9789147126330

SOS SO-serien från Liber

SAMHÄLLE 7-9

Uriel Hedengren Ulla M. Andersson

SOS

SAMHÄLLSKUNSKAP

Ulla M. Andersson och Uriel Hedengren

LIBER

ISBN 978-91-47-12633-0 © 2019 fjärde uppl. Ulla Andersson, Uriel Hedengren och Liber AB : Anna Lindstam, Charlotte Eriksson : Birgitta Dahlkild : Martina Mälarstedt, Sanna Bilder : Johnny Dyrander, Jonny Hallberg (diagram) Thomas Karlsson (s. 111, 372) Typoform (s. 19)  : Johanna Hübinette (Tillämpa kunskaper) Redaktion (Sammanfattningar) : Lennart Rohdin, regeringens särskilde utredare av den nationella minoritetspolitiken (Sveriges nationella minoriteter) : Stig Söderlind, Liber kartor (s. 14, 302, 304, 309) : Adam Dahl Fjärde upplagan 1 : Exakta Print, Malmö : Livonia, Lettland 2019



Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

INNEHÅLL

Innehåll 1. VAD ÄR SAMHÄLLSKUNSKAP? 4 Vårt samhälle 4 Det gäller att vara källkritisk 7

INDIVIDER OCH GEMENSKAPER 9 2. SVERIGE DÅ OCH NU 10

Samhället förändras 11 Migration – människor flyttar mellan länder 17 Vi får fler demokratiska rättigheter 20

3. IMMIGRATION – INVANDRING TILL SVERIGE 30 Det är inte så lätt att flytta hit 31 Integration eller segregation? 36

4. LEVA TILLSAMANS 43

Vi behöver varandra 44 Vem vill jag vara? 48 En gemensam kultur i ett mångkulturellt samhälle 56

DEMOKRATISKA RÄTTIGHETER 65 5. DEMOKRATI OCH DIKTATUR 66

Ett samhälle kan styras på olika sätt 67 I en demokrati kan alla påverka beslut 75

6. SVERIGES NATIONELLA MINORITETER 85 Mänskliga rättigheter gäller alla 86 Samer 90 Sverigefinnar 94 Tornedalingar 96 Judar 98 Romer 100

LAG OCH RÄTT 107 7. SVERIGES LAGAR 108 Lagar och normer 109

8. BROTT OCH SÄKERHET I SAMHÄLLET 116 Rättssäkerhet 117 Andra typer av brott 122

9. RÄTTSSYSTEMET 130

Rättegången hålls i en domstol 132 Vad händer under en rättegång? 136

10. PÅFÖLJDER, KRIMINELLA OCH BROTTSOFFER 140 Straff eller påföljd? 141 Förebygga brott och stötta brottsoffer 146 Vilka begår brotten i Sverige? 150 Droger och brott 156

11. INFORMATIONSMÄNGDEN ÖKAR 166 Kolla på webben 167 Masskommunikation 172

12. VÅRA VANLIGASTE MEDIER 178

Tidningar – i tryck och på nätet 179 Ett stort utbud av ljud och rörliga bilder 187

13. HUR PÅVERKAS VI? 195

Medier påverkar normer 196

14. MEDIER ÄR VIKTIGA FÖR DEMOKRATIN 206 Medierna måste vara fria och oberoende 207 Vi surfar, gillar och skriver inlägg 213 Lagar som skyddar det fria ordet 218

BESLUTSFATTANDE OCH POLITISKA IDÉER 227 15. PARTI OCH IDEOLOGI 228

Vad är politik? 229 Våra grundlagar 232 Hur ska samhället se ut? 236 Andra politiska åskådningar 242 Från ideologi till parti 245

16. SÅ STYRS SVERIGE 256

Sveriges statsskick 257 Kommunen 258 Landstinget ansvarar för sjukvården 264 Riksdagen 266 Regeringen 274

17. EUROPEISKT OCH NORDISKT SAMARBETE 288 Europeiska unionen, EU 289 Samarbeten i Norden 302

SAMHÄLLSRESURSER OCH FÖRDELNING 313 18. ARBETSLIV 314

Arbete förr och nu 315 Lön och skatter 318 Vägen till ett arbete 322 Att vara utan jobb 328 Arbetsmarknaden 332 Förändringar på arbetsmarknaden 339

19. SAMHÄLLETS EKONOMI 347

Hushålla med begränsade resurser 348 Ekonomins kretslopp 354 Prissättning och betalningsmedel 359 Statens ekonomi och finanspolitik 366 Den digitala och globala ekonomin 374

20. VÄLFÄRD OCH TRYGGHET 383 En välfärd för alla 384 Den svenska välfärden 389

EN GLOBAL VÄRLD 403 21. GLOBALISERING 404

Globalisering på gott och ont 406

22. GLOBAL HANDEL 408

Import och export 409 Sveriges utrikeshandel 413 Global handel – bra eller dåligt? 417 Valuta- och finansmarknaden 421

23. VÄRLDSPOLITIKEN 430

HUr styrs världen? 431 Internationella organisationer 435

24. KRIG OCH FRED 442 Krig kan se olika ut 443 Säkerhetspolitik 447 Vapenindustri 450 Terrorism 452 Sveriges försvar 454 Arbete för fred 456 Läget i världen 464 Register 468 Bildförteckning 471

INNEHÅLL

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 165

1. Vad är samhällskunskap?

Samhällskunskap handlar om vårt samhälle. Det hör man på namnet. Kunskap om samhället. Tanken är att du genom att läsa samhällskunskap ska få en bättre uppfattning om vad ett samhälle egentligen är och hur det fungerar. Med hjälp av kunskaper i samhällskunskap kan du analysera och granska samhällsfrågor ur olika perspektiv och själv ta ställning och argumentera för din åsikt. På så sätt kan du vara med och påverka och förändra samhället.

Vårt samhälle Ordet samhälle kan ha lite olika betydelser. Ofta när vi pratar om samhälle menar vi ett land med alla människor som bor där. Samhället är allt det som människor har byggt – vägar, sjukhus, bostäder och skolor. Där ingår också alla samhällsfunktioner, som till exempel domstolar, polis och massmedier. Samhället består även av de lagar och regler som människor lever efter.

Alla ämnesområden har begrepp som är viktiga för ämnet. När du läser samhällskunskap finns det några grundläggande begrepp som du kommer att stöta på många gånger. Därför börjar vi med att undersöka vad dessa begrepp innebär.

Förändring Det som är lite speciellt med samhällskunskap är att innehållet ständigt förändras. Det beror förstås på att samhället hela tiden förändras. Vi får nya lagar, politiker och statschefer byts ut och ny teknik påverkar massmedierna och gör det lättare att handla, resa och arbeta över hela världen.

När man läser samhällskunskap måste man därför hela tiden titta på förändringar. Vad har förändrats, varför har det förändrats och vilka konsekvenser får förändringarna?

4

Demokrati Sverige är en demokrati. Det innebär att folket ska få vara med och bestämma. Genom fria och allmänna val är vi med och påverkar hur samhället ska se ut. Det kan vi göra på olika nivåer genom att välja representanter som ska fatta beslut åt oss.

På riksdagsnivå tas beslut som rör hela landet. I kommunen handlar besluten enbart om frågor som gäller de som bor där.

Men det går förstås att vara med och påverka på många andra sätt än att rösta.

Makt Ett viktigt begrepp i samhällskunskap är makt, det vill säga möjligheten att vara med och bestämma, att kunna påverka. Makt kan utövas av personer och grupper, men också av till exempel företag och stater. Hur mycket makt någon har beror på en rad olika saker. Det kan till exempel vara om du är rik eller fattig (ekonomi), man eller kvinna (kön), om du tillhör en folkgrupp som är i majoritet eller minoritet i samhället (etnicitet).

Skillnader i makt innebär att olika personer och grupper har olika stort inflytande. Det gör att inte alla har samma förutsättningar i samhället. Och det påverkar i sin tur hur en person ser på sig själv – vilken självbild han eller hon har.

Genom att ha goda kunskaper om hur samhället fungerar kan man öka sina möjligheter att påverka, det vill säga öka sin makt.

Politik Några som har makt är våra politiker. För att inte för mycket makt ska hamna hos några få, har vi i Sverige ett system där makten delas mellan riksdagen och regeringen. Riksdagen fattar beslut och regeringen genomför besluten, det vill säga styr Sverige.

I riksdagen sitter representanter för olika politiska partier. De har olika politiska idéer som de vill genomföra för att förändra samhället på det sätt som de tror är bäst.

5

Medier Om du och andra ska kunna påverka hur samhället förändras är det viktigt att ni får säga vad ni tycker och även kan ifrågasätta politiker och makthavare. I Sverige står det inskrivet i grundlagarna att vi har yttrandefrihet och tryckfrihet. Det innebär inte bara att privatpersoner får uttrycka sina åsikter, även olika medier som tidningar och tv skyddas av grundlagarna.

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att det finns oberoende medier som granskar olika delar av samhället och som sprider den informationen.

Det är också viktigt att medier är kritiska i sin rapportering, men det är minst lika viktigt att vi är kritiska till det vi läser, hör och ser i olika medier. Vi måste vara källkritiska. I slutet av det här kapitlet hittar du en checklista som är bra att plocka fram när du ska samla information från olika källor, både tryckta och på nätet.

Ekonomi Politiken är beroende av ekonomin. Ekonomi handlar om att skaffa och hushålla med resurser, oftast pengar. Staten och kommunerna får in pengar genom skatter. Sedan måste politikerna fatta beslut om hur dessa pengar ska användas.

Ibland liknar man ekonomin i samhället vid ett kretslopp där till exempel även företags vinster, anställdas löner, bankernas lån och hushållens sparande ingår.

Globalisering I inledningen av det här kapitlet läste du att samhället ständigt förändras.

En stor förändring som har skett de senaste femtio åren, är att världen har blivit mer global. Med det menas att makt, politik och andra viktiga områden inte bara handlar om situationen i enskilda länder, utan om hela världen. Politiker samarbetar för att lösa miljöproblem, massmedier når genom digitaliseringen hela världen och en ekonomisk kris i en del av världen påverkar många andra länder.

6

Det gäller att vara källkritisk Arbetet med källor Statens medieråd har sammanställt några frågor som vi bör besvara när vi läser, samlar in, tar ställning till och använder information från källor på nätet.

1. Vem?

• Vem eller vilka har gjort webbsidan?

Det står ofta allra längst ner på webbplatsens första sida.

• Är det en myndighet, organisation, ett företag eller en person du känner till sedan tidigare?

• Är det en expert som uttalar sig?

• Vilka andra webbplatser länkar man till – till kända och trovärdiga källor? Eller finns inga angivna källor alls?

