Page 1

Den prisbelönta första upplagan av The Promise of Mediation som publicerades 1994 är numera en klassiker som förändrade medlingsområdets syn på konfliktinterventionens teori och praktik. I den boken formulerades den ”transformativa medlingsmodellen”, som förmänskligade synen på hur medlingsprocessen kan hjälpa parter i konflikt. Under det gångna decenniet har den transformativa modellen visat vad den går för och vunnit allt större acceptans. Den används nu inom så skilda områden som konflikter på arbetsplatser, mellan grannar, inom familjer, organisationer och offentlig politik. I denna nya upplaga bygger författarna vidare på tio års arbete med teoriutveckling, utbildning, forskning och utvärdering och presenterar en grundligt omarbetad och uppdaterad beskrivning av den transformativa medlingsmodellen och dess praktiska tillämpning. Denna bok är ett standardverk om transformativ metod, både för dem som har läst den första upplagan och för nya läsare – inklusive medlare, facilitatorer, advokater, administratörer, HR-personal, policyskapare och forskare och utbildare inom konflikthantering. Mer allmänt kommer den här boken att uppskattas av alla som är intresserade av att förmänskliga våra samhällsinstitutioner och utveckla en relationell samhällsvision. Robert A. Baruch Bush och Joseph P. Folger är den transformativa medlingsmodellens upphovsmän och dess mest kända förespråkare. Tillsammans har de grundat Institute for the Study of Conflict Transformation. Bush är Rains Distinguished Professor of Alternative Dispute Resolution (ADR) Law vid Hofstra University School of Law. Han har skrivit mer än tjugo böcker och artiklar om medling och ADR (alternativ konfliktlösning). Folger är professor i Adult and Organizational Development vid Temple University. Han har skrivit mycket om medling och konflikt och är medförfattare till den prisbelönta boken Working Through Conflict: Strategies for Relationships, Groups and Organizations.

Best.nr 47-09428-8

Tryck.nr 47-09428-8-00

Transformativ medling - omslag.indd 1

Robert A. Baruch Bush Joseph P. Folger

TRANSFORMATIV

MEDLING

Baruch Bush • Folger

TRANSFORMATIV MEDLING

TRANSFORMATIV MEDLING

– ett relationellt förhållningssätt till konflikt

10-03-17 11.24.24


Transformativ medling ISBN 978-91-47-09428-8 © 2010 Författarna och Liber AB Översättning: Emily Wigelius Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Transformativ medling.indd 2

10-03-17 11.43.38


Förord

Det går inte att undvika konflikt. Relationer och konflikt går hand i hand. Dagligen löser vi många små konflikter därför att vårt förhållningssätt i de situationer där konflikterna uppstår i grunden är sunt. Vi ser dem knappt som konflikter. När det finns en öppenhet i relationen och alla parter är starka i sig själva, då är konflikter som uppstår enkla att lösa. Däremot, i en atmosfär där öppenhet saknas och en eller båda parter känner sig svaga, är konflikter inte lika lätta att lösa. För att lösa sådana konflikter behövs en kvalitetsändring i interaktionen mellan parterna. Hur denna förändring blir möjlig och hur en tredje part kan hjälpa till att stödja parterna i förändringsprocessen är kärnan i denna bok, som har inspirerat många. Det som skiljer Robert A. Baruch Bushs och Joseph P. Folgers modell från många andra former av konfliktintervention som används i dag är författarnas syn på människan och på konflikt. De beskriver konflikt som en kris i interaktionen mellan två eller fler personer. Samtidigt är den en del av ett större förlopp. Medlaren är inte någon som ingriper med specialistkunskap och redskap, och inte heller någon som skapar rätta förutsättningar för parterna att bestämma hur de vill agera. Medlaren litar på parternas förmå-

