9789147127719

MALIN NILSEN

Digitala teknologier har på kort tid förändrat hur vi kommu­ nicerar, interagerar och konsumerar medieinnehåll. Den här boken ger forskningsförankrad kunskap om barns användning av digital teknologi och vad man som förskollärare behöver känna till för att genomföra undervisning som bidrar till barns utveckling, lek och lärande. Med konkreta exempel från för­ skolans vardag ligger fokus på att främja ett dynamiskt och stöttande samspel mellan barn, lärare och teknologi, vilket är en avgörande aspekt såväl för lärande som för digital kom­ petens. Ett avslutande kapitel handlar om digital lek och hur barns lek har förändrats i den digitala tidsåldern.

Barns digitala aktiviteter riktar sig i första hand till förskol­ lärarstudenter, förskollärare och rektorer i förskolan, men även till andra personer som är intresserade av forsknings­ baserad kunskap om barn och digitala teknologier.

BARNS DIGITALA AKTIVITETER

Alla barn i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla en adekvat digital kompetens och få möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.

Läroplanens nya skrivningar innebär att det blir nödvändigt för förskollärare att kunna stötta barnen i denna process genom att utveckla sin egen digitala kompetens. Men vad betyder egentligen adekvat digital kompetens och vad kan det innebära för förskolans del?

BARNS DIGITALA AKTIVITETER SAMSPEL MELLAN BARN, LÄRARE OCH DIGITALA TEKNOLOGIER I FÖRSKOLAN

Malin Nilsen är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göte­ borgs universitet och har även mångårig erfarenhet av arbete som förskollärare.

Best.nr 47-12771-9 Tryck.nr 47-12771-9

MALIN NILSEN

ISBN 978-91-47-12771-9 © 2020 Malin Nilsen och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Ann-Sofie Lindholm Formgivning: Anna Hild Design Omslagsbild och illustrationer: Ellinor Nilsen Produktionsledare: Lars Wallin Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2020

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

INNEHÅLL FÖRORD 8

1 INLEDNING 11 En kritisk diskussion om digital teknologi i förskolan 13 Författarpresentation 15 Bokens upplägg 16

2 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER 17 Digital teknologi i läroplanen Digital kompetens och ett kritiskt förhållningssätt Vad menas med digital teknologi?

Digital teknologi som del av historia, samhälle och kultur Den svenska förskolan och dess relation till digitaliseringen Digital teknologi som ett kunskapsområde Mediedebatter om barn och teknologier Avslutning

18 20 21 23 26 29 31 39

3 FORSKNING OM BARN OCH DIGITAL TEKNOLOGI 41 Teknologi i utbildning i en historisk kontext 42 Effektforskning, korrelation och kausalitet 49 Teknologi som risk 51 Teknologi som möjlighet 58 Socioekonomiska faktorer i förhållande till teknologi 62 Teknikdeterminism och anti-determinism 63 Avslutning 65

4 DIGITAL TEKNOLOGI I UTBILDNING OCH UNDERVISNING 67 Undervisning och utbildning 68 Balansgång mellan planerad och spontan digital undervisning 72 Utmaningar med teknologi i utbildning 74 Vikten av ett pedagogiskt syfte i undervisning 78 Avslutning 79

5 BARN- OCH VUXENPERSPEKTIV I DIGITALA AKTIVITETER 81 Lärarens syn på digital teknologi 82 Lärares barnsyn 87 Perspektivkrockar 89 Barns agens i digitala aktiviteter 92 Avslutning 95

6

STÖTTNING AV BARN I DIGITALA AKTIVITETER 97 Spänningen mellan stöttning och styrning 98 Olika typer av stöttning 98 Stöttande samspel 100 Stöttande samspel på två förskoleavdelningar 103 Direkt stöttande samspel i praktiken 107 Att utveckla undervisning med stöttande samspel som grund 114 Avslutning 116

