna 153 Njurarnas uppbyggnad 154 Njurarnas funktion 155 Urinvägarna 156 Urinledare 157 Urinblåsan 157 Urinröret 158 Blåstömning 158

14. Fortplantningen 163 Könsorganen 163 Mannens könsorgan 164 Mannens könshormoner 166 Kvinnans könsorgan 167 Kvinnans könshormoner 169 Menstruationscykeln 170

DEL 3

Smitta och smittspridning 191 16. Smitta och smittspridning 193 Mikroorganismer 193 Bakterier 194 Virus 196 Svampar 197 Parasiter 198 Smittkedjan 199 Smittvägar 200 Att förebygga smitta 202 Basala hygienrutiner och klädregler 203 Städning och rengöring 209 Desinfektion 210 Register 216

9789147142583_Anatomi_inl.indd 6

2021-10-19 16:07

DEL I

ANATOMI OCH FYSIOLOGI För att förstå hur människokroppen ser ut och fungerar behöver man kunskaper i anatomi och fysiologi. Anatomi är kunskapen om kroppens uppbyggnad och struktur, och fysiologi handlar om kroppens funktion. I arbete inom vård och omsorg behöver man kunskaper om hur människans kropp utvecklas under olika delar av livet, och hur skador och sjukdomar påverkar kroppen. Då behöver man förstå sambandet mellan hur kroppen är uppbyggd och hur den fungerar. Del 1 ger grundläggande kunskaper om hur människokroppen är uppbyggd och fungerar, samt om människans normala fysiska utveckling. Innehållet i kapitlet utvecklar även förmågan att använda medicinsk terminologi.

terminologi ord som används inom ett särskilt område, som t ex medicin

9789147142583_Anatomi_inl.indd 7

2021-10-19 16:07

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler.

9789147142583_Anatomi_inl.indd 8

2021-10-20 07:52

Celler, vävnader och organ Cellen är livets minsta beståndsdel. En människa innehåller över hundra miljarder celler. Varenda cell är som ett mirakel. Ditt liv började med att en sädescell och en äggcell förenades. Den befruktade äggcellen började sedan dela sig och bilda fler och fler celler.

Kunskapsmål i detta kapitel • Grundläggande om människokroppens uppbyggnad och funktion. • Grundläggande medicinsk terminologi.

Den allra minsta enheten av något levande kallas cell. En organism en levande varelse

levande organism kan bestå av en enda cell. Celler kan också samarbeta och bilda flercelliga organismer som till exempel en växt eller en människa. Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. Varje cell i människokroppen är en egen levande enhet som har förmåga att sköta sin egen ämnesomsättning. Det betyder att den kan ta upp ämnen för att bilda energi, och göra sig av med restprodukter. Cellen kan också föröka sig och ge upphov till nya celler. En del celler har även förmåga att röra sig och reagera på olika retningar (stimuli). De flesta celler är så små att man inte kan se dem om man inte använder ett mikroskop. De enda celler som är så stora att man kan se dem med blotta ögat är äggcellerna. Cellerna

9789147142583_Anatomi_inl.indd 9

2021-10-19 16:07

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

har olika funktioner och specialiserade uppgifter i kroppen. Därför ser inte alla celler likadana ut. Vissa celler ansvarar till exempel för att ta upp näring, och andra är specialiserade på att ta emot information av olika slag. Cellerna i kroppen kan kommunicera med varandra genom olika system.

Människokroppen är uppbyggd av många olika celltyper, som muskelceller, blodceller och nervceller.

Celler med olika uppgifter bildar tillsammans vävnader i kroppen, till exempel muskelceller som bildar muskelvävnad eller nervceller som bildar nervvävnad. De olika vävnaderna bildar organ som exempelvis hjärta, lungor och njurar. Organen kan knytas samman till organsystem som samarbetar för att utföra en speciell uppgift. Exempel på organsystem är cirkulationssystemet och matspjälkningssystemet. Organsystemen bildar tillsammans den kompletta människokroppen.

9789147142583_Anatomi_inl.indd 10

2021-10-19 16:07

1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

Kroppens organsystem.

