9789147131594

FÖRSKOLA, BARN OCH UNDERVISNING Kerstin Bäckman • Annika Elm • Lena O Magnusson (red.)

FÖRSKOLA, BARN OCH UNDERVISNING – DIDAKTIK I FÖRSKOLAN

Kerstin Bäckman • Annika Elm • Lena O Magnusson (red.)

47-13159-4 förskola, barn och undervisning omslag.indd 3

9/10/19 3:12 AM

ISBN: 978-91-47-13159-4 © 2020 Kerstin Bäckman, Annika Elm, Lena O Magnusson och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Bibbi Fagerström Omslag och grafisk form: Anna Hild Design Produktionsledare: Lars Wallin Omslagsfoto: Lena O Magnusson Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2020

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice: liber@liber.se www.liber.se

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 2

9/4/19 12:42 PM

Innehåll Författarpresentationer

7

Förord 11 PROLOG

”Varför ska vi tala om didaktik i förskolan?”

Christina Gustafsson 13 Förskolans läroplan och didaktik Är didaktik i kombination med förskola något nytt?

Nationellt perspektiv tre decennier tillbaka Nationellt perspektiv i dag Internationellt perspektiv

Diskussion och slutsatser

16 18 18 21 24

28

Slutsats 31 KAPITEL 1

Från förskolemetodik/pedagogik till förskoledidaktik Elisabeth Björklund och Kerstin Bäckman 35 Introduktion 36 Förskoleverksamheten förr och nu 37 Förskollärarutbildningens framväxt 38 Metodik och didaktik 39 Undervisning, styrning och mål i förskolan

Resultat och analys

40

42

Metod/tillvägagångssätt 43 Barnsyn 45 Innehållet i verksamheten – vad och varför 45 Förskolläraren och arbetssättet 47 Lekens framträdande plats 47 Materialets funktion 48

Didaktiska implikationer

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 3

50

8/31/19 4:30 PM

KAPITEL 2

Bild och bildskapande som didaktiska verktyg i förskolan – potential och möjlighet Lena O Magnusson 53 Introduktion Förskolan som plats för undervisning, skapande och lärande Analys av ett händelseförlopp

Förskolebarns ritande och användande av teckningar samt bilder Omständigheter och förutsättningar

Resultat, analys och några reflektioner Analysförfarande

Didaktiska implikationer Tvärvetenskapliga möten mellan ämnesdidaktiska innehåll

54 56 58

59 60

63 63

67 67

KAPITEL 3

Matematikundervisning i förskolan – vad, varför och hur?

Kerstin Bäckman 71 Introduktion 72 Matematik i förskolan Läroplansmål för matematik Barns lärande Matematisera – barns användning av matematik

Didaktiska överväganden i undervisning Lek som uttryck och metod Didaktiska implikationer

73 75 76 77

78 82 84

KAPITEL 4

Didaktisk design – barns meningsskapande om friktion Annika Elm 89 Introduktion 90 Forskning om undervisning inom naturvetenskap i förskolan 91 Att främja barns lärande inom naturvetenskap i lek Barns lärande om friktion i förskolan

Designorienterat perspektiv Design för lärande − design i lärande

Ett praktiknära forskningsprojekt

92 92

93 94

96

Analysarbetet 97 Design för lärande om lutande planet och friktion 97

Didaktiska implikationer

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 4

102

8/30/19 9:31 PM

KAPITEL 5

Den digitala tekniken i förskolans verksamhet: möjligheter och förhållningssätt med fokus på programmering Anette Ivarsson och Lena O Magnusson 107 Introduktion 108 Bakgrund och förutsättningar 109 Digitala spel och spelbaserat lärande 112 Programmering 112

Programmering och spelbaserat lärande i praktiken Exempel 1: Bygga en saga Exempel 2: Att göra ett dataspel

Analys av två händelser med utgångspunkt i: vad, varför och hur Didaktiska implikationer

114 114 116

117 119

KAPITEL 6

Konstsamtal – hur samtalar förskollärare och barn och på vems villkor?

