9789147129263

– integration, inkludering och jämställdhet Den här antologin tar upp både framgångsfaktorer och hinder när det gäller de ensamkommandes livskvalitet, hälsa, välfärd, skolgång, arbetsmarknad och deras fortsatta inkludering och integration i samhället. Antologin berör tre teman: • Ensamkommande ungas inträde på arbetsmarknaden samt deras hälsa.

• Ensamkommandes egna upplevelser av mottagande, samhällelig etablering, integration och jämställdhetsutveckling.

• Myndigheters och organisationers erfarenheter, utmaningar och möjligheter för ungdomarnas integration.

Boken vänder sig till studenter inom socialt arbete, sociologi, IMER-forskning och lärarutbildning. Den fungerar framför allt på kurser som handlar om migration, integration och social utsatthet, kurser om det mångkulturella samhället och ensamkommande ungdomar i skolan. Den riktar sig också till myndigheter och organisationer som arbetar med denna typ av frågor.

Niclas Månsson

Bokens medförfattare: Aycan Çelikaksoy • Magnus Dahlstedt • Elin Ekström • Andreas Fejes • Mirjam Hagström Daniel Hedlund • Marcus Herz • Magnus Hoppe • Farhad Jahanmahan • Ulrika Jepson Wigg Josefin Klöfvermark • Philip Lalander • Mohammadrafi Mahmoodian • Hélio Adelino Manhica Ildikó Asztalos Morel • Nicole Nuñez Borgman • Live Stretmo • Eskil Wadensjö • Ulrika Wernesjö

Best.nr 47-12926-3

Darvishpour & Månsson (red.)

Mehrdad Darvishpour

Antologins redaktörer är Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola och Niclas Månsson, professor i allmän pedagogik vid Södertörns högskola. Bokens övriga författare är verksamma vid Göteborgs universitet, Jönköping University, Linköpings universitet, Malmö universitet, Mälardalens högskola, Röda korsets högskola och Stockholms universitet.

Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter

Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter

Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter

–integration, inkludering och jämställdhet

Tryck.nr 47-12926-3

Mehrdad Darvishpour & Niclas Månsson (red.)

9789147129263c1c.indd 1

06/05/19 10:43 AM

Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter – integration, inkludering och jämställdhet ISBN 978-91-47-12926-3 © 2019 Mehrdad Darvishpour, Niclas Månsson och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Redaktör: Camilla Nevby Projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Grafiska illustrationer: Fredrik Elvander Produktionsledare: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2019

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

9789147129263b1-236c.indd 2

06/05/19 10:31 AM

Innehåll Förord .............................................................................................................................. 7 Författarpresentationer .............................................................................................. 9

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar ........................................................... 13 Mehrdad Darvishpour & Niclas Månsson

Bokens upplägg ........................................................................................................................ 18 Referenser .................................................................................................................... 22

Del I. En statistisk bild av ensamkommande ungdomar ......... 25 Kapitel 1. Utbildning och arbetsmarknad för ensamkommande ungdomar ......................................................................................................... 26 Aycan Çelikaksoy & Eskil Wadensjö

Underlag för undersökningen .....................................................................................27 Vilka är barnen? ...................................................................................................... 27 De ensamkommande i utbildning ................................................................................ 30 De ensamkommande på arbetsmarknaden ................................................................. 33 Får de ensamkommande arbete? ............................................................................. 34 Vilken typ av jobb får de ensamkommande? ............................................................. 36 Hur är de ensamkommandes löner? .......................................................................... 36 Ensamkommande som varken är i arbete eller i utbildning .......................................... 39 Avslutande reflektioner ................................................................................................ 40 Referenser .................................................................................................................... 41

Kapitel 2. Unga flyktingar i Sverige – psykisk ohälsa och missbruksproblem ...................................................................................................43 Josefin Klöfvermark & Hélio Manhica

Flyktingbarn, asylprocessen och socioekonomiska förutsättningar .............................. 44 Flyktingbarn, asylprocessen och psykisk hälsa ........................................................... 44 Flyktingbarn och föräldrarnas psykiska ohälsa ............................................................... 46 Ungt vuxenliv ............................................................................................................ 47 Ojämlikhet i hälsan hos unga flyktingar ..........................................................................48 Psykisk hälsa hos unga flyktingar i Sverige ................................................................ 51 Psykiatrisk vård ......................................................................................................... 51 Narkotikaproblem .......................................................................................................... 53 Förklaringsfaktorer ...........................................................................................54 Avslutande reflektioner ............................................................................................. 56 Referenser .................................................................................................................... 57

9789147129263b1-236c.indd 3

06/05/19 10:31 AM

Del II. Ungdomarnas röster ..........................................................................59 Kapitel 3. Från ”produkt” till människa – ensamkommande ungdomars upplevelser, möten och livsplaner ......................................... 60 Marcus Herz & Philip Lalander

Mötet med systemet ................................................................................................... 61 Vardagslivets möten ..................................................................................................... 65 Livsplaner ...................................................................................................................... 67 Avslutande reflektioner ................................................................................................ 71 Referenser .................................................................................................................... 73

Kapitel 4. Ensamkommande ungdomars röster om mottagande, inkludering och jämställdhetsutveckling .........................................................75 Mehrdad Darvishpour, Ildikó Asztalos Morell, Niclas Månsson, Mohammadrafi Mahmoodian & Magnus Hoppe

Studiens metodologi och teoretiska referensram ........................................................76 Nyanlända ungdomars upplevelser – en kunskapsöversikt ..........................................77 Mottagande ............................................................................................................... 77 Etablering .................................................................................................................... 78 Jämställdhet ................................................................................................................79 Ensamkommande ungdomars röster om mottagande och etablering ........................80 Familjehem .................................................................................................................. 81 Nätverksfamilj ..............................................................................................................82 HVB och stödboende ...................................................................................................83 Etablering .................................................................................................................... 85 Ensamkommande ungdomars syn på jämställdhetsutveckling .................................... 87 Avslutande reflektioner ................................................................................................ 88 Referenser .................................................................................................................... 90

Kapitel 5. Att bo och leva på HVB – om ensamkommande ungdomars vardagsliv på institution ................................................................ 92 Live Stretmo

