9789147125555

SPEKTRUM NO 6 är en grundbok i de naturvetenskapliga ämnena fysik, kemi och biologi för årskurs 6.

Läromedlets huvudtanke är att lyfta fram kursplanernas förmågor och bygger på ett stoff som är anpassat till det centrala innehållet med syftet att lägga en god grund inför de nationella ämnesproven och betygsättning i årskurs 6.

SPEKTRUM

Boken är uppbyggd enligt samma struktur som den populära serien Spektrum 7–9. I grundboken hittar du: • Centralt innehåll i linje med LGR 11

NO 6

• Kapitelingresser som lyfter fram kursplanens förmågor • Målbeskrivningar • Perspektiv som uppmuntrar till värderingar och ställningstagande • Testa-dig-själv-frågor med begreppsträning

NO 6

• Sammanfattningar till varje kapitel • Finaler som ger träning inför ämnesproven

FYSIK KEMI BIOLOGI

Utöver grundboken finns även en aktivitetsbok med tillhörande arbetsuppgifter och ett omfattande lärarmaterial.

Berit Ericson Best.nr 47-12555-5

Andreas Hernvald

Tryck.nr 47-12555-5

Anders Karlsson Sara Ramsfeldt

Spektrum NO 6 Omslag FINAL.indd 1

2018-11-01 13:25

ISBN 978-91-47-12555-5 © 2019 Berit Ericson, Andreas Hernvald, Anders Karlsson, Sara Ramsfeldt och Liber AB

PROJEKTLEDARE: Tina Tärnrot FORMGIVARE: Cecilia Frank/Frank Etc. AB BILDREDAKTÖR: Mikael Myrnerts ILLUSTRATIONER: Typoform, Tomas Widlund och Jakob Robertsson PRODUKTIONSLEDARE: Eva Runeberg Påhlman

Första upplagan 1 REPRO: Repro 8 AB, Stockholm TRYCK: People Printing, Kina, 2018

KO P I E R I N G S FÖ R B U D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

sid 1-5 Spektrum NO 6_Framvagn FINAL.indd 2

2018-11-06 13:21

Välkommen till Spektrum NO 6!

Att lära sig mer om människan och naturen och hur allt fungerar är kul! Vi har skapat Spektrum NO 6 för att visa hur engagerande naturvetenskap kan vara. Vi vill inspirera dig att lära dig mer om bland annat den oändliga rymden, den märkliga puberteten, den livsviktiga energifrågan och om livets fascinerande utveckling på jorden.

Spektrum blickar ut mot stora sammanhang i omvärlden och universum, men blickar också in i små sammanhang i människan och i kemiska beståndsdelar. Spektrum tar dig även med på en resa genom naturvetenskapens historia och arbetssätt. De rika texterna med exempel från aktuell forskning, förklarande illustrationer och fotografier utmanar ditt naturvetenskapliga tänkande och ger dig en djupare förståelse. Det finns också arbetsuppgifter där du kan träna de tre förmågorna som ska bedömas i NO-ämnena när det är dags för betyg.

Vi beskriver centrala naturvetenskapliga begrepp och modeller utifrån flera perspektiv kopplat till din vardag och verklighet. Du kommer att möta naturvetenskap på olika sätt som berör dig som individ, men också med perspektiv på samhället och utifrån globala resonemang. Hälsa, miljö och hållbar utveckling är sammanhang som återkommer genom hela Spektrum.

Gör dig nu beredd på att börja din resa till solsystemets himlakroppar, pubertetshormoner, molekyler som doftar, kemiska reaktioner, kärnenergi och en oändlig mångfald av arter på vår jord.