3

Transformativ medling.indd 3

10-03-17 11.43.38


T R A N S F o R M AT i V M e D l i N g

ga att fatta beslut rörande sin egen konflikt och respekterar deras egen vilja genom att varken styra innehållet eller processen. Den som medlar är en faciliterare – en som underlättar processen för dem som är i konflikt med varandra och som vill hitta en väg ur krisen. När människor fattar egna beslut blir de starkare, mer kreativa, mer delaktiga, mer öppna. interaktionen förvandlas. Kris blir en möjlighet till förändring – till transformation. Boken handlar om medling. Men den vänder sig inte enbart till dem som vill medla i andras konflikter. Författarnas syn på konflikt och på det som händer när människor befinner sig i kris utgör grunden för att förstå konflikt i vardagen. Samtidigt är färdigheterna som används i transformativ medling till stor hjälp för alla som har med människor att göra, oavsett om det är i vårt arbete, med våra barn eller i andra sammanhang. Att använda sig av principerna som framförs i boken medför ett nytt sätt att se på andra och på sig själv och ett nytt sätt att se på konflikt och förändring. i vårt arbete med medling i olika sammanhang vid göteborgs Medlingsverksamhet – i konflikt relaterad till brott, grannkonflikt och skolkonflikt – har vi sett en märkbar förändring i resultaten när vi började använda principerna som Bush och Folger beskriver i Transformativ medling – Ett relationellt förhållningssätt till medling. Kvaliteten på vårt arbete förbättrades. Vi märkte hur klienterna blev starkare i sig själva när de fattade egna beslut och kunde påverka konfliktförloppet. Vi såg hur människor som tidigare hade varit förtvivlade kom till klarhet, hur parterna själva hittade kreativa lösningar och visste hur de ville förhålla sig till varandra framöver. Framför allt har vi blivit övertygade av den attityd av respekt som genomsyrar transformativ medling. Metoden och förhållningssättet präglas av en respekt för människans förmåga att bestämma över sitt liv och över viktiga livsfrågor liksom av en respekt för det osynliga som sker mellan människor och som är så svårt att beskriva i ord. Den förenklar inte konflikter genom att köra 4

Transformativ medling.indd 4

10-03-17 11.43.38


FöRoRD

dem igenom en standardprocess. Den tvivlar inte på människans förmåga att hantera svårigheter. Den är ett arbetssätt som kan hantera komplexitet och kan vara bekväm med motstridigheter. Den tvingar inte fram lösningar. om en klient lämnar en medling med ökad klarhet över såväl sin egen som den andres situation, vet vad hon eller han vill och om parterna har sett varandra på riktigt – då känns det som att transformation sker på ett sätt som är värdigt och betydelsefullt. interaktionen mellan människor förvandlas, och så även människor som deltar i medling. Det är min förhoppning att den svenska översättningen ska leda till ett ökat intresse för transformativ medling och den transformativa konfliktsynen. i konflikter i samband med brott har transformativ medling visat sig vara ett effektivt alternativ till metoder som används i dag. Jag är övertygad om att detta sätt att se på och hantera konflikter även kan ha en stor påverkan på skolkonflikter samtidigt som det kan stärka elever, skapa större respekt i klassrummet och främja demokrati. Jag ser möjlighet för tillämpning av transformativ medling när det gäller affärsmedling, grannmedling och medling i alla sammanhang där relationen mellan parterna är viktig, där det inte enbart handlar om att hitta enkla lösningar och där parternas vilja är viktigare än medlarens egen agenda. Bernard le Roux Medlare vid göteborgs Stads Medlingsverksamhet

5

Transformativ medling.indd 5

10-03-17 11.43.38


Transformativ medling.indd 6

10-03-17 11.43.38


Innehåll

inledning ................................................................................................................................................... 10 1. Medlingsområdet: en överblick och fyra berättelser .......................... 15 2. en transformativ syn på konflikt och medling ......................................... 50 3. Transformativ teori i praktiken: Medling om ”det lila huset” med kommentarer – del i ........................ 96 4. Transformativ teori i praktiken: Medling om ”det lila huset” med kommentarer – del ii .................. 150 5. Myter och missuppfattningar om transformativ medling ......... 181 6. Vägar till framtiden: Att leva med skillnader i värderingar och metoder ....................................................................................................................................... 205 litteratur ................................................................................................................................................. 238 om författarna ................................................................................................................................ 250

Transformativ medling.indd 7

10-03-17 11.43.38


Till alla som arbetar vid eller ger sitt stöd åt Institute for the Study of Conflict Transformation, vars arbete har bidragit till att göra denna bok möjlig. Och till alla medlingsutövare, verksamhetschefer, forskare och kommentatorer vars modiga acceptans och stöd för den transformativa modellen under det senaste decenniet i allt högre grad har gjort med­ lingens potential till en verklighet.

8

Transformativ medling.indd 8

10-03-17 11.43.38


Författarnas tack

Sedan publiceringen av den första upplagan av The Promise of Me­ diation (ej översatt till svenska) har vi haft förmånen att få arbeta tillsammans med många begåvade och hängivna människor som har bidragit enormt mycket till utvecklingen av den transformativa medlingsmodellen. På flera viktiga och centrala sätt är denna nya upplaga ett resultat av deras bidrag till teoribildning, forskning, utbildningsutformning, implementering och programutveckling. en stor del av detta arbete lanserades av två stiftelser som gav generöst ekonomiskt stöd till utvecklingen av transformativ metod kort efter det att den första upplagan av boken hade skrivits. Vi vill tacka Hewlett Foundation’s Conflict Resolution Program under ledning av Steve Toben och Surdna Foundation’s effective Citizenry Program under ledning av Robert Sherman för detta centrala stöd. De första projekten som finansierades av dessa organisationer skapade ett nätverk av människor som bidragit kraftfullt till att utveckla transformativ teori och koppla den till medlingsarbete. Vi vill också uttrycka vår djupa tacksamhet till Cindy Hallberlin för den möjlighet hon erbjöd att använda den transformativa modellen i medlingsprogrammet ReDReSS, som hon startade vid det amerikanska postverket, U.S. Postal Service. Detta program gav ett