HVB för ensamkommande ungdomar: trygghet, självständiggörande och förhandlingar om behov ......................................................................................... 93 Social gruppsammanhållning och sociala relationer ....................................................97 Barns och ungdomars jämte pojkars och flickors behov – att göra likhet och skillnad i vardagen ..................................................................................................101 Avslutande reflektioner .............................................................................................. 104 Referenser .................................................................................................................. 106

Kapitel 6. Ensamkommande flickor – komplexitet och identitet, att se bortom marginalisering ..........................................................................108 Elin Ekström

En osynlig minoritet .................................................................................................109 Att beskriva olika individer som en grupp ................................................................. 109 Intersektionalitet – vad innebär det? ..........................................................................110 Ensamkommande flickors berättelser sedda ur ett intersektionellt perspektiv ........ 112 Avslutande reflektioner .............................................................................................. 117 Referenser .................................................................................................................. 118

4

9789147129263b1-236c.indd 4

06/05/19 10:31 AM

Kapitel 7. ”Vi dör hellre i Sverige än i Afghanistan!” – att få uppehållstillstånd eller leva papperslöst i Sverige .....................................120 Farhad Jahanmahan, Nicole Nuñez Borgman & Mehrdad Darvishpour

KASAM och dess betydelse för ensamkommande ungdomars psykiska hälsa ......... 121 Livet före flykten ....................................................................................................... 122 Livsfarlig flykt ...........................................................................................................123 Asylprocess och psykisk ohälsa .................................................................................. 124 Uppehållstillståndets inverkan på känsla av sammanhang .........................................126 Papperslöshet – ett allvarligt hot mot psykisk hälsa .................................................. 128 Livet i papperslöshet – kraftigt försämrade livsvillkor ...............................................130 Avslutande reflektioner .............................................................................................. 133 Referenser .................................................................................................................. 134

Kapitel 8. Ung och ny i Sverige – en vardag på ett sidospår ................. 136 Mirjam Hagström

Empiriskt underlag för studien .................................................................................... 137 En fenomenologisk utgångspunkt ............................................................................. 137 Nyanlända barn och unga – ett växande kunskapsfält ................................................ 138 Gymnasieskolan och nyanlända ungdomar ................................................................139 Språkintroduktionen som ett sidospår ....................................................................... 141 Vardagens relationella gränser ................................................................................ 143 En vardag som ung ensamkommande eller i en familj ...............................................147 Avslutande reflektioner .............................................................................................. 149 Referenser .................................................................................................................. 150

Del III. Professionellas erfarenheter ....................................................153 Kapitel 9. Att organisera för inkludering: om språkintroduktionsprogram på gymnasieskola och folkhögskola ............................................154 Magnus Dahlstedt & Andreas Fejes

SI – en bakgrund ......................................................................................................... 155 Folkhögskolans kontext ..............................................................................................155 Inkluderingens dimensioner och villkor .....................................................................156 SI på gymnasieskola och folkhögskola – en analys .................................................... 157 Integration ................................................................................................................. 157 Flexibilitet ............................................................................................................... 160 Övergång från gymnasieskola till folkhögskola ...........................................................162 Potential till inkludering .............................................................................................. 164 Avslutande reflektioner .............................................................................................. 165 Referenser .................................................................................................................. 166

Kapitel 10. Samverkan och utmaningar – mottagande av ensamkommande ungdomar ............................................................................ 168 Mehrdad Darvishpour, Niclas Månsson, Ildikó Asztalos Morell & Magnus Hoppe

Aktionsforskning – en samverkande ansats ................................................................169 Samverkan .................................................................................................................. 170 Röster från kommuner och landsting .........................................................................172 Samhällelig etablering och samverkan ..................................................................... 172 Hälsa och samverkan ................................................................................................. 175

5

9789147129263b1-236c.indd 5

06/05/19 10:31 AM

Jämställdhetsutveckling och samverkan .....................................................................178 Avslutande reflektioner ..............................................................................................181 Referenser .................................................................................................................. 183

Kapitel 11. Integration i ett tillfälligt undantagstillstånd? ......................184 Ulrika Wernesjö

Det kommunala mottagandet av ensamkommande barn ........................................... 185 Den tillfälliga lagen och förändringar i mottagandet .................................................186 Vad är integration? .................................................................................................... 187 Utbildning, arbete, normer ...................................................................................188 Integrationsarbete, mål och individens ansvar ..........................................................190 Tidsbegränsade uppehållstillstånd och integration? Tre positioner ..........................193 En ifrågasättande position .......................................................................................193 En bekräftande position ............................................................................................. 194 En likabehandlingsposition ..................................................................................... 195 Avslutande reflektioner .............................................................................................. 196 Referenser .................................................................................................................. 197

Kapitel 12. Språkintroduktion – en möjliggörande eller hindrande utbildning ...........................................................................................199 Ulrika Jepson Wigg

Språkintroduktion som utbildningsform ....................................................................200 Forskning om äldre nyanlända och ensamkommande barn i skolan ..........................201 Att lära sig lära och vara ”rätt” ................................................................................ 202 Framåtrörelse eller stillastående ..............................................................................203 Röster från skolans praktik .........................................................................................204 ”Man vill komma härifrån, det är viktigare än allt annat” – erfarenheter av språkintroduktion .................................................................................................205 ”Vi är låsta i det system som finns” – att inte kunna anpassa efter individen ............ 206 ”Det är svårare att bli integrerad nu” – färre alternativ för de som inte lyckas med sina studier .................................................................................... 208 ”Sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna” – vad personal inom socialtjänsten behöver veta och förstå om språkintroduktion ....................................................210 Avslutande reflektioner ..............................................................................................212 Referenser .................................................................................................................. 213

Kapitel 13. Att bli en ”god” god man ........................................................... 215 Daniel Hedlund

En god mans uppdrag .................................................................................................216 En ställföreträdare utan dagligt omsorgsansvar ........................................................ 217 Tidigare forskning ........................................................................................................218 Teoretiska utgångspunkter ..................................................................................... 219 Strategier för att etablera auktoritet och förtroende .................................................221 Att frambringa acceptans .......................................................................................... 222 Att bistå med att reda ut prioriteringar ......................................................................223 Att framhäva professionalitet ......................................................................................226 Avslutande reflektioner .............................................................................................. 228 Referenser .................................................................................................................. 229

Register ....................................................................................................................231

6

9789147129263b1-236c.indd 6

07/05/19 2:49 PM

Förord Denna antologi handlar om ensamkommande ungdomar och behandlar frågor som mottagande, etablering, inkludering och jämställdhetsutveckling utifrån ungdomarnas egna uppfattningar och erfarenheter samt professionella aktörers syn på denna typ av frågor.

