9789147136728

Struktur

Bra organisation

VI-känsla

Framförhållning

Elevhälsa Glädje

Lyhördhet

Tydlighet

Gemenskap

i praktiken

Underbara kollegor

Tillit

Skratt

HUR GÖR VI?

Ge och ta Förtroendefulla relationer Frihet under ansvar Tydliga ramar Underbara elever Engagemang

Kunskap Trygghet Tygghetsteam Trivsel Visättraskolan Stöttar

Bra ledning

Utvecklas

Lagkänsla

Roligt

Bästa skolan

Kompetens #roligareraster Utveckling

ERIK HALL DOUNYA HAYYOUN INGRID HYLANDER SEMIRA VIKSTRÖM

Elevhälsa i praktiken

HUR GÖR VI?

ERIK HALL DOUNYA HAYYOUN INGRID HYLANDER SEMIRA VIKSTRÖM

INNEHÅLL FÖRORD ............................................................................................................................................................................................ 7 INLEDNING ..................................................................................................................................................................................... 9 Bokens upplägg ......................................................................................................................................................... 10 QR-koder ........................................................................................................................................................................ 12

Visättraskolan – en helt (o)vanlig skola ........................................................................................ 13 Historik ............................................................................................................................................................................

Nuläge på Visättraskolan .................................................................................................................................

Resultat ...........................................................................................................................................................................

Visättraskolan som gott exempel ..............................................................................................................

Författarpresentation ........................................................................................................................................

Att låta sig inspireras .........................................................................................................................................

1 EN PRIORITERAD ELEVHÄLSA ..........................................................................................................................

14 14 15 16 17 19 20

Utgångsläget inför förändringsarbetet ...................................................................................... 20 Elevhälsa – definition utifrån skollag .............................................................................................. 24 Salutogent förhållningssätt och KASAM ............................................................................................ 25

Vår definition — vad är en prioriterad elevhälsa för oss ......................................... 26 Forskaren kommenterar: Forskning om elevhälsa ........................................................ 27 Organisering av elevhälsa .............................................................................................................................. 29 Lärande och hälsa .................................................................................................................................................. 31 Ett salutogent perspektiv ................................................................................................................................. 31 Professionssamarbete i elevhälsan ........................................................................................................ 33 Teamutbildning för rektorer och elevhälsoteam ......................................................................... 35 Sammanfattande reflektion ....................................................................................................................... 37

2 ATT BYGGA EN KULTUR SOM FRÄMJAR KUNSKAP, TRYGGHET OCH TRIVSEL ....... 39 Personalen i fokus – kugghjulet ............................................................................................................ 40 En första kartläggning ....................................................................................................................................... 43 Att gå på som en ångvält ............................................................................................................................. 46 Hur har vi det på vår arbetsplats? ........................................................................................................... 47 Vi-känsla ....................................................................................................................................................................... 49 Kollegialt lärande ................................................................................................................................................... 50 Kollegialt lärande i förändring ..................................................................................................................... 51 Hur fungerar det rent praktiskt? .............................................................................................................. 51 Arbetet framåt med det kollegiala lärandet — landa, putsa och finslipa ................. 54 Eleverna – att göra det ”lilla” extra ................................................................................................. 55 Visättraskolans dag ............................................................................................................................................ 58 Sociala medier ........................................................................................................................................................... 60 Tydliga rutiner för sociala medier ............................................................................................................. 61 Forskaren kommenterar: Lärar—elevrelationer ................................................................ 62 Skolklimat ..................................................................................................................................................................... 63 Lärar—elevrelationer ........................................................................................................................................ 64 Lärares arbetsmiljö ............................................................................................................................................. 64 Den glädjefyllda samvaron ............................................................................................................................ 65 Sammanfattande reflektion ...................................................................................................................... 65

3 VISION OCH LEDORD

...............................................................................................................................................

68

Att skapa en vision .............................................................................................................................................. 69 Systematiskt kvalitetsarbete — varför ledord? ................................................................... 72 Forskaren kommenterar: Vad gör skolor framgångsrika? .............................................................................................................. 75 Sammanfattande reflektion ....................................................................................................................... 78

4 ATT ORGANISERA FÖR EN PRIORITERAD ELEVHÄLSA — SOM MAN BÄDDAR FÅR MAN LIGGA ..................................................................................................... 80 En dynamisk organisation ............................................................................................................................ 81 Roller, titlar och mandat ............................................................................................................................... 83 Biträdande rektor med ansvar för elevhälsan .............................................................................. 83 Trygghetsansvarig/Kurator .......................................................................................................................... 85 Skolsköterska ............................................................................................................................................................ 87 Fritidsansvarig ......................................................................................................................................................... 88 Studion .......................................................................................................................................................................... 89 Kommunövergripande stöd inom ramen för elevhälsan ...................................................... 89

Att skapa rätt organisatoriska förutsättningar ................................................................ 90 Elevhälsoteamets organisation ............................................................................................................. 92 Mötesforum för elevhälsoarbetet ............................................................................................................ 93

Trygghetsteamets organisation .......................................................................................................... 96 Mötesforum för trygghetsteamet

..........................................................................................................

96

Insyn och delaktighet ....................................................................................................................................... 98 Forskaren kommenterar: Professionssamarbete och teamutveckling. 99 Teamutveckling ................................................................................................................................................... 100 Elevhälsomöten ..................................................................................................................................................... 103 Relation lärare—elevhälsoteam ................................................................................................................ 105 Drop in ......................................................................................................................................................................... 106 Deltagande av elevhälsoteamen i arbetslagsträffar ............................................................... 107 Sammanfattande reflektion ..................................................................................................................... 107

