9789147138234

FÖRSKOLANS

E K K N I T UNDERVISNING

PERNILLA SUNDQVIST

Untitled-1 3

18/6/2019 BE 9:41 AM

ISBN 978-91-47-13823-4 ©2020 Pernilla Sundqvist och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Redaktör: Jenny Fornell Hjelm Projektledare: Helena Hammarqvist Formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Fredrik Elvander Alla namn på barn och förskolepersonal i boken är fingerade.

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2020

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 2

18/6/2019 BE 9:06 AM

4713823_Fรถrskolans teknikunderv_korr1.indd 3

16/6/2019 BE 9:05 AM

Innehåll 1. Inledning 7 Bokens kapitel 10

2. Att förstå teknik 13 Vad är teknik? 13 Hur förstår personal i förskolan teknik? 18 Missförstånd kring förskolans teknikundervisning 20

3. Uppdraget att undervisa förskolebarn i teknik 25 Undervisning i förskolan 25 Varför undervisa förskolebarn i teknik? 28 Teknik som allmänbildning 28 Att se teknik som ett framtida yrkesområde 30 Tekniken i förskolans läroplan 32 En undervisningssekvens och hur den kan förstås som teknik 35 Frågor för att utforska teknik 39

4. Innehåll för förskolans teknikundervisning 45 Tekniska föremål och system 46 Byggande och skapande 50 Teknikbegreppet och begrepp inom teknik 58 Sammanfattande reflektioner 59

5. Olika sätt att förstå och karaktärisera förskolans teknikundervisning 67 Sex sätt att karaktärisera förskolans teknikundervisning 68 Teknikundervisning innebär att barnen lär sig att hantera tekniska föremål 68 Teknikundervisning är att göra experiment 70 Teknikundervisning innebär utvecklande av förmågor 71 Teknikundervisning rör tekniska föremål och system i barns miljö 73

4

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 4

16/6/2019 BE 9:05 AM

Teknik ingår naturligt i barns lek 75 Teknikundervisning utgår ifrån digital teknik 77 Självförmåga för att undervisa i teknik 78

6. Att arbeta medvetet mot lärandemål – två exempel 83 Utvecklingspedagogik som teoretisk utgångspunkt 84 Variation för att synliggöra lärandets objekt 85 Variation för att expandera barns förståelse för lärandets objekt 86 Undervisningssekvens 1: Bussbygget 88 Lärandeobjekt 1: Att lära sig hur hjul fungerar 90 Lärandeobjekt 2: Att lära sig verktygens ändamålsenlighet 92 Lärandeobjekt 3: Att lära sig hur limpistolen fungerar 94 Sammanfattning av bussbygget och dess lärandeobjekt 95 Undervisningssekvens 2: Hjulaktiviteten 97 Lärandeobjekt: Utveckla förståelsen för begreppet hjul 98 Sammanfattning av hjulaktiviteten och dess lärandeobjekt 101

7. Att undervisa utifrån barns perspektiv 107 Se och agera utifrån barns perspektiv 108 Organisera för att fånga barns perspektiv 110 Att följa upp undervisningen utifrån barnens perspektiv 111

8. Att främja tekniklärande i barnens egna aktiviteter 115 Billeken 115 Gardinupphängningen 118 Julkortet 119 Husbygget 122 Sammanfattande reflektioner 124