Idén till antologin kom när vi (redaktörer) arbetade tillsammans med några andra kollegor med ett projekt om nyanlända ungdomars etablering i samhället vid Mälardalens högskola. Projektet var finansierat av samhällskontraktet och syftade till att bidra till ett bättre mottagande, ökat välbefinnande, bättre förutsättningar för barnens och ungdomarnas framgång i skolan och för deras inkludering på arbetsmarknaden samt att de skulle ges ökade möjligheter till bättre bostadsförhållanden, jämställdhetsutveckling och inkludering i samhället i stort. Den bild som växte fram i intervjuerna med de nyanlända och personal som arbetar med mottagande av unga nyanlända visade sig vara ljusare än den gängse bilden, många gånger byggd på fördomar och grova generaliseringar.

Ofta visar rapporteringen från såväl media som myndigheter en mycket negativ och förenklad bild av ensamkommande ungdomar, där denna grupp ungdomar i allmänhet målas upp antingen som kriminella narkomaner som utgör ett hot mot och en belastning för samhället eller som hjälplösa offer. Genom att lyfta fram framför allt ungdomarnas egna röster, men också personals upplevelser, vill vi ge en mer nyanserad bild av ensamkommande ungdomars väg in i det nya landet, och vi pekar därmed både på framgångar och hinder när det gäller deras livskvalitet, psykiska hälsa, välfärd, skolgång, möjligheter på arbetsmarknaden samt deras inkludering och etablering i samhället. Vi konstaterade hur fördomar och ett negativt bemötande eller i bästa fall ett ovanifrånperspektiv – som utgår från samverkan för ungdomar – bidrar till en passivisering av ensamkommande ungdomar och en ökad segregation i samhället. Ett inkluderande perspektiv däremot – som utgår från samverkan med ensamkommande ungdomar – mobiliserar deras resurser och underlättar deras inkluderingsprocess.

Vår förhoppning är att antologin ska fungera som en hjälp på vägen mot en lyckad integration för en av de mest utsatta och sårbara grupperna i Sverige.

Antologin riktar sig främst till studenter i socialt arbete, sociologi, IMERforskning och lärarutbildning. Eftersom boken handlar om integration och

7

9789147129263b1-236c.indd 7

06/05/19 10:31 AM

Förord

social utsatthet hos ensamkommande ungdomar i skolan och samhället är vår förhoppning att den också kan vara till nytta för personal vid myndigheter och på andra arbetsplatser som arbetar med denna typ av frågor.

Vi vill tacka alla som på olika sätt har bidragit till att denna antologi blev av.

Januari 2019 Mehrdad Darvishpour & Niclas Månsson

8

9789147129263b1-236c.indd 8

06/05/19 10:31 AM

Förord

Författarpresentationer Ildikó Asztalos Morell är docent i sociologi vid Mälardalens högskola med fokus på genus och mångfaldsaspekter inom arbetsliv och organisationsstudier. Hon har bland annat publicerat artikeln ”Contestations of the Swedish Deportation Regime. Unaccompanied asylum-seeking children’s initiatives and voices” i Refugee Protection and Civil Society in Europe (red. Feischmidt, Pries & Cantat 2019).

Aycan Çelikaksoy är filosofie doktor i nationalekonomi. Hon är forskare vid SOFI, Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad på migration och integration. Bland publikationer om ensamkommande barn det senaste året finns (tillsammans med Eskil Wadensjö) Ensamkommande barns och ungas väg in i det svenska samhället, DELMI Rapport 2018:3 och Ensamkommande flickor på väg in i samhället (2018).

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet.

Hans forskning rör frågor om välfärd, utbildning och ideellt socialt arbete, med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering i migrationens tid. Han är bland annat redaktör för böckerna Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering och Skolan, marknaden och framtiden (tillsammans med Andreas Fejes).

Mehrdad Darvishpour är filosofie doktor i sociologi och docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola och genus- och etnicitetsforskare. Sedan 2016 har han publicerat flera texter om ensamkommande ungdomar. Han är medredaktör till boken Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige (2015) och har skrivit flera SOU-rapporter, bland annat Jämställdhet, etnicitet och andra män (2014).

Elin Ekström är doktorand i välfärd och socialvetenskap vid Jönköping University och arbetar för närvarande på en avhandling om ensamkommande flickors upplevelser av att komma till Sverige. Hennes forskningsintressen kretsar kring feministiska kunskapsperspektiv, unga och migration.

Andreas Fejes är professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet.

Hans forskning berör bland annat frågor om vuxenutbildningens roll för migranters sociala inkludering, vuxenutbildningens marknadsutsättning och dess konsekvenser. Andreas har nyligen, tillsammans med kollegor,

9

9789147129263b1-236c.indd 9

06/05/19 10:31 AM

Förord

publicerat boken Medborgarskap och utbildning för vuxna: Om komvux, folkhögskola och medborgarskapandets praktiker.

Mirjam Hagström är filosofie doktor vid Tema Barn, Linköpings universitet.

Hon har en bakgrund som utredare i frågor rörande integration och introduktion för nyanlända och disputerade 2018 med avhandlingen Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige.

Daniel Hedlund är filosofie doktor i barn- och ungdomsvetenskap vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Hans forskning handlar om migration och rättigheter, med fokus på rättsliga, politiska och institutionella villkor för ensamkommande barn. Daniel har bland annat författat Ensamkommande barn och ungdomar: En introduktion till samhällskontext, forskning och ramverk (2018).

Marcus Herz är docent i socialt arbete vid Malmö universitet. Hans forskning och tidigare publikationer handlar om socialt arbete, migration, kön, maskulinitet och ungdomsforskning, med särskilt fokus på social utestängning och social rättvisa. Bland publikationer kan nämnas Levande socialt arbete (2016) och Rörelser, gränser och liv: Om de unga som kom (2019).

Magnus Hoppe är docent i företagsekonomi med inriktning organisation och management vid Mälardalens högskola. Hans forskningsintresse riktar sig mot social innovation för hållbar samhällsutveckling. Magnus senaste konferensbidrag i ämnet har titeln ”First, we take Manhattan – creating value by changing the system from within” och presenterades i april 2018 på IRSPM (International Research Society for Public Management) vid universitetet i Edinburgh, Skottland.