7

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION I AKTIVITETER MED DIGITAL TEKNOLOGI 117 Språk och kommunikation i digitala aktiviteter 118 Dialogiska samtal kring digital teknologi 120 Gemensamt uppmärksamhetsfokus 121 Samsyn i perspektiv 125 Intersubjektivitet 127 Avsiktliga pauser 128 Avslutning 129

8

MJUKVARANS BETYDELSE FÖR SAMSPEL OCH LÄRANDE 131 Olika genrer av mjukvara 132 Mjukvarudesignens betydelse för interaktion och samspel 135 Problematiska aspekter med pedagogisk mjukvara 136 Att utvärdera mjukvaror 141 Ersättningspraktiker 143 Remediering 146 Avslutning 150

9

BARNS FÖRÄNDRADE LEK I EN DIGITAL TID 151 Att definiera lek 152 Digital lek – ett verktyg för lärande eller lek i sin egen rätt?

153 Dilemmat med lek och lärande 154 Blended play 157 Kritiska perspektiv på lek 158 Digital lek i förskolan 159 Avslutning 164 SLUTORD 165 DISKUSSIONSFRÅGOR FÖR YRKESVERKSAMMA 167 REFERENSER 168 INDEX 182

FÖRORD Den här boken handlar om barns aktiviteter med digitala teknologier, vilket är något som intresserar mig oerhört mycket. Intresset väcktes tidigt i mitt liv och jag har insett att många av mina barndomsminnen är kopplade till aktiviteter med olika typer av teknologi. Allt ifrån att titta på super 8-filmer projicerade på väggen i vårt heltäckningsmatteklädda 70-talsvardagsrum, att spela Game & Watch-spel, att spela in blandband från radioprogrammet Tracks och enkel programmering i programmeringsspråket Basic. Ett av mina starkaste minnen är dock från 1978 när min pappa kom hem med en videobandspelare. Tänk att kunna spela in en tecknad film från tv och se den om igen, hur många gånger som helst! Det kändes som att kunna upphäva alla regler för tid och rum. Vi 70-talsbarn var inte direkt bortskämda med tecknad film. Det förklarar troligtvis den fascination många av oss kände över Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Det innebar en hel timmes tecknad film i sträck, vilket var något som inte gick att uppleva på tv under resten av året. Med vår nya videobandspelare kunde vi nu spela in Kalle Anka och jag såg programmet så många gånger att jag fortfarande kan varenda replik utantill.

I julas satt jag tillsammans med mina egna barn och tittade på Kalle Anka. Jag ville ju att mina barn skulle känna samma fascination för detta tv-program som jag gjorde när jag var liten – det är ju alla nostalgiska föräldrars privilegium – men att säga att mina barns intresse var begränsat är något av en underdrift. Barnen sneglade mest ner på sina mobiler. Jag får konstatera att ritualen att titta på Kalle Anka på julafton inte blir lika viktig när man kan se vad man vill, när som helst och var som helst.

8

Digitala teknologier har på kort tid förändrat hur barn och ungdomar kommunicerar, interagerar och konsumerar medieinnehåll. Den teknologiska utvecklingen går snabbt och många upplever att de inte hinner hänga med i alla tekniska framsteg som görs. Detta kan upplevas som både spännande och skrämmande. Vuxengenerationens känslor inför framväxten av digital teknologi är ofta tätt sammankopplad med våra (vanligtvis romantiserade) föreställningar om vad som utgör en ”god barndom” – vilket inte sällan motsvaras av en bild av barn som leker ”fritt” utomhus, utan tillstymmelse till skärmar i närheten. Som jag kommer att diskutera i denna bok kan det dock konstateras att teknologi är något som har varit en framträdande aspekt av människors liv i flera tusen år och nya typer av teknologier har alltid framkallat starka reaktioner. Det är alltså inget nytt.

Det finns heller ingenting som tyder på att barns användning av digitala teknologier kommer att minska, snarare tvärtom. Bara under det senaste decenniet har digital teknologi blivit en självklar del av även de allra yngsta barnens vardag, alltså de barn som du möter i förskolan.