5 ELEVHÄLSA I PRAKTIKEN ..................................................................................................................................... 110 En elevhälsa för alla våra elever ........................................................................................................... 111 Samverkan med vårdnadshavare ...................................................................................................... 112 Hitta en balans för en god samverkan ................................................................................................ 112 Veckorapport ............................................................................................................................................................. 113 Telefonkallelse ......................................................................................................................................................... 115 Hembesök .................................................................................................................................................................. 116 Samverkan med externa aktörer .............................................................................................................. 117 Hur vet vi det vi vet? Meningsfulla mätningar .................................................................. 121 När det inte går som man tänkt sig ............................................................................................... 127 Resultaten pekar inte alltid uppåt .......................................................................................................... 127 Vi talar inte alltid samma språk ............................................................................................................... 129 Forskaren kommenterar: Samarbete och samverkan ............................................ 132 Föräldrasamarbete ............................................................................................................................................. 132 Samverkan mellan olika institutioner ................................................................................................. 134 Sammanfattande reflektion ..................................................................................................................... 135

6 HUR GÖR VI? KONKRETA EXEMPEL PÅ FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE ...................... 138 Planen mot diskriminering och kränkande behandling .......................................... 139 Det salutogena perspektivet i praktiken ................................................................................. 144 Klasskonferenser ................................................................................................................................................ 145 Bedömningsunderlag ..................................................................................................................................... 146 Skolpersonalens spelregler och förväntansdokument ........................................................ 147 Workshop om det salutogena förhållningssättet ...................................................................... 149 Den förtroendefulla pedagogen ......................................................................................................... 151 Ökad likvärdighet – studiero för den enskilda eleven ............................................. 154 Personalens workshop .................................................................................................................................... 156 Elevernas arbete .................................................................................................................................................. 156 Gemensam definition av studiero .......................................................................................................... 157 Resultat av arbetet ............................................................................................................................................. 158

Ordningsregler ......................................................................................................................................................... 159 Elevråd – elevinflytande på riktigt .................................................................................................. 160 Bjuda in politiker ................................................................................................................................................... 161 Val av representanter ....................................................................................................................................... 162 Struktur — mall för elevråd .......................................................................................................................... 162 Arbetsgruppen Normer & Värden .................................................................................................... 163 Toalettävling – att öka trivsel och trygghet ......................................................................... 170 Yrkesbesök – arbete med normkritik ........................................................................................... 173 Stafettbok – Ugglan Vis resa ................................................................................................................ 175 Tomterocksmysteriet ....................................................................................................................................... 178 Stafettmanus ........................................................................................................................................................... 179 Audition ....................................................................................................................................................................... 179 Syfte .............................................................................................................................................................................. 180 Viktiga kalenderdagar ...................................................................................................................................... 181 Internationella dagen för mänskliga rättigheter. ....................................................................... 181 8/3 Internationella kvinnodagen med temat jämställdhet ................................................ 183 #roligareraster ....................................................................................................................................................... 184 Avstamp från det systematiska kvalitetsarbetet ....................................................................... 185 #roligareraster tar form ............................................................................................................................... 186 #roligareraster 2.0 ............................................................................................................................................. 189 Organisationen för #roligareraster fortsätter att växa ........................................................ 191 Organisation kring rastverksamheten ................................................................................................ 192 Rastboden .................................................................................................................................................................. 196 Elevdelaktighet ...................................................................................................................................................... 197 Utmaningar i arbetet med #roligareraster ..................................................................................... 199 En rastverksamhet som hörs och syns .............................................................................................. 201 Insats i linje med vår vision ....................................................................................................................... 202

Forskaren kommenterar: Modellen främjande, förebyggande & åtgärdande ..................................................... 203 Att prioritera det salutogena synsättet ........................................................................................... 203 Främjande, förebyggande och åtgärdande insatser ............................................................. 204 Ett sista tillägg ..................................................................................................................................................... 205 Sammanfattande reflektion ................................................................................................................... 206 Avslutande reflektion ....................................................................................................................................... 210 Författarnas tack .................................................................................................................................................. 217

REFERENSER .........................................................................................................................................................................

220

FÖRORD De senaste åren har elevhälsa diskuterats i skolorna som aldrig förr.

Det har hållits konferenser, utbildningar och seminarier. Medvetenheten om att elevhälsan främst ska vara förebyggande och främjande har ökat. Forskning om elevhälsa har lyfts fram och fått genomslag även om det fortfarande råder brist på sådan forskning. När jag har föreläst om elevhälsoforskning möts jag ofta av mycket igenkänning och vilja till förändring. Men jag möts också nästan alltid av frågor som: ”Hur får man till det i praktiken?” ”Har du något exempel på en skola som har lyckats?” Jag brukar värja mig för den frågan, rädd för att deltagarna ska tro att det går att ta över ett arbetssätt som har fungerat på en skola och implementera det på den egna skolan utan att göra den nödvändiga kartläggningen först. Samtidigt har jag förståelse för dem som säger: ”Varför ska vi uppfinna hjulet om och om igen om det finns fungerande modeller?” Idag pågår det goda försök att utveckla elevhälsan på många skolor i landet. Här ligger praktiken ofta före forskningen. Därför måste praktiken beskrivas. Om några år när fler försök har utvärderats kommer det också att finnas en bättre grund för hur elevhälsan kan utvecklas i praktiken.

När jag på en konferens hösten 2017 lyssnade på rektorn och biträdande rektorn från Visättraskolan slogs jag av hur de berättade om elevhälsan som en integrerad del av skolutvecklingen och hur denna skolutveckling beskrevs i konkreta termer. De steg som tagits utgick från svårigheter som kartlagts och resultaten utvärderades och synliggjordes för alla som arbetade på skolan. Den här utvecklingsprocessen 7

borde beskrivas, tänkte jag, det här borde bli en bok. Och här är boken!

Den beskriver hur skolledning och elevhälsoteam har gått tillväga och hur samarbetet med elever, lärare och all skolpersonal utvecklats och kommit att utgöra förutsättningen för den fortsatta utvecklingen.

Det har varit en förmån att få bidra med ett forskningsperspektiv i den här boken. Dels för att det så lätt gått att knyta forskningsresultat och beprövad erfarenhet till de olika avsnitten. Dels för att det ”Hur?” som beskrivs här är så efterlängtat. Det är en upplevelse att ha fått ta del av detta glädjefulla utvecklingsarbete. Och bli påmind om att såväl i forskning som i praktik är det omsorgen om de små konkreta detaljerna som skiljer en positiv utvecklingsprocess från en som går i stå.

