Lennart Weibull • Ingela Wadbring
Det svenska medie landskapet Andra upplagan
Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens
Lennart Weibull & Ingela Wadbring
Det svenska medielandskapet Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens
Andra upplagan
Liber
Förord ”Massmediefältet är ett stort arbetsområde. Det är svårt att i en introduktion få med alla de problemställningar som är väsentliga. Vi har varit tvungna att göra en rad begränsningar som närmare diskuteras i bokens första avsnitt. Vårt huvudsyfte har varit att ge en bild av hur massmedia fungerar och har fungerat i samhället. Vi har velat informera om forskningsresultat och forskningsmetoder.”
Texten är hämtad från förordet till den här bokens första upplaga som utkom 1970 med titeln Press radio tv. En bok om massmedia i dagens samhälle. Nu har det gått ett halvt århundrade sedan Stig Hadenius och Lennart Weibull skrev förordet till den allra första upplagan. Men problemen är av samma slag idag och har snarast ökat för varje ny utgåva. Medielandskapet har på ett grundläggande sätt förändrats. Det som var självklarheter för femtio år sedan är idag främst av historiskt intresse, medan den teknikutveckling som då inte kunde anas har skapat en helt ny mediestruktur. Landskapet har expanderat och är idag integrerat i nästan alla samhällsfunktioner. Det som på 1970-talet var nutid kom efter 2000 att placeras i historiska kapitel. Annat har fått utgå med tanke på de begränsningar som gäller för en introduktionsbok till ämnet. Den som har arbetat med uppdateringar av en lärobok om medier under 1980-, 1990- och 00-talen upplever ofta att det, trots allt arbete, är en närmast omöjlig uppgift. Man försöker fästa på papper sådant som man vet är i rörelse. Det har särskilt gällt perioden efter 2000, när vi ser att medielandskapet helt håller på att ändra karaktär, där tidningar på papper är på väg ut, där linjär radio och tv ersätts av play-tjänster och där den digitala mobilutvecklingen ändå bara är i början. Det är lätt att underskatta vad som pågår just nu, men också att överdriva det. Det är ändå vår förhoppning att vi har lyckats ge en både översiktlig och balanserad bild av hur medielandskapet ser ut i början av 2020-talet. Vår bedömning är att det fortsatt är väsentligt att försöka skapa en sammanhängande framställning av ett stort fält, där man kan relatera utvecklingen av olika delar av medielandskapet till varandra. Det är ett skäl att fortsätta att skriva en monografi och inte en antologi. Det som framför allt präglat arbetet med denna sextonde upplaga av boken är att kapitlen om dagspressen (6) respektive radio och tv (7) är helt omskrivna. Dagstidningsmarknaden har under det senaste decenniet undergått mycket stora förändringar och det är svårt att bedöma vad som ska räknas dit. Det gäller inte minst opinionsdrivande nyhetssajter och hyperlokala medier. Vi har i den nya upplagan försökt vidga tidningskartan genom att lägga in mer av de senare, men samtidigt inte bortse ifrån att de traditionella tidningsföretagen fortsatt har en viktig samhällsroll. I radio- och tv-kapitlet har det främst
3
handlat om att åstadkomma en uppdatering av organisation och marknad, eftersom det på tv-området händer så mycket att man inte bör förlora sig i detaljer som snart kan förändras. Kapitlet om sociala medier som möter traditionella medier (8) har fått behålla sin struktur, men stora delar av texten är ny. I kapitlen om nyheter och journalistik (9–10) har ambitionen varit att uppdatera olika exempel, men även att lyfta vissa aktuella teman, exempelvis de pressetiska frågorna, som av flera skäl fått förnyad aktualitet. Vi har naturligtvis fått mycket hjälp för att det ska vara möjligt att måla med den breda pensel som vi gjort i den här boken. Många kollegor både från forskarvärlden och mediebranschen har bidragit med kunskap. Vi vill tacka Magnus Anshelm på MMS; Clara Arrhenius, Sveriges kommuner och landsting ( f.d. SKL); Eva Bengtsson och Helena Söderman på Myndigheten för press, radio och tv; Petter Flanagan Karttunen på Journalistförbundet; Christer Hederström på Public Access; Jocke Norberg på Sveriges Television; Lasse Truedson på Institutet för mediestudier; Ulrika Andersson, Kent Asp, Annika Bergström, Peter Dahlgren, Henrik Ekengren Oscarsson, Ulrika Facht, Ulrika Hedman, Maria Jervelycke Belfrage, Bengt Johansson och Jesper Strömbäck på Göteborgs universitet, samt Christina Grandien och Sara Ödmark på Mittuniversitetet. Vårt största tack går till Jonas Ohlsson på Nordicom, Göteborgs universitet, som dels var medförfattare till förra upplagan, dels har läst och kommenterat väsentliga delar av denna upplaga på ett förtjänstfullt sätt. Göteborg och Sundsvall i april 2020 Lennart Weibull & Ingela Wadbring
4 |
FÖRORD
Innehåll Del I. Introduktion .....................................13 Kapitel 1. Det svenska medielandskapet .................................................. 15 1.1 Mediegenerationer ................................................................................ 16 1.2 Mediernas villkor .................................................................................. 17 1.3 Spänningsfält i medielandskapet ....................................................................................... 17 Medieformer .................................................................................................................. 18 Olika marknader ......................................................................................................... 19 Innehållsprofiler ........................................................................................................... 19 Tidsberoende ................................................................................................................. 20 1.4 Bokens disposition ................................................................................ 21
Del II. Mediernas framväxt ........................23 Kapitel 2. 300 år med svenska dagstidningar ..........................25 2.1 De första tidningarna............................................................................ 26 Behov av nyhetsspridning ......................................................................................... 26 Frihetstiden – tryckfrihet och nya tidningar ...................................................... 27 2.2 Industrisamhället och dagspressens modernisering ....................... 29 Landsortspressen expanderar ................................................................................. 29 Pressen och demokratiseringen ............................................................................. 31 På väg mot folktidningar ........................................................................................... 32 En ny affärsidé tar form ............................................................................................. 32 Läsarna strömmar till................................................................................................. 33 2.3 Partipolitiska tidningar ....................................................................... 34 Konservativa och liberala tidningar ...................................................................... 34 En socialdemokratisk press etableras .................................................................. 35 Politisk mångfald i pressen....................................................................................... 36 2.4 Tidningsdöd och marknadskoncentration ........................................ 36 Färre titlar ....................................................................................................................... 37 Upplagekonkurrens och ifrågasatt partipress .................................................... 39 Statligt presstöd: från utredningar till genomförande .................................... 40 Många tidningar men färre ägare........................................................................... 41 5
2.5 Tidningar med lättare innehåll ........................................................... 42 Nydanande kvällstidningar ..................................................................................... 42 Gratistidningar når nya läsare................................................................................. 44 Dagspressen satsar på nätet..................................................................................... 45 2.6 Den svenska dagspressens utveckling ................................................ 45
Kapitel 3. Ett sekel med etermedier ..........................................48 3.1 Rundradio etableras ............................................................................. 49 Flera intressenter vill sända ..................................................................................... 49 AB Radiotjänst får koncessionen ............................................................................ 50 3.2 Ljudradions väg från folkbildning till flerkanalssystem .................. 52 Pionjärtiden ................................................................................................................... 52 Andra världskriget ....................................................................................................... 53 Efterkrigstid: både guldålder och tv-skugga ....................................................... 55 Regionalradio blir lokalradio ................................................................................... 57 Kommersiell radio startar......................................................................................... 58 3.3 Från televisionens etablering till tvåkanalsystemet ......................... 59 Stort publikintresse ..................................................................................................... 59 Kanaler i stimulerande tävlan ................................................................................. 60 Ägandet förändras ....................................................................................................... 64 3.4 Nya kanaler via kabel och satellit ........................................................ 64 Centralantenner, kabelnät och video.................................................................... 65 Satellitkanaler ............................................................................................................... 65 Privat marksänd tv introduceras ............................................................................ 66 Digitalisering och globalisering .............................................................................. 67 3.5 Faser i den svenska radio- och tv-historien ........................................ 68
