9789147140923

LINNÉA HOLMBERG

ATT BLI FRITIDSHEMSLÄRARE

ISBN 978-91-47-14092-3 ©2021 Linnéa Holmberg och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Redaktör: Jenny Fornell Hjelm Projektledare: Helena Hammarqvist Formgivning: Nette Lövgren Omslagsbild: Petr Bukal/Shutterstock BILDER: Visättraskolan, Huddinge kommun Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Livonia, Lettland 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll

FÖRORD 9

Bokens upplägg 9

DEL 1 FRITIDSHEMMET I UTBILDNINGSSYSTEM OCH SAMHÄLLE 11 01 VARFÖR FINNS DET FRITIDSHEM? 14

Definition av fritidshem 14 Fritidshemmets syfte och uppdrag 18 Fritidshemmets roll i samhället 20 02 HUR STYRS FRITIDSHEMMET? 28

Skolverkets ansvar 28 Skolinspektionens och Barn- och elevombudets ansvar 30 Huvudmannens och rektorns ansvar 33 03 VARFÖR HAR FRITIDSHEMMET EN LÄROPLAN? 37

Att förstå läroplanen 37 Fritidshemmets del i läroplanen 41 Realisering av läroplanen i fritidshem 44 04 VAD INNEBÄR FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE UPPDRAG? 48

Fritidshemmet – ett komplement till förskoleklass och skola 48 Samverkan mellan fritidshem, förskoleklass och skola 51 05 FRIVILLIGT OCH MÅLSTYRT – PÅ SAMMA GÅNG? 55

Barns frivillighet och skollagsreglerad utbildning 55 Spontanitet och planering i kurslitteratur 59 Frivillighet och vuxenplanering i fritidshemmets verksamhet 62

06 VARFÖR FÖRÄNDRAS FRITIDSHEMMET? 67

Utbildningssystem och marknadslogik 67 Marknadslogik i fritidshem 70 Framtidens fritidshem 74 07 FINNS DET FRITIDSHEM I ANDRA LÄNDER? 80

Extended education 80 Extended education i övriga Norden 83 Extended education i övriga delar av världen 88

DEL 2 FRITIDSHEMSLÄRARENS YRKESUPPDRAG 95 08 VARFÖR FINNS DET LÄRARE I FRITIDSHEM? 98

Fritidshemsläraryrkets framväxt 98 Fritidshemslärares dubbla legitimation 109 Yrkesrollen i praktiken 111 09 VARFÖR SKA FRITIDSHEMMET FOSTRA DEMOKRATISKA MEDBORGARE? 117

Det medborgarskapande fritidshemmet 117 Barns delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet 123 10 VAD ÄR OMSORG I FRITIDSHEM? 128

Fritidshemmets omsorgsuppdrag 128 Omsorg genom undervisning 132 Trygghet i fritidshemmets verksamhet 138 11 VAD ÄR REKREATION I FRITIDSHEM? 141

Ett förändrat rekreationsuppdrag 141 Rekreativa behov genom undervisning 143 Rekreationsuppdraget som hälsosam styrning 145 12 VARFÖR LEKER BARN I FRITIDSHEM? 150

Föreställningar om lek 150 Lek i fritidshemsforskning 154 Lek i myndighetstexter 157

13 VAD ÄR LÄRANDE I FRITIDSHEM? 161

Livslångt lärande 161 Barns lärande i fritidshem 164 Utmärkande drag för lärande i fritidshem 169 14 VAD ÄR DIGITAL KOMPETENS I FRITIDSHEM? 175

Digital kompetens 175 Digitala verktyg i verksamheten 178 Ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik 181 15 VARFÖR ÄR FRITIDSHEMMET GRUPPORIENTERAT? 185

Gruppens funktion i fritidshem 185 Gruppdynamiska processer 189 Fritidshemslärare som ledare 193 16 VAD INNEBÄR FRITIDSHEMMETS KOMPENSATORISKA UPPDRAG? 198

Fritidshemmets kompensatoriska uppdrag 198 Differentiering i fritidshem 202 Relationellt förhållningssätt i fritidshem 204 17 VAD INNEBÄR ETT NORMKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I FRITIDSHEM? 208

Normer och intersektionalitet 208 Ett normkritiskt förhållningssätt 211 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling i fritidshem 214 18 HUR ARBETAR LÄRARE MED KONFLIKTHANTERING I FRITIDSHEM? 219

Konflikter i fritidshem 219 Att hantera konflikter i verksamheten 223 Ett professionellt förhållningssätt 228 19 VARFÖR SKA FRITIDSHEMSLÄRARE ARBETA MED SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE? 231

Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshem 231 Systematiskt kvalitetsarbete för barnens skull 233 Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken 235 20 HUR SAMVERKAR FRITIDSHEMMET MED HEMMET OCH NÄRSAMHÄLLET? 238

Fritidshemmets samverkan med vårdnadshavare 238 Samverkan med närsamhället 242 Misstanke om barn som far illa 244

DEL 3 FRITIDSHEMMETS PEDAGOGIK

249

21 VAD ÄR FRITIDSHEMSPEDAGOGIK? 252

Utmärkande drag för fritidshemspedagogik 252 Ett fritidshemsdidaktiskt förhållningssätt 257 Miljöns roll i fritidshemspedagogiken 262 22 VILKET BARN MÖJLIGGÖRS GENOM FRITIDSHEMSPEDAGOGIK? 267

Barnsyn, barnperspektiv och barns perspektiv 267 Barns rättigheter i fritidshem 271 Barn blir elever 275 23 VAD ÄR UTOMHUSPEDAGOGIK I FRITIDSHEM? 280

Utomhuspedagogik 280 Hållbar utveckling i fritidshemmets verksamhet 284 Barnens raster 287 REGISTER 292

FÖRORD

V

ad roligt att du har valt att utbilda dig till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem! Du har valt ett viktigt och samhällsbärande yrke och du behövs. Trots att utbildningen är populär och erbjuds på många lärosäten runt om i landet så råder stor brist på behöriga och legitimerade fritidshemslärare och arbetsmarknaden väntar därför på dig. Kvaliteten i svenska fritidshem är beroende av utbildade, skickliga och engagerade lärare och därför väntar också dina framtida kollegor på dig. Ju fler behöriga lärare, desto bättre verksamhet i fritidshemmen.

