Denna bok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurser Husbyggnad 1−3 i ämnet Husbyggnad. Hållbart byggande är en central del i boken, såväl att planera som att bygga med så liten påverkan på miljön som möjligt. Olika byggnadskonstruktioner tas upp och hur formbyggnad för gjutning av betongkonstruktioner kan utföras. Mätningsteknik för husbyggnad finns med, där olika hjälpmedel för att placera byggnader på ett korrekt sätt beskrivs. Digitaliseringen i byggbranschen och hur det kommer att påverka byggmetoder, inte minst projekteringen med exempelvis BIM, förklaras. Boken avslutas med ett kapitel om ombyggnadsprocessen. En viktig del i arbetet som byggare, då allt fler byggnader behöver byggas om för att möta dagens krav på bland annat energieffektivisering. Tillsammans med Libers digitala läromedel för kursen, som bland annat innehåller övningsuppgifter och inlämningsuppgifter, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kursen.
På Liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet.
Best.nr 47-14192-0 Tryck.nr 47-14192-0
4714192_Husbyggnad_1_3_Omslag.indd Alla sidor
HUSBYGGNAD
BYGG OCH ANLÄGGNING
HUSBYGGNAD 1–3
HUSBYGGNAD 1–3
1–3
2022-04-07 10:12
ISBN 978-91-47-14192-0 © 2022 Per-Olof Alvunger, Jan Jonsson, Tommy Svensson och Liber AB Framtaget i samverkan med BYN, Byggbranschens yrkesnämnd Börje Asprell Bibbi Fagerström FORMGIVARE Eva Jerkeman BILDREDAKTÖR Christer Lotzner, Mikael Myrnerts PROJEKTLEDNING Louise Westin PRODUKTIONSSPECIALIST Eva Runeberg Påhlman REDAKTÖR
TEXTBEARBETNING
Första upplagan 1 REPRO TRYCK
Repro 8 AB, Stockholm People Printing, Kina 2022
KOPERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 2
2022-04-07 14:35
Bildförteckning Outflow_Designs/Shutterstock 8 fossilfrittsverige.se 10 (1) Gary Alford/Shutterstock 10 (2) timothy auld/Shutterstock 13 sgbc.se 14 Nicholas Ahonen/Shutterstock 15 svanen.se 16 (1) FEBY 12 16 2 Semiglass/Shutterstock 17 Franck Boston/Shutterstock 19 Joe Mabel 23 josefkubes/Shutterstock 24 Al More/Shutterstock 26 envirodec.com 27 NTREEGUE Photography/ Shutterstock 30 Ari N/Shutterstock 31 Friends Stock/Shutterstock 32 William A. Morgan/Shutterstock 35 Niquirk/Shutterstock 38 Laura Toffetti/DensityDesign Research Lab 39 RossHelen/Shutterstock 40 Boverket.se 43 Sergey Lapin/Shutterstock 44 mipan/Shutterstock 45 izkes/Shutterstock 46 New Africa/Shutterstock 47 Werner Nystrand/Folio 48 Svante Ahlsén 49 Thomas Henriksson/TT 50 Svante Ahlsén 51–60 Christer Lotzner 62 (1) Svante Ahlsén 62 (2) Svante Ahlsén 63 RPBaiao/Shutterstock 64 Svante Ahlsén 66 Svensk Byggtjänst 67 Svante Ahlsén 68–75 Michael Åström 76–77 Svante Ahlsén 78 (1] Michael Åström 78 (2) Svante Ahlsén 78 (3) Svante Ahlsén 79 (1)
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 219