Yvonne Lindh 123 Introduktion 124 Konsten i förskolan – underlag för samtal 124 Barnperspektiv och barns perspektiv Att lyssna och att sam-tala

Intervju och deltagande observation Barns konstsamtal i mötet med konstverket ”Det femte elementet” Barns konstsamtal i möte med konstverken ”Gudinna vid hyperboreiskt hav” och ”Panter på trädstam” Deltagande observation – barns konstsamtal i möte med konstverket ”Ruin”

Varför samtal om konst? – analys av materialet Didaktiska implikationer

125 126

128 128 130 132

133 135

KAPITEL 7

Undervisning – att synliggöra ett innehåll i förskolan Annie Hammarberg 139 Introduktion 140 Förskollärarens uppdrag 142 Att analysera undervisning

Barns perspektiv och barns meningsskapande Didaktiska implikationer

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 5

143

145 150

8/31/19 4:30 PM

KAPITEL 8

Kvalitetsarbete i förskolan – didaktiska dilemman Caroline Hallgren och Annika Elm 153 Introduktion 154 Styrkedjan i kvalitetsarbetet 157 Pedagogiskt kvalitetsarbete versus marknadsanpassat kvalitetsarbete

160

Diskursanalys 162 Kvalitetsarbete i förskolan 163 Didaktiska implikationer 166 KAPITEL 9

Förskollärares professionella undervisningskunskap Johan Liljestrand 171 Introduktion Det (spänningsfulla) uppdrag inom vilket förskollärarkunskapen har utvecklats Material och metod för undersökningen Att skapa riktning mot strävansmål – tillsammans med barnen

172 174 177 178

Mjuk styrning av barnens riktning mot målen 179 Att använda sin kunskap om barn(en) för att rikta intresset mot målen 180 Starkare styrning av barnens riktning mot målen 181 Att skapa riktning mot målen genom att arrangera miljön 182 Utmaningar 184

Analys: Undervisning, lärarskap och professionellt seende Didaktiska implikationer av studien

184 185

KAPITEL 10

Didaktik i förskolan — förskolans didaktik Kerstin Bäckman, Annika Elm och Lena O Magnusson 189 Några reflektioner Omvärlden, didaktik och förskolans kontext Förskollärares didaktiska arbete

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 6

190 191 194

8/31/19 4:30 PM

Författarpresentationer Elisabeth Björklund är fil.dr i pedagogik och lektor emerita i didaktik.

Hon har en bakgrund som förskollärare och har lång erfarenhet från både administration och undervisning inom förskollärarprogrammet. Björklunds forskningsintresse rör förskolans verksamhet med koppling till förskollärarutbildning. Hon har ett särskilt intresse för de yngsta barnens läs- och skrivaktiviteter.

Kerstin Bäckman är lektor i didaktik med inriktning yngre barn vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i pedagogik och har före det arbetat som universitetsadjunkt sedan 2005 och som förskollärare i nästan tre decennier. Undervisningen sker främst i förskollärarprogrammet inom exempelvis språk och matematik samt examensarbete i didaktik med både kursansvar och examinatorsuppdrag. Bäckmans forskningsintresse omfattar professionsfrågor, undervisningsbegreppet, ämnesinnehåll i förskolan, barns perspektiv och didaktik.

Annika Elm är fil.dr i didaktik och arbetar som universitetslektor i didaktik vid Högskolan i Gävle. Hon har stor erfarenhet av undervisning inom lärarutbildningens program. Elms forskningsintresse har, med inspiration från bland annat socialsemiotik och multimodalt perspektiv på kommunikation (och lärande), framför allt rört frågeställningar kring barns lärande inom naturvetenskap och teknik, särskilt förskola och skolans F–3, samt högskolefrågor kring digitalisering.

Christina Gustafsson är professor emerita i pedagogik vid Uppsala universitet och professor emerita i didaktik vid Högskolan i Gävle. Hon har stor erfarenhet av undervisning och administration inom högre utbildning. Gustafssons forskningskarriär startade med ett intresse för klassrumsprocesser och fortsatte under ett par decennier med utvärderingsuppdrag på alla nivåer i utbildningssystemet. De senaste decennierna har forskningsintresset företrädesvis rört högskolefrågor, särskilt lärarutbildning och examensarbeten, samt frågeställningar kring aktivitetspedagogik i yngre åldrar, specifikt montessoripedagogik.

