9789147140510 by Smakprov Media AB

• Boken tar upp forskning kring hotbedömning och förebyggande åtgärder. • Ger en samlad bild av dödligt skolvåld i Sverige.

DÖDLIGT SKOLVÅLD

Dödligt skolvåld ingår i serien Kriminologiska perspektiv på … och belyser svenska händelser av dödligt eller potentiellt dödligt skolvåld. För att hantera den komplexitet som dödligt skolvåld innefattar, varvas kriminologiska, psykologiska och rättsliga analyser av händelserna.

KRIMINOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ

• Kombinerar rättsligt material och vetenskaplig litteratur.

Boken är lämplig för utbildning inom exempelvis kriminologi, juridik, psykologi, sociologi och socialt eller polisiärt arbete. Den kan med fördel användas som fortbildning för professionella inom rättsväsende och brottsförebyggande arbete.

Charlotta Thodelius är universtetslektor i kriminologi. Peter Währborg är leg. läkare, professor i beteendemedicin, sociolog, leg. psykolog (fil.dr) och psykoterapeut. Hans-Olof Sandén är jurist och polismästare och verksam som rättschef Polisregion Väst. Carl Besslinger är kommunpolis i Stenungsund och har varit verksam polis i

Thodelius • W ährborg • Sandén • Besslinger

• Visar hur liknande händelser kan förhindras – och hur man kan begränsa följderna när de väl inträffar.

DÖDLIGT SKOLVÅLD

36 år, som exempelvis ordningspolis, utredare och inom personskydd.

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien.

Best.nr 47-14051-0 Tryck.nr 47-14051-0

Charlot ta Thodelius • Peter W ährborg Hans-Olof Sandén • Carl Besslinger

Kriminologiska perspektiv på Dödligt skolvåld Charlotta Thodelius, Peter Währborg, Hans-Olof Sandén, Carl Besslinger ISBN 978-91-47-14051-0 © 2021 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Bibbi Fagerström Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander Produktionsspecialist: Helene Ågren Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm kundservice tfn: 08-690 90 00 kundservice: liber@liber.se www.liber.se

KRIMINOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ är en bokserie med fokus på brott och åtgärder mot brott.

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien. Prenumerera gärna på Libers nyhetsbrev för att få information om nya titlar.

Serieredaktörer: Micael Björk, professor i sociologi, Göteborgs universitet Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi, Högskolan i Borås och doktor i arkitektur

Innehåll Förord 6 Serieredaktörernas förord 8

• 1. Inledning 9

Skolskjutningar och andra typer av dödligt skolvåld 10 Ett välstuderat, men komplicerat brottsproblem 12 Bokens upplägg 15

• 2. Skolskjutningen i Kungälv 18

Rättsliga kommentarer 19 Mord eller dråp? 25 Medicinska och psykologiska kommentarer 27 Alkoholens roll 33 Kriminologiska kommentarer 35 Fem nödvändiga, men inte tillräckliga, villkor för en skolskjutning 39

• 3. Dråpet på tillsynsläraren i Göteborg 47

Rättsliga kommentarer 48 Överlämnandet till barnavårdsnämnden samt bestämmelser om unga lagöverträdare 49 Medicinska och psykologiska kommentarer 50 Avskiljning och utanförskap 51 Brottsförlopp och kritiska händelser 53 Kriminologiska kommentarer 54 Frestelser och provokationer 56 Avsaknaden av kapabla väktare 58 Riskfyllda situationer: legala aktiviteter, marginalaktiviteter och illegala aktiviteter 61

• 4. Den dödliga konflikten på Bromma gymnasium 63 Rättsliga kommentarer 64 Medicinska och psykologiska kommentarer 67

Innehåll

Brottsförlopp 67 De inblandade personerna 68 Kriminologiska kommentarer 69 Konflikteskalering och ojämlika konflikter 69 Åskådarnas roll i de våldsamma konflikterna 72 Gatans kod 73