Tips! Googla den som har skrivit texten. Ta reda på om hen har skrivit artiklar eller böcker i ämnet tidigare, använd till exempel libris.kb

2. Varför?

• • • •

Varför har den aktuella webbplatsen skapats? Är syftet att sprida information eller åsikter?

Vill man väcka debatt eller underhålla? Är någon ute efter att tjäna pengar?

3. Vad?

• Vilken typ av information finns på sidan?

• Är det fakta eller mest personliga åsikter?

• Verkar innehållet trovärdigt? Stämmer det med sådant du redan vet? Finns andra trovärdiga källor som bekräftar påståendet? Är dessa källor i sin tur oberoende av varandra eller delar de samma upphovsman?

4. När?

• När gjordes senaste inlägget eller uppdatering av sidan?

Ibland ändras förhållandena snabbt inom till exempel statistik.

• Fungerar länkarna fortfarande?

7

5. Hur?

• Hur ser sidan ut?

• Finns det kontaktuppgifter och ansvarig utgivare?

Tips! Tänk på att alltid göra din källkritiska bedömning efter innehållet, inte efter utseendet.

Källa: Statens medieråd

Arbeta med statistik

statistik = sifferuppgifter och slutsatser som baseras på sammanställningar av intervjuer eller annan data. När du granskar statistiska diagram och tabeller är det viktigt att ta reda på hur underlaget till faktauppgifterna ser ut och hur aktuell undersökningen är. Statistiska centralbyrån (SCB) har ansvaret för att presentera statistik i Sverige.

När den som studerar samhället – samhällsvetaren – vill ta reda på fakta om ett visst område kan hen göra en undersökning. Det kan handla om att bearbeta befintliga data, till exempel att ta reda på hur alkoholkonsumtionen har förändrats sedan 1900-talet eller hur trafiksäkerheten har förbättrats i samhället. Det kan också handla om att hämta in nya data genom interjuver, till exempel ta reda på hur sociala medier används i olika åldersgrupper. Det här brukar kallas för statistik, där data kan sammanställas i olika tabeller och diagram. Utifrån dessa kan samhällsvetaren dra en rad slutsatser.

Men precis som med andra källor gäller det att vara källkritisk även när du studerar statistik.

Hur data har sammanställts har betydelse för hur diagram och tabeller kommer att se ut. Försök att ta reda på hur undersökningen som ligger till grund för diagrammet är gjord. Ju fler som har undersökts eller svarat, desto trovärdigare är resultatet.

Data från olika länder kan var mer eller mindre fullständiga. Det beror på att vissa länder har dålig organisation för att samla in data. Men det kan också vara så att ett land av olika skäl rapporterar felaktiga siffror.

Statistik vill man gärna ha så aktuell som möjligt. I den här boken hittar du många diagram. Under varje diagram står en källa angiven. Du kan alltid söka efter den allra senaste uppdateringen på källans webbplats.

Tips! Tänk på att läsa av axlarna i diagrammet ordentligt. Det är lätt att ljuga med statistik genom att sätta värden på axlarna utefter hur man vill att statistiken ska uppfattas.

8

INDIVIDER OCH GEMENSKAPER Vem är jag? Vem vill jag vara? Hur kommer det sig att jag är den jag är? Du och jag är individer, men vi ingår också i olika gemenskaper.

Vi har möjlighet att påverka de grupper och gemenskaper som vi ingår i, men påverkas samtidigt som individer av de regler och värderingar som gäller i en grupp. Var jag bor rent geografiskt och vilka människor jag har omkring mig påverkar min identitet. Den tid jag lever i har också stor betydelse. Mycket har förändrats i Sverige de senaste 150 åren och det har faktiskt betydelse för vem jag är idag.

INDIVIDER OCH GEMENSKAPER Barn som växte upp på 50-talet levde i ett annat samhälle, än du gör idag.

Då fanns inga mobiltelefoner, inga dataspel eller social medier. Dessutom saknade kvinnor många av de rättigheter som vi tar som självklara idag.

2. Sverige då och nu För ungefär 150 år sedan var Sverige ett fattigt land. En stor del av svenskarna bodde på landsbygden och arbetade inom jordbruket. De flesta hade inte möjlighet att påverka hur samhället skulle se ut, eller vilka som skulle bestämma.

Idag arbetar inte så många av oss inom jordbruket. De allra flesta bor i, eller utanför en stad och arbetar med att utföra olika tjänster för andra.

Barnadödligheten är låg, vi är friskare och blir allt äldre. Vi har demokratiska rättigheter och samhället är mer jämställt mellan kvinnor och män än det var för 150 år sedan.

10

Sverige då och nu

Samhället förändras Sverige har förändrats från ett fattigt till ett välmående land.

Under 1800-talet var Sverige ett fattigt land, där en stor del av den vuxna befolkningen inte tjänade så mycket pengar. Sjukvården var inte utbyggd och många barn dog redan innan de ens blivit ett par år gamla. Det här gjorde att medellivslängden för svenskarna blev låg. För cirka 200 år sedan var medellivslängden i Sverige 39,5 år för män och 43,5 år för kvinnor.

När man pratar om medellivslängd menar man oftast den förväntade livslängden, det vill säga hur länge man räknar med att ett nyfött barn kommer att leva i genomsnitt.

Nu en bit in på 2000-talet är Sverige ett välmående land. Det kan vi bland annat se på Sveriges placering i FN:s lista Human Development Index, HDI. Där ligger vi på en 14:e plats. HDI är ett sätt att mäta ett lands välstånd. Då tittar man på värden för medellivslängd, läskunnighet, utbildning och levnadsstandard för människor i jordens alla länder.

Med levnadsstandard menar man ofta hur en person eller ett hushålls inkomster och ekonomi ser ut. Men det kan också handla om annat som påverkar hur bra man har det, som till exempel om man har tillgång till sjukvård och utbildning.

medellivslängd levnadsstandard urbanisering befolkningsfördelning befolkningstäthet kommunikationer

De som är äldre idag kan se många saker som har förändrats sedan de var barn.

Sverige då och nu

11

Vi blir äldre och bor i städer

Medellivslängd i Sverige År

Kvinnor

Män

1918

51,3 år

48 år

1960

74,9 år

71,2 år

1990

80,5 år

74,8 år

2018

84,3 år

80,8 år

Källa: SCB

Moderniseringen av Sverige har främst påverkat tre områden: • vi blir allt äldre och fler av våra små barn överlever, • alltfler har lämnat landsbygden och flyttat in till städerna, • den tekniska utvecklingen har gjort att vi reser mer, både längre och oftare.

Svenskarna blir äldre Medellivslängden i Sverige idag är över 84 år för kvinnor och mer än 80 år för män. Andelen äldre i samhället ökar, samtidigt som gruppen unga och medelålders som kan arbeta minskar. I Sverige föds inte tillräckligt många barn för att fylla på gruppen med unga. Det behövs fler som arbetar för att samhället ska kunna ge den vård och omsorg som små barn och de gamla i vårt land behöver. Genom invandringen från andra länder i världen får Sverige arbetskraft som vi behöver.

medelålder = tiden mellan ung och gammal, ungefär mellan 40–60 år.

Sveriges befolkningspyramid Med hjälp av en befolkningspyramid kan man se hur befolkningen är fördelad inom olika åldersgrupper, hur många människor det finns i en viss åldersgrupp. Man kan också se om det är någon skillnad på hur många män och kvinnor det finns i åldersgruppen.

Befolkningspyramid år 2018

Befolkningspyramid år 1900 Män

Ålder 100

Män

Kvinnor

200

100

90

90

80

80

70

70

60

60

50

50

40

40

30

30

20

20

10

10

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

0 0 Tusental

Kvinnor

100

0 300

Ålder

0 100

200

300

800

600

400

200

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

0 0 Tusental

200

400

600

Befolkningspyramiderna visar att det år 1900 fanns många fler unga, än gamla i Sverige. Just nu liknar Sveriges befolkningspyramid mer ett jämntjockt torn, än en pyramid. Det beror på att människor lever längre och att det föds färre barn i Sverige idag.

12

Sverige då och nu

800

Medellivslängden stiger i hela Europa medellivslängd = Medellivslängd är

Folk lever längre i nästan hela Europa, men i vissa länder föds det så få barn och man tar emot så få invandrare, att det blir en obalans. I dessa länder blir de som arbetar färre, samtidigt som allt fler behöver vård och omsorg.

med att ett nyfött barn kommer att leva i genomsnitt i till exempel ett land.

REF

LEKT

•

ERA

Varför är det viktigt att det finns många som kan arbeta i ett samhälle?

ett mått som visar hur länge man räknar

•

Medellivslängd i världen

Förväntad livslängd (år) 50,0–59,9 60,0–69,9 70,0–79,9 80,0–87,0 uppgift saknas

Kartan visar att medellivslängden i de olika länderna skiljer sig åt.

Det är fortfarande så att den är lägst i några av länderna i Afrika.

Medellivslängden är högre i västra och norra delen av Europa än den är i den östra delen. Fundera lite över vad det kan bero på?

Källa: United Nations (FN)

Sverige då och nu

13

Urbaniseringen – flytten in till städerna industrialisering = när industrier byggs

Industrialiseringen i Sverige tog fart under andra hälften 1800-talet.

Eftersom nya tekniska uppfinningar, till exempel traktorer, började användas i jordbruket minskade behovet av arbetskraft på landsbygden.

Därför flyttade alltfler människor från landet in till städerna där de kunde få jobb och där de trodde att livet skulle bli lättare. Så blev det inte. Istället fick de börja arbeta i slamriga, smutsiga fabriker. Där tvingades vuxna och barn till hårt arbete under långa dagar. Lönen var ofta mycket låg, särskilt för barn. Den här förändringen, då fler flyttar in till städerna kallas för urbanisering.

upp i ett land. Fler börjar arbeta i industrier och färre arbetar med jordbruk.

Industrier blir viktigare än jordbruk för landets ekonomi.

Den mörkare färgen i kartan visar var i Sverige det bor många människor. Hur skulle den här kartan förändras om den istället skulle visa befolkningsfördelningen i Sverige för 150 år sedan?

År 1800 bodde cirka 7 % av Sveriges befolkning i tätorter

Kiruna Kiruna

och 93 % bodde på landsbygden.

Gällivare Gällivare

År 1900 bodde nästan 32 % av befolkningen i tätorter och 69 % bodde på landsbygden.

Storuman Storuman

Skellefteå Skellefteå

och bara 13 % på landsbygden.

Källa: SCB

FAKTA

År 2015 bodde nästan 87 % av befolkningen i tätorter Luleå Luleå

Idag bor de flesta svenskar i, eller i närheten av, någon stad.

I städerna finns det bättre möjligheter att få jobb, en utInvånareper perkm km 22 Invånare (baseratpå påkommun) kommun) (baserat bildning och vård. Nackdelen är förstås att bostäderna i över 100 över 100 51 – 100 städerna är dyrare och att det är mycket trafik och trängsel.