Ingrid Hylander

8

INLEDNING Under åren har vi på Visättraskolan tagit fram en tydlig organisation och en tydlig struktur som har förenklat elevhälsoarbetet. För oss har arbetet med en prioriterad elevhälsa varit direkt avgörande i arbetet med att vända och lyfta en skola i kris.

Det här arbetet vill vi dela med oss av, och därför har vi skrivit en praktisk metodbok, en bok som vi önskade att vi hade haft då vi började vår utvecklingsresa. Vi vill visa hur man kan skapa en elevhälsa som genomsyrar hela verksamheten och dela med oss av praktiska och konkreta insatser från vår verksamhet. Vi kommer också att berätta om hur vi har organiserat och arbetat för att möjliggöra en positiv vändning.

I den här boken kommer vi att lyfta både det organisatoriska perspektivet på elevhälsa likväl som det konkreta arbetet ”på golvet”. Oavsett vilken roll du har i din verksamhet är vår ambition att du som läsare ska kunna sno från oss – det vill säga att du ska kunna hitta konkreta exempel och inspiration som du kan plocka, anpassa och förfina för att utveckla din egen verksamhet. Vi kommer att beskriva hur vi, genom att prioritera elevhälsan, har skapat en skola där elever och personal trivs, känner sig trygga och utvecklas.

Under vår utvecklingsresa har vi fått arbeta på många olika fronter.

I boken har vi valt att belysa hur vi har arbetat med att bygga en prioriterad elevhälsa, en stor och viktig del i den utveckling som skolan har genomgått. Vi har valt titeln Elevhälsa i praktiken – hur gör vi?

Det här med elevhälsoarbetet är jättesvårt, och det är tungt då vi alla vill det bästa för alla elever. Samtidigt är det viktigt att hela tiden göra 9

arbetet begripligt för våra elever, för vårdnadshavare och för oss själva.

Att arbeta med elevhälsa är krävande och utmanande, men på samma gång är det väldigt givande och utvecklande. Ett led i att begripliggöra vårt arbete är att arbeta med konkreta, tydliga och uppföljningsbara insatser. Det är genom att bryta ner vårt övergripande främjande och förebyggande uppdrag till konkreta insatser som vi gör det svåra något enklare. När vi sedan får se resultat av vårt trygghetsarbete ger det oss kraft, styrka och inspiration att arbeta vidare.

Bokens upplägg Vi har valt att bygga upp den här boken utifrån tanken om den, för oss, berömda ”tratten” där vi går från det mer övergripande till det konkreta – från vad en prioriterad elevhälsa är för oss, vision, via organisation av elevhälsan till hur vi praktiskt arbetar för att våra elever ska må bra, trivas och utvecklas i skolan.

Boken är indelad i sex kapitel. För att boken på riktigt ska få bäring i beprövad erfarenhet och forskning kommer Ingrid Hylander i slutet av varje kapitel att ge ett forskarperspektiv. Varje kapitel kommer att avslutas med en sammanfattande reflektion och ett antal reflektionsfrågor. Det är frågor som är tänkta att få er att reflektera kring var ni befinner er i ert arbete, och frågor som ska kunna hjälpa er framåt. De kan användas som diskussionsunderlag i det kollegiala lärandet, i elevhälsoteamets arbete eller i ledningsgruppen där du arbetar.

–1– EN PRIORITERAD ELEVHÄLSA. I det första och inledande kapitlet kommer vi att berätta om var vi befann oss när vi började prata om en prioriterad elevhälsa. Hur vår verksamhet såg ut, och vad det var som gjorde att elevhälsan behövdes sättas i fokus. Vi kommer också att skriva om elevhälsan utifrån skollagen och vad vi menar med en prioriterad elevhälsa.

10

–2– ATT BYGGA EN KULTUR SOM FRÄMJAR KUNSKAP, TRYGGHET OCH TRIVSEL. I bokens andra kapitel berättar vi om vikten av rektorns ar-

bete med att få med sig alla, personal, elever och vårdnadshavare, i utvecklingsarbetet. Vi ger er en kortare återblick över hur vi har arbetat med att poängtera vikten av att alla i personalen är viktiga, att alla bidrar oavsett roll på skolan, att vi alla i verksamheten är en del av kugghjulet. Vi berättar också om hur vi har arbetat för att bygga en vi-känsla på Visättraskolan, och om vikten av ett meningsfullt och verksamhetsutvecklande kollegialt lärande. Det är en beskrivning av hur man kan arbeta för att bygga en kultur där elevhälsoarbetet är en angelägenhet för alla som arbetar på skolan och inte enbart för några få i ett elevhälsoteam. Vi alla är en del av elevhälsan!

–3– VISION OCH LEDORD. I det tredje kapitlet berättar vi om vikten av att

ha en vision, och att det är visionen som ska visa riktningen i det systematiska kvalitetsarbetet. Vår erfarenhet är att det inte har varit helt enkelt att få till det systematiska kvalitetsarbetet, men vi ska här berätta om hur vi gjorde och hur vi med hjälp av våra tre ledord, Kunskap, Trygghet och Trivsel, fick till ett systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar hela verksamheten. Ett systematiskt kvalitetsarbete som har lett till goda resultat och som är väl förankrat hos både personal, elever och vårdnadshavare.

–4– ATT ORGANISERA FÖR EN PRIORITERAD ELEVHÄLSA — SOM MAN BÄDDAR FÅR MAN LIGGA. I det fjärde kapitlet går vi konkret in på

arbetet med organisationen på Visättraskolan, hur vi utifrån ett salutogent förhållningssätt har organiserat vår verksamhet och där elevhälsan har en avgörande roll. Vi berättar om hur vi har delat upp elevhälsan i två olika delar, elevhälsoteamet och trygghetsteamet, och om våra olika roller och vikten av mandat.