9

Transformativ medling.indd 9

10-03-17 11.43.38


T R A N S F o R M AT i V M e D l i N g

ovärderligt tillfälle att utveckla och implementera transformativ medling i en av de största arbetsplatsorganisationerna i USA. Vi vill också rikta ett särskilt tack till Dorothy Della Noce och Sally Pope för deras arbete med oss från första början av dessa projekt. De har bidragit enormt genom en lång rad verksamheter som de har initierat och lett under de senaste tio åren. Vi är särskilt tacksamma för det ambitiösa arbete som de har lagt ner på talrika artiklar och publikationer, framför allt de två texter som de skrev tillsammans med oss och som utgjorde grunden för kapitel 2 och 5 i denna bok. Deras vision bidrog också till att vi grundade institute for the Study of Conflict Transformation, en icke-vinstdrivande organisation inriktad på att skapa resurser som understödjer transformativ konfliktintervention. Vi vill tacka styrelsen, ledningsgruppen och kollegorna vid institute for the Study of Conflict Transformation för deras arbete och bidrag till utvecklingen av den transformativa modellen. Särskilt vill vi rikta ett tack till Judy Saul och Jim Antes för deras bidrag till The Training Design Consultation Program och The Practice enrichment initiative och för deras inflytelserika arbete som medlemmar av institutets styrelse, dess ledningsgrupp och dess forskningsteam. Vi är tack skyldiga Andrew Thomas, Judge William Thomas, Steve Toben och Cindy Hallberlin för deras vision och ledning som styrelsemedlemmar av institutet. Vi är också mycket tacksamma för det arbete som kollegorna på institutet har lagt ner. Många av dem har varit drivande i implementeringen av transformativ metod i sina egna verksamheter och organisationer och har arbetat tillsammans med oss i en rad viktiga projekt sedan The Promise of Mediation först publicerades. Dessa kollegor är Winnie Backlund, Patricia Bass, Deb Bopsie, Roger Brach, Melissa Broderick, Paul Charbonneau, Maria Cuzzo, Julie Denny, Kenneth Fox, Barbara Foxman, Deborah gaber, William galloway, Patricia gonsales, elayne greenberg, Cherise Hairston, Martin Harris, Donna Turner Hudson, Steve Jacobsen, Kristen 10

Transformativ medling.indd 10

10-03-17 11.43.39


F ö R FAT TA R N A S TAC K

Johnson, Neil Kaufman, lou Ann lucke, leslyn McBean, Jody Miller, Peter Miller, Suzanne Motheral, Janet Mueller, Paula Pace, Kristine Paranica, louise Phipps Senft, Dan Simon, Kent Swinburne, Thomas Wahlrab, Sara Jane Wllock och Michelle Zaremba. Vi vill också tacka Jennifer Jorgensen för hennes skicklighet och engagemang i att sköta institutets administration och i nätverksbyggandet bland kollegorna. institutets arbete har fått generöst stöd under de senaste fyra åren av stipendier från Hewlett Foundation’s Conflict Resolution Program, och vi uttrycker vår djupa tacksamhet till stiftelsen och till verksamhetscheferna Steve Toben och Terry Amsler för deras övertygelse om betydelsen av institutets bidrag till området. Vi vill uppmärksamma och tacka ledare inom medlingsområdet som har välkomnat diskussion om och implementering av den transformativa modellen – i synnerhet James Alfini, Heidi och guy Burgess, Warren Cunningham, louis giezel, Michael lang, lela love, Sharon Press, len Riskin, Jean Sternlight, Joseph Stulberg, Paula Trout, Mark Umbreit, Dan Weitz och Rachel Wohl. Vi vill också tacka de många universitetsprogram som har sponsrat kurser, större presentationer eller symposier om transformativ metod, däribland Hofstra University law School, Hamline University, Straus institute for Dispute Resolution vid Pepperdine University, University of Maryland law School, Southern Methodist University, South Texas College of law, University of Texas, Texas A&M University, University of Florida, Dayton law School, Aalborg University, Auckland University och lathrobe University. ett särskilt tack går till administrationen vid Hofstra law School för dess tidiga och kontinuerliga logistiska stöd för projekten som nämnts tidigare och för institute for the Study of Conflict Transformation. Vi känner en särskild tacksamhet gentemot de många medlingsprogram som har anammat och tillämpat den transformativa modellen, däribland det amerikanska postverkets ReDReSS-program, 11