Men, det finns en grupp som väntar på dig mer än alla andra och det är såklart barnen. Det är för deras skull fritidshemmet finns. Det är för deras skull det är viktigt med kompetenta lärare som vill arbeta tillsammans med dem i verksamheten. Det är för deras skull det finns en särskild lärarutbildning som tar fasta på allt som är specifikt och unikt med fritidshemmet. Och, det är för deras skull den här boken finns, för att du ska få med dig så många relevanta och grundläggande kunskaper om fritidshemmet som möjligt in i ditt kommande yrkesliv.

Av det skälet är den en tillgänglig introduktion till yrkesrollen och fritidshemmets utbildningsuppdrag samtidigt som den också syftar till att bidra med olika fördjupande perspektiv och diskussioner som bildar underlag för den så viktiga kritiska reflektionen kring varför fritidshemmet fungerar som det gör och varför yrkesrollen ser ut som den gör. Förhoppningen är att du ska finna boken både givande och inspirerande, men även utmanande och tankeväckande.

Bokens upplägg Det är meningen att studenter ska ha många frågor kring det som de studerar.

Och det är meningen att deras utbildning ska ge dem ännu fler svar. Därför är den här boken utformad med utgångspunkt i vanliga frågor som blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem ofta har. Här ställs och besvaras alltså ett flertal av de viktiga frågor som fritidshemslärare behöver ha koll på. Innehållet knyter i hög grad an till ett stort antal av de kurser som ingår i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem.

Boken är uppdelad i tre delar som ringar in centrala aspekter av fritidshemmets verksamhet och fritidshemslärarens arbete. Tillsammans utgör 9

FÖRORD

de en grundläggande orientering i vad det innebär att bli och vara fritidshemslärare. Den första delen belyser på olika sätt fritidshemmets plats och funktion i utbildningssystemet och samhället. Den andra delen berör framträdande inslag i fritidshemslärarens yrkesuppdrag. Den tredje delen går igenom betydande beståndsdelar i fritidshemmets pedagogik inklusive vilket barn som görs möjligt i en fritidshemspedagogisk verksamhet. Varje del består i sin tur av flera kapitel som fokuserar på varsin komponent av den mångfaldiga kunskapsbas som bildar fritidshemslärarens unika kompetens.

Kapitlen inleds med en kort översikt och är därefter uppdelade i olika avsnitt som på olika sätt behandlar kapitlens teman. Genom boken finns också inslag, kopplade till bokens teman, från yrkesverksamma fritidshemslärare och från barn som går på ”fritids”. Avsikten med deras tankar och reflektioner är att förankra innehållet i fritidshemmets verklighet. Inslagen bidrar med ett verksamhetsnära perspektiv till bokens innehåll. Fritidshemslärarnas och barnens uttalanden är hämtade från ett forskningsprojekt som bokens författare genomfört under 2019–2020. Alla deltagare har gett sitt informerade samtycke till att delta. Deras deltagande är helt anonymiserat och därför återfinns här inga namn på personerna eller verksamheterna.

Boken kan läsas kronologiskt om du vill skapa dig en översikt av de olika områden och komponenter som tillsammans utgör fritidshemmets uppdrag och fritidshemslärarens yrkesroll och arbete. De allra första kapitlen i bokens första del är av ett översiktligt och fundamentalt slag och kan därför vara bra att ha med sig i läsningen av resten av boken, men varje kapitel kan också läsas självständigt.

Med den här boken vill jag välkomna dig in i läraryrkets och fritidshemmets spännande värld och samtidigt önska dig ett varmt lycka till med dina studier och ditt arbete!

Linnéa Holmberg Stockholm, maj 2021

10

DEL 1

11

DEL 1 FRITIDSHEMMET I UTBILDNINGSSYSTEM OCH SAMHÄLLE

12

DEL 1 FRITIDSHEMMET I UTBILDNINGSSYSTEM OCH SAMHÄLLE

Bokens första del kretsar kring fritidshemmet som en institution i samhället. I de sju kapitlen som ingår besvaras flera frågor av bärande karaktär, exempelvis varför det alls finns en inrättning som kallas fritidshem. Här får du alltså en grundläggande översikt av hur fritidshemmets uppdrag ser ut idag och vad det fyller för samhällsfunktion samt hur det har vuxit fram genom historien. Du får här också insikt i hur fritidshemmet styrs och organiseras på olika nivåer och av olika aktörer. Här hittar du även förklaringar till varför fritidshemmet lyder under en läroplan, vad den fritidshemsspecifika delen handlar om och hur detta styrdokument kan användas i verksamheten. Vidare kan du läsa om varför fritidshemmet har ett kompletterande uppdrag, vad det innebär och hur det är tänkt att genomföras. Kopplat till detta finns också resonemang om den samverkan som ska äga rum mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan.

I den här delen av boken problematiseras dessutom det till synes motstridiga faktum att fritidshemmet är en frivillig men på samma gång skollagsreglerad och målstyrd utbildning. Därtill beskrivs och diskuteras den så kallade marknadiseringen av utbildningssystemet, fritidshemmet inkluderat, och frågan om vad som kommer hända med fritidshemmet i framtiden lyfts.

Avslutningsvis erbjuds du en utblick mot andra delar av världen med nedslag i olika länders motsvarigheter till vårt svenska fritidshem. Kapitlen i denna del bildar tillsammans en användbar kunskapsgrund inför den fortsatta läsningen av de två återstående delarna.

13

01

VARFÖR FINNS DET FRITIDSHEM?

I det här kapitlet får du en grundläggande beskrivning av företeelsen fritidshem som bildar bakgrund och förförståelse inför läsningen av resten av boken. Här förklaras på ett övergripande sätt vad ett fritidshem är för något.

Du får också en genomgång kring vilket syfte och uppdrag fritidshemmet har och hur verksamheten hänger ihop med andra delar i utbildningssystemet. Allting som kortfattat nämns återkommer och fördjupas sedan i andra kapitel. Avslutningsvis ges en skildring av hur fritidshemmet har vuxit fram, vilken funktion det har haft genom historien och vilken roll det har i samhället idag, det vill säga ett svar på varför det finns fritidshem.