• 5. Knivdådet i Sundsvall 76

Rättsliga kommentarer 77 Motiv och uppsåt 79 Medicinska och psykologiska kommentarer 80 Gärningsmannens psykiska hälsa 82 Brottets kritiska händelser 83 Kriminologiska kommentarer 84 Självradikalisering och motivvokabulär 86 Neutraliseringstekniker, ursäkter och rättfärdigande 88

• 6. Våldsdådet på Kronan i Trollhättan 92

Rättsliga kommentarer 94 Medicinska och psykologiska kommentarer 96 Psykologisk obduktion 97 Suicide by cop 103 Kriminologiska kommentarer 104 Herostratossyndromet: självglorifieringens betydelse 107 Val av mål, offer och vapen 111

• 7. Jämförelse mellan de olika fallen 115 • 8. Förebyggande arbete mot randomiserat dödligt skolvåld 119 Hotbedömningsmodellen 121 Social prevention 123 Situationell prevention 125

• 9. Dödligt skolvåld som ett mångfacetterat problem 128 Förteckning över använt rättsmaterial 130

Referenser 131 Register 140

Innehåll

Förord Att försöka förstå eller förklara dödligt skolvåld är ofta en utmaning, främst för att det finns relativt få händelser. Detta innebär inte att en bok i ämnet är onödig, utan tvärtom, den är viktig på flera olika sätt. För det första måste vi utarbeta teoretiska begrepp som kan förklara händelserna. För det andra måste de teoretiska förklaringarna ligga till grund för det förebyggande arbetet, så att vi kan förhindra liknande händelser eller reducera konsekvenserna av dem om och när de inträffar. I boken om dödligt skolvåld kompletteras kriminologiska perspektiv med medicinska, psykologiska och rättsliga perspektiv för att ge en större kunskap om orsakerna till dessa händelser. Boken bygger på fem svenska fall av dödligt våld i skolmiljöer. Det äldsta är från 1961 (i Kungälv) och det nyaste är från 2015 (i Trollhättan). De rättsliga kommentarerna är skrivna av Hans-Olof Sandén och Carl Besslinger, och syftar till att ge en inblick i hur brottsplatsundersökning, förhör och bevis insamlades i de aktuella fallen samt vilka juridiska aspekter som gällde vid fallets rättsliga prövning. Hans-Olof Sandén är jurist och polismästare med examen från Stockholms universitet och verksam som rättschef vid polisregion Väst. Carl Besslinger är kommunpolis i Stenungsund och har varit verksam som polis under många år inom de flesta verksamhetsgrenar. De medicinska och psykologiska kommentarerna är skrivna av Peter Währborg, där han kombinerar sin kunskap från den kliniska praktiken med forskningen inom fältet. Peter Währborg är legitimerad läkare (specialiserad inom internmedicin och smärtmedicin samt docent i kardiologi) och tidigare professor i beteendemedicin. Dessutom är han psykolog (filosofie doktor) och psykoterapeut. De kriminologiska kommentarerna, som visar på hur kriminologisk teori kan tillämpas på de aktuella fallen är skrivna av Charlotta Thodelius. Hon har även författat bokens inledande avsnitt, avsnittet

kring prevention och det avslutande kapitlet. Charlotta Thodelius är universitetslektor i kriminologi och filosofie doktor i arkitektur, där den tidigare forskningen rört bland annat olika former av våld i skolmiljöer. Vi hoppas att boken kommer att bidra till intressanta diskussioner om skillnaden och likheter i de olika disciplinära perspektiven. Sist, men inte minst, skulle vi vilja tacka serieredaktör Micael Björk och Libers förläggare Helena Ekholm för bra synpunkter och reflektioner kring bokens innehåll och utformning. Charlotta Thodelius Peter Währborg Hans-Olof Sandén Carl Besslinger