Referenser 126 Register 131

Innehåll

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 5

5

16/6/2019 BE 9:05 AM

4713823_Fรถrskolans teknikunderv_korr1.indd 6

16/6/2019 BE 9:05 AM

1. Inledning Ibland när jag har pratat med förskolepersonal om deras teknik­ undervisning och frågat om vad de gör och hur de arbetar, har jag fått till svar att det inte blir så mycket teknik – för de har inget teknikmaterial. Jag vill hävda motsatsen. Hela förskolan är full av teknik. Vi människor omger oss av tekniska föremål hela tiden och överallt, så också på förskolan. Förskolans läroplan anger bland annat att barnen ska få upptäcka och utforska tekniken i varda­ gen, och vad kan då vara bättre än att använda och undersöka just den teknik som omger dem på förskolan? Min förhoppning med den här boken är att den som läst den känner att teknikundervis­ ning inte behöver vara så krångligt, och framför allt att det inte kräver speciellt pedagogiskt (och dyrt) material. Boken vänder sig till alla som på något vis arbetar för, eller kommer arbeta för, att barn i förskolan får möjlighet att utveckla sitt kunnande i teknik i enlighet med förskolans uppdrag. Det är kanske framför allt bli­ vande och verksamma förskollärare, men även andra verksamma inom förskolan, såsom barnskötare och rektorer.

Under de senaste två decennierna har förskolans uppdrag mer och mer kommit att handla om barns lärande kring olika inne­ hållsområden där specifika ämnen fått en alltmer framträdande plats. Teknik är ett av dessa ämnen. Det här innebär utmaningar för förskolepersonal och man skulle kunna säga att när det gäller just teknikundervisning är utmaningen dubbel, den kommer så att säga från två håll: dels från förskolan, dels från teknikämnet.

Från teknikens håll handlar det om att ämnet har en förhållande­ vis kort tradition, vilket gör att många av de lärare som undervisar

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 7

7

16/6/2019 BE 9:05 AM

i teknik idag själva inte fick någon teknikundervisning när de gick i grundskolan. Det innebär att de inte har några erfarenheter från sin egen skoltid att relatera ämnet till. Dessutom har ämnet va­ rit vagt definierat. Det har varit oklart vilket teknikämnets syfte är, om det till exempel är att utbilda blivande ingenjörer eller hemma­fixare, om det skulle vara tillämpad naturvetenskap el­ ler ett praktiskt alternativ till en teorityngd skola. Antagligen har ämnets oklara syfte bidragit till att lärare varit osäkra på teknik­ ämnets innehåll och att teknikundervisning i grundskolan varie­ rat mycket mellan olika skolor och mellan olika klassrum, vilket Skolinspektionen (2014) fann i sin granskning av grundskolorna.

Från förskolans håll handlar utmaningen om att alls bedriva undervisning kring ett ämnesinnehåll. Ser man tillbaka på för­ skolans historia så har förskolan inte haft lärande kring ämnes­ innehåll som mål för verksamheten. Det har funnits undervisning kring olika innehåll, men eftersom barnets personlighetsutveck­ ling har varit det främsta målet har arbetssättet, metoderna och den pedagogiska miljön i förskolan ställts i förgrunden medan innehållet varit i bakgrunden (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2014). Studier visar fortfarande att förskollärare har svårt att få till stånd en undervisning där ett medvetet och plane­ rat ämnesinnehåll behandlas (se t.ex. Thulin 2011; Sundberg m.fl.

2016). Så, från att ha haft en lång socialpedagogisk tradition där fokus legat på utveckling av barns personlighet och sociala förmå­ gor, har fokus flyttats mot mer lärande kring olika innehållsområ­ den. Det är nu tänkt att lika stort fokus ska ligga på lärande kring specifika kunskapsinnehåll som på omsorg och utveckling. Med den senaste skollagen (SFS 2010:800) och läroplanen (Skolverket 2018a) har även undervisning blivit ett begrepp som appliceras på förskolans verksamhet, något många inom förskolan verkar vara obekväma med då begreppet associeras med skolans verksamhet snarare än förskolans (Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson 2017; Sæbbe & Pramling Samuelsson 2017).