Definition av fritidshem Sedan mitten av 1960-talet har det i Sverige funnits en samhällelig inrättning som kallas fritidshem. Vi ska längre fram i kapitlet titta närmare på hur framväxten av denna inrättning har sett ut genom historien, men vi börjar i nuet genom att reda ut vad ett fritidshem är för någonting idag. Avsnittet bygger på uppgifter som är hämtade från den gällande skollagen (SFS 2010:800) samt från myndigheten Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Ett fritidshem är en form av utbildning som riktar sig till barn mellan 6–13 år. Barn från förskoleklass och upp till årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan kan alltså ta del av verksamheten. Varje kommun har ansvar för att det finns fritidshem kopplat till förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan och för att varje barn som har behov av det erbjuds en fritidshemsplats.

För barn i specialskolan och sameskolan är det staten som har skyldighet att erbjuda fritidshemsutbildning. Barn som går i förskoleklass eller i skola ska erbjudas fritidshem som ligger så nära förskoleklassen eller skolan som möjligt. Samma termin som ett barn börjar förskoleklass och fram till och med vårterminen när barnen fyller tretton år har det också rätt till en plats i fritidshem i sådan omfattning som behövs.

Behov av fritidshemsplats beror på om barnets vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar, om familjens situation på något annat sätt gör att barnet behöver få ta del av verksamheten eller om barnet av fysiska, psykiska eller 14

01 VARFÖR FINNS DET FRITIDSHEM?

andra skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling och sitt lärande. Ett sådant skäl kan bland annat vara att barnet har ett annat modersmål än svenska.

Barn vars vårdnadshavare är sjukskrivna, arbetslösa eller föräldralediga är inte garanterade en fritidshemsplats, men om barnet anses ha ett eget behov kan plats beviljas. Från höstterminen samma år som ett barn fyller tio år är det tillåtet att erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem, med undantag för barn som även från tio års ålder anses vara i behov av sådant stöd i sin utveckling och sitt lärande som enbart kan erbjudas i fritidshem.

Fritidshemmets verksamhet ska finnas tillgänglig på vardagar och äger rum före och efter förskoleklassens verksamhet eller skolans schemalagda lektioner, men den kan också pågå parallellt med eller som en del av förskoleklassens och skolans verksamheter. Fritidshem ska också vara öppna när förskoleklassen och skolan är stängda för lov. Öppettiderna ska så långt det är möjligt anpassas efter barnens och deras vårdnadshavares behov. Det finns inget krav på att fritidshem ska erbjudas under kvällar, nätter eller helger, men varje kommun har i uppdrag att sträva efter att erbjuda någon form av omsorg för barn som har behov all den tid som inte fritidshem finns tillgängliga.

Organisering av fritidshem Fritidshem kan drivas såväl i kommunal som i fristående regi. Fristående fritidshem kan drivas av exempelvis ett aktiebolag, ett trossamfund, en stiftelse eller av ett kooperativ. Den som driver ett fritidshem kallas huvudVAD ETT FRITIDSHEM ÄR ENLIGT BARNEN

”Alltså första gången jag tänkte, det var typ så här att man bodde på ett fritidshem eftersom det låter som ett hem, och då tänkte jag för att man brukar säga ’ska vi gå hem?’. Det var det första jag tänkte på fritidshem.

Sen fick jag veta vad det var.” ”Det är … det börjar efter skolan, det är alltså … det är som att man är liksom … det är att man är ledig kan man säga, fast man är på skolan och man får göra lite vad man vill. Så här pyssla eller måla eller bygga med lego och sånt.” ”En plats efter skolan där du kan leka med kompisar och göra olika aktiviteter istället för att gå hem och vara själv.” ”Det är liksom … om … när mamma och pappa inte kan hämta en tidigt så får man stanna kvar på fritidset och ehh … leka, vara ute, vara inne, och göra massa roliga saker.” ”Ett ställe där man kan göra lite vad som helst och ha kul!” ”Man arbetar mer, väldigt mycket i skolan, men man kan bara ta det lugnt på fritids. Man måste liksom inte jobba så jättemycket då.” ”Jag tycker typ att fritids är mer liksom att efter skolan ska man typ belönas med nåt för att man har jobbat en hel dag, då kommer man hit och så får man leka och så, och man kan ju också gå hem sen om man vill.”

15

DEL 1 FRITIDSHEMMET I UTBILDNINGSSYSTEM OCH SAMHÄLLE

man, en term som åsyftar en uppdragsgivare som har ekonomiskt ansvar för en specifik verksamhet. De flesta huvudmän är kommuner, men det finns också verksamheter som har en enskild – privat – huvudman och några få fritidshem har staten som huvudman.

Fritidshem regleras av den gällande skollagen (SFS 2010:800) och lyder under en läroplan. Varje fritidshem följer den läroplan som gäller för den skolform som det är kopplat till. Grundskolan (Skolverket, 2019a), sameskolan (Skolverket, 2019b) och specialskolan (Skolverket, 2019c) har alla egna läroplaner och varje sådan läroplan har en särskild del om just fritidshemmets utbildning. Grundsärskolans läroplan har ingen sådan del vilket gör att fritidshem kopplade till grundsärskolor följer fritidshemsdelen i grundskolans läroplan. Alla fritidshem, både kommunala och fristående, får ta ut en skälig avgift för varje fritidshemsplats. Avgiften utgår idag från det så kallade maxtaxa-systemet. Avgiften bygger på att det görs en beräkning på ett hushålls sammanlagda månadsinkomst samt hur många barn i fritidshemsålder som finns i hushållet, men den totala avgiften kan aldrig bli högre än det nationella tak, maxtaxan, som finns. Skolverket gör varje år en ny beräkning för hur hög maxtaxan får vara. Avgiften som alla vårdnadshavare gemensamt betalar för barns fritidshemsplats utgör 17 procent av den totala kostnaden för fritidshem. Resterande del finansieras med statsbidrag och kommuners egna medel. Verksamhetsåret 2018 (statistik från senare år finns ej tillgänglig från Skolverket vid bokens tillkomst) uppgick kostnaden för att driva landets alla fritidshem till 18,9 miljarder kronor.