Kapitel 4. Digitala decennier .....................................................70 4.1 Från ARPAnet till internet .................................................................... 71 Militären och universiteten samarbetar .............................................................. 71 www, webbläsare och portaler ................................................................................ 73 4.2 Internet på olika plattformar .............................................................. 74 Datorer till alla .............................................................................................................. 74 Till nytta och nöje ........................................................................................................ 76 I allas fickor .................................................................................................................... 76 4.3 Internet i offentlighetens och marknadens tjänst ............................. 77 Nya nationella medieaktörer ................................................................................... 77 IT-bubblan sprack – men näthandeln expanderade ....................................... 78
6 |
INNEHÅLL
4.4 Sociala medier börjar ta form ............................................................. 79 Forum för diskussioner och nätverk...................................................................... 79 Från personliga hemsidor till bloggar .................................................................. 81 Ny väg till gemensam kunskap ................................................................................ 82 4.5 Tre steg i webbutvecklingen ................................................................. 83
Del III. De svenska medierna idag .............85 Kapitel 5. Mediernas villkor på 2010-talet ...............................87 5.1 Fyra kraftfält .......................................................................................... 87 5.2 Tekniken som mediernas förutsättning ............................................. 89 Från samling till spridning kring tekniken.......................................................... 90 Remediering................................................................................................................... 91 Konvergens och divergens ........................................................................................ 93 5.3 Det politiska och etiska ramverket...................................................... 93 Tryck- och yttrandefrihet .......................................................................................... 94 Regler för nätbaserade medier ................................................................................ 96 Etiska regler .................................................................................................................. 97 Mediepolitik ................................................................................................................... 98 5.4 Mediernas ekonomiska bas .................................................................. 99 Finansiering av medier............................................................................................... 99 Ägarformens roll ........................................................................................................100 Beroendet av reklammarknaden ..........................................................................102 5.5 Publiken ............................................................................................... 105 Att studera mediernas publik ................................................................................105 Användning av olika medier .................................................................................107 Förtroendet för medier ............................................................................................109 5.6 Medier och social förändring ............................................................ 111 Utmärkande drag för Sverige .................................................................................111 Samhällsförändringar och medieutveckling ....................................................112 Ett internationellt inflytande ...............................................................................113
Kapitel 6. Den svenska dagstidningsmarknaden ..................115 6.1 Tidningsstruktur och läsvanor .......................................................... 116 Vad är en dagstidning idag? ...................................................................................116 Utvecklingen av upplagor och läsvanor .............................................................120 Innehållspreferenser .................................................................................................123
INNEHÅLL
| 7
6.2 Dagstidningsekonomi och presstöd ................................................. 125 Förskjutningarna på annonsmarknaden ...........................................................125 Dagspressens läsarintäkter ....................................................................................127 Den sammantagna tidningsekonomin ...............................................................128 Från presstöd till mediestöd ..................................................................................130 6.3 Dagspressens ägare ............................................................................. 133 Marknadskoncentration ..........................................................................................133 Traditionella ägargrupper .......................................................................................136 Mindre ägare med andra drivkrafter på gratistidningsmarknaden .........138 6.4 Tidningsbranschens strategiska frågor ............................................ 139 Traditionella dagstidningars interna struktur .................................................140 Relationen mellan papper och digitalt ...............................................................140 Andra verksamheter än tidningsutgivning .......................................................142 6.5 Tidningsbranschens förändrade villkor ........................................... 144
Kapitel 7. Radio och tv i Sverige ..............................................146 7.1 Radio och tv mellan teknik och politik ............................................. 147 Tekniken förändrar tv men inte radio .................................................................147 Regelverk och tillsyn .................................................................................................148 Granskning av program ...........................................................................................151 7.2 Public service ....................................................................................... 152 De tre programbolagen ............................................................................................152 Programkostnader .....................................................................................................156 Finansiering .................................................................................................................158 7.3 Kommersiell radio och tv ................................................................... 159 Den kommersiella radion ........................................................................................159 Den kommersiella tv-marknaden.........................................................................161 De ekonomiska villkoren .........................................................................................164 Fristående produktionsbolag ................................................................................166 7.4 Flödet av tv och radio .......................................................................... 167 Strömmad rörlig bild och ljud från USA ............................................................167 Nationella play-tjänster ...........................................................................................169 7.5 Innehåll och användning.................................................................... 170 Tv-kanalernas innehållsprofiler............................................................................170 Mönster i lyssnande och tittande på tablå-tv ...................................................171 Olika tittande på tablå-tv och strömmad tv ............................................................ 174 7.6 Individualiserade etermedier ........................................................... 176
8 |
INNEHÅLL
Kapitel 8. Sociala medier möter traditionella medier ........178 8.1 IKT: möjligheter och problem ........................................................... 179 Globala mönster .........................................................................................................179 Tekniken i Sverige ......................................................................................................180 Algoritmer och filterbubblor ................................................................................182 Säkerhet, integritet och trygghet ..........................................................................184 8.2 Sociala medier ..................................................................................... 186 En modell över den sociala medievärlden ........................................................187 Socialt spelande..........................................................................................................188 Relationsskapande ....................................................................................................189 Spridning av innehåll ................................................................................................191 Betygssättning .............................................................................................................193 8.3 Mötet mellan gammalt och nytt......................................................... 195 De globala jättarna ....................................................................................................195 En ny medielogik .......................................................................................................198 Kommentarsfält blev slasktratt.............................................................................199 Nyhetsflödet i Facebook ..........................................................................................200 Renässans för talad radio ........................................................................................201 8.4 Användning av sociala medier ........................................................... 203 Prosumenterna konsumerar mest .......................................................................204 Informationsstress och multitasking ..................................................................206 Den nödvändiga källkritiken..................................................................................207 8.5 Den digitala och mediala transformationen.................................... 209