Michael Åström 79 (2) Svante Ahlsén 80 Michael Åström 81 dymaxfoto/Shutterstock 82 Nattakit Jeerapatmaitree/ Shutterstock 83 (1) Dancing_Man/Shutterstock 83 (2) Tarasenko Andrey/Shutterstock 84 Richard Semik/Shutterstock 85 (1) stocker1970/Shutterstock 85 (2) Charlied123/Shutterstock 86 B Brown/Shutterstock 88 Double_H/Shutterstock 89 DOKA 90 Tore Allert 92 Svante Ahlsén 93 Svante Ahlsén 94 (1) Mats Millberg/Infocar AB 94 (2–4) Mats Millberg/Infocar AB 95 bogdanhoda/Shutterstock 96 Mats Millberg/Infocar AB 97–99 Stålmekan 100–101 Mats Millberg/Infocar AB 102 Svante Ahlsén 103 DOKA 104 Ann-Christine Reybekiel 105 Mats Millberg/Infocar AB 106 Svante Ahlsén 107 (1) DOKA 107 (2) Hydratec Scandinavia AB 108 (1) Christer Lotzner 108 (2–4) Svante Ahlsén 109 Peri 110–112 SkandinaviskaByggelement AB 112 (2) Unkas Photo/Shutterstock 113 DOKA 114–117 Mats Millberg/Infocar AB 119 Christer Lotzner 120 Mats Millberg/Infocar AB 121 DOKA 122 (1) Mats Millberg/Infocar AB 122 (2) Mats Millberg/Infocar AB 123 Svante Ahlsén 124 Mats Millberg/Infocar AB 125 (1)
Svante Ahlsén 125 (2,3) DOKA 126 (1) Mats Millberg/Infocar AB 126 (2,3) DOKA 127 (1) Mats Millberg/Infocar AB 127 (2) DOKA 128 (1) Mats Millberg/Infocar AB 128 (2,3) DOKA 129 (1) Mats Millberg/Infocar AB 129 (2) DOKA 130–132 Svante Ahlsén 133–135 Mats Millberg/Infocar AB 135 (2) Mats Millberg/Infocar AB 136 Svante Ahlsén 137–139 Svante Ahlsén 140 (1) Christer Lotzner 140 (2) Hydratec Scandinavia AB 140 (3,4) Svante Ahlsén 141–143 Hydratec Scandinavia AB 144 (1) Svante Ahlsén 144 (2) –147 Mats Millberg/Infocar AB 149 (1) DOKA 149 (2) Mats Millberg/Infocar AB 150 DOKA 151 Svante Ahlsén 152–154 mantinov/Shutterstock 156 Shawn Hempel/Shutterstock 157 jpreat/Shutterstock. 158 (1) Krysja/Shutterstock 158 (2) Photodiem/Shutterstock 159 Svjatoslav Andreichyn/ Shutterstock 160 Sorn340 Studio Images/ Shutterstock 161 DC Studio/Shutterstock 162 timothy auld/Shutterstock 163 (1) Evannovostro/Shutterstock 163 (2) Mats Millberg/Infocar AB 164 Ekkasit A Siam/Shutterstock 165 (1) Forge Productions/Shutterstock 165 (2) vipman/Shutterstock 166 (1) Kwangmoozaa/Shutterstock 166 (2) Mats Millberg/Infocar AB 167 Scharfsinn/Shutterstock 168 (1)
2022-04-07 14:42
artoflogic/Shutterstock 168 (2) Pavel Chagochkin/Shutterstock 169 Svante Ahlsén 170 Dmitry Kalinovsky/Shutterstock 171 Svante Ahlsén 172–183 Redaktion93/Shutterstock. 184 Roman Kybus/Shutterstock 185 (1) Dario Lo Presti/Shutterstock 185 (2) brizmaker/Shutterstock 186 (1) Gold Picture/Shutterstock 186 (2) Dolores Giraldez Alonso/ Shutterstock 187 Christer Lotzner 188 Boatbuilder 189 (1) LariBat/Shutterstock 189 (2) Svante Ahlsén 190 (1) Nivell System 190 (2,3)
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 220
Dmitry Markov152/Shutterstock 191 (1) Svante Ahlsén 191 (2) JenJ_Payless/Shutterstock 192 Umeå Kommun 193 (1) VectorMine/Shutterstock 193 (2) rdonar/Shutterstock 194 (1) Lost_in_the_Midwest/ Shutterstock 194 (2) VPales/Shutterstock 194 (3) Richard Whitcombe/Shutterstock 195 Boverket 196 Linköpings kommun 197–198 Göteborgs kommun 199 LianeM/Shutterstock 200 sockagphoto/Shutterstock 201 BluIz60/Shutterstock 202 (1) Tore Allert 202 (2,3) Nordiska ministerrådet 203
Ann-Christin Reybekiel 204 Tore Allert 205–206 Träguiden 207 Ilsur/Shutterstock 208 Svamte Ahlsén 209 Christe Lotzner 210 (1) Tore Allert 210 (2,3) Christer Lotzner 210 (4) Nårsab 210 (5) tkyszk/Shutterstock 211 (1) ungvar/Shutterstock 211 (2) seo byeong gon/Shutterstock 212 Vratislav_Voznik/Shutterstock 213 (1) Kommunförbundet Kalmar Län 213 (2) Al More/Shutterstock 214 UweMosch/Shutterstock 215 Omslag Maskot/Getty Images.