Farhad Jahanmahan är doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och skriver en avhandling om ensamkommande flyktingbarns erfarenheter och upplevelser av mottagandet i Sverige. Hans senaste publikation i ämnet är artikeln ”Ensamkommande barn på flykt – berättelser om flyktingskap, interaktioner och resiliens” i Socialvetenskaplig tidskrift (2018), skriven tillsammans med Nihad Bunar.

Ulrika Jepson Wigg är filosofie doktor och lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola. Hennes forskningsintresse rör frågor om mångfald och

10

9789147129263b1-236c.indd 10

06/05/19 10:31 AM

Förord

skolutveckling, med särskilt fokus på nyanlända elever. Hennes senaste publikation kring nyanlända är ”Betydelsefulla skeden – från introducerande till ordinarie undervisning” i Skolans möte med nyanlända (red. Lahdenperä & Sundgren 2016).

Josefin Klöfvermark har en master i folkhälsovetenskap. Hon arbetar som forskningsassistent på Röda Korsets högskola inom projektet Föräldraskap och föräldraskapsstöd till familjer som flytt till ett annat land inom forskargruppen ESM – Etableringsinsatser för socialt deltagande och mental ohälsa bland nyanlända. Hennes forskningsintresse riktar sig mot frågor om folkhälsa och migration.

Philip Lalander, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, har utfört en mängd etnografiska studier om unga människor som misstänkliggörs, bland annat Hela världen är din (2001), Respekt (2009) och Människor behöver människor (2016). De senaste publikationerna är Manifest – för ett socialt arbete i tiden (2018) och Rörelser, gränser och liv: Om de unga som kom (2019).

Mohammadrafi Mahmoodian är filosofie doktor och lektor i sociologi vid Mälardalens högskola. Hans forskningsintresse riktar sig mot frågor om det sociala och kulturella livet i diaspora. Hans senaste publikation i ämnet är ”The public sphere in the diaspora. Iranian community radio stations in Stockholm” i The Iranian community in Sweden (red. Hosseini-Kaladjahi 2012).

Hélio Manhica är filosofie doktor i folkhälsovetenskap och postdoktor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet. Hans forskning är inriktad på alkoholproblem och narkotiska problem i utsatta populationer. Hélios senaste publikation är ”Labour market participation among young refugees in Sweden and the potential of education: a national cohort study” i Journal of Youth Studies (2018).

Niclas Månsson är professor i allmän pedagogik vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola. Hans forskningsintresse riktar sig mot frågor om social rättvisa och migration i ett utbildningssammanhang. Hans senaste publikation i ämnet är ”Refugees, statelessness and education” i Paul Smeyers (red.): Springer International Handbook of Philosophy of Education (2018).

11

9789147129263b1-236c.indd 11

06/05/19 10:31 AM

Förord

Nicole Nuñez Borgman är filosofie master i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon skrev examensarbete om ensamkommande ungdomars erfarenheter av papperslöshet i Sverige. Numera arbetar hon som socialsekreterare för ensamkommande ungdomar i Vaxholms stad.

Live Stretmo är filosofie doktor i sociologi och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse berör barns och ungas livsvillkor och hennes senaste publikation i ämnet är ”Different children or a case of any other child? Constructions of unaccompanied children in welfare service provision” i Social inequalities and migration (red.

Trygged & Righard 2019).

Eskil Wadensjö är professor i nationalekonomi vid SOFI, Stockholms universitet. Han forskar om arbetsmarknad, socialförsäkringar, migration och integration. Bland publikationer om ensamkommande barn det senaste året finns (tillsammans med Aycan Çelikaksoy) Ensamkommande barns och ungas väg in i det svenska samhället, DELMI Rapport 2018:3 och Ensamkommande flickor på väg in i samhället (2018).

Ulrika Wernesjö är filosofie doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör migration, inkludering och sociala rättigheter. Ulrikas senaste publikation i ämnet är ”Sociala problembilder i tider av papperslös barnmigration”, tillsammans med Maline Holmlund, i Gränsöverskridande socialt arbete (red. Dahlstedt 2018).

12

9789147129263b1-236c.indd 12

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar Mehrdad Darvishpour & Niclas Månsson

Migration är inget nytt, den har varit en ständig del av människans historia och erfarenhet. Under senare år har frågan om migration – såväl frivillig som ofrivillig – varit ett ständigt återkommande inslag i det offentliga samtalet, speciellt när det gäller ofrivilliga migranter, det vill säga flyktingar och asylsökande. De kommer från länder som Syrien, Afghanistan, Somalia och Irak och flyr till Europa för att undvika bland annat krig, folkmord, tortyr och förföljelse på grund av politisk eller religiös övertygelse. Antalet flyktingar i världen är nu det högsta sedan andra världskriget. Enligt FN:s flyktingorgan (UNHCR 2018a) är fler än 68,5 miljoner människor på flykt, vilket innebär en ökning med cirka 17 miljoner flyktingar sedan 2015 (Zetter 2015). Ungefär 95 procent av världens flyktingar finns på det södra jordklotet och över 50 procent av dessa flyktingar lever i städer. Den största gruppen människor som flyr från sina hem är så kallade internflyktingar, det vill säga människor som är på flykt inom sitt eget lands gränser (Zetter 2015; UNHCR 2018a).

Flyktingsituationen har, efter andra världskriget och det kalla kriget, utvecklats på ett sätt som gör att FN:s idag gällande flyktingkonvention inte är förenlig med den faktiska situationen. En flykting kan definieras på två sätt: a) flykting de-jure, vars status stämmer överens med skrivelserna i FN:s flyktingkonvention, och b) flykting de-facto, som stämmer överens med den faktiska situationen världen över (Kugelmann 2010). Enligt FN:s flyktingkonvention från 1951 definieras en flykting som en person som med en […] välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda lands skydd eller den som, utan att vara medborgare i något land, till följd av händelser som förut sagts befinner sig utanför det land, vari han tidigare haft sin vanliga vistelseort, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att återvända dit. (UNHCR 2018b)

13

9789147129263b1-236c.indd 13

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

Även om frågan om flyktingar inte kan avgränsas till Europa finns det all anledning att uppmärksamma situationen eftersom EU blivit en geografisk och politisk brännpunkt vad gäller mottagandet av flyktingar. Den så kallade flyktingkrisen startade i Europa under mitten av 2000-talet och kulminerade 2015 med en stor ökning av flyktingar som sökte asyl i något europeiskt land.