Del IV. Nyheter och journalistik ..............213 Kapitel 9. Nyheter, journalistik och journalister ..................215 9.1 Framväxten av nyhetsverksamhet ..................................................... 216 Telegrafen och nyhetsbyråerna .............................................................................216 Dagens stora internationella nyhetsbyråer ......................................................217 Nationella nyhetsbyråer ..........................................................................................219 Andra nyhetskällor ....................................................................................................220 9.2 Nyhetsprocessen.................................................................................. 221 Gatekeeping .................................................................................................................221 Nyhetsvärdering .........................................................................................................223 När ingenting händer................................................................................................225 Källkritiska och etiska överväganden .................................................................226 INNEHÅLL
| 9
9.3 Från nyhetsförmedling till journalistik ............................................ 227 Nyheter, kommunikéer och journalistik ...........................................................228 Publicister, murvlar, pennskaft och programtjänstemän ............................229 En semiprofession växer fram................................................................................230 Ett starkt granskningsideal .....................................................................................232 En representativ journalistkår?.............................................................................234 Globala samarbeten ..................................................................................................235 9.4 En utmanad journalistkår .................................................................. 236 Färre gör mer ...............................................................................................................236 Journalister utan redaktioner ................................................................................237 Pragmatiskt interaktiva journalister ...................................................................238 Hot och hat i vardagen .............................................................................................239 Gränsdragning mellan redaktion och marknad ..............................................241 9.5 Journalistiken och kommunikationsbranschen ............................. 242 Informationssamhället och journalisterna .......................................................242 Olika områden inom ramen för public relations ............................................243 Lobbyism.......................................................................................................................245 Att vandra emellan branscher ...............................................................................246 Kommuners informationsverksamhet ...............................................................247 9.6 Nyheter som flöden och konstruktioner........................................... 248
Kapitel 10. Journalistiken, politiken och publiken ...............250 10.1 Nyhetsjournalistikens innehåll ....................................................... 250 Bevakningsområden .................................................................................................251 Det journalistiska ämnesinnehållet ...................................................................253 Män och eliter .............................................................................................................255 Sådant vi sällan får veta ...........................................................................................257 Innehåll drivet av olika logiker ..............................................................................258 10.2 Journalistiken och politiken ............................................................ 260 Från partipolitiska skygglappar till objektivitet ..............................................260 Mot en balanserad valbevakning ..........................................................................263 Politiska affärer och skandaler ..............................................................................265 Nya villkor i politisk rapportering ........................................................................267 10.3 Problem för journalistiken .............................................................. 269 Kontroversiella sajter ..............................................................................................269 Namnpublicering .......................................................................................................271 Falska nyheter och propaganda ............................................................................272
10 |
INNEHÅLL
10.4 Medborgarna och nyhetsjournalistiken ......................................... 274 Nyhetskonsumtionen ...............................................................................................274 Konsekvenser av att välja bort nyheter ..............................................................277 Förtroende för mediernas innehåll......................................................................279 Vid kriser och katastrofer........................................................................................280 10.5 Journalistikens samhällsroll ............................................................ 282
Del V. Medierna i samhället .....................285 Kapitel 11. Medielandskap i ständig förändring ...................287 11.1 Faser i mediehistorien ...................................................................... 287 Den politiska traditionen 1645–1970 ..................................................................288 Medierna mellan politik och teknik 1970–1990 ..............................................288 Marknaden tar över 1990–2005 ............................................................................289 Ett digitalt medielandskap 2005-..........................................................................290 11.2 Mediernas villkor inför 2020-talet .................................................. 291 Tekniken förenar medieformer .............................................................................292 Fortsatt politiskt inflytande....................................................................................293 Nya ekonomiska modeller och ett riskvilligt kapital.........................................................................................................295 En rörlig publik ...........................................................................................................296 11.3 Spänningsfält i medielandskapet .................................................... 298 Traditionella och sociala medier i symbios? ....................................................298 En förändrad marknad? .........................................................................................299 Ökade klyftor mellan grupper? ............................................................................301 Slocknade lägereldar?...............................................................................................302 11.4 Mediernas demokratiska roll........................................................... 303 Forskning och litteratur ........................................................................... 305 Historiska översikter .................................................................................................305 Nordicom ......................................................................................................................306 SOM-institutet ............................................................................................................306 Institutet för mediestudier .....................................................................................307 Nyheter om medier....................................................................................................307 Litteraturreferenser ...................................................................................................308 Bokens historik ...........................................................................................................313
INNEHÅLL
| 11
Del I.
Introduktion
FÖRORD
| 13
14 |
Kapitel 1.
Det svenska medielandskapet Mediernas betydelse i ett samhälle kan knappast överskattas. De är förmedlare av information och kunskap om sådant som vi inte själva har erfarenhet av. Traditionella medier som dagstidningar, radio och tv är professionella organisationer som sedan länge erbjuder en stor publik nyheter, information och underhållning. Sociala medier skiljer sig från traditionella medier framför allt genom att innehållet främst skapas av användarna. Medieföretagens roll i sociala medier är oftast begränsad till att tillhandahålla tekniska plattformar och sortera innehållsflödet med hjälp av teknik i stället för människor. Gemensamt för professionella medieorganisationer och sociala medier är den stora betydelse de har för ett modernt samhälles sätt att fungera. Det är omöjligt att tänka sig ett samhälle utan medier, då de bär upp samhällets kommunikationsstruktur. De är därför inte bara viktiga som förmedlare av information och underhållning och interaktion, utan även som institutioner. Denna bok handlar i huvudsak om medierna som institutioner. Men den handlar också om det innehåll som förmedlas i medierna, alltså om det som förmedlas i kommunikationsstrukturen, av och genom institutionerna. Medborgarna, eller mediernas publik, är också en viktig del i boken. Konsumtionsmönstren har ändrats radikalt över tid, och det är inte orimligt att tala om en klyfta mellan yngre och äldre i fråga om medieanvändning. Vi startar i just den klyftan.