7

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 7

8/30/19 9:31 PM

Caroline Hallgren är universitetsadjunkt i didaktik vid Högskolan i Gävle. Hon undervisar inom förskollärarprogrammet och arbetar också som kvalitetsutvecklare inom förskolan i Gävle kommun. Hallgren har tidigare arbetat som förskollärare och pedagogisk utvecklingsledare. Hallgren intresserar sig främst för förskolans kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling.

Annie Hammarberg är universitetslektor i didaktik vid Högskolan i Gävle och undervisar i förskollärarprogrammet. Hon är utbildad förskollärare och har tidigare arbetat med förskolebarn i alla åldrar samt har disputerat i psykologi. Hammarbergs forskningsintressen berör studenters professionella utveckling till förskollärare, förskollärares yrkesprofession, dokumentationsarbete samt undervisning i förskolan.

Anette Ivarsson är universitetsadjunkt i didaktik vid Högskolan i Gävle. Hon undervisar främst i förskollärarprogrammets olika kurser och har tidigare arbetat som förskollärare och IKT-pedagog inom förskolan. Ivarsson intresserar sig främst för digitalisering i förskolan, förskollärares digitala kompetenser samt det eventuella mervärde digitala redskap kan skapa i förskolans undervisning.

Johan Liljestrand är universitetslektor i pedagogik. Hans forskningsintressen är riktade mot förskolebarns socialisation till samhällsmedborgare, pedagogisk dokumentation, förskolans kommunala styrning och förskollärares yrkesroll i ett samhällsperspektiv. Liljestrands undervisning inbegriper förskolans värdegrund samt forskningsperspektiv på förskolan inom förskollärarutbildning.

Yvonne Lindh har arbetat som förskollärare i 25 år. Hon är doktorand och i slutskedet av sitt avhandlingsarbete och hon arbetar sedan länge som universitetsadjunkt i bildpedagogik med undervisning i bildoch ateljépedagogik för verksamma lärare samt inom estetiska kurser i förskollärar- och lärarprogrammen vid Högskolan i Gävle. Lindhs forskningsintresse riktar sig mot bildskapande arbete i förskolans ateljé och mot konst som ingång till skapande arbete. Hon har ett särskilt intresse för undervisningsområdet visuell kultur.

8

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 8

8/30/19 9:31 PM

Lena O Magnusson är fil.dr i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap och universitetslektor i bildpedagogik.

Hon har tidigare arbetat i mer än två decennier som förskollärare och ateljérista. Hennes undervisning sker i bildpedagogik och inom estetiska kurser i förskollärar- och lärarutbildning. Hon handleder också examensarbeten inom lärarutbildning. Magnussons forskningsintressen riktas mot barns skapande, visuell kultur, digital teknik, barns perspektiv samt frågor om etik inom ramen för förskolan som utbildningsmiljö.

9

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 9

8/30/19 9:31 PM

Förord Denna bok har sin grund i ett flertal samtal som vi redaktörer har fört med varandra under de senaste åren. Vi har ställt oss frågor kring utvecklingen av förskolan i relation till utbildning och undervisning, diskuterat teorier om barns lärande och vilka framtida utmaningar vi kan skönja för förskollärarutbildningen och i förskollärares arbete.

Ett behov att samla forskare med gemensamt forskningsintresse för didaktiska frågor kring utbildning och undervisning i förskolan har under hand vuxit fram.

De teorier och analyser som presenteras kan stödja förskollärarstudenter, förskollärare och rektorer i arbetet med att urskilja olika företeelser och bilda en sammanhängande förståelse av barns lärande.

Det handlar om att med stöd av teoretiska begrepp och didaktiska analyser förflytta blicken. Att se andra aspekter, andra samband i möten med barnen och därmed i en förlängning se och kanske omdefiniera utgångspunkter för undervisning och utbildningen i förskolan.

Teoretiska perspektiv är praktiska, eftersom de tydliggör hur vi förstår det dagliga arbetet som utförs och de utgör ett intellektuellt ramverk för hur vi handlar i arbetet tillsammans med barn. De teoretiska perspektiven är även en grund för hur vi kan genomföra ett analytiskt undersökningsarbete.