2022-04-07 14:42
Husbyggnad 1–3 Denna bok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurser Husbyggnad 1-3 i ämnet Husbyggnad. Tillsammans med Libers digitala läromedel Bygg digital har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna i det centrala innehållet för kurserna. Läs mer om ämnet Husbyggnad och kurserna Husbyggnad 1, Husbyggnad 2 och Husbyggnad 3 ombyggnad på Skolverkets hemsida www.skolverket.se.
HUSBYGGNAD 1–3
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 3
3
2022-04-07 14:35
Innehåll 1
Du byggare 7
Energiåtgång för byggnader, passivhus och uppvärmning 41
HÅLLBART BYGGANDE 8
Tillskottsvärme 42 Boverket 43 Energideklaration 43 Ventilation i byggnad 45 Termografering 47
Ett fossilfritt Sverige 10 Kraven på byggbranschen 12 Samarbeten och system för ökad hållbarhet i byggandet 14 Sweden Green Building Council 14 Olika energi- och miljöcertifieringar av byggnader 15
Beställaren av ett byggprojekt 18
KONSTRUKTIONER 48 Hållfasthet 49
Hållbar arkitektur och design 19
Påkänningar 51 Provning 58
Byggnader som människor gillar 20
Hållfasthet och beständighet 63
Framtidens hållbara byggnader 22
Brand 64 Svampangrepp 64 Insektsangrepp 65 Virkesdimensioner och virkeskvalitet 65 Utomhuspanel 69 Sammansatta träbyggnadsmaterial 71
Living Building Challenge 22
Hållbar byggproduktion 26 Miljö- och klimateffekter vid byggproduktion 26 Energiförbrukning under byggskedet 28
Riktlinjer för resurs- och avfallshantering inom byggsektorn 29 Miljövänlig prefabricering av byggelement 31 Miljöfördelar med förtillverkat byggande 32
Renovering av äldre byggnader 33 Byta ut fönster och dörrar 34 Påverkan på kulturhistoriska värden 35 Värmeisolering 36 Byte av tekniska installationer i en gammal byggnad 39 Att tänka på när man byter ut tekniska installationer 40
4
2 BYGGNADS-
Murverk 77 Murverkets historia och egenskaper 77
Stålkonstruktioner 83 Konstruktionsstål, handelsstål, specialstål 84 Byggstålets utveckling 85 Stålets fördelar som byggmaterial 86 Miljö 87
INNEHÅLL
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 4
2022-04-07 14:35
3
FORMBYGGNAD 90
Ursparningar 141
Historik 92
Indelning av ursparningar 141 Smygform 142
Gjutformar 93
Förtagningar 146
Gjutformens uppgift 93 Traditionell form 95 Princip för att bygga en stödjande form 95 Formtryck 96 Hydrostatiskt tryck 97 Formstag och formbindningssystem 97 Runda släta stänger (Ss) 97 Lågformar 106 Pelarform 109 Lucksystem 113 Formsystem för bostadsbyggande 116 Ergonomiskt anpassade 117 Planering och genomförande 118 Systemform för industribyggande 120 Motgjutningar 121 Klätterform 122 Glidform 124 Bärande form 127
Förtagningsprofil 146
Valvstämp av rör 129
Avformning (rivning av form) 147 Fel och konsekvenser 152 Väggformar 152 Avstängare till väggformar 153 Ursparningar till formväggar 153 Bärlagsform (valvform) 154 Pelarform 154 Arbetsmiljö 155
4 DIGITALISERING I BYGGBRANSCHEN 156 Yrkesarbetarnas vardag 159 BIM och framtiden 162 Nya trender inom byggbranschen med användning av BIM 163
Autonoma arbetsmaskiner och AI 168
Rörstämp 129 Stödben 130 Stämptorn 131 Bockryggar 132 Formbord 134 Plattbärlag 135 Balkform 136 Avstängare 138 Valvavstängare 140
INNEHÅLL
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 5
5
2022-04-07 14:35
5 MÄTNINGSTEKNIK
170
Ändrad användning 196 Vad säger plan- och bygglagen? 196 Planering av rivningsarbeten 198 Miljöfarligt avfall 201
Höjdutsättning med bygglaser 171 Lutningar 173 Procent % och promille ‰ 173
Skyddsåtgärder vid ombyggnadsarbeten 206