NEJ NEJ BETYDER

Hälsningar från författarna Anders, Andreas, Berit och Sara

3

sid 1-5 Spektrum NO 6_Framvagn FINAL.indd 3

2018-11-02 09:03

Innehåll 1 SOLSYSTEMET

.............................................. 6

1.1 Att se natthimlen genom ett teleskop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 1.2 Jordens rörelser ger oss dygn, år och årstider . . . . . . . . . . . . . . . . 14 1.3 Planeterna runt solen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 PERSPEKTV: VILL du

resa ut i rymden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

1.4 Solen i galaxen Vintergatan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Finalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

2 PUBERTET OCH HÄLSA

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

2.1 Kroppen i puberteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 2.2 Sexualitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.3 Att må bra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 2.4 Att vara beroende påverkar vardagen och hälsan . . . . . . . . . . . 49 PERSPEKTIV: Livet

är fullt av relationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Finalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57

3 KEMI I VÅR VARDAGSHYGIEN

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

3.1 Hur blir kroppen ren? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 3.2 Molekyler kan lukta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 3.3 Att göra aktiva val . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 PERSPEKTIV: Hur

bidrar vi till en bättre miljö? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Finalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

4

sid 1-5 Spektrum NO 6_Framvagn FINAL.indd 4

2018-11-02 09:03

4 BRÄNSLEN OCH KEMISKA REAKTIONER

. . . . . 74

4.1 Många bränslen innehåller kol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 4.2 Bränslen från jordens djup . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 4.3 Bränslen som påverkar jorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 4.4 Bränslen från jordens yta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 PERSPEKTIV: Levnadsvillkoren

förändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Finalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

5 ENERGI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 5.1 Värme är energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 5.2 Energi i olika former . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 5.3 Vi använder energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 PERSPEKTIV: Vindkraftverk

– miljövänliga maskiner eller fula torn i landskapet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Finalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

6 LIVETS UTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 6.1 Livets utveckling på jorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 6.2 Forskning om livets utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 6.3 Att leva tillsammans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 PERSPEKTIV: Är

människan på väg att bli oberoende av naturen? 136

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Finalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

5

sid 1-5 Spektrum NO 6_Framvagn FINAL.indd 5

2018-11-02 09:03

En mörk natt kan du ser ett ljust stråk av stjärnor. Vad är det du ser?

1

SOLSYSTEMET Vi lever på planeten jorden

Vår planet är en av åtta planeter som finns runt solen. Långt tillbaka i tiden hade vi ingen aning om att vi färdas varv efter varv runt solen.

Vi trodde att jorden var i centrum och allt på himlen rörde sig runt oss.

Men med kikare, teleskop och satelliter har vi lärt känna månen, solen, våra planetgrannar och galaxgrannar.

6

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 6

2018-11-02 09:46

Ett stort teleskop ger fina bilder av våra grannar i solsystemet. Men hur vet man vart man ska rikta teleskopet för att hitta till exempel planeterna Mars och Venus på natthimlen?

INNEHÅLL

För att hitta stjärnbilden Karlavagnen kan man ta hjälp av en app, det finns flera gratisappar man kan prova. Men kan man lita på att de visar rätt?

HÄR FÅR DU LÄRA DIG

1.1

Att se natthimlen genom ett teleskop

•

reflektera över hur vi har lärt oss det vi vet om universum

1.2

Jordens rörelser ger oss dygn, år och årstider

•

förklara vilka rörelser som skapar dag och natt, månader, år och årstider

•

förklara hur månens faser uppkommer

1.3

Planeterna runt solen

1.4

•

förklara hur sol- och månförmörkelse uppkommer

PERSPEKTIV:

•

beskriva solsystemets olika himlakroppar

Vill du resa ut i rymden?

•

förklara att solen är en stjärna i galaxen Vintergatan

Solen i galaxen Vintergatan

7

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 7

2018-11-02 10:35

FYS IK

1.1

Att se natthimlen genom ett teleskop Våra stjärnbilder Så snart det blir kväll ser vi fler och fler vita prickar på himlen. En del lyser starkare än andra. På olika håll i världen har människor kopplat ihop de lysande prickarna till enkla bilder och gett dem namn.

Karlavagnen är ett exempel på en sådan stjärnbild. Stjärnbilderna gör det lättare att hitta på himlen. Förr i tiden använde sjömännen stjärnhimlen som karta på natten för att veta hur de skulle segla över haven.

Sex stjärnor bildar en figur som liknar en gammaldags vagn.

Vi som bor i Sverige kan se Karlavagnen, men inte de som bor på södra halvklotet, till exempel människor i Australien.

Så här hittar du polstjärnan: Tänk dig en linje från Karlavagnens framkant och ett avstånd fem gånger så långt som avståndet mellan stjärnorna i framkanten på Karlavagnen.