Urinvägssystemet

Lymfsystemet

Matspjälkningssystemet

Cirkulationssystemet

Andningssystemet

Skelettsystemet

9789147142583_Anatomi_inl.indd 11

Huden

Nervsystemet

Hormonsystemet

Fortplantningssystemet

Muskelsystemet

2021-10-19 16:07

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Cellens delar I en cell finns det olika delar, eller små ”organ”, som kallas organeller. De har olika uppgifter som är viktiga för att cellen ska fungera. Cellkärna – De flesta celler i människokroppen har en cellkärna, men vissa celler, som till exempel muskelceller, kan ha flera kärnor, och röda blodkroppar saknar cellkärnor. Från cellkärnan styrs det mesta som händer i cellen. Cellkärnan innehåller arvsanlag i form av kromosomer. En kromosom består av långa trådar som är uppbyggda av DNA (deoxiribonukleinsyra). Delar av kromosomerna kallas för gener. Generna innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. Det är generna som avgör hur en person ser ut och vilka egenskaper personen har. Cellmembran – Cellens yttersta hölje kallas cellmembran. Cellmembranet fungerar som ett skydd mot omgivningen. Cellmembranet är inte helt tätt. Små partiklar kan skickas ut eller in genom speciella kanaler. I cellmembranet finns också

partiklar mycket små delar av något

särskilda mottagare, så kallade receptorer, som kan fånga upp och sända vidare information till cellens inre. arvsmassa, DNA

Arvsmassa, DNA. 23 kromosomer från mamma 23 kromosomer från pappa cell

cellkärna kromosom

9789147142583_Anatomi_inl.indd 12

2021-10-19 16:07

1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

Cellplasma – Cellplasman är en vätska som fyller ut och ger stabilitet åt cellen. Cellplasman består av vatten, salter och proteiner. Cellplasma kallas också cytoplasma. Ribosom – I ribosomerna bildas proteiner. Protein har många funktioner i kroppen, till exempel som byggnadsmaterial i cellerna. Mitokondrie – Mitokondrierna fungerar som cellens energifabrik. Här bildas energi genom förbränning av näringsämnen. Energin är nödvändig för att leva. Lysosom – Lysosomerna kan kallas för cellens reningsverk. De bryter ner skadade organeller och cellens avfall och för ut det ur cellen.

Schematisk bild av en cell. cellmembran cellkärna

cytoplasma

mitokondrie

lysosom

9789147142583_Anatomi_inl.indd 13

ribosomer

2021-10-19 16:07

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Celldelning För att kroppen ska kunna växa måste celler ha förmåga att dela sig. Celldelning är också nödvändig för att gamla celler ska kunna bytas ut. Från början har kroppen bildats från en enda cell, den befruktade äggcellen, som sedan har delats gång på gång. Celldelningen är mycket noggrant kontrollerad av särskilda gener inne i cellen. Vissa gener ger signaler till cellen när den ska börja dela sig. Andra ger signaler när det är dags att stoppa celldelningen. När till exempel ett sår läks, börjar celler runt såret dela sig och bilda nya celler. När såret är läkt stoppas celldelningen. Celler delar sig olika ofta. Vissa typer av celler delar sig inte alls och förnyar sig inte genom celldelning. Det gäller till exempel nervceller. Andra celler, som exempelvis hudceller, delar sig varje dygn. Celldelning kan ske på två olika sätt: mitos och meios. Den vanliga celldelningen kallas mitos. Den innebär att kroppsceller delar sig till två nya, identiskt lika celler. Det sker när kroppen växer och när gamla celler behöver ersättas. Meios är den andra typen av celldelning. Den sker när könsceller delar sig. Vanlig celldelning. cell

celldelning

celler med 46 kromosomer

9789147142583_Anatomi_inl.indd 14

Delning av könsceller. könscell

celldelning

celler med 23 kromosomer

2021-10-19 16:07

1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

Vävnader Celler med likadana egenskaper är samlade i olika vävnader. Det finns fem huvudgrupper av vävnad:

s s s s s

epitelvävnad stödjevävnad muskelvävnad nervvävnad flytande vävnad.