Utsättning av grunder 174 Profiler 174 Större byggnader 177 Fri uppställning 178 Lodning av systemlinjer 180 Mätning från systemlinjerna 181
Provisoriska bärverk 206 Håltagning i bärlag av trä 207 Håltagning i bärlag och väggar av betong 209 Dammproblem vid rivningsarbeten 210 Intäckning av arbetsområdet 210
Lättväggar 182
Rivningsmetoder 211
Uppflyttning av systemlinjer 178
Samhällets krav 212 Totalrivning 212 Selektiv rivning 214
Utsättning av el och VVS 182 Lodning av mellanväggar med laser 183
6 OMBYGGNADSPROCESSEN
184
Tidsepokers påverkan 215
Framtiden 186 Varför ombyggnad? 188
SAKREGISTER 216
Grundläggning 188 Fukt och mögel 189 Byggfel och konstruktionsfel 190 Skivor 192 Vattenlösliga material 193 Radon 193 Vatten- och avloppsinstallationer 194 Ventilation 194 Yttertak 195
6
INNEHÅLL
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 6
2022-04-07 14:35
Du byggare Den här boken innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurser Husbyggnad 1–3 i ämnet Husbyggnad. Hållbart byggande är en central del i boken. Nu när vi ska bygga mera hållbart är det viktigt att planera och bygga så att vi påverkar miljön så lite som möjligt. Hur det kan gå till får du veta mer om i boken. Andra delar handlar om hur olika byggnadskonstruktioner är konstruerade och hur formbyggnad för gjutning av betongkonstruktioner kan utföras. Mätningsteknik för husbyggnad finns med som ett kapitel. Där får du veta vilka hjälpmedel som finns för att du ska kunna placera byggnader på ett korrekt sätt. Digitaliseringen i byggbranschen är nu på väg att slå igenom även för byggnadsarbetaren. Hur det kommer att påverka byggmetoder, och inte minst projekteringen med exempelvis BIM, förklaras i boken. Boken avslutas med en del som tar upp ombyggnadsprocessen. Det är en viktig del i arbetet för dig som byggare, eftersom allt fler byggnader behöver byggas om för att möta dagens krav på bland annat energieffektivisering. När du har läst boken har du skaffat dig viktig kunskap som du kommer att ha användning av i din blivande yrkesroll. Lycka till!
7
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 7
2022-04-07 14:35
1
HÅLLBART BYGGANDE
8
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 8
2022-04-07 14:35
Vad betyder begreppet att ”bygga hållbart”? Det innebär att man minskar på användningen av den energi som förbrukas vid en byggprocess. Det handlar om den energi som förbrukas vid framställning av byggmaterial, olika transporter av material inom byggsektorn och den användning av energi som förbrukas under själva byggtiden. Det handlar även om att kunna anpassa nybyggnationer som passar människors ändrade behov och att kunna använda byggnaderna till olika ändamål. En viktig del i hållbart byggande är att kunna återvinna byggmaterial på ett effektivt sätt. Hållbart byggande handlar mycket om att man ska planera och bygga med hänsyn till miljön och att byggprocessen ska utföras på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Det innebär att de material man använder till byggnaden ska vara noga utvalda med tanke på hur miljövänlig tillverkningsprocessen är, hur länge materialen kommer att hålla och om dessa material kan återanvändas. Det handlar även om att man använder rätt byggteknik och rätt material på rätt ställe så att byggnaden verkligen håller så länge som det är tänkt. Hållbarhet handlar om hela processen från projektering genom byggandet, förvaltningen och till det att man eventuellt återvinner huskroppen (byggdelen). Hållbarhet gäller även människan som utför arbetet, därigenom kopplas hållbarheten till arbetsmiljön.