Transformativ medling.indd 11

10-03-17 11.43.39


T R A N S F o R M AT i V M e D l i N g

som nämnts tidigare, Community Dispute Resolution Center (ithaca, New York), Dayton (ohio) Mediation Center, Montgomery County (Pennsylvania) Mediation Center, University of North Dakota (grand Forks) Conflict Resolution Center, greenwich (United Kingdom) Mediation Centre, Dutchess County (New York) Mediation Center och Baltimore (Maryland) Mediation Center. Det arbete som har utförts av både yrkesverksamma och frivilliga i program som dessa har varit avgörande vid etablerandet av den transformativa modellen som ett gångbart förhållningssätt till medlingsarbete. Vi riktar också ett särskilt tack till dem som, tillsammans med Cindy Hallberlin, har bidragit till utvecklingen och implementeringen av det amerikanska postverkets ReDReSS Mediation Program, däribland Anthony Vegliante, Mary elcano, Karen intrater, Traci gann, Kim Brown, Kevin Hagan, geoff Drucker, lisa Sharp, Andrew Colsky, Pat Richter, Pat Boylan, Trisch Bass, laree Martin, Richard Reyes och deras många underbara kollegor. Dessutom är vi tack skyldiga lisa Bingham för hennes arbete med att bedriva och publicera omfattande forskning om ReDReSS-programmet i alla dess skeden av utveckling och implementering. Vidare går vår uppskattning till våra studenter vid Temple och Hofstra Universities, vilkas dagliga delaktighet i diskussioner och uppgifter fortsätter att stimulera och forma vårt tänkande. Vårt samspel med studenter har på många sätt bidragit till utvecklingen av idéerna i denna bok. Vi vill också tacka våra familjer för det stöd som de har gett under åren. Deras generositet har gett oss gott om skuldfri tid att ägna åt detta arbete, och deras tro på vad vi gör har uppmuntrat oss vid varje steg. ett särskilt tack till Shulamis Bush för hjälp med redigering. Slutligen vill vi uttrycka vår uppskattning av den professionella personalen på Jossey-Bass, i synnerhet Alan Rinzler och Seth Schwartz, för deras noggranna vägledning i utvecklingen av denna nya och reviderade upplaga. Vi kommer också alltid att känna 12

Transformativ medling.indd 12

10-03-17 11.43.39


F ö R FAT TA R N A S TAC K

tacksamhet gentemot dem som gav sitt stöd åt publiceringen av den första upplagan, framför allt Cedric Crocker på Jossey-Bass, framlidne Jeff Rubin vid Tufts University och linda Putnam vid Texas A&M University. institute for the Study of Conflict Transformation, som nämns här och i kapitel 3, är en utmärkt källa till ytterligare material om den transformativa modellen för konflikthantering, däribland andra publikationer om transformativ medling och det videoband på vilket kapitel 3 och 4 är baserade (och vi tackar de skådespelare som spelade parterna på videobandet: Julia Denny, Bernice Joland och elizabeth Van Dyke). Man kan hitta institutet på internet på www.transformativemediation.org. Robert A. Baruch Bush Brooklyn, New York

Joseph P. Folger Collingswood, New Jersey

13

Transformativ medling.indd 13

10-03-17 11.43.39


Inledning

För tio år sedan skrev vi The Promise of Mediation (ej översatt till svenska) för att uppmärksamma våra kollegor på något som bekymrade oss med medlingsområdet. Vi ansåg att man inte tog vara på medlingens möjligheter att främja och stödja positiv mänsklig interaktion i konfliktsituationer. i stället användes medling för att stötta institutionella processer som verkar för att kontrollera, tygla och klara upp konflikter utifrån den gängse uppfattningen att konfliktinteraktion är en i grunden negativ social kraft. Vi föreslog därför ett alternativt förhållningssätt till medling, som nu kallas för transformativ medling, och baserade våra argument på en teori om de mer övergripande politiska och sociala värderingar som ligger bakom olika sätt att se på konfliktintervention. Anledningen till att vi kopplade vår modell till vissa grundläggande värderingar var delvis vår övertygelse att dessa värderingar – som vi i den första upplagan beskrev utgöra en relationell världs­ bild – är den mest gedigna stommen i konstruktionen av sociala institutioner. Vår betoning av grundläggande värderingar hängde också samman med att vi ville att vår bok skulle fungera som en väckarklocka: vi hävdade att medling i allmänhet inte är ”fri från värderingar” utan är baserad på ideologiska eller värderande an-