En ambition med boken är att dess kapitel ska visa olika slags referenser inom didaktik så att studenter, förskollärare och rektorer som vill läsa mer kan använda sig av referenserna för att utveckla och fördjupa sin förståelse. Didaktik är särskilt aktuellt i relation till begreppen utbildning och undervisning i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) – men också i förbindelse med den vidare förskoleforskning som fokuserar på relationer mellan förskollärare, barn, miljö och innehåll inom utbildning. Utgångspunkterna och innehållet i bokens kapitel handlar således inte om en ”skolifiering” av förskolan utan snarare om att uppmärksamma det värdefulla som dagligen sker i undervisande sammanhang, i barnens lekar, skapande, utforskande och samvaro med varandra.

11

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 11

8/30/19 9:31 PM

Med den här boken, som i första hand vänder sig till förskollärarstudenter, förskollärare och rektorer i förskolan, vill vi bidra till hur man utifrån olika teorier och modeller för didaktisk analys kan hantera den dagliga praktiken begreppsligt och därmed utveckla utbildning och undervisning i förskolan. Vi som redaktörer ser detta möte mellan våra kunskaper – där vi i bokens kapitel bidrar med olika perspektiv på barns lärande – som en dialog med läsaren.

Vi vill rikta ett tack till de deltagande kapitelförfattare som arbetat för att leverera de kapitel som utgör bokens innehåll. Vi vill också tacka Mattias Nykvist på Liber, som med stort engagemang och inspirerande entusiasm gett oss stöd från de inledande idéerna till slutgiltigt färdigställande av manuset.

Gävle i maj 2019 Kerstin Bäckman, Annika Elm och Lena O Magnusson

12

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 12

8/30/19 9:31 PM

KAPITEL 1

Från förskolemetodik/ pedagogik till förskoledidaktik Elisabeth Björklund och Kerstin Bäckman

I kapitlet ger vi exempel på hur didaktiska frågor blir synliga när ett kunskapsinnehåll granskas och analyseras. Inledningsvis beskriver vi hur förskolan och förskollärarutbildningen historiskt har förhållit sig till begreppen förskolemetodik och didaktik. Genom ett exempel visar vi hur ett kunskapsinnehåll har behandlats och genomförts under tre tidsepoker. Vi belyser också skillnader och likheter avseende barn som lärande individer, barns lek och hur förskollärares arbete sett ut över tid. Avsikten med kapitlet är att ge dig som student och förskollärare redskap för hur ett didaktiskt arbete kan utveckla kunskap om möjliga val med syfte att bidra till djupare förståelse för didaktikens centrala roll i förskolans undervisning.

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 35

8/30/19 9:31 PM

Introduktion Förskollärarutbildningens examensarbete är det som utgör slutpunkten på flera års studier. För en förskollärarstudent inställer sig då ofta frågan hur det arbetet ska kunna ges en didaktisk profil. Didaktik bidrar till ett mångsidigt sätt att betrakta undervisningens olika delar.

En fråga att ha i åtanke är hur didaktisk kunskap och forskning skulle kunna stödja analys av insamlad empiri? Vad innebär då ämnet didaktik i förhållande till andra begrepp som förekommit inom förskoleområdet? Tidigare i förskolans historia benämndes didaktik förskolepedagogik och förskolemetodik2 och båda begreppen användes ofta synonymt. De var båda tydligt sammankopplade med det praktiska förskolearbetet medan begreppet didaktik numera används för att visa förskolearbetets mer teoretiska förankring. Begreppet förskolepedagogik antas ha sitt ursprung i Friedrich Fröbels (1782–1852) lära som kom att benämnas Fröbelpedagogik medan förskolemetodik började användas i förskollärarutbildningen under 1900-talet för att förklara förskoleverksamhetens former och innehåll (Karlsson, 1982). Johansson (1994) understryker att förskolepedagogik precis som didaktik är teoretiskt grundad, men har utvecklats i praktiskt arbete med barn och bottnar sålunda i både vetenskap och beprövad erfarenhet. För att förstå tankegångarna och utvecklingen av vad förskolemetodik har inneburit i förskollärarutbildningen till dagens förskoledidaktik vill vi undersöka båda begreppens förhållande till varandra genom att formulera kapitlets två syften enligt nedan.