11

–5– ELEVHÄLSA I PRAKTIKEN. I det femte kapitlet kommer vi att berätta

om elevhälsan i praktiken. Här handlar det om hur vi arbetar och tänker kring barn som far illa, hur vi samverkar med vårdnadshavare och externa aktörer. I kapitlet kommer vi också att lyfta det här om när det inte riktigt går som man tänkt sig. När resultaten pekar neråt eller när man inte når hela vägen fram. Vi pekar på vikten av att kunna ta motgångar och kliva några steg tillbaka för att antingen göra om och göra rätt, eller att göra om och göra ännu bättre.

–6–

HUR GÖR VI? — KONKRETA EXEMPEL PÅ FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE. Det sista kapitlet innehåller ett flertal konkreta exem-

pel på främjande och förebyggande arbete. Här kan ni ta del av hur vi exempelvis har arbetat med studiero och med den förtroendefulla pedagogen. Vi berättar också om vår framgångsrika insats #roligareraster.

Kapitlet innehåller lektionsupplägg på några av de konkreta exemplen.

Tanken är att du ska kunna hitta något att göra tämligen omgående, både i det ”lilla”, det vill säga i det enskilda klassrummet, eller tillsammans i arbetslaget/ledningsgruppen/elevhälsoteamet/trygghetsteamet.

QR-koder För att du på riktigt ska kunna få en fördjupad förståelse för det vi berättar, och få en känsla av Visättraskolan, kommer vi i boken att dela med oss av ett antal filmklipp och pdf-filer. För att kunna ta del av dem behöver du ladda ner en app som kan läsa QR-koder. Skriftligt medgivande från personal och vårdnadshavare till de elever som syns i våra sociala medier finns, likaså finns ett särskilt avtal för publicering i samband med denna bok.

12

FOTO ANDREAS LINDHOLM

Visättraskolan – en helt (o)vanlig skola Namnet på skolan skvallrar om att den ligger i Visättra som är en del av Flemingsberg i Huddinge kommun i Stockholm. Alldeles inpå knuten ligger Södertörns tingsrätt och på andra sidan järnvägen ligger Södertörns högskola, Karolinska Institutet och Novum forskningscenter.

Visättraskolan är en kommunal F–6-skola med omkring 420 elever och 65 anställda. Skolan ligger i vad man brukar beskriva som ett socialt utsatt område och 10–15 % av skolans elever definieras som nyanlända och drygt 85 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Det ska dock sägas att dessa siffror varierar från läsår till läsår, allt beroende på elevunderlaget.

Skolan har på senare år drivit igenom ett omfattande förändringsarbete vilket lett till att skolan nu är en plats där både elever Visättraskolans ledord och personal trivs och får utvecklas. Kun– Kunskap, Trygghet & Trivsel skap, Trygghet och Trivsel är de ledord som förändringsarbetet har byggts kring.

13

Historik Visättraskolans utvecklingsresa under nuvarande skolledning började hösten 2013. Det var då Semira Vikström började som rektor för skolan. Erik Hall, biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, arbetade då som kurator på skolan och Dounya Hayyoun klev på som biträdande rektor med pedagogiskt utvecklingsansvar några månader senare.

När Semira tog över som rektor på Visättraskolan hade skolan 250 elever och ungefär 50 anställda. Det var en skola i kris. Klasserna var halvfulla och skolan hade ett ordentligt ekonomiskt underskott. Kunskapsresultaten var låga och likaså elevernas känsla av trygghet och trivsel. Andelen behöriga lärare var låg och personalomsättningen var hög. Den årliga medarbetarenkäten visade på röda staplar och höga värden för bland annat arbetsrelaterad utmattning och arbetstakt.

Dessutom hade Skolinspektionen hösten 2012 haft tillsyn på skolan som resulterade i att skolan fick föreläggande på flera områden.

Det är en av de bästa skolor jag har varit på under mina nio år på Skolinspektionen och då har jag ändå varit på ungefär 250 skolor.

Kjell Gyllenswärd, utredare Skolinspektionen, i Huddinge direkt 2019–02–06

Nuläge på Visättraskolan Idag är Visättraskolan en skola som elever och vårdnadshavare söker sig till. I samma lokaler som tidigare har vi idag runt 420 elever och vi får tyvärr alltför ofta säga nej till vårdnadshavare som önskar plats för sina barn på skolan. Vi har en budget i balans och har möjlighet att göra det ”lilla” extra både för våra elever och för våra fantastiska medarbetare. Andelen legitimerade lärare är idag 86 %, och medarbetarenkäten visar på en mycket hög trivsel och att man som anställd på Visättraskolan bland annat känner att man har goda förutsättningar och får utvecklas i sitt arbete.

14

Vi har idag en låg personalomsättning samtidigt som vi har haft förmånen att kunna rekrytera kompetent personal till skolan. Detta gör att det finns goda förutsättningar att utvecklas tillsammans. Vi kan arbeta systematiskt och långsiktigt, utan att behöva börja om som man kan behöva göra när många medarbetare slutar och behöver bytas ut. Det finns en kärna av medarbetare som känner till historiken och arbetet som genomförts samtiSkolenkäten digt som vi kan fylla på med nya medarbehösten 2017 tare som kan komma in i verksamheten och se på den med nya glasögon.

Resultat Våren 2013 var det 46,4 % av våra elever i årskurs 6 som nådde lägst betyget E i samtliga ämnen, vårterminen 2019 var siffran 84 %. Vårterminen 2013 hade eleverna i årskurs 6 det genomsnittliga meritvärdet 167,9 och våren 2019 var siffran 206,3. Resultaten har sett olika ut under åren, vi har haft både högre och lägre resultat än 206,3. Allt beroende av elevernas förutsättningar. Det viktiga är egentligen att titta på att det sker en positiv progression för respektive årskurs och elev. Vi kan dock tydligt se att skolans kunskapsresultat har ökat, sett utifrån att utmaningarna i de socioekonomiska förutsättningarna varit i stort sett konstanta.

Utifrån den kommunövergripande elevenkäten, skolans egen elevenkät och övrig dokumentation, ser vi att eleverna i hög utsträckning känner sig trygga och att de trivs på Visättraskolan. Vi ser att denna känsla ökat genom åren och att vi i skrivande stund och sedan några läsår tillbaka ligger över kommungenomsnittet på flera områden.