14

Transformativ medling.indd 14

10-03-17 11.43.39


iNleDNiNg

taganden, oavsett vilken modell som används. i förordet till den första upplagan skrev Jeff Rubin, seriens redaktör och forskare på Harvard: ”Att Bush och Folger är så uppriktigt ideologiska och värderingsdrivna i sin analys kommer också att störa de läsare som vill ha en värdeneutral bedömning av medlingsindustrin.” Rubin förutsåg att The Promise of Mediation – till stor del på grund av sitt uttalat värdebaserade synsätt – skulle få motta både engagerat stöd och stark kritik. Han hade rätt i båda avseendena. För många har bokens förtydligande av värdebaserade grundantaganden varit till hjälp för att ge dem en mer stabil plattform: en kärna av värderingar som de anade men hade svårt att hitta på den dåvarande kartan över området. Det hjälpte människor att rikta in sitt arbetssätt på de underliggande värderingar, kärnideologin, som fick arbetet att kännas meningsfullt och sammanhängande. Andra tyckte att bokens budskap var oroande, då det ifrågasatte det antagande om värdeneutralitet som lät dem utöva sitt arbete utan att formulera några centrala förutsättningar som förklarade och rättfärdigade deras verksamhet. När det gäller båda dessa typer av respons, uppskattande och kritisk, har den första upplagan av vår bok fyllt det syfte vi hade avsett. Mer allmänt uttryckt var detta syfte att få området att vakna och se kopplingen mellan kärnvärden och metoder och att få det att ägna sig mer åt dessa värden, framför allt relationella värden, och de metoder som de leder till. Vi tror att denna förändring har börjat ske. i dag ägnas mer, och dessutom mer kritisk, uppmärksamhet åt de värdemässiga implikationerna av särskilda former av medling, och dessutom finns det en större förståelse för att det faktiskt är olika distinkta ”modeller” som används. Den oenighet som har uppstått kring dessa olika modeller ser vi som ett sundhetstecken, ett tecken på att området håller på att ta sig igenom sin besvärliga pubertet. lika viktigt för oss är att den transformativa medlingsmodellen nu är mer accepterad, inte bara som en tilltalande och sammanhängande modell på grund av de värden den 15

Transformativ medling.indd 15

10-03-17 11.43.39


T R A N S F o R M AT i V M e D l i N g

står för, utan också som en hållbar modell med användbara metoder. Transformativ medling har blivit ett väldefinierat val allteftersom de ideologiska grunderna för denna modell har blivit mer tydligt uttalade och allteftersom utbildning och verksamhet inom området har utvecklats. Att ha implementerat transformativ medling inom många organisatoriska, statliga och privata arenor har stärkt vår känsla av att denna medlingsmodell är både lämplig och gångbar i alla sammanhang där medling praktiseras. Med tanke på de förändringar som vi ser inom området är vår ambition i denna nya och reviderade upplaga en annan än den vi hade för tio år sedan. Vår målsättning med den här boken är att förklara varför denna typ av metod behövs och är viktig, att illustrera hur medlare i praktiken arbetar inom ramen för denna modell, att förtydliga den inverkan som denna metod har på parters konfliktinteraktion och att ge förslag på hur den kan implementeras i medlingsarbetets nuvarande institutionella sammanhang. Vi beskriver de sätt på vilka området har förändrats – när det gäller diskurs, begreppsbildning och metod – till att uppmärksamma både medlingens värdedimensioner och gångbarheten hos olika användbara modeller, och hos den transformativa modellen i synnerhet. Vi tar också upp det faktum att det fortfarande finns ett stort motstånd mot transformativa värderingar och metoder, vilket främst bottnar i påtryckningarna och kraven från institutionella användare och intressenter inom vissa arenor som historiskt sett har varit viktiga för området. Vi föreslår också sätt att förstå och hantera dessa källor till motstånd. Kapitel 1 tar upp diskussionen om transformativ medling i ett större sammanhang genom att beskriva flera olika perspektiv på medlingsprocessen, som man ofta möter inom området, och genom att placera in den transformativa modellen bland dessa perspektiv. Kapitel 2 ger en fullödig bild av den transformativa medlingsmodellens antaganden, mål och fördelar, grundad på teori och 16