Fokus på nationell säkerhet ersatte en tanke om solidaritet med de ofrivilliga migranter som befann sig inom EU. Ett ökande behov av säkerhet och gränskontroller i EU och dess medlemsländer har utvecklats till en allt mer strikt asylpolitik som syftar till att hindra flyktingar att erhålla permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd. Sveriges flyktingsituation och asylpolitik utgör inget undantag.

Den stora flyktingvågen till Sverige och flera EU-länder aktualiserade med andra ord en rad politiska och samhälleliga utmaningar i fråga om mänskliga rättigheter, medborgarskap, makt, demokrati och integration. Allt fler EUländer, inklusive Sverige, betonar mer landets och EU:s inre säkerhet (det som inom forskningen benämns securitization) snarare än universella rättigheter i relation till flyktingar. Detta tyder på en förskjutning av ett synsätt som utgår ifrån att migration och framför allt flyktingar urholkar nationell kultur, social välfärd och sammanhållning (Ahmadi m.fl. 2018; Asztalos Morell & Darvishpour 2018). Det innebär att flyktingar alltmer uppfattas som ett hot mot den nationella kollektiva identiteten. Jef Huysmans studie The politics of insecurity (2006) visar exempelvis hur asylrätten handlar om säkerhet för nationerna inom EU, framför allt då det gäller muslimska flyktingar som i mediala och politiska sammanhang oftast beskrivs som ett hot mot den europeiska civilisationen och kulturen. Talet om inre säkerhet handlar med andra ord om att den globala migrationen, inte minst flyktingsituationen inom EU, sliter isär olika länders nationella sammanhållning. Genom att vissa kulturella särdrag eller flyktingarnas utsatthet överbetonas i bland annat media och av vissa politiska partier, förstärker säkerhetsmentaliteten ett nationellt ”vi” i relation till ett ”dom”, där den sistnämnda gruppen framstår som ett hot mot det svenska välfärdssystemet och västerländska värderingar som exempelvis jämställdhet, demokrati och ansvar.

I ett historiskt och internationellt perspektiv är barn en del av den globala migrationen, och dessa barn kan delas upp i två grupper: de som flyr tillsammans med sina föräldrar och de som flyr ensamma. Oavsett om flykten sker med eller utan förälder är flykten en otrygg situation för ensamkommande.

Samtidigt har de rättigheter reglerade i FN:s barnkonvention från 1989; alla

14

9789147129263b1-236c.indd 14

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

barn har rätt till utbildning (art. 28 och 29) och barn på flykt har rätt till skydd oavsett om de kommer ensamma eller tillsammans med sina föräldrar (art. 22). Barn som kommer från olika länder har skiftande bakgrund och flyktsituation, vilket kan påverka deras möjlighet att inkluderas i det nya samhället.

I den här antologin fokuserar vi på situationen för ensamkommande barn och ungdomar. Som ”ensamkommande barn” definieras en person under 18 år som kommit till Sverige och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare (prop. 2005/06:46; Migrationsverket 2016). Skälen till ensamkommande barns flykt, legal eller illegal, med pass eller som papperslösa, kan vara olika: de kan ha flytt från krig, förföljelse eller kränkningar, det vill säga situationer som orsakats av vuxnas våld. Fattigdom och utsatthet kan ha präglat deras tidigare barndom, men det kan också vara en akut händelse som skadat barnets trygghet som föranlett flykten.

Statistik från Migrationsverket (2016) visar att under 2015 sökte cirka 163 000 personer asyl i Sverige, vilket är en fördubbling av asylsökande jämfört med 2014. Nästan hälften av dessa nyanlända var barn, varav en knapp majoritet var ensamkommande barn. De flesta ensamkommande barn kommer ifrån Afghanistan. Av samtliga ensamkommande barn som anlände 2015 var 32 522 eller cirka 87 procent pojkar och 2 847 eller cirka 13 procent flickor. Cirka 66 procent av ensamkommande ungdomar kom från Afghanistan (23 480 personer). Antalet som kom från andra länder var följande: Syrien 3 777 personer, Somalia 2 058 personer, Eritrea 1 939 personer, Irak 1 097 personer och övriga länder 3 018 personer. Så sent som i juni 2016 infördes, förutom allt striktare gränskontroller, två lagändringar (Migrationsverket 2016). Den ena innebär att den som sökt asyl och som fått avslag inte längre ska ha rätt att vistas i landet och förlorar då såväl rätten till bostad som dagersättning från Migrationsverket. Den asylsökande som inte beviljas tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd ska med andra ord utvisas ur landet. Många vägrar emellertid att åka tillbaka och blir i stället papperslösa i Sverige, vilket ytterligare ökar deras sårbarhet. Familjer med barn under 18 år har emellertid rätt till bistånd tills de lämnar Sverige. Den andra ändringen innebär att asylsökandes möjlighet att få uppehållstillstånd och förenas med sin familj begränsas. För den som ges rätt till familjeåterförening är kravet att hon eller han ska kunna försörja sig själv och den familj som beviljas uppehållstillstånd och att familjens bostad uppvisar en tillräcklig storlek och standard. Lagändringarna är tänkta att gälla i tre år

15

9789147129263b1-236c.indd 15

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

framåt (Migrationsverket 2016). Sedan dessa lagar trädde i kraft har antalet flyktingar minskat drastiskt (Migrationsverket 2018). Diagrammet i figur 1:1 visar antal ensamkommande barn under de senaste 14 åren.

2004, 388 barn 2005, 398 barn 2006, 816 barn 2007, 1264 barn 2000

2008, 1510 barn 2009, 2250 barn 2010, 2393 barn 2011, 2657 barn 2012, 3578 barn

200

2013, 3852 barn 2014, 7049 barn 2015, 35369 barn 2016, 2199 barn 2017, 1334 barn

20 Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

Figur 1:1. Antal ensamkommande barn per månad i Sverige 2004–2017. (Källa: Migrationsverket 2018)

Syftet med denna antologi är att belysa hur situationen ser ut för ensamkommande ungdomar i olika avseenden, både för dem som har fått uppehållstillstånd och dem som saknar uppehållstillstånd.

Antologin behandlar följande teman: 1. En statistisk bild av ensamkommande flyktingungdomars situation.