15

Visättraskolan som gott exempel Vi har under åren haft förmånen att få sprida vårt arbete i flera olika sammanhang. Exempelvis lyftes vårt elevhälsoarbete som ett gott exempel i TV4 Nyhetsmorgon och arbetet med våra nyanlända elever har lyfts fram i Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial ”Särskilt stöd till nyanlända elever”. Vårt arbete med att få personalen att trivas och stanna kvar på Visättraskolan har uppmärksammats av UR Lärlabbet (avsnitt 18 2016). Vi har också getts möjligheten att föreläsa om vårt arbete med en prioriterad elevhälsa. Skolans trygghetsansvarig, Tikki Stanic, har tilldelades stipendiet ”Ebbas hjärta” för sitt trygghetsfrämjande arbete på skolan, 2019 fick vår fritidspedagog och ”stortomte” Joachim ”Jocke” Petersen och 2020 fick skolsköterska Norma Bento samma stipendium. Visättraskolan har även tilldelats ”Stipendium till Måns Jenningers minne” 2019.

Under hösten 2018 genomförde Skolinspektionen den regelbundna kvalitetsgranskningen i Huddinge kommun. Visättraskolan var en av de skolor som granskades utifrån de fyra områdena Rektors ledarskap, Undervisning, Bedömning och betygssättning och Trygghet och studiero. Under två dagar var två inspektörer och besökte skolan. De gjorde åtta lektionsbesök, deltog på raster och intervjuade skolledningen, elevhälsan, elever och personal. I beslutet från Skolinspektionen fick Visättraskolan den högsta bedömningen på samtliga fyra områden. Skolinspektionen valde att i sina informationskanaler lyfta Visättraskolan som ett gott exempel på hur skolor kan organisera verksamheten utifrån en helhetssyn.

Att vårt arbete synliggörs och lyfts fram på olika sätt är något vi är väldigt stolta Skolinspektionens över, och har helt klart bidragit till den pobeslut efter regelsitiva bild som personal, elever och vårdbunden kvalitetsnadshavare har av Visättraskolan idag.

granskning vid Visättraskolan i Huddinge kommun 2019-01-15

16

Författarpresentation Så här långt har vi skrivit om vad vi har åstadkommit på Visättraskolan.

Nu undrar du säkert vilka ”vi” är som skriver den här boken. Vi är Semira Vikström, Erik Hall och Dounya Hayyoun, och när vi skriver den här boken arbetar vi tillsammans på en helt (o)vanlig skola i Huddinge.

Vi har även förmånen att få skriva tillsammans med Ingrid Hylander i det här bokprojektet. Ingrid kommer att bidra med ett vetenskapligt perspektiv på arbetet och beskriva vad som visat sig framgångsrikt enligt forskningen inom de olika områden som kapitlen beskriver.

SEMIRA VIKSTRÖM – REKTOR. I grunden är Se-

mira legitimerad lärare i svenska, svenska som andraspråk och religionskunskap i årskurs 4–9.

2014 utsågs hon till Årets chef i Huddinge. 2018 var hon en av tre finalister till ”Sveriges stora skolledar­pris” och är 2020 återigen nominerad till priset. På Skolledare21 har hon stått som finalist till utmärkelsen Årets rektor och vann priset 2020. Semira, som är född -73, älskar Madonna, True crime-poddar och tatueringar.

ERIK HALL – BITRÄDANDE REKTOR MED ANSVAR FÖR ELEVHÄLSAN. Erik är beteende-

vetare i botten och har tidigare arbetat med socialt arbete främst inom socialtjänsten som fältsekreterare. Erik har i olika sammanhang också föreläst om elevhälsoarbete i praktiken.

2017 blev Erik utsedd till Årets chef i Huddinge. Erik, som är född -81, gör sitt yttersta för att avancera i lokala rackethallens interna gruppspel i squash.

17

DOUNYA HAYYOUN – BITRÄDANDE REKTOR MED PEDAGOGISKT UTVECKLINGSANSVAR.

Dounya är legitimerad lärare i svenska och engelska i botten och undervisade i åk 3–9. Dounya var en av tre finalister till utmärkelsen Årets chef i Huddinge 2018. Hon är född -84, har en särskild förkärlek för skräckfilm och varvar gärna ner till såväl nya som klassiska skräckrullar.

INGRID HYLANDER – LEGITIMERAD PSYKOLOG OCH DOCENT I PEDAGOGIK. Ingrid har forskat

om elevhälsa och hur olika professioner samarbetar i skolan och i vården. Ingrid, som är född -45, borde ha pensionerat sig för länge sedan och ägna sig åt sina sju barnbarn, men det händer för mycket inom elevhälsa för att hon ska kunna släppa taget.

18

Att låta sig inspireras Det är viktigt att tydliggöra att vi inte alltid uppfunnit hjulet själva.

Tvärtom har vi under årens lopp plockat russin ur många olika kakor och gjort om det till vårt eget. Vi ser det som en av våra framgångsfaktorer i utvecklingsarbetet på skolan. Självklart är det viktigt att vara transparent med vad vi plockar från andra och hur vi använder det vidare.

Idag är vi många som delar med oss av vårt arbete i sociala medier, vilket är helt enastående. Gratis fortbildning, varje dag, dygnet runt om så önskas och en fantastisk möjlighet till utbyte med kollegor med samma eller helt olika förutsättningar och erfarenheter. Det är en utveckling som fullkomligt exploderat under de senaste åren och en möjlighet som är helt unik sett till skolans historia genom tiderna. Aldrig har väl så många tagit möjligheten att engagera sig i skoldebatten och aldrig har väl så många också haft den möjligheten. Det är en helt ny situation där skolforskare, skolledare, lärare, elevassistenter, vårdnadshavare och elever kan mötas och diskutera skola och skolutveckling. Vilken spännande tid för skolan!

Det finns ett fantastiskt driv och engagemang i Skolsverige idag, och vi är stolta över att få vara en del i detta och bidra med det vi kan. Vi hoppas därför att ni ska kunna plocka några russin ur den här boken och göra om till något som passar just er verksamhet, era förutsättningar och era elever.