51 – 100 21 – 50 21 – 50 Många tycker att tempot är för högt i storstäderna.

11 – 20 11 – 20

Umeå Umeå

Sundsvall Sundsvall

6 – 10 6 – 10 1–5 1–5 under 1 under 1

Söderhamn Söderhamn Falun Falun

Gävle Gävle Gävle Gävle

Karlstad Karlstad

Örebro Örebro

Norrköping Norrköping Linköping Linköping Jönköping Visby Borås Jönköping Visby Borås

Trollhättan Trollhättan Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg

Halmstad Halmstad Helsingborg Helsingborg Malmö

Växjö Växjö Kalmar Kalmar Karlskrona Kristianstad Karlskrona Kristianstad

Malmö

14

Stockholm Stockholm

Sverige då och nu

Vilka är orsakerna till att en liten lägenhet på ett rum och kök i centrala Stockholm kostar mer än en hel villa i en liten ort?

LEKT

•

ERA

Uppsala Uppsala Västerås Västerås

Kommungräns Kommungräns Data: SCB 2015 Data: SCB 2015

REF

Östersund Östersund

•

Befolkningsfördelningen i Sverige Den största delen av Sveriges befolkning bor i södra Sverige.

När man mäter hur många människor som bor i ett visst område, talar man om befolkningstäthet. Det är ett värde som visar hur många människor det bor i ett område i förhållande till hur stort området är. Man brukar ange befolkningstäthet i invånare per km2, kvadratkilometer.

Staden och landsbygden Det kan finnas olika skäl till varför man bor i en stor stad, i en mindre stad eller på landsbygden.

Många bor kvar där de har vuxit upp och där de känner sig hemma.

Andra flyttar på grund av arbete eller utbildning.

Ofta handlar det om livskvalitet. För någon är livskvalitet att kunna välja mellan många konserter och restauranger och för andra är det att ha närhet till havet eller kanske till ett skidspår.

Sverige då och nu

15

Kommunikationer – vi reser oftare och längre För 150 år sedan var det svårt att resa, det var något som bara de allra rikaste hade råd med. Vanligt folk fick åka häst och vagn eller helt enkelt gå till fots.

När järnvägarna började byggas mot slutet av 1800-talet, blev det lite lättare att ta sig från ett ställe till ett annat. Att järnvägsstationerna ofta byggdes mitt i centrum av städerna, underlättade resandet. Allt eftersom förbättrades kommunikationerna mellan Sveriges städer.

Idag pendlar många flera mil varje dag till sin arbetsplats. Många tusentals människor är på väg i rusningstrafiken i storstaden. Avgaser släpps ut från våra fordon, bullret ökar och fler vägar byggs. Det här påverkar vår miljö och oss människor. Det är en stor samhällsförändring.

För inte så länge sedan arbetade de allra flesta på den gård där de bodde, och reste varken särskilt ofta eller långt.

Idag gör flyg, tåg, bil, båt också att vi enkelt kan ta oss utomlands på semester eller besöka släktingar och vänner. Några beslutar sig för att arbeta eller studera utomlands ett par år. Runt 50 000 svenskar om året utvandrar från Sverige, men de flesta flyttar tillbaka hit efter en period.

De flesta som flyttar är mellan 20 och 40 år och det är fler män än kvinnor som flyttar. Några av de länder som var mest populära att flytta till 2018 var Danmark, Norge och Storbritannien.

FRAGOR PA TEXTEN 1. Vilka möjliga orsaker finns det till att medel-

livslängden i Sverige har ökat från ungefär 40 år till över 80 år sedan mitten av 1800-talet?

2. Hur har fördelningen mellan olika ålders-

grupper förändrats i Sverige från år 1900 till idag?

(Tips! Titta på befolkningspyramiderna.)

3. Vilka samhällsproblem kan uppstå om ande-

len äldre i samhället blir fler, samtidigt som kvinnorna föder allt färre barn?

16

Sverige då och nu

4. Ge exempel på hur den tekniska utveck-

lingen och industrialiseringen har förändrat samhället.

5. Vad betyder ordet urbanisering?

6. Varför reser fler svenskar oftare och längre

idag, än de gjorde för 150 år sedan?

Migration – människor flyttar mellan länder I alla tider har människor lämnat sin hembygd och flyttat någon annanstans. När människor flyttar till eller från ett land kallas det migration.

Orsakerna till migration kan vara många: krig, förföljelse och klimatförändringar, men också att människor söker ett bättre liv eller kanske längtar efter äventyr och förändring.

migration emigration immigration homogen etniskt blandat

Då flyttade många från Sverige År 1850 bodde det 3,5 miljoner människor i Sverige. Under de följande 100 åren utvandrade cirka en tredjedel av svenskarna. Vissa flyttade till Danmark och norra Tyskland, där det fanns fler och bättre jobb än i Sverige. Men de allra flesta flyttade till Nordamerika, trots att resan var lång och båtbiljetten kostade mycket pengar.

En orsak till utflyttningen från Sverige var att skördarna vid den här tiden slog fel. Därför blev det svårt att få fram mat till alla. Det här gjorde att folk i Sverige svalt. En annan orsak var att man ville komma ifrån den svenska kyrkans religiösa förföljelse. Fram till 1858 var det inte tillåtet att utöva andra religioner än kristendomen i Sverige. Dessutom hade många hört att Amerika var ett friare land, utan de klasskillnader som då fanns i Sverige. Det var förstås också en del unga som var intresserade av att få vara med om ett äventyr, som till exempel att leta efter guld.

migration = när människor flyttar mellan olika länder och platser på jorden. Emigration betyder utvandring.

Immigration betyder invandring.

Filmen Utvandrarna bygger på romanen med samma namn av Vilhelm Moberg. Den handlar om några svenskar som lämnar fattigdomen i Sverige för att resa till Amerika i mitten av 1800-talet.

Sverige då och nu

17

Invandring till Sverige genom tiderna Immigration till Sverige är inte något nytt, folk har kommit hit sedan åtminstone 900 år tillbaka.

1100-talet. Tyskar som tillhörde handelsorganisationen Hansan kom till Sverige. Tyskarna påverkade hur våra städer byggdes med torg, kyrkor och murar. Det tyska språket påverkade svenskan och gav oss många tyska lånord.

1970-talet. På 1970-talet reglerades invandringen.

Människor fick bara komma hit om de ordnat arbete i Sverige innan de kom. Då var det arbetslöshet och brist på jobb i Sverige, därför behövde svenska företag inte längre leta efter arbetskraft utomlands. Undantag var människor från Norden, flyktingar och familjer som ville återförenas i Sverige. Antalet invandrare som kom från länder utanför Norden minskade, men de nordiska invandrarna

1500- och 1600-talen. Resande, som förr kallades

blev fler.

tattare, började komma. Finländare slog sig ned i

1980-talet. Flyktingar sökte skydd i Sverige. De

Mälardalen eller i den svenska urskogen i det som nu kallas finnmarkerna. De som röjde mark och odlade framför allt råg, slapp att betala skatt i Sverige.

Många holländare erbjöds jobb i Sverige. Svenskarna behövde hjälp med att planera och bygga kanalerna i till exempel Göteborg.

Slutet av 1600-talet. Vallonerna från gränsen mellan Nordfrankrike och Belgien var duktiga på att

Syrien, Iran och Irak. Från Turkiet och Irak flydde människor ur den kurdiska folkgruppen, förföljda av ländernas regeringar. Antalet flyktingar ökade också från Eritrea och Somalia i östra Afrika och från Kosovo.

1990-talet. Under denna tid föll Jugoslavien samman och delades upp i mindre självständiga stater.

FAKTA

arbeta med järn och lärde ut det till svenskarna.

kom från arabländer som till exempel Libanon,

Många människor tvingades med våld att fly ifrån

1700-talet. Judar kom och fick syssla med hantverk

sina hemtrakter. Samtidigt ökade antalet flyktingar

och handel, men bara i Göteborg, Karlskrona, Norrkö-

från Somalia.

ping och Stockholm. Franska konstnärer, filosofer och

2000–2007. Ett par år in på 2000-talet minskade

lärda kom hit, och många franska lånord påverkade det svenska språket. Skottar flyttade hit och startade företag. Romer kom till Sverige från Rumänien via Ryssland.

antalet asylsökande när EU införde strängare krav

och för att det blivit bättre i länder som människor flytt från. Under denna period kom de flesta asylsökande från Ryssland, Serbien och Montenegro,

1939–1945. Under andra världskriget sökte sig

Irak, Turkiet och Iran.

nästan 200 000 flyktingar till Sverige. De kom från

2010–2017. Antalet asylsökande var 2010 cirka

våra nordiska grannländer men även från Tyskland, Estland, Lettland och Litauen. En del återvände hem efter kriget, men ganska många stannade kvar i Sverige.

32 000, de flesta från Serbien och Somalia. 2015 sökte sig 162 877 flyktingar hit, de flesta från

Syrien och Afghanistan. Det är ungefär lika många

som bodde i Uppsala samma år. Efter det infördes

1950–60-talen. Många kom till Sverige för att arbeta.

kontroller som gjorde det svårare för människor

Sverige behövde arbetskraft till industrierna efter

att komma hit. Därför kom cirka 29 000 år 2016

världskrigets slut. Många kom hit från Norge, Danmark

och ännu färre, runt 20 000 personer 2017, de

och Finland, men också från gamla Jugoslavien, Italien,

flesta från Eritrea och Syrien.

Grekland och Turkiet. När Sovjetunionen ockuperade Ungern 1956, flydde många ungrare till Sverige.

18

Sverige då och nu

Nu flyttar många till Sverige I början av 1900-talet var Sverige ett land med en ganska homogen befolkning. Vid sidan av samer, judar och romer så hade de flesta i Sverige ungefär samma kulturella bakgrund och de allra flesta var medlemmar av den kristna kyrkan.

Under senare delen av 1900-talet sökte sig alltfler invandrare och flyktingar hit och befolkningen i Sverige blev mer etniskt blandad.

Befolkningen ökade från 7 miljoner 1950 till över 10 miljoner idag.

Till största delen beror befolkningsökningen på invandringen. Sverige har blivit mer mångkulturellt där mat, musik och traditioner från hela världen finns i vår vardag.

homogen = enhetlig, oblandad

etnisk = som tillhör en speciell folkgrupp eller nationalitet

Antalet personer i Sverige 12 000 000

10 000 000

8 000 000

6 000 000

4 000 000

2 000 000

24

13

20

02

20

91

20

80

19

69

19

58

19

47

19

36

19

25

19

14

19

03

19

92

19

81

17

70

17

59

17

48

18

37

18

26

18

15

18

04

18

93

18

82

17

71

17

60

17

17

17

49

0

Källa: SCB

År

FRAGOR PA TEXTEN 1. Vart utvandrade de flesta svenskar under andra

hälften av 1800-talet?