8

1. Inledning

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 8

16/6/2019 BE 9:05 AM

Förskoleforskare menar att det undervisningsuppdrag försko­ lan nu har ställer höga krav på förskollärarna (Sheridan & Wil­ liams 2018). En av de saker som är utmärkande för förskolans undervisning är att använda spontana situationer som undervis­ ningstillfällen, det vill säga att ta tillvara tillfället när det ges i var­ dagen eller i leken. I en studie jag har gjort tillsammans med en kollega (Sundqvist & Nilsson, manus) om rektorers syn på teknik och teknikundervisning, framkom att de ser att just detta sätt att undervisa kräver en större kunskap kring innehållsområdet än att genomföra undervisning som planerats i förväg. Förutom äm­ neskunskaper behöver förskollärarna även didaktisk kompetens som inkluderar en förmåga att förstå och iscensätta läroplanens intentioner (Pramling Samuelsson 2010; Sheridan & Williams 2018).

I arbetet med min avhandling har jag sett att det finns utma­ ningar för förskolepersonalen kring teknikområdet, vad gäller såväl ämneskunskaper som didaktiska kunskaper. Med den här boken hoppas jag kunna möta dessa behov. Min ambition är att stötta läsaren i att utveckla sin egen förståelse för vad teknik i för­ skolan kan vara. Jag vill även synliggöra vad olika sätt att se på teknik, och bedriva teknikundervisning, kan innebära för barns möjligheter till lärande. Jag gör det genom att beskriva resultat från mina egna studier och koppla dessa till förskolans styrdoku­ ment och annan tidigare forskning. På det viset kan boken bidra till att läsaren utvecklar kunskaper som behövs för att planera och genomföra teknikundervisning som är i enlighet med förskolans uppdrag. Det är en ämnesintegrerad undervisning med förank­ ring i barns omvärld och vardag, en undervisning som ibland planerad, ibland spontan, och som utgår ifrån såväl läroplanen som barns perspektiv och intressen.

Väldigt mycket av det jag skriver om i den här boken är hämtat ifrån mitt avhandlingsarbete (Sundqvist 2019). Som den första svenska avhandlingen som studerat förskolans teknikundervis­

1. Inledning

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 9

9

16/6/2019 BE 9:05 AM

ning ger den ett viktigt bidrag till den vetenskapliga grund all ut­ bildning ska vila på. Men jag vill poängtera nu när digitaliseringen fått så mycket uppmärksamhet i förskola och skola, att jag inte har något fokus på digital teknik, det är innehållsområdet teknik i stort som jag har undersökt i min avhandling och som jag skriver om här.

Bokens kapitel I kapitel 2 utreds vad teknik är för något. Hur kan man förstå tek­ nik och vad som karaktäriserar teknik? Hur beskrivs det av didak­ tiker och forskare inom området och hur förstås det av personal inom förskolan? Kunskapsområdet teknik ska brytas ner och av­ gränsas inom det som är förskolans innehållsområde för teknik.

Det handlar resten av boken om. Kapitlet avslutas med att jag syn­ liggör några saker som ofta orsakar missförstånd kring vad det ska undervisas om inom tekniken, för att ytterligare förtydliga inne­ hållsområdet.

Kapitel 3 handlar om förskolans uppdrag när det gäller teknik­ undervisning. Kapitlet inleds med en beskrivning av förskolans undervisning generellt då begreppet nyligen kommit att applice­ ras på förskolans verksamhet. Sedan behandlas varför vi alls ska ha teknikundervisning i förskolan, och styrdokumentens skrivningar kring tekniken i förskolan tas också upp. Vilka är strävansmålen och hur kan dessa förstås? Jag beskriver en undervisningssekvens i teknik och går igenom hur den kan förstås i relation till förskolans läroplan.

I kapitel 4 presenteras innehåll för förskolans teknikundervis­ ning utifrån min egen studie där förskolepersonal har beskrivit hur de ser på innehållsområdet. Jag tillför även egna kommenta­

10

1. Inledning

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 10

16/6/2019 BE 9:05 AM

rer och kopplingar till litteratur och annat för att tydliggöra inne­ hållet och vad det kan bidra till.