Detta är något som alla som arbetar i förskolan måste förhålla sig till.

Våra barn på förskolorna skapar just nu egna minnen av sin barndom som de sedan kommer att måla i ett nostalgiskt rosenskimmer. Även de kommer att berätta för sina barn om sina minnen – som då kanske kommer att handla om företeelser som YouTube, Minecraft och Pokémon Go! – och deras barn kommer att nicka artigt och snegla bort mot något annat, nytt och spännande som är relevant för denna specifika generation.

Malin Nilsen 9

Ps. Under tiden som jag har skrivit den här boken har jag erinrat mig en mängd andra barndomsminnen som inte direkt anknyter till teknologi. Förnimmelser av glittriga bokmärken, toviga lyckotroll, twistband, Barbieklänningar, Star Wars-samlarkort och smurfar. Doften av Play-Doh, luktsuddgummin och fuktigt slime på burk. Böcker som Ture Sventon i öknen, Mary Poppins, Häxorna, Den oändliga ­historien, Kitty-böcker och Fem-böcker. Dessa minnen, liksom mina minnen kopplade till teknologi, utgör drömlika fragment från en tid som känns mycket avlägsen idag. De hjälper mig dock att se nutida barns digitala aktiviteter utifrån ett barnperspektiv, något mycket betydelsefullt om man arbetar med barn. Ds.

10

KAPITEL 1

INLEDNING

11

Denna bok handlar om barn, lärare1 och digitala teknologier i förskolan. Här ges en fördjupad bild av forskning om barns användning av digitala teknologier och lärarens roll, samt barns perspektiv, agens, delaktighet och inflytande i digitala aktiviteter diskuteras. Boken handlar också om samspel, språk och kommunikation. Den är tänkt att belysa vad lärare behöver känna till i relation till digital teknologi, diskutera lärarens roll i digitala aktiviteter och hur lärare på bästa sätt kan stötta barn genom att inta ett barnperspektiv.

Boken riktar sig därför främst till dig som är förskollärarstudent, lärare eller rektor i förskolan och vill utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknologi på vetenskaplig grund men även till andra som intresserar sig för ämnet barn och digital teknologi. Syftet är att bidra med forskningsförankrad kunskap om barns användning av digital teknologi och hur lärare på bästa sätt kan stötta barn i aktiviteter med digital teknologi på sätt som stimulerar utveckling, lek och lärande. Fokus ligger på att främja ett dynamiskt och stöttande samspel mellan barn, lärare och teknologi, något som forskning har visat vara en betydelsefull aspekt såväl för lärande som för digital kompetens. Jag kommer huvudsakligen göra detta genom diskussion av vad som kan ses som ”de eviga frågorna” kring teknologi – snarare än att rikta in mig på vad som utgör de allra senaste trenderna när denna bok skrivs. I vissa kapitel illustreras specifika poänger med stöd av konkreta exempel där barn använder olika typer av digital teknologi, men syftet är alltid att diskutera en generell fråga – inte att diskutera de enskilda teknologierna.

Boken är därför inte tänkt att försöka behandla det allra senaste inom digital teknologi. Risken med att skriva en sådan bok är att den uppfattas som förlegad redan inom ett par år. Boken är inte heller 1

För enkelhetens skull kommer all förskolepersonal i fortsättningen av boken refereras till som lärare. Jag gör därmed ingen distinktion mellan olika yrkesgrupper och anställningsformer.

I läroplanen (Skolverket, 2018) specificeras de olika yrkesgruppernas ansvar när det gäller arbetet med digital teknologi, vilket utvecklas vidare i kapitel 2.