Transformativ medling.indd 16

10-03-17 11.43.39


iNleDNiNg

forskning om mänskliga konflikter samt åtföljd av konkreta illustrationer. innebörden av att medling ger stöd åt konflikttransforma­ tion förklaras, liksom medlarens roll. Detta kapitel klargör också vissa tvetydigheter i vår formulering av den transformativa modellens värden och metoder i den första upplagan, tvetydigheter som har gjort det svårt för en del att få grepp om modellens målsättningar och metoder. Vi förtydligar framför allt vår användning av termen moralisk mognad och dess relation till den transformativa modellen och processen att förändra konfliktinteraktionen. Vi gör också en tydligare åtskillnad mellan den transformativa medlingens privata och offentliga fördelar och fokuserar i högre grad på modellens fördelar för de tvistande parterna. Kapitlet är delvis baserat på ett kapitel som Baruch Bush och Sally Pope har skrivit till en annan bok (Bush och Pope 2004). I kapitel 3 och 4 presenteras i två delar en fallstudie som illustrerar hur den transformativa modellen kan användas. Fallet – en svårlöst kontraktskonflikt mellan en villaägare i ett exklusivt bostadsområde och områdets villaägarförening – är en videoinspelad medlingssimulering som är baserad på ett verkligt fall, men där parterna spelas av professionella skådespelare. Fallet presenteras i sin helhet, i dialogform, med kommentarer från författarna som innefattar omfattande material om de grundläggande teknikerna inom transformativ medling. Själva videoinspelningen finns att tillgå vid institute for the Study of Conflict Transformation, som nämnts tidigare i Författarnas tack. Kapitel 5 ger en överblick över några av de vanligaste missuppfattningarna om den transformativa medlingsmodellen och innehåller även förtydliganden som bemöter och korrigerar dessa missuppfattningar. Kapitel 6, slutligen, tar på en djupare ideologisk nivå upp anledningar till att många inom medlingsområdet i allt högre grad frångår vissa former av förhärskande metoder som ses som problematiska och i stället övergår till transformativa metoder. Vi vi17

Transformativ medling.indd 17

10-03-17 11.43.39


T R A N S F o R M AT i V M e D l i N g

sar att förståelsen av denna förändring förutsätter att man har en tydlig bild av de värden och världsuppfattningar som dessa fundamentalt olika typer av metoder bygger på. Här följer en sammanfattning av vad läsaren kan förvänta sig att finna i denna upplaga av Transformativ medling: • en tydlig beskrivning av den transformativa modellens värderingar, teorier och metoder, inklusive förtydliganden av oklarheter som tidigare kan ha gjort det svårt att förstå modellen på rätt sätt. • en omfattande fallstudie, baserad på ett videoinspelat medlingssamtal, som ger en levande bild av modellen i praktiken och en stor mängd information om hur man ska göra för att vara en effektiv medlare. • en framtidsvision som visar hur modellen kan samexistera med andra förhållningssätt till medling, men också mer specifikt på vilka områden marknaden för transformativ medling växer fram och utvecklas.

18

Transformativ medling.indd 18

10-03-17 11.43.39


1. Medlingsområdet: En överblick och fyra berättelser

För ungefär 35 år sedan började många grupper och enskilda personer på ett flertal olika platser i USA intressera sig för en konflikthanteringsprocess som kallas medling. Medling hade redan använts länge vid arbetstvister, men det nya ökade intresset sträckte sig till många andra sammanhang, såsom föreningsliv, familj och mellanmänskliga konflikter. Användningen av medling har ökat under de senaste tre decennierna. Före 1965 var medling ett okänt fenomen förutom i förhållandet mellan arbetsmarknadens parter. Därefter, i slutet av 1960-talet, kom ett ökat fokus på medling från två mycket olika håll: samhällsledare och ämbetsmän inom rättssystemet såg medlingens potential att bemöta urbana konflikter och deras krutdurkar, och samhällsorganisationer och rättsliga reformvänner såg medlingens potential att skapa samhällsresurser vid sidan om det formella rättssystemet. Även om motiven och synsätten skilde sig åt blev den kombinerade effekten att idén om medling som ett sätt att lösa konflikter inom grannskap och sammanslutningar blev ett brett accepterat och legitimt begrepp. i praktiska termer innebar detta att området för samhällsorienterad medling växte från att bestå av några få handlingsprogram 1970 till att innefatta nästan 200 i början av 1980-talet och mer än

19

Transformativ medling.indd 19

10-03-17 11.43.40


T R A N S F o R M AT i V M e D l i N g

dubbelt så många i dag. och som ett resultat av acceptansen inom området användes därtill medling vid allt fler olika typer av tvister som inte rörde arbete: skilsmässor, miljö, boende, institutioner (inklusive fängelser, skolor och sjukhus), småmål, personskada och försäkring samt allmänna affärstvister, liksom fordringar gällande statliga myndigheter (Singer 1990). Denna trend har hållit i sig under senare år. Privata företag, och till och med advokater, tilltalas av medling, vilket har stimulerat en nyetablering och utvidgning av vinstdrivande medlingstjänster. Bruket av frivilliga och professionella medlare har institutionaliserats i många domstolsförfaranden, så pass att domstolar inte kan föreställa sig hur de skulle kunna hantera alla fall utan att använda sig av dessa medlingsprogram. i många fall har domstolarnas ökade beroende av medling berott på deras benägenhet att kräva medling, inte bara när det gäller skilsmässor och småmål, utan i civilmål i största allmänhet. inom medlingsområdet ses medling i allmänhet som en informell process där en neutral tredje part, utan makt att påtvinga någon en lösning, hjälper de tvistande parterna att försöka nå en överenskommelse som båda kan acceptera. Denna vanligt förekommande formulering fångar några av processens viktigaste utmärkande drag, framför allt dess informella och konsensusinriktade framtoning. Den återspeglar också synen att processens viktigaste inverkan är att skapa en frivillig lösning på konflikten. Att nå en överenskommelse ses ofta som medlingens främsta eller till och med enda värde i institutionella sammanhang, som i domstolar där avslutning av tvister är det huvudsakliga motivet till att använda sig av medling. Trots detta finns det vitt skilda åsikter om hur man ska förstå medlingsområdets tillväxt och hur man ska karakterisera själva medlingsarbetet. Åsikterna går isär så pass att det inte finns någon allmänt accepterad redogörelse för hur medlingsområdet utvecklades eller vad det representerar. i stället rymmer litteraturen 20