Fritidshemmets utbildning är frivillig – till skillnad från förskoleklassens och skolans utbildning som inbegriper ett obligatorium för barn att delta i form av en lagstadgad skolplikt. Barn är alltså skyldiga att gå i förskoleklass och grundskola men inte att ta del av fritidshemmets verksamhet. Trots frivilligheten deltar en mycket stor andel barn i utbildningen och när de deltar benämns de som elever. I den här boken används genomgående begreppet barn, men i vissa sammanhang, främst citat, förekommer även det utbildningspolitiska begreppet elev (se mer i kapitel 22). I landets drygt 4 450 fritidshem fanns 493 000 barn inskrivna i verksamheten läsåret 2019/2020. Det är nästan lika många som antalet barn som går i förskola. Under senare år har antalet barn ökat samtidigt som antalet fritidshem har förblivit ungefär detsamma.

Främst är det barn mellan 6 och 9 år som går i fritidshem, närmare bestämt 83,4 procent av alla barn i det åldersspannet är inskrivna i verksamheten.

Andelen inskrivna barn varierar dock mellan olika kommungrupper utifrån den kommungruppsindelning som finns hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Kommungruppsindelningen sträcker sig mellan storstäder och landsbygdskommuner och är tänkt att underlätta jämförelser och analyser.

Störst andel barn i fritidshem finns i gruppen pendlingskommuner nära storstad där 90 procent av alla 6–9-åringar är inskrivna. I storstadsgruppen är motsvarande siffra 86 procent. Lägst andel inskrivna barn finns i grupperna landsbygdskommuner, pendlingskommuner nära mindre stad/tätort och i 16

01 VARFÖR FINNS DET FRITIDSHEM?

lågpendlingskommuner nära större stad, i dessa grupper är siffran endast 75 procent. Det finns också skillnader mellan olika socioekonomiska områden, där stadsdelar med brett utanförskap och stor segregation skiljer ut sig med lägre andel inskrivna barn i åldern 6–9 år än genomsnittet i hela landet. I sådana områden ligger snittet på 68 procent medan det nationella snittet ligger på drygt 83 procent. Ytterligare en markant skillnad är att inrikes födda barn med två inrikes födda vårdnadshavare har en inskrivningsgrad som på nationell nivå är 28 procentenheter högre än barn som är utrikes födda (SOU 2020:34).

Det finns idag nästan 13 100 personer anställda som fritidshemslärare och av dessa har 38,2 procent lärarlegitimation som ger behörighet för arbete i fritidshem. Endast personer med sådan legitimation har rätt att ansvara för den undervisning som ska bedrivas i utbildningen. Totalt motsvarar antalet anställda 23 800 heltidstjänster, då är alla olika yrkeskategorier som kan finnas i fritidshemmet inräknade. Nästan 79 procent av alla dessa anställda är kvinnor men andelen män ökar kontinuerligt. Den genomsnittliga DET BÄSTA MED FRITIDSHEM ENLIGT BARNEN

Linnéa: Vad är det allra bästa med erat fritids då?

Barn: Ehm, jag tycker legorummet.

Linnéa: Mm. Finns det bra grejer där?

Barn: Jaa. Och en gång när jag och min kompis, men några av mina kompisar, det var tre, två … ja två av oss. Eh … vi skulle städa och det var några fler som hade varit inne där, men dom, vad heter det, ville inte städa eller så hade dom sagt att dom inte hade varit där även om dom hade, sen fick, sen så skulle vi städa och möblera om lite.

Barn: Då fick ni glass.

Barn: Jaa, vi fick en piggelin i slutet! Så det var ungefär det bästa som har hänt mig på fritids.

Linnéa: Vad ni tycker är det allra bästa med, med erat fritids?

Barn: Oj! Vilken svår fråga!

Barn: Allt! Allt som vi gör är lika roligt tycker jag.

Barn: Jag tycker det är roligt.

Barn: Lego är roligt!

Barn: Det mesta … att man inte måste göra nånting utan man får välja själv lite.

Linnéa: Vad tycker du är det bästa med ditt fritidshem? Med ditt fritids?

Barn: Ehm … typ man får gå ut ganska mycket. Och att man får liksom slappna av ibland.

Linnéa: Ja. Vad brukar ni göra när ni slappnar av?

Barn: Meditera. ”Ooohm”, så där. Och jaa, det är ganska mycket vad vi gör.

17

DEL 1 FRITIDSHEMMET I UTBILDNINGSSYSTEM OCH SAMHÄLLE

gruppstorleken låg 2019/2020 på 37,6 barn per avdelning. Antal barn per legitimerad lärare är 69,8 vilket indikerar en mycket stor brist på behöriga fritidshemslärare (Skolverket, 2020).

Du som utbildar dig för att ta examen som fritidshemslärare och därmed få lärarlegitimation kommer axla ett särskilt ansvar i fritidshemmets utbildning och därför blir det viktigt att sätta sig in i vad fritidshemmets syfte är och vilket uppdrag som vilar på verksamheten. Du kan läsa mer om detta i nästa avsnitt.

Fritidshemmets syfte och uppdrag Fritidshemmet är en del av ett sammanhållet utbildningssystem i Sverige.

Detta system, även kallat skolväsen, omfattar utöver fritidshemmet även förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Fritidshem regleras, precis som alla utbildningsformer som räknas upp här, av skollagen (SFS 2010:800) och det är i den som fritidshemsutbildningens uppdrag och syfte klargörs. I lagens fjortonde kapitel anges att fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och andra särskilda former av utbildning som skolplikt kan fullgöras i. Det står också att fritidshemmet har i uppdrag att stimulera barnens utveckling och lärande.

Därtill ska de erbjudas en meningsfull fritid och rekreation. Dessutom ska utbildningen alltid utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov.

Dessa formuleringar förtydligas sedan i läroplanen och förklaras ännu mer ingående i ett kommentarmaterial från Skolverket (2016).

FRITIDSHEMMETS SYFTE ENLIGT BARNEN

”Att man ska ha kul!” ”Att man ska inte vara ensam, utan man ska försöka ha nån att vara med.” ”För föräldrarna jobbar och att ingen kan vara hemma och så kan man umgås med kompisar och så behöver man liksom inte vara helt ensam.” ”Att det är att man kan komma liksom som man är. Och liksom att man inte behöver se ut på nåt speciellt sätt eller vara på nåt speciellt sätt.” ”Man är på fritids för att … man kan ju, man kan ju gå hem direkt efter skolan om man har nycklar och så, men man är på fritids för att det är kul.

Man hittar på aktiviteter, man rör mycket på sig och det kanske man inte gör när man bara sitter hemma själv, då rör man inte på sig för föräldrarna är på jobbet. Svårt att röra sig själv.” ”Att man ska få en paus och ha roligt när man har gjort ganska mycket jobbigt som man kanske inte vill göra.”