Har alla ni som läser boken plockat minst ett russin har vi verkligen fått vara med och bidra, och det skulle ju vara alldeles fantastiskt!

19

1 EN PRIORITERAD ELEVHÄLSA Något av det första man brukar få göra som ny skolledning på en skola är att kartlägga var verksamheten befinner sig och hur man vill ta den vidare. Det var denna närmare titt som vi tog på verksamheten med hjälp av personalen på skolan som sådde det första fröet till tankarna om en prioriterad och utvidgad elevhälsa.

Det här kapitlet vill sätta in er i en kontext, ge en bild av den situation som till slut ledde oss till behovet av att utveckla elevhälsoarbetet och berätta om våra resonemang. Inte minst kommer vi att ta upp sådant som inte fungerade.

Utgångsläget inför förändringsarbetet Visättraskolan var i början av 2010-talet en skola som präglades av missnöje, konflikter och låga kunskapsresultat. Det var en skola med dåligt rykte hos de boende i området och man valde om möjligt bort skolan, vilket innebar att elevunderlaget sviktade. Med ett skralt elevunderlag och hög personalomsättning drogs skolan med ett ekonomiskt underskott.

Dessutom hade Skolinspektionen hösten 2012 haft tillsyn på skolan som resulterade i att skolan fick föreläggande på flera områden. I ett föreläggande framgår vilka brister som måste åtgärdas, och vilka krav 20

Skolinspektionen ställer på huvudmannen, alltså den som driver verksamheten. Visättraskolan fick hösten 2012 föreläggande på 22 punkter bland annat inom följande områden:

• Utbildningen är inte systematiskt inriktad på målen i läroplanen.

• Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen.

• Skolmiljön vid skolan präglas inte av trygghet och studiero.

• Vid skolan bedrivs inte ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever.

• Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till.

• Trots att det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskaps­­­­ krav som minst ska uppnås ser rektor inte till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas.

• Eleven och elevens vårdnadshavare informeras inte fort­

löpande om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling.

• Rektorn ansvarar inte för skolans resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen.

• Skolenhetens inre organisation samt ledningsstruktur överensstämmer inte med författningarna.

• Personalen har inte utbildning och kompetens för de uppgifter de ska bedriva.

• Huvudmannen ser inte till att eleverna fullgör sin skolgång.

• Eleverna erbjuds inte utbildning i den omfattning de har rätt till.

• För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås.

21

Det var omfattande brister som påtalades av Skolinspektionen, brister som genomsyrade verksamheten i stort. Många anställda kände att Visättraskolan var den ”lilla bortglömda skolan”.

Det blev tydligt från personal, elever och föräldrar och även från huvudmannen att det behövde göras en förändring för att kunna bryta den negativa spiral som skolan var inne i. Skolledningen byttes ut inför läsårsstarten 2013/2014. Redan i början på den här utvecklingsresan stod det klart att Visättraskolan var en skola där man tydligt behövde göra en satsning på elevhälsan för att det skulle kunna gå att få till en förändring, och att det var där vi skulle börja uppbyggandet av en skol­ organisation där elever och personal får må bra och utvecklas.

Semira fick som ny rektor på skolan ett antal tydliga uppdrag från dåvarande grundskolechefen, där ett av de tydligaste var att stärka upp tryggheten på skolan. I Huddinge kommun använder vi ett så kallat strukturstöd för incidentrapporter som skickas upp till huvudmannen när elever utsätts för trakasserier och kränkande behandling. De uppe på förvaltningen måste ha tröttnat på att läsa incidentrapporter skrivna på Visättraskolan, fullt förståeligt då dessa skrevs i mängder. Det var milt uttryckt tydligt från förvaltningen att utvecklingen skulle vändas.

En skola som föräldrar och elever sökt sig från skulle bli en skola som elever och föräldrar istället sökte sig till. En skola med upplevd otrygghet och som var präglad av konflikter mellan elever skulle bli en trygg skola för alla. Inte bara för elever, utan även för personal och vårdnadshavare.

Vi befann oss i en situation där det ständigt uppstod konflikter mellan eleverna ute på rasterna och i korridorerna. Lärarna fick i regel starta lektionerna med att ta hand om upprörda elever, och försöka hantera konflikter som behövde lösas. Konflikterna hann aldrig riktigt lösas fullt ut innan undervisningen startade, och blossade därför ofta upp på nytt under nästa rast – en ständig negativ spiral och en känsla av att aldrig riktigt hinna med. Verksamheten präglades av ett arbetssätt där man hela tiden behövde ta tag i det som var mest akut för stunden – släcka bränder. Det fanns ingen kontinuitet eller långsiktighet i trygghetsarbetet. För lärarnas del innebar det att man behövde ta sin planeringstid till att ha samtal med elever eller ringa hem till föräldrar. Planeringen av undervisningen fick man göra på annan tid – om man ens orkade med att göra den alls.

22

Under den här tiden ägnade vi vår veckovisa mötestid till ”traditionella” arbetslagsmöten. Arbetslagen var indelade efter stadium och fritidshemmet hade ett eget arbetslagsmöte. Tiden på mötena åts till stor del upp av att diskutera olika klasser och elever. Samma elever kom upp till diskussion hela tiden, och man kom aldrig framåt i diskussionerna.

Det var ett ständigt flöde av händelser och incidenter som dessa elever var inblandade i som skulle stötas och blötas om och om igen.

Elevhälsoarbetet på den här tiden bestod av ett erfaret team som ingick i elevhälsan. Vi hade elevhälsoteamsmöten under tre timmar, en gång i veckan, där dagordningen utgjordes av långa listor med namn på elever vars ärenden skulle hanteras. Det var uteslutande det åtgärdande arbetet som stod i fokus eftersom det inte fanns utrymme för något annat och vi inte hade någon struktur för det främjande och förebyggande arbetet. Personalen uttryckte att de saknade insyn i elevhälsans arbete och att återkopplingen från elevhälsan inte fungerade bra. Vi försökte åtgärda detta genom att ha elevhälsan som punkt på arbetslagsmöten samt ha en representant för elevhälsan med under mötena. Även denna punkt på mötet resulterade i diskussioner som gick i cirklar kring elever.