Ett syfte är att beskriva hur förskollärarutbildningens metodikämne och förskolans verksamhet har omformats till 2000-talets förskoledidaktik. Ett andra syfte är att visa hur förskolemetodikens innehåll och intentioner har genomförts i verksamheten bland barnen och hur förskoledidaktik kan stödja undervisningen både i förskolan och i förskollärarutbildningen.

Vi har valt att ställa frågor om vilket innehåll undervisningen har haft historiskt och fram till nutid. Detta innehåll har i kronologisk ordning benämnts arbetsmedelpunkt, intressecentrum och temaarbete eller projekt. Följande frågor har följt med oss i arbetet: 2

Fortsättningsvis används begreppen synonymt i texten.

36

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 36

8/30/19 9:31 PM

• Vad valdes som innehåll?

• Hur genomfördes undervisningen i arbetsmedelpunkt, intressecentrum och hur genomförs undervisning i nutidens tema/projekt?

• Varför utformade lärarna verksamheten på dessa sätt? Vilken plats har lek haft över tid och hur har den använts i undervisningen?

Genom ett vanligt förekommande exempel, temat familjen, vill vi visa hur förskolearbetet kan förstås och pröva att analysera hur detta ämnesinnehåll har formats över tid. Familjen är ett av många för barnen närliggande områden och är därför något som alltid funnits som ett undervisningsinnehåll. I exemplet söker vi svar på de didaktiska grundfrågorna som uttrycks i vad och hur, med följdfrågan varför. För att kunna teckna en bakgrund till förskolemetodik/förskoledidaktik och de teorier som format idéerna genom åren, främst under 1900-talet, behöver vi kort beskriva förskoleverksamhetens och förskollärarutbildningens framväxt fram till i dag.

Förskoleverksamheten förr och nu Den tidiga förskoleverksamheten växte fram från 1830-talet och i form av småbarnsskolor med engelsk förebild, där barn undervisades i stora grupper i olika ämnen (Johansson & Åstedt, 1993). Så småningom etablerades pedagogisk verksamhet, benämnd kindergarten/ barnträdgård, med pedagogiska idéer från Fröbel som i sin tur inspirerats av tidigare pedagoger, exempelvis Comenius (1592–1670) och Pestalozzi (1746–1827). Pedagogiken byggde på lek som hade avgörande betydelse för barns utveckling. Kindergarten var välutrustad med pedagogiskt utformade bygglådor och barnen sysselsattes med slöjd, teckning, sagoläsning, gymnastik, sånglekar och trädgårdsarbete.

Filosofiska/pedagogiska tankar om barn, fostran och bildning fanns hos många av dåtidens filosofer och pedagoger. En av dem var Pestalozzi som formulerade tankar om undervisningsmetodik – att gå från det enkla till det svårare med stöd av åskådningsmaterial som uppmuntrade barn att tänka om innehållet (Johansson, 1994).

Den som har haft störst inflytande på den svenska förskolan är ändå 37

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 37

8/30/19 9:31 PM

Fröbel, även om hans pedagogik hämtade inspiration från exempelvis Pestalozzis tankar om barncentrerad undervisning till skillnad från den förmedlande undervisning som skolan då stod för. Så småningom utvecklades mer moderna daghem med pedagogisk inriktning. Först mot slutet av 1960-talet ökades utbyggnadstakten och under den här tiden började förskolebegreppet att formas och yrkestiteln bestämdes vara förskollärare. Parallellt med utvecklingen av förskolan utvecklades förskollärarutbildningarna i landet.

Förskollärarutbildningens framväxt Tidigt fanns tankar på att det skulle vara en kvalificerad utbildning för dem som skulle arbeta bland barn. I slutet av 1890-talet blev det möjligt för unga kvinnor att utbilda sig till kindergartenledarinnor.