I kapitel 5 presenteras, utifrån en intervjustudie jag har gjort, hur några barnskötare och förskollärare beskriver och karaktäri­ serar förskolans teknikundervisning. Här visar jag dels hur tek­ nikundervisning kan förstås på olika sätt, dels vad dessa olika sätt att karaktärisera teknikundervisning innebär för vad barnen får möjlighet att lära sig.

Kapitel 6 tar upp två undervisningssekvenser i teknik samt en analys av dessa. Här beskrivs vad de två förskollärarna hade för mål med respektive aktivitet och om dessa mål realiserades eller inte. Syftet med kapitlet är att visa vikten av att i utvärderings­ arbetet analysera sin undervisning för att synliggöra om de mål som satts upp har nåtts.

Kapitel 7 handlar om att utgå ifrån barns perspektiv i undervis­ ningen: dels hur man kan få syn på barns perspektiv, dels hur man sedan kan lägga upp undervisningen.

Kapitel 8 handlar om hur några förskollärare har gjort för att ta tillvara de oplanerade tillfällen som ges i olika situationer och i barns lek, att se möjligheter till undervisning kring något speci­ fikt och utnyttja dessa tillfällen. Hur kan dessa situationer ses som teknikundervisning?

I boken finns på sina håll faktarutor där olika teknikinnehåll el­ ler teknikbegrepp beskrivs och förklaras. Syftet är att ge läsaren en början till ämneskunskap i teknik som är relevant för förskolan. I några av rutorna finns tips på var man kan läsa mer om man vill fördjupa sig.

1. Inledning

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 11

11

16/6/2019 BE 9:05 AM

4713823_Fรถrskolans teknikunderv_korr1.indd 12

16/6/2019 BE 9:05 AM

2. Att förstå teknik Att förstå vad teknik är och vad som karaktäriserar teknik är grundläggande för någon som ska undervisa i ämnet. Det är en förutsättning för att kunna tolka och förstå läroplanens intentio­ ner för innehållsområdet. I det här kapitlet redogör jag för vad teknik är samt gör en första avgränsning för vad som är relevant för förskolans teknikundervisning. Därefter tar jag upp hur för­ skolepersonal har beskrivit teknik i olika studier. För att ytterli­ gare förtydliga innehållsområdet avslutas kapitlet med att synlig­ göra några saker som ofta orsakar missförstånd kring vad som ska undervisas inom tekniken.

Vad är teknik?

Om man söker på ordet ”teknik” i Svenska Akademiens ordbok, SAOB, (2003) får man två olika förklaringar. Den ena är ”verk­ samhet som bygger på naturvetenskaplig kunskap o. utnyttjar denna hantverksmässigt”. Här är teknik alltså den mänskliga verksamheten att skapa och använda redskap och verktyg. Den andra förklaringen SAOB ger är att teknik är ett ”tillvägagångs­ sätt som används vid utövandet av verksamhet som kräver särskild färdighet”. Här handlar det om betydelsen av teknik i ord som löparteknik eller målarteknik. Att ordet teknik har två olika bety­ delser kan göra det svårt att veta vad det ska undervisas om inom området teknik i förskolan.

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 13

13

16/6/2019 BE 9:05 AM

Den första betydelsen av teknik avser alltså hur vi människor skapar olika redskap och tekniska lösningar för att lösa problem och göra livet enklare för oss. Det gäller allt från stenåldersmän­ niskans spjut och korg till den moderna människans mobiltelefon och elbil. Det handlar både om enkla föremål och om stora kom­ plexa system såsom energisystem eller vatten- och avloppssystem.

Den andra betydelsen avser vanligen hur väl en person klarar el­ ler hanterar något, vilket ofta handlar om en uppövad färdighet.