Transformativ medling.indd 20

10-03-17 11.43.40


1. MeDliNgSoMRÅDeT: eN öVeRBliCK oCH FYRA BeRÄTTelSeR

på området flera väldigt olika redogörelser eller ”berättelser”, vilka har lagts fram av olika författare och som betonar olika aspekter av medlingsprocessen och dess privata och offentliga fördelar. Medling skildras således av vissa som ett redskap för att minska domstolarnas överbelastning och skapa rättvisa av ”högre kvalitet” i enskilda fall, medan andra ser det som ett sätt att organisera folk och sammanslutningar för att uppnå mer rättvis behandling och åter andra ser det som ett förtäckt sätt att skapa social kontroll och förtryck. och så finns det vissa (däribland vi) som ser medling som ett sätt att främja en kvalitativ transformation av mänsklig interaktion.

Fyra berättelser om medlingsprocessen Det faktum att det finns fyra distinkta och divergerande berättelser om medlingsområdet tyder på två viktiga saker. På ett plan tyder det på att området inte är helgjutet utan pluralistiskt – att det finns olika förhållningssätt till medling och att de ger olika resultat. Berättelserna återspeglar dessa olika synsätt. På ett djupare plan tyder de divergerande berättelserna på att även om alla ser medling som ett sätt att uppnå viktiga privata och offentliga mål, så varierar åsikterna om vilka mål som är viktigast. Därför återspeglar och stödjer berättelserna även olika mål, där vissa mål av somliga människor betraktas som viktigare än andra att uppnå i processen. Att återge områdets olika berättelser är därför ett bra sätt både att illustrera mångfalden av medlingsmetoder och att identifiera de värdemässiga val som inryms i de olika förhållningssätten. Följande sammanfattning presenterar var och en av de fyra berättelserna såsom den skulle kunna återges av sina författare och anhängare.

Berättelsen om tillfredsställelse enligt denna berättelse är medlingsprocessen ”ett kraftfullt redskap för att tillgodose mänskliga behov och minska lidandet för 21

Transformativ medling.indd 21

10-03-17 11.43.40


T R A N S F o R M AT i V M e D l i N g

parter i enskilda tvister. Till följd av dess flexibla, informella och konsensusinriktade karaktär kan medling beakta alla aspekter av det problem som parterna står inför. eftersom medlingen inte begränsas av rättsliga grundbegrepp eller regler kan den hjälpa till att omformulera en konflikt till ett ömsesidigt problem. Dessutom kan medlingen, till följd av medlarens kunskap om hur man hanterar maktobalanser, minska strategisk manipulation och försök att överlista. Som ett resultat av dessa olika särdrag kan medling underlätta samarbetsinriktad, integrerad problemlösning, till skillnad från antagonistiskt, fördelningsinriktat köpslående. Den kan därmed skapa kreativa ”vinna–vinna”-resultat som når bortom de formella rättigheterna vid problemlösning och tillgodose parternas behov i en viss situation eller, alternativt, hjälpa parterna med deras svårigheter. inom medlingsområdet har man använt sig av denna förmåga hos processen att skapa högklassiga lösningar vid privata tvister av alla de slag – det vill säga lösningar som på bästa sätt tillgodoser parternas behov och hjälper dem med deras svårigheter. Dessutom karakteriseras medling, i jämförelse med mer formella eller antagonistiska processer, av en anspråkslöshet och ömsesidighet som kan minska både de ekonomiska och de känslomässiga kostnaderna för en konfliktlösning. Användningen av medling har alltså resulterat i stora privata besparingar för tvistande parter, både i ekonomiska och psykologiska termer. genom att erbjuda medling i många fall som annars skulle ha gått till domstol har medlingsområdet dessutom bidragit till stora offentliga besparingar. Detta har gjort att utrymme skapats i domstolarna för andra tvistande parter, vilket dämpar problemet med långa väntetider i rättssystemet. Sammanfattningsvis har bruket av medling lett till en mer effektiv användning av begränsade privata och offentliga konfliktlösningsresurser, vilket i sin tur innebär större tillfredsställelse över lag för enskilda ”konsumenter” i rättssystemet.