Kring sekelskiftet 1900 och framåt inrättades flera förskoleseminarier och kontakt mellan barnpsykologi och förskola etablerades. I början byggde undervisningen på Pestalozzis och Fröbels tankar, men på 1930-talet började barnpsykologin göra sig märkbar vid förskole­ seminarierna efter idéer som hämtats från bland annat Österrike och USA. Grundforskningen och den tillämpade forskningen påverkade förskollärarutbildningen genom att relevanta frågor för yrket togs upp och studerades av forskare som var intresserade av förskolan.

Forskningsresultaten skulle prövas i barngruppen och det var barngruppen som bidrog till problem och frågeställningar i forskningens tjänst (Johansson, 1994). Denna ömsesidighet påverkade såväl förskollärarutbildningen som arbetet i förskolan genom utvecklandet av nya sätt att möta och förstå barn. Metodiken i förskollärarutbildningen och arbetssättet i förskolan som bestod av både innehåll och metoder var tydligt sammankopplade.

En tydlig förändrad riktning märktes i förskollärarutbildningens undervisning, när frågor riktades mer mot barns biologiska mognad och utveckling än mot metodiskt/didaktiska frågor.

I nästa avsnitt beskriver vi innehållet i metodik och didaktik var för sig för att sen närma oss styrning, mål och undervisning i förskolan.

38

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 38

8/30/19 9:31 PM

Metodik och didaktik Metodik som begrepp användes för undervisning i förskollärarutbildningen medan det i förskolor benämndes arbetssätt som avsåg både form och innehåll. Begrepp som samling, sysselsättning och fri lek var grundstommen i förskolans verksamhet. I utbildningen hade därför teorier om lek stor plats och i förskoleverksamheten var lek en beprövad metod för att göra innehållet begripligt och intressant för barnen.

När förskollärarutbildningarna 1977 inlemmades i högskolorna blev metodikämnet ifrågasatt, eftersom det inte hade någon tydlig plats som akademiskt ämne inom akademien. Så småningom ändrades metodikämnet till ämnet didaktik, som ses nära förbundet med den praktiska förskoleverksamheten och har nära koppling till undervisning, enligt Arfwedson (2002). I dag är undervisning det använda begreppet för arbetet med barns lärande i förskolan och de didaktiska frågorna vad ska undervisningen innehålla, varför och hur har förstärkts och utgör utgångspunkt för förskollärares val i undervisningen. För dagens förskoleforskare, och därmed landets förskollärarutbildningar, är didaktik och undervisning centralt (Eidevald & Engdahl, 2018). Didaktik har definierats som ”konsten att undervisa” av Comenius, vilket även Lindström och Pennlert (2006) understryker och beskriver som ”läran om undervisning eller undervisningsvetenskap” (2006, s. 18).

Det sistnämnda beskriver även vår förståelse av didaktik.

Som ämne i förskollärarutbildningen har, som tidigare nämnts, didaktik en kort historia, medan däremot didaktisk forskning har funnits under lång tid. Didaktiska frågeställningar är enligt Arfwedson (2002) kontextbundna, vilket innebär att de uppstår i aktuella situationer och påverkas av de sammanhang/den kontext som den specifika situationen ingår i. Frågeställningarna är även historiskt formade – det som sker i dag bygger på det som skett tidigare och förändras utifrån gällande samhällskrav och intentioner. Didaktiska frågeställningar är även komplexa, vilket innebär att frågorna kanske inte kan ges ett enda svar utan påverkas av att många faktorer, som till exempel innehåll, arbetsformer, materiella resurser, gruppsammansättning, lärarkunskap, olika teorier och styrdokument samverkar och är något som lärare behöver förhålla sig till i undervisning.

39

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 39

8/30/19 9:31 PM

Didaktik handlar således om olika sätt att handskas med ovan nämnda aspekter av undervisning. Det bidrar till komplexiteten som på olika sätt påverkar (förskol)lärare i deras yrkesvardag. Didaktisk forskning syftar till att göra oss medvetna om motiv och följderna av de handlingar vi utför bland barn/elever. Det handlar även om att stödja lärare att göra rationella val i sin undervisning.