2. Varför valde eller tvingades många att flytta

från Sverige?

3. Vilken är den största anledningen till att

befolkningen har ökat i Sverige sedan 1950-talet?

4. Först på 1970-talet infördes regler som gjorde

det svårare för människor att flytta till Sverige.

Varför infördes dessa regler inte tidigare?

5. Jämför svenskarnas utvandring till Nord-

amerika på 1800-talet och invandringen av andra folkgrupper till Sverige i nutid.

På vilket sätt liknar de varandra?

Sverige då och nu

19

Vi får fler demokratiska rättigheter demokratiska rättigheter allmän och lika rösträtt jämlikt samhälle jämställdhet sekulariserad religionsfrihet mänskliga rättigheter barnkonventionen

demokratiska rättigheter = olika rättigheter som hör till en demokrati, t.ex. religionsfrihet och rösträtt.

Jämlikt samhälle = ett samhälle där alla har samma rättigheter och samma värde.

Nuförtiden tycker vi att våra demokratiska rättigheter är självklara.

Det såg helt annorlunda ut i Sverige på 1850-talet.

För 150 år sedan hade endast en liten del av befolkningen möjlighet att påverka hur Sverige styrdes. Makten låg i händerna på ett fåtal. Rätten att rösta i politiska val berodde på hur mycket pengar man tjänade. Alla röster var inte heller lika mycket värda. Den som hade stora inkomster och betalade mycket i skatt hade också fler röster. Det var ett ojämlikt samhälle med stora klasskillnader.

Nuförtiden har vi många fler demokratiska rättigheter. Vårt samhälle har blivit mer jämlikt. I våra viktigaste lagar, grundlagarna, står det att Sverige ska vara en demokrati där folket ska få vara med och bestämma.

Där står även att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Det innebär bland annat att alla människor i Sverige har samma värde och ska behandlas lika oavsett kön och inkomst. Alla har också rätt till utbildning och sjukvård. Du kommer att få läsa mer om demokrati och mänskliga rättigheter längre fram.

Jämställdhet – samma rättigheter för kvinnor och män

kvinnorörelse = föreningar och organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter.

jämställdhet = att män och kvinnor har samma rättigheter.

20

Sverige då och nu

För 150 år sedan var samhället inte heller jämställt mellan könen. Ett exempel på det är att de flesta kvinnor saknade rösträtt. De kvinnor som kunde bestämma mest över sina liv var änkor och ogifta kvinnor. Men så fort en kvinna gifte sig, bestämde hennes man över henne.

Under 1800-talets senare del började många kvinnor att protestera. De samlades i något man brukar kalla för en kvinnorörelse. Kvinnorörelsen såg till att det infördes många rättigheter för kvinnor. Men det var först år 1921 som allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Det innebar att alla män och kvinnor över 21 år äntligen fick möjlighet att rösta i politiska val. Idag får man rösta när man har fyllt 18 år.

Fortfarande inte riktigt jämställt Även om Sverige idag räknas som ett av världens mest jämställda länder, finns det fortfarande mycket som kan förbättras. År 2017 tog till exempel bara 27 procent av de svenska männen ut föräldraledighet, jämfört med

Kampen för kvinnors rösträtt pågick i många år, tills riksdagen röstade igenom förslaget 1918.

Bilden visar ett demonstrationståg för kvinnlig rösträtt samma år. Kvinnan som tittar rakt in i kameran är Frigga Carlberg från Göteborg, en av landets mest drivande i frågan. Själv hann hon bara rösta en enda gång innan hon gick bort 1925.

73 procent av kvinnorna. Kvinnorna är fortfarande de som tar störst ansvar för vård av sjuka barn. Det är också en större del av kvinnorna som arbetar deltid, särskilt i familjer med små barn.

Ju fler kvinnor som arbetar inom ett yrke, desto lägre lön har yrkesgruppen. Dessutom har kvinnor i genomsnitt lägre lön än män, även inom samma yrkesgrupp. Det visar att det inte bara är lönen som styr vårt val av yrke. Samhällets normer och förväntningar på hur vi ska agera utifrån olika kön, våra könsroller, har också betydelse. Även om samhället förändras arbetar fortfarande inte så många män som förskollärare och sjuksköterskor. På motsvarande sätt finns det färre kvinnliga rörmokare och militärer.

1870 Kvinnor får ta studentexamen 1873 Universiteten öppnas för kvinnor 1921 Kvinnlig rösträtt införs 1927 Läroverk, som motsvarade gymnasieskola, öppnas för flickor.

1948 Allmänt barnbidrag införs 1958 Kvinnor kan utbilda sig till präst och polis

FAKTA

Viktiga årtal i vår jämställdhetshistoria

Affischen kallar till ett möte som anordnades 1916 av Landsorganisationen för kvinnans politiska rösträtt.

1960-talet P-piller börjar skrivas ut 1970-talet Daghem införs och fler kvinnor börjar arbeta utanför hemmet 1983 Alla yrken blir tillgängliga för kvinnor, även i Försvaret

Sverige då och nu

21

Religionsfrihet sekularisering = när religionen blir allt mindre viktig i samhället.

religionsfrihet = rätt att få utöva den religion som man själv vill.

Sedan 1995 ingår Europakonventionen i svensk lag.

FAKTA

Europakonventionen

Idag betraktas Sverige som ett av världens mest sekulariserade länder, där religionen är en privatsak som inte tvingas på medborgarna.

Men för 150 år sedan hade kyrkan mycket stor makt över människors liv. Fram till 1858 var det inte tillåtet att utöva andra religioner än kristendomen i Sverige. De som predikade utan att vara präst kunde få böter, fängelse eller utvisas ur landet om de trotsade förbudet.

För nästan 70 år sedan infördes religionsfrihet i vårt land, och idag räknas rätten att utöva sin religion som en mänsklig rättighet. Rätten är sedan 1995 inskriven i vår grundlag.

Religionsfrihet står inskriven i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Där står att varje person har rätt att utöva sin religion, vilken den än är. Man ska kunna fira gudstjänst, delta i undervisning, traditioner och ritualer som ingår i religionen.

Europakonventionen är en överenskommelse mellan Europas länder, förutom Vitryssland.

I den fastslås allas rätt till religionsfrihet, yttrandefrihet och föreningsfrihet. Det finns också förbud mot diskriminering. Om ett land bryter mot reglerna tas fallet upp i en speciell domstol, Europadomstolen.

Förr var de kristna gudstjänsterna välbesökta. Inga andra religioner var tillåtna i Sverige.

22

Sverige då och nu

Mänskliga rättigheter i Sverige När man pratar om mänskliga rättigheter menar man rättigheter som alla människor bör ha. Det är till exempel rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. FN (Förenta Nationerna) har en förklaring om vilka de mänskliga rättigheterna är och vad de innebär. Många länder har skrivit under ett avtal där det står att de ska se till att rättigheterna följs.

Rösträtt, jämställdhet och religionsfrihet, som du precis har läst om, handlar om mänskliga rättigheter. Det här kommer du att få läsa ännu mer om längre fram.

FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 Några exempel på mänskliga rättigheter som de flesta av världens länder har lovat att följa: Artikel 3: ”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.”

Artikel 4: ”Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.”

Artikel 5: ”Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.”

Artikel 9: ”Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.”

Artikel 19: ”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa

FAKTA

åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Idag finns en mångfald av olika religioner i Sverige.

Sverige då och nu

23

Så här såg ungdomar ut när de hängde tillsammans på 50-talet.

Tycker du att det finns något i bilden som påminner om hur ungdomar är idag?

Ungdomar och barns rättigheter Sedan 1950-talet började man dela in befolkningen i fyra åldersgrupper: barn, ungdomar, vuxna och äldre. Tidigare gick man från att vara barn direkt till att räknas som vuxen. Därför fanns ingen ungdomskultur. Den växte fram efter andra världskriget då ungdomarna var många och kunde lockas att köpa LP-skivor, kläder och ungdomstidningar. Idag riktar sig mycket av reklamen till ungdomar.

Barnkonventionen konvention = ett avtal eller överenskommelse mellan minst två parter, ofta fler.

Konvention betyder samma sak som avtal.

24

Sverige då och nu

Barnkonventionen är ett internationellt avtal där det står att barn ska ha egna rättigheter. Barn ska inte vara föräldrars eller andra vuxnas ägodelar, som de kan göra vad de vill med.

Barnkonventionen är en av Förenta Nationernas, FN:s, överenskommelser och består av 54 olika punkter, eller artiklar som det också kallas.

De kan sammanfattas i följande fyra grundregler: 1) 2) 3) 4)

Viktiga årtal i utvecklingen för barns rättigheter i Sverige

Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Vuxna ska ta hänsyn till barnets bästa vid alla beslut som rör barn.

Alla barn har rätt till liv och utveckling.

Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

1882 Allmän skolplikt för barn införs 1919 Rädda Barnen bildas 1937 Sjuårig obligatorisk folkskola införs 1958 Aga i skolan förbjuds

Inom FN finns det många internationella konventioner, eller avtal, som handlar om skydd av olika slag. De länder som är medlemmar i FN kan välja att skriva under avtalen och lovar då att följa det som står i dem.

Barnkonventionen är underskriven av 196 av FN:s medlemsstater och Sverige var en av de första att skriva under den. Två länder har inte gjort det; USA och Somalia. Numera är barnkonventionen en del av den svenska lagen.

1962 Nioårig grundskola införs 1971 Barnens rätt i samhället, BRIS, bildas efter ett uppmärksammat misshandelsfall av en treårig flicka.

1979 Barnaga förbjuds i Sverige, som det första landet i världen 1980 Barnens Hjälptelefon

FRAGOR PA TEXTEN

startar 1989 FN:s konvention om

1. Ge exempel på hur samhället tidigare inte var särskilt jämlikt.

barnets rättigheter antas 1993 Den svenska statliga

2. Ge exempel på hur samhället tidigare inte var särskilt jämställt.

myndigheten Barnombudsmannen, BO, bildas. Den

3. Kan man säga att kvinnor och män i Sverige är jämställda, idag?

4. Vilken av händelserna i jämställdhetshistorien (se rutan med

årtal) tror du har betytt mest för jämställdheten i Sverige?

arbetar för barn och ungas

FAKTA

Motivera ditt svar.

rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter.

5. Vad menar man när man säger att samhället i Sverige idag är

väldigt sekulariserat?

6. Hur hade världen sett ut, utan de mänskliga rättigheterna tror

du? Vad har de mänskliga rättigheterna betytt för dig och mig?

7. Ungdomskultur, vad är det för något? Eftersom du tillhör ål-

dersgruppen ungdomar kan du säkert ge bra exempel på dagens ungdomskultur. Vad tycker ungdomar är viktigt idag? Vad kännetecknar din åldersgrupp?