När det gäller löparteknik så innebär det hur löparen använder sin kropp på ett speciellt sätt för att till exempel kunna springa riktigt långt eller riktigt fort. När man talar om målarteknik menar man hur konstnären exempelvis använder olika typer av penslar och svampar för att nå ett visst resultat på duken. Teknik som färdig­ het kan alltså handla om hur vi använder vår kropp, eller hur vi använder redskap, för att uppnå ett önskat resultat. I engelskan är distinktionen mellan de två betydelserna av teknik enklare då språket har två ord: technology för teknik i SAOB:s första bety­ delse och technique för den andra.

Johansson och Sandström (2015, s. 10) talar om ”det vidgade teknikbegreppet” och menar då hur ordet teknik kan förstås på olika sätt och hur det innebär att förståelsen för begreppet, och framför allt skolämnet, försvåras. De förtydligar att när man ta­ lar om teknik som skolämne är det främst betydelsen ”techno­ logy” som avses. Teknik som färdighet, ”technique”, hör snarare till slöjdämnet. Denna ämnesindelning finns däremot inte i för­ skolan. För förskolans del kan man tänka att teknik som avser en färdighet att hantera ett redskap eller skapa något, är relevant för teknikundervisningen eftersom sådan färdighet är en förutsätt­ ning för att kunna använda eller skapa tekniska föremål, medan tekniker som endast relaterar till människokroppen, som att springa eller klättra, inte är det. Den tanken bekräftas om man ser till teknikdidaktikern Thomas Ginners definition av teknik.

Han beskriver teknik på följande sätt: ”Teknik är allt det män­ 14

2. Att förstå teknik

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 14

16/6/2019 BE 9:05 AM

niskan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process” (Ginner 1996, s. 22).

Det handlar alltså inte bara om de tekniska föremålen i sig, utan även om de kunskaper och färdigheter vi människor utvecklar och använder när vi ägnar oss åt teknisk verksamhet.

En ännu bredare och mer nyanserad bild av tekniken erbjuds inom området som kallas nature of technology, teknikens natur el­ ler karaktär. Här har bland andra forskaren DiGironimo (2010) bidragit. I sin redogörelse av teknikens karaktär inkluderar hon artefakter och system (se faktaruta 1, s. 17) och beskriver dem som produkten av teknisk uppfinningsrikedom och innovation, det vill säga hjälpmedel och verktyg av alla slag: datorer, maskiner, internet, kläder, hushållsredskap, möbler och så vidare, samt ska­ pandet av dessa. Skapandet beskrivs som en teknisk designprocess (se faktaruta 3, s. 53) och inkluderar de förmågor, kunskaper och verktyg som människor behöver för att kunna designa och pro­ ducera teknik. DiGironimo menar även att teknik är en mänsklig verksamhet som färgas av våra värderingar, samt att det finns ett tidsperspektiv på tekniken. Hur vi använder, skapar och förstår teknik idag skiljer sig från hur vi använt, skapat och förstått teknik under olika epoker i historien. Samtidigt som tekniken vi skapar påverkas av den tid vi lever i, påverkas också vi av tekniken i hur vi lever, arbetar och umgås. Skolverket (2019) framhåller att genom att studera teknikens historia kan vi bättre förstå vår tids teknik, dess förändring samt vårt förhållningssätt till den.

En annan teknikdidaktisk forskare, Collier-Reed (2006), har beskrivit teknikens karaktär genom att använda fem kategorier.

Dessa har han tagit fram genom att undersöka hur 15-åriga syd­ afrikanska elever förstår teknik, men jag och mina kollegor har funnit i våra studier att kategorierna fungerar väl för att även beskriva hur förskolepersonal förstår teknik. Kategorierna är följande:

2. Att förstå teknik

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 15

15

16/6/2019 BE 9:05 AM

1. teknik som artefakter 2. teknik som användandet av artefakter 3. teknik som processen för utvecklingen av artefakter 4. teknik som användningen av kunskaper och färdigheter för att utveckla artefakter 5. teknik som lösningen på ett problem.