KAPITEL 1. DET SV ENSKA MEDIELANDSKAP ET
| 15
1.1 Mediegenerationer Möjligheten att välja vilka medier man ska ta del av är stora. Mängden radiooch tv-kanaler är omfattande, Spotify och Netflix strömmar musik, tv-serier och film kontinuerligt, dagstidningar finns på både papper och nät, och sociala medier erbjuder såväl nyheter och underhållning som socialt småprat i olika former. Och allt finns bara ett knapptryck bort. Samtidigt kan det vara svårt att orientera sig om och i utbudet. För trots att nästan allt innehåll finns online, behöver alla ha en baskunskap för att kunna söka efter innehåll; det man inte känner till är annars omöjligt att fråga efter. Alternativet till egna sökningar är att lita till flöden av olika slag, antingen via traditionella eller via sociala medier. I det ena fallet står en redaktion bakom urvalet, i det andra fallet vänner och tekniska algoritmer. Ungefär 30 procent av Sveriges befolkning är under 25 år i skiftet mellan 2010- och 2020-talet, och har vuxit upp i den medievärlden. Den som var nybliven pensionär i slutet av 2010-talet var född omkring 1955, och har precis samma möjligheter att använda allt som internet erbjuder. Vanorna och rutinerna är emellertid delvis annorlunda, inte minst beroende på att man är uppvuxen i ett helt annat mediesystem. I mitten av 1950-talet lanserades tv i Sverige, men det dröjde innan den spreds. De medier som i huvudsak stod till buds var böcker, papperstidningar, tidskrifter, radio och bio. Vinylskivorna var precis släppta i USA, men musik lyssnade man i huvudsak på via konserter i radion. Valmöjligheterna var, med dagens mått mätt, mycket små. När den äldre generationen växte upp var etableringen av tv som medium den tidens stora revolution. Det är idag omkring 20 procent av Sveriges befolkning som tillhör den generationen. Historiens betydelse blir väldigt tydlig när man på detta sätt jämför unga och äldres uppväxt i olika mediemiljöer. Men begreppet mediegenerationer kan inte bara appliceras på människor och deras mediemiljöer, utan också på hur nya medieformer utvecklats och bygger på sina historiska motsvarigheter. Hårdraget kan man säga att teatern banade väg för biograffilmen och sedan vidare till strömmade tv-serier; konserten banade väg för grammofonskivorna och sedan vidare till nätets musiktjänster medan samtalen på flickoch pojkrummen banade väg för de oändligt långa telefonsamtalen via familjens gemensamma telefon till småpratet via Snapchat eller Facebook. Det som känns nytt, är inte alltid det. Många funktioner består trots att den tekniska förmedlingsformen förändras. Att kunna sin mediehistoria är därför viktigt.
16 |
DEL I. INTRODUKTION
1.2 Mediernas villkor För att kunna förstå mediernas betydelse i samhället krävs också kunskap om ett antal samhällsvillkor. Med villkor avser vi framför allt teknik, politik, ekonomi och publik. Dessa fyra faktorer har spelat olika roller i skilda historiska epoker. De samspelar också mycket med varandra. Samspelet kan se ut på olika sätt. Det går till exempel inte att tänka sig en teknisk utveckling utan att det finns riskvilligt kapital som vill investera i tekniken. Allmänheten som ska ta till sig den tekniska utvecklingen måste också vara intresserad av den, annars kommer den inte att få någon spridning. Om de politiska institutionerna sätter upp begränsningar kommer det i sig att vara ett hinder för spridning. Allt hänger alltså samman. Det är utgångspunkten för samtliga kapitel i den här boken. Genomgående kommer vi att diskutera mediernas utveckling och status i dessa termer: på vilket sätt har tekniken, politiken, ekonomin och publiken spelat roll för utvecklingen, och hur har de olika faktorerna samspelat med varandra? I kapitel 5 utvecklas den modell vi använder som utgångspunkt för vår framställning. En analys av medieutvecklingen och medielandskapet går att göra också på andra sätt. Framför allt är det digitaliseringen som lett till att det finns tydliga spänningsfält mellan olika fenomen i medielandskapet. Vi skissar ett antal sådana spänningsfält nedan, som sedan följs upp i bokens sista kapitel tillsammans med en sammanfattande diskussion om mediernas villkor i dagens och morgondagens samhälle.
1.3 Spänningsfält i medielandskapet Antalet spänningsfält som kan tänkas ut är naturligtvis många. Vi har valt fyra fält som vi bedömer vara de viktigaste för det svenska medielandskapets vidkommande. Det är spänningsfält där det ibland kan vara svårt att göra en bedömning av deras betydelse i framtiden, men medvetandet om osäkerheten i en sådan framtidsbedömning är viktigt i sig; medievärlden är stadd i ständig omvandling, och de frågor som idag har mest osäkra svar är också de mest spännande. I de spänningsfält vi skisserar är också viktiga distinktioner gjorda.
KAPITEL 1. DET SV ENSKA MEDIELANDSKAP ET
| 17
Medieformer Ett första spänningsfält handlar om vad som ingår i begreppet medier och vad som karaktäriserar traditionella respektive sociala medier. Det är ett begrepp som både i vardagsspråket och inom forskningen används för många olika fenomen. Tv och dagspress är självklart medier, men är internet ett medium? Eller är det bara en infrastruktur för andra medier? I den här boken utgår vi från att internet, surfplattan eller mobilen inte är medier, utan tekniska kanaler. Inte heller papper eller etervågor är medier, utan plattformar, eller möjligen infrastrukturer, som blir till medier genom sitt innehåll, inte genom sin tekniska form. Med traditionella medier avser vi dagspress, radio och tv, i både sin ursprungliga publiceringsform och online. De har alla en lång historia, i vissa fall över hundra år. De har en organisation bakom sig som arbetar med nyheter och annat redaktionellt innehåll, vilket skiljer dem från de sociala medierna. Ett traditionellt sätt att se på medierad kommunikation är att kommunikationen i huvudsak är enkelriktad, opersonlig och når många människor ungefär samtidigt. Med sociala medier avses en mycket heterogen samling sociala nätverkssajter. Här saknas en organisation med en redaktion, även om ägarna delvis kan påverka flödet. Innehållet skapas här främst av dem som använder sajten. Kommunikationen är interaktiv i stället för enkelriktad, personlig i stället för opersonlig och kan nå många eller få samtidigt beroende på typ av nätverk. Det finns grundläggande skillnader mellan traditionella medier och sociala medier. De traditionella medierna bygger på en fast organisation med givna och förutsägbara strukturer och har en lång historik. De sociala medierna har en kort historia och liknar personlig kommunikation mer än medierad kommunikation. Båda formerna är betydelsefulla i samhället, men fungerar på helt olika sätt. De traditionella medierna är fortfarande de som i stor utsträckning skapar journalistiken, men den sprids i allt större utsträckning även i sociala medier. Parallellt dyker det upp nyheter i sociala medier som plockas upp av de traditionella medierna och får spridning där. Både traditionella och sociala medier ska finansieras på något sätt, och konkurrensen mellan dem är i detta avseende hård. Hård är också konkurrensen om människors tid. Det är därför viktigt att i en översikt av det svenska medielandskapet inte bara ta upp de traditionella medierna, utan också inkludera de sociala medierna. Hur kan vi anta att samspelet dem emellan kommer att se ut i framtiden – tar de sociala medierna över alltmer på de traditionellas bekostnad?