Sverige då och nu

25

SAMMANFATTNING 26

Sverige då och nu

SAMM ANFATTNING Samhället förändras I Sverige har mycket förändrats de senaste 150 åren. För 150 år sedan var Sverige ett fattigt land. Levnadsstandarden var lägre än idag. Det beror på att bostäder, mat, löner och sjukvård var sämre.

Medellivslängden var låg. Det betyder att människor inte blev lika gamla som de blir idag. De flesta bodde på landsbygden och arbetade med jordbruk. Nu bor de flesta i städer. Det kallas urbanisering när många i ett land flyttar från landsbygden in till städerna.

Befolkningstäthet visar hur många människor som bor i ett område i förhållande till hur stort området är. Idag bor de flesta nära städer. Där är befolkningstätheten hög.

Befolkningsfördelning beskriver hur människor är fördelade, det vill säga utspridda, i landet. Det kan även handla om hur befolkningen är fördelad på olika åldersgrupper. För 150 år sedan fanns det fler unga och färre gamla i Sverige jämfört med idag.

Det var svårt att resa förr i tiden. Vanligt folk fick gå eller åka häst och vagn. Under industrialiseringen blev kommunikationerna bättre. Idag kan vi lätt åka långt med bil, tåg eller flyg. Det gör livet lättare för oss, men det är inte alltid bra för miljön.

Migration – människor flyttar mellan länder När människor flyttar till eller från ett land kallas det migration.

Emigration är utvandring. Under 1800-talet emigrerade många från Sverige. De flesta flyttade till Nordamerika. Idag är det fler som immigrerar till Sverige. Immigration betyder invandring.

Nu bor det människor från många olika länder i Sverige, det har blivit mer etniskt blandat. Förr var befolkningen mer homogen, inte lika blandad. Vi har fått ett mer mångkulturellt samhälle. Förr flyttade många för att få ett bättre liv. Så är det även nu.

Vi får fler demokratiska rättigheter Idag har vi fler demokratiska rättigheter. Det är olika rättigheter som hör till en demokrati, till exempel religionsfrihet och rösträtt. Förr fick inte alla rösta och allas röster var inte lika mycket värda. Idag har vi allmän

Sverige har också blivit ett mer jämställt land. Jämställdhet är när män och kvinnor har samma rättigheter och behandlas lika. Sverige räknas som ett av världens mest jämställda länder, men det är mycket som kan bli bättre. Kvinnor har fortfarande ofta lägre lön än män.

För 150 år sedan hade kyrkan stor makt i samhället. Idag räknas Sverige som ett av världens mest sekulariserade länder och vi har religionsfrihet. Sekularisering är när religionen blir allt mindre viktig i samhället. Religionsfrihet betyder att man får utöva den religion man själv vill. Religionsfrihet finns med i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Det är rättigheter som alla människor bör ha. Det är till exempel rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

Barnkonventionen handlar om barns och ungdomars rättigheter. Det är ett avtal som många länder har skrivit under.

Från ett fattigt till ett rikt land Då (ca 1850) Fattigt land Jordbruk Landsbygd ca 90%

Nu Rikt land Industri Städer/tätorter ca 90%

Ca 41 år

Ca 80 år

Ojämlikt

Mer jämlikt

Vissa fick rösta Utvandring Homogen Stark kyrka Kristet

Allmän och lika rösträtt Invandring Blandad Sekulariserat Religionsfrihet

Kr

SAMMANFATTNING

och lika rösträtt. Det betyder att alla svenska medborgare över 18 år får rösta. Vi har fått ett mer jämlikt samhälle där alla har samma rättigheter och samma värde.

Sverige då och nu

27

TILLÄMPA KUNSKAPE 28

Sverige då och nu

TILL Ä MPA KUNSKAPER !

Levnadsstandard 1. Följande punkter är några av de saker som påverkar vår levnads-

standard. Välj ut de två du tycker är viktigast och förklara varför.

• ekonomi • sjukvård • utbildning • bostad • teknik

Samhället förändras 2. Du har läst om hur vårt samhälle har förändrats genom

bland annat:

• urbanisering • befolkningsökning • migration • fler demokratiska rättigheter. a. Vilken av förändringarna tror du har störst påverkan på hur du

lever idag? b. Vilken av förändringarna tror du har förändrat samhället mest? c. På vilket sätt hänger dessa förändringar ihop? Är det någon som

hade kunnat ske utan de andra?

”Det var bättre förr” 3. Ibland hör man uttrycket ”det var bättre förr”, det vill säga man

tycker att samhällsutvecklingen har gått åt fel håll och att saker och ting var bättre förr tiden.

Titta på figuren på s. 27 a. Vad kan du se som var ”bättre förr”? Motivera ditt svar. b. Vad kan du se som har förbättrats från 1850 och idag? c. Vad tror du man menar/saknar när man använder uttrycket ”det

var bättre förr”?

Befolkningsökning i olika områden 4. Diagrammet visar förväntad befolk-

ningsökning i olika typer av områden. a. I vilka områden tror man att

befolkningen kommer att öka mest? b. I vilka områden tror man att befolkningen kommer att minska mest? c. Vilka konsekvenser kan detta leda till? d. Vad kan man göra för att motverka den här utvecklingen, tycker du?

Förväntad befolkningsökning i olika typer av områden 140 120 100 80 60 40 20 0 1973

1983

1993

Storstäder

2003

2013

Större städer

Glesbygdskommuner

2023

2033

2043

2053

2043

2053

Förortskommuner

Övriga kommuner

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Planera för framtiden 5. Du är VD för det statliga företaget Bygg för ett levande Sverige.

Det är ett företag vars uppgift är att det finns bra boende för svenskar runt om i landet. Du har fått ny statistik som du analyserar tillsammans med dina anställda.

Diagrammet visar hur stor andel personer 65 år eller äldre i procent av befolkningen som bor i olika områden.

Andel personer 65 år eller äldre i procent av befolkningen 35 30 25

a. Vilka problem/utmaningar

20

kan ni se i diagrammet?

15

b. Vad får det för konsekvenser

för ert bostadsbyggande? c. Vilka andra branscher tror ni att ni kommer behöva samarbeta med i framtiden?

10 5 0 1973

1983

1993

Storstäder

2003

2013

Större städer

Glesbygdskommuner

2023

2033

Förortskommuner

Övriga kommuner

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Sverige då och nu

29

INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

3. Immigration – invandring till Sverige Att lämna sitt land kan innebära något nytt, fyllt av förväntningar. Men det kan också innebära sorg, förtvivlan och hemlängtan. Särskilt för den som har flytt ifrån krig, fattigdom, svält eller politisk och religiös förföljelse.

Alla som flyttar till Sverige är inte flyktingar. Många väljer att flytta hit av helt andra skäl: de har fått ett nytt jobb, hittat en partner eller kommer hit för att studera. Gemensamt för både flyktingar och andra invandrare är att alla behöver komma in det svenska samhället – integrationen måste fungera.

30

Immigration – invandring till Sverige

REF

LEKT

•

ERA

Vad tror du är viktigt för att det ska gå bra när man kommer till ett nytt land?

•

Det är inte så lätt att flytta hit Vi som bor i Sverige kan vara ganska överens om att det är tryggt att bo i vårt land. Här har det inte varit krig på mycket länge och vi lider inte av matbrist och råkar inte ut för naturkatastrofer så ofta.

Tyvärr är det inte så överallt i världen.

Flykting är den som måste fly från sitt hemland och söka skydd i ett annat land. Orsaken till flykten kan vara krig, miljökatastrof eller förföljelse.

Två saker styr hur vi ska ta hand om dem som kommer som flyktingar till Sverige. Den ena är FN:s flyktingkonvention och den andra är särskilda regler inom Europeiska Unionen (EU).

Invandrare är den som av olika skäl kommer från ett annat land och bosätter sig i Sverige. Alla invandrare är inte flyktingar. Det finns också de som frivilligt lämnar sitt hemland och söker sig till Sverige, kanske för att arbeta eller studera.

Alla måste ha tillstånd för att få stanna. Det är lättast att få tillstånd om man är medborgare i ett annat EU-land. Nordiska medborgare behöver inget tillstånd.

flykting invandrare FN:s flyktingkonvention asyl permanent uppehållstillstånd tillfälligt uppehållstillstånd Migrationsverket ensamkommande barn och ungdomar kvotflyktingar

Flyktingar kan få asyl De flesta flyktingar som kommer till Sverige måste söka asyl. Asyl betyder att få skydd i ett annat land än sitt eget.

Sverige har, liksom fler än 150 andra länder, skrivit på Förenta Nationernas (FN:s) flyktingkonvention. Det betyder att Sverige, liksom en rad andra länder, lovar att ge människor som är flyktingar asyl om de behöver skydd.

asyl = den som får asyl kan stanna och bosätta sig i Sverige.

En person som hotas av förföljelse för att han eller hon tillhör en särskild folkgrupp eller samhällsgrupp eller har en särskild politisk eller religiös tro kan få asyl. Det kan också personer som hotas av tortyr eller dödsstraff, behöver skydd från krig eller naturkatastrofer, blir förföljda på grund av sin homosexualitet eller har en livshotande sjukdom.

Immigration – invandring till Sverige

31

I väntan på asyl Migrationsverket = en myndighet som hjälper asylsökande med bostad medan de väntar på att få veta om de får stanna i Sverige eller inte. De som inte får stanna, får hjälp av Migrationsverket att åka tillbaka till sitt hemland.

Väntan på flyktingförläggningen kan bli lång. Ibland har familjerna varit på flykt så länge att barnen inte minns så mycket av sitt hemland. Vissa barn har redan börjat i svensk skola, lärt sig språket och fått vänner när deras familj får ett beslut om att flytta.

Det är Migrationsverket som avgör om en person kan få stanna eller inte i Sverige. Alla flyktingens papper undersöks noga, och personalen på Migrationsverket tar reda på situationen i det land som flyktingen kommer ifrån. De måste också intervjua flyktingen för att få reda på orsakerna till varför han eller hon vill stanna i Sverige.

Under väntetiden får flyktingen bo hos släktingar eller på en av Migrationsverkets flyktingförläggningar. Den som har egna pengar får betala för att bo där, medan andra kan få ett bidrag.

1.2.3 Foto från flyktingförläggning eller kanske ännu hellre bild med koppling till Migrationsverket.

FAKTA

Tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd

Asyl kallas också permanent uppehållstillstånd (PUT) och innebär att personen får arbeta och bo i Sverige utan tidsbegränsning.