12

tänkt att försöka förhålla sig till framtidens teknik, vad det nu kommer att vara, eller försöka förutsäga vad barn kommer att behöva för kompetenser i sitt framtida yrkesliv. I denna bok tar jag ett helhetsgrepp på digital teknologi i förskolan och för en kritisk diskussion om hur du kan förhålla dig till dessa frågor i förskolans kontext och hur du kan stötta barnen i deras användning av digitala teknologier.

Mina resonemang tar sin huvudsakliga utgångspunkt i ett socio­ kulturellt (även kallat kulturhistoriskt) perspektiv där sociala, kulturella och historiska kontexter ses som centrala för människans utveckling och lärande, ett perspektiv som utvecklades av Lev Vygotskij (1978). Det teoretiska ramverket vilar även på ett anti-deterministiskt perspektiv på digital teknologi vilket företräds av bland annat sociologen Neil Selwyn (2011, 2016). Selwyn förespråkar vikten av att fokusera på vad som faktiskt händer när människor använder digitala teknologier i utbildningskontexter – vilket Selwyn kallar state-ofthe-actual. Det teoretiska ramverket i denna bok riktas alltså mot vad forskning har visat att människor gör med digital teknologi, i sociala, kulturella och historiska kontexter.

En kritisk diskussion om digital teknologi i förskolan Den som är kritisk, om än aldrig så nyanserat och försiktigt, riskerar att positioneras som en bakåtsträvande teknikmotståndare som kategoriskt är emot alla former av innovation. (Linderoth, 2016, s. 130)

Citatet ovan är hämtat från forskaren Jonas Linderoths bok Lärarens återkomst: från förvirring till upprättelse. Det är en bok som förvisso handlar om lärare i skolan men som innehåller ett kapitel om digitalisering som är lika intressant för förskolans del. Jag tror nämligen att 13

denna typ av generaliseringar har varit vanliga även i förskolans värld och jag har själv varit en av dem som tänkt på detta sätt: jag ansåg att de lärare som inte var direkt och odelat positiva till digitalisering av förskolan var reformfientliga och gammaldags. För att ge ett exempel kan jag berätta om när jag arbetade som förskollärare på en förskola i Göteborg. Både jag och mina kollegor var mycket intresserade av att arbeta med digitala teknologier. När vår avdelning fick låna fem plattor inom ett pilotprojekt blev jag mycket förtjust – kanske till och med mer än barnen. Jag tyckte att både plattorna och apparna var fantastiska och att det inte fanns någon egentlig gräns för vad man kunde göra med dessa nya typer av teknologier. En dag ute på gården hamnade jag i ett samtal med en lärare som arbetade där tillfälligt och jag fann mig själv föra en monolog om plattans förträfflighet och apparnas många användningsområden. Kollegan såg allt mer reserverad ut och till slut sade hon: ”Ja, men man kan ju inte byta ut allt i förskolan mot plattor!”. Jag kommer ihåg att jag tänkte ”Jo, men det kan man ju visst!” och sedan resonerade jag inombords att anledningen till att kollegan inte förstod min förtjusning över plattan måste vara att hon var teknikfientlig och reformfientlig.

Idag, med en forskarutbildning bakom mig där jag har läst många vetenskapliga artiklar och böcker om digital teknologi och efter att ha skrivit en doktorsavhandling om plattor och appar, har jag utvecklat ett betydligt mer nyanserat förhållningssätt till dessa frågor. Jag förstår att min kollega hade rätt i det hon sa, det stämmer ju att plattorna inte kan ersätta allt i förskolan, och jag har även accepterat det faktum att jag tidigare var något av en ”teknikoptimist”. Jag har insett att det inte är reformfientligt att föra en kritisk diskussion om digital teknologi i förskolan, det är snarare en nödvändighet för en kvalitetsmässig utbildning. Jag tror inte att det gagnar förskolan när lärare är antingen odelat positiva eller odelat negativa till användning av digital teknologi – polariseringar hindrar konstruktiva diskussioner och lärare behöver kunna se nyanser om de ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt 14