18 |
DEL I. INTRODUKTION
Olika marknader Ett andra spänningsfält är både geografiskt och socialt. Det handlar om vilka områden medierna bevakar. För traditionella medier finns det en tydlig uppdelning i olika geografiska bevakningsområden, såväl historiskt som idag. Hårdraget kan sägas att dagstidningar i Sverige främst varit inriktade på den lokala eller regionala marknaden, medan den nationella nivån funnits i radio, tv och kvällstidningarna. Mediernas inriktning har präglat både deras innehåll samt deras spridning och ekonomiska och politiska villkor. En viss bevakning av vad som sker utanför Sveriges gränser har länge funnits genom utrikeskorrespondenter, men omvärlden täcks i huvudsak upp av nyhetsbyråer. För sociala medier är geografiska gränser i princip irrelevanta. Vilken marknad ett medium täcker har stor betydelse för mediets möjligheter till finansiering. Reklam finansierar en stor del av medierna och i takt med att det blivit lättare för annonsörer att nå människor via sociala medier har annonspengarna flyttat utomlands, till globala aktörer som Google, Facebook och Youtube. Det visar att publiken kan vara lokal medan annonsmarknaden är global. Också i ett politiskt perspektiv är geografiska nivåer av relevans, och då handlar det om nationella respektive globala politiska krafter. Fram till ungefär millennieskiftet var det möjligt att föra en nationell mediepolitik – det är det inte idag. De globala mediekoncernerna påverkar alla länder som inte har helt stängda gränser. Det spelar roll för medieinstitutionernas möjligheter att verka nationellt. Den fråga vi ställer oss är vad de politiska och ekonomiska krafterna betyder för mediernas sätt att kunna fungera på olika marknader i Sverige.
Innehållsprofiler Förhållandet mellan olika slags innehåll är ytterligare ett spänningsfält. I de flesta medieformer återfinns en blandning av nytta och nöje, men tyngdpunkten är olikartad. I de traditionella medierna som dagspress eller public serviceradio och -tv dominerar nyhets- och samhällsmaterial, även om framför allt etermedierna också har en stor mängd nöjesmaterial. I sociala medier är relationen omvänd: basen är social och underhållningsorienterad, men i människors flöden återfinns också en stor del nyttomaterial. Sett till mediesystemet som helhet, så dominerar det underhållningsorienterade materialet. Historiskt sett var det nyttomaterial som förmedlades via medierna, men i samband med att Sverige fick kommersiell radio och tv i början av 1990-talet så började det förhållandet förändras. Även i Sverige kom det
KAPITEL 1. DET SV ENSKA MEDIELANDSKAP ET
| 19
då kanaler som huvudsakligen var inriktade på underhållning. Med utvecklingen av internet accentuerades det än mer. En annan aspekt av innehållet i medierna är graden av fördjupning. Journalistiken, som är vårt huvudsakliga fokus i denna bok, har utvecklats i två olika riktningar: mot det snabba och ytliga respektive mot det långsamma och fördjupande. De båda innehållstyperna återfinns sida vid sida i medievärlden, men inte nödvändigtvis inom ramen för samma medieform. Och absolut inte självklart inom ramen för en och samma människas mediekonsumtion. En fråga som är mycket rimlig att ställa utifrån innehållsutvecklingen, är hur det förändrade mediesystemet kommer att påverka utbudet. Men frågan gäller också om det finns en risk att den innehållsliga uppdelningen kommer att leda till ökade klyftor i samhället på grund av olikartade konsumtionsmönster, baserat på de val som är möjliga att göra.
Tidsberoende Vårt fjärde spänningsfält handlar om linearitet och flöde och vilken betydelse tiden har för både produktion och konsumtion av journalistiskt medieinnehåll. Innehållet i traditionella medier byggde – före internet – genomgående på tablåer. I tv var, och är, det kanske allra tydligast genom att sändningen av programmen var tidsbestämda långt i förväg, och det krävdes extraordinära händelser för att bryta den fastlagda strukturen. Men samma fenomen gällde också dagstidningarna; olika typer av innehåll presenterades som en helhet, samma för alla. När ett program hade sänts på radio eller tv fick man vänta på reprisen – om en sådan sändes – för att se eller lyssna på det man missat vid tidigare sändning. Därefter fanns inga ytterligare möjligheter att ta del av programmet. En dagstidning kunde man förvisso återvända till, men gårdagens tidning uppfattades som en död tidning; en ny hade ju kommit. Idag flödar allt innehåll hela tiden, parallellt på flera plattformar. Det innehåll som finns online är i de flesta fall nåbart när som helst. En bra tv-serie kan konsumeras i ett svep via någon play-tjänst, man behöver inte vänta till nästa vecka för att se kommande avsnitt. Nyheter på nätet uppdateras ständigt och får i vissa fall ett liv utanför de traditionella mediernas plattformar genom att de delas på sociala medier. Den fråga som blir given att ställa här handlar om vår gemensamma världsbild – kommer den att försvinna genom att vi i allt större utsträckning själva väljer vilket innehåll vi ska konsumera?
20 |
DEL I. INTRODUKTION
1.4 Bokens disposition Medielandskapet är i ständig förvandling. Så har det alltid varit, men förändringshastigheten har ökat. Samtidigt är det många förhållanden som upprepar sig när man studerar mediernas historik. Man har till exempel alltid tyckt att utvecklingen går fortare nu än någonsin förr, oavsett när detta ”nu” inträffar. Digitaliseringen och globaliseringen innebär ändå något avgörande nytt, menar vi. Kunskap om mediernas framväxt och relation både till varandra och till det omgivande samhället är viktig för att förstå varför det svenska medielandskapet ser ut som det gör idag. Vi har därför valt att inleda boken med tre historiska kapitel (2–4), om dagspress, radio och tv, respektive internet. I kapitel 5 ger vi de allmänna ramarna för de svenska mediernas villkor i skiftet av 2010- och 2020-talet. Det handlar om teknik, politik, ekonomi och publik, som nämndes redan inledningsvis i detta kapitel. Dessa faktorer samspelar, och är av avgörande betydelse för dagens medielandskap. Syftet med kapitel 6–8 är att ge en ingående bild av olika medieformer och deras roll i samhället. Dagspressen beskrivs för sig, radio och tv i ett kapitel och sociala medier i ett tredje. De olika medierna lyder under olika villkor och spelar olika roller i ett demokratiskt samhälle, men också för olika grupper av människor. I kapitel 9 och10 lämnar vi mediestrukturen och diskuterar i stället innehållet i medierna. Här står de traditionella medierna i fokus. Nyheter och journalistik är av stor samhällsrelevans och produceras fortfarande i huvudsak av traditionella medieorganisationer. Spridningen av journalistiken görs emellertid i såväl traditionella som sociala medier, och sådana aspekter tas förstås upp. Det konkreta innehållet i de sociala medierna låter sig emellertid inte fångas på samma sätt som för traditionella medier, eftersom allas flöden är olika. Avslutningsvis, i kapitel 11, sammanfattar vi de historiska skeendena, diskuterar mediernas villkor på en mer övergripande nivå än i de enskilda kapitlen samt resonerar kring de olika spänningsfält som vi skisserat i denna inledning. Vad vi försökt att skapa är en översikt över de stora linjerna i den svenska medieutvecklingen. Fokus är på mediernas roll i samhället, och därmed mer på fakta än på fiktion. Vår förhoppning är att boken, förutom som översikt, också ska kunna fungera som uppslagsbok och ingång till förståelsen av varför vi har de medier som vi har och vilka krafter som styr utvecklingen.
KAP ITEL 1. DET SV ENSKA MEDIELANDSKAP ET
| 21
Del II.
Mediernas framväxt
KAP ITEL 1. DET SV ENSKA MEDIELANDSKAP ET
| 23
24 |
DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄX T
Kapitel 2.