Undervisning, styrning och mål i förskolan Undervisning i förskola är inget nytt begrepp, redan i de tidiga småbarnsskolorna under 1830-talet undervisades barn i läsning, räkning och religion i 20-minuterslektioner som avbröts för att ge barn möjlighet till en stunds lek. I de senare barnträdgårdarna betonades även leken i undervisningen. Leken var från början ett sätt att förstärka ämnet då sång- och rörelselekar skulle bidra till barns helhetsförståelse. Fri lek förekom också i början av dagen före samlingen och i slutet av dagen.

Den intellektuella stimulansen skulle barnen få genom speciellt utformade och vetenskapligt utprövade material, exempelvis Fröbels lekgåvor (Öman, 1991), Montessorimaterial (Signert, 2012), Ulinmaterial (Ulin, 1952), för att med alla sina sinnen uppleva och känna igen former, färger, nyanser, storlek, antal, bokstäver och siffror. I senare styrning och mål för förskolan finns fortfarande stark betoning på lek liksom i dagens läroplan (Skolverket, 2018).

Barnpsykologen och reformpedagogen Elsa Köhler bröt med den äldre synen på arbetsformer och betonade vikten av fri lek och fritt skapande samt utvecklade arbetsmedelpunkten vidare och införde benämningen intressecentrum. Lärarinnornas förhållningssätt under den period som intressecentrum varade byggde på observationer av barn och regelbundna anteckningar om barns utveckling och uppförande.

Lärarinnorna skulle ge vägledning, uppmuntran och positiv kritik samt vara lyhörda för barnens idéer och förslag. Ämnesinnehållet skulle introduceras genom att barnen fick konkreta upplevelser av det som skulle undervisas. Ända in på 1960-talet arbetades med intressecentrum, men då kom kritik mot det vanemässiga sättet att år från år behandla samma ämnesinnehåll på likartat sätt, vilket gällde vid flertalet förskolor. Samma barn kunde få uppleva samma innehåll flera år i rad. Barnens intressen framhölls inte som så viktiga och verksamheten blev alltmer vuxenstyrd.

40

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 40

8/30/19 9:31 PM

Från början var frågan om styrning och mål för förskolan en ickefråga. Först 1945, när Socialstyrelsen blev tillsynsmyndighet, gavs de första pedagogiska anvisningarna ut. Före det fanns det mer inofficiella mål som kommunicerades mellan de kvinnor som drev förskoleverksamheter. 1972 kom Barnstugeutredningen (SOU 1972:26) som formulerade mål för förskolan. Målen handlade om att utveckla barnets jag- och självkänsla, att ge varje barn förutsättningar att utvecklas till hänsynsfulla människor som har förmåga att samverka med andra.

Förskolan skulle även lägga grunden till en vilja att söka och använda kunskap för att förbättra andras livsmöjligheter. Barnstugeutredningens målbeskrivningar resulterade 1975 i en förskolelag som fick en mer allmän utformning.

Det kom utredningar av olika slag, intresset för förskolan växte och flera utredningar följde, vilka bland annat resulterade i ett Pedagogiskt program för förskolan, 1987. Där kom förslag på innehåll som ledde till tre områden: natur, kultur och samhälle och det ämnesövergripande arbetssättet, temaarbete betonades. Pedagogiska programmet kan sägas vara första steget till nationell läroplan för förskolan (Läroplan för förskolan Lpfö98, 1998) – en läroplan som från början ifrågasattes av förskollärarkåren, men som bara efter ett par år fick en stark förankring. Läroplanen har därefter reviderats 2010, 2016 och nu 2018 och successivt fått starkare betoning på ämnen, på analys av arbetet och på förskolläraruppdraget.

Den senaste versionen (Skolverket, 2018) betonar såväl utbildning som undervisning och förskollärare får där ett förstärkt uppdrag som tydligt markerar ansvar för barns utbildning. Att understryka både utbildning och undervisning på det sätt som görs i den senaste läroplanen förstärker intrycket av att förskolan jämkas samman med det övergripande skolsystemet och med det livslånga lärandet.