Det samlade innehållet i Collier-Reeds kategorier liknar alltså DiGironimos beskrivning av vad som karaktäriserar teknik. Men Collier-Reed menar även att det finns strukturella skillnader, och en hierarki i komplexiteten av hur teknik framställs, mellan hans kategorier. Hierarkin innebär att man kan ha en enkel och snäv uppfattning eller en mer utvecklad och avancerad uppfattning av vad teknik är. I kategorierna går hierarkin från den enklaste uppfattningen (kategori 1) till den mest avancerade (kategori 5).

Collier-Reed ser även en skiljelinje mellan de två första och de två sista kategorierna. Teknik som artefakt och teknik som användan­ det av artefakter menar han fokuserar på själva artefakterna och är på så vis produktcentrerade, medan teknik som användningen av kunskaper och färdigheter för att utveckla artefakter och tek­ nik som lösningen på ett problem är processcentrerade i och med att de fokuserar på processen att skapa tekniska lösningar. Kate­ gori 3 har inslag av båda, men medan de två sista kategorierna utmärker sig genom att fokusera på de mänskliga kunskaperna och drivkrafterna för att utveckla tekniken, ligger fokus i kategori 3 på själva artefakten som utvecklas. Enligt de Vries (2016) är det vanligt att människor i allmänhet förstår teknik som artefakter och användandet av dessa. Uppfattningen är även återkommande bland förskolepersonal (Sundqvist, Nilsson & Gustafsson 2015).

Det är en uppfattning som ofta utvecklas i tidig ålder (CollierReed 2006). Men det finns en mening med att se tekniken som

16

2. Att förstå teknik

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 16

16/6/2019 BE 9:05 AM

en process och att se människas roll i tekniken. Det återkommer jag till under rubriken ”Varför undervisa förskolebarn i teknik?” i kapitel 3.

Faktaruta 1: Artefakter och tekniska system Tekniska föremål kan även kallas artefakter. En artefakt beskrivs som något fysiskt föremål som människan skapat.

Ibland framhålls att artefakter skapas för att förlänga och förstärka våra förmågor där de inte räcker till, som att kläder förstärker vår hud så vi inte behöver frysa eller att telefonen förstärker vår röst så vi kan prata med varandra oavsett avstånd (Klasander 2010). Som med all teknik skapar vi artefakter för att de ska fylla någon funktion och tillgodose något behov vi har.

Detsamma gäller tekniska system. Tekniska system är också skapade av människan för att tillgodose olika behov vi har, men är mer komplexa än vad artefakter är. Definierande för ett tekniskt system är att det består av flera komponenter och att det finns samband dessa komponenter emellan. Anledningen till att en viss samling komponenter beskrivs som ett tekniskt system är att just dessa komponenter, genom sina samband, utgör en helhet som utför något, ger någon funktion eller resultat, vi vill ha. Hur många komponenter som krävs eller hur stort något behöver vara för att kallas för ett system kan variera beroende på vem du frågar, men Svensson (2010) ger en beskrivning genom att använda begreppen mikro- och makrosystem. Hon menar att mikrosystemen är avgränsade föremål, såsom tvättmaskinen, datorn och toaletten, men som innehåller flera samverkande komponenter. Makrosystemen är stora komplexa system som energisystem, avloppssystem och internet. När det gäller mikrosystemen kan vi exempelvis undersöka toaletten som ett tekniskt system och identifiera dess samverkande komponenter och hur de bidrar till toalettens funktion. Om vi sedan betraktar toaletten utifrån ett vidare perspektiv kan vi se att

2. Att förstå teknik

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 17

17

16/6/2019 BE 9:05 AM

den också är beroende av delar i omgivningen för att fungera. Toaletten behöver både få vatten till sig och kunna göra sig av med avfallet och är därför ihopkopplad med vattenoch avloppsledningar. Ledningarna ingår i det makrosystem som vatten- och avloppssystemet utgör. Ett mikrosystem kan på så vis vara en komponent i ett makrosystem.