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 9
9
2022-04-07 14:35
Ett fossilfritt Sverige Sveriges regering har tagit ett beslut att Sverige ska bli fossilfritt senast år 2045. Orsaken till beslutet är att man inte vill lämna över dagens problem med miljön till nästa generation.
Man vill uppnå detta mål genom tre olika delar, dessa tre delar är:
▶ Införa en ny klimatlag som tvingar den regering som bestämmer att arbeta utifrån vissa bestämda klimatmål.
▶ Bestämma olika klimatmål som man vill uppnå senast 2045. Dessa mål innebär att man vill att Sverige inte ska ha några utsläpp av växthusgaser till atmosfären.
▶ Införa ett speciellt klimatpolitiskt råd som ska bistå regeringen med att utvärdera den politik som regeringen beslutar. Man vill att den politik som förs ska arbeta mot de klimatmål man har satt upp.
10
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 10
2022-04-07 14:35
Det som regeringen vill göra för att uppnå klimatmålen är bland annat:
▶ Minska utsläppen från industrisektorn dels genom utsläppsrätter (ett styrmedel för att begränsa hur stora utsläpp ett företag får ha), dels genom att införa olika skatter.
▶ Minska användningen av fossila bränslen som används till el och uppvärmning. Man vill i stället satsa på förnybar el, som sol, vind och vattenkraft.
▶ Minska mängden avfall och därigenom minska alla utsläpp som sker på grund av avfall. Man vill öka återvinningen av olika material och förbjuda deponi (lagring) av brännbart och organiskt avfall.
▶ Minska användningen av fossila bränslen för bostäder och lokaler. Man vill i stället införa bättre alternativ för uppvärmning och öka energieffektiviteten genom att ställa högre energikrav på bostäder och lokaler.
▶ Man vill minska jordbrukets utsläpp och användning av fossila bränslen.
▶ Minska användandet av produkter som ger utsläpp i form av växthusgaser.
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 11
11
2022-04-07 14:35
Kraven på byggbranschen Det finns tydliga önskemål från regeringen att Sverige måste minska sina utsläpp för att nå de klimatmål man har satt upp. Det har tagits fram en handlingsplan för ett fossilfritt byggande, med målet att byggbranschen år 2045 ska ha noll utsläpp av växthusgaser. För att kunna åstadkomma detta måste byggbranschen vidta flera åtgärder, bland annat minska den energi som går åt vid tillverkningen av byggnader. Man måste även ställa krav på beställare av byggnader och materialleverantörer. De som konstruerar byggnader, till exempel arkitekter, konstruktörer med flera, måste jobba för att skapa byggnader som är mer miljövänliga. En annan del som är viktig för att minska byggandets klimatpåverkan är att man minskar utsläpp och energiförbrukning från alla transporter i byggsektorn. Ett sätt är att använda drivmedel som är mer miljövänliga och att sluta använda fossila bränslen. NYA ORD
nollenergibyggnad: En byggnad som använder mindre energi än traditionella byggnader och som skapar sin egen energi på plats för att använda i byggnaden. Är ofta oberoende från det nationella elnätet.