18

01 VARFÖR FINNS DET FRITIDSHEM?

FRITIDSHEMMETS SYFTE OCH UPPDRAG ENLIGT FRITIDSHEMSLÄRARE

”Fritidshemmet för mig är ju också en plats där barn får öva på att vara sociala tillsammans, där man också kanske känner en trygghet som man annars saknar i sitt liv. Att man får hjälp av vuxna som inte är ens närmsta att brista, fela och hitta nya sätt.” ”Jag tänker ju på ett fritidshem där liksom barnens egna intressen bejakas och stimuleras och där informellt lärande äger rum.”

De allra flesta fritidshem följer grundskolans läroplan (Skolverket, 2019a).

Sedan 2016 finns det en fjärde del i läroplanen, riktad specifikt mot fritidshemmets verksamhet och som förtydligar utbildningens uppdrag. Samma del finns även i läroplanerna för sameskolan och specialskolan (Skolverket, 2019b; 2019c). Utöver denna del gäller även att fritidshemmet ska följa del ett och två i respektive läroplan. Dessa handlar om värdegrund, grundläggande uppdrag och övergripande mål och riktlinjer. Här formuleras bland annat de demokratiska principer och det krav på likvärdighet som gäller för all utbildning i utbildningssystemet (se kapitel 9). Den fjärde delen kompletterar dessa inledande delar genom att med utgångspunkt i skollagens syftesformulering beskriva fritidshemmets syfte och ringa in vilket innehåll som ska vara centralt i undervisningen. Eftersom det inte finns någon plikt för barn att delta i fritidshemmets utbildning, finns det heller inga kunskapskrav som barnen behöver nå upp till i verksamheten. Däremot finns det krav på hur ett fritidshem ska utformas, vad det ska erbjuda barn och vad undervisningen ska syfta till. Den resterande delen av det här avsnittet bygger på skollagens, läroplanens och kommentarmaterialets skrivningar.

Fritidshemmets utformning och genomförande Eftersom fritidshemmet är en del av det sammanhållna utbildningssystemet efterfrågar läroplanen en kontinuitet i den undervisning som barn får i förskoleklass, skola och fritidshem. För att möjliggöra en undervisning som hänger ihop mellan de olika utbildningarna krävs samverkan mellan lärare i fritidshem, lärare i förskoleklass och lärare i skolan. Därigenom samverkar alla till uppfyllandet av läroplanens mål, med skillnaden att fritidshemmet och förskoleklassen har mål för verksamheterna medan skolan även har mål i form av kunskapskrav för barnen. Tanken är att de olika utbildningarna ska utgå från och knyta an till samma innehållsområden men arbeta med dem på olika sätt. Till skillnad från skolan som ska utgå från kursplaner och kunskapskrav, så utgår fritidshemmet och förskoleklassen istället ifrån barnens behov, intressen och erfarenheter. Barns delaktighet är därför en central aspekt i verksamheten och skollagen kräver att barnen ska ges inflytande över utbildningen. Samtidigt ska lärarna i fritidshemmet säkerställa att barnen erbjuds en strukturerad och utvecklande undervisning med ett 19

DEL 1 FRITIDSHEMMET I UTBILDNINGSSYSTEM OCH SAMHÄLLE

tydligt syfte och en progression som stimulerar deras utveckling och lärande.

Utöver detta ska undervisningen också erbjuda barnen en meningsfull fritid.

Enligt skollagen ska fritidshemmet främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Därför behöver verksamheten vara varierad och integrera omsorg och lärande. Den ska också bygga på tillit, trygghet och tillhörighet samt skapa utrymme för utveckling av goda kamratrelationer. Fritidshemmet ska dessutom tillvarata olikheter och mångfald. Det betyder att det ska finnas olika arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som kan kombineras med varandra och att undervisningen exempelvis kan vara utforskande, tematisk, upplevelsebaserad, problemlösande, individuell eller i grupp samt att den bland annat kan ta verbalt, estetiskt, digitalt eller fysiskt uttryck. Dessutom ska uppmärksamhet riktas mot hållbar utveckling, ur såväl en ekologisk som en ekonomisk och en social dimension. Ett särskilt fokus ska också finnas på grupporienterat lärande vilket handlar om att själva barngruppen ska användas som en resurs i barns lärande och utveckling. Undervisningen ska även göra det möjligt för barnen att utvecklas och lära genom lek, både genom lek som är initierad av barnen själva och genom sådan lek som är planerad och förberedd av lärare. Ytterligare en aspekt som ska finnas med i fritidshemmets undervisning är möjligheter till rekreation, vila och återhämtning.

Läroplanen ringar in vilket innehåll som ska vara centralt i undervisningen och delar upp detta i fyra kunskapsområden: ”Språk och kommunikation”, ”Skapande och estetiska uttrycksformer”, ”Natur och samhälle” samt ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse”. Varje område består av ett antal byggstenar i punktform. Avsikten är att byggstenar från de olika kunskapsområdena kan kombineras på varierade sätt så att barn över tid får möta stora delar av det centrala innehållet. Avslutningsvis finns också ett antal långsiktiga mål beskrivna i läroplanen. De syftar till att barn ska ges förutsättningar till att utveckla vissa förmågor genom undervisningen.

Dessa förmågor omfattar det centrala innehållet och ger en riktning för fritidshemslärarens arbete.

Du har nu fått en övergripande beskrivning av vad fritidshem är för någonting idag och hur utbildningen är tänkt att fungera. Därmed har det blivit dags att vidga förståelsen av fritidshemmet genom en historisk kontextualisering.

Fritidshemmets roll i samhället För att vi ska kunna förstå varför fritidshemmet ser ut som det gör idag och varför det över huvud taget finns behöver vi göra en historisk tillbakablick.

Resan, eller fritidshemmets (för-)historia, tar sin start under sent 1800-tal och handlar om hur samhället hanterat ett dilemma som kretsar kring barn och deras fritid. Det är alltså en skildring av hur samhälleliga förändringar har påverkat synen på hur en önskvärd fritid för barn bör se ut. Parallellt med denna resa löper yrkesrollens förändringar, från ideellt engagemang fram 20

01 VARFÖR FINNS DET FRITIDSHEM?

till dagens benämning grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem.