Hur förstår personal i förskolan teknik? Även om det forskningsfält som studerar förskolans teknikunder­ visning ännu är ganska begränsat så finns det ett par svenska stu­ dier som undersökt hur förskolepersonal förstår teknik. En sådan studie fann att förskolepersonalen uppfattade teknik på två sätt: som likställt med konstruktion, eller som att ”teknik är allt” (El­ vstrand, Hallström & Hellberg 2018). Deltagarna i studien ut­ tryckte en stor osäkerhet kring teknik och hur det ska undervisas.

De efterlyste bland annat kunskap om begrepp och om hur miljön kan ordnas för att främja lärande i teknik. En annan studie fann att förskollärarna relaterade teknik till den ”hårda och manliga” tekniken, såsom verktyg, skruvar och muttrar samt bilindustrin, men att deras syn på tekniken i förskolan däremot var bredare och mer inkluderande. Då gav de exempel som byggande i sandlådan och med klossar (Boström 2018).

I en studie jag gjorde tillsammans med två kollegor (Sundqvist, Nilsson & Gustafsson 2015) undersökte vi hur personal i försko­ lan beskriver teknik genom att de fick besvara en enkät. Resul­ tatet visade på flera olika sätt att beskriva teknik. För det första beskrevs teknik som tekniska föremål och användandet av dessa föremål. Många av de exempel på tekniska föremål som gavs var sådana som ryms inom området informations- och kommuni­ kationsteknik (IKT), till exempel datorn, lärplattan och digital­

18

2. Att förstå teknik

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 18

16/6/2019 BE 9:05 AM

kameran, samt bilmotorn och olika elektriska apparater. Några benämnde även knappar och dragkedjor som teknik. Några beskrev även att användningen av dessa tekniska föremål är en medveten handling för att lösa ett problem eller uppfylla ett be­ hov. Föremålet som används väljs ut för att dess funktion precis möter det behov användaren har och enkätsvaren tog även upp ändamåls­enligheten i föremålen. För det andra beskrevs tekniken som en undersökande verksamhet där man strävar efter att förstå tekniken på olika sätt. Här ingick till exempel hur föremål är kon­ struerade och fungerar, hur de är uppbyggda och ser ut inuti samt hur de kan sättas samman till tekniska system och hur de då på­ verkar varandra. För det tredje beskrevs teknik som en problem­ lösande process med exempel som ”Teknik är allt runt omkring oss som människan har skapat för att underlätta vår vardag”. En del gav svar som relaterar mer till naturvetenskap än till teknik, ”Ett projekt om t.ex. en blomma som vi tittar närmare på och un­ dersöker de olika delarna”, eller till motoriska färdigheter, ”Gym­ nastiska övningar där barnen får använda kroppens teknik”.

Man kan alltså konstatera att det bland förskolepersonalen fanns många sätt att beskriva teknik, där vissa sätt kanske var mer korrekta än andra. Det fanns också en variation i hur snäv eller bred uppfattning personalen verkade ha om teknik. Man kan även konstatera att vissa direkt kopplade frågan om vad teknik är till förskolans verksamhet och svarade utifrån hur man tänker sig tek­ niken i förskolan.

Det är alltså inte alltid så lätt att urskilja när undervisningen handlar om teknik och när den handlar om något annat. För att ni som läsare lättare kunna urskilja när undervisningen handlar om teknik och när den handlar om något annat, tar jag i nästa avsnitt upp några vanliga missuppfattningar kring teknikundervisningen.