till digital teknologi och stötta barnen på bästa sätt. Jag har emellertid insett att det finns en risk att uppfattas som en bakåtsträvande teknikmotståndare när man efterlyser en kritisk diskussion, precis som Linderoth skriver. Det är jag verkligen inte, vilket förordet till denna bok torde skvallra om. Jag är av den åsikten att eftersom digital teknologi både utgör en viktig del av nutida barns liv och kultur, och med stor sannolikhet kommer att vara en viktig aspekt i deras framtida liv, utgör digital teknologi ett viktigt kunskapsområde som behöver ingå i förskolans utbildning. Jag argumenterar även för att undervisning med och om digital teknologi i förskolan ska genomföras på kvalitativa sätt och att förskolepersonal ska ges förutsättningar att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till digital teknologi. Det blir särskilt viktigt eftersom barns tillgång till och användning av digitala teknologier i hemmet är mycket ojämlik och skiljer sig åt beroende på socioekonomiska villkor. I förskolan kan alla barn, oavsett hemmiljö, få chans att delta i digitala aktiviteter där de får stöttning av utbildad personal.

Författarpresentation Jag som har skrivit denna bok är förskollärare, forskare och universitetslärare med ett stort intresse för barns användning av digital teknologi och deltagande i digitala mediekulturer, samt pedagogiska aspekter av arbete med digital teknologi. Boken baseras delvis på min doktorsavhandling i barn- och ungdomsvetenskap Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan (Nilsen, 2018). Innan jag skrev min avhandling arbetade jag som förskollärare i tolv år.

Tillsammans med kollegor använde jag många olika typer av digitala teknologier tillsammans med barnen och vårt mål var alltid att barnen skulle vara delaktiga och ha inflytande i aktiviteterna. Under en period verkade jag även som IKT-pedagog i mitt förskoleområde och mitt arbete gick då ut på att ge pedagogiskt stöd till förskolepersonal i arbetet 15

med digital teknologi. I skrivande stund arbetar jag som lektor i barnoch ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Där undervisar jag om digitala teknologier och mediekulturer samt språk och kommunikation på förskollärarprogrammet och på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Det är ett fantastiskt roligt arbete att få bidra till utbildningen av blivande lärare i förskola och fritidshem.

Bokens upplägg Denna bok består av nio kapitel, varav detta är det första. Kapitel 2 syftar till att ge läsaren en grund att stå på inför den fortsatta l­ äsningen och här introduceras flera för denna bok centrala begrepp. ­Kapitel 3 bidrar med en översikt av vad tidigare forskning om digitala ­teknologier i utbildningsmiljöer har visat. Här presenteras ­olika huvudspår inom forskningen och nya, kritiska perspektiv på digital teknologi, vilket kan ge en fördjupad bild av vilka forskningsfrågor som är intressanta för förskolans del. Kapitel 4 fokuserar på undervisning om digitala teknologier, hur lärare kan stötta barnen i digitala aktiviteter. Kapitel 5 handlar om barns och lärares perspektiv på digital teknologi och vad som kan hända när deras perspektiv krockar. Kapitel 6 handlar om hur lärare kan utöva stöttning av barn i aktiviteter med digital teknologi. I kapitel 7 följer en fördjupning kring vad forskning har visat när det gäller barns språk och kommunikation i anslutning till digitala teknologier och olika strategier för att skapa dialogiska samtal. I kapitel 8 behandlas mjukvaror och vad som är viktigt för lärare att känna till om mjukvarudesignens betydelse för lärande. Kapitel 9 handlar om digital lek och hur barns lek har förändrats i den digitala tidsåldern och boken avslutas därefter med ett kort slutord.