22

Transformativ medling.indd 22

10-03-17 11.43.40


1. MeDliNgSoMRÅDeT: eN öVeRBliCK oCH FYRA BeRÄTTelSeR

Detta gäller för alla olika sammanhang där medling har använts. Medling vid vårdnadstvister har till exempel lett till bättre resultat för både barn och föräldrar än dombeslut. Medling vid småmål har resulterat i större tillfredsställelse hos parterna, både när det gäller processen och resultatet, och en högre grad av efterlevnad än rättstvister. Medling i miljö- och samhällsfrågor har skapat kreativa och mycket uppskattade lösningar, samtidigt som man har kunnat undvika de årslånga förseningar och enorma kostnader som en domstolsförhandling skulle ha inneburit. Medling på dessa områden har dessutom minskat belastningen och väntetiden i domstolar, och gjort det lättare att snabbt hantera de fall som inte kan lösas utan rättegång. i dessa och andra typer av tvister har medling lett till större tillfredsställelse för de tvistande parterna än vad som annars hade kunnat uppnås”. … Berättelsen om tillfredsställelse har återgetts av ett antal författare. Många av dem är själva medlare, antingen offentliganställda eller privata utövare eller ”entreprenörer” (Williams 1997; Hoffman 1999; Moore 2003). Vissa av dem är akademiker. Några som är både utövare och forskare har varit mycket inflytelserika när det gäller att ge stöd åt denna berättelse om rörelsen (Stempel 1997; golann 1996; Susskind och Field 1996; Menkel-Meadow 1995; Mnookin och Ross 1995; Fisher och Brown 1989; Susskind och Cruikshank 1987; Folberg och Taylor 1984; Fisher och Ury 1981). inflytelserika är även de många domare och andra ämbetsmän inom rättssystemet som återger denna berättelse, däribland före detta chefsdomare Warren Burger (1982) och många andra ledargestalter inom juridiken (se galanter 1985). Följande två tolkningar av medlingsområdet, Berättelsen om social rättvisa och Berättelsen om transformation, skiljer sig något från Berättelsen om tillfredsställelse. Den senare utger sig för 23

Transformativ medling.indd 23

10-03-17 11.43.40


Den prisbelönta första upplagan av The Promise of Mediation som publicerades 1994 är numera en klassiker som förändrade medlingsområdets syn på konfliktinterventionens teori och praktik. I den boken formulerades den ”transformativa medlingsmodellen”, som förmänskligade synen på hur medlingsprocessen kan hjälpa parter i konflikt. Under det gångna decenniet har den transformativa modellen visat vad den går för och vunnit allt större acceptans. Den används nu inom så skilda områden som konflikter på arbetsplatser, mellan grannar, inom familjer, organisationer och offentlig politik. I denna nya upplaga bygger författarna vidare på tio års arbete med teoriutveckling, utbildning, forskning och utvärdering och presenterar en grundligt omarbetad och uppdaterad beskrivning av den transformativa medlingsmodellen och dess praktiska tillämpning. Denna bok är ett standardverk om transformativ metod, både för dem som har läst den första upplagan och för nya läsare – inklusive medlare, facilitatorer, advokater, administratörer, HR-personal, policyskapare och forskare och utbildare inom konflikthantering. Mer allmänt kommer den här boken att uppskattas av alla som är intresserade av att förmänskliga våra samhällsinstitutioner och utveckla en relationell samhällsvision. Robert A. Baruch Bush och Joseph P. Folger är den transformativa medlingsmodellens upphovsmän och dess mest kända förespråkare. Tillsammans har de grundat Institute for the Study of Conflict Transformation. Bush är Rains Distinguished Professor of Alternative Dispute Resolution (ADR) Law vid Hofstra University School of Law. Han har skrivit mer än tjugo böcker och artiklar om medling och ADR (alternativ konfliktlösning). Folger är professor i Adult and Organizational Development vid Temple University. Han har skrivit mycket om medling och konflikt och är medförfattare till den prisbelönta boken Working Through Conflict: Strategies for Relationships, Groups and Organizations.

Best.nr 47-09428-8

Tryck.nr 47-09428-8-00

Transformativ medling - omslag.indd 1

Robert A. Baruch Bush Joseph P. Folger

TRANSFORMATIV

MEDLING

Baruch Bush • Folger

TRANSFORMATIV MEDLING

TRANSFORMATIV MEDLING

– ett relationellt förhållningssätt till konflikt

10-03-17 11.24.24

9789147094288  

TRANSFORMATIV Robert A. Baruch Bush Joseph P. Folger – ett relationellt förhållningssätt till konflikt