Förord

Serieredaktörernas förord Kriminologiska perspektiv på är en bokserie med fokus på brott och åtgärder mot brott. Ambitionen är att presentera kriminologiska ämnen i ett avgränsat format, samtidigt som böckerna öppnar för vidare diskussioner om regelbrott och samhälleliga reaktioner. Ämnets mångfald är viktig att belysa. En viktig distinktion på det kriminologiska fältet är den mellan att ha fokus på brottet eller på brottsligheten. Det förra innebär att själva brottsakten studeras. Av särskilt intresse är regelöverträdarnas beslut och rättfärdigande moral, deras aktörskap i konkreta situationer. Brottsligheten, däremot, handlar mer om hur samhälleliga mönster skapas: hur kriminaliteten fördelar sig mellan kvinnor och män och varför brotten koncentreras till vissa platser i staden med mera. I bokserien Kriminologiska perspektiv på kommer båda inriktningarna att finnas representerade, på samma gång som olika samhällsreaktioner adresseras − alltifrån polismetoder och straffande till brottsförebyggande program och åtgärder genom stadsplanering och byggd miljö. Serien passar såväl för högskoleutbildningar inom kriminologi, juridik och socialt arbete som på polisprogrammet. Den kan även komma till nytta för företag och förvaltningar som berörs av kriminalitetens mångskiftande verkningar. Med det sagt, hoppas vi att böckerna ska locka till läsning bland studenter och andra som vill lära sig mer om allt det otäcka, eller spännande, som utspelar sig i gränslandet mellan direkta brott och riskfyllda situationer. Micael Björk Charlotta Thodelius

Inledning Att lägga fokus på gärningspersonen, och inte på processen eller samspelet mellan olika faktorer, leder lätt till att ett flertal personer kan pekas ut eller misskrediteras som potentiella gärningspersoner. Det kan leda till stigmatisering eller demonisering av enskilda individer och innebära konsekvenser för det förebyggande arbetet som helhet.

Vi har alla en relation till skolan och oavsett hur vår skolgång har sett ut, så har skolan på något sätt alltid format oss. En trygg skolgång, är enligt tidigare forskning, en förutsättning för barns och ungas välbefinnande och akademiska prestationer, men även för goda livschanser i framtiden (Kutsyuruba, Klinger & Hussain, 2015). Trots detta är skolan inte alltid en trygg och säker plats, utan en plats där många upplever otrygghet genom förekomsten av mobbning, kränkningar, stölder och våld (Felson & Eckert, 2018: 45; Thodelius, 2019). Konsekvenserna av otrygga skolmiljöer påverkar inte bara vardagen, utan får också konsekvenser för allt från prestationer till eventuella kriminella karriärer och i värsta fall förekomsten av självmord (Kim & Leventhal, 2008). När det kommer till kriminologiska förklaringar till otrygghet och brott i skolmiljön, finns flera teoretiska modeller som går att tillämpa. Till exempel att det är konsekvenser av våldsamma interaktioner och konfrontationer (Collins, 2008) eller konsekvenser av rutinaktiviteter

(Cohen & Felson, 1979) eller av negativ anspänning (Agnew, 2006). De teoretiska förklaringarna skapar även bättre förutsättningar att förebygga händelserna och på så vis nå framgång på flera sätt i kampen mot ”vardagsvåldet”. Trots detta står vi ofta handfallna när det kommer till det grövsta våldet i skolan − det dödliga våldet. Det dödliga våldet i skolan slår ofta ner som en blixt från klar himmel, ingen hade väntat sig att det skulle hända och gärningspersonen beskrivs ofta som att hen plötsligt ”exploderat” av raseri. Ingen i hens närhet har sett eller förstått vad som varit på gång eller kunnat hitta ett förklarande motiv. Det dödliga våldet uppmärksammas främst i termer av skolskjutningar, alltså för en specifik form av dödligt våld, de randomiserade attackerna, där en, oftast ensam, gärningsperson attackerar alla i skolan utan urskiljning och till synes utan motiv.