Polstjärnan

Karlavagnen

Stjärnorna finns även på dagen När solen skiner och himlen är blå ser man inga stjärnor. Men de finns där. Stjärnornas vita sken syns inte mot den ljusa himlen. Men månen då? Jo, den kan man ibland se på dagen tack vare att den vita månskivan är större än alla andra ljuspunkter på himlen. Att den ser stor ut beror på att den befinner sig mycket närmare jorden än andra himlakroppar.

Ett gemensamt ord för månen och alla andra ljuspunkter på himlen är just himlakroppar. Det tog lång tid innan människan upptäckte att en del lyser av sig själva som solen gör, medan andra himlakroppar bara blir upplysta av solen.

8

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 8

2018-11-02 09:47

1. SOLSYS TE M E T

Himlakropparna rör sig över himlen Under större delen av människans tid på jorden har vi tittat på himlen med bara våra ögon. Forskarna som studerar det man ser på himlen kallas astronomer. De första astronomerna hade heller inga andra hjälpmedel än sina ögon. De studerade himlen ändå och gav namn åt ljuspunkterna. De skapade tabeller och ritade kartor som visade var på himlen de olika ljuspunkterna fanns.

Varje natt såg astronomerna att allt på himlen rör sig åt samma håll, från öster till väster. Fram till 1500-talet förklarade de dessa rörelser med att jorden befann sig i mitten och att allt snurrade runt jorden. Det här sättet att uppfatta världen kallas den geocentriska världsbilden. Det skulle senare visa sig vara helt fel.

Himlen fotograferad under ett antal minuter med polstjärnan i centrum. Den råkar befinna sig exakt i jordaxelns förlängning. Det ser ut som om alla stjärnor rör sig runt denna stjärna, men i själva verket är det jorden som roterar runt sin egen axel. Fotot skapas när kameran ställs in på lång exponeringstid.

9

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 9

2018-11-01 14:14

FYS IK

De första kikarna kallades spionglas och användes för att spionera på fienden i krig.

Så här tänkte sig en konstnär på 1600-talet att Gallilei Gallileo arbetade med att studera stjärnhimlen med hjälp av teleskop.

Kikaren fick oss att tänka om När kikaren uppfanns på 1600-talet förändrades allt. Det var egentligen soldaters önskan att se fienden bättre som gjorde att man uppfann kikaren. I början kallades därför kikaren för spionglas. Uppfinningen inspirerade en astronom från Italien – Galileo Galilei. Med skickliga teknikers hjälp byggde han speciella kikare som han kallade teleskop. De placerades på stabila stativ för att bilderna skulle bli tydliga.

Om du håller en kikare med bara händerna blir bilden lite skakig. Tydliga bilder var viktiga för att i detalj kunna titta på himlens ljuspunkter. I teleskopet kunde Galileo se mycket större bilder av månen än man tidigare kunnat göra.

Månen – vår närmaste granne Månen befinner sig närmast jorden. Men avståndet är ändå mycket stort – ungefär 380 000 km. Tänk dig att du sitter på ett flyg till Köpenhamn. Plötsligt bestämmer sig piloten för att styra mot månen. Om piloten verkligen hade kunnat göra det skulle du inte komma fram förrän om två veckor!

10

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 10

2018-11-01 14:14

1. SOLSYS TE M E T

Förstorade bilder av månens yta var en stor nyhet för cirka 400 år sedan. Man kunde då se stora oregelbundna områden med dalar och kullar, och några runda områden som såg ut som tomma sjöar. Ytan liknade delvis jordens yta. I teleskopen såg man också att månen inte lyser själv, utan att det vi kallar månsken skapas genom att månen reflekterar solljuset.

Klarhetens hav

En del himlakroppar är planeter Astronomerna riktade sina teleskop även mot andra ljuspunkter på himlen. De upptäckte att vissa ljuspunkter har en rund form precis som månen. De ser ut att lysa av samma anledning som månen, genom att reflektera ljuset från solen. Planeterna var därmed upptäckta.

Med större och större teleskop ökade förståelsen av hur jorden och planeterna rör sig. Den största nyheten av alla var upptäckten att jorden och planeterna rör sig runt solen, inte runt jorden. Det här sättet att uppfatta världen kallas den heliocentriska världsbilden.

Den geocentriska världsbilden. I mitten finns en bild av jorden och i de färgade cirklarna finns planeterna.