Epitelvävnad Epitelvävnad finns i flera delar av kroppen och kan delas in i ytepitel och körtelepitel. Ytepitel täcker och skyddar de yttre och inre kroppsytorna. Exempelvis huden och slemhinnorna består av den här typen skikt lager

av vävnad. Epitelvävnaden är uppbyggd av celler som ligger tätt intill varandra. Viss epitelvävnad består av endast ett skikt med celler, och en annan typ består av celler som ligger i flera skikt. Epitelvävnaden med bara ett skikt finns till exempel i de minsta blodkärlen, kapillärerna. Det tunna skiktet gör att olika ämnen lätt kan passera genom blodkärlsväggen. Epitel med flera skikt är motståndskraftigare mot påfrestningar och finns exempelvis i huden och i urinvägarna.

sekret vätska som produceras (utsöndras) av kroppen

Körtelepitel är vävnad som bildar körtlar. Cellerna i den här vävnaden kan producera sekret som utsöndras från körteln. Kroppens körtlar kan delas in i två olika typer, beroende på hur sekretet transporteras från körteln. Exokrina körtlar har utförsgångar som sekretet utsöndras genom på kroppens inre eller yttre ytor. Exempel på exokrina körtlar är spottkörtlar och svettkörtlar.

9789147142583_Anatomi_inl.indd 15

2021-10-19 16:07

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Endokrina körtlar saknar utförsgångar och skickar sina sekret, som kallas hormoner, direkt ut i blodet. Exempel på endokrina körtlar är sköldkörteln och binjurarna.

Stödjevävnad Stödjevävnad skyddar, stödjer och håller ihop olika delar av kroppen. Det finns flera typer av stödjevävnad:

s s s s

bindvävnad broskvävnad benvävnad fettvävnad.

Bindvävnad innehåller proteinfibrer som gör vävnaden stark och elastisk. Bindvävnad finns till exempel i underhuden och i ledband och senor.

elastisk som går att töja ut

Broskvävnad är både stark och böjlig. Brosk täcker ytorna inuti lederna i kroppen och gör att de tål påfrestningar bättre. Broskvävnad finns också i ytterörat, luftrören och mellan kotorna i ryggraden (diskarna).

Benvävnad.

9789147142583_Anatomi_inl.indd 16

2021-10-19 16:07

1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

Benvävnad är hård och ger stadga och stöd åt kroppen. Den skyddar också hjärnan, ryggmärgen och organen i bröstet och bäckenet. Benvävnad är både elastisk och stark. Fettvävnad lagrar fett som är ett viktigt energiförråd för kroppen. Fettvävnad fungerar också som stötdämpning och värmeisolering i kroppen. I fettvävnaden bildas och utsöndras vissa hormoner, till exempel ett hormon som reglerar vår aptit. Fettvävnad finns bland annat i underhuden och mellan organen i buken.

Muskelvävnad glatt hal och slät

Det finns olika typer av muskelvävnad i kroppen: glatt muskulatur, tvärstrimmig skelettmuskulatur och hjärtmuskulatur. Gemensamt för dem är att cellerna i vävnaden har förmåga att dra ihop sig så att olika delar av kroppen rör sig. Glatt muskulatur finns i väggen i magsäcken, tarmen, urinblåsan, livmodern och i blodkärlen. Den glatta muskulaturen styrs av bland annat nervsystemet, och vi kan inte påverka den med vår vilja. Tvärstrimmig skelettmuskulatur bygger upp musklerna i till exempel armar och ben. Skelettmuskulaturen styrs av viljan och arbetar snabbt, men är inte särskilt uthållig. Hjärtmuskulatur finns bara i hjärtat. Den drar ihop sig regelbundet för att transportera blodet från hjärtat. Hjärtmuskulatur är både uthållig och snabb, men vi kan inte påverka den med viljan.

Olika typer av muskelvävnad.

skelettmuskulatur

9789147142583_Anatomi_inl.indd 17

hjärtmuskulatur

glatt muskulatur

2021-10-19 16:07

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Nervvävnad.