300 år med svenska dagstidningar Ordet ”tidende” finns belagt i svenska språket ända tillbaka till 1500-talet. Det betyder i huvudsak händelser eller tilldragelser, särskilt sådana som nyligen inträffat. I överförd betydelse kom det också att få innebörden av meddelande eller nyhet, och blev även benämningen på den som förmedlade nyheter: tidningen. Det är så vi kan härleda namnet på den första svenska tidningen Ordinari Post Tijdender som grundades 1645. Begreppet tidning var då liktydigt med att förmedla nyheter. Tidningen var under mer än 300 år det helt dominerande nyhetsmediet i Sverige. Ett tidningsföretag var normalt organiserat kring trycktekniken. Visserligen förändrades tidningsmarknaden över tid, genom att innehållet inte bara kom att handla om nyheter utan även om ett mer lättsamt innehåll, men det var fortfarande tryckpressen som stod i centrum; låt vara att denna utvecklades och möjliggjorde en högre kvalitet. Ett utmärkande drag för de nordiska länderna har varit de många lokala tidningarna. Under det gångna seklet har den tryckta dagstidningen mött konkurrens från andra nyhets- och underhållningsmedier. Trycktekniken är heller inte längre det enda sättet att producera tidningar på, utan tidningsföretagen har satsat på digital distribution för att möta konkurrensen från andra medier. Avsikten med detta kapitel är att ge en bild av dagspressens framväxt och peka på politiska, ekonomiska och sociala faktorer som spelat roll för utvecklingen.
KAPITEL 2. 300 ÅR MED SV ENSKA DAGSTIDNINGAR
| 25
2.1 De första tidningarna År 1605 utkom den första europeiska dagstidningen framställd i tryckpress. Men redan innan det var tekniskt möjligt att trycka skrifter, fanns det olika former av masspridda nyhetsblad. I det romerska riket för 2 000 år sedan fanns det stora krav på att förmedla information mellan staden Rom och imperiets olika delar. Det kom därför att grundas ”skrivfabriker” där ett stort antal slavar efter diktamen skrev ner och mångfaldigade meddelanden om aktuella händelser för regelbunden spridning inom riket. Även om det under tidig medeltid fanns liknande informationssystem genom ”massbrev” både inom den romersk-katolska kyrkan och inom de större europeiska handelshusen, blev boktryckarkonsten avgörande för tidningarnas utveckling. Det hindrade inte att det tog lång tid från det att tryckeritekniken hade introducerats av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-talet till dess att den kom att användas till återkommande publikationer med nyheter. Först en bit in på 1600-talet började tryckta publikationer av tidningskaraktär utkomma regelbundet. Detta är det vi kallar den förmoderna pressen, de första tidningarna.
Behov av nyhetsspridning Både ekonomiskt och politiskt växte det fram en marknad för informationsförmedling på 1600-talet. På det ekonomiska området kom tidningar ofta att komplettera de stora handelsmarknaderna, där köpmän utbytte både varor och nyheter. Handelstidningarna från 1600-talets början innehöll information som framför allt var viktig för handeln, exempelvis uppgifter om varor som med båt inkommit till de större hamnstäderna i Europa. Också den politiska situationen gav upphov till publikationer med för dåtiden snabba nyheter, oftast kontrollerade av samhällets makthavare. Tidningarnas framväxt hängde nära samman med postväsendets expansion. Trettioåriga kriget (1618–1648), där nästan alla europeiska länder var berörda, gjorde att det fanns ett behov av att sprida propaganda i nyhetens form. Karaktäristiskt för de äldsta tidningarna var att verksamheten organiserades kring tekniken. Utgivare var som regel en boktryckare. Anställda skribenter förekom knappast, utan artiklarna skrevs av redaktören och av tillfälliga medarbetare. Under det första decenniet på 1600-talet grundades tidningar i många av de viktigaste handelsstäderna i centrala Europa. Den första tidningen anses vara Relation som startade i dåvarande Strassburg år 1605. Det fanns ett klart samband mellan utvecklingen av tidningspressen och de politiska och sociala förhållandena i det land som tidningarna utkom i. I motsats till situationen i de små stadsstaterna på den europeiska kontinenten, var tidningsutgivningen i de centralistiskt styrda nationalstaterna – som Sverige – 26 |
DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄX T
nära knuten till landets politiska centrum, och de kontrollerades som regel av centralmakten. Den första svenska tidningen är exempel på nationalstatspress. Ordinari Post Tijdender – senare Post- och Inrikes Tidningar – började utges 1645. Den startades vid en tidpunkt då landets ledare, Axel Oxenstierna, ansåg det angeläget att intensifiera den statliga propagandan. Han ville ge statens version av trettioåriga krigets förlopp och motivera de aktuella politiska besluten. Ordinari Post Tijdender var alltså från starten ett statligt propagandainstrument. Ansvarig utgivare var Stockholms stads postmästare. Enligt instruktionen för tidningsutgivningen var det postmästarens sak att skaffa så kalllade korrespondenser från utlandet. När det gällde inrikesnyheter var det en uppgift för de lokala postmästarna att rapportera till Stockholm. Postmästarens uppgift var också att kontrollera att inte några olämpliga nyheter kom in i tidningen. Det var således inte fråga om någon objektiv eller allsidig nyhetsförmedling vid denna tid. Ordinari Post Tijdender utkom en gång i veckan och kostade i årsprenumeration 2 daler och 8 öre, ett för tiden mycket högt belopp. Tidningen var inte tänkt för gemene man, utan för det dåtida samhällets makthavare över hela landet.