2. Att förstå teknik

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 19

19

16/6/2019 BE 9:05 AM

Register A användningsområde tekniska föremåls 47 artefakt 15, 17 aspekter kritiska 86 avfall 61 B barns erfarande 84 intressen 27 perspektiv 84 begreppsförståelse 101 behov 53 D deponi 63 design 39 designprocess. se teknisk problem­ lösning dialog metakognitiv 87 digital teknik 21, 77 dricksvatten. se vatten- och av­ loppssystem E enkla maskiner 41, 102 hjul 103 hävstång 103 kil 103 lutande planet 104 skruv 103 F funktion 29, 39, 112 färdighet teknisk 14 förmåga 32, 124

G generalisering 85 H historiskt perspektiv. se teknisk utveckling hjul 97, 111 hållbar utveckling 54, 60 K karaktär funktionell 29 fysisk 29 kognition meta- 86 kommunkation meta- 86 komplexa system. se makrosystem konstruera 33 kontrastering 85 kritiska aspekter 86 källsortering. se återvinning L lärandets objekt 84 lärplatta 21, 69, 78 M makrosystem 17 maskiner enkla 102 material för byggande och skapande 50 pedagogiskt 49 materialåtervinning. se återvinning medel teknik som 20 mekanikens gyllene regel 102 mekanism 36, 40, 41 metakognition 86

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 131

131

16/6/2019 BE 9:05 AM

metakommunikation 86 metod saga 51 mikrosystem 17 modell 95 mål strävans- 32 teknik som 20 målgrupp 39 N nature of technology. se teknikens karaktär naturvetenskap 20 P pedagogik utvecklings- 83 problem 51, 52 processcentrerad 16, 31 produktcentrerad 16, 31 R reningsverk. se vatten- och av­ loppssystem rikta uppmärksamheten 84 ritning. se skiss rörelseförändring 41 S samtidighet diakronisk 86 synkronisk 86 scaffolding. se stöttning självförmåga 78, 80 skiss 33, 124 slam 57 stöttning 109 system komplexa. se makrosystem

132

makro 17 mikro 17 tekniskt 17 T technique 14 technological literacy. se teknisk allmänbildning technology 14 teknik digital 21, 77 teknikens karaktär 15 teknikintresse 30, 31, 125 flickors 30 teknisk allmänbildning 28 färdighet 14, 47 kunskap 28, 37 problemlösning 51, 124 utveckling 38 tekniskt system 17, 40 U utvecklingspedagogik 83 V variation 85 variationsteori 85 vatten- och avloppssystem 55 vattentorn. se vatten- och avlopps­ system Å återanvändning 61, 62 återbruk. se återanvändning återvinning 61 Ä ändamålsenlighet 47, 92

Register

4713823_Förskolans teknikunderv_korr1.indd 132

16/6/2019 BE 9:05 AM

Vad teknik är och hur teknik kan undervisas är långt ifrån självklart för alla som arbetar inom förskolan.

Men för­skolans miljö är full av potential, full av teknik som bara väntar på att utforskas.

Den här boken ­visar att teknikundervisning inte be­ höver vara så krånglig, samtidigt som det är viktigt att förskolläraren har kunskap om teknik för att den tänkta teknikundervisningen ska bli just teknikundervisning.

Läsaren får exempel på teknikundervisning kopplat till förskolans läroplan och tidigare forskning. Boken utgår till stor del från studier där förskoleper­sonal i un­ dervisande situationer har intervjuats och observerats.

FÖRSKOLANS TEKNIKUNDERVISNING vänder sig ­ till blivande och verksamma förskollärare, men även annan personal inom förskolan som är delaktig i, eller ansvarar för barnens utbildning, exempelvis barnskö­ tare och rektorer. ­ PERNILLA SUNDQVIST är universitetslektor vid Mälardalens hög­skola. Hon arbetar med lärarutbildningarna, främst f­ ör­ skol­­lärar­programmet, där hon undervisar och arbetar med kurs- och programutveckling. Hon forskar om för­­­s­­kolans ­teknikundervisning och har en bakgrund som förskollärare.

Best.nr 47-13823-4 Tryck.nr 47-13823-4

Untitled-1 2

18/6/2019 BE 9:41 AM