Utifrån det här var det helt enkelt tydligt att vi hade elever och personal som inte mådde bra på skolan och att måendet bland elever och personal både påverkade och var beroende av varandra. Vi behövde sätta igång med ett riktat arbete för att vända den negativa spiralen.

Under det första läsåret handlade det mycket om att fortsätta släcka bränderna, hantera tidigare incidenter som inte hade lösts fullt ut och följa upp och hantera missnöjda föräldrar. Det fanns fortfarande ingen struktur för hur vi skulle arbeta främjande och förebyggande. Men samtidigt som vi arbetade med att rensa upp i tidigare händelser började vi även bygga upp de rutiner och strukturer som saknades för hela verksamheten i allmänhet, och för elevhälsan i synnerhet. De första analyserna av läget för elevernas trygghet och trivsel visade att vi satt fast i det åtgärdande arbetet. Vi behövde hitta vägar ur det som vi så ofta kallar för brandkårsutryckningar och arbeta för att elevhälsoarbetet skulle bli ett skyddsnät för elever och personal. Varken elever eller personal skulle känna att de stod ensamma i svåra situationer, utan de skulle veta att det finns strukturer och beredskap som fångar upp och ger stöd vid behov.

23

REFERENSER Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens – vad är det? Hur kan den utvecklas?

Stockholm: Liber.

Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik.

Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.

Brodin, M. & Hylander, I. (2002). Självkänsla. Att förstå sig själv och andra.

Stockholm: Liber.

Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Cambridge: Harvard University Press.

Clausson, E. & Morberg, S. (red.) (2014). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete.

Lund: Studentlitteratur.

Edqvist, E. & Kolam, K. (2018). Förändringsledarskapets fallgropar. I Rönnström, N. & Johansson, O. (red.) Att leda skolor med stöd i forskning – Exempel, analyser och utmaningar. Stockholm: Natur och Kultur.

Erchul, W. & Sheridan, S. (red.) (2014). Handbook of research in school consultation. New York: Routledge.

Eriksson, L. (2008a). Föräldrar och skola – olika innebörder. I Nilsson, A. (red.) Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar – en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Eriksson, L. (2008b). Lärares kontakter och samverkan med föräldrar – en kartläggning. I Nilsson, A. (red.) Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar – en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

220

Eriksson, L. (2008c). Lärares förtroendeskapande föräldrakontakter – en kvalitativ studie i tre skolor. I Nilsson, A. (red.) Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar – en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Friendsrapporten 2019 (2019). Stockholm: Friends. Hämtad på: https://www.dropbox.com/s/lxo798lm72gztpv/Friendsrapporten_2019.pdf Gardeman, J. & Kilman, L. (2009). Skilda världar – gemensamma mål. Några elevhälsoteams beskrivningar av samverkan med lärare. C-uppsats. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping: Linköpings universitet.

Granström, K. (1986). Dynamics in meetings: on leadership and followership in ordinary meetings in different organizations. Doktorsavhandling. Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköping: Linköpings universitet.

Grosin, L. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för skol­ utveckling. I Berg, G. & Scherp H-Å. (red.) Skolutvecklingens många ansikten.

Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Gustafsson, J-E., Allodi, M., Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson. P., Ljungdahl, S., Ogden, T. & Persson, R. S. (2010). School learning and mental health. A systematic review.

Hälsoutskottet. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien.

Gutkin, T. (1999). Collaborative versus directive/prescriptive/expert schoolbased consultation: Reviewing and resolving a false dichotomy. Journal of school psychology, 2, 161–190.

Gutkin, T. (2012). Ecological Psychology: Replacing the Medical Model Paradigm for School-Based Psychological and Psychoeducational Services, Journal of Educational and Psychological Consultation, 22(1-2), 1-20.

Guvå, G. (2001). Skolpsykologers rolltagande: Överlämning och hantering av elevvårdsfrågor. Doktorsavhandling, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping: Linköpings universitet.

Guvå, G. & Hylander, I. (2012). Psykologisk fallkonsultation. Lund: Studentlitteratur.

Hafen, C. A, Hamre, B. A., Allen, J. P., Bell, C. A., Gitomer, D. H. & Pianta, R. C. (2014). Teaching Through Interactions in Secondary School Classrooms: Revisiting the Factor Structure and Practical Application of the Classroom Assessment Scoring System–Secondary. DOI: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/ PMC5319784/ Hargreaves, A. (2001). Emotional geographies of teaching. Teachers College Record, 103(6) 1056–1080.

221

Hattie, J. A. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.

Hjörne, E. (2018). Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete.

I Löfberg, C. (red.) Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla – elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2014). Analysing and preventing school failure: Exploring the role of multi-professionality in pupil health team meetings. International Journal of Educational Research 63, 5–15.

Hughes, J. & Cao, Q. (2018). Trajectories of Teacher-Student Warmth and Conflict at the Transition to Middle School: Effects on Academic Engagement and Achievement. Journal of School Psychology, 67, 148–162.

Hylander, I. (2011). Elevhälsa i retorik och i praktik. Vetenskapsrådets Resultatdialog 7/2011, 54–62. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hylander, I. (2018). Perspektiv på yrkesroller och teamutveckling i elevhälsan. I Löfberg, C. (red.) Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. Stockholm: Specialpedagogiska myndigheten.

Hylander, I. & Ahlstrand, E. (2013). Föreställningar om elevhälsans ledning och organisering. FOG - rapport 72. Linköping: Linköpings universitet.

Hylander, I. & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande. Om professionellt samarbete i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång – Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur och Kultur.

Jern, S. (2016). Den välfungerande arbetsgruppen – version 2.0. Om beteenden, tankar, processer och strukturer som leder till god gruppfunktion. FOG-rapport 74.

Linköping: Linköpings universitet.