Frihetstiden – tryckfrihet och nya tidningar 1700-talet innebar en allmän modernisering av den europeiska pressen. Den ekonomiska utvecklingen, nya politiska grupperingar och upplysningstidens idéer om medborgarnas rättigheter var de viktigaste drivkrafterna för utvecklingen av tidningsväsendet, liksom för andra skrifter. I många länder fördes under 1700-talet diskussioner kring pressens frihet. Allt fler reagerade mot de restriktioner och den censur som rådde. Resultatet blev att förhållandet mellan stat och press förändrades i många länder; gamla hindrande förordningar avskaffades och censuren mildrades. Även i Sverige fördes en livlig tryckfrihetsdebatt. I den svenska historien går epoken under namnet frihetstiden. Det politiska klimatet med två starka riksdagspartier med olika politiska synsätt – hattarna och mössorna – och en svag kungamakt var gynnsamt för en livlig press. Politiskt aktiva privatpersoner startade tidningar. Ett exempel på en sådan tidning var En Ärlig Swensk (1755). Den nådde nya läsargrupper och stod i spetsen för den politiska och litterära diskussionen. Ett viktigt drag i 1700-talets tidningsutveckling var även tillkomsten av tidningar i landsorten. I en rad städer som expanderade under frihetstiden började regionala och lokala tidningar att utkomma regelbundet. De större handelsstäderna fick en egen press: till exempel Götheborgs Weko-Lista (1749), Carlscronas Wekoblad (1754) och Norrköpings Weko-Tidningar (1758), senare
KAPITEL 2. 300 ÅR MED SVENSKA DAGSTIDNINGAR
| 27
Norrköpings Tidningar – vilken idag är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning. De nya tidningarna var dock ofta föremål för granskning från den statliga censuren. Detsamma gällde de utländska publikationer som spreds i Sverige. När antalet publikationer ökade blev det allt svårare för censurmyndigheten att förhandsgranska innehållet. Systemet fungerade dåligt och uppfattades dessutom som otidsenligt av riksdagen, där många av debattörerna fanns. Tillkomsten av 1766 års tryckfrihetsförordning – världens första tryckfrihetslag i sitt slag – kan ses som en följd både av den politiska utvecklingen och av de nya förhållandena på tidningsmarknaden. Principen för den nya lagen, som gavs grundlagsstatus, var att förhandsgranskningen – alltså censuren – avskaffades, och att den politiska debatten i princip skulle vara fri. Vissa centrala områden – religionen, kungahuset, statsrådet och grundlagarna – skulle dock vara fredade från kritik. Den som skrev negativt om dessa kunde i efterhand ställas till ansvar. Tryckfrihetsförordningen fick direkta konsekvenser för hela tidningsmarknaden. En rad nya tidningar grundades och den politiska debatten blomstrade. Under frihetstiden växte det fram en läskunnig medelklass som utgjorde de nya tidningarnas publik. Den mest kända och en av de mest långlivade tidningarna var Dagligt Allehanda – grundad 1767 – som blev Sveriges första dagliga (sex dagar i veckan) tidning. Den fanns kvar på tidningsmarknaden i nära tvåhundra år. Under 1700-talet skedde en successiv förändring av dagspresstrukturen. Tidningarna blev fler och nådde ut till en större publik än tidigare, även om antalet potentiella läsare fortfarande var begränsat. Innehållet breddades; i stället för att bara förmedla korta nyhetsnotiser återfanns ofta också kulturella och litterära artiklar. Det fanns dock bara några enstaka tidningar som förenade opinions-, informations- och underhållningsfunktionerna som våra dagars press. Förebilderna för de flesta var engelska tidningar som i upplysningstidens anda ville fungera som ”braständare” eller ”iakttagare”. Ett modernt drag var också att annonser började förekomma.
28 |
DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄXT
2.2 Industrisamhället och dagspressens modernisering Industrialiseringen, som inleddes i början av 1800-talet, kom på olika sätt att påverka tidningsmarknaden i de flesta europeiska länder. Industrialismen innebar inte bara en lång rad nya tekniska landvinningar, utan också att ett nytt samhälle började ta form. Urbaniseringen och arbetsfördelningen skapade nya och bredare informationsbehov. I de expanderande städerna behövde såväl människor i allmänhet som städernas affärsmän effektiva informationskanaler. Tidningar blev nödvändiga för människor som ville få en överblick över vad som hände i såväl staden och landet som i omvärlden. Genom att läskunnigheten i Sverige var hög redan i mitten av 1800-talet, var det naturligt att det snart uppstod en större marknad för olika slag av tidningar och tidskrifter.
Landsortspressen expanderar Men tidningarnas framgångar påverkades också av andra faktorer. En sådan faktor var de politiska omvälvningarna och den successiva demokratiseringen under början av 1800-talet, som hade medfört att tryckfriheten utvecklades och att den politiska debatten breddades. Även den ekonomiska utvecklingen kom att betyda mycket. Framväxten av en allt större annonsmarknad med annonsörer som ville betala för att få ut sina budskap gav tidningarna nya intäkter, som i sin tur gjorde tidningarna billigare för läsarna. I början av 1800-talet var det fortfarande få städer i landsorten där tidningar fanns, och dessa var helt koncentrerade till den södra och mellersta delen av landet. Redan under andra halvan av 1800-talet hade emellertid antalet städer med egna tidningar ökat dramatiskt, och dessutom spridits över hela landet utom Norrlands inland (figur 2.1). Industrialiseringen hade även en direkt betydelse för produktionen av tidningar. Viktigast var uppfinningarna av snällpressen och sättmaskinen. Maskinerna innebar att människokraften ersattes; i stället för att trycka för hand, kunde tryckpressen drivas med ånga eller vevas för hand, och i stället för att sätta för hand, kunde sättningen göras maskinellt. Kapaciteten vid tryckning ökade ytterligare i och med tillkomsten av den så kallade rotationspressen i slutet av 1800-talet. Den automatiska sättmaskinen, som blev vanlig i tidningsproduktionen ungefär samtidigt med rotationspressen, medförde att tidningsframställningen kunde rationaliseras ytterligare.
KAPITEL 2. 300 ÅR MED SVENSKA DAGSTIDNINGAR
| 29
År 1800–1830
År 1830–1860 Luleå Piteå
Skellefteå
Umeå
Östersund
Härnösand Sundsvall
Hudiksvall Söderhamn
Gävle
Gävle
Falun
Falun
Sala
Uppsala Karlstad Örebro
Västerås Strängnäs
Karlstad
Mariefred
Mariestad Vänersborg
Skara
Mariefred
Åmål Askersund Mariestad Lidköping Hjo Skara Skövde Vadstena Vänersborg
Norrköping
Falköping Borås
Jönköping Visby
Nyköping Norrköping
Uddevalla
Vadstena Linköping
Norrtälje
Västerås Strängnäs Eskilstuna
Köping Karlskoga Örebro Arboga
Nyköping Uddevalla
Uppsala
Filipstad
Linköping
Gränna Jönköping Vimmerby Eksjö
Västervik Visby
Oskarshamn Varberg Växjö
Växjö Halmstad
Halmstad
Kalmar
Karlshamn Helsingborg
Kristianstad
Karlskrona
Lund
Helsingborg Landskrona
Kalmar
Karlshamn Ängelholm Sölvesborg Karlskrona Kristianstad Lund Simrishamn Ystad
Figur 2.1 Framväxten av den svenska landsortspressen (utanför Stockholm, Göteborg och Malmö) i städer med minst en dagstidning Källa: Severinsson, Ronny (1996). När tidningen kom till byn. I Gustafsson, Karl Erik & Carlsson, Ulla (red.). Den moderna dagspressen 350 år. Göteborg: Nordicom.
30 |
DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄXT
Samtidigt som den tekniska utvecklingen möjliggjorde större upplagor, förbättrades också tillgången på tidningspapper av högre kvalitet. Nya framställningsmetoder gjorde att trämassa – i stället för den tidigare lumpmassan – kunde användas vid tillverkningen av tidningspapper. Dessutom förbättrades de fysiska kommunikationerna, där särskilt järnvägen var viktig. Också telegrafin var betydelsefull genom att nyheter kunde spridas snabbt och över stora områden. Det var de två fenomen som kom att betyda allra mest för utvecklingen av dagspressen vid den här tiden.