Skolskjutningar och andra typer av dödligt skolvåld Skolskjutningar är ett relativt nytt begrepp och myntades först 1999 för att beskriva attacken på Columbine High School, där två avgångs elever sköt ihjäl 13 personer, och skadade 21, innan de tog sina egna liv. Naturligtvis förekom det dödskjutningar i skolor innan Columbine, men de förklarades då ofta som enskilda händelser utlösta av hämnd eller konflikter mellan elever. Efter 1999 började dock skolskjutningar ses som en kollektiv hämnd riktad mot skolan som institution (Larkin, 2009). I Sverige, men även internationellt, har ytterst få randomiserade attacker skett (Böckler m.fl., 2013: 9–15). Samtidigt finns det en oro, som ökat med tiden, vilket fått skolor att arbeta förebyggande för att på så sätt förhindra dessa exceptionella händelser. Det randomiserade dödliga våldet, har på sätt och vis blivit normaliserat trots sin ovanlighet. Dock är det inte bara randomiserat eller slumpmässigt dödligt våld som sker i skolor, utan det förekommer även konflikter mellan enstaka elever som till sist leder fram till en dödlig konfrontation (se Thodelius & Sandén, 2019).

1 Inledning

Det dödliga skolvåldet går därför inte att definiera som en företeelse eller en typ av händelse, utan är ett samlingsnamn för olika typer av våldsamma konfrontationer som sker inom skolan och under skoltid och inkluderar allt från ren massaker med tunga automatvapen till dödliga hugg med sax. Trots variationen av händelser som inkluderas under begreppet dödligt skolvåld finns det en gemensam nämnare: händelserna förklaras ofta utifrån enkla hypoteser. De enkla hypoteserna brukar främst karaktäriseras av att förklaringarna till händelserna ligger på individnivå och presenteras i singularis. Till exempel att gärningspersonen lider av psykisk ohälsa, har en hög konsumtion av våldsfilmer eller våldsspel eller specifika subkulturella intressen (Newman m.fl., 2004: 58–73; Copenhaver, 2020), i stället för att se det dödliga våldet som ett resultat av en social process, där individer samspelar med interna och externa faktorer hos individen, i närsamhället och i samhället i stort (Newman m.fl., 2004: 229ff.). Att lägga fokus på gärningspersonen, och inte på processen eller samspelet mellan olika faktorer, leder lätt till att ett flertal personer kan pekas ut eller misskrediteras som potentiella gärningspersoner. Detta kan i sin tur leda till stigmatisering eller demonisering av enskilda individer samt ger konsekvenser för det förebyggande arbetet som helhet. Stigmatiseringen av personer eller specifika intressen är fortfarande vanliga i debatten om dödligt skolvåld, även om de tar sig ett tidsmässigt uttryck. Ett exempel är tragedin i Kungälv 1961, som kommer att diskuteras senare i boken, som media antog kunde förklaras av att den unge mannen var intresserad av cowboyfilmer, vilket ledde till krav på att Bröderna Cartwright skulle sluta sändas på svensk tv för att inte inspirera andra personer. Samma mönster sågs efter skjutningen på Columbine High School, men då med ett nytt ungdomsfenomen. Media summerade orsakerna på följande sätt: ”Doom, Quake and Mass murder” (Brown, 1999), det vill säga att gärningspersonernas intresse för dåtidens stora first-person shooter-spel (FPS) orsakade massakern. Liknande förklaringar, att våldsam media orsakar massakrer,