Du hittar en fördjupande skildring av yrkets framväxt i kapitel 8.

Under 1800-talets andra hälft väcks en ny form av samhällelig uppmärksamhet kring barns villkor, som är kopplad till de genomgripande samhällsförändringar som äger rum vid den tiden. I Sverige råder då stor fattigdom och när en omfattande industrialisering tar fart i städerna söker människor från landsbygden sig dit för att försöka få arbete i de många verkstäder och fabriker som växer fram. I urbaniseringens spår uppstår en ny företeelse: medan de vuxna arbetar långa skift i industrin ses allt fler barn dra runt i de smutsiga gränderna. Detta uppmärksammas av bland annat folkbildaren och politikern Fridtjuv Berg som uttrycker en oro för ”… den sedliga förvildningen hos en del af det uppväxande slägtet” (citerad i Hierta-Retzius, 1897, s. 7). Även Anna Hierta-Retzius, en filantrop som vill skapa förbättrade omständigheter för människor, är bekymrad över vad hon bevittnar: Den riktning, som samhällslifvet under senare tider tagit i det att synnerligen inom den stora obemedlade samhällsklassen föräldrarnes verksamhet alltmera förlagts från hemmen till fabrikerna och de större verkstäderna, har fört med sig den beklagliga följd, att i mången hem barnen under större delen af dagen äro beröfvade föräldrarnes tillsyn och vård. Alla dessa barn blifva därför under sina fritider från skolan mestadels öfverlämnade åt sig själfva. De finna ock snart kringströfvandet på gator, torg och hamnar med alla de förströelser, som utelifvet erbjuder, mera lockande för sitt unga oroliga sinne än att sitta ensamma och sysslolösa i de under vintern ofta mörka och kalla, om sommaren åter kvafva, osunda och trånga hemmen.

Hierta-Retzius, 1897, s. 1–2

Fridtjuv Berg och Anna Hierta-Retzius engagerar sig i det problem som de båda upprörs över genom att i slutet av 1880-talet tillsammans ta initiativ till ett fostrans- och omsorgsprojekt riktat mot den fattiga arbetarklassens barn som släntrar omkring på gator som enligt Berg och Hierta-Retzius är farliga och opassande. Projektet drivs till en början av privata intressen och får namnet arbetsstuga; en plats där dessa barn ska ges omsorg och fostran av personal som har tid för dem och som anses veta vad barnen behöver: Barnen mottagas i stugan i åldern 7–14 år och sysselsättas under fritiden från skolan merendels 2 timmar hvarannan dag med allehanda nyttigt och roande arbete. Härvid söker man att hos dem utröna olika fallenhet och förmåga och sätta i deras händer just det arbete, som lämpar sig för hvar och en. Framförallt vill man giva dem intresse för arbetet, arbetsglädje – kärlek till arbetet. […]

Arbetsstugan har många möjligheter att inverka på de små till ordning och renlighet, till arbetsamhet och goda seder. Barnen anförtro gärna både sina sorger och glädjeämnen åt lärarinnorna, som bli deras kära och förtrogna och som gärna bistå dem med råd och dåd.

Hedvall, 1915, s. 12–13

21

DEL 1 FRITIDSHEMMET I UTBILDNINGSSYSTEM OCH SAMHÄLLE

Vetenskapliga teorier kring degeneration vad gäller såväl ärftliga betingelser som socialt uppnådda förutsättningar är vid tiden runt förra sekelskiftet en allmän politisk uppfattning och därför finns en vilja att säkerställa barns materiella och moraliska omgivning. Formandet av en ny och bättre framtid – välfärdsbyggandet – sker genom åtgärder riktade direkt mot barnens kroppar, där arbetsstugorna är ett uttryck för hur socialhygienen ska främja folkhälsan genom en lämplig miljö som tar tillvara det goda och reducerar det dåliga (Andresen m.fl., 2011). Till hands finns i arbetsstugorna ofta unga kvinnor från överklassen som förväntas ägna sig åt välgörenhetsarbete. Barnen ska också fostras till arbetsamhet, och för att i framtiden kunna bli en användbar arbetskraft ska de lära sig känna arbetsglädje, öva sig i ordning, flit och sparsamhet samt tillägna sig kunnande i praktiskt handarbete. Sådant arbete kretsar kring att träna förmågan till arbetsdisciplin och handlar om att framställa olika bruksföremål, vanligen med hjälp från vuxna hantverkare. Barnen tillverkar därför bland annat korgar, borstar och tofflor men sysselsätts också med olika hushållssysslor och får exempelvis laga kläder och skor. På detta sätt ska barnen anpassas till samhället och socialiseras in i arbetslivet.

Det finns en idé om att en förening av handens och hjärnans utveckling är en bra grund för moralisk fostran. Avsikterna med arbetsstugan är både sociala och pedagogiska varpå det nyttiga arbetet varvas med mer lustfyllda moment, exempelvis förekommer organiserad lek, sång, högläsning och sagoberättande som återkommande inslag. Arbetsstugan utvecklas efter hand till att bli en slags komplettering till folkskolan där arbetarklassens barn går.

Den placeras under Folkskoledirektionen och byggs ofta i anslutning till en folkskola. Barnen får utöver praktiska sysslor också ägna sig åt läxläsning och många gånger är det folkskollärarinnor som efter skoldagens slut arbetar vidare i arbetsstugan. Vanligen är det även lärare i folkskolan som väljer ut vilka barn som ska få ta del av arbetsstugans tillsyn, omsorg och utbildning.

De förändringar som industrialiseringen och urbaniseringen innebär för barn leder till att arbetsstugorna blir allt fler. Från år 1887 då den första arbetsstugan slår upp dörrarna i Stockholm, växer antalet snabbt och ett par decennier in på 1900-talet finns det drygt 100 arbetsstugor runt om i landet. Liknande verksamheter etableras parallellt med dessa, däribland barnkrubbor som kan betraktas som en föregångare till dagens förskolor och hemgårdar som är en tidig version av fritidsgårdar (Hansson Stenhammar, 2020; Rohlin, 1996; Torstenson-Ed & Johansson, 2000).

Växande behov av institutionaliserad skolbarnsomsorg Frågan om hur samhället hanterar dilemmat kring barn och deras fritid är aktuell även en bit in på 1900-talet. Det arbetsideal som var rådande vid arbetsstugans tillkomst är inte längre legitim när det handlar om barn.