Månens mörka områden kallas hav, eftersom människor förr trodde att de kunde vara vatten. Flygplanet hade just lämnat startbanan och hamnade mitt i bilden.

geo = jorden helios = solen

Den heliocentriska världsbilden. I mitten finns solen med jorden som en av planeterna runt solen.

11

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 11

2018-11-01 14:14

FYS IK

Långt från gatljus och hus i öknen i Chile finns dessa stora teleskop.

Fyra jätteteleskop som samarbetar för att kunna se så långt ut i rymden som möjligt.

Att fotografera stjärnhimlen Att kunna fotografera stjärnhimlen har varit avgörande för att förstå och förklara hur jorden och planeterna rör sig. Men tekniken att fotografera uppfanns inte förrän i slutet av 1800-talet. Innan dess fick astronomerna titta i teleskopen och i nattmörkret försöka rita på papper vad de såg på himlen. Tänk hur mycket lättare arbetet blev när de kunde fotografera på natten och sedan titta på de exakta bilderna under dagen.

På detta sätt jobbade astronomerna under nästan hela 1900talet. Sedan började datorer byggas in både i de stora teleskopen och i kamerorna. Nu kan ett teleskop i Sydamerika styras direkt av forskarna på ett laboratorium i Sverige. Stjärnhimlen kan fotograferas dygnet runt och bilderna lagras digitalt. Det har gjort att tusentals bilder snabbt kan analyseras av datorer, vilket har gett forskarna ny kunskap om solsystemet och hela universum.

En satellit kan vara en rymdfarkost eller en måne När vi hör ordet satelliter brukar det ofta handla om TVabonnemang, datorspel eller kartan i mobilen. Förklaringen är att de alla tar hjälp av satelliter som människan har skickat upp i rymden. Det vi menar med satellit är ett objekt som

cirkulerar runt en planet. Det kan vara en TV-satellit som vi har tillverkat på jorden och sedan skjutit upp i rymden med en raket.

Raketens fart har anpassats så exakt att farkosten inte försvinner ut i rymden utan

stannar i en bana runt jorden.

Det finns i dag mer än tusen satelliter som snurrar runt jorden. En satellit kan också vara en himlakropp, som månen runt jorden eller månarna Phobos och Deimos runt planeten Mars.

12

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 12

2018-11-01 14:15

1. SOLSYS TE M E T

Hubble – första teleskopet i rymden Ny rymdteknik har också gjort det möjligt att bygga teleskop som inte står på jordklotet. Rymdteleskopet Hubble skickades upp med en raket år 1990. Hubble rör sig runt jorden på liknande sätt som månen, men betydligt närmare jorden. Hubble och månen är satelliter. Satellit är ett objekt som rör sig runt en planet. Dygnet runt fotograferar Hubble olika objekt i rymden.

Att titta på en stjärna genom luftlagret runt jorden, är lite som att titta med en kikare genom ett smutsigt fönster. Det blir lite suddigt. Eftersom Hubble befinner sig utanför atmosfären störs inte skärpan i bilderna av gaser och stoft i luftlagret runt jorden. Det ger mycket skarpa bilder av små ljussvaga stjärnor som befinner sig långt bort.

Men Hubble börjar bli gammalt. Forskarna planerar därför nya teleskop. Rymdteleskopet James Webb är ännu större än Hubble och kommer snart att skickas upp med raketer.

Teleskopet Hubble flyger runt jorden och tar detaljrika bilder av stjärnhimlen.

Nästa rymdteleskop kommer att se ännu längre ut i rymden tack vara de stora (gula) speglarna. De samlar ihop det svaga ljuset från rymden till en punkt där en bild skapas (se röda pilen).

1.1

TESTA DIG SJÄLV

FÖRKLARA BEGREPPEN

himlakropp • stjärnbild • astronom • geocentrisk världsbild • teleskop • planeter • heliocentrisk världsbild • satellit •

SVARA PÅ FRÅGORNA

1. Varför syns inte stjärnorna på dagen?

2. Varför har människor i olika kulturer kopplat samman stjärnor till stjärnbilder?

3. Månen lyser ju inte själv. Hur kommer det sig att vi ändå ser den?

4. Kikare (och rymdteleskop) är viktiga uppfinningar för astronomerna. Varför?

13

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 13

2018-11-01 14:15

FYS IK

1.2

Jordens rörelser ger oss dygn, år och årstider Jorden är rund År 1969 tog människan sina första steg på månen. När bilder på jorden från månen började spridas över världen kunde alla tydligt se att jorden är ett klot, det vill säga rund som en boll. Vi har visserligen känt till det i ett par tusen år, men aldrig hade så många kunnat se det med egna ögon.