12
Det finns tydliga krav på byggbranschen att man måste bli mer effektiv vad det gäller energianvändning och miljö i själva byggprocessen. Byggbranschen är en mycket viktig del av det svenska näringslivet och en av de branscher som påverkar miljön allra mest. De flesta större projekt är komplicerade och tar ofta mycket lång tid, så alla val man gör i början av projekten påverkar flera generationer. Det är viktigt att beställaren av projektet har tydliga krav i upphandlingsfasen. De krav som beställaren bör ha ska leda till hållbara byggprojekt med tanke på energi och miljö. Byggoch anläggningsbranschen har tagit fram en färdplan för ett
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 12
2022-04-07 14:35
Klimatsmart hus.
byggande som både ska vara klimatneutralt och konkurrenskraftigt. Det sker inom ramen för det initiativ som regeringen har tagit fram. Färdplanen kallas för ”Ett fossilfritt Sverige”. Även de som levererar material måste delta i detta arbete, eftersom frågan om vilka material som används inom byggsektorn är viktig att lösa. Målet är att Sverige ska bli klimatneutralt till år 2045. Boverket kommer snart att ställa krav på "nollenergibyggnad". Byggbranschen måste då framför allt arbeta med att minska den energi som man använder under själva byggfasen och tänka över de material man använder inom branschen. Detta omfattar även logistik (transporter av material) och spill av material.
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 13
13
2022-04-07 14:35
Samarbeten och system för ökad hållbarhet i byggandet Sweden Green Building Council NYA ORD
förnybar energi: Energi från energikällor som är förnybara (icke fossila), som vindenergi, solenergi, geotermisk energi (bergvärme), vattenkraft, vågkraft biobränsle, biogas med mera. ej förnybar energi: energi från naturgas, olja, torv, kol, kärnkraft med mera
Sweden Green Building Council (SGBC) är en organisation som arbetar med att underlätta för byggherrar som vill bygga byggnader som är klimatneutrala, alltså byggnader som inte har någon negativ påverkan på miljön. Organisationen har utvecklat en certifiering som kallas ”NollCO2”– detta är en standard för hur man ska bygga byggnader som är klimatneutrala. En byggnad som uppfyller denna standard måste vara mycket energieffektiv och ha väldigt låga utsläpp av växthusgaser när byggnaden används. Byggnaden ska även producera energi som är förnybar, det innebär att ägaren till byggnaden ska investera i produktion av förnybar energi. Tanken är att byggnaden ska återbetala den klimatskuld som har uppstått i form av växthusgaser i samband med byggprocessen för byggnaden (tillverkning av byggmaterialet, byggproduktionen och användandet av byggnaden). Om man vill att en byggnad ska få denna certifiering ska man ansöka till SGBC och visa att alla krav som finns har uppfyllts. Det ska även finnas en plan för hur man ska kunna kontrollera de olika kraven. Om man blir godkänd får man ett intyg och en plakett att sätta på byggnaden. Detta intyg gäller en viss tidsperiod, sedan måste man kontrollera byggnaden igen med vissa olika tidsintervall.
14
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 14
2022-04-07 14:35
Olika energi- och miljöcertifieringar av byggnader Man använder energi- och miljöcertifiering för att kunna göra en bedömning av en byggnads prestanda när det gäller energi och miljö. Den informationen kan användas av beställare och hyresgäster för att välja ett hållbart alternativ för byggande. De olika miljöcertifieringssystemen är:
NYA ORD
prestanda: kapacitet
▶ BREEAM: Är ett brittiskt system. Det bedömer byggnaden genom energianvändningen av byggnaden, klimatet inomhus, vattenhushållning, hur man hanterar avfall, hur marken används och byggnadens påverkan på närmiljön. Det bedömer också hur nära det är till olika kommunikationer (buss, tåg, spårvagn), vilka byggnadsmaterial man har valt och byggnadens utsläpp av föroreningar.
▶ LEED: Är ett amerikanskt system. Det används i första hand för kommersiella fastigheter. Byggnadens miljöprestanda bedöms genom närmiljön, vattenanvändningen i byggnaden, energianvändningen i byggnaden, valda byggmaterial och klimatet inomhus.
▶ Miljöbyggnad: Är ett svenskt system. Det sätter betyg på 16 olika punkter inom områden som energianvändning, klimatet inomhus och kemiska ämnen. Systemet kan användas för nya byggnader, ombyggnader, tillbyggnader och befintliga byggnader. Man kan använda det för att klassa småhus, flerbostadshus och olika typer av lokaler.