Samhället har förändrats, välfärdsbygget har kommit längre och Sverige är inte lika fattigt som under 1800-talet. Levnadsstandarden är högre, de förvärvsarbetandes arbetstider är lite kortare, de har fått rätt till semester 22

01 VARFÖR FINNS DET FRITIDSHEM?

och barnens skoldag är förlängd. I en statlig kommission rekommenderas att arbetsstugans fokus på praktiskt arbete bör ersättas med tid för rekreation: Själva huvudprincipen torde böra avskrivas såsom stridig mot vår tids sociala inställning, vilken söker skydda barnen mot för tidigt utnyttjande i förvärvssyfte.

Skolan är och bör vara den enda samhälleliga institution, som ålägger barnen ett efter deras utvecklingsålder lämpat arbete. Den tid barnen därutöver äga fri bör visserligen till en del kunna fyllas med sysselsättning i det egna hemmet, men den måste dock till sin huvudsakliga del kunna ägnas åt rekreation. Tiden borde därför vara inne att bestämt rekommendera en omorganisation av de förefintliga arbetsstugorna av här ifrågavarande art. Vad barnen för sin fritid behöva är närmast två ting: läxöverläsningsplatser och rekreationsmöjligheter.

SOU 1938:20, s. 46

Arbetsstugorna byter namn till eftermiddagshem och ansvaret över dem flyttas under 1930-talet från Folkskoledirektionen till Barnavårdsnämnden.

Att skilja på arbete och fritid blir allt viktigare och eftermiddagshemmen ska i motsats till arbetsstugan därför komplettera hemmen och familjen istället för skolan. Verksamheten har för avsikt att efterlikna hemmets miljö och därför ska barngrupperna inte vara alltför stora. Genom förespråkandet av rekreation ska barnen ges utrymme för vila och återhämtning. Lek, utevistelse och valfri sysselsättning är vid sidan om läxläsning de aktiviteter som barnen främst ägnar sig åt under omsorg och tillsyn av så kallade barnträdgårdslärarinnor, en tidig form av förskollärare (Gustafsson Nyckel, 2020; Hansson Stenhammar, 2020; Rohlin, 2001).

Under 1950- och 1960-talen går Sverige in i en stark högkonjunktur och allt fler kvinnor behövs på arbetsmarknaden. Det leder till att så kallade ”nyckelbarn” hamnar i blickfånget när dilemmat kring barn och deras fritid diskuteras. När ingen kan finnas hemma och ta emot barnen efter skolans slut får de istället en egen nyckel att hänga runt halsen så att de själva kan låsa upp dörren. Eftermiddagshemmen kan inte längre svara upp mot det ökande omsorgsbehovet och det görs en riksomfattande kartläggning av hur många barn som behöver tillsyn och omsorg före och efter skoldagen. Flera statliga utredningar genomförs och dessa leder till att en heldagsomsorg lanseras samt att begreppen fritidshem, det utvidgade fritidshemmet och den samlade skoldagen etableras. Idén om det utvidgade fritidshemmet innebär en omsorgsmodell riktad mot barn i åldern 7–12 år där det ska finnas ett fritidshem i anslutning till varje lågstadieskola som tar emot inskrivna barn men som också har en öppen verksamhet för barn som bor i närområdet.

Tanken med den samlade skoldagen är att fritidshem och skola ska närma sig varandra genom att teori och praktik varvas och genom att barnen därför ska växla mellan lektioner med skolans lärare och aktiviteter ledda av fritidspedagoger (SOU 1972:26, 27; SOU 1974:42; SOU 1974:53).

I samband med den omfattande utbyggnaden av fritidshem startas i mitten av 1960-talet en särskild tvåårig yrkesutbildning med inriktning 23

DEL 1 FRITIDSHEMMET I UTBILDNINGSSYSTEM OCH SAMHÄLLE

mot pedagogiskt arbete i fritidshem och de som tar examen kallas fritidspedagoger. Utbildningen kretsar kring barns sociala utveckling med ledord som samspel och omsorg. I slutet av 1970-talet förläggs utbildningen på högskolenivå, förlängs med ett halvår och kategoriseras som en utbildning till ett undervisningsyrke. År 1993 förlängs utbildningen ytterligare och blir treårig, och leder fram till en barn- och ungdomspedagogisk examen. Det anses viktigt att barnen tas omhand av personer med specifik kompetens som kan ge dem en trygg miljö. Det bästa sättet för barn i 7–10-årsåldern är enligt utredningen Barns fritid (SOU 1974:42) att tillbringa sina eftermiddagar i ett fritidshem istället för att vara ensamma hemma: Åtskilliga föräldrar har bristande kunskaper om 7–10-åringars behov av vuxenstöd och -kontakt och om barns utveckling i dessa åldrar och efterfrågar inte fritidshemsplats och andra fritidsverksamheter för sina barn. De överskattar en 7–10-årings förmåga att både växa in i skolans miljö och leva sitt eget fritidsliv.

Vissa föräldrar räknar kanske med att skolan ger tillräcklig vuxenkontakt och omsorg. Barnens skoldag är under de tre första åren i själva verket kort och under den första skoltiden därtill oregelbunden. Framför allt lågstadiets barn och föräldrar är således beroende av socialpolitiska insatser i form av en trygg miljö och en fast punkt för barnen under den tid föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar och skolans ansvar för barnen upphört för dagen.

SOU 1974:42, s. 37

Utredningen poängterar att det är viktigt för fritidshem att erbjuda barn meningsfulla aktiviteter och en värdegemenskap så att de inte börjar utveckla destruktiva uttryck eller hamnar i ungdomlig vilsenhet. Barns fritid används efter utgivningen till en början som kurslitteratur för fritidspedagogstudenter och enligt utredningen har fritidshemmet som uppgift att i en hemliknande miljö verka kompensatoriskt för barns sociala bakgrunder och att erbjuda dem den sociala gemenskap de kanske inte får tillräckligt av i hemmet.

Utveckling av riktlinjer och styrdokument för fritidshemmet Som en följd av att allt fler fritidshem startas runt om i landet uppstår snart ett behov av tydligare riktlinjer för hur arbetet ska utformas och frågan om styrdokument diskuteras. Sveriges fritidspedagogers förening (1982) ger ut en programtext som ringar in hur arbetet kan bedrivas. I den klargörs att fritidshemmets syfte är att stödja och stimulera barns sociala utveckling.