Hur stor är då jorden? Avståndet från ekvatorn upp till nordpolen är 1 000 mil eller 10 miljoner meter. Hur kommer det sig att avståndet råkar vara ett sådant jämt tal som 10 miljoner? Är det en slump? Nej, förklaringen är att det var så längden 1 meter uppkom. Forskarna bestämde att 1 meter ska vara just den längd man får om man delar in avståndet från ekvatorn till nordpolen i 10 miljoner delar.

Jordens resa runt solen tar ett år Har du tänkt på att samtidigt som du läser denna mening färdas vår planet fram i rymden. Vi håller hög fart, hela 100 000 km/h.

Resan runt solen tar 365 dygn och 6 timmar. Det är det vi kallar ett år. Ett år är bara 365 dygn.

Vart tar de extra 6 timmarna vägen? Jo, de samlas ihop till ett extra dygn vart fjärde år. Vart fjärde år har alltså 366 dygn.

Dessa extra långa år kallas för skottår.

SÅ MÄTER VI TID 1 år = 365 dygn 1 skottår = 366 dygn 1 dygn = 24 timmar (h) 1 timme = 60 minuter (min) 1 minut = 60 sekunder (s)

När de första astronauterna åkte till månen fotograferade de jorden med en kamera byggd i Sverige. Det här är en av de mest spridda bilderna i världen.

14

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 14

2018-11-01 14:15

1. SOLSYS TE M E T

Jordens rotation ger oss dag och natt Vi brukar säga att solen går upp i öster och ner i väster. Men det är faktiskt inte solen som rör sig, utan jorden. Vår upplevelse av att solen rör sig över himlen skapas i själva verket av att jorden roterar runt sin egen axel. Det blir alltså dag och natt genom att solen lyser på vårt klot som roterar. Solen skiner på den halva av jorden som är vänd mot solen. Där är det dag. På andra halvan är det natt. Ett dygn är alltså den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel, jordaxeln. Jordaxeln är en tänkt linje som går rakt genom klotet från pol till pol.

dag

natt

Solen lyser alltid på halva jorden. Där upplever vi att det är dag. Andra sidan upplever att det är natt.

Atomer håller reda på exakt tid Vad är klockan? Vi kan se tiden i mobilen eller på en klocka. Men hur vet vi att de visar rätt tid?

Förr använde man solur som består av en pinne som ger en skugga på plan yta. Ett solur kan bara visa tiden på dagen och bara när vädret är klart.

När mekaniska klockor uppfanns var det ett stort framsteg. Då kunde man se tiden under hela dygnet, fast man var tvungen att skruva upp dem, genom att

spänna en liten fjäder i klockan som drev visarna runt.

Under lång tid har astronomerna i Greenwich i Storbritannien haft koll på tiden för hela världens räkning. I dag hjälper dessutom ett antal atomklockor till att hålla rätt tid. Det har visat sig att atomernas vibrationer är så exakta att de fungerar bäst för att visa tid i klockor.

Ett mer än tusen år gammalt solur i Kina. Skuggan visar tiden på dygnet.