Flyktingar kan få tillfälligt uppehållstillstånd. Då får de stanna i Sverige

tills det har lugnat ned sig i det land de har flytt ifrån. Många på flykt från

Syrien har de senaste åren fått tillfälligt uppehållstillstånd. Det är vanligt att tillståndet gäller i 2–3 år. Efter den tiden kan man ansöka om nya tillstånd beroende på hur det ser ut i det land man har flytt ifrån. Kan man visa att man kan försörja sig själv här i Sverige ökar chanserna att få ett förnyat uppehållstillstånd.

Det här kan låta som tydliga regler, men reglerna är svåra att följa. Hur kan man till exempel veta när det är tillräckligt lugnt för att vara säkert i ett land?

32

Immigration – invandring till Sverige

Ensamkommande barn och ungdomar ”Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med en förälder eller annan person.”

Ur FN:s Barnkonvention, artikel 22.

När ensamma barn kommer till Sverige lägger Migrationsverket ner mycket tid och kraft för att hitta deras föräldrar. Ibland kan det ta lång tid, eftersom barnen kanske inte vill tala om var föräldrarna finns, av rädsla för att skickas tillbaka. Barn som kommer till Sverige har samma rättigheter och skydd som andra barn som av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar. De har rätt till sjukvård och utbildning och kommunen ansvarar för att barnet ska få någonstans att bo. Det kan vara på ett gruppboende eller i ett familjehem.

Ensamkommande barn och ungdomar i Sverige kommer hit av olika skäl och från många olika länder. En del flyr för att slippa krig och våld, andra flyr från fattigdom. Några väljer själva att fly, medan andra har kommit hit för att föräldrar eller släktingar bestämt att de ska lämna hemlandet. Gemensamt för ensamkommande barn är att alla hoppas få en chans till ett bättre liv.

För många har resan till Sverige varit jobbig och tagit lång tid. En del har varit med om hemska upplevelser som de bär med sig. Att komma till ett nytt land, utan familj eller vänner, och inte kunna språket är inte så lätt. Det är därför viktigt att samhället hjälper de barn som kommer ensamma till Sverige.

År 2015 kom 35 369 ensamkommande flyktingbarn till Sverige och 2016 var siffran

Hur gammalt är ett barn?

2 199. Minskningen beror delvis på en ändrad lagstiftning i Sverige och delvis på att det har blivit svårare för flyktingar från andra världsdelar att ta sig in i EU-länder.

Källa: Statistiska Centralbyrån

REF

•

ERA

LEKT

•

Immigration – invandring till Sverige

33

FAKTA

I Sverige räknas man som barn tills man fyller 18 år. Då är man vuxen.

För ungdomar som söker asyl i Sverige kan det ha stor betydelse om de är 17 eller 18 år. Det påverkar vilken hjälp de har rätt att få av samhället.

Det kan också påverka om de får uppehållstillstånd eller inte. Många som är på flykt saknar pass och andra identitetshandlingar. Därför är det svårt att veta hur gamla de är om de inte vill eller kan berätta det själva.

När blir man vuxen egentligen, tycker du?

Allt färre barn kommer hit

FÖRDJUPNING

SYRIER – EN AV VÅRA STÖRSTA FLYKTINGGRUPPER Familjen Assad i Syrien har styrt landet som en diktatur i mer än 40 år. Folket i landet började demonstrera fredligt 2011 mot presidenten Bashar al-Assad, men protesterna slogs ner brutalt av regeringen, som kallade demonstranterna för terrorister.

Många olika grupper i Syrien kämpar emot Assad-regeringen. Idag är det inbördeskrig i landet.

När det är krig eller inbördeskrig i ett land, är det är svårt att veta hur många invånare landet har. Fler människor dör och flyr från Syrien än tidigare och det görs inga folkräkningar. Men man tror att Syrien hade mellan 18 och 22 miljoner invånare år 2017. Av dem var mer än hälften på flykt, inom landet eller i andra länder.

Nästan en halv miljon människor har dött i inbördeskriget. Det är nästan lika många som bor i Göteborg.

Det är en komplicerad konflikt som har många orsaker och många länder är inblandade.

Flera av världens länder skickar pengar, vapen och soldater till Syrien. Iran, Hizbollah (en organisation från Libanon), Kina och Ryssland stödjer regeringen Assad. Men Saudiarabien, Jordanien, Turkiet, USA, Storbritannien och Frankrike stöttar dem som kämpar mot Assad.

Men alla de olika grupperna som protesterar klarar inte att samla sig och kämpa gemensamt mot Bashar al-Assad.

I Syrien och i flera andra länder i Mellanöstern finns en extremt våldsam grupp som är mycket grym mot andra människor och vill ta över fler och fler länder. Den kallar sig IS eller Islamiska staten. Men IS är inte erkänt som en stat av världens länder. De som inte sympatiserar med IS kallar därför guppen för Daesh, som är arabiska och betyder trampa ned eller krossa.

Hösten 2017 drevs Daesh ut ur den stad som de såg som sin huvudstad, Raqqa, och även ur det stora område där de utropat sitt kalifat.

2017 bodde 172 258 personer som är födda i Syrien i Sverige.

Källa: Statistiska Centralbyrån

SVERIGE

SYRIEN

34

Immigration – invandring till Sverige

Kvotflyktingar Det finns speciellt utsatta flyktinggrupper som får hjälp av det svenska Migrationsverket att ta sig till Sverige. De kallas kvotflyktingar. De länder som är medlemmar i FN har anmält ett antal flyktingar, en kvot, som länderna kan ta emot. Det har man gjort för att dela på ansvaret för flyktingmottagandet.

Ibland kan FN:s avdelning för flyktingfrågor (UNHCR) kontakta Migrationsverket när en person eller en grupp människor behöver skydd i Sverige. Då kan ett beslut om att de får komma hit tas mycket snabbt.

En kvotflykting behöver inte söka asyl, utan får det automatiskt.

REF

LEKT

•

ERA

Tycker du att det finns några skäl att få stanna, som är starkare än andra?

•

FRAGOR PA TEXTEN 1. Förklara varför det är viktigt att få asyl om man kommer som

flykting till Sverige.

2. Vad heter den myndighet som har hand om frågor som rör

invandring och flyktingar?

3. På vilka olika sätt kan det vara svårt att komma som ny till ett

land?

4. Hur gammal man är har stor betydelse om man kommer till

Sverige som ensamkommande barn. Förklara varför åldern är viktig.

5. Det är många fler pojkar än flickor bland ensamkommande

barn och de flesta är i äldre tonåren. Vad tror du det beror på?

Immigration – invandring till Sverige

35

Integration eller segregation? integration segregation medborgare medborgarskap

integration = människor med olika ursprung lever tillsammans.

segregation = olika befolkningsgrupper lever åtskilda i olika områden.

Barn som kommer till Sverige som flyktingar eller som invandrare talar ofta ett språk i skolan och ett annat hemma. De har en fot i den svenska kulturen och en fot i föräldrarnas kultur. Det kan både vara positivt och ibland jobbigt. Att ha släkt i ett annat land, kunna resa och hälsa på dem, tala ett extra språk och se hur människor lever på ett annat sätt, kan vara både spännande och lärorikt. Men ibland är det så stora skillnader mellan två sätt att leva, att barn och unga blir förvirrade när olika regler och vanor krockar.

I tidningar, tv och radio används ofta orden integration och segregation.

Men vad betyder orden egentligen?

Integration betyder ursprungligen att skilda delar förenas och bildar en ny, större helhet. När man talar om att människor integreras betyder det att människor med olika ursprung lever tillsammans. Målet för integrationspolitiken i Sverige är att alla människor, oberoende av var de ursprungligen är födda eller vilken kultur de tillhör, ska ha lika rättigheter och möjligheter i landet.

Segregation betyder att olika befolkningsgrupper lever åtskilda. Att olika grupper lever åtskilda kan ha många orsaker och vara något man väljer eller tvingas till. Man kan välja att bo i samma område som andra människor som har liknande ursprung, religion eller bakgrund. Men man kan också känna sig tvingad att bosätta sig i ett område för att man inte har råd att välja något annat. Segregation har inte bara med invandring att göra. Det finns många olika orsaker till att grupper av människor lever åtskilda.

Segregation i storstäder Segregationen märks särskilt i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Där har personer med låga inkomster eller utländsk bakgrund koncentrerats till vissa områden och de med högre inkomster eller svensk bakgrund i andra.

Enligt undersökningar ökar segregationen i samhället, men vissa forskare tycker inte att det är ett problem att invandrare söker sig till fattigdom och diskriminering. > På vilket sätt påverkar familjens inkomster var familjen bor?

36

Immigration – invandring till Sverige

FAKTA

andra invandrare. De anser att man istället ska motarbeta arbetslöshet,

Viktiga vägar till integration För att känna sig hemma i ett nytt land finns flera saker som är viktiga: Att hitta en bostad. Hemmet är den trygga punkten för de flesta människor, både för den som alltid har bott i Sverige och för den som nyligen flyttat hit.

Att lära sig språket. Att kunna använda språket i det land man bor i är mycket viktigt. Man känner sig som en del av landet när man kan prata med sina klasskamrater, förstå vad läraren säger och kunna prata med personen i kassan när man går och handlar.

Att utbilda sig. För den som inte har någon utbildning alls eller bara har gått ett fåtal år i skolan, är det mycket svårt att få arbete i Sverige. I Sverige är arbetskraften välutbildad och arbetsgivare kräver ofta att man minst ska ha genomgått gymnasium för att få ett jobb. Därför är det extra viktigt med utbildning för både barn och vuxna som är nya i Sverige.

Att bilda nätverk. Den som arbetar eller går i skolan kan knyta nya kontakter och band med människor som man annars inte skulle möta. Det är mycket viktigt för att vänja sig vid det nya landet och så småningom känna sig hemma.

Att få hjälp med sin hälsa. Det har visat sig att många som varit på flykt har bekymmer med sin hälsa, både den fysiska och den psykiska. Eftersom den som är nyanländ inte känner till hur det fungerar i Sverige, kan det vara svårt att veta hur man tar kontakt med hälso- och sjukvården.

Om människor som flytt till Sverige inte klarar av att lösa problem som har med bostad, utbildning, vänner och hälsa att göra, kan det vara svårt att integreras i samhället. Och ju mer främmande man känner sig, desto mer isolerad blir man.

Den som får möjligheter att arbeta i väntan på asyl känner en gemenskap med andra i samhället.

Immigration – invandring till Sverige

37

Medborgarskap Som medborgare i ett land har man vissa rättigheter. Alla som är 18 år och svenska medborgare får rösta i riksdagsvalet och kan bli invalda i riksdagen. Bara de som är svenska medborgare får utbilda sig till polis, domare eller yrkesmilitär.

Barn till svenska föräldrar blir automatiskt svenska medborgare vid födseln. Invandrare och flyktingar kan också bli svenska medborgare. För de flesta gäller att de måste ha bott i Sverige under cirka fyra till fem år.