1 Inledning

gavs även till attacken i Erfurt 2002 och skjutningen i Kauhajoki 2008 (Gasser m.fl., 2009; Ministry of Justice, 2010). Till dagens enkla hypoteser hör att gärningspersonernas livsförhållande indirekt skulle leda till ett intresse av att genomföra dåden som hämnd för att ha b livit avvisade av motsatta könet eller som ett uttryck för nationalistiska åsikter (se bland annat Brown, 2015; Erlandsson, 2018). Även om det i vissa fall kan finnas tecken på att gärningspersonerna har inspirerats av populärkulturella eller politiska element, är dessa sällan av avgörande betydelse för händelsen och de är ofta sammanlänkade med andra inspirationskällor, som skapar betydelse för gärningspersonen, men inte för gemene man (Fox & DeLateur, 2014; Lindgren & Thodelius, 2017). Det är en mix av olika faktorer som påverkar gärningspersonens världsuppfattning, men de måste samspela med faktorer i både närsamhälle och omvärlden för att potentiellt leda till dödligt våld. Att studera det dödliga skolvåldet är således inte alldeles enkelt. Det innefattar en stor variation av händelser som inkluderas i begreppet, och ämnet väcker känslomässiga reaktioner som gör att det blir lättare att falla tillbaka på enkla hypoteser, som psykisk sjukdom eller hatiska subkulturer, än att faktiskt vilja förstå varför unga personer väljer att skada en eller flera personer, i en av de mest betydelsefulla institutionerna vi har, nämligen skolan.

Ett välstuderat, men komplicerat brottsproblem Den tidigare forskningen är omfattande, när det kommer till dödligt skolvåld, och det är nästintill omöjligt att göra en redogörelse över allt som skrivits sedan 1999 när ämnet först uppmärksammades. Sam tidigt är brottsproblemet svårstuderat, eftersom det saknas konsensus av vad som ska studeras i termer av vilka händelser som ska inkluderas och i vilka sammanhang forskningsresultaten blir giltiga (Böckler m.fl., 2013: 1–26). En av de första frågorna som den intresserade måste ställa sig är: vad är dödligt skolvåld och hur bör det begrepps-

1 Inledning

liggöras? Är det något som måste ske under skoltid? Under skolaktiviteter? Måste gärningspersonen ha en relation till skolan? Måste händelsen inkludera flera (potentiella) offer? Tidigare forskning om olika typer av dödligt våld i skolmiljö kommer i den här boken att inkluderas i de kommande fallbeskrivningarna som är baserade på verkliga händelser av dödligt skolvåld i Sverige. Innan dess kommer vi i korthet att sammanfatta de tre problem som är viktiga att ha med sig i studier av dödligt skolvåld, nämligen: perspektivproblemet, inkluderingsproblemet samt metodproblemet. Perspektivproblemet berör det faktum att trots att dödligt skolvåld är ovanligt, är forskningen både omfattande och sker utifrån flera olika disciplinära fält. Främst har forskning skett inom kriminologi, juridik, sociologi och psykologi, vilket gör att forskningsresultaten inte alltid är förenliga med varandra. Detta påverkar även i sin tur vad som studeras och vilka åtgärder som föreslås (jfr Moore (red.), 2003: 307). Något förenklat skulle den tidigare forskningen kunna karaktäriseras utifrån tre huvudspår: 1. Forskning som fokuserar på individens karaktäristika, vilken domineras av juridiska, psykologiska och medicinska perspektiv, som förekomsten av låg självkontroll, aggressionströsklar eller förekomsten av psykisk sjukdom (Langman, 2009; 2013; Katsiyannis, Whitford, & Ennis, 2018). 2. Forskning som fokuserar på den sociala dynamiken, som dysfunktionella relationer i närmiljön, skolgången samt omständigheter runt den unge och som återfinns inom fält som socialpsykologi, socialmedicin och sociologi (Osgood & Chambers, 2000; Pollack, Modzeleski & Rooney, 2008). 3. Forskning som studerar processen och de sociala interaktionerna som leder fram till handlingen, det vill säga individen i den sociala dynamiken. Denna forskning återfinns främst inom kriminologin och socialpsykologin. Inom perspektivet studeras växelspelet mellan individen och hens omgivning för att skapa förståelse för