2. Ensamkommande ungdomars röster och upplevelser av integration, skolgång, hälsa och jämställdhet.

3. Myndigheters perspektiv och erfarenheter angående integration av ensamkommande ungdomar.

Det finns en del studier som behandlar myndigheters syn och erfarenheter av ensamkommande ungdomar. Studier kring ensamkommande ungdomars

16

9789147129263b1-236c.indd 16

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

röster är däremot begränsade (se övriga kapitel). Därför fokuserar största delen av antologin främst på att belysa ensamkommande ungdomars röster och erfarenheter både bland dem som erhållit uppehållstillstånd och dem som saknar uppehållstillstånd. Antologin fokuserar på framgångsfaktorer och hinder när det gäller livskvalitet, psykisk hälsa och ohälsa, välfärd och skolgång samt deras etablering på arbetsmarknaden och integrering i samhället.

Boken behandlar också erfarenheter hos kommuners och landstings personal för att spegla barnens, eller närmare bestämt ungdomarnas, berättelser ur den kommunala organisationens perspektiv. Förhoppningen är att kunskap om barns och ungdomars erfarenheter och uppfattningar om framgångsfaktorer och hinder kan utgöra underlag för att utveckla ett mottagande som bidrar till ökat välbefinnande, bättre förutsättningar för deras skolgång samt etablering på arbetsmarknaden och ökad integration i samhället i stort.

I flera kapitel belyses ungdomarnas situation utifrån ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur olika maktordningar såsom etnicitet, religion, kön, klass, ålder, sexuell läggning med mera kan samverka och påverka ungdomarnas förutsättningar för integration. Antologin belyser med andra ord etniska relationer och integration – och inte minst ensamkommande barns etablering – utifrån ett maktperspektiv snarare än ett inordningsperspektiv, där ett ”dom” som utgör en avvikande grupp måste anpassa sig till ett ”vi”, som utgör den gällande normen i sig. Med integration menas alltså delaktighet, makt, inflytande och inkludering snarare än kulturell anpassning. Det innebär att frågor om diskriminering, marginalisering och exkludering blir centrala. Inom ramen för det perspektivet kan ”vi” med våra fördomar, negativa bemötande eller strukturella barriärer bli en del av det problem som ger upphov till nyanländas utanförskap och segregation och som motverkar deras delaktighet och integration (Darvishpour & Westin 2015).

En viktig skillnad jämfört med tidigare forskning är att vi med denna antologi vill återge ungdomarnas egna röster och upplevelser och därmed främst arbeta med deras perspektiv. På detta sätt kommer vi med ett nytt bidrag jämfört med tidigare forskning, som ofta bygger på antingen eländesbeskrivningar eller ett myndighets- eller offentligt perspektiv (se Månsson 2016). Antologin i sin helhet utgår från ett aktörsperspektiv, med ett speciellt fokus på deras motståndskraft (eller resiliens som man säger inom forskningen). Resiliens sätter fokus på just ungdomarnas motståndskraft och på frågan om hur skola och socialtjänst kan bedriva ett så kallat resiliensskapande arbete för dessa ungdomars vidare etablering i samhället. Även om

17

9789147129263b1-236c.indd 17

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

flera studier som presenteras i denna antologi bekräftar hur ungdomarnas resiliens kan bidra till deras integration uppmärksammas sällan just detta perspektiv, särskilt i media där flyktingar generellt och framför allt ensamkommande unga målas upp i mer negativa termer, vilka även påverkar människors attityder till dessa ungdomar (Strömbäck, Andersson & Nedlund 2017; Strömbäck & Theorin 2018).

Förutom resiliens fokuserar antologin också på jämställdhet. Det finns stora skillnader i sätten som individer, familjer och samhället samspelar med varandra. I många fall präglas ensamkommande ungdomars kulturella bagage av patriarkaliska synsätt som många gånger kolliderar med frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ensamkommande pojkar och flickor med olika bakgrund möter olika utmaningar i Sverige när det gäller jämställdhet. Variationen i ungdomarnas bakgrund och deras möte med det nya samhället påverkar med andra ord jämställdhetsutvecklingen bland dessa ungdomar. Exempelvis befinner sig de ungdomar som enbart umgås med den egna etniska gruppen i ett mer slutet system, en slags subkultur, vilket kan försvåra möjligheter för jämställdhetsutveckling. Studier (Darvishpour & Westin 2015) visar dock att fördomar och diskriminering kan öka patriarkala attityder, inte minst bland ungdomar med utländsk härkomst.

Antologin syftar till att med ensamkommande barns och ungdomars samt myndigheters röster belysa deras vägar in i samhället och deras jämställdhetsutveckling. Till skillnad från tidigare studier inom området lyfter antologin fram framgångsfaktorer för integration och jämställdhetsutveckling.

Bokens upplägg Den här boken består av tre delar. Den första delen (kapitel 1–2) kartlägger statistiska data om ensamkommande ungas situation, inträde på arbetsmarknaden samt deras hälsa. Den andra delen (kapitel 3–8) beskriver situationen för ensamkommande flyktingungdomar och deras egna upplevelser av integration, skolgång, hälsa och jämställdhet. Tredje delen (kapitel 9–13) fokuserar på bilden av ensamkommande flyktingungdomar utifrån ett myndighetsperspektiv, samverkansmöjligheter samt utmaningar vid omhändertagande och integration av dessa ungdomar.

18

9789147129263b1-236c.indd 18

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

I kapitel 1 tar Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö upp situationen för de ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd under perioden 2003– 2014 i utbildning och på arbetsmarknaden utifrån sitt datamaterial. Författarna undersöker i vilken utsträckning de vid olika åldrar kommit i arbete, vilken typ av arbete de har och vilka inkomster de har från arbete. Kapitlet beskriver skillnader i arbetsmarknadsetablering mellan dem som kommit som ensamkommande pojkar och flickor, i vilken ålder de kommit, vilket land de kommit från, om de återförenats med sina föräldrar eller inte och var i Sverige de bor. Undersökningen visar att ensamkommande barn är mer delaktiga i arbetslivet jämfört med dem som bor med sina föräldrar och att kvinnorna oftare varken är i arbete eller utbildning. De arbeten som de ensamkommande har är i merparten av fallen okvalificerade arbeten.