Några år senare kommer en statlig version i form av ett pedagogiskt program för fritidshem (Socialstyrelsen, 1988). Programmet betonar att fritidshemmets pedagogiska traditioner behöver etableras tydligare och utvecklas mer.

Texten framhåller att fritidspedagoger ska bedriva ett medvetet arbete som har fokus på omsorg, stöd och stimulans för barns utveckling. Tillsyn och omsorg ska ske genom en pedagogisk helhetssyn på barns utveckling.

24

2

REGISTER

A Agenda 2030 274, 284 aktivering 124, 125, 147 allemansrätten 285 ansvariggörande 124, 147, 163, 287 arbetsstuga 21, 142 B barndom 267 barndomssociologi 270 barnets bästa 270 barnkonventionen 143, 270–271 Barn- och elevombudet 32 barnperspektiv 269 barns perspektiv 270 barns rättigheter 272 barnsyn 269 barnutforskande lärarstil 60 C centralt innehåll 41, 43 D datalogiskt tänkande 180 decentralisering 40 dekonstruktion 212 delaktighet 123, 135 didaktik 44, 253, 257 differentiering 202 digitalisering 175, 178 digital kompetens 177, 182 digital teknik 175, 178, 181 diskriminering 214, 215 diskrimineringsgrund 215 dokumentation 231 E eftermiddagshem 23, 142 empowerment 124, 147 estetiskt, se praktiskt ämne extended education 80 extra anpassningar 198, 201 F fri lek 59, 155, 156 friluftsliv 243 friskolereform 30 fritidshemsdidaktik 258, 260 fritidshemspedagogik 168, 252, 257 fritidshemsråd 134, 234 fritidspedagog 24, 99 funktionsförmåga 198, 204 funktionsnedsättning 198, 204 föreningsliv 243 föreställning 150, 267

292

REGISTER

G gruppdynamik 186, 190, 191 grupporienterat lärande 20 grupporientering 185 gruppstorlek 188 gränsarbete 102, 104 H helhetsperspektiv 255 helhetssyn 100, 131, 163, 258 huvudman 16, 33 hållbar livsstil 286 hållbar utveckling 284, 286 I image-boosting business 70 individorienterat perspektiv 202 inflytande 123 informellt lärande 171 inkludering 204 intersektionalitet 210 intersektionellt perspektiv, se intersektionalitet J jurisdiktion 103 K kategorisering 275 kommunalisering 30 kompensatoriskt uppdrag 76, 198, 202, 240 kompletterande utbildning 48–49 kompletteringsuppdrag, se kompletterande utbildning konflikthantering 223 kränkande behandling 214, 216 kunskapskapital 162 kunskapsområde 20 L ledarskap 193 ledarstil 195, 227 legitimation 29, 109 lek 150, 154, 156 likvärdig utbildning 201 livslångt lärande 25, 125, 161, 162 M makt 132 maktpraktik 132, 134 maktstruktur 214 marknadslogik 68 medborgare 117, 162 medborgarideal 122, 124 medborgarskapande 118, 125 medborgarskapande arena 117, 119

meningsfull fritid 56 multimodalitet 255, 264 målstyrning 40 mänskliga rättigheter 272 N New Public Management 69 norm 209, 214 normaliseringsprocess 146 normkritik 211 normmedvetenhet 209, 210 O omsorg 128, 132, 134 omsorgsuppdrag 128 ontologisk 151, 268 orosanmälan 245, 246 P pastoral makt 133 pedagogik 252 pedagogiska miljöer 263 pedagogisk planering 235 perspektiv 152 perspektivmedvetenhet 153 positionering 275 praktikgemenskap 260 praktiskt ämne 101, 109 profession 101 professionalisering 101 professionalitet 101, 156, 228, 233 professionsutbildning 103 programmering 180

sociala samspel 208 social konstruktion 154 socialkonstruktionism 154, 275 strukturorienterat perspektiv 202 styrningsrationalitet 125, 147 subjektivering 276 subjektspositionering 275 särskilt stöd 198, 201 T tillsyn 31 trygghet 138 U undervisning 42, 103, 132, 167, 261 utbildningssystem 18 utkikspunkt 150, 268 utomhuspedagogik 280 utvecklingssamtal 241 V värdegrund 119 Y yrkesetiska principer 229 Å åtgärdsprogram 201

R rast 287 rastverksamhet 289 re-centralisering 41 rekreation 141, 143 rektor 35 relationell 194 relationell sammanstötning 220, 224, 225 relationellt perspektiv 204 resultatstyrning 40 S samhällsmedborgare, se medborgare samverkan 51, 238, 242 samverkansuppdrag 243 school-age educare 82 situerat lärande 259 skolbarnsomsorg 25, 130, 132 skolifiering 108, 168 Skolinspektionen 30 Skolverket 28 skolväsen, se utbildningssystem

293

A

TT BLI FRITIDSHEMSLÄRARE ger en introduktion till vad

det innebär att arbeta som fritidshemslärare. Läsaren får en grundläggande genomgång av fritidshemmets unika utbildningsuppdrag, tillsammans med beskrivningar av det som är utmärkande och specifikt för yrkesrollen.

Boken ger också läsaren möjlighet att orientera sig i de centrala kunskaper som fritidshemslärare behöver ha med sig när de tillsammans med barnen utformar verksamheten och bedriver undervisning.

Författaren initierar ett reflekterande tänkande i förhållande till frågor och situationer som fritidshemslärare dagligen ställs inför. Genomgående finns också uttalanden från yrkesverksamma fritidshemslärare och från barn som går på ”fritids”. De kompletterar på ett verksamhetsnära sätt bokens mer teoretiska innehåll.

Boken är indelad i tre delar som ringar in centrala aspekter av fritidshemmets verksamhet och fritidshemslärarens arbete: Del 1 Fritidshemmet i utbildningssystem och samhälle Del 2 Fritidshemslärarens yrkesuppdrag Del 3 Fritidshemmets pedagogik

Boken riktar sig främst till studenter inom grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, men är också användbar för yrkesverksamma fritidshemslärare.

Linnéa Holmberg, fil.dr, är universitetslektor och fritidshemsforskare vid Stockholms universitet. Hon arbetar även som studierektor på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem.

Best.nr 47-14092-3 Tryck.nr 47-14092-3