Nervvävnad I nervvävnad finns nervceller och stödjeceller, så kallade gliaceller. Nervvävnaden bygger upp nervsystemet, som består av hjärna, ryggmärg och nerver. Nervcellerna har långa utskott som når långt utanför själva cellkroppen. De har förmåga att bilda nervimpulser som är svag elektisk ström. Nervimpulserna leds vidare i nervcellens långa utskott till andra nervceller, till muskler eller körtlar. Nervvävnaden styr kroppens funktioner genom att information skickas från hjärnan ut till kroppens alla delar.

Flytande vävnad

Flytande vävnad. röda blodkroppar

Blod och lymfvätska är kroppens flytande vävnad. Blodet består av blodceller som finns i flera olika typer, och blodplasma består till största delen av vatten. Blodet tar upp, binder och transporterar olika ämnen i kroppen. Det kan till exempel vara syre, koldioxid, näringsämnen och restprodukter. Lymfvätska finns i lymfkärlssystemet som är en del av kroppens immunförsvar.

9789147142583_Anatomi_inl.indd 18

vita blodkroppar

2021-10-19 16:07

1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

Organ och organsystem Kroppens vävnader bildar organ som har olika funktioner. Exempel på organ är hjärta, lever, njurar och lungor. Organen bildar organsystem som har olika uppgifter i kroppen.

Andningsorganen har som huvuduppgift att ge kroppens celler syre och att transportera bort koldioxid.

Matspjälkningsorganen ser till att kroppen får näringsämnen så att den får energi och kan byggas upp.

Utsöndringsorganen för bort restprodukter som kroppen inte behöver.

Rörelseapparaten som består av skelett och muskler ser till att kroppen kan röra sig.

Cirkulationssystemet transporterar syre och näring till cellerna. Det sköter också transport av restprodukter från kroppen.

Nervsystemet och hormonsystemet reglerar olika funktioner i kroppen.

Sinnesorganen ger information om hur vi upplever vår omgivning.

Immunsystemets uppgift är att försvara kroppen mot olika mikroorganismer.

Fortplantningssystemet producerar könshormoner och könsceller och används vid fortplantningen, det vill säga bildandet av en ny människa.

Huden utgör det skikt som skyddar kroppen mot omgivningen.

9789147142583_Anatomi_inl.indd 19

2021-10-19 16:07

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

S A M M AN FATT N I N G

Den allra minsta enheten av något levande kallas cell. Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler.

Varje cell i människokroppen är en egen levande enhet. Celler kan sköta sin egen ämnesomsättning, föröka sig och kan även ha förmåga att röra sig och reagera på olika retningar.

Cellerna är specialiserade på olika funktioner. Därför ser inte alla celler likadana ut. Celler med olika uppgifter bildar tillsammans vävnader i kroppen.

De olika vävnaderna bildar organ som exempelvis hjärta, lungor och njurar. Olika organ bildar tillsammans organsystem som samarbetar för att utföra en speciell uppgift i kroppen.

I en cell finns det olika delar som kallas organeller och som är viktiga för att cellen ska fungera.

Celler har förmåga att dela sig. Celldelning kan ske på två olika sätt: mitos och meios.

Celler med likadana egenskaper är samlade i olika vävnader. Det finns fem huvudgrupper av vävnad: epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad, nervvävnad och flytande vävnad.

Epitelvävnad finns i flera delar av kroppen och kan delas in i ytepitel och körtelepitel. Ytepitel täcker och skyddar de yttre och inre kroppsytorna. Körtelepitel är vävnad som bildar körtlar.

Stödjevävnad skyddar, stödjer och håller ihop olika delar av kroppen. Det finns flera typer av stödjevävnad: bindvävnad, broskvävnad, benvävnad och fettvävnad.

Cellerna i muskelvävnad har förmåga att dra ihop sig så att olika delar av kroppen rör sig. Det finns olika typer av muskelvävnad i kroppen: glatt muskulatur, tvärstrimmig skelettmuskulatur och hjärtmuskulatur.