Pressen och demokratiseringen Starten av Aftonbladet 1830 kan placeras i ett övergångsskede mellan en äldre opinionspress och en press med fokus på nyheter. Den grundades av Lars Johan Hierta och brukar ofta betecknas som den första moderna tidningen i Sverige. Aftonbladet trycktes på en modern press och blev snart ett lönsamt företag. Hierta inspirerades av engelsk och fransk press, och han lyckades skapa en tidning som för Sveriges del innehöll åtskilliga nya grepp, såväl innehållsmässigt som politiskt. Hierta var inte bara tidningsutgivare, utan också industriman och politiker – befattningar som var viktiga för hans tidningsutgivning. Som politiker var Hierta liberal oppositionsman och han drev i sin tidning en hård kampanj mot kung Karl XIV Johan, som i sin tur med hjälp av den så kallade indragningsmakten försökte tysta Hiertas opposition. Tryckfrihetslagen gjorde det fortfarande möjligt att stoppa skrifter som ansågs smädliga eller vådliga för allmän säkerhet. Aftonbladet överlevde dock genom att gång efter annan byta ansvarig utgivare och namn – Aftonbladet blev Det andra Aftonbladet … Det trettonde Aftonbladet, Det fjortonde Aftonbladet osv. Kungen fick till slut ge upp kampen med Hierta och hans tidning. Hiertas tidning blev helt enkelt en för stor framgång för att kunna stoppas genom statliga ingrepp. Efter ett par år hade den en upplaga på över 3 000 exemplar, vilket var mer än någon tidning tidigare uppnått i Sverige, och snart hade Aftonbladet ensam en lika stor upplaga som hela den övriga Stockholmspressen tillsammans. Den nya övre medelklassen stödde tidningen i dess kamp för näringsfrihet och liberala reformer. De framgångar som Aftonbladet nådde lockade efterföljare ute i landet. Tidningen kom att stå modell för flera andra tidningsgrundanden, exempelvis Vestmanlands Läns Tidning (1831) i Västerås, Östgöta Correspondenten (1838) i Linköping och Barometern (1841) i Kalmar. Men även om många tidningar grundades och upplagorna steg, var de fortfarande dyra och förbehållna en liten del av befolkningen. Exempelvis motsvarade en årsprenumeration 1840 på Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning cirka 20 dagslöner för en arbetare.
KAPITEL 2. 300 ÅR MED SV ENSKA DAGSTIDNINGAR
| 31
På väg mot folktidningar Starten av den typ av dagstidning vi känner idag kan dateras till mitten av 1800-talet. Det gällde såväl utomlands som inom Sveriges gränser. Dagstidningen som fenomen började vid denna tid bli en folktidning, en tidning för alla, även om det kom att dröja länge tills den var verkligt spridd i hela befolkningen. Det som skapade populariteten var ett brett innehåll, och det nya var att tidningarna fick en stor del av sina intäkter från annonser. I USA grundades den första populärtidningen år 1833. Det var The Sun. Den kostade endast en penny och därför har denna tidning och dess efterföljare ofta kallats pennytidningar. Några år senare startade The New York Herald med likartad inriktning. Tanken med tidningsutgivning var: ”Alla dygnets nyheter till ett överkomligt pris.” Innehållet utvidgades till att omfatta kriminalnyheter, underhållningsmaterial och vardagshistorier. I en rad länder följde pressen det amerikanska mönstret. Detta skedde till exempel i England, Tyskland och Frankrike. England fick sin första pennytidning 1855 i The Daily Telegraph. De låga priserna möjliggjordes genom större annonsintäkter. I Tyskland delades så kallade Generalanzeiger under vissa perioder ut gratis, helt finansierade av annonser. Karaktäristiskt för utvecklingen av tidningsverksamheten var att den successivt lämnade sitt beroende av produktionstekniken. De personer som kontrollerade tekniken, boktryckarna, var dagspressens pionjärer, men under 1800-talet blev det i större utsträckning opinionsbildare och redaktörer som kom att sätta sin prägel på tidningsbranschen. Detta gällde i hög grad Sverige. I ett Stockholmsperspektiv är det två tidningsgrundanden som vid sidan av Aftonbladet kan betraktas som milstolpar i utvecklingen mot den så kallade masspressen: Dagens Nyheter (1864) och Stockholms-Tidningen (1889). Det fanns parallella utvecklingslinjer i flera svenska städer.
En ny affärsidé tar form Dagens Nyheter (DN) grundades 1864 av Rudolf Wall – samma årtionde som järnvägen mellan Stockholm och Göteborg invigdes och tvåkammarriksdagen ersatte den gamla ståndsriksdagen. Wall var uppfylld av en rad idéer om en ny typ av tidning och en modern journalistik. Aftonbladet hade vid denna tid stelnat i gamla former, och inga andra Stockholmstidningar hade heller förnyat sig. Wall lyckades göra en billig och lättillgänglig tidning med ett innehåll som intresserade en bred publik. Dagens Nyheter var betydligt billigare än någon annan svensk tidning. Distributionen förändrades också – Wall introducerade utbärning av tidningen till prenumeranterna; övriga tidningar fick hämtas hos respektive tidning. Dagens Nyheter utkom dessutom till skillnad från konkur-
32 |
DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄX T
Det svenska medielandskapet Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens ISBN 978-91-47-13669-8 © 2020 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg Ombrytning: Exakta AB, Malmö
Andra upplagan 1 Repro: Exakta AB, Malmö Tryck: Livonia, Lettland 2020
Det svenska medielandskapet har utkommit i 16 upplagor sedan 1970, men med andra titlar och andra utgivare, se sidan 313.
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Det svenska medielandskapet Dagstidningar, radio, tv och sociala medier är centrala beståndsdelar i samhället. Genom medier orienterar vi oss om vad som händer i omvärlden. För att kunna bedöma det innehåll som förmedlas i olika kanaler är det viktigt att känna till villkoren för mediernas verksamhet – från teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden och politiska ställningstaganden till publikens intresse. Det svenska medielandskapet redovisar och diskuterar olika mediers villkor och ger perspektiv på såväl historien som dagsläget och framtiden. Boken har sedan första utgåvan 1970 kommit i många upplagor och titeln har förändrats i takt med medielandskapet. Under många år hette boken Massmedier – med olika underrubriker. Men att tala om massmedier speglar inte dagens medielandskap där de sociala medierna är en självklar del i medielandskapet. Boken har därför omarbetats, breddats och bytt titel. Digitaliseringen har fått ett betydligt större utrymme i samtliga kapitel. Det gäller inte minst i de helt nyskrivna kapitel som handlar om dagens situation för dagspress, radio och tv. Boken lämpar sig för journalistutbildningar på universitet, högskolor och folkhögskolor samt på kurser inom medie- och kommunikationsvetenskap. Den är, genom sin sammanhållna form och sitt breda anslag, ett standardverk för alla som vill få en överblick över medielandskapet.
Lennart Weibull, f. 1946, är professor emeritus i massmedieforskning, Göteborgs universitet Ingela Wadbring, f. 1964, är professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet, Sundsvall
edier m s s a ern M Klassik bytt titel till kapet har elands i d e m n sk a Det sve Best.nr 47-13669-8 Tryck.nr 47-13669-8