16

INDEX A AAP 51 adekvat digital kompetens. se digital kompetens agens 92 anti-determinism 64 appar. se mjukvara avsiktlig paus 129

digital teknik. se digital teknologi digital teknologi definition av 21 etymologi 22 historisk kontext 42 i förskola 27 i läroplanen 18 kommersiella intressen 77 kompetensutveckling 30 lärarens syn på 82 mediedebatter 31 polarisering i forskning 49 polarisering i förskolan 28 samhällelig kontext 25 socioekonomiska aspekter 62 som kunskapsområde 29 utbildningskontext 74

B Barnkonventionen 92 barns kultur 25 barns perspektiv 156 barnsyn 88 behavioristisk mjukvarudesign 138 blame the teacher 76 blended play 157 C classification 142 D deiktiskt språk 122 dialogiskt samtal 120 didaktisk dissonans 91 digitala medier. se digital teknologi digitala verktyg. se digital teknologi digital bok 134 digital immigrants 60 digital kompetens 20 digital natives 60

direkt stöttande samspel 100 drill-and-practice 132 dynabook 48

E educational technology 43 edutainment 133 effektforskning 49 ersättningspraktik 143 F feedbacksystem 137 framing 141

182

G gemensamt uppmärksamhetsfokus 121

problematiska aspekter 136 självrättande 138 social interaktion 135 språk 136 utvärdera 141 öppen 136

H hjärnforskning 53 hype 36 hårdvara 132

moralpanik 32 möjlighetsforskning 58

N neuromyter 54

I IKT. se digital teknologi intersubjektivitet 127

P perspektivkrock 89 populärkultur 162 programmerat lärande 45 programmering 47 prolepsis 34

K kausalitet 50 konfirmationsbias 66 korrelation 50 L lek

R radio 44 remediering 146 riskforskning 51 rörlig film 44

blended play 157 definition 152 digital 153 dilemma 154 kritiska perspektiv på 159

S samsyn i perspektiv 125 skolifiering 71 skollag 19 skärmtid 33 solutionism 78 state-of-the-actual 13 stöttning 98

logo 47 Lpfö 18 18 läroplan 18

M mediedebatt 31 mediepanik 31 mjukvara 132 analys av 142 behavioristisk 133 genre 132 matematik 136

direkt stöttande samspel 102 indirekt stöttande samspel 101 scaffolding 99 stöttande samspel 100 183

T teaching machine 45 techno-tales 61 teknikdeterminism 63 the visual education movement 44 transfereffekter 47 trial-and-error 138 tv 45

U undervisning 69 utbildning 69 V WHO 56

184

MALIN NILSEN

Digitala teknologier har på kort tid förändrat hur vi kommu­ nicerar, interagerar och konsumerar medieinnehåll. Den här boken ger forskningsförankrad kunskap om barns användning av digital teknologi och vad man som förskollärare behöver känna till för att genomföra undervisning som bidrar till barns utveckling, lek och lärande. Med konkreta exempel från för­ skolans vardag ligger fokus på att främja ett dynamiskt och stöttande samspel mellan barn, lärare och teknologi, vilket är en avgörande aspekt såväl för lärande som för digital kom­ petens. Ett avslutande kapitel handlar om digital lek och hur barns lek har förändrats i den digitala tidsåldern.

Barns digitala aktiviteter riktar sig i första hand till förskol­ lärarstudenter, förskollärare och rektorer i förskolan, men även till andra personer som är intresserade av forsknings­ baserad kunskap om barn och digitala teknologier.

BARNS DIGITALA AKTIVITETER

Alla barn i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla en adekvat digital kompetens och få möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.

Läroplanens nya skrivningar innebär att det blir nödvändigt för förskollärare att kunna stötta barnen i denna process genom att utveckla sin egen digitala kompetens. Men vad betyder egentligen adekvat digital kompetens och vad kan det innebära för förskolans del?

BARNS DIGITALA AKTIVITETER SAMSPEL MELLAN BARN, LÄRARE OCH DIGITALA TEKNOLOGIER I FÖRSKOLAN

Malin Nilsen är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göte­ borgs universitet och har även mångårig erfarenhet av arbete som förskollärare.

Best.nr 47-12771-9 Tryck.nr 47-12771-9

MALIN NILSEN