I kapitel 2 tar Hélio Manhica och Josefin Klöfvermark upp påverkbara riskfaktorer för psykisk hälsa och missbruksproblematik hos flyktingbarn som vuxna i Sverige. Kapitlet baseras främst på forskning som har följt upp flyktingbarn i deras vuxna liv i Sverige som nyligen redovisades i Manhicas avhandling (2017). Kapitlet beskriver landsomfattande statistiska data om unga flyktingars hälsa i deras vuxna liv samt skillnader mellan dem som kom med sina föräldrar och de som kom ensamma. Hur sociokontextuella faktorer, som utbildningsnivå, inkomst, födelseland och vistelsen i Sverige, påverkar den psykiska hälsan och missbruksproblemet redovisas i kapitlet.

I kapitel 3 utgår Marcus Herz och Philip Lalander från ett forskningsprojekt där de genom etnografiska möten och intervjuer under två års tid har följt ett 20-tal ungdomar som en gång anlänt till Sverige som ensamkommande.

Kapitlet tar upp ungdomarnas upplevelser av mötet med den svenska välfärdsstaten och hur detta möte tenderar att cementera ungdomarna som en homogen kategori, eller en ”produkt”. Syftet med kapitlet är att synliggöra hur de som kallas ensamkommande möter myndigheter och andra viktiga människor runt omkring dem samt hur de navigerar dessa möten, ställda krav och olika förutsättningar.

I kapitel 4 beskriver Mehrdad Darvishpour, Ildikó Asztalos Morell, Niclas Månsson, Mohammadrafi Mahmoodian och Magnus Hoppe förutsättningarna för en lyckad inkludering hos ensamkommande flyktingungdomar.

Kapitlet belyser framgångsfaktorer och hinder för inkludering vad gäller

19

9789147129263b1-236c.indd 19

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

mottagande, hälsa och välbefinnande, skolgång och jämställdhetsutveckling.

Kapitlet syftar också till att belysa i vilken utsträckning ensamkommande ungdomar upplever att kommuner och landsting stöder dem för en nutida och framtida utveckling och framgångsrik inkludering i samhället.

I kapitel 5 tar Live Stretmo upp olika implikationer av att leva och bo på institution ur såväl boendepersonals som ensamkommande ungdomars perspektiv. Teman som kapitlet berör är: 1) Relationer mellan ungdomar och ungdomar samt mellan ungdomar och personal. 2) Förhandlingar om behov.

3) Barnens ensamhet och ohälsa. 4) Tystnad och ambivalens som finns kring mångfaldsfrågor i relation till ensamkommande barn utifrån könsperspektiv och HBTQ-frågor inom personalgruppen.

I kapitel 6 av Elin Ekström ges en bild av ensamkommande flickors situation i HVB som fortfarande är underrepresenterad inom forskningen. Syftet med kapitlet är att utifrån ett intersektionellt perspektiv ge en inblick i hur ensamkommande flickor upplever mottagandet i Sverige och förstå hur det påverkar flickors aktörskap, kapacitet och möjlighet till integration. Författaren beskriver utifrån flickornas perspektiv hur mottagandet i kommuner kan förbättras och anpassas för att stärka flickornas aktörskap och underlätta integration.

I kapitel 7 tar Farhad Jahanmahan, Nicole Nuñez Borgman och Mehrdad Darvishpour upp ensamkommande afghanska pojkars livserfarenheter och hur de hanterar den nya situationen i Sverige. Kapitlet undersöker vilka strategier ungdomarna utvecklar såväl under uppväxten i Afghanistan, vid erfarenheter av papperslöshet i Iran, under flykten till Sverige, under asylprocessen och efter att ha beviljats permanent uppehållstillstånd eller då de lever papperslöst i Sverige. Begreppet KASAM – känsla för sammanhang – används av författarna för att undersöka hur intervjupersonerna klarar att hantera påfrestningar de erfar såväl under uppväxten som under flykten och i Sverige som mottagarland.

I kapitel 8 tar Mirjam Hagström upp – med utgångspunkt i ungdomarnas erfarenheter – skolans och språkintroduktionens betydelse under den första tiden i det nya landet. Kapitlet beskriver också nyanlända ungdomar i olika mottagningsländer samt ungdomarnas erfarenheter av rasism och exklude-

20

9789147129263b1-236c.indd 20

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

ringspraktiker i vardagen i Sverige. I diskussionen framkommer även skillnader i erfarenheter av den första tiden i landet mellan de ungdomar som har kommit till Sverige, med respektive utan sina vårdnadshavare. Vid sidan av skolan diskuteras ungdomarnas erfarenheter av vardagen mer generellt och framför allt kopplat till erfarenheter av olika former av exkluderingspraktiker.

I kapitel 9 av Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes jämförs insatser för språkintroduktion riktade till nyanlända ungdomar, dels inom ramen för reguljär gymnasieutbildning, dels inom ramen för folkhögskola. På vilket sätt och i vad mån kan respektive utbildningssammanhang bidra till de unga nyanländas etablering i det svenska samhället? Vilka planer har ungdomarna inför framtiden och på vilket sätt tänker de sig att utbildningen här och nu kan bidra till att realisera dessa planer?

I kapitel 10 presenterar Mehrdad Darvishpour, Niclas Månsson, Ildikó Asztalos Morell och Magnus Hoppe erfarenheter från landsting och kommuner i Sörmland och Västmanland. Det empiriska materialet baseras på en forskningscirkel som genomfördes vid fem olika tillfällen 2017, med i genomsnitt cirka tio deltagare från de ovannämnda kommunerna och landstingen, inom ramen för ett projekt som finansierades av samverkansavtalet Samhällskontraktet. Resultaten tyder på att kommunerna hade förmåga att anpassa sig och hantera mottagandet av ensamkommande ungdomar.

I kapitel 11 beskriver Ulrika Wernesjö utifrån ett forskningsprojekt socialt arbete med asylsökande och nyanlända samt ”ensamkommande” barn och ungdomar. Inom ramen för projektet intervjuas socialsekreterare, personal inom HVB, stödboende och ”utsluss” om föreställningar om barnens behov, bedömningar och uppföljning och det vardagliga arbetet med målgruppen.

Kapitlet beskriver vilken betydelse de förändringar som skett i asylpolitiken och mottagandet sedan hösten 2015 kan tänkas ha för socialt arbete med barnen och ungdomarna i fråga. I detta kapitel ligger fokus på hur socialsekreterare och personal vid hem för vård eller boende (HVB) och stödboenden för ensamkommande barn talar och förhandlar kring integration och vad det innebär i en tid av tidsbegränsade uppehållstillstånd.