Nervvävnad bygger upp nervsystemet: hjärna, ryggmärg och nerver. Nervvävnad består av nervceller och gliaceller.

Kroppens flytande vävnad består av blod och lymfvätska.

9789147142583_Anatomi_inl.indd 20

2021-10-19 16:07

1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

Träna begrepp Arbeta med begreppen i marginalen, antingen på egen hand eller tillsammans med en klasskamrat. Beskriv med egna ord vad begreppen innebär och sätt in dem i förklarande meningar. Du kan använda kapitlets text som stöd. Sök också gärna i andra säkra källor.

Repetera 1. Varför ser inte alla celler i kroppen likadana ut? 2. Vad är en vävnad? 3. Vad är ett organ? 4. Vad är ett organsystem? 5. Beskriv hur en cell är uppbyggd och vilken funktion cellens olika delar har. 6. Vad är DNA, gener och kromosomer? 7. Beskriv olika typer av vävnad och var de finns i kroppen. 8. Vad är skillnaden mellan endokrina och exokrina körtlar?

F Ö R D JU PA 1. När celler delar sig följer delningen ett tydligt mönster. Ta reda på mer om hur celldelning fungerar. Lär dig mer om vanlig celldelning (mitos) och om celldelning som leder till könsceller (meios). 2. En stamcell är en cell som kan skapa exakta kopior av sig själv, men som också kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen. Det kan vara till exempel hjärtmuskelceller, blodceller eller nervceller. Man kan transplantera att flytta vävnader eller organ till ett annat ställe i kroppen eller till en annan människa

9789147142583_Anatomi_inl.indd 21

transplantera stamceller för att behandla vissa former av cancer och andra sjukdomar. Ta reda på mer om hur en stamcellstransplantation går till.

2021-10-19 16:07

220

Bildförteckning Omslagsbild: Maskot/Johnér 8 Leonardo da Vinci. Stuart Gregory/

194 Lars Pehrson/SvD/TT

Getty Images

197 Mediscan/Alamy Stock Photo/TT

16 Steve Gschmeissner/SPL/TT

198 Jörgen Wiklund/Johnér

22 Johnny Greig/E+/Getty Images

208 Magnus Andersson/TT

27 Bele Olmez/Getty Images

210 Guido Mieth/Getty Images

30 Sven Hagolani/Getty Images 32 SPL/TT

Övriga foton: Shutterstock

41 J.A. Bracchi/Getty Images 46 Louise Helmfrid/Getty Images 57 Image Source/Getty Images 62 Westend61/Getty Images 74 Benne Ochs/Getty Images 86 Paul Bradbury/Caia Image/TT 92 Johnér/Getty Images 106 Neustockimages/Getty Images 110 Maskot/Johnér 115 Jessica Gow/TT 118 Marie Linnér/Scandinav/Johnér 124 John P Kelly/Getty Images 136 Maskot/Getty Images 152 Anna Kern/Johnér 162 Johnér/Getty Images 170 Annette Riedl/DPA//TT 174 ZenShui/Sigrid Olsson/ Getty Images 180 SPL/TT 183 Apoteket AB 185 Maskot/Getty Images 187 Jeppe Gustafsson/TT

9789147142583_Anatomi_inl.indd 220

2021-10-19 16:08

ISBN 978-91-47-14258-3 © 2021 Gudrun Arvidsson Projektledare: Anna Klöble och Cecilia Söderpalm-Berndes Bildredaktör: Marie Olsson Formgivning: Anna Hild Design Omslag: Anna Hild Design Omslagsfoto: Maskot/Johner Teckningar: Typoform AB Första upplagan 2

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Graphycems, Spanien 2021

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 11398 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

9789147142583_Anatomi_inl.indd 2

2021-10-28 07:47

Gudrun Arvidsson

Anatomi och fysiologi

också sin förmåga att använda medicinska termer.

Anatomi och fysiologi 1

Best.nr 47-14258-3 Tryck.nr 47-14258-3-01

9789147142583_anatomi och fysiologi_oms.indd Alla sidor

2021-10-26 12:54