Efter denna avgränsade genomgång av förskolans och försko­ lärarutbildningens utveckling ska vi nu komma fram till vårt huvudbudskap med kapitlet, nämligen att utifrån denna bas försöka att på ett så tydligt sätt som möjligt förklara hur en analys kan gå till av ett insamlat material. För att få en djupare förståelse av vad didaktik kan vara gör vi det med stöd i didaktiska frågor. Vi har valt familjen som kunskapsinnehåll att utforska och kommer nedan att visa hur vi kan analysera temat familjen.

41

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 41

8/30/19 9:31 PM

Resultat och analys Redan i början av 1980-talet formulerades ett antal frågor i tidskriften Förskolan (1981/1). Det var ett sätt att belysa hur innehållet i förskolans verksamhet kunde synliggöras för att nå uppsatta mål om exempelvis temat familjen. Frågorna handlade om: Vad gör vi med barnen?

Varför gör vi det? På vilket sätt gör vi det? Varför gör vi på detta sätt?

Vad leder det till för resultat?

Enligt Bruun (1981) kräver denna analysmetod ständiga observationer av barn och vuxna för att komma underfund om hur arbetet bedrivs och leda fram till uppställda mål. Ett steg i analysprocessen är att betrakta det framkomna resultatet, men kritiskt granska det och om det behövs vara beredd på att genom nya observationer förändra det för att nå målen. Dessa didaktiska frågor som presenterades på 1980-talet visar att sådana frågor existerade och tankegångar om att ha ett verktyg för analys av arbetet växte. Kunskap inhämtades på området och ledde så småningom fram till det mer teoretiska begreppet didaktik. De didaktiska analysfrågorna från 1980-talet kan skrivas med Arfwedsons formulering av didaktisk analys på följande sätt: Den didaktiska analysen behandlar frågan om skolans [förskolans, vår anmärkning] innehåll och undervisningen om detta innehåll − och alla de faktorer som påverkat och format, och som fortlöpande påverkar och formar såväl innehållet som undervisningen och därmed påverkar villkoren för elever och lärare (Arfwedson, 2002, s. 5).

Analysen som Arfwedson talar om understryker således hela under­ visningsprocessen. Vi vill i våra analyser, precis som Arfwedson, be­ lysa hela denna process som den visat sig från tidigare tankar om under­visning fram till i dag. I den fortsatta texten visar vi hur vi har gått till väga när vi analyserat det valda temat familjen, vad vi har valt och varför, undervisningens strukturer, lekens och materialets betydelse (hur) samt lärares olika roller.

42

47-131159-4-00 Forskola, barn och undervisning.indd 42

8/30/19 9:31 PM

FÖRSKOLA, BARN OCH UNDERVISNING

B

Kerstin Bäckman • Annika Elm • Lena O Magnusson (red.)

oken Förskola, barn och undervisning – didaktik i förskolan är en antologi med fokus på hur vetenskapliga undersökningar med ett särskilt intresse för didaktik kan genomföras inom ramen för förskolans utbildning och undervisning. I varje kapitel presenteras en mindre undersökning, dess teoretiska grundförutsättningar och dess analyser. Kapitlen avslutas med en redo­ görelse för didaktiska implikationer av undersökningen.

De konkreta och praktiknära exemplen i boken handlar om att uppmärksamma det värdefulla som dagligen sker i undervisande sammanhang, i barnens lekar, deras skapande, utforskande och samvaro med varandra. Det handlar också om att skapa kunskap om och tillsammans med barnen i verksamheten.

Boken visar hur didaktik kan förstås och användas i kurser och examensarbeten inom förskollärarutbildningen och av förskollärare i förskolans vardagliga undervisningspraktik och riktar sig därmed särskilt till förskollärare under utbildning och yrkesverksamma förskollärare. Men boken utgör också en angelägen läsning för rektorer, andra arbetsledare och för övrig personal som arbetar i förskolan.

De tre huvudredaktörerna, Kerstin Bäckman, Annika Elm och Lena O Magnusson, är alla verksamma som lärare och handledare inom förskollärar­utbildningen vid Högskolan i Gävle, de är också verksamma inom ett flertal forskningsprojekt som rör förskolan och olika delar av dess utbildning.

Best.nr 47-13159-4 Tryck.nr 47-13159-4

47-13159-4 förskola, barn och undervisning omslag.indd 1

9/10/19 3:12 AM