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 15
15
2022-04-07 14:35
NYA ORD
transmissionsförluster: värme som försvinner ut genom en byggnads golv, väggar och tak
▶ Green Building: Ett system som fokuserar på hur mycket energi byggnaden använder. En byggnad som får denna certifiering ska ha minskat sin energianvändning med minst 25 procent jämfört med sin tidigare förbrukning eller jämfört med de nybyggnadsregler som Boverket har fastställt.
▶ Svanen: Är ett nordiskt system. Det gäller för nybyggnation. Svanenmärkning har funnits sedan 2005 och gällde då småhus. Sedan 2009 är det även möjligt att miljöklassa flerbostadshus och förskolebyggnader.
▶ Passivhus FEBY 12: Ett energiklassningssystemet som har olika klassningsnivåer och administreras av ”Sveriges Centrum för Nollenergihus”. Nivåerna är minienergihus, passivhus och nollenergihus. Målet är att man vill minimera transmissionsförluster och ventilationsförluster i en byggnad. Man klassar befintliga bostäder, nya bostäder och lokaler.
Byggande av ett passivhus.
16
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 16
2022-04-07 14:35
Påbörjad rivning av en byggnad.
Det finns även andra moduler som tar hänsyn till:
▶ Användningen av byggnaden. ▶ Underhållet av byggnaden (målning och underhåll av delar som är slitna).
▶ Reparation och utbyte av olika delar på byggnaden (mindre, oplanerade åtgärder).
▶ Renovering av byggnaden (större, planerade arbeten). ▶ Den energi som förbrukas när man använder byggnaden (uppvärmning, kyla, varmvatten, belysning med mera).
▶ Vattenanvändning i byggnaden. ▶ Demontering och rivning av byggnaden. ▶ Bortförsel av rivningsmaterialet. ▶ Hantering av de restprodukter som finns (vilket material som kan återvinnas eller förbrännas).
▶ Hantering av avfallet från byggnaden (övrigt material).
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 17
17
2022-04-07 14:35
Beställaren av ett byggprojekt Den som beställer en byggnad kallas beställare. Det är viktigt att man som beställare noga tar hänsyn till hur byggnaden kommer att påverka naturen och miljön. I plan- och bygglagen (PBL) så står det att kommunen ska ta hänsyn till miljöintressen vid planering och beslut enligt PBL. I PBL innebär det att när man planerar för en byggnation ska man ta hänsyn till parker, vatten, naturmiljöer och skogs- och jordbruksmark. Det är områden som man vill använda på ett ändamålsenligt sätt och man vill stärka och utveckla användningen av dem. Dessa områden är viktiga för vår hälsa, en plats för rekreation och en del av vår kulturmiljö. I lagen påpekar man även att områdena bidrar till att rena luften, förbättra klimatet och hantera dagvatten (regnvatten). Man lyfter även fram den biologiska mångfalden, som är mycket viktig att ta hänsyn till. I PBL vill man ha en hållbar utveckling, när man beslutar om användning av marken. Det innebär att man vid planeringen tar hänsyn till naturen, miljön och klimatet.
18
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 18
2022-04-07 14:35
En hållbar byggnad.
Hållbar arkitektur och design Vad betyder hållbar arkitektur och hur kan det påverka klimatutsläppen inom byggbranschen? Hållbar arkitektur handlar framför allt om att skapa hållfasta byggnadsverk med lång livslängd. Dessa byggnader ska vara vackra och byggnader som människor vill ha kvar under en lång tid. Det handlar också om att skapa byggnader man kan anpassa till dagens samhälle som ständigt ändrar sig. Man tar även hänsyn till byggnadens klimatpåverkan både under byggfasen och under andvändningsfasen. Materialen som används i byggnaden ska kunna återanvändas till nya byggnadsprojekt och minska spillet och avfallet vid demontering av byggnaden. HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 19
19
2022-04-07 14:35
Byggnader som människor gillar För att en byggnad ska vara hållbar på längre sikt krävs det att människor gillar byggnaden, att man tycker den är värd att bevara. Även om modet varierar så kan man genom att titta på gamla byggnader som har stått kvar under långt tid få en uppfattning om vad människor tycker är vackert. Det som människor tycks uppskatta är när en byggnad har variation i sin utformning och material med god kvalitet. Byggnaden måste även vara välplanerad så att folk trivs med att vara i byggnaden och känner sig trygga i den.