Keisu, B. (2018). Sammanvävda praktiker? En studie av likabehandlingsarbete och vetenskapligt förhållningssätt i grundskolan I Rönnström, N. & Johansson, O. (red.) Att leda skolor med stöd i forskning – Exempel, analyser och utmaningar. Stockholm: Natur och Kultur.

Landström, L. (2007). Fyra hönor och en tupp. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Leger, L. (2001). Schools, health literacy and public health: possibilities and challenges. Health promotion international, 197–203.

Lehtinen, T. & Jakobsson Lundin, J. (2016). Psykologi för klassrummet. Stockholm: Lärarförlaget.

222

Maughan, B., Rutter, M. & Ouston, J. (1991). Can Schools Change? II: Practice in Six London Secondary Schools. School Effectiveness and School Improvement, 1, 3–13.

Meyers, B., Valentino, C. T., Meyers, J., Boreti, M. & Brent, D. (1996). Implementing prereferral intervention teams as an approach to school-based consultation in an urban school system. Journal of Educational and Psychological Consultation, 7, 119–149.

Neuman, S. & Sjöberg, E. (2018). Det lilla ordet främst – ett förebyggande och hälso­ främjande arbetssätt i skolan. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, A. (red.) (2008). Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar – en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skol­ utveckling.

Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Skolutvecklarna Sverige.

Pihlgren, S. A. (red.) (2019). Rasten – Möjligheternas mellanrum. Lund: Studentlitteratur.

Reuterswärd, M. & Hylander, I. (2016). Shared responsibility: school nurses’ experience of collaborating in school-based interprofessional teams. Scandinavian journal of caring sciences, 17, 464–478.

Robinson, V. (2019). Förbättring i en förändringstrött skola – Ett undersökande tillvägagångssätt. Lund: Studentlitteratur.

Rosenfield, S. (1987). Instructional consultation. Hillsdale, NJ: Erlbaum.

Sergiovanni, T. J. (2006). Rethinking leadership – a collection of articles. Sage Publications Inc. Sjövold, E. (2008). Teamet. Utveckling, effektivitet och förändring i grupper. Malmö: Liber.

SKL (2015). Nuläge och utmaningar i elevhälsan. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, www.skl.se SKL (2016). Personal inom elevhälsa i kommunala grund- och gymnasieskolor inkl. särskolan, 2016 per befattning och kommungrupp. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

Skolinspektionen (2016). Skolans arbete för att säkerställa studiero. Diarienummer 400-2015:1405.

Skolinspektionen (2018). Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning vid Visättraskolan, Huddinge Kommun. Diarienummer 2018:6464.

223

Skollagen. SFS 2010:800. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821# Skolverket (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. Stockholm: Skolverket.

Skott, P. (2018) Samordning – en väsentlig aspekt av skolors elevhälsokompetens. I Löfberg, C. ( red.) Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. Stockholm: Specialpedagogiska myndigheten.

Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen och Skolverket.

SOU (2000:19). Från dubbla spår till elevhälsa. Slutbetänkande av elevvårdsutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SPSM (2018). Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. Stockholm: Special­ pedagogiska skolmyndigheten.

Thapa, A., Cohen, J., Guffey, S. & Higgins-D’Alessandro, A. (2013). A review of school climate research. Review of educational research, 3, 357–385.

Thornberg, R. (2008). Multi-professional Prereferral and School-Based HealthCare Teams. A Research Review. FOG - rapport 62. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Thylefors, I. (2007). Arbetsgrupper: Från gränslösa team till slutna rum. Stockholm: Natur och Kultur.

Thörnsén, M. (2018).Rektors roll i elevhälsoarbetet. I Löfberg, C. (red.)

Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. Stockholm: Specialpedagogiska myndigheten.

Tuckman, B.W. (1965). Developmental sequences in small groups. Group and Organizational Studies, 2, 419–427.

Wheelan, S. (2017). Att skapa effektiva team: en handledning för ledning och medlemmar. Lund: Studentlitteratur.

isbn 978-91-47-13672-8 © 2020 författarna och Liber AB förläggare Maria Granler projektledare Annika Sandström redaktör Ann-Sofie Lindholm formgivning Kristina Schollin-Borg omslag Kristina Schollin-Borg produktionsledare Lars Wallin Första upplagan 1 repro Integra Software Services, Indien tryck People Printing, Kina 2020

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-­ avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-­ avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Det är en av de bästa skolor jag har varit på under mina nio år på Skolinspektionen och då har jag ändå varit på ungefär 250 skolor.

Kjell Gyllenswärd, utredare Skolinspektionen, i Huddinge direkt 2019–02–06

I den här boken får ni följa med på resan som Visättraskolan har gjort i att gå från en bortvalsskola i kris, till en skola som präglas av kunskap, trygghet och trivsel. Författarna berättar konkret om arbetet med att bygga upp en prioriterad elevhälsa. Du får ta del av framgångsfaktorerna och hur du kan gå från ord till handling i att skapa en elevhälsa som genomsyrar hela verksamheten. Läsaren bjuds på konkreta insatser och arbetssätt på både organisatorisk nivå och i det dagliga arbetet med elevhälsa. För att väva samman forskning med praktik, så kompletterar skolforskaren Ingrid Hylander de praktiska och handfasta exempel som beskrivs i varje kapitel, med en tydlig förankring i det aktuella forskningsläget kring just elevhälsa.

Utifrån bokens struktur, med koppling mellan praktik och forskning och tillhörande reflektionsfrågor till varje kapitel, kan den med fördel användas som utgångspunkt för kollegialt lärande för arbetslag och elevhälsoteam inom skolan men också inom lärarutbildningen och rektorsprogrammet.

Boken vänder sig till dig som är verksam inom skolan och som är intresserad av konkreta exempel på skolutveckling som gör skillnad och där man genom systematiskt arbete lyckats göra en positiv vändning.

Semira Vikström är Visättraskolans rektor, Erik Hall är biträdande rektor med ansvar för elevhälsan och Dounya Hayyoun är biträdande rektor med pedagogiskt utvecklingsansvar på skolan. Ingrid Hylander är legitimerad psykolog och docent i pedagogik.

Best.nr 47-13672-8 Tryck.nr 47-13672-8