1 Inledning

hur processen eskalerar och vilka faktorer som förstärker varandra (Newman m.fl., 2004; Lindgren & Thodelius, 2017). Inkluderingsproblemet tydliggör att det förutom de olika disciplinära eller ämnesmässiga ingångarna i forskningen även finns en skillnad i urvalet av de empiriska enheterna i den tidigare forskningen. Det vill säga att olika fall eller händelser inkluderas eller exkluderas i de olika forskningsstudierna, vilket påverkar forskningens förklaringskraft och precision (Böckler m.fl., 2013: 3–8). Ett exempel på detta är att det är svårt att jämföra resultaten mellan Newman med kollegors studie (2004) och de Apodaca med kollegors studie (2012). Newman med fleras studie inkluderar enbart så kallade randomiserade skolskjutningar. Dessa skolskjutningar karaktäriseras av att gärningspersonen är en elev eller före detta elev på skolan och där händelsen sker på skoltid. I de Apodaca med fleras studie inkluderas alla händelser av dödligt skjutvåld på skolor, det vill säga allt från gängskjutningar och mord till skolskjutningar. Bristen på en gemensam definition av vad dödligt skolvåld är, tillsammans med de olika ingångarna i forskningen, gör att forskningen kan framstå som splittrad och inkoherent. Ett försök att hantera detta är att se på begreppet dödligt skolvåld som ett ”paraplybegrepp” som innehåller ett mångdimensionellt brottsproblem, där flera olika brottstyper kan inkluderas (se Bushman m.fl., 2016). I en typologi över det skandinaviska dödliga skolvåldet, framkommer att det finns tre typer av dödligt skolvåld: interpersonellt våld, våld som riktar sig mot institutionen samt samhällsrelaterat våld (Thodelius & Sandén, 2019). I typologin karaktäriseras det interpersonella våldet av att brottsoffret och gärningspersonen har en konflikt, vilken eskalerar till en dödlig incident som utspelar sig på skolan, men där det bara finns ett tilltänkt offer och motivet har sin grund i personlig hämnd. Våld mot institutionen, handlar om våld som är randomiserat, det vill säga att skolan riskerar att bli offer. Hämnden riktar sig inte heller mot person, utan mot skolan som institution. I den här

1 Inledning

kategorin kvalar till exempel klassiska skolskjutningar in (Newman m.fl., 2004; Lindgren & Thodelius, 2017; Thodelius & Sandén, 2019). I den sista kategorin, blir skolan en brottsplats, där det primära offret och motivet är relaterat till syftet att skada samhället. Det kan handla om skolan som en arena för terrorism eller annan typ av antagonistisk verksamhet (Thodelius & Sandén, 2019). Det förekommer även flera metodproblem och metodologiska utmaningar som måste hanteras i studier av det dödliga skolvåldet (Harding, Fox & Mehta, 2002; Fast, 2008). För även om det dödliga våldet i skolmiljöer kan upplevas som ständigt närvarande i den allmänna debatten, är det de facto ovanligt. Kombinationen av få händelser och att ett stort antal individer har samma typ av riskfaktorer som gärningspersonen, leder till att det är omöjligt att profilera potentiella gärningspersoner. Riskfaktorerna är antingen för generella eller så är olikheterna mellan fallen så stora att det är svårt att hitta någon gemensam riskfaktor. Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder är därför begränsade (Fast, 2008). Därför brukar de studier som analyserar ovanliga brottsfall arbeta med fallstudier, för att öka validiteten med studierna (se bl.a. Newman m.fl., 2004; Lindgren & Thodelius, 2017; Fjordefalk, 2020; Thodelius, 2020).

Bokens upplägg Boken baseras på fem fall av dödligt skolvåld i Sverige. De introduceras genom en kort dokumentär fallbeskrivning, vilken sedan följs av rättsliga, medicinska och psykologiska samt kriminologiska kommentarer1. Upplägget att beskriva händelsen och ge disciplinspecifika förklaringar, som ibland kompletterar varandra och ibland presenterar konkurrerande förklaringar till händelsen, visar dels fallens komplexitet,

1 Gärningsman används då vi presenterar det specifika fallet och i tillämpningen av perspektiven. Gärningsperson används när vi mer abstrakt refererar till lagrum, kliniska praktik och teori.