15

sid 6-31 Spektrum NO 6_Kap 1_Solsystemet FINAL.indd 15

2018-11-01 14:15

Bildförteckning Alessandro Della Bella/Keystone/ TT 6 Marina Lystseva/TASS/Getty Images 7 (1) Kevin Cho/KC Photography 8 Alan Dyer/VW PICS/UIG/Getty Images 9 Sheila Terry/Science Photo Library/ IBL 10 (1) Science & Society Picture Library/ Getty Images 10 (2) Bill Ingalls/NASA 11 (1) Träsnitt från Nürnbergkrönikan 1493 11 (2) Photoresearchers/IBL 11 (3) Iztok Boncina/ESO 12 Nasa 13 (1) Chris Gunn/Nasa 13 (2) Nasa 14 Goddard Space Flight Center Scientific Visualization Studio/ NASA 17 Simon Eliasson/Bildbyrån 19 JPL-Caltech/MSSS/NASA 20 JPL/NASA 22 (1) Nasa 22 (2) JHUAPL/SwRI/NASA 22 (3) JSA/Science Photo Library/TT 23 SpaceX/Getty Images 24 Per-Magnus Hedén/TT 25 SDO/Nasa 26 Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/ TT 27 (1) Ye Aung Thu/AFP/TT 27 (2) JPL/NASA 27 (3) STScI/NASA 28 Johner/Getty images 32 (1) Mehau Kulyk/Science Photo Library/ Getty Images 32 (2) Alexandra Bratt/Moment Open/Getty Images 33 Johner/Getty images 34 (1) Maskot/Getty Images 34 (2) Pontus Lundahl/TT 39

sid 140-144 Spektrum NO 6_Register FINAL.indd 143

Sofia Sabel/Bildhuset/TT 41 Dan Persson/Maskot/TT 42 (1) Mikael Andersson/Bildhuset/TT 42 (2) LWA/The Image Bank/Getty Images 43 Jessica Gow/TT 44 Thomas Grass/The Image Bank/Getty Images 45 (1) Johner/Getty Images 45 (2), 46 Christian Ferm/Folio Images/Getty Images 47 Heline V/Reporters/TT 48 BSIP SA/Alamy Stock Photo/IBL 49 Claudio Bresciani/TT 50 Jan-Erik Henriksson/TT 51 Helena Landstedt/TT 52 Holger Leue/Lonely Planet Images/ Getty Images 54 Jessica Gow/TT 57 (1) Carl De Souza/AFP/TT 58 Jirayu Siritorn/EyeEm/Getty Images 59 (1) BanksPhotos/E+/Getty Images 59 (2) Jeremy Woodhouse/Holly Wilmeth/ Getty Images 60 Lars H./Culruta RF/Getty Images 61 Melissa Lomax Speelman/Moment RF/Getty Images 62 (1) Johner/Getty Images 64 (1) Maskot/Getty Images 64 (2) Wodicka/Ullstein bild/Getty Images 64 (3) Tara Moore/Digital Vision/Getty Images 65 Johnny Madsen/Biofoto/Scanpix Danmark/TT 66 (1) Gianni Dagli Orti/REX/IBL 67 Rick Bowmer/AP/TT 68 Jjuan Moyano/Alamy Stock Photo/ IBL 69 (1) Guntmar Fritz/Corbis RF Stills/Getty Images 69 (2)

Jeppe Gustafsson/TT 70 Maskot/Getty Images 71 Moritz Witter/EyeEm/Getty Images 74 (1) Justem Johnsson/Scandinav/TT 74 (2) Chase Dekker Wild-Life Images/ Moment RF/Getty Images 75 Jeppe Gustafsson/TT 76 Magnus Eriksson/TT 78 Håkan Lindgren/TT 80 (1) Magnus Hallgren/DN/TT 80 (2) Mark Schneider/Visuals Unlimited/ Getty Images 80 (3) Danita Delimont/Gallo Images/Getty Images 81 Mikhail Pochuyev/ITAR-TASS/TT 82 Ulf Palm/TT 83 (1) Mark Earthy/TT 83 (2) Berit Roald/NTB Scanpix/TT 83 (3) Maskot/TT 84 Johan Nilsson/TT 85 Bettmann Archive/Getty Images 86 Henrik Isaksson/IBL 87 (1) Claudio Bresciani/TT 87 (2) Pontus Lundahl/TT 88 Steven J. Kazlowski/Alamy Stock Photo/IBL 89 (1) Alexei Kunash/AP/TT 89 (2) Arterra/UIG/Getty Images 92 Johner/Getty images 93 (2) Andia/UIG/Getty Images 95 (2) Anders Karlsson 95, 97 (2) Imgorthand/E+/Getty Images 101 Tomas Oneborg/SvD/TT 102 Henrik von Klopp/TT 103 Ulf Palm/TT 106 (1,2) Sven-Erik Sjöberg/DN/TT 106 (3) Drago Prvulovic/TT 107 (1) Johner/Getty Images 107 (2) Stefan Sjödin/TT 107 (3) Håkon Mosvold Larsen/TT 108 Mainichi Shimbun/Reuters/TT 110