Ibland skiljer man på svenskar och invandrare. Det kan bli fel, om man tänker att en svensk är en person som har svenskt medborgarskap.

Många invandrare är svenska medborgare och därmed svenskar. Därför är det bättre att prata om svenskar med svensk bakgrund och svenskar med utländsk bakgrund. Många länder tillåter dubbelt medborgarskap och då kan man vara medborgare i två länder samtidigt.

Fri rörlighet i EU Sverige är medlem i Europeiska unionen (EU). Det innebär att svenska medborgare får arbeta i andra EU-länder. På samma sätt kan människor från andra EU-länder komma hit för att bo eller arbeta. Om de gör en ansökan hos Migrationsverket, kan de få uppehållstillstånd i upp till fem år. EU-medborgare som vill besöka Sverige tillfälligt, kan stanna i tre månader utan att behöva tillstånd.

Om människor kommer från länder utanför EU är kontrollen mycket hårdare. Det gäller personer från till exempel Afrika, Latinamerika och Asien, men också från länder i Europa som inte är medlemmar i EU.

EU-migranter De personer som flyttar från ett EU-land till ett annat kallas EU-migranter.

De flesta av dem är personer som antingen flyttar för arbeta eller studera i ett annat land eller pensionärer som väljer att bo utomlands. används om personer som flyttar från fattigare till rikare länder inom EU, för att försörja sig på bland annat tiggeri.

38

Immigration – invandring till Sverige

FAKTA

På senare tid har det blivit vanligt att begreppet EU-migranter istället

LEKT

•

ERA

FRAGOR PA TEXTEN

Kontrollen är hård av människor som vill flytta till Sverige från länder som inte är medborgare i EU. Varför tror du att det är så?

Tycker du att det rättvist och måste det vara så? Kan du komma på någon annan lösning?

REF

Tusentals flyktingar riskerar sina liv när de försöker ta sig över Medelhavet till Europa.

•

1. a. Vad betyder integration? b. Vad betyder segregation?

2. Vad är viktigt för att man ska känna gemenskap med andra

människor i ett nytt hemland?

3. Nämn några exempel på vad en person får göra när han eller

hon har fått ett svenskt medborgarskap.

4. Den som kommer till Sverige från ett annat land som är med-

lem i EU har särskilda rättigheter. Ge några exempel på vad det kan vara.

Immigration – invandring till Sverige

39

SAMMANFATTNING 40

Immigration – invandring till Sverige

SAMM ANFATTNING Det är inte så lätt att flytta hit Flykting är den som måste fly från sitt hemland och söka skydd i ett annat land. Man kan även vara på flykt i sitt eget land. Krig, miljökatastrofer och att man är förföljd kan vara orsaker till att människor flyr.

Invandrare är alla som flyttar till ett nytt land. Alla invandrare är inte flyktingar.

Många länder i världen följer FN:s flyktingkonvention. Där står att flyktingar som behöver skydd ska få stanna. Det kallas för att få asyl eller permanent uppehållstillstånd och betyder att personen får arbeta och bo i Sverige så länge hon eller han vill.

Ibland får flyktingar tillfälligt uppehållstillstånd. Då får de stanna i Sverige tills det har blivit lugnare och säkrare i landet de har flytt ifrån.

Det är Migrationsverket som beslutar om en person ska få uppehållstillstånd i Sverige.

Barn och ungdomar som kommer till Sverige utan sina föräldrar är ensamkommande. De har rätt att få hjälp av samhället med bostad, sjukvård och utbildning. Barn är alla som ännu inte har fyllt 18 år.

Integration och segregation Integration betyder att människor med olika ursprung lever tillsammans.

Segregation betyder att olika befolkningsgrupper lever åtskilda i olika områden.

Som medborgare i ett land har man vissa rättigheter.

Svenska medborgare får rösta i valet till riksdagen, bli valda till riksdagen och arbeta som domare, polis eller militär. Barn till svenska föräldrar får automatiskt svenskt medborgarskap vid födseln. Invandrare och flyktingar kan också bli svenska medborgare, om de har bott en längre tid i Sverige.

Att lämna sitt land ”Igår kom vi fram till vårt nya land, det känns både skrämmande och skönt.

Skrämmande för att vi inte vet någonting, inte var vi ska bo, inte om vi får arbete eller var våra släktingar är. Skönt känns det för att resan hit var tuff och många människor var ledsna och sjösjuka.”

Ida, 12 år, 1878

1. I rutan ovan beskriver Ida känslan av att ha emigrerat från Sverige

till USA i slutet av1800-talet. Många svenskar, över en miljon, valde att lämna Sverige på grund av bland annat svält och religiös förföljelse. a. Vad tvingar människor att lämna sitt hemländer idag? b. Vad hade varit viktigast för dig att ta med dig om du skulle

behöva fly?

Sant eller falskt?

2. Ta ställning om påståendet i sant eller falskt. a. Den som är svensk med utländsk bakgrund kan också vara

invandrare. b. Det är bara flyktingar som tvingats fly från sina hemländer som

får tillåtelse att bosätta sig i Sverige. c. Alla barn, oavsett om de kommer hit som ensamkommande

flyktingar eller redan bor med sin familj i Sverige, har samma rättigheter till skola, vård och omsorg. d. I Sverige spelar det inte så stor roll om man kan prata svenska

och har en grundutbildning – de flesta får jobb ändå.

TILLÄMPA KUNSKAPE

TILL Ä MPA KUNSKAPER !

Immigration – invandring till Sverige

41

TILLÄMPA KUNSKAPE 42

Immigration – invandring till Sverige

Stämmer det, verkligen?

3. Skriv argument för eller emot varje påstående. Se till att motivera

ditt svar. a. Nästan alla länder i världen har skrivit under FN:s barnkonven-

tion, därför lever de allra flesta barn i världen ett bra liv. b. En stor invandring till Sverige bidrar till att arbetslösheten i Sverige

stiger. c. Det är en enkel sak för Migrationsverket att avgöra om de kan

skicka tillbaka flyktingar eller inte till sitt hemland. d. Diagrammet nedan visar att antalet asylsökande i Sverige ökar för

varje år som går.

Beviljade asylansökningar 40 000

30 000

20 000

10 000

0

2010

2011

Januari–Mars

2012 April–Juni

2013

2014

Juli–September

2015

2016

2017

Oktober–December

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Segregationen i världen För människor som bor i länder utanför EU och vill flytta till Europa är det mycket svårt att få uppehållstillstånd i Sverige och andra EU-länder.

Det här gäller personer från till exempel Afrika, Latinamerika och Asien, men också från länder i Europa som inte är medlemmar i EU. 4. Ta ställning till följande frågor: a. Vilka konsekvenser har EU:s kontroll fått för många människor

på flykt? b. Vilka konsekvenser har EU:s kontroll fått för medlemsländerna i EU? c. Vilka möjliga orsaker finns till att kontrollen av invandrare till

Europa är hårdare för människor som kommer från länder utanför EU?

INDIVIDER OCH GEMENSKAPER

4. Leva tillsamans Hur länge är du egentligen ensam en vanlig dag?

Förmodligen inte speciellt länge. Vi är nästan jämt tillsammans med någon, oavsett om det är hemma, i skolan, eller på jobbet – ja, även när vi inte träffas rent fysiskt umgås vi på sociala medier.

Människor söker sig till varandra för att få trygghet och för att de vet att livet blir lättare om man samarbetar. Vi umgås med varandra för att ha roligt, lära oss saker och få stöttning och bekräftelse.

Men att vara beroende av varandra är inte detsamma som att alltid vara överens. Syskon bråkar. Föräldrar skiljer sig. Ibland blir det tjafs i en skolklass, mellan ungdomsgäng och på arbetsplatser, till och med mellan folkgrupper och länder.

Leva tillsamans

43

Vi är behöver varandra social grupp grupptryck mobbning roller

Gemenskap är att dela intressen. Det kan handla om att lyssna till samma musik, att heja på samma lag eller att träna tillsammans.

44

Leva tillsamans

Att leva tillsammans med andra är ett grundläggande mänskligt behov.

I Sverige har de flesta ett bra liv. Välståndet är högt och ingen behöver vara rädd för att det ska bli svält eller hungersnöd. Var och en har rätt att säga och skriva vad de vill, och de flesta kan själva bestämma hur de vill ordna sina liv.

Det ska vi vara både stolta och tacksamma för, men det gäller också att vara medveten om att varken välstånd eller frihet finns automatiskt i ett samhälle. Det är sådant som skapas under väldigt lång tid tack vare människors arbete – och kanske framförallt genom deras samarbete.

Det gamla uttrycket ”ensam är stark” stämmer alltså inte riktigt i verkliga livet. Vi är beroende av varandra för att få ett bra liv. Men inte bara för att skolor, vägar, sjukhus och allt annat som behövs i samhället ska fungera. Vi behöver också sällskap, kärlek och den trygghet som man får genom att tillhöra en grupp, till exempel en familj eller ett kompisgäng.

Att leva tillsammans med andra är ett grundläggande mänskligt behov, precis som att ha mat, kläder och en bostad.

Beter du dig på olika sätt i olika grupper?

EKT

stallkompisar

L

•

ERA

lagkamrater

kompisar

REF

familjen

•

Vissa grupper betyder mer än andra En grupp består av personer som är beroende av varandra för att uppnå ett visst mål, eller som är känslomässigt bundna till varandra. Det betyder att du tillhör flera grupper. Familjen förstås, kompisarna, en skolklass, och kanske en idrottsförening eller en arbetsplats. Men du tillhör också den kommun där du bor, landet Sverige, världsdelen Europa och i sista hand hela jordens befolkning.

Du kan ha flera roller

Ordet social kommer från det gamla språket latin och betyder kamrat. Man brukar säga att människan i grunden är social, vilket betyder att vi har ett medfött behov av att vara tillsammans med andra och känna att vi ingår i en grupp.

FAKTA

Förmodligen beter du dig lite olika beroende på vilken grupp det gäller.

Tillsammans med familjen och sina vänner känner man sig ofta avspänd och kan vara sig själv, men i skolan eller i idrottslaget kanske man har en annan stil.

Det förklarar varför människor kan ha helt olika bild av samma person. Den som av sina föräldrar anses vara snäll och försynt kan uppfattas som besvärlig av lärarna i skolan och som självständig och ansvarstagande av arbetskamraterna på sommarjobbet.

Du kan alltså ha flera roller. Du är på ett sätt som syskon och på ett annat sätt som kompis och elev eller när du hjälper till och ordnar en insamling till klasskassan. Det beror på att personerna du möter i skolan och hemma kanske har olika förväntningar på dig.

Vad betyder det att vara social?

Sociala medier betyder alltså medier där vi kan ha direkt kontakt med varandra.

Leva tillsamans

45

Grupptryck

grupptryck = hur gruppen påverkar en person.

REF

L

•

ERA

På vilket sätt är du påverkad av grupptryck?