1 Inledning

Register A alkohol 19, 34 alkoholförtäring 22 alkoholmolekyl 34 alkoholreaktioner 22 allvarlig psykisk störning 24 anomi 52, 87 B brottsplatsundersökning 19, 48 brottstillfälle 32, 55 C Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) 126 D depression 30, 33 dråp 21, 26, 48, 53 dödligt skolvåld 11, 12, 14 dödligt våld 10 F fängelseförbud 23, 24, 32 förebygga 10 förgrundsfaktorer 56 förhör 20 försök till dråp 21, 26 försök till mord 79 G gatans kod 74 H hatbrott 101 hatbrottsmotiv 96 herostratossyndromet 107, 108 hotbedömningsmodellen 121

140

hämnd 10, 12, 14, 35, 85 hämndlystnad 51 I inkluderingsproblemet 14 interaktioner 9 K kapabel väktare 58, 60 konflikteskalering 69, 73 konfrontativ spänning 70 kulturellt manus 41, 42, 106, 112, 117, 122 L likgiltighetsuppsåt 79, 117 låg självkontroll 13 M maskulinitet 37, 40, 43, 74, 107 massaker 11 medhjälp till mord 66 metodproblem 15 mord 25, 26, 66, 79 mordförsök 83 motivvokabulär 87, 88, 105 N neutraliseringstekniker 89 O olaga vapen- och ammunitionsinnehav 21 P patologiskt rus 22, 31, 33, 116 perspektivproblemet 13 populärkulturell referens 41, 42 psykiatrisk bedömning 30 psykiatrisk tvångsvård 23

psykisk ohälsa 11 psykisk sjukdom 12 psykisk störning 66 psykologisk obduktion 97, 98, 99 psykosocial sårbarhet 40, 84, 85 R randomiserade attacker 10 randomiserat dödligt våld 10 rutinaktiviteter 9 rutinaktivitetsteorin 55, 57, 58, 61 rättspsykiatrisk undersökning 49 rättspsykiatrisk utredning 31, 32, 68 rättspsykiatriskt utlåtande 79 S situationell prevention 125 situationerad transaktion 69, 73 självglorifiering 105, 107, 108 självkontroll 57 självmord 9 självmordstankar 40 självradikalisering 86 skjutvapen 19 skolmiljö 13 skolskjutning 18, 35, 38

skolskjutningar 10 social kontroll 18, 52, 58 social marginalisering 39 social prevention 123 sociala band 52, 57 socialt marginaliserad 84 subjektiv rationalitet 38 subkultur 39 subkulturella intressen 11 subkulturer 12 suicide by cop 104, 106, 112, 117 symboliska dagar 37 T Thomasteoremet 85 tillfällesstruktur 55 U under radarn 43, 85 utanförskap 35, 41, 43, 85 V våldsam media 11 våldsfilmer 11, 51 våldsspel 11 Ö övervåld 38

REG I S TER

141

• Boken tar upp forskning kring hotbedömning och förebyggande åtgärder. • Ger en samlad bild av dödligt skolvåld i Sverige.

DÖDLIGT SKOLVÅLD

KRIMINOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ

• Kombinerar rättsligt material och vetenskaplig litteratur.

Thodelius • W ährborg • Sandén • Besslinger

• Visar hur liknande händelser kan förhindras – och hur man kan begränsa följderna när de väl inträffar.

DÖDLIGT SKOLVÅLD

36 år, som exempelvis ordningspolis, utredare och inom personskydd.

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien.

Best.nr 47-14051-0 Tryck.nr 47-14051-0

Charlot ta Thodelius • Peter W ährborg Hans-Olof Sandén • Carl Besslinger