2018-11-02 08:58

Robert Ingelhart/E+/Getty Images 111 Giordano Cipriani/SIME/IBL 114 (1) Gorm Kallestad/NTB scanpix/ TT 114 (2) Angelika Schwarz/500px/Getty Images 115 Roland Birke/Photolibrary RM/Getty Images 116 Imago/Blickwinkel/IBL 117 (1) Paul Souders/WorldFoto/The Image Bank/Getty Images 117 (2) Mats Alm/IBL 118 (1) Dmitry Miroshnikov/Moment RF/ Getty Images 118 (2) Ingo Wagner/DPA/TT 118 (3) Magnus Martinsson/ Naturfotograferna/IBL 119 (2) Eva Rosenqvist/Biofoto/Scanpix Danmark/TT 119 (3) Bengt Ekman/Naturfotograferna/ IBL 119 (4) Peter Scoones/Science Photo Library/IBL 120 (1) Anders Järkendal/Scandinav/ TT 120 (2)

sid 140-144 Spektrum NO 6_Register FINAL.indd 144

Michel Gunther/Biosphoto/Getty Images 120 (3) Per-Olov Eriksson/ Naturfotograferna/IBL 121 (1) John Sibbick/Science Photo Library/ IBL 122 Photoreserachers/IBL 123 (1,2) Katho Menden/EyeEm/Getty Images 123 (3) Imago/Blickwinkel/IBL 124 (3) Roland Birke/Photolibrary RM/Getty Images 124 (7) Paul Souders/WorldFoto/The Image Bank/Getty Images 124 (9) FunkMonk 124 (10) Mats Alm/IBL 125 (3) Ingo Wagner/DPA/TT 125 (5) Eva Rosenqvist/Biofoto/Scanpix Danmark/TT 125 (7) Magnus Martinsson/ Naturfotograferna/IBL 125 (8) Bengt Ekman/Naturfotograferna/ IBL 125 (9) Erling Svensen/WWF 125 (10) Katho Menden/EyeEm/Getty Images 125 (14)

Dm909/Moment RF/Getty Images 125 (15) CB2/ZOB/IBL 126 Erling Svensen/WWF 127 J. Cameron 1869 128 (1) Mary Evans/IBL 128 (2) Sabena Jane Blackbird/Alamy Stock Photo/IBL 129 Tambako the Jaguar/Moment RF/ Getty Images 130 Johner/Getty images 131 (1) Håkan Jansson/Maskot/TT 131 (2) Anders Karlsson 132 (1) Björn Svensson/Science Photo Library/IBL 132 (2) Brutus Östling/IBL 134 Hannibal Hanschke/Reuters/ TT 137 Övriga foton: Shutterstock Omslag: Christian Reinwald/ Shutterstock

2018-11-02 08:58

SPEKTRUM NO 6 är en grundbok i de naturvetenskapliga ämnena fysik, kemi och biologi för årskurs 6.

Läromedlets huvudtanke är att lyfta fram kursplanernas förmågor och bygger på ett stoff som är anpassat till det centrala innehållet med syftet att lägga en god grund inför de nationella ämnesproven och betygsättning i årskurs 6.

SPEKTRUM

Boken är uppbyggd enligt samma struktur som den populära serien Spektrum 7–9. I grundboken hittar du: • Centralt innehåll i linje med LGR 11

NO 6

• Kapitelingresser som lyfter fram kursplanens förmågor • Målbeskrivningar • Perspektiv som uppmuntrar till värderingar och ställningstagande • Testa-dig-själv-frågor med begreppsträning

NO 6

• Sammanfattningar till varje kapitel • Finaler som ger träning inför ämnesproven

FYSIK KEMI BIOLOGI

Utöver grundboken finns även en aktivitetsbok med tillhörande arbetsuppgifter och ett omfattande lärarmaterial.

Berit Ericson Best.nr 47-12555-5

Andreas Hernvald

Tryck.nr 47-12555-5

Anders Karlsson Sara Ramsfeldt

Spektrum NO 6 Omslag FINAL.indd 1

2018-11-01 13:25