EKT •

I alla grupper finns det krav på att man följer gruppens regler och värderingar. Ibland kan det medföra att någon eller några inte vågar stå för det de egentligen tycker är rätt, eftersom de då riskerar att stötas bort från gemenskapen och hamna utanför. Det är ett exempel på grupptryck.

Ofta förknippar vi grupptryck med något dåligt, som när ungdomar tvingas använda våld för att accepteras i ett gäng, eller när några mobbar en person som de tycker illa om.

En stor del av grupptrycket sker dock helt omedvetet – till exempel vilka kläder man väljer, vilka intressen man har och hur man beter sig mot kompisarna.

När man tillhör en grupp är det inte alltid så lätt att se att man klär sig lika och pratar och beter sig på ungefär samma sätt. Däremot är det lätt att se likheter inom andra grupper som man själv inte ingår i.

Mobbning och kränkningar mobbning = när en person eller en grupp utsätts för olika typer av elakheter gång på gång. Det kan handla om att bli retad, knuffad eller utfryst. Det kan också handla om kränkningar och osanningar som någon sprider på nätet.

46

Leva tillsamans

Det vanliga är att man känner sig trygg i den grupp man tillhör. Men ibland kan det vara precis tvärtom, att man gång på gång utsätts för övergrepp och hot, det vill säga mobbas.

Mobbning är ett stort problem som förvärrar livet för många, oavsett om det handlar om elaka kommentarer och miner, knuffar eller till och med slag. Ungefär 60 000 barn utsätts för mobbning i Sverige. Dessutom

Källförteckning till fotografierna Omslag: Andrew F. Kazmierski/ Shutterstock 10 Norrlandsbild. Sundsvalls museums fotoarkiv 11 Maskot/Johnér 15:1 Peter Lydén/Johnér 15:2 Mikael Svensson/Scandinav/TT 17 © AB Svensk Filmindustri (1971) Foto: Ove Alström, Arkivbild: Svenska Filminstitutet 21:1 Anna Backlund/Nordiska museet 21:2 Nordiska museet 22 Elis Johansson/Upplandsmuseet 23:1 Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT 23:2 UN Photo 24 TT Danmark/TT 30 Ulf Palm/Vasaloppet 32 Anna-Karin Nilsson/EXP/TT 33 imago stock/TT 37 TT/Magnus Hallgren 39 © UNHCR/Andrew McConnell 43 Susanne Walström/Johnér 44 plainpicture/Johnér 46 Lena Granefelt/Johnér 47 Jessiva Gow/TT 48 Richard Bailey/Getty Images 49 Alex & Martin Photographers/Johnér 51 Press Eye Ltd/REX/TT 53 Maskorosbarn 54 Conny Fridh/Johnér 56 Vilhelm Stokstad/TT 57 Sebastian Willnow/AFP PHOTO/ DDP/TT 58 Adam Ihse/TT 59 Anders Deros/Aftonbladet/TT 60 Peter Hoelstad/TT 66 David Talukdar/REX/Shutterstock/ TT 67 Stadsmuseet 69 Melker Dahlstrand/Riksdagen 70 Simon Dawson/Getty Images 71 Alexandros Michailidis/Shutterstock 74 Anders Wiklund/TT 75 Karl Melander/TT 77 Bettmann/Getty Images 79 Sundsvalls museum 80 Åke Erlandsson/SVT/TT 85 Dan Hansson/SVD/TT 87 Gregorio Borgia/AP/TT 92 Mattias Hansson/TT 92 Ur Amanda Kernells film Sameblod (2016) Foto: Sophia Olsson/Nordisk Film 93:1 Ola Jennersten/Naturfotograferna/ TT 93:2 Eva Tedesjö/DN/TT 94 Mattias Hansson/TT 95 Karl Sandels samling/TT

97:1 Lasse Allard/Aftonbladet/TT 97:2 Lars Tunbjörk 98 Leif Andersson/Sydsvenskan/TT 99:1 Anton Ryvang/DT 99:2 Sydsvenskan/TT 102 Folke hellberg/DN/TT 103 Romska ungdomsförbundet 108 Matton Collection/Johnér 109 Alexander Farnsworth/TT 113 Björn Larsson Rosvall/TT 116 Robert Ekegren/TT 119 Kevin Sesko/Shutterstock 122 Frida Winter/TT 123 Erik Nylander/TT 124 Lars Pehrson/TT 124 Pi Frisk/SvD/TT 130 no_limit_pictures/Getty Images 140 Kriminalvården 142:1 Kriminalvården 142:2 Håkon Mosvold Larsen/TT 147 Christine Olsson/TT 151 Sven Olof Ahlgren/UNT 152 Joakim Berndes 153 Pontus Johansson/Johnér 154 Chayathorn Lertpanyaroj/Shutterstock 156 Systembolaget 157 Luisa Fumi/Shutterstock 159:1 Stina Stjernkvist/TT 159:1 Patrik Widegren 164 NurPhoto/Getty Images 166 Fredrik Sandberg/TT 167 Hans Jakobsson/TT 170 Francesco Carta fotografo 172 Maskot/Johnér 174:1 Koelnmesse GmbH 174:2 Vilhelm Stokstad/TT 178 Urban Andersson/Aftonbladet/TT 179 Peter Wixtröm/Aftonbladet/TT 183 Peter Hoelstad/TT 185 In Pictures Ltd./Corbis/Getty Images 187 Maskot/Johnér 188 Kenny Bengtsson 189 NRJ 195 Gerd Altmann/Pixabay 197 Tomas Gunarsson/Genusfotogfrafen 199 Alexander Spatari 200 BMW 206:1 Kalle Ahlsén/TT 206:2 Christine Olsson/TT 207 Johathan Ernst/Reuters/TT 208 Jessica Gow/TT 213 Christof Schuerpf/Keystone/TT 215 Alamy/TT 216 Best-Backgrounds/Shutterstock 218 NurPhoto/Getty Images 220 www.rsf.org 226 Imago Stock/TT

228 Afolabi Sotunde/Reuters/TT 230 Fernando Llano/AP/TT 232 Johan Jeppsson/TT 233:1 Kungahuset 233:2 Bruno Ehrs/Kungahuset 235 Vilhelm Stokstad/TT 236 Skyformat/Shutterstock 238:1 National Portrait Gallery/Getty Images 238:2 Janerik Henriksson/TT 238:3 Art Media/Print Collector/Getty Images 239:1 Pontus Lundahl/TT 239:2 Neveshkin Nikolay/Shutterstock 239:3 Christian Örnberg/EXP/TT 241:1 Wide world photo/TT 241:2 Popperfoto/TT 242 Michele Sibiloni/AFP Photo/TT 243 Rue des Archives/TT 244 Pontus Lundahl/TT 245 Johan Nilsson/TT 256:1 Cultura Creative/Johnér 256:2 Helén Karlsson/Johnér 256:3 Jimmy Croona/Försvarsmakten 258 Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/TT 259 Tovatt Architects and Planners på uppdrag av Stockholms stad 261 Bertil Ericson/TT 264 Cultura Creative/Johnér 266 Massimo Vernicesole/Shutterstock 267 Henrik Montgomery / TT 268:1 Jeppe Gustafsson/TT 268:2 Adam Ihse/TT 272 Roger Turesson/TT 274 Jonas Ekströmer/TT 282 lev radin/Shutterstock 288 Henrik Montgomery/TT 289 Axel Bueckert/Shuttterstock 291 Luca Bruno/AP Photo/TT 293 Gena96/Shutterstock 296 Mariusz Szczygiel/Shutterstock 297 Simon Dawson/Getty Images 298 © The Nobel Foundation 2012.

Artist: Gerd Tinglum, Calligrapher: Inger Magnus, Foto: Thomas Widerberg 300 Muhammed Muheisen/AP/TT 305 Försvarsmakten 306 Vadim Nefedoff/Shutterstock 307 Bjarne Jakobsen/Biofoto/TT 308 Kevin Boutwell/Getty Images 314:1 Gustav Sjöholm/TT 314:2 Ulf Palm/TT 315:1 dugdax/Shutterstock 315:2 Gilmanshin/Shutterstock 318 Ulf Palm/TT 319 Scandphoto/Shutterstock 322 Lars Pehrsson/TT 323 Jessica Gow/TT 325 Arbetsmiljöverket/Mia Åkermark

326 Torbjörn Carlsson/TT 328 Bettmann/Getty Images 332:1 Maskot/Johnér 332:2 Jens Sølvberg/Samfoto/TT 332:3 Claudio Bresciani/TT 334 Jonas Ekströmer/TT 337 Jörgen Wiklund/Scandinav/TT 339 Rolf_52/Shutterstock 347 olaser/iStock 348 Michal Knitl/Shutterstock 349 Returpack 350 Alis Leonte/Shutterstock 351 06_photo/Shutterstock 352 Shepard Sherbell/CORBIS SABA/ Corbis/Getty Images 361 Estera Kluczenko/No Isolation 362 Blocket 369 Doug Lemke/Shutterstock 372 Alamy/TT 376 AF Rodrigues/Brazil Photos/ LightRocket/Getty Images 377 Globala Målen/UNDP 383 Henrik Montgomery/TT 384 Tobias Fischer / Bildhuset / TT 385 Anette Eriksson/Kamerareportage/ TT 386 Maskot/Johnér 387 Richard Stonehouse/Getty Images 388 asiseeit/Getty Images 389 Juliana Wiklund/Johnér 391 Jessica Gow/TT 393 Björn Lindahl/Aftonbladet/TT 395 Gorm Kallestad//TT 404 Jenny Matthews/Panos 406 Denis Balibouse/Reuters/TT 408 chuyuss/Shutterstock 419 G.M.B. Akash/Panos 421 Spencer Platt/Getty Images 422 Svetlana Lukienko/Shutterstock 423 Pushish Images/Shutterstock 424 Spencer Platt/Getty Images 430 Andrew F. Kazmierski/Shutterstock 433 Hafiz Johari/Shutterstock 434 Lily Franey/Getty Images 435 UN Photo 436 © UNICEF 442 NurPhoto/Getty Images 443 Mohammed Hamoud/Getty Images 446 Mohammed Hamoud/Getty Images 447 S. Hawkey/WHO 449 Johan Lundahl/Försvarsmakten 450 ewg3D/Getty Images 452:1 Sean Galluo/Getty Images 452:2 The Asahi Shimbun/getty Images 454 Lasse Jansson/Försvarsmakten 456 Pål Sommelius/TT 467 Tobias Schwarz/AFP/TT

471

SOS Samhälle 7–9 ingår i SO-serien från Liber.

Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden.

I den rejält omarbetade fjärde upplagan har vi breddat möjligheterna med såväl stöd som extra utmaningar.

Best.nr 47-12633-0 Tryck.nr 47-12633-0