Välplanerade områden är viktigt Även området där byggnaden uppförs måste vara väl planerat. Området måste upplevas som tryggt och säkert och att miljön fungerar bra för människor från olika kulturer. Detta beror på att människor har olika levnadsvanor och att man tycker att olika saker är viktiga. Även människor med olika åldrar har olika prioriteringar om vad som är viktigt. Om man lyckas tillgodose de flesta människors behov i ett område har man uppnått en god social hållbarhet och ett område där människor trivs.
Flexibla byggnader för en modern tid Byggnader byggs om i dag i väldigt hög utsträckning fängelser blir bostäder, vattentorn blir nya lägenheter, fängelser blir hotell med mera. Man bör planera för detta vid uppförandet av den ursprungliga byggnaden. De olika byggnadsdelarna ska kunna byggas om på ett enkelt sätt utan att konstruktionen påverkas.
20
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 20
2022-04-07 14:35
Byggmaterialet ska väljas noggrant Materialet man väljer ska hålla så länge som möjligt, behöva så lite underhåll som möjligt och det ska vara minimal påverkan på miljön när man tillverkar materialet. Materialet ska även användas på rätt ställe i byggnaden. Olika material har olika för- och nackdelar, några exempel är:
▶ Sten är ett mycket hållbart material, men har brister från energisynpunkt.
▶ Trä håller inte lika länge som sten, men är ett förnybart material som ofta kan återanvändas.
▶ Betong är ett mycket hållbart material, men det är svårare att återanvända även om man till viss del kan återanvända betong.
Låg energiförbrukning Byggnader som planeras och konstrueras måste ha låg användning av energi. Det innebär att man ska se till att byggnaden har ett gott inomhusklimat. Det kan man uppnå genom att man utnyttjar dagsljuset på bästa sätt. Målet ska vara att man inte ska behöva värma eller kyla byggnaden så mycket. Även här har materialet man väljer en avgörande betydelse. Men även de tekniska delarna påverkar, som värmeåtervinning med mera.
Placeringen av nya byggnader När man planerar för nya bostadsområden bör man fundera på närhet till skola och affärer. Man behöver också ta hänsyn till möjligheten att åka kollektivtrafik och att låta bilen stå hemma. Då krävs det mycket samarbete mellan stadsplanerare och arkitekter, byggherrar och övriga inblandade, så att man får effektiva transporter med så liten klimatpåverkan som möjligt.
HÅLLBART BYGGANDE
4714192_Husbyggnad_1_3_Inlaga.indd 21
21
2022-04-07 14:35
Denna bok innehåller faktamaterialet för Skolverkets kurser Husbyggnad 1−3 i ämnet Husbyggnad. Hållbart byggande är en central del i boken, såväl att planera som att bygga med så liten påverkan på miljön som möjligt. Olika byggnadskonstruktioner tas upp och hur formbyggnad för gjutning av betongkonstruktioner kan utföras. Mätningsteknik för husbyggnad finns med, där olika hjälpmedel för att placera byggnader på ett korrekt sätt beskrivs. Digitaliseringen i byggbranschen och hur det kommer att påverka byggmetoder, inte minst projekteringen med exempelvis BIM, förklaras. Boken avslutas med ett kapitel om ombyggnadsprocessen. En viktig del i arbetet som byggare, då allt fler byggnader behöver byggas om för att möta dagens krav på bland annat energieffektivisering. Tillsammans med Libers digitala läromedel för kursen, som bland annat innehåller övningsuppgifter och inlämningsuppgifter, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i kursen.
På Liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet.
Best.nr 47-14192-0 Tryck.nr 47-14192-0
4714192_Husbyggnad_1_3_Omslag.indd Alla sidor
HUSBYGGNAD
BYGG OCH ANLÄGGNING
HUSBYGGNAD 1–3
HUSBYGGNAD 1–3
1–3
2022-04-07 10:12