21

9789147129263b1-236c.indd 21

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

I kapitel 12 tar Ulrika Jepson Wigg upp frågor som rör skolgång för ensamkommande och sent anlända ungdomar. De flesta ensamkommande och barn som kommer med sina föräldrar är i tonåren; många har varit på flykt under en längre tid och har en sporadisk skolgång med sig från hemlandet.

Det här kapitlet syftar till att belysa de utmaningar som finns i skolgång för ensamkommande och sent anlända ungdomar ur skolans perspektiv, men också att visa några av de goda exempel som finns.

I kapitel 13 belyser Daniel Hedlund hur en god man etablerar sig själv som barnets ”gode” företrädare samt hur forskningspersonernas rättigheter och skyldigheter konstrueras. Analysen bygger på data som samlats in inom ramen för ett större projekt om asylpolitik, asylprövning och asylmottagning i förhållande till ensamkommande barn i Sverige. Data som används i detta kapitel samlades in i en pilotstudie sommaren 2013. I denna pilotstudie följde författaren med sex olika gode män till de två första mötena med de sex ensamkommande barn som de företrädde.

Vår förhoppning är att flera av de exempel som antologin behandlar, såsom kontextuella villkor, lyckade möten, förutsättningar till motståndskraft och förståelse för ungdomars olika villkor, kan vara en hjälp på vägen mot den goda, eller lyckade, integrationen av en av de grupper som är mest utsatt och sårbar.

Referenser Ahmadi, F., Darvishpour, M., Ahmadi, N. & Palm, I. (2018). Diversity Barometer: Drastic attitude changes in Sweden. Nordic Social Work Research.

Asztalos Morell, I. & Darvishpour, M. (2018). The securitization of asylum-seeking in Sweden after 2015 in light of experiences of asylum-seeking adolescent girls with roots in Afghanistan. I: D. Siegel & V. Nagy (red.), The migration crisis? – Criminalization, security and survival (s. 363–389). Haag: Eleven International Publishing.

Darvishpour, M. & Westin, C. (red.) (2015). Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Huysmans, J. (2006). The politics of insecurity: fear, migration and asylum in the EU. Hoboken: Taylor & Francis Ltd. Kugelmann, D. (2010). Refugees. Oxford Public International Law. Encyclopedia of Public International Law.

22

9789147129263b1-236c.indd 22

06/05/19 10:31 AM

Inledning: Bilden av ensamkommande ungdomar

Manhica, H. (2017). Mental health, substance misuse and labour market participation in teenage refugees in Sweden – A longitudinal perspective, Diss. Stockholm: Centre for Health Equity Studies, Stockholms universitet.

Migrationsverket (2016). Ensamkommande barn. http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande-i-sverige/ensamkommande-barn/(hämtad 2019-01-21).

Migrationsverket (2018). Beviljade uppehållstillstånd för familjeanknytning i december – vanligaste medborgarskapen. https://www.migrationsverket.se/Andraaktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-och-ungdomar/Statistik.html (hämtad 2019-01-21).

Månsson, N. (2016). Kommunala strävanden för nyanlända elevers vägar in i skolan.

I: P. Lahdenperä & E. Sundgren (red.), Skolans möte med nyanlända (s. 29–48).

Stockholm: Liber.

Prop. 2005/06:46 Mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

Strömbäck, J., Andersson, F. & Nedlund, E. (2017). Invandring i medierna. Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010–2015. Stockholm: DELMI. Strömbäck, J. & Theorin, N. (2018). Attityder till invandring – en analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014–2016. Stockholm: Delegationen för migrationsstudier.

UNHCR (2018a). UNHCR:s Global Trend-report 2017. https://sverigeforunhcr.se/ blogg/fakta-och-siffror (hämtad 2019-01-21).

UNHCR (2018b). FN:s flyktingkonvention (1951). https://sverigeforunhcr.se/ (hämtad 2019-01-21).

Zetter, R. (2015). Protection in crisis. Forced migration and protection in a global era.

Washington, DC: Migration Policy Institute.

23

9789147129263b1-236c.indd 23

06/05/19 10:31 AM

– integration, inkludering och jämställdhet Den här antologin tar upp både framgångsfaktorer och hinder när det gäller de ensamkommandes livskvalitet, hälsa, välfärd, skolgång, arbetsmarknad och deras fortsatta inkludering och integration i samhället. Antologin berör tre teman: • Ensamkommande ungas inträde på arbetsmarknaden samt deras hälsa.

• Ensamkommandes egna upplevelser av mottagande, samhällelig etablering, integration och jämställdhetsutveckling.

• Myndigheters och organisationers erfarenheter, utmaningar och möjligheter för ungdomarnas integration.

Boken vänder sig till studenter inom socialt arbete, sociologi, IMER-forskning och lärarutbildning. Den fungerar framför allt på kurser som handlar om migration, integration och social utsatthet, kurser om det mångkulturella samhället och ensamkommande ungdomar i skolan. Den riktar sig också till myndigheter och organisationer som arbetar med denna typ av frågor.

Niclas Månsson

Bokens medförfattare: Aycan Çelikaksoy • Magnus Dahlstedt • Elin Ekström • Andreas Fejes • Mirjam Hagström Daniel Hedlund • Marcus Herz • Magnus Hoppe • Farhad Jahanmahan • Ulrika Jepson Wigg Josefin Klöfvermark • Philip Lalander • Mohammadrafi Mahmoodian • Hélio Adelino Manhica Ildikó Asztalos Morel • Nicole Nuñez Borgman • Live Stretmo • Eskil Wadensjö • Ulrika Wernesjö

Best.nr 47-12926-3

Darvishpour & Månsson (red.)

Mehrdad Darvishpour

Antologins redaktörer är Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola och Niclas Månsson, professor i allmän pedagogik vid Södertörns högskola. Bokens övriga författare är verksamma vid Göteborgs universitet, Jönköping University, Linköpings universitet, Malmö universitet, Mälardalens högskola, Röda korsets högskola och Stockholms universitet.

Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter

Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter

Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter

–integration, inkludering och jämställdhet

Tryck.nr 47-12926-3

Mehrdad Darvishpour & Niclas Månsson (red.)

9789147129263c1c.indd 1

06/05/19 10:43 AM